Beckholmen: Detaljplan för varvsverksamhet och kulturvärden på Djurgården

Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet) Dp 2012-03013. Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. [R2 Utl Detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet), Dp 2012-03013.pdf] 1 (19) Utlåtande Rotel II (Dnr KS 2026/528) Detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet), Dp 2012-03013 Hemställan från stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Jan Valeskog Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet) Dp 2012-03013. Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. Beredning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag ser mycket positivt på utvecklingen av Beckholmen eftersom den säkerställer att en viktig verksamhet för både Stockholm och Sverige kan fortsätta att utvecklas. Genom att skapa bättre förutsättningar för varvsverksamheten stärks en central del av sjöfartsinfrastrukturen samtidigt som områdets maritima karaktär bevaras. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet), Dp 2012-03013, antas. 2 (19) Planen möjliggör nya byggnader, kajer och brygganläggningar som förbättrar varvets kapacitet för reparation och underhåll av fartyg. Detta är betydelsefullt för Stockholmsregionen, där sjöfarten utgör en viktig del av transport- och försörjningssystemet. För stockholmarna innebär det att en verksamhet med lång historia kan fortsätta bidra till stadens utveckling och funktion. Jag anser också att den aktuella detaljplanens betydelse för Sveriges beredskap är särskilt viktig. Beckholmens varv fyller en strategisk funktion genom att kunna stödja Försvarsmakten och andra samhällsviktiga aktörer med underhåll och reparationer av fartyg. I dagens säkerhetspolitiska läge är det angeläget att stärka denna typ av kapacitet och säkerställa att den finns kvar även i framtiden. Sammantaget bidrar planen till att stärka både Stockholms utveckling och Sveriges totalförsvar. Den skapar långsiktiga förutsättningar för en verksamhet som är viktig ur såväl ekonomiskt och samhälleligt som beredskapsmässigt perspektiv. Bilagor 1. Plankarta, dnr KS 2026/528-1.2 2. Planbeskrivning, dnr KS 2026/528-1.3 3. Samrådsredogörelse, dnr KS 2026/528-1.5 4. Granskningsutlåtande, dnr KS 2026/528-1.4 5. Granskningsutlåtande 2, dnr KS 2026/528-1.6 6. Miljökonsekvensbeskrivning, dnr KS 2026/528-1.8 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 19 augusti 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 3 (19) Ärendet Kommunfullmäktige föreslås anta detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården (varvsverksamhet) Dp 2012-03013. Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. Plansamråd genomfördes under perioden 27 september till 7 november 2022. Detaljplanen ställdes ut för granskning under tiden 18 september till 17 oktober 2024 samt för en andra granskning från 17 september till 16 oktober 2025. Planförslaget har därefter reviderats i syfte att förtydliga stadens ställningstaganden. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsbyggnadsnämnden. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och överlämnar det till kommunfullmäktige för antagande. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (alla S), Maria Mustonen m.fl. (alla V) och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, samt genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för 4 (19) totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. En ny byggrätt för en varvs- och verkstadshall samt en miljöstation föreslås på västra Beckholmen. På öns östra sida medges fyra nya mindre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Detaljplanen medger en utvidgning av Gustav V:s docka samt en utfyllnad av Beckholmen. Vidare reglerar planen kaj- och brygganläggningar i vattenområdet. De befintliga bostäderna och hotellbåten på öns norra del bekräftas i detaljplanen. Den så kallade Stenvillan på centrala Beckholmen får centrumanvändning som möjliggör ett publikt ändamål. Syftet är att möjliggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utformats till en park med ett gångstråk. Parken bekräftas i detaljplanen med avsikt att stärka Beckholmens rekreativa betydelse och säkra allmänhetens tillträde till ön. På den allmänna platsmarken medges även gata för fordons-, gång- och cykeltrafik. Beckholmens exponerade läge innebär att förändringar ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelsens utformning, material och färgskala ska upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt - och på samma gång säkerställa varvsverksamheten som en nationell strategisk resurs för såväl det militära som det civila försvaret. Bakgrund Plandata Planområdet omfattar fastigheten Djurgården 1:38 m fl. Beckholmen är en ö som ligger i Stockholms inlopp, söder om Södra Djurgården. Ön angörs landvägen från Beckholmsbron som ansluter till Djurgårdsstaden i norr. Planområdet omfattar cirka 61 000 kvm. 5 (19) Beckholmen med omgivning, planområdet markerad med röd figur. Gällande detaljplaner - Områdesbestämmelser (Ob 87032), fastställd 1989. Områdesbestämmelserna slår fast att området är en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö samt reglerar utökad bygglovsplikt. Markägoförhållanden Beckholmen ägs av staten genom Statens Fastighetsverk och förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Kungliga Djurgårdens Förvaltning upplåter del av marken genom arrende till Stockholms Reparationsvarv AB (SRVAB) och Beckholmens Dockförening. Relaterade beslut och styrande dokument Riksintressen Stockholms innerstad med Djurgården Planområdet är beläget inom område av riksintresse för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt Miljöbalken 3 kap. 6 §. I översiktsplanens riksintressebilaga anges att planerade åtgärder ska stärka de värdebärande uttrycken utan att skada dem. För aktuell plan innebär det att stadens roll som sjöfarts-, militär- och industristad ska kunna avläsas och att värdebärande uttryck värnas. Nationalstadspark Planområdet ligger inom riksintresset Nationalstadsparken, skyddad enligt 4 kap. 7 § miljöbalken. Ny bebyggelse och andra åtgärder får endast tillåtas om de kan 6 (19) genomföras utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan skada på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Riksintresse sjöfart – Farled 540 Farleden 540 Stockholm, Stockholms ström, sträckan Fjäderholmarna-Stadsgården, i anslutning till planområdet och utgör riksintresse för sjöfarten. Farleden ingår i TEN- T A (Transeuropeiska transportnätet). Riksintresset Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet Riksintresset sträcker sig genom fyra kommuner: Värmdö, Vaxholm, Lidingö och Nacka. Den inre delen av farledsmiljön i anslutning till Beckholmen ligger inom Nacka kommun. Översiktsplan I översiktsplanens stadsutvecklingskarta är Beckholmen markerad som skyddat område, Natur- och kulturreservat, nationalstadspark eller världsarv. Beckholmen ligger inom nationalstadsparken. Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken - Stockholmsdelen anges att Beckholmen ingår i den så kallade Evenemangsparken, som omfattar den mer bebyggda västra delen av Djurgårdsön och utgör ett av stadens viktigaste besöksområden. Inriktningen är att området ska fortsätta utvecklas som nöjes- och lustpark, samtidigt som Beckholmens maritima arv vidareutvecklas. Grundläggande karaktärsdrag och kulturhistoriska värden ska bevaras, och kompletteringar med väl anpassad bebyggelse kan prövas om de överensstämmer med områdets huvudinriktning. Kulturhistorisk klassificering I Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering är dockorna, dockmästarbostaden, gamla tjärinspektionsbostaden och Stöttboden blåmarkerade, vilket innebär synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Flera byggnader för varvets tekniska försörjning är grönmarkerade vilket innebär särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Byggnadsminne Hela Beckholmen är statligt byggnadsminne enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är tillståndsmyndighet vid ändringar. Stockholms byggnadsordning Byggnadsordningen anger att Djurgården ingår i den regionala gröna kil som präglar Stockholms natur- och kulturlandskap. Ny bebyggelse vid stadens vattenfronter ska utformas utifrån en samordnad gestaltningsidé med stöd i landskapets natur- och kulturvärden. 7 (19) Nuvarande förhållanden Beckholmen är en ö i Stockholms inlopp, söder om Djurgården, förbunden med bro. Ön äger en unik varvsmiljö med obruten varvshistoria och ingår i ett större maritimt kulturhistoriskt sammanhang. Bebyggelsen är småskalig och koncentrerad till östra sidan, där tre bostadshus finns, bland annat tjärinspektorbostaden från 1600-talet och Stenvillan från 1870-talet. Ön rymmer tre torrdockor. Den kommersiella varvsverksamheten är väsentligen lokaliserad till västra sidan, medan verksamhet på östra sidan är kulturhistorisk inriktad. Varvsverksamheten saknar permanenta verksamhetsbyggnader, vilket har medfört provisoriska lösningar. Flygbild över Beckholmen, vy mot norr. Planförslaget Planens innehåll Planförslaget innebär att Beckholmen kommer att genomgå omfattande förändringar med utökad bebyggelse, utfyllnad i vattnet, en utökad docka samt nya kaj- och bryggkonstruktioner. I planförslaget bekräftas den befintliga varvsanvändningen på Beckholmen. 8 (19) Illustrationsplan över planförslaget, ny bebyggelse är markerad med rött. Källa: Fahlander Arkitekter. Befintliga bostäder på öns norra del bekräftas medan Stenvillans bostadsanvändning ändras till centrumändamål. Den centrala kullen planläggs som allmän park. Det befintliga hotellfartyget bekräftas i förslaget. Illustration över västra Beckholmen med de nya varvs- och verkstadshallarna samt miljöstation. Södra kajen utförs som ett pelardäck i betong mellan fundament med skoning i natursten. Källa: Fahlander Arkitekter. På Beckholmens västra sida medger detaljplanen varvs- och verkstadshall, miljöstation, utvidgning av Gustav V:s docka samt utfyllnad av vattenområdet. Mot 9 (19) söder anläggs en cirka 170 meter lång kaj med en shiplift som lyfter fartyg till hallen för inomhusreparationer. Den befintliga uttjänta giraffmålade lyftkranen bevaras som industriminnesmärke på den utfyllda marken i väster. Mot Beckholmssundet medges förlängning av befintliga flytbryggor. Illustration som visar Beckholmen med de nya varvs- och verkstadshallarna på västra sidan och den befintliga hotellbåten i Beckholmssundet, vy mot sydväst från Beckholmsbron. Källa: Fahlander Arkitekter På Beckholmens östra sida medges fyra mindre byggnader för varvs- och visst centrumändamål samt nya bryggor och kajer längs strandlinjen. På sydöstra sidan anläggs ett ro-ro-läge för reparation och byte av rampsystem på bilfärjor. Roro-läget är även viktigt för tunga transporter som inte kan komma landvägen över Beckholmsbron. Illustration som visar de nya hamnmagasinen på Beckholmens östra sida, vy mot sydöst från Beckholmsbron. Källa: Fahlander Arkitekter. 10 (19) Östra Beckholmen, träbryggor etableras längs strandlinjen, de nya hamnmagasinens placering följer strandlinjen. Planförslaget medger nya byggnader om totalt cirka 4 300 kvm BYA (byggnadsarea) inom planområdet. Av dessa utgör varvs- och verkstadshallar samt miljöstation på västra sidan cirka 3 600 kvm, medan cirka 700 kvm fördelas på fyra byggnader på östra sidan. Hotellfartyget omfattar knappt 240 kvm BYA. Vy över Beckholmen, enligt planförslaget. Källa: Fahlander Arkitekter. Arkitektonisk idé Stockholms stora vattenrum och kuperade terräng skapar långa siktlinjer där stadssiluetten kan upplevas på håll. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala och känsliga landskapsrum motiverar en särskild omsorg i den kommande bebyggelsens gestaltning. Förändringarna tar sin utgångspunkt i den befintliga varvs- och verk- stadsbebyggelsens varierade men sammanhållna karaktär. Den nya bebyggelsen utformas i en bruksarkitektur med både traditionella och samtida uttryck. Ett gemensamt formspråk samt medvetna material- och kulörval, även för kajer och bryggor, förankrar förslaget i det stockholmska skärgårdslandskapet. 11 (19) Föreslagen bebyggelse på västra Beckholmen med fasader av tegel och trä. Bearbetad panelarkitektur med en livfull relief, vy mot sydväst. Källa: Fahlander Arkitekter. På västra Beckholmen kommer den nya bebyggelsen utgöra ett tydligt inslag i stadsbilden. Uppbrutna volymer, bearbetad panelarkitektur och traditionell färgsättning mildrar mötet med det historiska landskapet. Varvshallens karakteristiska gavelmotiv tecknar en medveten siluett, en orienteringspunkt och betonar Stockholm som sjöfartsstad. Illustration som visar östra Beckholmen där den bebyggelsen anpassats till topografi och siktlinjer, vy mot väster. Källa: Fahlander Arkitekter. På öns östra sida ges bebyggelsen måttlig höjd och en uppbruten front som underordnar sig landskapets huvuddrag. Arkitekturen ges ett lågmält uttryck, med träpanel och puts i traditionella kulörer, för att ansluta till platsens karaktär och utgöra ett harmoniskt tillägg. 12 (19) Planförslagets konsekvenser En växande stad Näringsliv och kompetensförsörjning En utveckling av Beckholmen ökar möjligheten för verksamheten att bedrivas. Ett utbud av både kommersiell och kulturhistorisk varvsverksamhet är viktiga för en levande sjöfart i Stockholm. Kulturmiljö i en växande stad Planförslaget medför både positiva och negativa konsekvenser för riksintressena för kulturmiljövården. Den maritima karaktären stärks genom utvecklad varvsverksamhet och återupprättade kajer. Samtidigt påverkas stads- och landskapsbilden samt flottans miljöer. Sammantaget bedöms påverkan innebära begränsad skada på kulturvärdena. För Kungliga Nationalstadsparken påverkas landskapsbild och vissa utblickar negativt, men den maritima närvaron stärks och tillgängligheten för allmänheten förbättras, vilket gynnar parken som helhet. Parken bedöms inte skadas. Påverkan på byggnadsminnet bedöms som måttlig. Utvidgningen av GV-dockan försvagar vissa historiska spår, men vägs mot behovet av att säkerställa varvets fortsatta verksamhet. Sammantaget bedöms planen inte förvanska kultur- eller naturvärden. En sammanhängande stad En socialt sammanhållen stad Den centrala kullen på Beckholmen planläggs som park med allmänt tillträde. Härifrån ges utblickar över Stockholms inlopp och varvsverksamheten, vilket skapar en attraktiv målpunkt. Trygghet I planförslaget ges bostäderna planstöd. Bostädernas närvaro och en livlig verksamhet har betydelse för tryggheten på ön. Jämställdhet Enligt stadens trygghetsmätning är otryggheten större bland kvinnor än män i det offentliga rummet. En aktiv verksamhet på Beckholmen skapar naturlig övervakning och kan öka tryggheten, vilket generellt stärker jämställdheten. God offentlig miljö Arkitektur och gestaltning Den föreslagna bebyggelsen håller hög arkitektonisk kvalitet och utgör en väl estetiskt tilltalande helhet som stärker Beckholmens karaktär och långsiktiga värden. En klimatsmart och tålig stad Effektiv markanvändning Planförslaget innebär att befintlig infrastruktur för varvsverksamhet och sjöfart utvecklas och nyttjas. 13 (19) Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Buller Beräkningar visar att Naturvårdsverkets vägledning för industri- och verksamhetsbuller utomhus överskrids både i nuläget och efter utbyggnad. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus bedöms uppfyllas även vid de högsta ljudnivåerna. Fler inomhusarbeten i den nya varvs- och verkstadsbyggnaden kan sänka ljudnivåerna jämfört med beräkningarna. Sammantaget bedöms planförslaget ge små positiva konsekvenser. Översvämningsrisk Översvämningsrisken på västra sidan minskar med föreslagen höjdsättning och förebyggande åtgärder, även för befintlig bebyggelse. På östra sidan förändras risken inte, men planerad bebyggelse anpassas till rådande förutsättningar. Sammantaget bedöms små positiva konsekvenser uppstå. Markföroreningar och hälsa Provtagningar 2022–2025 visar låga halter i porluft och ingen oacceptabel risk för ånginträngning. Extra skyddsåtgärder föreslås. Förorenad jord vid Stenvillan medför ändrad användning. Spontåtgärder föreslås för att förhindra läckage från kvarvarande föroreningar under grundvattennivån. Dagvatten och sediment Dagvatten renas via nya magasin och filter med i huvudsak uppfyllda reningskrav. För de flesta föroreningar uppnås över 70 % reduktion enligt stadens dagvattenstrategi. Erosionsåtgärder, muddring och spont föreslås för att minska spridning från förorenade sediment. Miljökvalitetsnormer Strömmen har otillfredsställande ekologisk status och Beckholmen är en prioriterad föroreningskälla. Planen berör cirka 0,5 % av vattenförekomsten och redan påverkade bottnar. Ingen otillåten försämring av någon kvalitetsfaktor bedöms ske. Kvävebelastningen minskar och särskilt förorenande och prioriterande ämnen ökar inte. 14 (19) Planen bedöms inte äventyra miljökvalitetsnormerna, inte försvåra framtida sanering och sammantaget minska föroreningsspridningen med små positiva konsekvenser för hälsa och vattenmiljö. Grön och vattennära stad Detaljplanen bekräftar den befintliga parken vilket innebär ett långsiktigt skydd för dess gröna karaktär samt öns rödlistade arter. Kulturliv och rekreation Planförslaget innebär att landets bäst bevarade marina varvs- och verkstadsmiljö med anor från 1600-talet ges möjlighet att fortsätta verka på platsen. Från parken med dess gångväg ges möjlighet till utblickar över dockorna och varvsverksamheten. Planprocess Process Planarbetet utförs med utökat förfarande. Plansamråd genomfördes under perioden 27 september till 7november 2022, med samrådsmöte 26 oktober 2022. Första gransk- ning genomfördes under perioden 18 september till 17 oktober 2024. Inkomna synpunkter under granskning 1 bedömdes innebära revideringar av sådan karaktär att förslaget skickades ut för en förnyad granskning under perioden 17 september till 16 oktober 2025. Efter den andra granskningen har planhandlingarna reviderats i syfte att förtydliga kontorets ställningstaganden. Tidigare ställningstaganden i ärendet Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 19 juni 2012 att starta planarbetet för Beckholmen. Nämnden uppdrog åt kontoret att ta fram ett planförslag för att både svara på sjöfartens behov och att göra platsen mer publik. Vidare framhöll nämnden att den föreslagna varvsbyggnaden skulle bli ett landmärke i Stockholms inlopp och att utformningen måste vara arkitektoniskt högklassig. Stadsbyggnadsnämnden upp- muntrade fastighetsägaren att genomföra en arkitekttävling eller parallella uppdrag. Våren 2013 genomfördes parallella uppdrag med fyra arkitektkontor. Därefter pausades planarbetet på planbeställarens begäran. Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 4 februari 2021 att återuppta ärendet och gav stadsbyggnadskontoret i uppdrag att genomföra plansamråd. I samband med beslutet uttalade dåvarande majoriteten ett särskilt uttalande: ”Den grönblå majoriteten ser gärna att träd återplanteras på lämpliga platser inom området. Detta då många träd togs ner i samband med saneringarna av markföroreningar.” Nästa tillfälle ärendet behandlades i stadsbyggnadsnämnden var den 19 oktober 2023 vid redovisning av plansamråd. Nämnden godkände redovisningen och beslutade om revidering av planförslaget och att det skulle ställas ut för granskning i enlighet med stadsbyggnadskontorets utlåtande. I ett särskilt utlåtande angav dåvarande majoriteten i stadsbyggnadsnämnden följande: ”Det är mycket positivt att planerna för Beckhol- men nu kan fortsätta efter att i perioder legat vilande sedan planstart år 2012. Det är 15 (19) även välkommet att platsen som lyfter fram Stockholms marina arv och historia på ett fantastiskt sätt kan utvecklas. Området är centralt och väl synlig i stadsbilden vilket gör gestaltning- och utformningsfrågor extra viktiga. Projektet måste genomsyras av en hög kvalitet och en sammanhållen idé gällande utveckling och gestaltning.” Samlade synpunkter Under samrådet var flertalet yttranden kritiska till planförslaget främst gällande påverkan på kulturmiljövärden. Länsstyrelsen bedömde att planförslaget innebar påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och skada riksintresset nationalstadsparken samt bryter mot plan- och bygglagen. Länsstyrelsen bedömde att planförslaget riskerade spridning från förorenade områden och påverkade möjligheten att uppnå miljökvalitetsnorm för vatten, samt påtalade brister i underlaget beträffande översvämningar och markstabilitet. Inför granskningen bearbetades planförslaget med avsikt att minska bebyggelsens, utfyllnadernas samt kaj- och brygganläggningarnas omfattning. Den arkitektoniska utformningen omformades. Tekniska utredningar kompletteras. Efter första granskningen inkom länsstyrelsen med synpunkter som berörde miljökvalitetsnorm för vatten, markföroreningar och strandskydd samt geoteknik. Från remissinstanser och övriga yttrande inkom synpunkter om kulturmiljö, arkitektur och detaljplanens lämplighet samt användningen av Stenvillan. Med anledning av de synpunkter som framfördes under första granskningen fördjupades kunskapsläget genom nya provtagningar och utredningar. Frågor som studerades vidare var miljökvalitetsnorm för vatten, förorenade områden samt risk för ras, skred och erosion. Beträffande kulturmiljö- och arkitektoniska frågor menade stadsbyggnadskontoret att förslaget inte behövde justeras, då det bedömdes att det tillgodosåg de krav som ställdes på anpassning till platsen. Efter den andra granskningen inkom länsstyrelsen med synpunkter kring MKN- vatten, dagvattenhantering, hydromorfologisk påverkan, erosionsskydd samt förorenad mark. Från remissinstanser och övriga yttrande inkom synpunkter om kulturmiljö, arkitektur, detaljplanens lämplighet och användningen av Stenvillan. Efter den andra granskningen reviderades planhandlingarna för att tydliggöra kontorets ställningstaganden och slutsatser i planbeskrivningen. Vissa utredningar justerades, utan att deras resultat förändrades, detaljplanen bedömdes därför inte behöva ställas ut på nytt. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning har behövt göras. 16 (19) Bedömningen baseras på kriterier i miljöbedömningsförordningen bilaga 2 och 4 till förordning om miljökonsekvensbeskrivning. Underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Dessa tillsammans med de utredningar som tagits fram, och de synpunkter som kommit in under planprocessen ligger till grund för stadsbyggnadskontorets bedömning. De aspekter där planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan bedöms vara: - Miljökvalitetsnormer för vatten - Förorenad mark och sediment - Naturmiljö - Översvämningsrisker - Riksintresset Nationalstadsparken - Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården - Statliga byggnadsminnet Beckholmen - Fornlämningar - Riksintresset för kulturmiljövården; Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet – ”Nackas norra kust” - Riksintresse sjöfart; Farled 540 Stockholm, Stockholms ström, sträckan Fjäderholmarna-Stadsgården Aspekterna är behandlade i detaljplanens miljökonsekvensbeskrivning som ingick i plansamrådet samt efter revideringar i första och andra granskningen samt efter justering. Samråd med länsstyrelsen om huruvida planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan har skett. Avgränsningssamråd med länsstyrelsen har skett. Planavtal Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. STADSBYGGNADSKONTORETS SAMMANVÄGDA STÄLLNINGSTAGANDE Beckholmen är en i Sverige unik maritim industrimiljö med obruten varvstradition och höga kulturhistoriska värden. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken anges att det maritima arvet ska vidareutvecklas, och riksintressebeskrivningarna betonar vikten av att kunna avläsa Stockholms roll som sjöfarts-, militär- och industristad. Planförslaget syftar till att säkra kulturvärdena genom att ge varvsverksamheten långsiktiga utvecklingsmöjligheter, genom ny bebyggelse samt nya kaj- och brygganläggningar. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala vattenrum ställer höga krav på bebyggelsens och kaj- och brygganläggningarnas utformning. Byggnadsgestaltningens uttryck präglas av en bruksarkitektur i placering, 17 (19) volymhantering samt i material- och kulörval och utformningen bedöms vara väl förankrad i byggnadskulturen och på platsen. Varvet på västra Beckholmen är en central del av Stockholms infrastruktur för sjöfart, hållbara transporter och sjögående myndigheter. Därtill har varvet en strategisk roll för Försvarsmakten och totalförsvaret gällande reparationskapacitet och beredskap. Stadsbyggnadskontoret anser att planen har väsentlig betydelse för att stärka både den civila och militära beredskapen. Av inkomna synpunkter framgår att det finns intressekonflikter mellan en utveckling av varvsverksamheten och platsens kulturmiljövärden. Planförslaget medför påverkan på kulturmiljön, men då verksamheten i sig utgör en väsentlig del av det kulturhistoriska värdet är det angeläget att säkerställa dess fortsatta existens. I en avvägning får intresset av en ograverad kulturmiljö stå tillbaka. Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget bidrar positivt till stadsbilden genom en estetiskt tilltalande helhet som tar hänsyn till Beckholmens särdrag och långsiktiga värden. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till detaljplan och att förslaget överlämnas till kommunfullmäktige för antagande. 18 (19) Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Mats Johnsson (SD) Att stadsbyggnadsnämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag samt att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna kan ställa sig bakom en utbyggnad av varvet på Beckholmen. Det behövs bl.a. för att Vaxholmsbåtarna ska kunna repareras på varv som ligger inomskärs. Att Djurgårdsförvaltningen samtidigt gör en upprustning av hela miljön på Beckholmen är också positivt. Däremot anser vi inte att de privatbostäder som finns på ön behöver tas bort för annan verksamhet. Projektet behöver vara mer flexibelt i denna del. Reservation av Björn Ljung (L) a) Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. b) Att Stenvillan fortsätter vara bostadsändamål. c) Att därutöver anföra följande: Liberalerna ställer sig kritiska till den del av detaljplanen som innebär att användningen av den så kallade Stenvillan ändras från bostadsändamål till centrumverksamhet. Det är anmärkningsvärt att föreslå en ändring av planbestämmelsen för en byggnad som idag inrymmer bostadshyresgäster med besittningsskydd. En sådan förändring riskerar att få långtgående konsekvenser för de boende. Liberalerna menar att det inte är rimligt att genom detaljplan ändra användningen på detta sätt utan att fullt ut beakta de befintliga hyresgästernas situation. Planering måste ske med respekt för de människor som redan bor på en plats. Mot denna bakgrund anser Liberalerna att Stenvillan även fortsatt ska planläggas för bostadsändamål. Särskilt uttalande av Jan Valeskog, m.fl. (alla S), Maria Mustonen m.fl. (alla V) och Cecilia Obermüller (MP) Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Detta sker genom att möjliggöra ny bebyggelse som stödjer och säkerställer den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens långsiktiga utveckling, samt genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 19 (19) Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med hänsyn till dess betydelse som samhällsviktig verksamhet inom totalförsvaret. Varvsverksamheten är utpekad som en nationellt strategiskt viktig resurs för såväl det civila som det militära försvaret. För Stenvillans hyresgäster råder besittningsskydd, vilket innebär att dess nuvarande användning för de boende ges ett rättsligt skydd. Den nya bebyggelsens utformning, materialval och färgskala ska upprätthålla områdets ursprungliga varvs- och brukskaraktär, både ur ett stadsbyggnadsmässigt och arkitektoniskt perspektiv. --- [Bilaga - Plankarta.pdf] N=6578500 E=155300 E=156000 N=6578200 5.55.8 5.2 5.3 6.2 5.85 5.60 5.18 7.2 2.5 4.67 7.1 2.5 4.7 2.5 2.9 2.5 7.3 5.8 3.9 5.1 4.7 2.6 2.4 8.8 12.4 4.4 10.6 3.2 3.1 8.4 6.5 5.9 10.7 11.2 11.4 9.8 10.8 10.7 9.4 2.5 2.6 2.2 10.8 10.6 5.4 10.1 6.8 12.1 3.3 3.3 1.7 (15) (12) DJURGÅRDEN (Sv) Ladugårdslandsviken Saltsjön Saltsjön 1 2 KRIGSMANSKASSAN SPETSBERGEN HALSEN BERGSKLIPPAN GRÖNLAND L illa A llm ä n n a G rä n d Långa Gatan Ö s tra V a rv s g a ta n s G rä nd V ä s tra V a ttug rä nd Breda Gatan And rée gatan Bergsgränd Djurgårdsslätten Sjömansgränd Djurgårdsvägen Nordenskiöldsgatan Östra Varvsgatan Ö s tra V a ttug rä nd Amundsengatan B e c k ho lm s v ä g e n B e c k ho lm s b ro n a f P on tin s V ä g 12 1:41 1 1:40 1:1 1:35 1:1 19 18 17 1:2516 11 10 1:15 12 13 3 4 6 5 9 14 117 8 10 12 3 2 1:9 12 9 1:15 14 22 18 25 19 23 1:21 14 13 1:20 1:1 1:24 1:22 1:1 1:38 1:23 SÖDERMALM SKEPPSHOLMEN 1:5 10:34 10 11 12 4 5 6 7 8 9 10 13 4 5 678910 11 12 4 5 4 5 5 6 7 7 4 5 6 8 5 6 7 2 3 4 5 7 8 10 11 12 13 8 9 10 11 13 14 15 16 17 18 2 3 4 5 7 8 9 10 6 11 8 9 10 11 9 10 4 5 6 7 8 4 5 6 7 8 9 2 3 4 5 5 1:1 B UPPLYSNINGAR PARK Bostäder Park Allmänna platsers anordnande Kvartersmarkens anordnande Begränsning av markens utnyttjande Utformning Administrativa bestämmelser Markens anordnande och vegetation ILLUSTRATIONER Gräns för planområdet Användningsgräns Egenskapsgräns Gränsbeteckningar Allmänna platser Fordons-, gång- och cykeltrafik Högsta byggnadshöjd i meter över nollplanet. f1 illustration 3. Takavvattning ska utföras invändig. med en välvd form, i huvudsak överensstämmande med ska utföras i plåt eller papp i en mörk kulör. Tak ska utformas Plåtdetaljer som inordnas i träfasad ska utföras i röd kulör. Tak fasadliv. Portar, plåt- och ståldetaljer ska utföras i svart kulör. Fogar ska utföras i ljusgrå kulör. Portar ska utföras indragna från i en traditionell röd kulör. Tegel ska utföras i varm rödbrun kulör. ska utföras med regelbunden reliefverkan och målas i slamfärg fasad i trä eller med lika port som gavel mot söder. Träfasader utföras med ett förhöjt gavelmotiv i tegel, med låga portar och en plåt med järnband lik övrig fasadindelning. Fasad mot norr ska förhöjt gavelmotiv i tegel och port av viktyp. Port ska utföras i kala lameller i trä. Fasad mot söder ska utföras med ett band ska placeras indraget från fasadliv och förses med verti- fasadyta med träpanel och ett krön med fönsterband. Fönster- komposition, med markerad sockel i tegel, en huvudsaklig Fasad mot väster ska utformas tredelad med en symmetrisk Fasader ska i huvudsak utföras i enlighet med illustration 2. illustration Illustrationslinje Illustrationstext - plankarta med bestämmelser Planen består av: - planbeskrivning Till planen hör: PLANBESTÄMMELSER GATA Kvartersmark +0,0 +0,0 ANTAGANDEHANDLING Dp 2012-03013 2026-03-31 Planavdelningen Stockholms stadsbyggnadskontor Laga kraft Antagen av Godkänd av SBN Genomförandetid Höjd på byggnader och takvinkel Byggnad får inte uppföras. NORR Skala 1:1000, utskriftsformat A0 0 50m inom respektive område. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Högsta totalhöjd i meter över nollplanet. Genomförandetiden slutar 10 år efter det att planen har fått laga kraft. planchef Maria Sahlstrand i stadsdelen Djurgården i Stockholm Beckholmen Detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m fl CAD: Katarina Eriksson Användning av mark och vatten Öppet vattenområde W1 W Vattenområden B +23,5 PARK PARK 3-7 V1 V1 västra dockan östra dockan W3 GATA bro Taklutning i grader.00 Strandskydd illustration 1 på plankartan och även planbeskrivningen sidan 68. Strandskyddet upphävs inom delar av planområdet enligt 4 kap. 17§ PBL, se V1 Varv och verksamhet med maritim anknytning. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmänna platser och vattenområden. Gustav V:s docka Rivningsförbud r Byggnaden får inte rivas. samtidigt ska vara förenliga med detaljplanen. byggnadsminnet kräver Riksantikvarieämbetets tillstånd som Parallellt med FSBM gäller PBL vilket innebär att åtgärder inom förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen (FSBM). Hela Beckholmen är förklarat som statligt byggnadsminne, enligt W2 W2 Utförande 1 på plankartan. stabiliserande åtgärder ska genomföras inom skrafferad yta enligt illustration denna inte skadas eller på annat sätt påverkas negativt av högvatten. Mark- Bebyggelse under +2,7 meter över nollplanet ska utformas på sådant sätt att W2 shiplift, dykdalb och dylikt samt bro och bropelare. Vattenområde som får överbyggas med kajer, bryggor, W3 eller ponton. Vattenområde som får överbyggas med flytbrygga W W W2 industriminne W2 W1 C1 V1 docka docka docka docka Docka ska finnas. stadsplanerare Isabelle Lindbäck r r r r r r r r r q2 r r r r Byggnaden får inte rivas. ges för markstabiliserande åtgärder. Se illustration 1 på plankartan. serande åtgärder för respektive område har genomförts. Startbesked får dock Startbesked för anläggningar och byggnader får inte ges förrän markstabili- Villkor för lov område där strandskydd upphävs. Ej skalenlig. Illustration 1. Kartans blå skraffering redovisar område som ska markförstärkas. Orange skraffering redovisar C1 f2 ska utföras invändig. som sadeltak i skivtäckt plåt i en mörk kulör. Takavvattning som inordnas i träfasad ska utföras i röd kulör. Tak ska utföras Portar, plåt- och ståldetaljer ska utföras i svart kulör. Plåtdetaljer i panelarkitekturen. Portar ska utföras indragna från fasadliv. Fönster och tekniska anordningar som ventilation ska inordnas utföras i varm rödbrun kulör. Fogar ska utföras i ljusgrå kulör. och målas med slamfärg i en traditionell röd kulör. Tegel ska panel. Träfasader ska utföras med regelbunden reliefverkan markerad sockel i tegel och en huvudsaklig fasadyta med trä- Fasad ska utformas med en symmetrisk komposition, med Fasader ska i huvudsak utföras i enlighet med illustration 2. f3 invändig. plåt eller papp i en mörk kulör. Takavvattning ska utföras träfasad ska utföras i röd kulör. Tak ska utföras valmat i skivtäckt detaljer ska utföras i svart kulör. Plåtdetaljer som inordnas i Portar ska utföras indragna från fasadliv. Portar, plåt- och stål- traditionell röd kulör. Sockeln ska utföras i tegel i rödbrun kulör. Fasad ska utföras med träpanel och målas med slamfärg i en f4 mörk kulör. språng om 1,0 meter och utföras i skivtäckt plåt eller papp i en utföras i svart kulör. Tak ska utformas som tälttak med ett ut- natursten eller betong. Portar samt plåt- och ståldetaljer ska Fasad ska utföras i puts i en ockragul kulör. Sockel ska utföras i f5 meter och utföras i lertegel i en rödbrun kulör. betong. Tak ska utföras som sadeltak med ett utsprång om 0,35 färg i en traditionell kulör. Sockeln ska utföras i natursten eller Fasad ska utföras med träpanel och målas med slam- eller tjär- f2 f1 f5 f6 f6 r r PARK med tillämpning av utökat förfarande. Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900) Minsta respektive största taklutning i grader.00-00 W1 r r 29-33 Skydd av kulturvärden q1 anpassade till byggnadens kulturhistoriska värden. Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder q2 Byggnadens volym får ej ändras. q1 värden. metoder anpassade till byggnadens kulturhistoriska Underhållsarbeten ska utföras med material och q2 Byggnadens volym får ej ändras. q1 q2 q1 q2 q1 q1 q2 q1 q2 q1 q2 q1 q2 q2 q1 r q1 q2 q1 q2 q1q2 q1 q2 Vattenområde, hotell i fartyg. +25,0 +25,0 +11,0 5-9 34-38 34-38 +17,5 15-19 +1,7 +1,3 +1,5 +1,5 +2,1 +2,1 +3,1 +3,0 +2,9+2,6+3,1 +3,1 +2,9 +2,9 +2,6 +3,3 +3,0 +2,5 +1,6 +2,9 +3,0 E1 C1 konferens, utställnings- och föreningslokal. Centrumändamål så som skeppshandel, restaurang, r f3 +22,0 f6 0,75 meter och utföras i skivtäckt plåt i en mörk kulör. betong. Tak ska utföras som sadeltak med ett utsprång om färg i en traditionell kulör. Sockeln ska utföras i natursten eller Fasad ska utföras med träpanel och målas med slam- eller tjär- f7 ska kulörmässigt ansluta till befintliga stenkajer på Beckholmen. Strandskoning ska utföras som stensatt kaj av natursten. Stenen f9 Brygga ska utföras i trä med synlig vattenspegel. f7 f10 Illustration 3 som visar takprincip för varvshall. Välvt tak +23,5 +6,0 f7 f7 f9 Skydd mot störning m1 radonslang. markytan, motsvarande radonsäker grundläggning inklusive Byggnader ska utföras med gastäta konstruktioner upp till m1 m1 m1 m1 q1 q2 q1 q2 m1 +5,5 +5,5 +6,5 +6,5 E1 Teknisk anläggning, elnätstation. Placering Brygga ska placeras med kortsida mot kaj.p1 p1e1 Utnyttjandegrad e1 Största utbredning av bryggor på vattnet är 400 kvm. Illustration 2 som visar fasader för varvs- och verkstadshallar. Ej skalenlig. f10 f9 f10 till befintliga stenkajer på Beckholmen. med skoning av natursten. Stenen ska kulörmässigt ansluta spegel under kajen. Fasta fundament/dykdalber ska utföras Kaj ska utföras som ett pelardäck i betong med synlig vatten- q1 q2q1 q2 +6,5 E1 +6,5 f8 f8 f8 befintliga stenkajer på Beckholmen. med slänt av natursten. Stenen ska kulörmässigt ansluta till Strandskoning ska utföras som stensatt kaj av natursten samt m1f4 f10 f9 +22,0 +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. W2 +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet.(W1) GATAE1 +5,5 f11 i en traditionell kulör. Fasad ska utföras med träpanel och målas i slam- eller tjärfärg f11 f11 f11 STRANDSKYDD UPPHÄVS MARKFÖRSTÄRKNING DETALJPLANEGRÄNS ANVÄNDNINGSGRÄNS EGENSKAPSGRÄNS ILLUSTRATIONSLINJE Fasad mot väster Fasad mot söder Fasad mot öster Fasad mot norr GRUNDKARTA Stadsdelsgräns Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) Fastighetsbeteckning2, 1:2 (A) alt (1) Föreslagen fastighet ServitutsområdeSv Fornlämningsområde Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Stödmur Träd Nivåkurvor5 Markhöjd0.0 Transformatorbyggnad Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Oscar Jarheim och RH2000 i höjd. Aktualitetsdatum 2025-08-13 kartingenjör kvartersmark). Sekundära användningskategorier anges med parentes. mer än en användningskategori (allmän plats, vattenområde och/eller plankartan anger att det inom området i höjdled finns användningar från Parentes runt bestämmelse gällande användning av mark eller vatten i Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 --- [Bilaga - Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Antagandehandling Planavdelningen Dnr 2012-03013 Isabelle Lindbäck 2026-03-31 Telefon 08-508 27 103 Sida 1 (110) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Planbeskrivning Detaljplan för Beckholmen, fastigheten Djurgården 1:38 m fl i stadsdelen Djurgården i Stockholm, Dp 2012-03013 Beckholmen med omgivning, planområdet markerad med gul ring. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 2 (110) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhi- storiskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värde- full bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets bered- skap och försörjning. En ny byggrätt för en varvs- och verkstadshall samt en miljöstation föreslås på västra Beckholmen. På öns östra sida medges fyra min- dre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Detaljplanen medger en utvidgning av Gustav V:s docka samt en utfyllnad av Beckholmen. Vidare reglerar planen kaj- och brygganläggningar i vattenområdet. De befintliga bostäderna på öns norra del samt hotellbåten i Beck- holmssundet bekräftas i detaljplanen. Den så kallade Stenvillan på centrala Beckholmen får centrumanvändning som möjliggör ett publikt ändamål. Syftet är att möjliggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utformats till en park med ett gångstråk. Parken bekräftas i detaljplanen med avsikt att stärka Beckholmens rekrea- tiva betydelse och säkra allmänhetens tillträde till ön. På den allmänna platsmarken medges även gata för fordons-, gång- och cykeltrafik. Beckholmens exponerade läge innebär att förändringar ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelsens utformning, material och färgskala ska upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt - och på samma gång säkerställa varvsverksamheten som en nationell strategisk resurs för såväl det militära som det civila försvaret. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret har beslutat att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL (2010:900) 4 kap 34§ eller MB (1998:808) 6 kap 11§ att en miljöbedömning behöver göras. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 3 (110) En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har därför upprättats under detaljplanearbetet. I ett tidigt samråd med länsstyrelsen den 15 september 2021 har de betydande miljöaspekterna identifierats vara: • Miljökvalitetsnormer för vatten • Förorenad mark och sediment • Naturmiljö • Översvämningsrisker • Riksintresset Nationalstadsparken • Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården • Statliga byggnadsminnet Beckholmen • Fornlämningar • Riksintresset för kulturmiljövården; Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet – ”Nackas norra kust” • Riksintresse sjöfart; Farled 540 Stockholm, Stockholms ström, sträckan Fjäderholmarna-Stadsgården Tillstånd vattenverksamhet Anläggandet av kajer och pålning för bryggor är exempel på åt- gärder som medför arbeten i vatten, det vill säga vattenverksamhet, som regleras i 11 kap miljöbalken. Huvudregeln är att arbeten i vatten kräver tillstånd, så kallad vattendom, hos mark- och miljö- domstolen. Parallellt med planprocessen pågår ansökan om tillstånd för vattenverksamhet. Byggnadsminnet Hela Beckholmen är statligt byggnadsminne enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är tillståndsmyndighet vid ändringar. Om det finns särskilda skäl får, enligt 7 § förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen, byggnadsminnet ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Ansökan om tillstånd till sådan ändring lämnas till Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Kungliga Djurgårdens förvaltning har begärt yttrande från RAÄ angående de planerade åtgärderna. RAÄ anger i huvudsak i yttrandet att det kan finnas särskilda skäl att lämna tillstånd till förändringar inom det statliga byggnadsminnet Beckholmen, som bidrar till varvsverksamhetens fortsatta drift, eftersom den marina Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 4 (110) varvs- och verkstadsverksamheten utgör en viktig del av Beck- holmens kulturhistoriska värde med kontinuitet sedan 1600-talet. Strandskydd Det generella strandskyddet omfattar 100 meter från strandlinjen, såväl ut i vattenområdet som upp på land, vilket innebär att hela Beckholmen och del av vattenområdet ligger inom strandskyddat område. Strandskydd träder i kraft vid planläggning av marken. För att kunna genomföra detaljplanen är det nödvändigt att upphäva strandskyddet för kvartersmark och vattenområde. Tidplan Granskning 2 sep – okt 2025 Godkännande i SBN april 2026 Antagande i KF juni 2026 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 5 (110) Innehåll Sammanfattning ...................................................................................2 Planens syfte och huvuddrag ....................................................................2 Miljöbedömning .........................................................................................2 Innehåll..................................................................................................5 Inledning ...............................................................................................6 Handlingar .................................................................................................6 Planens syfte och huvuddrag ....................................................................7 Plandata ....................................................................................................7 Tidigare ställningstaganden.......................................................................8 Förutsättningar...................................................................................11 Stadsbild..................................................................................................11 Befintlig karaktär och bebyggelse............................................................12 Områdets historia ....................................................................................15 Pågående verksamhet.............................................................................18 Kulturhistoriskt värdefull miljö ..................................................................20 Natur........................................................................................................25 Geotekniska förhållanden........................................................................29 Hydrologiska förhållanden .......................................................................31 Offentlig och kommersiell service............................................................32 Gator och trafik ........................................................................................32 Sjötrafik....................................................................................................33 Teknisk försörjning ..................................................................................34 Störningar och risker ...............................................................................36 Planförslag..........................................................................................43 Övergripande...........................................................................................43 Ny bebyggelse, kaj- och brygganläggningar ...........................................45 Bebyggelsen i stadslandskapet ...............................................................50 Arkitektonisk idé ......................................................................................51 Mark- och vattenanvändning ...................................................................64 Gator och trafik ........................................................................................65 Teknisk försörjning ..................................................................................66 Strandskydd.............................................................................................68 Konsekvenser.....................................................................................70 Behovsbedömning.............................................................................70 Miljöbedömning..................................................................................70 Miljökonsekvensbeskrivning ....................................................................70 Redovisning av miljöbedömning..............................................................71 Varvsverksamhetens utveckling ..............................................................72 Kulturmiljö................................................................................................73 Samlad bedömning kulturmiljö ................................................................79 Naturmiljö ................................................................................................81 Hydrologiska förhållanden .......................................................................81 Geotekniska förhållanden........................................................................84 Störningar och risker ...............................................................................86 Ljusförhållanden ....................................................................................100 Kumulativa effekter................................................................................101 Nollalternativ..........................................................................................104 Tillståndsprocess vattenverksamhet .....................................................106 Tidplan ..............................................................................................106 Genomförande..................................................................................107 Organisatoriska frågor ...........................................................................107 Fastighetsrättsliga frågor .......................................................................107 Ekonomiska frågor.................................................................................108 Tekniska frågor......................................................................................109 Genomförandetid...................................................................................110 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 6 (110) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning samt en miljökonsekvensbeskrivning. Utredningar  Dagvattenutredning Beckholmen (Sweco, 2026-03-06)  Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026-03-06)  Påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, samt biologiska kvalitetsfaktorer som är känsliga för hydromorfologisk störning (Sweco, 2026-03-06)  Påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer (Sweco, 2026-03-06)  Riskbedömning avseende ånginträngning (Sweco, 2026-03-06)  MKB (Sweco och Tyréns, 2026-03-06)  Kulturmiljöanalys (Tyréns, 2024-06-20)  Lokaliseringsutredning (Sweco och Tyréns, 2024-06-14)  Geotekniska förutsättningar (Sweco, 2024-05-02)  Maritim riskutredning (SRVAB 2024-08-06)  Landsskapssektioner (Fahlander Arkitekter, 2024-09-04)  Arkitekturprogram (Stadsbyggnadskontoret, Fahlander Arkitekter, Svefa, 2024-09-05)  PM Brand och Risk (Sweco, 2022-04-26)  Avfallsutredning Beckholmen (Sweco, 2022-09-12)  Byggbullerutredning Beckholmen (Sweco, 2022-05-21)  PM Riskbedömning farligt gods (Sweco, 2022-06-07)  Trafikutredning (Sweco, 2022-04-21)  Bullerutredning (Sweco, 2022-08-31) Övrigt underlag  Beslut om betydande miljöpåverkan (stadsbyggnadskontoret, 2026)  Foto är framtaget av stadsbyggnadskontoret, om inte annat anges.  Fotomontage (stadsbyggnadskontoret, 2024)  Planer, sektioner och fasaduppställningar samt visualiseringsbilder är framtagna av Fahlander Arkitekter, om inte annat anges. Medverkande Planen är framtagen av stadsplanerare Isabelle Lindbäck vid Stockholms stadsbyggnadskontor. Samt samverkande plankonsult Susanna Stenfelt, Svefa. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 7 (110) Planens syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det genom att dels medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. En ny byggrätt för en varvs- och verkstadshall samt en miljöstation föreslås på västra Beckholmen. På öns östra sida medges fyra nya mindre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Detaljplanen medger en utvidgning av Gustav V:s docka samt en utfyllnad av Beckholmen. Vidare reglerar planen kaj- och brygganläggningar i vattenområdet. De befintliga bostäderna och hotellbåten på öns norra del bekräftas i detaljplanen. Den så kallade Stenvillan på centrala Beckholmen får centrumanvändning som möjliggör ett publikt ändamål. Syftet är att möjliggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utfor- mats till en park med ett gångstråk. Parken bekräftas i detaljplanen med avsikt att stärka Beckholmens rekreativa betydelse och säkra allmänhetens tillträde till ön. På den allmänna platsmarken medges även gata för fordons-, gång- och cykeltrafik. Beckholmens exponerade läge innebär att förändringar ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelses utformning, material och färgskala ska upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt - och på samma gång säkerställa varvsverksamheten som en nationell strategisk resurs för såväl det militära som det civila försvaret. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet omfattar fastigheten Djurgården 1:38 m.fl., totalt cirka 61 000 kvm. Beckholmen är en ö som ligger i Stockholms inlopp, söder om Södra Djurgården. Ön angörs landvägen från Beckholms- bron som ansluter till Djurgårdsstaden i norr. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 8 (110) Karta som visar planområdets läge och avgränsning markerad med lila linje. Beckholmen ägs av staten genom Statens Fastighetsverk och förvaltas av Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF). KDF upplåter del av marken genom arrende till Stockholms Repara- tionsvarv AB (SRVAB) och Beckholmens Dockförening. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan I översiktsplanens stadsutvecklingskarta är Beckholmen markerad som skyddat område, Natur- och kulturreservat, nationalstadspark eller världsarv. Beckholmen ligger inom Nationalstadsparken. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Planområdet är beläget inom område av riksintresse för kultur- miljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt Miljöbalken 3 kap. 6 §. Beckholmen är ett eget utpekat uttryck i riksintresset. I översikts- planens riksintressebilaga beskrivs att stadens mål för område av riksintresse är att planerade åtgärder ska förstärka de värdebärande uttrycken utan att skada dem. I den aktuella planen innebär det att möjligheten att avläsa stadens roll som sjöfarts-, militär- och industristad ska tillgodoses och värdebärande uttryck värnas. Det kan vara hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten, inom Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården och Beckholmen. Beckholmen är ett eget utpekat uttryck i riksintresset. I översikts- planens riksintressebilaga anges att planerade åtgärder inom riks- intresseområden ska förstärka de värdebärande uttrycken utan att Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 9 (110) skada dem. I den aktuella planen innebär det att stadens roll som sjöfarts-, militär- och industristad fortsatt ska kunna avläsas och att värdebärande uttryck värnas. Det kan vara hamnanläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten, inom Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården och Beckholmen. Riksintresset Nationalstadspark Beckholmen ligger inom Nationalstadsparken och skyddas enligt Miljöbalken 4 kap 7 §. Inom en nationalstadspark får ny bebygg- else och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kul- turvärden i övrigt skadas. Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken – Stock- holmsdelen anges att de bebyggda områdena inom parken kan för- ändras och kompletteras under förutsättning att förändringarna inte medför skada på kulturvärden. Beckholmen ligger inom den del av Nationalstadsparken som kallas Evenemangsparken. Området som omfattar den mer bebyggda västra delen av Djurgårdsön är ett av Stockholms viktigaste besöksmål. Evenemangsparken ur Översiktsplan för Nationalstadsparken –Stockholmsdelen. Inriktningen för Evenemangsparken är att den ska fortsätta utveck- las som nöjes- och lustpark. Stränderna bör så långt möjligt göras offentliga och tillgängliga. På Beckholmen vidareutvecklas det maritima arvet. Grundläggande karaktärer och särskilda kultur- historiska värden i byggnader, parker och miljöer ska samtidigt Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 10 (110) bevaras. Kompletteringar med väl anpassad bebyggelse som stäm- mer överens med Evenemangsparkens huvudinriktning kan prövas. Riksintresse sjöfart – Farled 540 Farleden 540 Stockholm, Stockholms ström, sträckan Fjäder- holmarna-Stadsgården, i anslutning till planområdet och utgör riksintresse för sjöfarten. Farleden ingår i TEN-T A (Trans- europeiska transportnätet). Riksintresset Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet Detta riksintresseområde sträcker sig genom fyra kommuner; Värmdö, Vaxholm, Lidingö och Nacka. Den inre delen av far- ledsmiljön som är belägen i anslutning till och i närheten av Beckholmen är beläget inom Nacka kommun. Uttryck för riksintresset är bland annat sprickdalsbetonad skär- gårdsterräng som speglar skärgårdsbefolkningens levnadsbetin- gelser, industrimiljöer med fabriksbyggnader och kajer koncen- trerade till Nackas norra kuststräcka från Danvikstull till Nacka strand samt 1800- och 1900-talets industriella epok med Finnboda varv och de storskaliga ångkvarnarna Saltsjöqvarn med Manna- grynskvarnen samt kvarnen Tre kronor på Kvarnholmen. Gällande detaljplan För planområdet gäller: - Ob 87032, Områdesbestämmelser för del av norra inner- staden i Stockholm, som vann laga kraft 1989-05-31. Syftet med områdesbestämmelserna är att utöka bygglovsplikten samt att slå fast att området är en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö. Strandskydd Det generella strandskyddet omfattar 100 meter från strandlinjen, såväl ut i vattenområdet som upp på land, vilket innebär att hela Beckholmen och del av vattenområdet ligger inom strandskyddat område. Strandskydd träder i kraft vid planläggning av marken. För att kunna genomföra detaljplanen är det nödvändigt att upphäva strandskyddet för kvartersmark och vattenområde. Enligt 4 kap 17§ i plan- och bygglagen får kommunen upphäva strandskydd enligt 7 kap i miljöbalken för ett område om det finns särskilda skäl för det och intresset av att detaljplanera området väger tyngre än strandskyddets syften. Strandskyddet kan då hävas genom en administrativ bestämmelse på plankartan. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 11 (110) Förutsättningar Stadsbild Beckholmen ligger i Saltsjöns maritima landskapsrum i centrala Stockholm. Skärgårdslandskapet sträcker sig från öster in mot Mälaren vid Gamla Stan. Strömmen, den inre delen av Saltsjön, utgör ett centralt vattenrum med en urban karaktär, trots att Södra Djurgårdens stränder karaktäriseras av ett glesare bebyggt park- landskap. I vattenrummet finns även de grönskande öarna Skepps- holmen och Kastellholmen. Som kontrast mot dessa öar skapar stenstadens bebyggelse med kajer längs Strandvägen, Blasieholmen och Skeppsbron en stadsmässig front som i söder övergår i den mäktiga förkastningsbrant som reser sig ovan Stadsgårdskajen och där bebyggelsen på Södermalm bildar siluett på berget. Den drama- tiska förkastningsbranten fortsätter längs farledens södra sida så långt man kan se. Beckholmen i Stockholms inlopp. Vy mot väster. Stockholm stora öppna vattenrum öppnar för vida vyer över land- skapet och utblickarna över vattnet spelar stor roll för människors upplevelser av staden. Vyn från inloppet har styrt byggnaders placering och utformning. Stenstadens fronter är ofta påkostade och representativa och förhåller sig medvetet till vattenrummet. Offent- liga byggnader har placerats med utgångspunkt i upplevelsen från vattnet och bildar en sekvens av landmärken. Kungliga slottet, Nationalmuseum, Nordiska museet och Vasamuseet bidrar till det centrala vattenrummets monumentala karaktär. Beckholmen förbinds med Djurgårdsön med en bro. Bron är en trä- bro med ursprung i 1850-talet, befintligt utförande härrör till största delen från en upprustning på 1990-talet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 12 (110) Beckholmen kan på håll upplevas utgöra en del av Södra Djur- gårdens gröna front trots att ön till stor del saknar vegetation. Krosstensslänter, tillfällig bebyggelse, kranar och fartyg ger, till- sammans med dess äldre bebyggelse, ön en egen karaktär. Beck- holmens varvsverksamhet med sin långa historia på plats har stora kulturhistoriska värden och är en i Sverige unik miljö. Befintlig karaktär och bebyggelse Beckholmen är en skärgårdsö som genom landhöjning och utfyllna- der i öster och väster har med åren fått en kraftigt utökad yta. Idag finns en mycket tydlig struktur uppdelad i tre karaktärsområden, de centrala, östra och västra delarna. Centralt på ön finns en höjdrygg, en kulle, som präglas av en bo- stads- och parkmiljö med äldre bostadshus kopplade till verksam- heten. På krönet av kullen är den representativa Stenvillan från 1870-talet för dockmästaren strategiskt placerad. Stora lövträd ger ännu karaktär av den trädgårds- eller parkmiljö som etablerades på 1700-talets första hälft. Den kuperade topografin med berg i dagen och utblickar mot det omgivande vattenrummet ger området en påtaglig skärgårdskänsla. Miljön är tillgänglig för allmänheten längs en anlagd gångväg. Stenvillan, uppförd för dockmästaren. Källa: Sweco Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 13 (110) Beckholmens östra sida är skild från den centrala kullen genom en brant. Topografin är flack och all mark asfalterad. En rad nytto- byggnader från olika epoker förstärker öns maritima prägel. På den sydöstra delen ligger de två torrdockorna, östra respektive västra dockan, från 1800-talets mitt. Dockorna har sprängts fram ur berget och har murverk av naturstensblock. Miljön vid dockorna upplevs småskalig och präglas av äldre byggnader kopplade till varvsverk- samheten men även av tillfälliga byggnader och containrar. Mot öster finns träbryggor och den i hög grad ideella verksamheten är främst marinhistoriskt inriktad. Beckholmens östra sida, vy mot väster. Ett stort antal containrar finns uppställda, dessa rymmer förråd och viss verkstadsverksamhet. Källa: Sweco Den västra sidan av ön är åtskild från den centrala kullen genom en hög bergskärning, till följd av framsprängningen av Gustav V:s docka på 1920-talet. Denna del präglas helt av den mer storskaliga kommersiella varvsverksamheten. GV-dockan är anlagd i berg och har en kantskoning av huggna naturstensblock. Den äldre bebyg- gelsen är koncentrerad till områdets östra del och utgörs av bruks- bebyggelse uppförd under 1920- och 1940-talen. Marken består till stor del av fyllnadsmassor och utgörs av hårdgjorda plana, asfalt- erade ytor och med ett flertal byggnader av tillfällig karaktär. Idag finns permanenta bostäder i tre byggnader på ön Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 14 (110) Boställshuset till vänster och till höger anas Gamla tjärinspektorbostaden som är Beckholmens äldsta byggnad med ursprung från 1600-talet. Källa: Sweco Bebyggelse på östra Beckholmen, östra dockan anas till vänster i bild. Vy mot norr. Källa: Sweco. Bebyggelse på västra Beckholmen, Gustav V:s docka anas till höger i bilden. Vy mot sydöst. Källa: Sweco. Pumphuset invid GV-docka. Vy från söder. Källa: Sweco. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 15 (110) Beckholmens västra sida präglas av tillfällig bebyggelse i form av baracker, containrar och den röda hallen. Totalt upptar denna tillfälliga bebyggelse cirka 1300 kvm BYA. Vy mot nordöst. Källa: Sweco. På den västra delen av Beckholmen upptar byggnader av tillfällig karaktär, baracker, varvshall och tält, en total yta om cirka 1300 kvm BYA (byggnadsarea). På västra och östra sidorna upptar containrar närmare 700 kvm BYA. Områdets historia År 1633 inrättades ett privat becksjuderi på ön där man kokade tjära till beck. Beck användes inom skeppsbyggeri och varvsverk- samhet för att täta fartygsskrov. Genom en donation från drottning Kristina kom Beckholmen i stadens ägo vid 1600-talets mitt. Vid den tiden övergick verksamheten till lagring och sortering av tjär- produkter. En tjärhov inrättades på holmen år 1690. Tillverkningen avtog efter hand och upphörde helt under 1800-talets början. Vid 1800-talets mitt köpte Stockholms Grosshandlarsocietet och Skeppsrederier Beckholmen i syfte att anlägga ett reparationsvarv för den växande ångbåtsflottan. Två torrdockor, östra och västra dockan, anlades direkt i berget. Dockorna förlängdes på 1870- och 1890-talen vilket kan avläsas i betongkonstruktioner och murverk. År 1918 köpte staten Beckholmen för Marinförvaltningens räkning och ön kom att ingå i Stockholms örlogsvarv. Under 1920-talet anlades ännu en torrdocka, Gustav V:s docka, som lokaliserades till öns västra del. Dockan förlängdes på 1940-talet. Bergmassorna från anläggning liksom vid ombyggnad nyttjades för att fylla ut ett område väster om dockan. Marinen använde Beckholmen till dess att man flyttade sin verksamhet till Muskö 1969. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 16 (110) Västra och östra dockorna på östra Beckholmen, vy mot norr. Källa Sweco Sedan den militära verksamheten avvecklats har Beckholmens dockor använts för varvsverksamhet med såväl kommersiell som kulturhistorisk inriktning. Gustav V:s docka på västra Beckholmen, vy mot sydväst. Källa: Sweco. Åren 2011–2014 genomfördes en sanering av ön vilken fortsatte med en upprustning av både Djurgårdsvarvet och de gamla anlägg- ningarna på Beckholmen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 17 (110) Utfyllnader av ön Beckholmens strandlinje har förändrats genom varvsverksamhetens utveckling under århundraden. När dockorna etablerats har massor- na tjänat som utfyllnad. På de historiska kartorna nedan kan föränd- ringar av öns morfologi följas. Kajer, bryggor och stränder Beckholmens strandlinje har förändrats med varvsverksamhetens utveckling under århundraden. Behandlingen av själva strandlinjen har varierat över tid. Historiskt har ordnade kaj- och brygganlägg- ningar präglat Beckholmens möte med vattnet. Strandlinjen är naturlig på en begränsad sträcka mot Beckholmssundet. De skrotstensslänter som till stor del omgärdar Beckholmen idag har tillkommit dels under mitten av 1900-talet då Gustav V:s docka förstorades, dels för cirka tio år sedan i samband med den stora marksaneringen. Vid saneringen hämtades rena fyllnadsmassor/ stenkross från annat håll och lades ut i slänterna. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 18 (110) Pågående verksamhet Den kommersiella verksamheten drivs idag av Stockholms Repara- tionsvarv AB (SRVAB) och är huvudsakligen koncentrerad till öns västra del med Gustav V:s docka. Även viss del av den östra sidan och Östra dockan ingår i denna verksamhet. Västra dockan, vy mot söder. Öns östra sida nyttjas i första hand för den kulturhistoriskt inriktade verksamheten i form av Sveriges Segelfartygsförening genom Beckholmens Dockförening (BDF), ångbåtarna genom Stiftelsen Skärgårdsbåten, Sjöskolan med flera. Idag har BDF ansvaret för den Västra dockan som huvudsakligen används för restaurering och reparation av kulturfartyg såsom segelskutor och ångbåtar. Övriga byggnader på Beckholmen används för småindustri, utbild- ning och kontor. De äldre bostadshusen på ön är fortfarande be- bodda. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 19 (110) Möjligheten att uppföra ny bebyggelse är begränsad med anledning av planläget varför en stor del av bebyggelsen är av tillfällig karak- tär. Det har även påverkat verksamhetens möjlighet att utvecklas och underhållsbehovet är stort. Även bristen på kajer är påtaglig för verksamheten på Beckholmen. Ett effektivt varv bör ha ett förhåll- ande på minst 1:3 avseende docklängd mot antal kajmeter. Idag är det förhållandet ca 1:1,3. Befintliga varv i Sverige Idag finns endast ett fåtal varv kvar i landet med förmåga att ta hand om större fartyg. Beckholmens varv är det enda på hela ost- och norrlandskusten med tillräcklig kapacitet för större fartyg som är tillgängligt både för militära och civila enheter. Det närmsta varvet ligger i Karlskrona men dess verksamhet är uteslutande tillägnad Försvarsmakten och är inte tillgängligt för den privata marknaden. Endast två varv i Sverige har minst samma torrsätt- ningskapacitet som varvet på Beckholmen, de ligger i Landskrona respektive i Falkenberg. Internationellt sett finns närmast större reparationsvarv belägna i Åbo och Tallinn. Varvsverksamheten på Beckholmen är viktigt för Stockholm som sjöfartsstad. Vid olyckshändelse eller haveri är det av stor vikt att det finns ett varv med god funktion i området. För många mindre fartyg, bland annat skärgårdsbåtarna, är Beckholmens varv betydel- sefullt eftersom inte alla får gå över öppet vatten. Varvets unika infrastruktur och förmåga har fått en nationellt ökad betydelse för Försvarsmakten och totalförsvaret gällande beredskap och reparationskapacitet. Även för andra sjögående myndigheter, såsom Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Trafikverket, har varvet en stor betydelse för den dagliga driften. Varvskapaciteten behövs även för att säkra nationell handelssjöfart. I och med Sveri- ges roll i NATO har närvaron av utländska örlogsfartyg ökat markant. Varvets roll inom Totalförsvaret Totalförsvar är all samhällsverksamhet som ska bedrivas under en upptrappning och försämring av säkerhetsläget, och ytterst i krig. Totalförsvaret består både av militär och civil verksamhet, dessa är i ömsesidigt behov av varandra för att säkra Sveriges överlevnad som nation i händelse av ofred. De viktigaste samhällsfunktionerna ska säkerställas och nödvändig försörjning tryggas. I försvarsberedningens säkerhetspolitiska rapport ”Sveriges natio- nella plan för militär rörlighet 2024–2026” pekas bland annat Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 20 (110) transportkapacitet på sjön ut som en viktig resurs att säkerställa. Nittio procent av Sveriges import och export transporteras sjövägen och Sveriges hamnar, varv och sjöfart är därför av stor betydelse för totalförsvaret. Varvsverksamheterna är en nationell strategisk resurs för såväl det militära som det civila försvaret. Inom ramen för NATO ska Sve- rige tillhandahålla värdlandsstöd till utländska militära enheter som befinner sig på svenskt territorium, till exempel underhåll, repara- tioner, lagring och verkstäder. Privata aktörer inom näringslivet har stor betydelse och är en förutsättning för att fullgöra värdlandsstö- det. Det har konstaterats att resursbehovet ur ett nationellt totalför- svarsperspektiv gällande varvskapacitet vida överstiger tillgången. I juni 2024 pekades Stockholms reparationsvarv (SRVAB) på Beckholmen ut som ett samhällsviktigt företag. Förberedelser för tecknade av beredskapsavtal med Försvarsmakten pågår. Bered- skapsavtalet innebär bland annat att anläggningen, lokalerna och personalen kommer att tas ut (motsvarande krigsplaceras) av läns- styrelsen, på uppdrag av totalförsvarsmyndigheterna. Avtalet innebär även möjlighet till en långsiktig planering med potentiella investeringar i beredskapshöjande åtgärder för att säkra uthållighet och resiliens. Kulturhistoriskt värdefull miljö Beckholmen är i sin helhet Stockholm stads bäst bevarade marina varvs- och verkstadsmiljö med anor från 1600-talet. Även namnet återfinns från detta århundrade. Verksamheten har höga kultur- historiska värden då den representerar en obruten varvshistorisk tradition. De verksamheter som idag är aktiva på platsen har alla en marinhistorisk koppling. Beckholmen ingår i en större kulturhistorisk maritim miljö med Skepps- och Kastellholmen, Galärvarvet och Djurgårdsvarvet. Beckholmen och ett antal övriga marint anknutna delar ingår i den så kallade Stockholms sjögård i den sydligaste delen av National- stadsparken, en större och mångfacetterad kulturhistorisk struktur som sträcker sig över ett omfattande område. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Planområdet är beläget inom riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som är skyddad enligt miljöbalken 3 kap 6§. Aktuella uttryck för riksintresset: Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 21 (110) - Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varan- dra och med ytterstaden. - Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. - Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grön- klädda höjderna som en del av stadsbilden. - Fronterna mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och från Mälaren. - De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet - Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skeppsholmen - Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadsland- skapet. - De offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. - Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet. Stadspalatsen och malmgårdarna. - Småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter på Södermalm. - Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Kajerna och hamnarna som skapar en karaktäristisk front mot vattnet. - Flottans miljöer på Skeppsholmen, Kastellholmen och Galär- varvet. - Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin samt Djur- gårdsvarvet. - Djurgårdsstadens bostadsbebyggelse för bl.a. hantverkare och sjömän. - Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränser och hamn- lägen. - Cirkus och Gröna Lunds tivoli. - Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och sommarnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900 med om- givande parker och trädgårdar, både i samlade grupper och som fristående byggnadsverk. Kungliga Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården utgör den Kung- liga Nationalstadsparken som inrättades 1995. Nationalstadsparken omfattas av miljöbalken 4 kap 7§ som ska skydda det historiska landskapet med sina natur- och kulturvärden. Nationalstadsparken är en del av det nationella kulturarvet och har stor betydelse för ekologin och den biologiska mångfalden i regio- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 22 (110) nen. Området har även betydelse för människors hälsa och väl- mående då det är ett välanvänt och uppskattat rekreationsområde. Stora delar av parken utgörs av ett unikt historiskt landskap där såväl byggnader som natur återspeglar det kungliga inflytandet från 1500-talet och framåt. Vård- och utvecklingsplan för Kungliga Nationalstadsparken Länsstyrelsen i Stockholms län tog 2012 fram en vård- och utveck- lingsplan för Kungliga Nationalstadsparken med syftet att ge en samlad bild av de mål och riktlinjer för parkens vård och utveck- ling. Planen ämnade användas som grund för inriktning och prio- riteringar i frågor om parkens skötsel, underhåll och utveckling. (nationalstadsparksförordningen 2009:55) Vård- och utvecklings- planen har ingen lagstadgad funktion vid olika typer av prövningar. Däremot utgår en del av de målbilder som redovisas från juridiskt bindande dokument. Planen är indelad i 15 delområden, för vilka nuläge och historiska hållpunkter är beskrivna. Här redovisas värden som bör tas tillvara och utvecklas samt målbild för respektive delområde. Beckholmen ligger inom delområdet Sjögården. Bland de värden som ska tillvaratas hör landskapet med skärgårds- karaktär, den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen, med ofta lång kontinuitet för maritim verksamhet och de levande verksamheterna. Beckholmen med sin pågående verksamhet i torrdockor och dess bebyggelse är en unik miljö i Stockholms inre delar. Avseende rekreation redogörs för promenadmöjligheter längs vattnet. Målbilden för Sjögården är att den ska uppfattas som ett samlat maritimt landskap med stark atmosfär, att det ska vara möjligt att uppfatta de olika delarnas (Skeppsholmen, Kastellholmen, Galär- varvet, Djurgårdsstaden, Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet) särart och historia och att anläggningar med anknytning till varvs- verksamhet ska värnas. Skärgårdsnaturen ska vara fortsatt del av öarnas kännemärke och landmärken som Amiralitetshuset, Skepps- holmskyrkan, Kastellet, Nordiska museet, Galärskjulen och Vasa- museet ska vara framträdande i stadsbilden. Utblickarna mot dem ska inte döljas av täckande vegetation eller byggnader. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 23 (110) Fornlämningar Sammantaget kan det konstateras att vattenområdena i anslutning till Beckholmen har genomgått ett stort antal marinarkeologiska undersökningar. Det föreligger dock viss risk att påträffa ytterligare lämningar på botten och i bottensedimenten, då någon heltäckande undersökning inte har företagits och att det därmed kan finnas vattenområden som fortfarande inte undersökts. Fyndplatsen där regalskeppet förliste har endast undersökts på en mindre yta vid förlisningsplatsen. Någon heltäckande undersökning av botten och bottensediment har aldrig utförts, vilket innebär att man heller inte kan fastställa fornlämningens utbredning. Det i sin tur innebär att det kan ställas krav på en avgränsande förundersök- ning för att säkerställa att lämningen inte berörs av genomförande av detaljplanen Kulturhistorisk klassificering I Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta är Beckholmen som helhet blåklassificerad vilket innebär att den har ett synner- ligen stort kulturhistoriskt värde. Även torrdockorna, dockmästar- bostaden, gamla dockmästarbostaden och stöttboden är blåklassi- ficerade. Ett flertal byggnader kopplade till varvets tekniska för- sörjning är grönklassificerade, vilket innebär att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Pannhuset, Vaktstugan, Tvättstugan och Radarskolan liksom Bostället med uthus är gulklassificerade, vilket innebär att de bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller ha visst kulturhistoriskt värde. Utdrag ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta. Beckholmen markerad med röd ring. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 24 (110) Byggnadsminne Hela Beckholmen är statligt byggnadsminne enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är tillståndsmyndighet vid ändringar. Regeringen beslutade år 1965 att Beckholmen skulle utgöra statligt byggnadsminne och fastställde skyddsföreskrifterna, numera skyddsbestämmelser, år 2007. RAÄ reviderade skyddsbestäm- melserna 2019-03-25. Skyddsbestämmelser 1. Byggnadsminnet med mark och vegetation ska vårdas och underhållas på ett sådant sätt att dess kulturhistoriska värde, utseende och karaktär bevaras. Vård och underhåll ska utföras med material och metoder som är anpassade till markens och vegetationens egenart. 2. Byggnadsminnet får inte ytterligare bebyggas. 3. Byggnaderna och dockorna ska vårdas och underhållas så att de inte förfaller. Vård- och underhållsarbeten ska utföras med material och metoder som är anpassade till byggnadernas och dockornas egenart på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena bevaras. 4. Byggnaderna får inte helt eller delvis rivas, inte heller byggas till, byggas om eller på annat sätt förändras till sin exteriör. 5. Dockorna får inte helt eller delvis rivas, igenfyllas eller på annat sätt förändras. 6. Övriga byggnader öster om GV-dockan får inte exteriört ändras till sin karaktär. Om det finns särskilda skäl får, enligt 7 § förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen, byggnadsminnet ändras i strid mot skyddsbestämmelserna. Ansökan om tillstånd till sådan ändring lämnas till Riksantikvarieämbetet. Skyddsbestämmelser gäller för följande byggnader och anlägg- ningar: Boställshuset, Tullpaviljongen, Stenvillan, Pumphus för Gustav V:s docka, Gamla dockmästarbostaden, Klockhuset, Smedjan, Gamla pumpverket, Stöttboden, Östra dockan, Västra dockan och Gustav V:s docka (GV-dockan). Övriga byggnader inom byggnadsminnet är: Guldsmedjan, Vakt- stugan, Pannhuset, Tvättstugan, Radarskolan, Vasakonserveringen, Uthus vid Boställshuset, Uthus vid Gamla dockmästarbostaden, Mindre uthus vid Gamla dockmästarbostaden, Garage vid Sten- villan samt Vaktkurerna. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 25 (110) Flygfoto med det statliga byggnadsminnet Beckholmen. Källa: Sweco. Yttrande Riksantikvarieämbetet Kungliga Djurgårdens förvaltning har begärt yttrande från Riks- antikvarieämbetet (RAÄ) angående de planerade åtgärderna. I RAÄ:s yttrande från den 20 september 2021 respektive 28 augusti 2023 anges i huvudsak att det kan finnas särskilda skäl att lämna tillstånd till förändringar inom det statliga byggnadsminnet Beck- holmen. Förändringarna ska bidra till varvsverksamhetens fortsatta drift, då den marina varvs- och verkstadsverksamheten utgör en viktig del av Beckholmens kulturhistoriska värde med kontinuitet sedan 1600-talet. Natur Mark och vegetation Beckholmen ingår i Nationalstadsparkens mer bebyggda och an- lagda områden. Området kan förändras och kompletteras med ny bebyggelse och anläggningar under förutsättning att de inte medför skada på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Beck- holmen ligger i ett område som utgör buffertzon till parkens kärn- områden och spridningszoner. Inslagen av park och vegetation har betydelse från ekologisk synpunkt. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 26 (110) Träd Det har tidigare funnits träd utspridda över hela ön men inför sane- ringen av förorenad mark togs träd ned på den västra sidan av ön. Efter saneringen planterades nya träd, bland annat tre ekar som flyttades från Gävle. Skyddsvärda träd på den gröna kullen spara- des inför saneringen. Längs stränderna finns olika pil- och sälgarter och det har funnits många björkar på varvsområdet. På kullen växer många stora gamla lövträd som alm, lind och lönn. Kring husen på kullen finns stora busksnår av trädgårdsväxter som syren och snö- bär. Under inventering 2010 påträffades två rödlistade trädarter på Beckholmens bergknalle: - Ask (Fraxinus excelsior), rödlistad starkt hotad, finns på berget. - Alm (Ulmus glabra), rödlistad starkt hotad, finns på bergets södra sida. Även två små exemplar av naverlönn, akut hotad, observerades 2021 på östra Beckholmen. Det finns inga registrerade särskilt skyddsvärda träd på Beckhol- men, det vill säga träd som är grövre än en meter, mycket gamla träd. En inmätning av träd samt en bedömning av trädens natur- värde utfördes under sommaren 2022. De inventerade träden ut- gjordes huvudsakligen av friska lövträd där en ask klassades som rödlistad. Merparten av träden bedömdes vara friska. Några lönnar noterades med försämrad vitalitet. Inget av träden bedömdes uppnå status som särskilt skyddsvärt träd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Växter Beckholmen är en unik och historisk växtplats, då växter fram till slutet på 1800-talet fördes in med fartygens barlast av sand. Även om många av arterna inte har påträffats på många decennier, kan frön fortfarande finnas i jordlagren. Vid de kärlväxtsinventeringar som utfördes inför genomförandet av marksaneringen 2009 och 2010 hittades bland annat fynd av strand- krassing och finsk fingerört. Finsk fingerört flyttades under sane- ringen till Skansen för att under 2012 återplanteras på Beckholmen. För att få kunskap om det aktuella tillståndet, särskilt gällande de rödlistade arterna knippnejlika och finsk fingerört, utfördes en inventering under sommaren 2022. Vid inventeringen hittades knippnejlika i grönområdets östra del vid den västra dockan. Knippnejlikan är fridlyst och därmed skyddad enligt artskydds- förordningen samt rödlistad som en sårbar art. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 27 (110) Spetsfingerört är en passivt inkommen art som inte bedömas enligt rödlistan och arten har inget uttalat bevarandevärde i Sverige. För att undvika brott mot artskyddsförordningen är dock rekommenda- tionen att de skyddas mot påverkan. Spetsfingerört hittades på tre olika platser mitt på ön i södra delen av grönområdet. Invasiva arter Under den naturvärdesinventering som utfördes på Beckholmen 2010 observerades blomsterlupin och under 2018 påträffades den invasiva arten jätteloka. Vid inventeringen som utfördes 2022 hittades både jätteloka och blomsterlupin inom grönområdet. De invasiva arterna sprider sig fort, är konkurrenskraftiga och tränger undan inhemska arter och skulle därför behöva utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnit och som finns på ön. Fåglar Ett antal rödlistade fågelarter har observerats på platsen och inrapporterats till artportalen: ärtsångare, smådopping, fiskmås, gråtrut, björktrast, skrattmås, gråkråka och kråka. Därutöver har ett rödlistat svartpälsbi observerats vid dockmästarbostaden. Rekreation På Beckholmens centrala del finns en promenadslinga i parkmiljön. Från denna bjuds vidsträckta vyer över staden och dess vattenrum liksom över dockorna. Makrofyter och bottenfauna Enligt det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Strömmen och Lilla Värtan sträcker sig grunda områden med särskilt stor betydelse för ekologiska funktioner till cirka 2-3 meters djup i Stockholms inner- skärgård. Calluna inventerade år 2022 bottenfauna och makrofyter vid tre lokaler runt Beckholmen. Lokalerna låg vid västra stranden, vid småbåtsbryggan i nordöst och vid pontonen i sydöst. Vid lokal 3 utgjorde strandzonen sprängsten och inga makrofyter påträffades vid lokalen. Vid lokal 5 påträffades fem arter av makro- fyter, där ålnate var framträdande. Ålnate har visat sig vara tolerant mot grumligt vatten till följd av både övergödning och båttrafik och ha tolerans mot syrefattiga förhållanden, som kan uppstå naturligt i gyttjiga bottnar och är en viktig påverkansfaktor för kärlväxternas utbredning. Även borstnate, tarmtång, en slangalg samt en oidenti- fierad makrofyt påträffades. Vid lokal 7 påträffades inga makrofy- ter och sedimentet var kraftigt förorenat av olja. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 28 (110) Inventerade lokaler för makrofyter och bottenfauna (3, 5 och 7) samt artobserva- tioner från landinventering genomförd inventering år 2022. Källa: Calluna Cirka 20meter från strandkanten vid lokal 3 påträffades mjuka sediment och organismer som visar på sex taxa (indikatorindex) av bottenfauna påträffades, där havsborstmask dominerade och utgjorde ca 90 % av biomassan. Vid lokal 5 påträffades totalt 14 taxa av bottenfauna, där fåborstmaskar, fjädermygglarver och Nyazeeländsk tusensnäcka förekom i störst omfattning. Vid lokal 7 påträffades endast två taxa av bottenfauna, där havsborstmask dominerade. Dykvideos utförda runt Beckholmen år 2010 visar att vegetation finns på väldigt grunda bottnar. Bottnarna konstaterades överlag vara i dåligt skick och med ett lager sediment över sig. Sedimenten runt ön konstaterades även vara väldigt lösa och de flesta alger verkade leva lösliggande, ovanpå de rörliga sedimenten. Bottnarna antas vara påverkade av de höga föroreningshalterna i sedimenten. Områdena vid Beckholmen bedöms inte utgöra områden som i dagsläget har stor betydelse för det akvatiska livet i vattenföre- komsten. Orsaken till den artfattiga och påverkade förekomsten av botten- fauna i Strömmen är med stor sannolikhet en blandning av många påverkanskällor. På Beckholmens södra sida är hela området idag Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 29 (110) påverkat av erosion till följd av svallvågor från sjötrafiken som passerar utanför Beckholmen, bland annat Finlandsfärjorna, samt från propellererosion från angörande fartyg till varvet. En viss ero- sionspåverkan finns även från varierade vattennivåer i Strömmen. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Beckholmen var från början en tämligen kal klippö i Saltsjön. Den omvandlades kraftigt när tjärhanteringen inleddes på 1630-talet och framför allt när dockorna sprängdes ut från 1850-talet och 100 år framåt. Sprängstenen användes som utfyllnad i Saltsjön på de syd- östra och västra sidorna av ön. Genom fyllning av restprodukter från varven skapades även utökade landytor i nordost. Jordartskarta från Sveriges Geologiska Undersökning visar att planområdet består av fyllningsmassor och urberg. Källa: SGU. Beckholmens centrala del består av ett grönområde med i huvudsak oförändrade marknivåer. Runt denna centrala del finns plana ytor som bland annat innehåller dockor. Ytorna är avsprängda eller utfyllda med sprängsten som tätats med finmaterial. Innan sanerin- gen varierade sprängstensfyllningens mäktighet i ytterkant av ön från sex till 23 meter enligt utförd jord/bergsondering. Vid den omfattande marksaneringen mellan 2011 och 2014 schak- tades ytlagret över hela varvsområdet ned till Saltsjöns normal- vattennivå (-0,40 i RH00) alternativt till berg eller massor med föroreningshalt under gränsvärdena för mindre känslig markanvän- dning, det vill säga det riktvärde som används för till exempel industrimark. På västra och sydöstra sidan av ön består utfyllnaden nu av sprängsten ned till fast botten. I området öster om varvsbygg- naderna, norr och öster om dockan samt runt Östra och Västra Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 30 (110) dockan består utfyllnaden av bergfyllnad över fast berg som ligger på en ungefärlig nivå om 1 meter under markytan. Bottenmätningar utförda 2009 visade bland annat att vattendjupet var relativt måttligt närmast stranden i nordväst med ca åtta meter och att botten i nordöst i Beckholmssundet samt Valdemarsviken ligger på omkring två meters djup, men att det i söder sluttade kraftigt mot ”Vasadjupet” på 32 meters djup rakt utanför GV- dockan. Botten i nordväst har en förhöjd vall som kan vara upp- tryckta massor från sediment som legat under den djupa spräng- stensfyllningen och som ligger mer än 15 meter över den undre delen av sprängstensfyllningen. I samband med detaljplanearbetet för Beckholmen har de geo- tekniska förutsättningarna undersökts. Undersökningar utfördes under januari – februari 2024 både på land och från ponton i vattnet utanför Beckholmen eftersom detaljplanen omfattar bebyggelse eller utfyllnad såväl på land som utanför nuvarande strandlinje. De geotekniska undersökningar som utfördes under åren 2009 och 2011 har inkluderats i redovisningen. Bottenförhållanden runt Beckholmen; blått: sprängsten, grönt: grus och sand i ytan, ljusröd: siltig lera, gul: lera, mörkgrönt: sjögräs. Källa: Sweco. Den utförda undersökningen visar att i området väster om Gustav V:s docka utgörs jorden på land av sprängstensfyllning som vilar på fast jord. I sprängstensfyllningen finns indikationer på före- komst av lösare lager, men dessa bedöms bestå av silt, sand och grus och bedöms vara fast jord. Utanför stranden finns lös lera med varierande mäktighet. Detta gäller framför allt vid den västra udden. I den sydöstra delen har kraftig erosion skett och ny strand- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 31 (110) skoning erfordras. I vattnet utanför stranden förekommer lera med varierande mäktighet. I den nordöstra delen utgörs jorden av några meter fyllning på max cirka 8 m lös lera på morän på berg. Belast- ningen av fyllningen har medfört sättningar i leran. Sättningarna är pågående, men sättningshastigheten är avtagande. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Enligt underlag till LÅP bedöms de främsta föroreningskällorna till Strömmen vara urban markanvändning, transporter och infrastruk- tur, sjöfart, avloppsreningsverk, förorenade områden (mark och sediment) samt andra betydande punktkällor, där Beckholmen som förorenat område pekas ut som en källa med stor risk. Efter marksaneringen 2011–2014 asfalterades samtliga varvsytor och ett nytt ledningsnät för dagvatten anlades i området 2013. Varvsytorna och dagvattenbrunnarna är idag höjdsatta så att allt dagvatten vid normala regn ska avledas via en filterbrunn eller dagvattenbrunn med filterinsats. Analys av uppsamlat dagvatten har gjorts genom flödesproportionell provtagning under två säsonger för att få en bättre förståelse över den totala förorenings- belastningen och sammansättningen av dagvattnet i det sydvästra området av Beckholmens avrinningsområde. Enligt uppmätta föroreningshalterna som erhölls av flödesproportionella provtagningar bidrar koppar (Cu), zink (Zn), kvicksilver (Hg), tributyl- tenn (TBT) och PFAS i störst utsträckning till föroreningsproblematiken på Beckholmen. Resultaten från provtagningen indikerar att vissa föro- renande ämnen (CU, Zn, Hg), som uppmättes vid ett tillfälle, fanns i höga koncentrationer i dagvattnet. Även halter av TBT detekterades i dag- vattnet, halterna bedöms dock inte fullt reflektera verkligheten. Det beror dels på att de två provtagningstillfällena har en stor variation i uppmätt halt, vilket bedöms spegla varvsverksamheten: om båtar med båtfärg som innehåller TBT blästras kommer detta att återspeglas i dagvattnet, trots säkerhetsåtgärder för att minska spridningen. Dels väntas antalet båtar med färg som innehåller TBT minska i framtiden till följd av rådande lagstiftning, och problemet med TBT i dagvatten på Beckholmen bedöms således fasas ut. Vattenskyddsområde Planområdet är inte beläget inom något vattenskyddsområde. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 32 (110) Offentlig och kommersiell service I närområdet finns flera restauranger och caféer. Djurgårdsskolan med elever på lågstadiet ligger på Sollidsbacken. En närbutik för livsmedel finns i Djurgårdsstaden. I övrigt saknas offentlig och kommersiell service i närområdet. Till Karlaplan med både offentlig och kommersiell service är det cirka 1,3 km. Gator och trafik Gatunät Beckholmen nås från Djurgården via Beckholmsbron, alternativt från sjösidan. Beckholmsbron är en träbro med en körbana och en trottoar, den är 55 meter lång och körbanan 4,5 meter bred. Beck- holmsbrons bärighet beräknas klara 20 tons belastning med 16 ton axeltryck. Brons bärighet innebär att vissa leveranser måste lastas om på andra sidan bron och hämtas alternativt hänvisas till ön med färja. Detta är Stockholms enda körbara träbro. Beckholmsbron angör Beckholmen där vägen delar sig till den västra och östra delen av ön. Då varvsverksamhet pågår på bägge sidor av ön passerar en stor mängd transporter denna plats, den enda vägen för tyngre transporter mellan de olika delarna av ön. Det är även möjligt att köra rakt fram från bron, då en mindre väg går upp på den gröna kullen mitt på ön. Väghållare för bron är Kungliga Djurgårdens förvaltning och vägarna på ön är enskilda. Biltrafik och parkering Beckholmen är en komplex miljö där många olika typer av verk- samheter ska dela på små ytor. Det har resulterat i en instabil trafik- miljö, där både interna och externa transporter sker över öns olika delar, vilket ger en osäker trafiksituation. Årsmedeldygnstrafik på Beckholmen i nuläget är cirka 20 person- bilar och två lastbilar. Verksamheterna på Beckholmen är utspridda över ön och varje verksamhet har sina egna leveranser samt interna och externa transporter. De har ofta sin egen ”varumottagning” vid verksam- heten med både lastning och lossning av gods samt yta för avfalls- hämtning. Bilparkeringen på Beckholmen sker i anslutning till respektive verksamhet i mån av plats. För bostäderna finns bilparkering i anslutning till dessa. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 33 (110) Gång- och cykeltrafik samt cykelparkering En promenadslinga, ”Beckholmsstigen”, löper runt öns kulle där det ges god utsikt över verksamheterna på ön med omnejd. En tvärförbindelse för gångtrafik och lättare fordon finns på öns södra del nedanför kullen. Varvspersonal kan även röra sig till fots längs den södra kanten av ön och över dockportarna. Årsmedelsdygnstrafik på Beckholmen är cirka sex cyklister. Längs Djurgårdsvägen går ett av stadens huvudcykelstråk. Via detta stråk kan cyklister ta sig vidare till Beckholmen via Beckholmsbron. På Beckholmen sker cykelparkering i anslutning till respektive verksamhet. För bostäderna finns cykelparkering i anslutning till dessa. Vid Beckholmsbron, på djurgårdssidan, finns en enkel cykelparkering med cirka åtta platser. Kollektivtrafik Beckholmen ligger intill Djurgården, i ungefärlig nivå med Skan- sen. För att ta sig med kollektivtrafik till Beckholmen är det möjligt att åka till hållplatserna Skansen eller Djurgårdsskolan och därefter ta sig till Beckholmsbron. Avståndet från hållplatserna ut till Beck- holmen är ca 500 m respektive ca 600 m. Båda dessa hållplatser trafikeras av spårvagn 7 mot Waldemarsudde och buss 67 mot Blockhusudden. Det är även möjligt att ta sig till Beckholmen med Djurgårdsfärjan som stannar vid Allmänna Gränd. Därifrån är det ungefär 650 m till Beckholmen. Sjötrafik I området kring Beckholmen förekommer en stor mängd sjötrafik. Den största mängden sjötrafik går längs den befintliga farleden söder om Beckholmen, som omfattas av riksintresse för allmän farled vid namn Fjäderholmarna - Stockholms ström. En analys av fartygstrafik med historisk AIS-data (ej inkluderat fritidsbåtar) visar att det sker cirka 100 000 fartygspassager längs en linje mellan Beckholmens sydöstra del och Masthamnen under ett år (augusti 2024-juli 2025). Av dessa är utgjorde cirka 95 % (cirka 95 000 passager) passagerarfartyg med en längd under 50 meter, vilket bland annat omfattar pendel- och kollektivtrafikbåtar. Cirka 3 % av fartygsrörelserna (cirka 2900 passager) utgjordes av passagerarfartyg med en längd över 50 meter, bland annat färjor och kryssningsfartyg. Yrkestrafik och myndighetsägd fartygstrafik utgjorde cirka 1 % vardera (cirka 900 respektive 750 fartyg). Övriga fartyg utgjordes av lastfartyg eller segelskutor (<1% totalt för båda fartygstyperna). Utöver dessa passager har fritidsbåtar passerat i området. De omfattas inte av krav på sändare för AIS- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 34 (110) data och ingår därför inte i datan. Analyserad sjöfart till Gustav V:s docka och östra dockan på Beckholmen utgör cirka 110 fartygs- passager, totalt cirka 30-40 in- och utdockningar per år varav 70 % med bogserbåtsassistans. Fartygspassager vid Beckholmen utifrån typ av fartyg. Visualiseringen visar all sjöfartstrafik vid Beckholmen under ett år (2024-2025). Fritidsbåtar tillkommer. Källa Sweco. Teknisk försörjning Avfall Bostäder För bostäderna hämtas avfallet en gång i veckan, matavfall töms var 14:e dag. Västra sidan, varvsverksamheten På den västra sidan av Beckholmen inom SRVAB:s område finns en omfattande avfallshantering. Varvet har idag tillstånd att lagra 30 kubikmeter spillolja. Östra sidan, varvs- och övriga verksamheter Beckholmens Dockförening (BDF) har en miljöstation med insam- ling av avfall från varvs- och föreningsverksamheten. I miljö- stationen ryms farligt avfall, som töms ca två gånger per år, samt en container för brännbart verksamhetsavfall, denna töms två gånger per månad från april till oktober, och övrig tid varannan månad. BDF har även avtalad samverkan med SRVAB om omhändertagan- de av bland annat metallskrot. BDF har ett abonnemang hos SVOA för hämtning av rest- och matavfall. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 35 (110) Sjöskolan på Beckholmen AB har ett abonnemang hos SVOA för hämtning av rest- och matavfall. Övriga fraktioner kör de själva till återvinningscentral. Föreningen Stiftelsen Skärgårdsbåtens avfallshantering sköts i största utsträckning där föreningens båt är förlagd. På Beckholmen har föreningen ett kemskåp för farligt avfall och avtal med Ragn- sells för hämtning av övrigt avfall. Var tredje månad har de insam- ling av avfall i en tillfälligt uppställd container. Hotellfartyget Hotellfartyget i Beckholmssundet drivs av Oaxens Krog & Slip och allt avfall från fartyget lämnas i restaurangens fastighet på fastlan- det intill Beckholmen. Vattenförsörjning, spillvatten Anslutning till allmänt nät sker med ledning under Beckholms- sundet till förbindelsepunkt vid vattenmätarbrunn norr om bron. Spillvattennätet innehåller ett antal pumpstationer där KDF är huvudansvarig och har serviceavtal. Förbindelsepunkten är norr om Beckholmsbron. Spillvattennätet innehåller flera brunnar för att tömma fartygs spillvattentankar. Oljeavskiljare finns vid repara- tionsvarvets verkstad på öns västra sida. El/Tele Elnätet förnyades och kompletterades, i samband med marksanerin- gen för att klara framtida behov. Ön har två egna nätstationer, på östra respektive västra sidan samt en station vid Beckholmsbron som försörjer restaurangbyggnaden på andra sidan Beckholms- sundet. Alla ledningar ligger i mark. Högspänning kommer via Beckholmsvägen och Beckholmssundet, intill bron, och matar de tre nätstationerna, varifrån lågspänning går i serviskablar till de olika abonnenterna. En hel del interna kablar finns i området, främst för de tre olika varvsverksamheterna och till fartyg som ligger förtöjda vid Beckholmen. Det finns ett telenät inom området som grävdes ned i mark efter marksaneringen. Matning sker från brunn vid Beckholmsbron. En gemensam matning av fiberoptik till ön finns till en brunn på öns östra sida, intill Radarskolan/Sjöskolan, varifrån det finns rör dragna till alla byggnader. Rören ligger i mark. Före detta Vasa- konserveringens byggnad har egen matning för data. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 36 (110) Energiförsörjning Det finns en värmekulvert mellan Pannhuset och Pumphuset. Stockholm Exergi har tidigare meddelat att det inte finns fjärrvärmekapacitet till att värma Beckholmens anläggningar, varken i dag eller framöver. Störningar och risker Förorenad mark Beckholmen har varit en av landets mest förorenade platser. Föro- reningarna medförde hälsorisker och orsakade en kraftig påverkan på Saltsjön. En omfattande marksanering utfördes på Beckholmen mellan 2011 och 2014 då hela varvsområdet schaktades ned till Saltsjöns medelvattennivå (-0,40 i RH00), alternativt till berg eller massor med föroreningshalt under platsspecifika riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) (det riktvärde som används för bland annat industrimark) om det uppnåddes över medelvattennivån. Den gamla deponin på den nordöstra delen av ön spontades in och schaktas ännu djupare, ned till nivå för Saltsjöns tidigare sjöbottennivå. Efter återfyllning lades ett tätt ytlager av tvålagersbeläggning av asfalt över hela varvsområdet. För grönområdena togs platsspecifika riktvärden fram och en total utskiftning gjordes av förorenade massor eller schakt till ett djup med hänsyn till trädens rotsystem. För de skyddsvärda träden utfördes vacuumschakt. För att minimera exponeringsrisken redo- visas i slutredovisningen skyddsåtgärder som att uppföra staket som skydd mot spontant tillträde av ytor med kvarvarande föro- reningar. Det angavs också att plantering av buskvegetation skulle ske på dessa ytor. I flera av de äldre byggnaderna utfördes inomhusmätningar för att göra en bedömning av saneringsbehov. Sanering utfördes under södra bostadshuset och stöttbodens norra tillbyggnad revs för att möjliggöra sanering. Under ett flertal byggnader lämnades föro- rening kvar vid saneringen, risken med att lämna föroreningar bedömdes vid tidpunkten för saneringen som acceptabel. Av länsstyrelsens slutredovisning framgår att samtliga villkor som ställts för bidraget från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen samt åtgärdsmålen var uppfyllda. Inom ramen för detaljplanearbetet har en rad undersökningar utförts under åren 2022, 2023, 2024 och 2025. Så som mätning av markens porluft, mätning av inomhusluft i befintliga byggnader och utomhusluft, provtagning i jord i strandkanten och i grönom- rådet, provtagning av grundvatten, provtagning av sediment runt Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 37 (110) Beckholmen och i Saltsjön, samt flödesproportionell provtagning av dagvatten från västra sidan. Mätningar har utförts av markens porluft på västra och östra sidan samt av utomhus- och inomhusluft i befintliga byggnader på östra sidan. Mätningarna analyserades med avseende på ämnen så som polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt alifater och aroma- ter. Mätning av porluft på västra sidan visade på låga halter. Spridningsvägar för föroreningar i jord till utomhus- och inomhus- luft kan ske genom förångning av flyktiga föroreningar från markens porluft och vidare in i byggnader eller i gasform genom konstruktioner så som ledningar och ledningsgravar. Viktiga faktorer för hälsorisker med avseende på ånginträngning är transporthastigheten i och från marken, utspädningen i inomhus- luften samt exponeringstiden. Transporthastigheten i marken beror bland annat på typ av jordart, om den är genomsläpplig eller tät. Resultaten i undersökningen på östra sidan indikerade att PAH- föreningen naftalen, som har låg molekylvikt, förekom i samtliga provpunkter i halter under jämförvärden. Övriga lätta PAH:er detekterades i inomhus- och bakgrundsluft på Beckholmen, men inte i porluften i marken. PAH med medelhög molekylvikt påvisa- des i halter över riktvärden i inomhusluften och i bakgrundsluften samt i porgaspunkten längst ned i den södra delen av undersök- ningsområdet på Beckholmen. Den medelhöga PAH-föreningen fluorantens låga jämförvärde påverkar dock summavärdet för de medelhöga PAH-föreningarna. Fluoranten har inte detekterats i bakgrundluft eller porluft, men i samtliga av dessa har detektions- gränsen vid analys inte nått ned i så låga halter att jämförelse mot jämförvärden varit möjlig. Alifater och aromater förekommer, men under jämförvärden. Beräkningen av platsspecifika riktvärden för porluft och grund- vatten har utförts i Naturvårdsverkets beräkningsmodell, dessa visar att uppmätta halter i porluften på Beckholmens östra sida klart underskrider de beräknade platsspecifika riktvärdena. Analysresultatet från 16 jordprover från grönytan i anslutning till Stenvillan och en liten grönyta väster om Beckholmsbron visade att i åtta av proven överskrids riktvärden för Känslig Markanvändning för ett eller flera av ämnena bly, kvicksilver samt PAH-H. Ämnena kadmium, koppar samt PAH-M överskred känslig markanvändning i ett jordprov vardera. Jordprov från grönytan vid Beckholmsbron överskred riktvärdet för mindre känslig markanvändning för ämnet bly. Överskridande av Naturvårdsverkets generella riktvärden Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 38 (110) innebär att det finns risk för negativa effekter på människors hälsa eller miljön från enskilda ämnen. Provtagning av grundvatten vid strandkanten visade på förekomst av höga halter av arsenik och bly, vilket indikerar att det fortfaran- de sker en föroreningsspridning från ön. I vilken omfattning är dock oklart men bedömningen är att den är lägre än innan sane- ringen. Det påvisades också höga halter av PAH över riktvärdet avseende risk för ytvattenkontaminering samt risk för fri fas. Förekomsten av föroreningar medför risk för negativa effekter på mark och vattenlevande organismer. Förorenade sediment Innan marksaneringen på Beckholmen var spridningen av framför allt kvicksilver, bly, koppar, zink och PAH ut till Saltsjön stor. Den tidigare verksamheten på Beckholmen anses vara källan till en stor del av de föroreningar som finns i Saltsjöns sediment idag. Till stor del sprids föroreningar genom våg- och propellerrörelser med mera som leder till förlängd uppehållstid i vattenmassan och som medför att föroreningar kan spridas i partikelbunden form. Denna typ av föroreningsspridning sker både från fartygsgenere- rade vågor (mindre båtar som dagligen passerar Beckholmen) och från turbulenta strömningar som orsakats av de vändande stora fartygens propellrar utanför Beckholmen. Även båtpropellrar från fritidsbåtar ger upphov till vågor, turbulens och strömmar. Till viss del sker också föroreningsspridning av ämnen i lös fas. De kemiska analyserna från undersökningar utförda 2010, 2012, 2022, och 2023 visar att huvuddelen av ytsedimenten (översta centimetrarna) runt hela Beckholmen är mycket förorenade av bland annat kvicksilver, bly, koppar, kadmium och olika PAH:er. Troligtvis finns det även höga halter av andra miljöfarliga ämnen. Undersökningarna från 2023 som utfördes i hela Saltsjön visar att utbredningen är störst runt Beckholmen, särskilt vid nordöstra sidan, och det är i princip ingen skillnad från analyserad provtag- ning 2010. Undersökningen indikerade att det idag sker en bety- dande transport av förorenade ämnen till bottnar som ligger längre bort. Troligtvis på grund av att sedimenten som sedan lång tid till- baka finns i de grundare områdena runt Beckholmen har transporte- rats ut och lägger sig på ackumulationsbottnar. Denna typ av föroreningsspridning sker både från fartygsgenererade vågor (min- dre båtar som dagligen passerar Beckholmen) och från turbulenta strömningar som orsakats av de vändande stora fartygens propellrar utanför Beckholmen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 39 (110) Föroreningarna i sedimenten runt Beckholmen har i huvudsak höga till mycket höga halter (klass 5) i jämförelse med referensvärden i bedömningsgrunder. Illustrationen redovisar skattat föroreningsdjup. Källa: Yoldia Consulting. Vid Beckholmens södra, västra och norra strand är bottnen ofta brant och består delvis av sprängsten. Eventuellt finns det i dessa områden mindre fickor mellan stenarna där förorenade sediment kan ha ansamlats. Lite längre ut, där bottnen planar ut, förefaller det finnas områden med förorenade sediment som ibland är gas- bildande och ibland har oljelukt. Det förefaller också sannolikt att det kan finnas områden där förorenade sediment har en mäktighet som överstiger 60 cm. Extra mäktiga lager av förorenade sediment kan finnas vid den östra och västra stranden. Föroreningarna kan eventuellt sträcka sig 1–2 meter ner i sedimenten. Översvämningsrisker Sättningar och befintliga topografiska förutsättningar har gett upp- hov till instängda områden inom planområdet. Vid kraftiga väder- händelser kan dessa lågpunkter leda till vattensamlingar. Den översiktliga skyfallsanalys som har gjorts visar att det bildas vattensamlingar i flera befintliga lågpunkter på Beckholmens västra och östra sida vid ett 100-årsregn motsvarande 68 mm nederbörd. På grund av ändrade framtida vattennivåer i Östersjön rekommen- derar länsstyrelsen i Stockholm att ny bebyggelse samt samhälls- funktioner av betydande vikt ska placeras med lägsta grundlägg- ningsnivå ovan +2,70 meter, räknat i höjdsystem RH2000. Inom planområdet ligger den östra sidan av Beckholmen under rekom- menderad lägsta grundläggningsnivå. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 40 (110) Västra Beckholmen med lågpunkter markerade med blått. Källa: Sweco Landområden inom detaljplanen som ligger under den rekommenderade lägsta grundläggningsnivå på + 2,7 meter enligt RH2000 markerade med blått. Källa: Sweco. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenföre- komsten Strömmen (SE591920-180800). Strömmen är en vatten- förekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas. Enligt VISS (augusti 2024) har Strömmen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormen som ska uppnås för ytvattenförekomsten är otillfredsställande ekologisk status år 2039 och god kemisk ytvattenstatus 2027, med undantag för de överallt överskridande ämnena bromerad difenyleter samt kvick- silver och kvicksilverföreningar. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 41 (110) Klassningen för ekologisk status baseras på miljökonsekvens- typerna övergödning, miljögifter, morfologiska förändringar och kontinuitet samt flödesförändringar, där övergödning styrt. Flera kvalitetsfaktorer har undantag (mindre stränga krav eller tidsfrist). De två kvalitetsfaktorerna med mindre stränga krav är hydrogra- fiska villkor och morfologiskt tillstånd som idag har dålig status och fått miljökvalitetsnormen otillfredsställande status. Anlednin- gen till detta mindre stränga krav är påverkan från hamnanläggnin- garna i Strömmen. Deras fysiska konstruktion orsakar sämre än god ekologisk status genom hydromorfologisk påverkan och det har bedömts omöjligt att nå god status i vattenförekomsten med bibe- hållen funktion för hamnanläggningarna. Kvalitetsfaktorer med tidsfrist är näringsämnen och växtplankton (2027 för utsläpp från reningsverk, enskilda avlopp och dagvatten, samt 2039 för utsläpp från jordbruk och påverkan från omkringliggande vattenförekoms- ter) och de särskilt förorenade ämnena koppar, zink och icke- dioxinlika PCB:er (2027). Gällande de biologiska kvalitetsfaktorerna har endast kvalitets- faktorn växtplankton klassats till otillfredsställande status utifrån mätningar av klorofyll a. Växt- och djursamhället i vattnet runt Beckholmen är redan på- verkat och uppvisar ett artfattigt samhälle med sedimentations påverkade alger och höga föroreningshalter. Dykvideos från 2010 visar att vegetation förekommer på mycket grunda bottnar, ofta i dåligt skick och övertäckt av sediment. Bottnarna bedöms antas vara påverkade av höga föroreningshalter i sedimenten och bedöms i dagsläget inte ha stor betydelse för det akvatiska livet i vatten- förekomsten. Gällande särskilda förorenande ämnen är statusklassningen för ämnena koppar, zink och icke-dioxinlika PCB:er måttlig status. Koppar och zink har halter över gränsvärdet för sediment i prov- tagna punkter. De högsta halterna finns på södra sidan om Beck- holmen. Kemisk status uppnår ej god status och till grund för detta ligger mätningar av prioriterade ämnen i sediment och fisk. Analyserade ämnen som överskrider gränsvärdet är antracen, bly och blyföre- ningar, kadmium och kadmiumföreningar, fluoranten, perfluorosul- fonsyra (PFOS) och dess derivater, tributyltenn (TBT) samt de nationellt överskridande ämnena kvicksilver och kvicksilverföre- ningar och bromerade difenyletrar (PBDE). Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 42 (110) De främsta föroreningskällorna till Strömmen bedöms, enligt underlag till LÅP, vara urban markanvändning, transporter och infrastruktur, sjöfart, avloppsreningsverk, förorenade områden (mark och sediment) samt andra betydande punktkällor, där Beck- holmen som förorenat område pekas ut som en källa med stor risk. Nyligen utförda undersökningar indikerar att det fortfarande pågår ett läckage av förorenat grundvatten till recipienten. Det sker också en viss transport av föroreningar via ytavrinning på grund av otill- räckligt omhändertagande av dagvatten. Runt Beckholmen finns sediment från vilka föroreningsspridning sker på grund av bland annat propellerströmningar från båtar som ingår i verksamheten på Beckholmen, men också från passerande och vändande båttrafik i Saltsjön, främst söder om Beckholmen. Buller Beräkningar visar ett överskridande av riktvärden enligt Natur- vårdsverkets vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller utomhus både för dagens situation och vid utbyggnad. Överskridande utomhus bedöms ske då plåt- eller blästringsarbete sker i nära anslutning till bostad. De ekvivalenta ljudnivåerna beräknas uppgå till mellan 50 och 59 dBA vid bostadsfasad på Beckholmen och Djurgårdsstaden under de mest arbetsintensiva perioderna. Tillgång till uteplats med en ljudnivå lägre än 50 dBA bedöms som möjlig. Bullrande arbete utförs främst dagtid mellan kl. 07-18. Riktvärden i Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inom- hus avseende ekvivalent ljudnivå samt lågfrekvent buller i tersband bedöms uppfyllas. Farligt gods Till Beckholmen transporteras acetylen, gasol, färg och diesel, vilka klassas som farligt gods. Transporternas frekvens varierar, färgtransporter är säsongsberoende eftersom målningsarbeten inte sker under vintern, gastransporter är sporadiska och kan ibland dröja upp till ett år mellan tillfällena. Verksamheten har tillstånd för hantering av dessa brandfarliga varor enligt lagen om brandfar- liga och explosiva varor. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 43 (110) Planförslag Övergripande Planförslaget innebär att Beckholmen kommer att genomgå om- fattande förändringar med utökad bebyggelse, utfyllnad samt nya kaj- och bryggkonstruktioner. Utgångspunkt för förändringarna är den befintliga varvs- och bruksbebyggelses varierade men sammanhållna karaktär som präglar platsen. Vid förnyelsen av Beckholmen är det angeläget att upprätthålla den karaktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arki- tektoniskt i syfte att erhålla en harmonisk helhet. All ny bebyggelse samt kajer och brygganläggningar utgår från verksamhetens behov och utförs med modern byggteknik i en på samma gång traditionell och samtida arkitektur. Situationsplan över planförslaget, ny bebyggelse redovisas som vita volymer. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 44 (110) Enligt planförslaget ska den kommersiella varvsverksamheten, liksom idag, koncentreras till Beckholmens västra sida och den östra dockan. På den västra sidan av Beckholmen ges byggrätt för en varvs- och verkstadshall samt en miljöstation, utvidgning av Gustav V:s docka och en utfyllnad i vattnet. På den östra sidan av Beckholmen bevaras den mer småskaliga, kulturhistoriskt inriktade varvsverksamheten och bebyggelsen kompletteras med fyra mindre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Vidare återupprättas kaj- och brygganläggningar i vattenområdet runt Beckholmen. De befintliga bostäderna på norra Beckholmen bibehålls. Stenvillan på Beckholmens högsta punkt får en centrumanvändning som möjliggör en publik användning. Ambitionen är att användningen ska stödja parkens sociala och rekreativa värde och utgöra en attraktiv målpunkt som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utformats till en park dit allmänheten har tillträde. Från gångstråket i parken erbjuds vida utblickar över Stockholms inlopp och varvsverksamheten vid dockorna. Parken bekräftas i den nya detaljplanen. Detaljplanen bekräftar även det befintliga hotellfartyget i Beckholmssundet. Illustration som visar Beckholmen med de nya varvs- och verkstadshallarna på västra sidan och den befintliga hotellbåten i Beckholmssundet, vy mot sydväst från Beckholmsbron. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 45 (110) Ny bebyggelse, kaj- och brygganläggningar Planförslaget innebär att nya byggnader med ett fotavtryck om totalt 4300 kvm BYA kan uppföras inom planområdet. Av dessa utgör varvs- och verkstadshallarna samt miljöstationen på Beck- holmens västra sida cirka 3600 kvm BYA och byggrätter om cirka 700 kvm BYA fördelade till fyra byggnader på östra sidan. Hotell- fartyget har en BYA om knappt 240 kvm. De nya kaj- och brygganläggningar som föreslås innebär att varvet kan uppnå ett förhållande på 1:2,2 mellan docka och kajlängd. Västra Beckholmen Planförslaget möjliggör en ny varvshall med intilliggande verk- stadshall väster om Gustav V:s docka samt en fristående miljö- station. Den nya bebyggelsen ska ersätta den tillfälliga bebyggelse som idag finns på platsen. Illustrationsplan över västra Beckholmen med varvsbebyggelse, kaj och shiplift, utfyllnad och en förstorad docka. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 46 (110) Varvs- och verkstadshallarna ges en placering parallellt med dockan, i nordsydlig riktning. Volymernas fotavtryck följer platsens triangulära form. Varvshallens gavel med sin stora port annonseras mot det öppna vattenrummet i söder. Riktningen är praktiskt motiverad och återfinns till exempel i de slupskjul som finns bevarade längs Galärvarvets södra sida. Verkstadshallarnas långsträckta volymer ger en association till repslagarbanor, vilka var vanliga inslag i historiska maritima miljöer. Genom att dela varvs- och verkstadshallens volymer i avläsbara byggnadskroppar och ge fasaderna en indelning med sockelvåning, mellandel och krön kan skalan brytas ned och en etappvis utbyggnad ske. Med de nya byggnaderna kan delar av verksamheten utföras inomhus, vilket minskar buller och ger en bättre arbetsmiljö. Varvshallen är en multifunktionell hall för reparationer och under- håll av allt från större fartygskomponenter till mindre fartyg, till exempel Waxholmsbolagets skärgårdsbåtar, som kan lyftas och rullas in i hallen genom en så kallad shiplift. Sektion genom varvs- och verkstadshallar med shiplift, vy mot norr. Utöver varvs- och verkstadshallarna möjliggörs för en fristående miljöstation för avfall och återvinning som placeras på utfyllnaden längst i väster. I förslaget ingår breddning och förlängning av Gustav V:s docka, för att rymma större fartyg. När de befintliga dockorna etablerades tjänade sprängmassorna som utfyllnader av ön, mot öster och väster. Planförslaget ansluter till den traditionen och de massor som frigörs när Gustav V:s docka utvidgas föreslås utgöra ny utfyllnad på Beckholmens västra sida. Utfyllnaden utgör cirka 1210 kvm. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 47 (110) På öns sydvästra sida anläggs en cirka 170 meter lång ny kaj. Syftet är att större fartyg ska ligga här vid invändiga reparationsarbeten samt i väntan på dockplats. I anslutning till kajen etableras en så kallad shiplift, som kan lyfta fartyg till den nya varvshallen för reparation inomhus. Illustration över västra Beckholmen med de nya varvs- och verkstadshallarna samt miljöstation. Mot söder etableras en kaj och mot väster bevaras lyftkranen, målad som en giraff av konstnären Tor Svae, ett välkänt landmärke i Stockholms inlopp. Den befintliga uttjänta giraffmålade lyftkranen bereds plats som industriminnesmärke i anslutning till shipliften, på den utfyllda marken. Östra Beckholmen För den kulturhistoriskt inriktade verksamheten på Beckholmens östra sida föreslås fyra nya byggnader som bland annat inrymmer förråd, verkstäder samt lokaler för undervisning och administration. Den nya bebyggelsen ska ersätta de containrar och andra tillfälliga byggnader som finns idag. På Beckholmens nordöstra del medger detaljplanen även centrum- användning såsom skeppshandel, restaurang, konferens, förenings- och utställningslokal, i syfte att stärka öns tillgänglighet för besö- kare och möta verksamhetsutövarnas behov. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 48 (110) Illustrationsplan över östra Beckholmen med fyra nya byggnader, fasta bryggor, flytbryggor och RoRo-läge. De nya byggnaderna placeras längs träkajen och följer öns kontur och den befintliga bebyggelsens tydliga riktning. Tillsammans med de norra, befintliga bostadshusen och Stöttboden tecknar de en kontinuerlig rörelse längs öns norra och östra sida och ingår i gruppen av bebyggelse som placerats med en anpassning till land- skapets topografi. Mot söder i anslutning till östra dockan föreslås en byggnad som arkitektoniskt knyter an till gamla Pumpverket. Bebyggelsens placering möjliggör ett bibehållande av siktdjup i landskapet in på Beckholmen från öster. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 49 (110) Illustration över östra Beckholmen, flygvy mot norr. På öns östra sida bekräftas befintliga bryggor och kajer samt med- ges nya. Den södra pontonen, kallad King Kong, förlängs och norr därom medges ytterligare en ponton. På den nordöstra delen före- slås en träkaj anläggas utefter strandlinjen och ansluta mot den befintliga träkajen. Flytbryggan på Beckholmens nordöstra sida ersätts med en pålad träbrygga och förskjuts något norrut. Illustration som visar östra Beckholmen där den bebyggelsen anpassats till topografin, vy mot väster. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 50 (110) På öns sydöstra sida mot Stockholms inlopp anläggs en 75 meter lång flytbrygga i syfte att skapa fler möjligheter för större fartyg att lägga till vid invändiga reparationsarbeten samt i väntan på dock- plats. Norr om flytbryggan anläggs ett RoRo-läge. Funktionen ”roll on, roll off” är till för att kunna reparera och byta rampsystem till bilfärjor. RoRo-läget är även viktigt då tunga transporter till ön inte kan komma landvägen över Beckholmsbron. En ponton på Beckholmens sydöstra sida möjliggör för större fartyg att lägga till. Till höger anas det föreslagna RoRo-läget, vy mot norr. Bebyggelsen i stadslandskapet Stockholms stora vattenrum och kuperade terräng skapar långa siktlinjer och gör det möjligt att blicka ut över stora delar av staden och uppleva stadssiluetten på håll. Samspelet mellan höjder, vege- tation och byggnadernas höjdskala förstärker upplevelsen av skär- gårdslandskapets skiftande topografi. Det känsliga landskapsrummet är en viktig utgångspunkt för be- byggelsegestaltningen på Beckholmen och en lugn siluett eftersträ- vas. På öns östra sida utgår de föreslagna byggnadernas struktur och höjdsättning från landskapsbilden och topografin och tar hän- syn till siktlinjer. Med en måttlig byggnadshöjd och en uppbruten bebyggelsefront underordnar sig bebyggelsen landskapets huvud- drag. På västra Beckholmen kommer den nya bebyggelsen utgöra ett mer tydligt inslag i stadsbilden. Bebyggelsens uppbrutna volymer, fasadernas bearbetade panelarkitektur och traditionella färgsättning bidrar till att mildra mötet med det historiska landskapet. Varvs- hallens karakteristiska gavelmotiv tecknar en medveten siluett som kommer att utgöra en orienteringspunkt och betona Stockholm som sjöfartsstad. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 51 (110) Arkitektonisk idé Byggnader på västra Beckholmen Planförslaget möjliggör en ny varvshall med intilliggande verk- stadsbyggnad väster om Gustav V:s docka samt en fristående miljöstation. Bebyggelsen fyller en betydande roll genom att representera Beck- holmens varvsmiljö i stadslandskapet. Beckholmens exponerade läge i vattenrummet gör det angeläget att utforma byggnaderna med särskild omsorg. Det arkitektoniska uttrycket ska präglas av bruksarkitektur, anpassad efter moderna behov och byggtekniker. Föreslagen bebyggelse ges en på samma gång traditionell som samtida arkitektur. Ett gemensamt formspråk och sammanhållen detaljering håller ihop bebyggelsen till en enhetlig ensemble. Varvshallen Varvshallen uppförs som en högrest volym med välvt tak och en i huvudsak sluten fasad av trä målad med röd slamfärg. En kraftig sockelvåning av rött tegel sträcker sig från gavel till gavel. Portar i sockelvåningen placeras väl indragna i fasadliv i avsikt att erhålla en kraftig skuggverkan. Gavlarna ges en förhöjd gavelbalk som blir en igenkännbar siluett och visuellt överbryggar det stora port- motivet. Med en förhöjd balk på varvshallen skapas ett högrest gavelmotiv som tecknar sig mot söder. Den stora portens stålband tar upp träfasadens mönster. Verkstadshallarnas uppbrutna gavlar tar ner skalan. Mellan gavlarna och ovan sockeldelen bildas en vagga i vilken byggnadens träfasad visuellt vilar. Panelen är inordnad i fält med en kraftig relief. Mellan vertikala pilastrar och horisontella våningsband lutar brädytorna inåt. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 52 (110) Reliefen bidrar till ett livfullt skuggspel samtidigt som fälten skyddar den underliggande våningsfogen. Uppåt avslutas trä- fasaden med ett djupt liggande fönsterband, avskärmat med kraftiga vertikala lameller i trä. Fönsterbandets gestaltning ger en industrikaraktär utåt och ett funktionellt arbetsljus inåt i hallen. Fönsterbandets lameller mildrar ljusutflödet från byggnaden och skapar en mjukare ljusbild. Fasaduppställning av de nya varvs- och verkstadshallarna mot väster (överst) och mot söder (underst). Sockelvåningens tegel är vid ytterhörn och portöppningar tydligt rundat. Mötet mellan olika material är förstärkt och klart redovisat genom ett u-format och i fasaden infällt stål som ger ett kraftigt skuggspår, som där brädgjuten betongsockel möter tegel och där tegelfasad möter trä. Exempelbilder på rundat hörn samt hur mötet mellan olika material är tydliggjort genom ett infällt stål som ger ett kraftigt skuggspår. Fasadgestaltningen med en kraftig reliefverkan både i tegelsockel och i övre trädelar syftar till att ge byggnaden en solid karaktär, god byggbarhet och möjlighet att placera fogar mellan byggnads- element. Fasadgestaltningen syftar till att skapa en regelbunden Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 53 (110) rytm och ska hjälpa till att bryta ner skalan för att möta Beck- holmens småskaliga bebyggelse. På längre håll är fasadens djupa reliefverkan viktig då den skapar ett livfullt ljus- och skuggspel som bedöms nödvändigt i stadsbilden. Varvshallens tak är väl synligt från högt belägna platser i staden och har givits en lugn och mjukt välvd form, utan installationer. Taket utförs i plåt eller papp med en mörk kulör. Avtäckningar, hörnskydd, portar av stål målas svarta. Takavvattning ska utföras invändigt. Den högresta porten utgör stor del av den exponerade södervända gaveln mot det öppna vattenrummet och behöver utformas med särskild omsorg. Porten utformas som en vertikalt indelad vikport i svart plåt. Porten ska förses med järnband som arkitektoniskt sam- spelar med träfasadernas rytmiserade indelning. I plankartan regleras varvshallen med utformningsbestämmelse f1. Verkstadshallarna Mellan varvshallen och Gustav V:s docka uppförs två samman- kopplade, långsträckta volymer med verkstadshallar. De lägre sidohallarna underordnar sig varvshallen volymmässigt, men ansluter arkitektoniskt, material- och kulörmässigt. Hallarna innehåller verkstäder och förråd och öppnar sig med portar mot kranbanan som löper parallellt med dockan. Portar i sockelvånin- gen placeras väl indragna i fasadliv i syfte att erhålla en kraftig relief- och skuggverkan. Verkstadshallarnas gavlar är uppdelade i syfte att skapa dynamik i volymspelet och ta ned byggnadernas skala. Fasad mot söder. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 54 (110) Fasaduppställning av de nya varvs- och verkstadshallarna mot öster (överst) och mot norr (underst). Gavelfasaderna mot norr och söder har dragits isär och delats upp för att ta ned skalan mot Beckholmssundet och för att anpassa bebyggelsegruppen till öns triangulära form på västra sidan. Föreslagen bebyggelseensemble på västra Beckholmen, vy mot sydväst. Fasaderna är i huvudsak slutna med syfte att betona en bruks- karaktär. De utförs med en tålig sockel av tegel samt en ovan- förliggande fasad av trä med en kraftig indelning av fält mellan vertikala och horisontella trädelar. Fälten lutar inåt så att en mer livfull relief skapas samtidigt som panelen skyddar underliggande fog mellan våningarna. Fönster, luckor och tekniska anordningar som ventilation inordnas i panelarkitekturens fasadmönster. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 55 (110) Exempel på hur fönster, ventilation och luckor inordnas i panelarkitekturen. Sockelvåningens tegel är vid ytterhörn och portöppningar tydligt rundat. Mötet mellan olika material är förstärkt och tydligt redo- visat genom ett u-format och i fasaden infällt stål som ger ett kraftigt skuggspår där brädgjuten betongsockel möter tegel och där tegelfasad möter trä. Taken som är väl synliga från högt belägna platser i staden utförs som sadeltak som ger ett mjukt avslut uppåt och bidrar till att inordna byggnaderna i Beckholmens befintliga taklandskap. Taket utförs i skivtäckt plåt i en mörk kulör. Takavvattning ska utföras invändigt. I plankartan regleras byggnaden med utformningsbestämmelse f2. Miljöstation En miljöstation för avfall och återvinning placeras på utfyllnaden längst i väster. Byggnaden utformas som en komplementbyggnad med ett enklare fasaduttryck, men ansluter material- och kulör- mässigt med varvs- och verkstadshallarna. Fasaden utgörs av en sockel i rödbrunt tegel och en sluten träfasad i röd slamfärg vars panel lagd omlott bildar en kraftig relief. Portar i sockelvåningen placeras väl indragna i fasadliv i syfte att erhålla en kraftig relief- och skuggverkan. Tak ska utföras valmat i skivtäckt plåt eller papp i en mörk kulör. Takavvattning ska utföras invändigt. Fasaduppställning för miljöstationen mot väst och norr (över) och mot öst och söder (under). I plankartan regleras byggnaden med utformningsbestämmelse f3. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 56 (110) Byggnader på östra Beckholmen För den kulturhistoriskt inriktade verksamheten på Beckholmens östra sida föreslås fyra nya byggnader. Arkitektoniskt ska den nya bebyggelsen förankras i naturlandskapet och i den befintliga bebyggelsens småskaliga brukskaraktär. Föreslagen bebyggelse ges en på samma gång traditionell som samtida arkitektur i syfte att både ansluta till platsens karaktär och utgöra ett harmoniskt tillägg. Byggnaderna är utformade efter verksamhetens behov och med modern byggteknik. Arkitekturen ska präglas av ett lågmält och samtida uttryck med hög kvalitet i detaljer och material. Byggnaderna utförs med fasa- der av träpanel målade med slam- och tjärfärger i traditionella kulörer som rött och svart. Illustration som visar Beckholmen med de nya hamnmagasinen på östra sidan, vy mot sydöst från Beckholmsbron. Sockelvåningen utförs i ett slittåligt material, som betong eller natursten för att skydda mot varvsmiljön transporter och hantering av tunga fartygsdelar. Hamnmagasin med högt sittande fönsterband och skjutportar i trä, skiss. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 57 (110) Bebyggelsen på östra Beckholmen utformas som långsträckta hamnmagasin med träfasader och sadeltak. Inom fasadtemat kan bjälklagshöjden varieras beroende på byggnadens användning. Taken som är väl synliga från högt belägna platser i staden utförs som sadeltak som ger ett mjukt avslut uppåt och bidrar till att in- ordna byggnaderna i Beckholmens befintliga taklandskap. Taken utförs i falsad skivtäckt plåt målad i mörk kulör eller i enkupigt rött lertegel. Byggnadernas volym och takvinklar har anpassats till de omkringliggande äldre byggnaderna. Takutsprång och -material skiljer sig därför något åt mellan de två norra byggnaderna och den som ansluter mot Stöttboden. I plankartan regleras byggnaderna med utformningsbestämmelse f5 respektive f6. Byggnaden på den södra delen, i anslutning till gamla pumpverket, utgår i sin utformning från att ansluta till den befintliga byggnadens karaktär och utförs i puts med en ockragul kulör. Sockel utförs i ett slittåligt material som betong eller natursten som skydd mot varvs- miljöns slitage. Delar av stål, synliga i fasad, målas svarta. Taket utförs som ett tälttak med ett takutsprång om en meter och utförs i skivtäckt plåt eller papp i en mörk kulör. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 58 (110) Byggnaden på östra Beckholmen södra sida utförs putsad och ges ett takutsprång om en meter. I plankartan regleras byggnaden med utformningsbestämmelse f4. Östra Beckholmen med västra och östra dockorna och till höger i bild syns den nya putsade byggnaden i anslutning till gamla pumpverket. Markhöjden på östra Beckholmen är belägen under den av läns- styrelsen rekommenderade lägsta grundläggningsnivån + 2,7 meter över nollplanet. Byggnaderna ska därför utformas på sådant sätt att konstruktionen inte skadas vid översvämning. De två föreslagna byggnaderna på den norra delen har givits en sockelhöjd och en in- vändig nock- och byggnadshöjd samt en fönstersättning som möj- liggör en föränderlig bjälklagshöjd. Det innebär att bjälklaget kan etableras på den rekommenderade grundläggningsnivån alternativt vid behov höjas till den. Avsikten är att skapa flexibilitet vid upp- förandet, anpassad till byggnadens användning. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 59 (110) Principsektion på alternativa utföranden beträffande bjälklagshöjd, beroende på byggnadens framtida användning. Färgsättning Färgsättningen på bebyggelsen är viktig för att bevara Beckhol- mens unika karaktär och kulörval behöver göras med stor hänsyn till varvsmiljöns traditioner och förhållandet mellan enskildheter och helhet. Bebyggelsen på Beckholmen och i det anslutande vattenrummet domineras av trä, puts och tegel i traditionella kulörer som rött och gult. På Beckholmen är de putsade bruks- byggnaderna från 1800- respektive 1920-talen avfärgade i ljust gult. Även Stenvillan är utförd i gul puts. Den äldre trähus- bebyggelsen är målad i röd slamfärg. Tullpaviljongen från 1700- talet har en träfasad målad med oljefärg i en gul kulör. På östra Beckholmen står den så kallade Vasakonserveringen, en grön lättbetongbyggnad, som etablerades i samband med Vasaskeppets bärgning 1961. Färgsatt fasadelevation över Södra Djurgården och Beckholmen, mot söder. Taken på de befintliga byggnaderna består av svartmålad plåt. Stöttboden och Gamla dockmästarbostaden har tak av enkupigt lertegel. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 60 (110) Utformningen av den nya bebyggelsens ska i kulör, ton och material harmonisera väl med den befintliga bebyggelsen. På västra Beckholmen ska varvsbebyggelsens träfasader målas med röd slamfärg. Det öppna färgskiktet låter träet andas och minimerar risken för röta, färgen är lätt att förnya och underhålla. Den traditionella färgtypen är en av Sveriges äldsta och mest använda. Pigmentets kristaller bryter och reflekterar ljusets strålar i färg- skiktet och ger den röda kulören liv som förändras med dagsljuset. Bebyggelsen på Beckholmen och i dess anslutande vattenrum domineras av trä, puts och tegel i traditionella kulörer som rött och gult. Teglet ska ha varma, mättade rödbruna toner som samordnas med träfasadernas röda slamfärg. Teglets yta avseende kulör och struktur ska vara naturligt varierad och en handslagen karaktär ska eftersträvas. Tegelfasader ska utföras med indragen fog i ljusgrå kulör som framhäver teglets form och riktning. Förbanden kan vara enkla, och särskild omsorg ska läggas vid hörnens rundningar och materialets möte mot andra byggnadsdelar av betong, stål och trä. På östra Beckholmen ska de enskilda byggnaderna stämmas av mot varandra så att en god helhetsverkan erhålls. Fasadkulörer och material ska harmoniera med omgivningen inom de traditionella slamfärgs- och tjärpigmentens färgspann. Känsligare byggnads- delar som karmar, bågar, dörrar målas med linoljefärg med naturliga pigment, avstämda mot slam-, och tjärfärgernas kulörer. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 61 (110) I solljus blir den röda slamfärgen varm och intensiv, nästan självlysande, verkstadshallens gavelsida mot norr. Kajer och bryggor Hur Beckholmens möte med vattnet utformas är av stor betydelse för hur öns karaktär upplevs, både på långt och nära håll. Att åter- upprätta kajer på Beckholmen bygger vidare på de historiska struk- turer som präglade Beckholmen före 1920-talet Beckholmens höga kulturhistoriska värde, liksom läget i stadens centrala vattenrum och inom Nationalstadsparken ställer krav på högkvalitativa material och gott utförande. De kajer och bryggor som föreslås i planen är anpassade till Beckholmen olika karaktärer. Strandskoning och kajer ska utföras i natursten och bearbetas för ett rustikt uttryck i syfte att ansluta i till Beckholmens befintliga kajer. Även kulörmässigt ska den tillkommande stenen ansluta till Beck- holmens befintliga stenpalett. Med föreslagen behandling av strandlinjen ökar den maritima verksamhetens möjlighet att bättre nyttja marken och vattnet tillgängliggörs. Ett ytterligare syfte med åtgärderna är att stabilisera marken och erosionssäkra ön för att stoppa läckage av föroreningar. På öns sydvästra sida anläggs en cirka 170 meter lång ny kaj. Kajen ska utföras som ett pelardäck i betong med synlig vattenspegel under. Fasta fundament på kajens kortsidor säkerställer tekniska egenskapskrav och utgör visuellt lugna baser för att säkra konstruk- tionen. Kajens hörn utförs i en rundad form för att ansluta till öns Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 62 (110) organiska form. Att gestalta kajens möte med vattnet med en lugnt rundad form är ett gängse sätt i den omkringliggande stadsarkipe- lagen. Fundament ska utföras med skoning av natursten utformade som kvaderstenar med en rustikt bearbetad yta. I planen regleras pelardäcket med utformningsbestämmelse f10. Södra kajen på västra Beckholmen utförs som ett pelardäck i betong mellan fundament med skoning i natursten. Kring den så kallade shipliften och för utfyllnaden på västra Beck- holmen föreslås en stenskodd kaj möta vattnet. Även mot söder kring dockorna föreslås en stenskodd kaj som ansluter till de äldre befintliga kajerna. Strandskoningen ska utföras i natursten ut- formade som kvaderstenar med en rustikt bearbetad yta. Strand- skoningen regleras i detaljplanen med utformningsbestämmelse f7. Strandskoning mot Beckholmssundet utförs med stenskodd kaj i kombination med en slänt med stenar, mot väster stenskodd kaj och shipliften till höger, kajens hörn har givits en lugn avrundad form. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 63 (110) Mot Beckholmssundet på nordvästra sidan av ön etableras en stensatt kaj i kombination med en slänt med lagda stenar. Det innebär att strandlinjen ges olika uttryck längs ön. Från den ord- nade stensatta kajen mot väster, via den kombinerade kaj- och släntverket i sundets västra del, till de naturliga berghällarna i det mest intima och småskaliga stadsrummet i Beckholmssundets inre del. Strandskoningen regleras i detaljplanen med utformnings- bestämmelse f8. Östra Beckholmen, träbryggor etableras längs strandlinjen, de nya hamn- magasinens placering följer strandlinjen. På nordöstra Beckholmen föreslås en träkaj anläggas utefter strand- linjen och ansluta mot den befintliga träkajen. Träbryggornas karaktär ansluter till den småskaliga skärgårdsmiljön och är an- passad till verksamhetens behov, med marinanknuten undervisning och renovering av träskutor. Mot öster har bryggornas antal begränsats liksom dess placering, som ska utföras med kortsidan mot kajen. Planen medger en utök- ning av dagens bryggantal men innehåller en begränsning som ska säkra att befintlig funktion och uttryck bibehålls. Den befintliga flytbryggan på Beckholmens nordöstra sida ersätts med en pålad träbrygga och förskjuts något norrut. En pålad brygga riskerar inte ge upphov till den pumpeffekt, med spridning av sediment, som mindre flytbryggor kan ha. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 64 (110) I planen regleras bryggor, dess utbredning och placering med utformningsbestämmelserna; f9 e1, p1. I den sydöstra delen mot Stockholms inlopp anläggs en flytbrygga för att skapa viktiga möjligheter till förtöjning av större fartyg men samtidigt genom flytbryggans karaktär bevara öns avrundade form. Ett RoRo-läge etableras på sydöstra sidan. RoRo -läget utförs som ett pelardäck med synlig vattenspegel under för att öns form fortsatt kunna avläsa. I planen regleras RoRo -läget utförande med utform- ningsbestämmelse f10. Mark- och vattenanvändning Detaljplanen reglerar inom största delen av öns landyta mark- användningen till varv och verksamhet med maritim anknytning. (V1). Avsikten är att den kommersiella varvsverksamheten fortsatt koncentreras på Beckholmens västra sida och den kulturhistoriskt inriktade verksamheten på den östra sidan. Inom varvsändamålet med varv, förråd och verkstäder samt övriga kringfunktioner som kontor ryms även upplag och materialgård liksom lokaler för undervisning med maritim anknytning. Beckholmens historia och nuvarande verksamhet gör ön till en sevärdhet. Centrumändamål (C1) föreslås för Stenvillan och för östra Beckholmens norra del gäller (C1) jämte varvsändmålet. C1 innefattar skeppshandel, restaurang, konferens, utställnings- och föreningslokal för Beckholmens olika verksamhetsutövare. Med skeppshandel avses handel med skeppsförnödenheter, skeppsfurne- ring och lokal för företag som driver sådan handel. Syftet är att inrymma en verksamhet som stärker det kulturhistoriskt värdefulla marina arvet, dess publika prägel kan även stödja parkens och platsens roll som besöksmål. Planen bekräftar befintliga bostäder (B) i områdets norra del. Idag finns det åtta bostäder på Beckholmen. För vattenområdet (W) reglerar planen vattenrummets användning; öppet vatten, förtöjningsplats, kajer, bryggor, flytbryggor och pontoner samt shiplift och dylika anordningar för varvsverksam- heten samt bro (W, W1 och W2). Med dylika anordningar avses sådan anordning i vattnet som är nödvändig för varvets verksamhet. En hotellbåt (W3) bekräftas i detaljplanen. Den park som etablerats på Beckholmens centrala kulle bekräftas i detaljplanen med användningen park (PARK). Avsikten är att stärka Beckholmens rekreativa betydelse och säkra allmänhetens Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 65 (110) tillträde till ön. På den allmänna platsmarken medges även gata (GATA) för fordons-, gång- och cykeltrafik. Tre elnätstationer ingår i planen (E1), dessa ska utföras med träfasad som målas i slam- och tjärfärg i en traditionell kulör. I planen regleras elnätstationernas utförande med utformningsbestämmelse f11. Beckholmens varvsverksamhet är juridiskt klassat som ISPS- område (International Ship and Port Facility Security Code) och området är av säkerhetsskäl inte tillgängligt för allmänheten. Bevarande av kulturvärden Den nya bebyggelsen ska till sin gestaltning anpassas till den kul- turhistoriskt värdefulla miljön i syfte att stärka platsens samlade kulturvärden. Den nya bebyggelsens anpassning till den befintliga styrs genom utformningsbestämmelser. Befintliga byggnader som ingår i byggnadsminnet skyddas genom rivningsförbud (r) och skyddsbestämmelser som reglerar att underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturhistori- ska värden (q1) samt att byggnadens volym ej får ändras (q2). Byggnadsminne Utöver plan- och bygglagen gäller även förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. Ändringar av byggnadsminnen erfordrar alltid tillstånd från Riksantikvarieämbetet (RAÄ). För de fall att bygglovs- eller anmälanspliktiga åtgärder uppkommer krävs tillstånd både från RAÄ och från stadsbyggnadsnämnden. Alla frågor som berör byggnadsminnet ska först hanteras och godkännas av Riksantikvarieämbetet i enlighet med förordningen och sedan av stadsbyggnadskontoret i enlighet med Plan- och bygglagen. Gator och trafik Gatunät Planförslaget medför ingen förändring av gatustrukturen. Biltrafik och parkering Flera av verksamheterna ser en potentiell ökning av både interna och externa transporter framöver. För att bidra till ökad trafiksäker- het och säker vistelse på ön, kan ytor för lastning och lossning av gods samordnas, ytorna är dock begränsade på ön vilket försvårar samordning för godshantering. Även samordnade, centrerade, parkeringsytor bör skapas i syfte att minimera persontransporterna över ön. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 66 (110) Gång- och cykeltrafik Planförslaget påverkar inte gångtrafiken på ön. En förbättrad trafik- säkerhet med en ordnad godsmottagning samt samordnad bil- och cykelparkering gynnar även en säkrare gångtrafikmiljö. Teknisk försörjning El/Tele Nya byggnader och utökad verksamhet ansluter till befintlig el och fiber på Beckholmen. Energiförsörjning Det finns en värmekulvert mellan Pannhuset och Pumphuset. Stockholm Exergi har tidigare meddelat att det inte finns fjärr- värmekapacitet till att värma Beckholmens anläggningar, varken i dag eller framöver. Avfallshantering Bostäder Detaljplaneförslaget påverkar inte befintlig avfallshantering för de boende på ön. Västra sidan, varvsverksamheten Avfallsmängderna på varvet bedöms att inte kommer att påverkas väsentligt av den planerade utökade verksamheten. Inga nya fraktioner antas tillkomma. En gemensam lokal om cirka 400 kvadratmeter för miljöstation, avfall och återvinning planeras inrymmas i en ny byggnad i anslut- ning till den stora varvshallen. Här hanteras farligt avfall, brand- farliga ämnen, metallskrot och övrigt verksamhetsavfall. Varvet avser söka nytt tillstånd om en utökad lagringskapacitet för spill- olja. Angöring för hämtning av avfall kommer även fortsatt att ske vid miljöstationen respektive vid grind. Avfall som uppstår inom övrig verksamhet, som till exempel kontor, antas inte öka och hämtas framgent som idag. Östra sidan, varvs- och övriga verksamheter Avfallshantering för verksamheterna på östra Beckholmen har inte bedömts påverkas av detaljplaneförslaget. Hotellfartyget Allt avfall från hotellfartyget i Beckholmssundet kommer fortsatt lämnas i restaurangen på fastlandet intill Beckholmen. Räddningstjänst Beckholmsbrons bärighet beräknas klara 20 tons belastning med 16 ton axeltryck, vilket säkerställer minimikravet på framkomlighet Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 67 (110) för räddningstjänstens fordon. För att garantera tillgång på brand- vatten på Beckholmen har ett förslag med nya kompletterande brandposter tagits fram. Nya byggnader ska utformas för att kunna utrymmas genom minst två av varandra oberoende utrymningsvägar, alternativt att ytor i angränsande byggnader vilka passeras från utrymningsvägen utförs i brandteknisk klass motsvarande respektive byggnadsklass. Illustrationen redovisar befintliga brandposter (blå) samt förslag på placering av nya brandposter (röd). Skraffering visar 75 meters avstånd från brandpost. Källa: Sweco Geoteknik Pågående sättningar i marken innebär att markstabiliserande åtgär- der är nödvändiga. De planerade byggnaderna och konstruktionerna som berörs av markstabiliserande åtgärder för deras genomförande är ny kaj på sydvästra sidan, utfyllnad på västra sidan samt samtlig ny bebyggelse både på västra och östra Beckholmen. Även mark- område på nordöstra sidan behöver förstärkas. Startbesked för anläggningar och byggnader får inte ges förrän nödvändiga markstabiliserande åtgärder för respektive delområde har genomförts. Områden redovisas i Illustration 1 på plankartan. Detta är villkorat i detaljplanen genom den administrativa bestämmelsen; Villkor för lov. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 68 (110) Kartans blå skraffering redovisar område som ska markförstärkas. Orange skraffering redovisar där område där strandskydd föreslås upphävas. Källa: Sweco Strandskydd Det generella strandskyddet omfattar 100 meter från strandlinjen, såväl ut i vattenområdet som upp på land vilket innebär att planområdet ligger inom strandskyddat område. I samband med att Stockholms stad beslutar om en detaljplan kan strandskyddet under vissa förutsättningar upphävas. Inom detaljplaneförslaget för Beckholmen 1:38 m.fl. innebär det att strandskyddet upphävs för kvartersmark och vattenområde. Särskilda skäl vid upphävande av strandskydd motiveras i enlighet med punkt 1, 3, 4 och 5 i § 18 c 7 kap. miljöbalken, då området; 1. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften, 3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet inte kan tillgodoses utanför området, 4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen inte kan genomföras utanför området, 5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, Beckholmens varvsverksamhet är juridiskt klassad som ISPS- område och är av säkerhetsskäl inte tillgänglig för allmänheten och saknar därmed betydelse för strandskyddets syfte, enligt punkt 1. Syftet med planförslaget för Beckholmen 1:38 m.fl. är att utvidga en befintlig varvsverksamhet och övrig maritim verksamhet som Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 69 (110) ligger inom planområdet. Av naturliga skäl måste anläggningen ges en vattennära placering. Om ett område behövs för att utvidga en pågående verksamhet, och utvidgningen inte kan genomföras utan- för området, är det enligt punkt 3 och 4 ovan särskilda skäl som kan motivera undantag från strandskyddsbestämmelserna i en detalj- plan. Varvsverksamheten har en lång historia på platsen och är också en del av riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Beck- holmen ligger inom Nationalstadsparken och utgör ett historiskt nav för varvsverksamheten i Stockholms sjögård, där en vidareut- veckling av det maritima arvet är vägledande för beslut om utveck- ling, skötsel och markanvändning. Utbyggnaden av det befintliga varvet på Beckholmen syftar till att bevara den kulturhistoriskt värdefulla verksamheten på platsen i enlighet med direktiven i den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken – Stockholms- delen. Planförslaget tillgodoser därmed ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, enligt punkt 5. Beckholmens varv med dess unika infrastruktur och kapacitet har fått en nationellt ökad betydelse för Försvarsmakten gällande beredskap och reparationsförmåga. Intresset har också ökat från NATO i och med Sveriges medlemskap. Behovet att under sam- ordnade övningar stödja andra nationers marina förband med reparationer har ökat. Beckholmens varvsanläggning är en av få i Östersjön med tillräckligt djup och dimension för torrsättning av större utländska örlogsfartyg. Den rådande omvärldsutvecklingen har även aktualiserat säkerställandet av landets totalförsvar. Beho- vet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. Det innebär att det är angeläget att trygga drift och kapacitet hos de få varv som finns kvar. Stockholms Reparationsvarv AB är utpekat av Försvars- makten som ett så kallat samhällsviktigt företag. Även för andra sjögående myndigheter, såsom Sjöfartsverket och Trafikverket, har Beckholmens varv stor betydelse för den dagliga driften. Planför- slaget tillgodoser därmed ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området, enligt punkt 5. I planen bekräftas den park som ligger centralt på Beckholmen. Upphävande av strandskydd omfattar inte detaljplanens allmänna platser; park och gata, där strandskydd fortsatt ska råda. Den före- slagna bryggan inom kvartersmark, på Beckholmens nordöstra sida, kommer att vara allmänt tillgänglig på samma sätt som idag. Allmänhetens tillgång till vattnet förändras därmed inte genom planförslaget. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 70 (110) Planförslaget för Beckholmen 1:38 m.fl. bedöms uppfylla de särskilda skäl som är relevanta för att upphäva strandskyddet. Område där strandskydd upphävs redovisas i Illustration 1 på plankartan. Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret har beslutat, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökon- sekvensbeskrivning har genomförts. Beslutet bygger på kriterier i bilaga 2 och 4 till förordning om miljökonsekvensbeskrivning. Frågor relaterade till genomförd miljöbedömning och upprättad miljökonsekvensbeskrivning redovisas under rubriken nedan. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Miljöbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Planens genomförande bedömdes kunna medföra betydande miljö- påverkan, följande miljöaspekter omfattas av miljökonsekvens- beskrivningen: • Miljökvalitetsnormer för vatten • Förorenad mark och sediment • Naturmiljö • Översvämningsrisker • Riksintresset Nationalstadsparken • Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården • Statliga byggnadsminnet Beckholmen • Fornlämningar • Riksintresset för kulturmiljövården; Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet – ”Nackas norra kust” • Riksintresse sjöfart; Farled 540 Stockholm, Stockholms ström, sträckan Fjäderholmarna-Stadsgården Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 71 (110) Nedan följer en kortfattad motivering till varför dessa miljöaspekter har bedömts vara betydande och därför omfattas av miljökonse- kvensbeskrivningen. Planområdet omfattar mark- och vattenområden med omfattande föroreningar från tidigare varvsverksamhet. Trots genomförd sanering kvarstår föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Osäkerhet kring föroreningssituationen och risk för spridning innebär risker för människors hälsa och vattenmiljön. Recipienten Strömmen har otillfredsställande ekologisk status. Enligt miljöbalken får vattenstatusen inte försämras och möjlig- heten att följa miljökvalitetsnormerna får inte äventyras. Beckholmen är en historisk växtplats där arter förts in med far- tygens barlast. Området hyser rödlistade arter. Stora delar av planområdet ligger under rekommenderad lägsta grundläggningsnivå för Östersjön, vilket innebär risk för över- svämning. Planområdet ligger inom Kungliga nationalstadsparken. Ny bebyggelse och andra åtgärder får endast ske utan intrång i park- landskap eller skada på natur- och kulturvärden. Beckholmen ingår i riksintresse för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården och utgör i sig ett uttryck för stadens maritima och industriella historia. Hela Beckholmen är byggnadsminnesförklarad och äger stora kulturhistoriska värden. Farledsmiljön vid Stock- holms inlopp är av riksintresse för kulturmiljövården och speglar skärgårdens historiska betydelse för sjöfarten. Det finns inga kända fornlämningar kring Beckholmen men lämningar kan förekomma i botten och sediment i angränsande vattenområden. Farled 540 är av riksintresse för sjöfarten och utgör den huvudsak- liga infartsleden till Stockholm och är av central betydelse för sjöfartens tillgänglighet till hamnar, varv och kajer i innerstaden. Redovisning av miljöbedömning Den sammanvägda bedömningen från miljökonsekvensbeskriv- ningen gällande kulturmiljö är att planförslaget stärker miljöns kulturhistoriska värden på Beckholmen, där funktionen som mari- tim varvs- och verksamhetsmiljö som varit gällande sedan 1600- talet fortsatt kan bedrivas. Denna bedömning bidrar till att konse- kvenserna på riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgår- den begränsas till att bli märkbara negativa. Förslaget är förenligt med Nationalstadsparkens värden eftersom höga kulturvärden inte skadas och planen medger möjlighet för besöksverksamheter. Plan- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 72 (110) förslaget innebär att flera av byggnadsminnets skyddsbestämmelser inte uppfylls. Planförslaget bedöms medföra försumbara konsekvenser för natur- miljön. Det bedöms inte ske en försämring av vattenkvaliteten i Strömmen med avseende på kemisk status. Bedömningen gäller också det hydromorfologiska tillståndet och relevanta biologiska kvalitetsfaktorer som redan idag är väsentligt påverkade. Planförslaget bidrar till möjligheten att uppnå miljökvalitetsnor- merna för vatten i Strömmen genom minskad föroreningsbelastning från dagvatten och minskad spridning av föroreningar från Beck- holmen genom minskat läckage och erosion. Sammantaget bedöms konsekvenserna av spridning av miljögifter via grumling från båt- trafik till och från varvet vara obetydliga efter planens genom- förande. Hur miljöaspekterna integrerats i detaljplanen redovisas nedan under respektive rubrik, i detta konsekvensavsnitt. Varvsverksamhetens utveckling Efter planens genomförande är den kommersiella varvsverksam- heten fortsatt koncentrerad till Beckholmens västra sida med Gustaf V:s docka samt delar av den östra sidan med östra dockan, ponto- ner och ro-ro-läge. Provisoriska lösningar har ersatts med perma- nenta byggnader, vilket innebär att verksamheten bedrivs i moder- na lokaler där gällande miljö- och arbetsmiljökrav kan uppfyllas. En förstorad Gustaf V:s docka gör det möjligt att ta emot större fartyg. Det anpassar anläggningen till den långsiktiga utvecklingen inom sjöfarten, där fartygens storlek successivt har ökat, även om antalet fartyg inte gör det. Den nya varvs- och verkstadsbyggnaden medför att hela fartyg kan repareras inomhus. Genom shipliften kan det vanligaste skärgårds- tonnaget (V-båt) torrsättas på land. Tillkommande kajer, främst på södra sidan, minskar underskottet av kajmeter, även om behovet inte fullt ut täcks. Det innebär att dockorna kan användas för större fartyg och att varvets samlade kapacitet ökar. Sammantaget förbättras möjligheten att hantera både mindre och större fartyg, vilket stärker varvets ekonomiska bärkraft och Stockholms sjöfart. Utökningen ger därtill förbättrade arbets- och driftsförhållanden utan att innebära en principiell förändring av verksamhetens inriktning. Totalt bedöms varvets kapacitet öka med 10 till 15 % fler fartyg per månad, utöver dagens cirka 100–150 fartyg per år. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 73 (110) Mot bakgrund av det förändrade säkerhetsläget har tillgången till nationell varvskapacitet fått ökad betydelse. Planens genomförande innebär att tillgången till varvskapaciteten upprätthålls och stärks. Beckholmens varv kan därmed utgöra en nationell strategisk resurs för såväl det militära som det civila försvaret. Kulturmiljö Lokala kulturmiljövärden (PBL) Sammantaget bedöms planförslaget till övervägande del vara ut- format i överensstämmelse med plan- och bygglagens regler om lämplighet sett till kulturvärden, till stads- och landskapsbilden och till intresset av en god helhetsverkan. Analysen av de fotomontage som tagits fram i samband med plan- arbetet visar att de ändringar som planen medger bedöms riskera att innebära att en god helhetsverkan inte uppnås från samtliga vy- punkter. Det är från de närliggande vypunkterna Skeppsholmen och Kastellholmen, främst den senare, och från vattenrummet väster om Beckholmen som varvs- och verkstadshallarna skymmer mycket av de befintliga inslagen på Beckholmen och inverkar på upplevelsen av landskapet. Kulturvärdena på platsen, konkretiserade i de värdebärande karaktärsdrag som redovisas i kulturmiljöanalysen (Tyréns 2024), bedöms påverkas i liten utsträckning och konsekvenserna blir där- med begränsade. Kulturvärden på ön riskerar inte att förvanskas, varken ifråga om enskilda byggnader eller avseende den kultur- historiskt värdefulla bebyggelsemiljön. De nya byggnader och anläggningar som planen medger bedöms vara väl anpassade till Beckholmens befintliga strukturer med tre delområden med vitt skild karaktär och till befintliga kulturhisto- riskt värdefulla byggnader. Nya byggnader bedöms bidra till en bättre struktur och ordning avseende marken på ön då behov av containrar för förvaring minskar. Föreslagen utformning och materialval i fråga om byggnader och kajer bedöms bidra till en god helhetsverkan. Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården Beckholmen ligger väl exponerad i ett vidsträckt, centralt stadsrum och ett stort antal riksintresseuttryck är därför identifierade som relevanta i samband med planarbetet. Av de uttryck som påverkas bedöms hälften påverkas till en grad att konsekvenserna blir små negativa. Hit hör flera av de inslag i riksintresset som berör en särskild typ av bebyggelse, såsom tull- husen eller småskaliga trähus på Södermalm, men också flera av de uttryck som ringar in Stockholms särpräglade stadslandskap och Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 74 (110) kontrasterna mellan tät stad och mer natur- och parkbetonade miljöer. Läsbarheten av dessa företeelser, strukturer och samband blir fortsatt god inom riksintresseområdet. Påverkan på berörda uttryck En något högre grad av påverkan, små till märkbara negativa konsekvenser, uppstår för uttrycken Stockholms inlopp och för områden med stenhus från 1600-, 1700- och första hälften av 1800- talet. För inloppet uppstår påverkan då ny bebyggelse på västra Beckholmen visuellt skärmar av betydelsefulla inslag och land- märken i anslutning till inloppet. För de äldre stenhusen är det byggnader i Djurgårdsstaden, främst Järnvågshuset, och byggnader vid Fjällgatan och Mäster Mikaels gata på Södermalm som blir mindre framträdande i staden då de skyms från vissa vypunkter. Möjligheterna att uppleva Södermalms småskaliga bebyggelse på första parkett ovan förkastningsbranten blir fortsatt god från in- loppet och från många andra miljöer kring vattenrummet. För Djurgårdsstaden är Fåfängan däremot en av få platser där man kan få en överblick över den äldre bebyggelsen och dess inbördes sammanhang. Här blir påverkan större vilket medför att bedöm- ningsgraden märkbar konsekvens aktualiseras. Två uttryck där konsekvenserna bedöms bli märkbara negativa är kopplade till upplevelsen av de öppna vattenrummen och stadens uppdelning på öar och malmar. Konsekvenserna uppkommer av att de stora byggnadsvolymerna på västra Beckholmen blir rumsskap- ande och ger siktbarriärer, vattenrummen blir visuellt mer uppdela- de och genom en viss utökning av Beckholmens yta. Den visuella kontakten mellan vissa delar av staden, och därmed möjligheten att uppfatta stadens uppbyggnad, försvagas på samma sätt av de nya byggnaderna. Att Beckholmssundet blir svårare att läsa av från flera vypunkter medför att konsekvenserna bedöms vara av graden märkbara. Eftersom Beckholmen genom planförslaget får en mer renodlad varvskaraktär och därigenom skiljs tydligare från Djur- gårdens landskap och bebyggelse bedöms även små positiva konse- kvenser uppstå. Kopplat till upplevelsen av stadslandskapet är även uttrycket stadens siluett. För siluetten bedöms konsekvenserna bli märkbara negativa då siluetten kring Gamla stan och Skeppsholmen sedd från öster blir mer enhetlig genom varvshallens horisontalverkan och genom att landmärken skyms från vissa vypunkter. Även upplevel- sen av Södermalms siluett ändras från delar av Djurgårdsstaden. Märkbara negativa konsekvenser bedöms också uppstå för ut- trycket flottans miljöer. Den bedömningen har sin förklaring i Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 75 (110) utvidgningen av GV-dockan som ursprungligen anlades för repara- tioner av militära fartyg och planförslagets omdaning av västra Beckholmen vars karaktär delvis än idag präglas av att flottan inte hade behov av anordnade markytor eller kajer. Att varvsanläggnin- gen kan leva vidare och utvecklas på samma plats bedöms även ge små positiva konsekvenser för uttrycket, inte minst för att det även i framtiden blir möjligt att reparera Försvarsmaktens fartyg. För flera av uttrycken som försvagas bedöms även positiva kon- sekvenser uppstå. Graden små positiva konsekvenser aktualiseras för fem uttryck. Förklaringen ligger i flera fall i att stads- och land- skapsbilden får en tydligare struktur och en stärkt läsbarhet när Beckholmen utvecklas med ändamålsenliga kajer och byggnader som tydliggör öns särprägel och skapar nya fronter mot vatten- rummen. För uttrycken hamnanläggningar och kajer blir de positiva konse- kvenserna märkbara. Att återupprätta kajer på Beckholmen bygger vidare på de historiska strukturer som präglade Beckholmen före 1920-talet men nu med samtida och välfungerande hamn- och kaj- anläggningar. Sjöfartens byggnader och miljöer i innerstaden har trängts tillbaka sedan 1900-talets mitt till förmån för flanörstråk. Att planförslaget omfattar byggnader och anläggningar som tydligt signalerar varvsverksamhet, gagnar sjöfarten och utökar dess av- tryck i ett stads- och landskapsrum med rik maritim historia stärker samband och läsbarhet i den riksintressanta miljön. Beckholmen är ett eget utpekat uttryck i riksintresset och ett av de uttryck som påverkas både positivt och negativt. Beckholmen är det enda uttrycket där påverkan inte endast blir visuell. Ingrepp i GV- dockan, försvagad synlighet och dominans för Stenvillan, minskad synlighet för Boställshuset och det faktum att öns topografi blir svårare att avläsa från vattenrummen och omgivande stadsdelar ger sammantaget upphov till märkbara negativa konsekvenser. De posi- tiva konsekvenserna utgörs av att den levande varvsmiljön stärks med nya permanenta anläggningar och byggnader som tydliggör öns särskilda roll och betydelse för Stockholms sjöfartshistoria. Sammanvägd bedömning Många riksintresseuttryck påverkas negativt och den samlade bedömningen blir att riksintresset för kulturmiljövården försvagas i flera avseenden. Det innebär att riksintresset skadas. Det kan också konstateras att planförslaget medför positiva konse- kvenser för relativt många uttryck för riksintresset. Kulturhistoriska värden har analyserats och beaktats i planarbetet, förslaget har Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 76 (110) tagits fram för att också berika kulturmiljön och stärka historiska samband. En annan stärkande åtgärd är att planförslagets byggna- der och anläggningar avsevärt förbättrar framtida möjligheter att bedriva varvsverksamheten på denna plats där den har lång hävd. Det är varvsverksamheten som gjort att Beckholmen pekats ut som ett uttryck. Sammantaget innebär de stärkta värdena att riksintresset också förbättras. Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet - ”Nackas norra kust” Riksintresseområdet påverkas på två sätt. Dels påverkas vyer från riksintresset mot det angränsande riksintresset Stockholms inner- stad med Djurgården, dels påverkas upplevelsen av riksintresset sett från angränsande miljöer i Stockholm. Påverkan är visuell. Den betydelsefulla farleden som givit upphov till de riksintressanta uttrycken har en funktionell och symbolisk slutpunkt vid Skepps- bron och Gamla stan. En annan gren av Stockholms inlopp som också har historisk betydelse är den som utgörs av Ladugårdslands- viken och Nybroviken. Från delar av farleden och från vypunkter på land skymmer varvs- och verkstadshallen delar av bebyggelsen vid Stockholms vattenrum, däribland mindre delar av Skeppsbro- raden och delar av Gamla stans taklandskap. Gamla Stan som mål- punkt för farleden blir dock fortsatt avläsbar som ett sammanhang och för bebyggelse vid Ladugårdslandsviken-Nybroviken blir skillnaden ifråga om synligheten inte betydande. Konsekvenserna för farledsmiljön bedöms bli små till märkbara negativa. I det omvända perspektivet där riksintresset i Nacka betraktas från Stockholm blir det en visuell påverkan sett från vypunkter vid Ladugårdslandsviken och från Slussen-Skeppsbron. En tydligare uppdelning mellan vattenrummen som till viss del blir följden av utflyttade kajer men framför allt av nya byggnader på västra Beck- holmen försvagar sambanden mellan delar av centrala Stockholm och Nackas kust med farleden. Konsekvenserna för farledsmiljön bedöms bli små. Avseende den sprickdalsbetonade terrängen som kännetecknar riksintresset och påverkar dess bebyggelsestruktur bedöms konsekvenserna bli små negativa. Landskapet där obe- byggda bergsytor eller skogsklädda höjder bildar siluett skyms i mindre delar i flera vyer och blir därmed något mindre tongivande. Industrimiljöerna vid vattnet berörs på så sätt att Saltsjöqvarn och Finnboda varvs bebyggelse döljs eller skyms delvis. Synligheten för den monumentala och för stadsbilden viktiga Saltsjöqvarn påverkas från Nybroplan och från Strandvägen men byggnaden blir fortsatt möjlig att identifiera. Finnboda varv med dess olika be- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 77 (110) byggelsekategorier döljs från Kastellholmen. Från vypunkten på Kastellholmen (där vyn bedöms vara av medelstor betydelse för upplevelsen av riksintresset) påverkas farledsmiljön, sprickdals- terrängen och industribebyggelse vilket medför att konsekvenserna sett från denna punkt bedöms bli märkbara negativa. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för riksintresset Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet – ”Nackas norra kust” ge upphov till en försvagning av riksintresset som därför skadas. Skadan bedöms vara begränsad. Den utveckling som planen medger på Beckholmen stärker också kommunikationsmiljön. Varv är en utpekad del i farledsmiljön men varvsfunktionen har tidigare försvagats vid nedläggning och omvandling av Finnboda. Planförslaget innebär en mer visuellt framträdande varvsmiljö och ger förutsättningar för långsiktig varvsverksamhet. Denna förstärkning av varvsfunktionen vid far- leden bedöms medföra små positiva konsekvenser för riksintresset. Nationalstadsparken Utbyggnaden av maritima byggnader på Beckholmen stärker Stockholms identitet som sjöfartsstad och överensstämmer med målbilden som länsstyrelsen anger i vård- och utvecklingsplanen för Nationalstadsparken avseende delområdet Sjögårdens utveck- ling. De stora byggnadsvolymerna och de nya kajerna påverkar dock negativt upplevelsen av Beckholmen som en del av den stads- nära skärgården, eftersom topografin inte blir lika synlig. Med nu- varande utfyllnader och krosstensslänter är emellertid upplevelsen av skärgårdskaraktären redan begränsad med undantag för öns centrala delar. Byggnaderna syns från olika delar av Sjögården, vilket visuellt stärker områdets maritima karaktär och kopplingen mellan olika delar av området. Placeringen av byggnaderna påverkar inte den befintliga bebyg- gelsemiljön i fysisk mening men de skymmer delvis det centrala bergspartiet och andra kulturhistoriska objekt på ön, vilket påverkar den visuella upplevelsen av Stenvillan och Boställshuset med om- givande parkmark. Detta medför små negativa konsekvenser för upplevelsen av Beckholmen som en skärgårdsö. Trots negativa visuella effekter stärker utbyggnaden närvaron av maritima verksamheter på Beckholmen och säkrar sjöfartens fram- tid på ön, vilket gynnar både Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Den nya bebyggelsen på den västra sidan av ön skapar en större kapacitet för att hantera fartyg och förbättrar förutsättnin- garna för befintliga verksamheter, inklusive Nya Djurgårdsvarvet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 78 (110) Den kulturhistoriska betydelsen av Beckholmen som sjöfartsom- råde bevaras genom att de nya byggnaderna på den östra sidan av ön integreras i den befintliga strukturen utan att mer än i viss mån påverka värdefulla byggnader eller strukturer. Sammanfattningsvis bidrar utbyggnaden till positiva konsekvenser för den maritima verksamheten och kulturhistorien, samtidigt som vissa negativa visuella konsekvenser uppstår. De för allmänheten tillgängliga delarna av Beckholmen kommer att utökas genom att trädgården vid Stenvillan läggs ut som park och genom att Stenvillan kan få publikt innehåll. Det är positivt då det överensstämmer med målbilden för Sjögården i vård- och utveck- lingsplanen, att öka Sjögårdens attraktivitet som besöksmål. Nya varvs- och verkstadshallar kommer att skymma utsikten från ön, västerut och delvis mot sydost, vilket ger negativa konsekven- ser. Utblickarna från Skeppsholmen, Kastellholmen, Waldemars- udde och Nordenskiöldsgatan kommer att påverkas av de stor- skaliga hallarna, vilket ger negativa konsekvenser för de rekreativa värdena. Statliga byggnadsminnet Beckholmen Utifrån byggnadsminnets skyddsbestämmelser och kulturvärden bedöms planförslaget sammantaget innebära risk för märkbara negativa konsekvenser för Beckholmen som statligt byggnads- minne. De negativa konsekvenserna är i huvudsak kopplade till hur byggnadsminnet upplevs på avstånd och till hur befintliga karak- tärsdrag och historiska strukturer blir mindre tydliga än vad de är idag. Utvidgningen av GV-dockan som bevarar dimensioner och delar av detaljutförandet från marinens tid på ön påverkar dess värden som industri- och militärhistoriskt kulturminne. Det finns dock andra kulturhistoriska aspekter att ta hänsyn till, som gör att åtgärder som strider mot byggnadsminnets skydds- bestämmelser ändå kan ha en relevans för kulturmiljön och även bidra med positiva konsekvenser. Möjligheten att bruka och för- valta byggnadsminnet kommer att stärkas, då detaljplanens åtgärder syftar till att varvsverksamheterna på Beckholmen fortsatt ska kunna bedrivas, vilket säkerställer en levande kulturmiljö. Beckholmens karaktäristiska huvudstrukturer med bibehållen topografi och bevarad äldre skyddad bebyggelse på den centrala delen, småskalig struktur på den östra delen och en mer rationell storskalig prägel på den västra bedöms fortsatt komma att prägla byggnadsminnet efter planens genomförande. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 79 (110) Den utökade tillgängligheten för allmänheten som föreslås i planen bedöms innebära positiva möjligheter att ta del av och uppleva byggnadsminnets kulturvärden. Fornlämningar Planförslaget riskerar att beröra en fornlämning i form av fynd- platsen för Vasaskeppets vrak, det så kallade Vasadjupet (L2013: 4391), belägen omkring 100 meter sydväst om GV-dockan. Efter- som en avgränsning av aktuell fornlämning ännu inte är utförd ska kontakt tas med länsstyrelsen i god tid i samband med planeringen av markingrepp i och i anslutning till vattnet. Om ytterligare lämningar skulle påträffas vid markarbeten, avbryts arbetet och länsstyrelsen kontaktas. Sammantaget bedöms planförslaget innebära obetydliga konse- kvenser för fornlämningar, under förutsättning att inga nya fynd påträffas från det förlista Vasaskeppet inom planområdet. Samlad bedömning kulturmiljö För riksintressena för kulturmiljö, Norra Boo-Lindalssundet-Vax- holm-Oxdjupet och Stockholms innerstad med Djurgården, uppstår både negativa och positiva konsekvenser. De negativa konsekven- serna bedöms vara fler och mer långtgående än de positiva. Planområdets läge gör att ett stort antal riksintresseuttryck inom Stockholms innerstad med Djurgården berörs, där Beckholmen också är ett eget uttryck. De kulturvärden som konkretiseras genom dessa uttryck bedöms försvagas av planens genomförande vilket medför att riksintresset skadas. De negativa konsekvenserna kan sammanfattas i att läsbarheten av stads- och naturlandskapet för- svåras, däribland inloppet och vattenrummen, och att värdebärande inslag i stadsbilden skyms. Bland de inslag som skyms eller vars verkan i stadslandskapet förändras hör bebyggelsen och topografin på centrala Beckholmen. De positiva konsekvenserna består bland annat i att Beckholmens unika karaktär som varvsmiljö och roll i Stockholm tydliggörs. För uttrycket hamnanläggningar blir de positiva effekterna märkbara av att kajer återupprättas på Beck- holmen och sjöfartshistoriska aspekter i riksintresset stärks. För riksintresset Norra Boo-Lindalssundet-Vaxholm-Oxdjupet bedöms värden knutna till sprickdalslandskapet och industri- bebyggelsen försvagas. Riksintressets skadas därmed i begränsad omfattning. Att varvsverksamheten vid farledsmiljön blir mer framträdande innebär också positiva konsekvenser som stärker och förbättrar riksintressets värden. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 80 (110) För Kungliga Nationalstadsparken bedöms planens genomförande ge både positiva och negativa konsekvenser. De stora byggnads- volymerna på västra Beckholmen och de nya kajerna påverkar upplevelsen av Beckholmen som en del av den stadsnära skär- gården. Viktiga byggnader på ön skyms och även andra objekt inom Nationalstadsparken som Kastellet på Kastellholmen och Waldemarsudde påverkas av minskad synlighet. Trots negativa visuella effekter stärker utbyggnaden närvaron av maritima verksamheter på Beckholmen och säkrar sjöfartens fram- tid på ön, vilket gynnar både Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Rekreativa värden stärks av ökad tillgänglighet för allmänheten men försvagas genom att utsikterna från Beckholmen och dess närmiljö mot omgivningen snävas in. Uppfyllelsen av vård- och utvecklingsplanens målbild för utveck- lingen av Sjögården bedöms i huvudsak bli god genom utvecklad varvsverksamhet, stärkt maritim karaktär och utökad tillgänglighet men det finns inslag i målbilden kring topografi, rekreation och landmärken som inte uppfylls. Hela Beckholmen är statligt byggnadsminne. Ett genomförande av planförslaget medför att två av skyddsbestämmelserna inte kan efterlevas och att Riksantikvarieämbetet behöver ge tillstånd till ändring i strid med bestämmelserna. Inga befintliga skyddade byggnader eller grönstruktur berörs fysiskt av planförslaget. På- verkan på läsbarhet och värdebärande karaktärsdrag blir måttliga. Utökningen av GV-dockan innebär att de fysiska spåren av flottans närvaro på ön försvagas men detta ska ställas mot att samtliga dockor utökats tidigare och mot intresset att varvet kan komma i kapp den eftersatta situationen och därmed fortsätta att bedriva den varvsverksamhet som är avgörande för att vidmakthålla de höga kontinuitetsvärdena på ön. I fråga om efterlevnaden av plan- och bygglagens paragrafer om att bebyggelse ska utformas med hänsyn till kulturvärden, till stads- och landskapsbilden och med en god helhetsverkan bedöms detta till övervägande delen uppfyllas. Från vissa vypunkter på nära håll bedöms varvs- och verkstadshallarna ge sådan påverkan på upp- levelsen av Beckholmen och landskapet att helhetsverkan inte be- döms bli god. De värdebärande karaktärsdragen på Beckholmen påverkas inte i sådan omfattning att det finns risk för förvanskning av kulturvärden. Planförslaget bedöms vara väl anpassat till Beck- holmens befintliga strukturer med tre delområden med vitt skild karaktär och olika grad av tålighet för ändringar samt till befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 81 (110) Naturmiljö Den gröna kullen på Beckholmen ingår i Nationalstadsparken och planförslaget innebär att den bevaras i sin nuvarande utformning. Beckholmen har en viss skärgårdskaraktär med både buskar och fältskikt samt inslag av syren som är väldigt svårt att ersätta. Nega- tiv påverkan på naturmiljö har redan skett då den tidigare sanerin- gen (2011-2014) inneburit en del förflyttning av växter samt av- verkning av träd. Både knippnejlika och spetsfingerört hittades vid den senaste inventeringen efter att ha återplanterats på ön efter marksaneringen. Med skyddsåtgärder bedöms dessa bestånd inte påverkas negativt. De invasiva arterna sprider sig fort, är konkur- renskraftiga och tränger undan inhemska arter och skulle behöva utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnits och som finns på ön. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget innebära försumbara konsekvenser för naturmiljön i och med att inga träd avverkas och försiktighetsåtgärder vidtas under genomförandet för att bevara de rödlistade arterna samt inte sprida de invasiva arter som identifie- rats på ön. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Föreslagen systemlösning för dagvattenhantering bedöms minska föroreningsbelastningen till Strömmen. Detta genom att en större andel dagvatten renas genom fördröjning och långsam avtappning i underjordiska avsättningsmagasin. Denna lösning kombineras med förstärkning av filterbrunnarna för att klara av ett högre flöde och genom installation av nya filter som är mer lämpade för verksam- heten. Baserat på resultat från den flödesproportionella provtagningen har årsbelastningen beräknats. Årsbelastningen ligger till grund för dagvattensystemets utformning enligt stadens dagvattenstrategi om en minskning av föroreningsbelastningen från dagvatten med 70-80 % vid ny- och större ombyggnationer. Hårdgörningsgraden ökar något inom planområdet och därmed ökar även det dimensionerande flödet. Den totala ytan ökar från 5,33 till 5,85 ha. Ökningen beror på att nya kajer tillkommer och att ön ska byggas ut med fyllnadsmassor vid västra udden. Vid ett 20- årsregn är flödet 1 236 l/s vid befintlig situation och ökar till 1 436 l/s vid planerad situation. En klimatfaktor på 1,25 har inklu- derats i beräkningarna för att ta hänsyn till framtida klimatföränd- ringar. Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå ska 20 mm nederbörd Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 82 (110) från tillrinnande ytor fördröjas. Erforderlig fördröjningsvolym blir totalt 740 m³ för planområdet. Ytor för dockor och bryggor har inte tagits med i beräkningarna då avrinnande vatten från dessa ytor inte bedöms belasta dagvatten- systemet. Vattnet i dockorna hanteras separat inom ramen för varvsverksamheten och vattnet från bryggor (se nedan figur) går inte att fånga upp i ett dagvattensystem. Ytan som inte går att fånga upp motsvarar 18 500 m2. Uppskattade avrinningsytor inom planområdet markerade med färger, ytor som inte ingår beräkningar är markerade med grått och vitt (bryggor och dockor). Eftersom det finns risk för höga föroreningshalter i kvarvarande massor under grundvattennivån utgår föreslagen systemlösning för Beckholmen att ytvatten inte ska infiltrera. Utgångspunkten har varit att utnyttja befintligt ledningsnät inom detaljplaneområdet, men också att förstärka systemet med täta, underjordiska fördröj- ningsanläggningar. Det finns idag fyra befintliga filterbrunnar på ön och utöver dessa föreslås ytterligare två filterbrunnar. Befintligt system kompletteras med underjordiska avsättningsmagasin för att säkerställa att en större andel av dagvattnet renas, samt för att för- hindra bräddning av orenat vatten till recipienten. Vidare kommer även filtren i filterbrunnarna att bytas ut efter rekommendation från leverantör vilket ytterligare bedöms öka reningseffekten. Utifrån rådande förutsättningar med begränsade ytor och direkt anslutning till recipient, i huvudsak hårdgjorda ytor samt förekommande markföroreningar som gör att infiltration inte rekommenderas, bedöms föreslagen systemlösning utgöra bästa möjliga teknik och kunna leda till en tillfredsställande rening av dagvattnet. Tre lokala lågpunkter har identifierats, varav två bedöms vara möj- liga att bygga bort i samband med den nya exploateringen. För den Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 83 (110) sista, vid det västra befintliga pumphuset, kan det vara nödvändigt att undersöka andra åtgärder eftersom de befintliga höjderna kring byggnaden inte går att ändra. Möjligheten att bygga bort lågpunk- terna bör säkras mot behovet av magasinering av släckvatten eller andra läckage. På grund av områdets känslighet, recipientens vattenkvalitet och Beckholmens föroreningsgrad ska allt dagvatten renas. I detalj- planen har höjdsättningsprinciper tagits fram för att ytligt avleda dagvatten mot de föreslagna reningsanläggningarna på Beckhol- mens västra respektive östra del. I detaljplanen är markhöjder, som förhindrar ytavrinning till Strömmen, reglerade på plankartan. Planområdets avrinningsytor utgör en liten del av hela avrinnings- området till Strömmen (cirka 0,06 km2 av 14 km2, cirka 0,4 %). Om föreslagen systemlösning för dagvattenhantering implemente- ras förväntas föroreningsbelastningen för samtliga delavrinnings- områden minska. Bedömningen utgår från att belastningen till filterbrunnarna minskar, en större andel av dagvattnet renas, att rätt typ av filter används, samt att det finns rutiner för regelbunden skötsel och byte av filtermaterialet. Enligt beräknad föroreningsbelastning i dagvattenutredningen för- väntas de föreslagna reningsåtgärderna bidra till kraftiga reduktio- ner i årsbelastningen från dagvattnet till recipienten Strömmen. Förutom för två ämnen, kväve och TBT, kommer kombinationen av underjordiska sedimentationsmagasin och filteranläggningarna att ge upphov till reningseffekter mellan 70 och 85% jämfört med läget före utbyggnation. För TBT uppnås en reduktion på 69 %, med ett bidrag på cirka 0,09 g/år efter rening och bedöms minska efterhand som båtbottenfärger med TBT succesivt fasas ut. För kväve uppnås en reduktion om 25 % och en årsbelastning på cirka 32 kg/år efter rening. Föreslagen metod för systemlösning är inte lämplig för rening av kväve i dagvatten och förutsättningar för att kunna uppnå kväverening bedöms inte vara möjlig på Beckholmen till följd av platsbrist samt att infiltration inte anses lämplig eller möjlig till följd av förekommande markföroreningar och redan hårdgjorda ytor. Förslagen systemlösning för detaljplanen medför dock att belastningen minskar för samtliga ämnen, inklusive TBT och kväve. Halterna som uppkommer i dagvattnet antas däremot inte bero på den specifika varvsverksamheten på Beckholmen. Belastningen i dagvatten uppkommer sannolikt till största del från atmosfäriskt nedfall från trafik i Stockholms innerstad. Ingen åkermark eller övriga punktkällor för kväve återfinns inom området. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 84 (110) Tillsammans med att Beckholmen utgör en mycket liten del av Strömmens totala avrinningsområde (cirka 0,4 %) kommer dag- vattenbelastningen utgöra en marginell del av de totala dagvatten- utsläppen till Strömmen. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför bli små positiva. Dagvattnets inverkan på vattenkvaliteten redovisas under rubriken Miljökvalitetsnormer för vatten. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Baserat på förslaget till detaljplan, resultatet från de geotekniska undersökningarna och för att i största möjliga utsträckning för- hindra instabilitet, bottenerosion och utläckage av föroreningar från jorden under vattenytan har rekommendationer tagits fram. På västra sidan om Gustav V:s docka möjliggör planförslaget för en ny varvshall med intilliggande verkstadshall väster om Gustav V:s docka samt en fristående miljöstation. Vid den västra udden plane- ras en utfyllnad för placering av miljöstationen och museal lyftkran (giraffen). På grund av att det finns pågående sättningar i den befintliga sprängstensfyllningen rekommenderas att de planerade byggnaderna, inklusive lyftkranen, grundläggs med borrade stål- rörspålar. Kajen med shiplift, som planeras på öns sydvästra sida, utförs som ett påldäck. Eftersom det finns rikligt med block i jorden rekom- menderas borrade pålar, det gäller även för shipliften. För att för- hindra utläckage av föroreningar föreslås en rörspont placeras i bakkant, ned till berg. För att förhindra bottenerosion rekommende- ras att erosionsskydd i form av betongmadrass placeras på södra sidan under påldäcket, flytbryggan och RoRo-rampen med förläng- ning till 15 meters djup. För utfyllnad vid västra udden rekommenderas en bakåtförankrad spont som drivs ned till berg och som ansluts till land i norr. Innan utfyllnad muddras förorenade sediment innanför spont. Utfyllnaden görs med försiktighet och med material som inte innehåller block. Stagen dimensioneras för att klara påverkan från sättningar i fyll- ningen. I nordväst planeras en ny strandskoning innanför flytbryggan. Den föreslås utföras med bakåtförankrad rörspont som borras ned i sprängstenen ner i berg för att förhindra utläckage från ön. Breddning och förlängning av GV-dockan medför omfattande bergschakt. Bergöverytan bedöms ligga ovan högvattenytan på hela Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 85 (110) breddningen utom vid dockans sydligaste del, cirka 45 meter räknat från dockans port, där rörspont drivs ned i berget för att hindra in- läckage av grundvatten i dockan. Vid bergsprängning tenderar sprickor i berget att öppna upp sig vilket kan skapa nya och större läckvägar än tidigare. Dessutom sprängs eventuella tidigare tätnin- gar bort. För att sänka genomströmningen av förorenat grundvatten i berget till acceptabla nivåer utförs så kallad ridåinjektering innan bergschakt. Ytterligare tätning av berget kan även göras efter berg- schaktet för att säkerställa önskad täthet i dockan. Val av injekteringsmedel kan bero på kravet på täthet samt andra materialkrav som föreligger inom projektet. I första hand används ett mikrofint cementbaserat injekteringsmedel med tillsatsmedel för att påskynda härdningen av injekteringsmedlet. Tätning med i första hand cementbaserat injekteringsmedel är den mest effektiva metod som finns för att täta berganläggningar mot läckage av grundvatten, bortsett från att bygga en tät ytkonstruktion av till exempel betong vilket är mer kostsamt både ekonomiskt och miljö- mässigt. Cementbaserade injekteringsmedel har lång hållbarhet och används vid tätning av bergtunnlar där ingående konstruktionsdelar förväntas ha livslängder större än 100 år. Det är dock viktigt att påpeka att lokala faktorer, såsom vattenkemi och temperatur, kan påverka beständigheten och livslängden. Hållbarhetstiden kan dock förväntas vara oförändrad under åtminstone 50-60 år. Kontroll av injekteringen behöver ske löpande under kommande årtionden och kompletterande tätningsåtgärder genomföras då behov uppstår. På öns östra sida möjliggör planen för fyra nya mindre träbyggna- der som ska innehålla förråd, verkstäder och lokaler för under- visning och administration. Även dessa byggnader behöver grund- läggas med borrade stålrörspålar på grund av pågående sättningar. Vid den nordöstra sidan planeras en träbrygga utanför nuvarande strandslänt som närmast land föreslås grundläggas på stålrörspålar i vattnet som kläs med trä och på gjutna fundament, vilket innebär smärre sättningar. Träbryggan mot nordost föreslås grundläggas med träpålar. Markstabiliserande åtgärder regleras i detaljplanen inom vissa områden markerade på plankartan. Grundläggning av nya byggna- der rekommenderas med borrade stålrörspålar eftersom det finns pågående sättningar i den befintliga sprängstensfyllningen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 86 (110) Med vidtagande av erforderliga åtgärder görs bedömningen att planerade nya byggnader och konstruktioner inte medför risk för instabilitet eller påverkan på de geotekniska förutsättningarna. Störningar och risker Förorenad mark Exponering av föroreningar till människor som bor, arbetar eller vistas på Beckholmen riskerar främst ske via partiklar eller ångin- trängning. Exponering av partiklar Provtagning i jord som utfördes i grönytan vid Stenvillan visade på överskridande av känslig markanvändning (KM) för ämnena bly, kvicksilver och PAH-H. I grönytan väster om Beckholmsbron visade provtagning överskridande av mindre känslig markanvänd- ning (MKM) för bly. Överskridande av Naturvårdsverkets gene- rella riktvärden innebär att det finns risk för negativa effekter på människors hälsa eller miljön från enskilda ämnen och att området därför inte är lämpligt för permanent vistelse. Under tidigare sanering värnades den värdefulla naturen med upp- vuxna träd, varför föroreningar till viss del finns kvar i marken. I detaljplanen har bostadsanvändningen tagits bort för Stenvillan och ersatts med centrumändamål eftersom ytan inte uppfyller lämp- lighetskrav för boende. Grönytan väster om Beckholmsbron är inte instängslad i dagsläget men bedöms till stora delar vara otillgänglig då den är brant och inte inbjuder till besök. Träspången som går ned till hotellbåten besöks mer frekvent, den utgör dock inte en plats där besökare bedöms uppehålla sig en längre tid. Befintliga vegetationsytor lämnas vildvuxna för att inte inbjuda till vistelse på aktuella ytor. En ny transformatorstation planeras på den plana ytan närmast bron, och provtagning av föroreningar kommer behöva göras för att utreda åtgärder inför byggnationen. I det fall provtag- ningen visar på förhöjda halter kommer detta att behöva underrättas till miljöförvaltningen i egenskap av tillsynsmyndighet och det kommer att behöva vidtas åtgärder för att bemöta områdets mark- användning som Park i detaljplanen. Om eventuella åtgärder dröjer kommer området stängslas in. Med denna hantering uteblir even- tuell risk för exponering av föroreningar. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 87 (110) Exponering av gaser Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden har tagits fram för upp- mätta halter i grundvatten och porluft för PAH:er. Dessa riktvärden indikerar enskilt och tillsammans att det inte föreligger några risker förknippade med ånginträngning från förekommande PAH i mar- ken och i grundvattnet vid deltidsvistelse. Inget behov av skydds- åtgärder utifrån risken för ånginträngning förekommer därmed. Föroreningarna är hårt bundna, förekommer mestadels i mättad zon under grundvattenytan, och spridningen från dessa är inte omfattande. Förhöjda halter av PAH-M vid deltidsvistelse (MKM) har på- träffats i inomhusluften i de befintliga byggnaderna Stöttboden och Vasakonserveringen. Inget utförda analyser tyder på att det är mar- kens porluft som är källan till överskridandet, utan att det troligen är till följd av pågående verksamheten (inventarier, kemiprodukter, etcetera) eller materialet i byggnaden samt eventuellt diffust till- skott från omgivningen som påverkar inomhusluften negativt. Vid inomhusmätningar utförda år 2011 finns noteringar om att inventa- rier i Stöttboden är bestrukna med tjära, vilket anges som en trolig källa till de förhöjda halterna i inomhusluften. Utifrån den bedömda riskbilden och sett till miljönytta bedöms det inte skäligt att kräva några skyddsåtgärder med avseende på risk för ånginträngning på Beckholmen. Trots detta har staden som extra skyddsåtgärd föreslagit grundläggning med gastät dubbelarmerad platta (för att undvika sprickor). Därtill behöver rörledningar och genomföringar tätas och byggnaden förses med ventilation, detta regleras i plankartan Grundläggning med spetsiga stålrörspålar som drivs ned i marken föreslås som metod för att minimera gasupp- trängning i byggnader. Läckage av föroreningar Alternativa åtgärder för att förhindra läckage från föroreningar i kvarvarande massor och grundvatten har utretts och avgränsas till vissa områden vid vattnet där nya konstruktioner planeras. Vägg av rörspont förankrad i berg innanför pålad kaj vid sydvästra sidan och vid kajutfyllnader på sydöstra sidan föreslås. Samma åtgärd före- slås innanför flytbryggan på nordvästra sidan samt där berget faller undan vid den sydligaste delen av GV-dockan. Åtgärd med rör- spont förankrat till berg bedöms vara tillräcklig för att förhindra det vattenutbyte som sker i främst södra delen med förorenade massor under vattennivån och utläckage av grundvatten. För att avgränsa utfyllnaden på västra udden drivs en traditionell stålspont ned i lera med låg genomsläpplighet vartefter förorenade lösa sediment avlägsnas. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 88 (110) Rörspont förankrad i berg innanför utfyllnad bedöms inte nödvän- digt på västra sidan eftersom infiltration av grundvatten är margi- nell och vattenutbytet från vågrörelser förhindras med planerad tätspont. Jämfört med före saneringen sker en mindre omfattande infiltration i området. Den är begränsad till grönområdet, och det är en mindre volym förorenade massor från vilka föroreningar kan läcka ut. Baserat på denna kunskap görs bedömningen att åtgärden är tillräcklig för att förhindra utläckage. Den sammantagna bedömningen är att förslagna åtgärder medför små till märkbara positiva konsekvenser för recipientens vatten- kvalitet. Förorenade sediment De förorenade sedimenten runt Beckholmen sprids till stor del genom våg- och propellerrörelser som leder till förlängd uppehålls- tid i vattenmassan och som medför att föroreningar kan spridas i partikelbunden form. Enligt konservativa beräkningar av bottnens stabilitet vid påverkan av propellerströmmar från aktuella fartygstyper, som både nu och i framtiden kommer att hanteras av varvsverksamheten, bedöms risk för bottenerosion finnas i vattenområdet utmed den pålade kajen på sydvästra sidan, vid flytbryggan på sydöstra sidan samt vid RoRo- rampen. Dessa rörelser sker med extremt låg fart och med liten kraft. Även vid rådande vattendjup längre ut inom planområdet riskerar bottenmaterialets stabilitet påverkas av de större fartygstyperna. Södra sidan Vid Beckholmens södra strand medför planförslaget att fartygstra- fiken, som pendeltrafik som nu passerar cirka 15-20 meter utanför sydvästra sidan, flyttas ut på grund av ny kaj och angörande båtar. Förskjutningen medför, tillsammans med erosionsskyddande åtgär- der, att risken för erosion orsakad av propellerströmningar och svallvågor från förbipasserande båtar blir väsentligt mindre eller obefintlig. Passerande passagerarfartyg, som till exempel M/S Ballerina och M/S Roslagen, förväntas flytta ut till ett vattendjup på cirka 18-20 meter och bedöms enligt de konservativa beräkningarna inte på- verka bottenstabiliteten. I vattenområdet passerar också andra större typer av fartyg och det kan inte uteslutas att en del av dessa fartyg orsakar bottenerosion. De vändande färjorna och kryssnings- fartygen har i utredning bedömts inverka på bottnens stabilitet ned till cirka 22 meter. Denna fartygstrafik är mer frekvent än den som Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 89 (110) detaljplanen möjliggör till och från varvet (totalt cirka 30-40 in- och utdockningar per år i GV-dockan och östra dockan, varav ca 70 % med bogserbåtsassistans). Rörelser mellan kajer och GV-docka sker oftast med bogsering. De största båtarna som är aktuella för angöring vid pålad kaj är M/S Translandia, Tärnbris, Cargo M/S Ekerö, Beatrix, M/T Furevik och M/S Tellus. Det framtida varvets kapacitet bedöms kunna ta emot ytterligare en till tre fartyg per månad. Totalt sett bedöms rörelser- na som varvet genererar öka med fem till tio rörelser per år. Efter- som reparationerna tar olika lång tid beräknas fartyg manövreras till och från Beckholmen en till två gånger per månad. Baserat på detta är bedömningen att propellerpåverkan från fartyg med koppling till varvsverksamheten utgör en liten del av den ero- sionspåverkan som pågår i vattenområdet. Passerande trafik i närheten av Beckholmen på kartunderlag för planförslaget samt med generella avstånd till Beck- holmen markerade). Analysen bygger på AIS-data för perioden augusti 2024 – juli 2025. Källa: Sweco Rampen på sydöstra sidan används huvudsakligen för den kommer- siella verksamhetens service av vägfärjor och för att lägga till RoRo-fartyg. Enligt beräkningar av bottens stabilitet vid påverkan av propellerströmmar från aktuella fartygstyper bedöms risk för bottenerosion finnas utanför kajen närmast RoRo-rampen och vid pontonbryggan. Det finns därför behov av muddring för att utjämna botten närmast RoRo-rampen samt anlägga erosionsskydd från stranden till 15 meters vattendjup på Beckholmens södra sida. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 90 (110) Erosionsskydd Alternativa åtgärder för att förhindra bottenerosion har utretts över- gripande, avgränsat till de områden som berörs av detaljplanen samt den båttrafik som varvet kommer att hantera. Bedömningen är att erosionsskydd i form av betongmadrasser kan, med dagens kun- skap, vara en lämplig teknik på södra sidan eftersom de tar mindre vattendjup i anspråk jämfört med konventionella erosionsskydd med stenmaterial och underliggande tätmembran. För att motverka erosion och föroreningsspridning föreslås därför erosionsskydd i form av betongmadrasser till 15 meters vattendjup. Betongmadrasser används som erosionsskydd men också som över- täckning av förorenade sediment för att förhindra spridning till omkringliggande vatten. Det finns olika varianter på system av betongmadrasser såsom jämntjocka madrasser, blockmadrasser och filterpunktmadrasser. En lämplig helhetslösning skräddarsys inför ett genomförandeskede beroende på bland annat vilka krafter (som exempel svallvågor, propellrar) och vilket underlag erosionsskyd- det ska dimensioneras för (exempelvis föroreningar, sediment, berg). Det kan finnas behov av en kombination av olika typer och tjocklekar. Betongmadrasser utgörs av färdigvävda textilmadrasser som sys ihop med varandra på plats till stora ytor anpassade till önskad geometri. Jämfört med siltgardiner som oftast utförs med nålfiltad geotextil har det vävda materialet större hållfasthet. Materialet som fylls med betong är partikeltätt och förhindrar spridning av förore- ningar som är bundna till partiklar. Förutom filtermattan som om- ger betongen finns själva betongen, som är i stort sett tät (eftersom den har en tjocklek på cirka 0,5 m). Alla typer av erosionsskydd påverkas av vad som händer utanför den anlagda ytan vilket kan leda till att underhållsåtgärder erfordras. Betongmadrasserna som kommer att läggas ut till 15 meters vatten- djup har funktion som både erosionsskydd mot propellerinducerade strömmar och svallvågor samt en funktion som övertäckning över förororenade sediment. Dessa förutsättningar kommer att vara dimensionerande för det system av betongmadrasser som väljs. Vid hamnar och färjelägen är det vanligt med återkommande be- siktningar enligt ett underhållsprogram. Om det skulle finnas behov av att göra underhållsåtgärder eller av annan orsak avlägsna utlagda betongmadrasser är det tekniskt möjligt att avlägsna. Betong- madrassernas livslängd är kopplad till hållbarheten på materialet, det vill säga betongen och textilen, som har lång nedbrytbarhet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 91 (110) Det är tekniskt möjligt att anlägga exempelvis ett konventionellt erosionsskydd med tätskikt i vattenområdet mellan 15 meters vattendjup och detaljplanegränsen, alternativt utföra sanerings- åtgärder. Anläggandet bedöms dock kostsamt utifrån den stora ytan, särskilt i relation till den begränsade nyttan som det kan förväntas medföra med den pågående fartygstrafiken i området. Skyddsåtgärder borde därför utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor samt ansvarsfrågan inkluderas. Nordöstra sidan Den planerade träbryggan på nordöstra sidan nyttjas för båtar med koppling till Sjöskolan och Gamla stans yachtsällskap, som i nu- läget använder den befintliga flytbryggan. Bryggan är inte tillgäng- lig för allmänheten. Den nya bryggan kommer framöver att använ- das för samma antal och typ av båtar som i nuläget. Baserat på vattendjup och konservativa beräkningar av propellererosion görs bedömningen att botten är stabil för båtar av typen fritidsbåtar 50 eller 150 hk, vilket motsvarar de båtar som idag lägger till vid befintlig brygga och som kommer att lägga till vid planerad trä- brygga i framtiden. Eftersom vattendjupet i sig utgör en naturlig begränsning även i framtiden för vilka båtar som lägger till vid bryggan bedöms det inte finnas risk för att det med detaljplanen sker föroreningsspridning på grund av propellererosion. Det bedöms således inte finnas behov av att vidta skyddsåtgärder. På den nordvästra sidan, mot Beckholmssundet, finns idag en flyt- brygga där det sker underhålls- och reparationsarbete av båtar mot- svarande M/S Ballerina. Båttyper av denna storlek kommer fort- sättningsvis nyttja flytbryggan. Området kring Beckholmssundet är hastighetsbegränsat till 5 knop. Vattendjupet utgör en naturlig begränsning för vilka båtar som kan angöra vid flytbryggan. Åtgär- der för att undvika erosion på grund av propellerströmmar bedöms inte vara nödvändigt utmed flytbryggan. Muddring Muddring av sediment är en åtgärd som under lämpliga förutsätt- ningar tar bort risken för föroreningsspridning via propellerströmn- ingar men som också bör undvikas i möjligaste mån då det innebär en kostsam hantering och en viss spridningsrisk. Muddring av föro- renade sediment föreslås dock utföras innanför spont innan utfyll- nad på västra sidan. Fördelen med detta tillvägagångssätt är att sättningar vid utfyllnad uteblir och att det inte finns behov av fram- tida sanering i området. Sponten lämnas kvar för stabilitet och för att skapa en barriär som hindrar eventuella föroreningar att rinna ut. Under byggskedet krävs hantering av muddermassor som avvatt- ning och transport till deponi. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 92 (110) Det finns även behov av muddring utanför GV-dockan, flytbryggan och RoRo-rampen för att erhålla tillräckligt ramdjup över erosions- skydden och/eller för att utjämna botten för erosionsskydden. Den branta lutningen och förekomst av sprängsten utanför GV-dockan och flytbryggan ger goda förutsättningar för att grumlingen blir liten vid schakt. Utanför RoRo-rampen består delar av botten av lera med risk för grumling vid schakt. Åtgärder med siltgardin föreslås vid muddring på södra sidan. Med föreslagna åtgärder vidtagna är den samlade bedömningen avseende föroreningsspridning att påverkan är liten och konse- kvenserna små till märkbart positiva. Miljökvalitetsnormer för vatten Åtgärder och verksamheter som påverkar vattenmiljön får inte innebära en otillåten försämring på vattenkvaliteten och bedöm- ningen ska göras på kvalitetsfaktornivå. Åtgärder och verksamheter som påverkar vattenmiljön får inte hel- ler äventyra förutsättningarna att följa en miljökvalitetsnorm som den aktuella vattenförekomsten ska ha vid en viss angiven tidpunkt. Uttrycket ”äventyra” markerar att det handlar om att se till att verk- samheten eller åtgärden inte innebär ett allvarligt hot mot möjlig- heterna att uppnå rätt kvalitet i vattenmiljön. Att äventyra innebär att man medvetet tar en så stor risk att den inte kan betraktas som acceptabel när det gäller möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet eller tillåter att möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet lämnas åt slumpen. Enligt vattenförvaltningsförordningen väger de biologiska kvali- tetsfaktorerna tyngst. De stödjande hydromorfologiska kvalitetsfak- torerna kan ensamt bara sänka den övergripande ekologiska statu- sen från hög till god. För att sänka statusen ytterligare krävs också stöd utav en eller flera biologiska kvalitetsfaktorer. För att sträva mot en bättre ekologisk status i Strömmen ska fokus därför ligga på att förbättra förutsättningarna för vegetations- och bottenfaunasam- hället, det vill säga makroalger och gömfröiga växter samt botten- fauna. Biologiska kvalitetsfaktorer Detaljplanen bedöms inte medföra en negativ påverkan på de bio- logiska kvalitetsfaktorerna vattenvegetation och bottenfauna. Växt- och djursamhället runt Beckholmen är idag redan väldigt påverkat och uppvisar ett artfattigt samhälle med sedimentationspåverkade alger och höga föroreningshalter. De områden som berörs av detalj- planen saknar generellt höga naturvärden och har till stor del sådant Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 93 (110) djup att det inte bedöms kunna utgöra ett grunt område på 0-3 meter med särskilt stor betydelse för ekologin enligt förstudien för LÅP. Större delen av områdena utgör dock grunda vattenområden om 0-15 meters djup enligt HVMFS 2019:25 men bedöms som redan påverkade av befintlig och historisk verksamhet på ön. Där naturvärden påträffats har anpassningar av åtgärder i detaljpla- nen vidtagits för att minimera påverkan på ekologin samt åtgärda nuvarande negativ påverkan, exempelvis genom att ersätta den be- fintliga flytbryggan med en pålad träbrygga i nordost med mindre beskuggning och utan risk för pumpeffekter. Bottenfauna som inte är lika beroende av ljus, som vegetation, finns troligtvis runt hela Beckholmen. Detta stöds av bottenprover som visar på bioturbation. Befintliga förorenade sediment och pågående erosionspåverkan bedöms också vara en anledning till att området är artfattigt. Den habitatförlusten som sker med planerade konstruktioner i om- råden med inga eller ytterst begränsade naturvärden bedöms inte påverka biologin. Anläggandet av erosionsskydd i form av betong- madrasser görs för att åtgärda problemet med erosion från båtpro- pellrar och svallvågor vid Beckholmens södra del. Erosionsskydd i form av betongmadrasser eller liknande utgör även en övertäckning av befintliga förorenade sediment, vilket medför minskad föroren- ingsspridning från Beckholmen och ett minskat påverkanstryck från föroreningar i vattenförekomsten. Då botten är påverkad av erosion och naturvärdet är lågt bedöms inte området utgöra en viktig plats för biologin vid Beckholmen och i vattenförekomsten. Det finns möjlighet för makroalger att etablera sig på erosions- skydden. Minskad föroreningsspridning bedöms som positiv för den biologiska statusen i vattenförekomsten, till följd av det minskade påverkanstrycket från föroreningar, trots förändringar av bottensubstratet. Täta konstruktioner med rörspont planeras för att minska förore- ningsläckage från Beckholmen och bedöms minska påverkans- trycket av föroreningar på biologin. Det minskade påverkanstrycket bedöms som positivt för de ekologiska och de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna i vattenförekomsten. Den sammanvägda bedömningen avseende de biologiska kvalitets- faktorerna är att området kring Beckholmen är kraftigt påverkat och i stort saknar naturvärden. Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en negativ påverkan på de biologiska kvalitetsfaktorerna. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 94 (110) Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Hydromorfologin kring Beckholmen har påverkats i stor utsträck- ning av befintliga och historiska verksamheter, anläggningar och förändringar av och kring ön, som i princip fördubblat öns storlek de senaste 200 åren, och påverkat öns strandlinjer och grunda områden. Den totala botten som tas i anspråk av utfyllnad, kajer och bryggor utgör en mycket liten del av vattenförekomstens totala botten. Planerade konstruktioner med kaj och bryggor samt utfyllnad berör en yta om cirka 23 100 m2 i vattenförekomsten, vilket utgör cirka 0,5 % av vattenförekomstens totala yta (4 000 000 m2). Av dessa utgör cirka 21 000 m2 permanent borttagande eller förändringar av botten (utfyllnad, kajkonstruktioner, erosionsskydd) och cirka 2100 m2 ytor som beskuggas (pontoner, bryggor). Delar av dessa ytor (cirka 1800 m2) berörs redan av befintliga konstruktioner, så som befintlig betongponton i söder och befintliga bryggor vid södra, nordvästra, nordöstra och östra sidan av ön. Påverkan på hydro- grafiskt villkor och morfologiskt tillstånd, utifrån vattenförekom- sten som helhet, bedöms därmed som marginell. Detaljplanen medför åtgärder på cirka 23 000 m2 inom det grunda vattenområdets morfologi (0-15 meters vattendjup). Parametern är klassad utifrån en modellering av fysisk påverkan i svenska kust- vatten, som uppskattas till cirka 1 780 000 m2, varav cirka 55 000 m2 bedöms som opåverkade. De grunda områdena som berörs i detaljplanen vid Beckholmen utgör cirka 1,3 % av den totala arean grunda områden i vattenförekomsten. Statusklassningen bedöms bygga på en grov uppskattning av grunda områden, vars yta kan vara större eller mindre. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna konnektivitet och hydro- grafiska villkor bedöms inte försämras till följd av detaljplanen. Detaljplanen medför en förändring av områden som redan påver- kats avseende morfologi och som inte bedöms ha höga biologiska värden eller utgöra viktiga ekologiska områden. Ingen ytterligare försämring av de hydromorfologiska parametrarna bedöms uppstå då områdena idag redan är påverkade. Utifrån ovan bedöms inte detaljplanen medföra en otillåten försämring av statusen gällande biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Även om detaljplanen inte medför en försämring av statusen för de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna kan hamnanläggningar ut- göra skäl för undantag enligt vattendirektivet. I VISS anges att vattenförekomsten påverkas av en hamnanläggning för sjöfart, som bedöms orsaka sämre än god status i vattenförekomsten. Då det i Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 95 (110) VISS bedöms omöjligt att nå god ekologisk status i vattenförekom- sten med bibehållen funktion för hamnanläggningen har mindre strängt krav till otillfredsställande status beslutats för påverkan från förändringar av morfologiskt tillstånd och hydrografiska villkor i vattenförekomsten. Varvsverksamheten på Beckholmen omfattar kajer och andra hamnanläggningar och bedöms därmed kunna utgöra en hamnanläggning med skäl för undantag, som utgör en viktig del av samhällets transportinfrastruktur. Kemiska kvalitetsfaktorer Baserat på nuvarande kunskap om föroreningssituationen och före- slagna åtgärder, bedöms näringsämnen, särskilt förorenade ämnen (SFÄ) och prioriterade ämnen sammantaget inte öka i vattenföre- komsten efter planens genomförande. Detaljplanen omfattar åt- gärder med tätning av stora delar av ön för att förhindra läckage av föroreningar, anläggande av erosionsskydd för att förhindra strand och bottenerosion samt ny dagvattenlösning med förbättrad rening. Detaljplanen med föreslagna åtgärder bedöms snarare bidra till att föroreningsspridningen från verksamheten på Beckholmen sam- mantaget minskar. Utöver ovan är öns yta tätgjord sedan tidigare och bidrar inte längre till föroreningsspridning genom infiltration och spridning av eroderat material. Föreslagen dagvattenlösning bedöms därmed inte ge upphov till en otillåten försämring som innebär att de särskilt förorenande och prioriterande ämnena får en sämre statusklassning. Förslagen dagvattenrening uppnår en beräknad reduktion på minst 70 % för 13 studerande ämnen, vilket uppfyller målet enligt Stock- holms stads åtgärdsnivå om en föroreningsreduktion på 70-80 %, vilket krävs för att kunna följa miljökvalitetsnorm för vattenföre- komsterna i Stockholms stad. För två beräknade ämnen, tributyl- tenn (TBT) och kväve, understiger reduktionen 70 %. För TBT uppnås en reduktion på 69 %, precis under åtgärdsnivån. Den årliga belastningen beräknas till cirka 0,09 g/år. TBT har historiskt använts i båtbottenfärg men har förbjudits inom EU, varav belastningen förväntas minska över tid då färg innehållande TBT fasas ut. För kväve uppnås en reduktion på 25 %. Den årliga belastningen från detaljplanen beräknas till cirka 32 kg/år. Metoderna i förslagen systemlösning är inte lämplig för rening av kväve i dagvatten. Kvävehalterna antas inte bero på varvsverksamheten på Beckhol- men, utan på transporter från andra delar av ön. Detaljplanen medför dock en minskad kvävebelastning till vattenförekomsten. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 96 (110) Detaljplaneområdet bidrar till en mycket liten del av den totala belastningen till vattenförekomsten (cirka 0,6 % av beräknad belastning från dagvatten till Strömmen i LÅP 2022-2027) och utgör en marginell del av det beräknade belastningsbehovet till Strömmen (cirka 0,5 % av det teoretiska förbättringsbehovet från dagvatten). Detaljplanens yta (cirka 6 ha) utgör en mycket liten del av vattenförekomstens avrinningsområde (cirka 0,4 %). Uppmätt kvävehalt (0,12 mg/l) i genomförd flödesproportionell provtagning utgör en lägre kvävehalt i dagvattnet än den halt som behöver understigas i vattenförekomsten för att nå god ekologisk status (<0,4 mg/l). Detaljplanen bedöms därmed inte utgöra ett hinder för möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormen i vattenförekomsten med avseende på dagvatten, även om 70 % reduktion inte uppnås för kväve. Detaljplanens genomförande innebär inte ett hot mot möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet eftersom åtgärder vidtas för att minska föroreningsspridningen. Eftersom skyddsåtgärder föreslås som medför minskad föroreningsspridning från Beckholmen innebär planen inte ett medvetet stort risktagande och kan därmed betraktas som acceptabel när det gäller att uppnå rätt vattenkvalitet. Den muddring som föreslås på västra sidan medför att förorenade sedi- ment avlägsnas. Erosionsskydd på södra sidan är tekniskt möjliga att avlägsna och utgör därför inte ett hinder för eventuell framtida sanering. Utifrån rådande situation bedöms inte de planerade åtgärderna utgöra ett oacceptabelt hot eller en risk för äventyrandet av att miljökvalitetsnormerna för SFÄ och prioriterade ämnen ska kunna uppnås i vattenförekomsten. Propellererosion på större vattendjup än 15 meter, orsakad av far- tygstrafik med koppling till varvsverksamheten, bedöms utgöra en liten del av den totala erosionspåverkan som pågår i vattenområdet. För att åtgärda denna påverkan från fartygstrafiken till och från Beckholmen är det tekniskt möjligt som skyddsåtgärd att anlägga konventionellt erosionsskydd med tätskikt på ett större vattendjup än 15 meters. Ur ett vattenförvaltningsperspektiv ska en åtgärd effektivt förbättra vattenmiljön. Erosionsskydd eller annan typ av åtgärd som exempelvis muddring på större djup än 15 meter kan inte anses, med rådande förutsättningar i vattenområdet, vara en åtgärd som effektivt förbättrar vattenmiljön. Detta eftersom det fortsättningsvis kommer finnas förorenade sediment i hela Saltsjön och eftersom sedimentbotten fortsatt kommer att utsättas för kraf- tiga propellerströmmar från stora passagerarfartyg. Denna påverkan Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 97 (110) behöver utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor inkluderas. Sammantagen bedömning Den sammantagna bedömningen är att detaljplanen inte medför en otillåten försämring av statusen gällande biologiska och hydro- morfologiska kvalitetsfaktorer. Detaljplanen bedöms därför inte äventyra uppnåendet av miljökvalitetsnormerna för vatten. Då planerade försiktighetsåtgärder bedöms minska tillförseln av särskilda förorenande och prioriterade ämnen från Beckholmen till Strömmen bedöms åtgärderna sammantaget inte leda till någon otillåten försämring av statusen i vattenförekomsten. Det innebär att de särskilda förorenande och prioriterande ämnena inte får en sämre statusklassning. Planerade åtgärder är de åtgärder som idag är tekniskt möjliga och bedöms rimliga att vidta utifrån den kun- skap som finns baserat på de omfattande utredningar som gjorts inom ramen för detaljplanen. Detaljplanen möjliggör varvsverksamhet och omfattar inte farleden eller sjötrafiken omkring Beckholmen. Detaljplanen hindrar dock inte att åtgärder för att begränsa erosionspåverkan från annan verk- samhet genomförs inom områden som planlagts som öppet vatten. Utifrån rådande situation bedöms inte de planerade åtgärderna utgöra ett oacceptabelt hot eller utgöra en risk som äventyrar att normerna för SFÄ och prioriterade ämnen ska kunna uppnås. Täta konstruktioner, erosionsskydd i form av betongmadrasser, bryggor med mindre beskuggning och utan risk för pumpeffekter samt för- bättrad dagvattenhantering bedöms snarare kunna bidra till möjlig- heten att nå MKN i vattenförekomsten. Buller Ljudnivån inom planområdet beräknas efter utbyggnad ligga på ungefär samma nivåer som för dagens situation. Varvsverksam- heten planeras till viss del utökas men på samma gång kommer fler arbeten att kunna utföras inomhus i de nya varvshallarna. Bläst- rings- och plåtarbeten kommer i likhet med idag utföras nere i dockorna samt i sällsynta fall strax över marknivå. Ljudnivåernas spridning beror på vilken typ av arbeten som utförs, var arbeten sker och i vilken omfattning de sker samtidigt. Beräk- nade ljudnivåer utgår ifrån ett värsta fall då exempelvis plåtarbeten förutsatts utföras simultant vid åtta platser samtidigt vid full ut- byggnad. Då fler arbeten, med anledning av de nya hallarna, istället kan utföras inomhus kan ljudnivåerna komma att bli lägre än vad Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 98 (110) beräkning visar. Bullrande arbeten utförs främst dagtid mellan kl. 07 och 18 och endast undantagsvis på kvällstid. Planförslaget bedöms ge små positiva konsekvenser. Översvämningsrisker Ett antal planerade byggnader ligger under länsstyrelsens rekom- menderade lägsta grundläggningsnivå eller vid befintliga lågpunk- ter. En väl genomtänkt höjdsättning är viktig för att undvika skador på bebyggelse till följd av översvämningar. Detta har tagits hänsyn till i de framtagna höjdsättningsprinciperna för planområdet som bland annat bygger på att huskroppar ska skyddas och höjdsättnin- gen utgår från bestämda nivåer för byggnader. Tillkommande byggnader på östra sidan som ligger under den rekommenderade grundläggningsnivån utformas så att de tillåts översvämmas eller skyddas mot vatten genom val av grundläggning, vattentäta mate- rial och byggnadsdelar. Vid ett hundraårsregn beräknas tre lokala lågpunkter uppstå. De två lågpunkterna på västra sidan bedöms kunna byggas bort i samband med nyexploatering. För den tredje lågpunkten, belägen vid det västra pumphuset behöver andra åtgärder utredas eftersom de befintliga höjderna kring byggnaden inte går att höja. Exempel på åtgärder är att installera skydd vid entréer som monteras vid kraftiga regn eller dammbjälkar vid entréer. Det bör påpekas att planerad utformning av planområdet inte försämrar situationen och det är möjligt att förebyggande åtgärder för befintliga byggnader redan vidtagits. Vid tillämpning av föreslagna skadeförebyggande åtgärder kommer översvämningsrisken inte förändras men de byggnader som plane- ras kommer att anpassas till rådande förutsättningar. Planförslaget bedöms ge små positiva konsekvenser. I detaljplanen har höjdsättningsprinciper tagits fram för att ytligt avleda dagvatten mot de föreslagna reningsanläggningarna, samt för att undvika potentiella skador på bebyggelse, för Beckholmens västra respektive östra del. Dessa markhöjder är reglerade på plan- kartan. En av höjdsättningsprinciperna rör föroreningsspridning från dagvatten. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 99 (110) Den föreslagna höjdsättningen bygger på följande principer: - Skydd av byggnader säkras genom en marklutning på minst 5%, tre meter från huskroppen (Svenskt Vattens publikation P105). Marknivåerna har framtagits för att möjliggöra ett samlat och kontrollerat flöde från samtliga byggnader mot dagvattenanläggningarna. - De föreslagna marknivåerna begränsas av arbetsfordonen som kommer att köra på ytorna. - Höjdsättningen utgår från bestämda nivåer för byggnader och kajer. - På grund av områdets känslighet, recipientens vattenkvalitet och Beckholmens föroreningsgrad ska allt dagvattenvatten renas. Därför ska höjdsättningen utföras på så sätt att befintlig ytavrinning till Strömmen förhindras. Farligt gods Risknivån på Beckholmen är i dagsläget mycket låg. Nivån bedöms tolerabel sett till den verksamhet som bedrivs på ön och de even- tuella olyckor som skulle kunna uppstå har låg risk på grund av den låga frekvensen av transporter med farligt gods. Sammanfattnings- vis bedöms riskpåverkan mot omgivningen avseende transporter av farligt gods på Beckholmen vara acceptabel. Maritim risk Detaljplanen bedöms inte inskränka på sjöfartens tillgänglighet, framkomlighet och sjösäkerhet i den allmänna och riksintresse- klassade farleden 540. Inte heller har några framkomlighets- begränsningar identifierats till omkringliggande målpunkter då full rörlighet bedöms finnas kvar kring Beckholmen, även i en fullt utbyggd detaljplan. Den maritima verksamheten och sjötrafikens volym på vattenytan runt Beckholmen varierar mycket med årstiderna liksom storlek och typ av båtar. Varvsverksamheten har generellt lägre intensitet sommartid, vilket innebär färre fartygsrörelser i varvsverksam- heten. Det sammanfaller i tid på året när störst antal andra fartygs- rörelser sker utanför Beckholmen och fritidsbåtstrafiken är som mest intensiv. Det sammanfaller även med den tid då det är som ljusast över dygnet. Detta gör sammantaget att riskerna för när- situationer mellan sjötrafiken och varvets verksamhet reduceras ytterligare. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 100 (110) Ljusförhållanden Solstudie Planförslagets påverkan på sol- och dagsljusförhållandena för planområdet och dess närområde har studerats för fyra tider på̊ året, vintersolstånd respektive sommarsolstånd samt vår- och höstdag- jämning, vid klockslagen 09.00, 12.00, 15.00, 17.00 och 20.00. För vintersolstånd redovisas klockslagen 09.00, 12.00 och 15.00. Befintlig skugga redovisas med grå kulör och tillkommande skugga redovisas med röd kulör. Ljusförhållande vid vintersolstånd Vid vintersolstånd kommer den nya bebyggelsen ge en viss skugg- påverkan mitt på dagen, från klockan 12. Bebyggelsen och kajen norr om Beckholmssundet kommer få viss tillkommande skugga. Även Stöttbodens södra och östra fasader får viss skugga liksom Gamla Pumpverkets södra fasad. Ljusförhållanden under vintersolstånd kl 9 (vänster), kl 12 (mitten) och kl 15 (vänster). Ljusförhållande vid vår- och höstdagjämning Vid vår- och höstdagjämning kommer den nya bebyggelsen ge en viss tillkommande skugga. Under sen eftermiddag, från klockan 17, skuggas fasaden på Gamla Dockmästarbostaden (Gamla Tjär- inspektorsbostaden) på Beckholmens norra del. Ljusförhållanden under vår- och höstdagjämning kl 9 (övre vänster), kl 12 (övre mitten), kl 15 (övre höger), kl 17 (undre vänster) och kl 20 (nedre höger). Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 101 (110) Ljusförhållande vid sommarsolstånd Vid sommarsolstånd kommer den nya bebyggelsen ge viss till- kommande skugga på Pumphuset från klockan 20 på kvällen. Ljusförhållanden under sommarsolstånd kl 9 (övre vänster), kl 12 (övre mitten), kl 15 (övre höger), kl 17 (under vänster), kl 20 (nedre höger). Kumulativa effekter Kulturmiljö Kumulativa effekter kan uppstå när flera stadsutvecklingsprojekt sammanfaller geografiskt, visuellt eller tidsmässigt. Detaljplanen för att utveckla Skeppsholmsviken 6 m.fl. som innebär en utbygg- nad av Gröna Lunds tivoli, har vunnit laga kraft. Med denna detalj- plan och den utveckling den medger finns beröringspunkter med det aktuella detaljplanearbetet för Beckholmen. Även i Skepps- holmsviken planeras en ny utformning av strandlinjen och permanent bebyggelse på ytor som idag är hårdgjorda, bebyggda med provisorier och som uppfattas som röriga och ofärdiga. Nya byggnadsvolymer i dessa två områden kommer på ett tydligt sätt att stärka fronten mot vattnet och i enlighet med vård- och ut- vecklingsplanen utveckla den befintliga karaktären i Nationalstads- parkens delområden Västra Djurgårdsön och Sjögården. Utvecklin- gen stärker kulturvärden kopplade till rekreation respektive Stock- holm som sjöfartsstad. I och med detta finns samlade positiva konsekvenser för kulturmiljön. Förtätningen av bebyggelsen och nya attraktioner påverkar dock möjligheterna att se och avläsa vissa bakomliggande byggnader och delar av Djurgårdens grönska. Båda detaljplanerna medger tillkomsten av storskaliga element vilka påverkar upplevelsen av Djurgårdslandskapet och vatten- rummen. Framför allt är det upplevelsen från Skepps- och Kastell- holmen, i synnerhet den senare, som påverkas då avståndet är kort och sikten mot dessa utvecklingsområden är obruten över vattnet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 102 (110) Gröna Lund och Beckholmen blir två närbelägna, vitt skilda be- byggelsemiljöer som gentemot befintlig situation kumulativt gör ett markant större avtryck i stads- och landskapsbilden. Den föreslagna utvecklingen av Hasselbacken innebär ytterligare kompletteringar med byggnader som blir synliga från Skepps- och Kastellholmen. Dessa byggnader uppförs dock en bit från vattnet och mer eller mindre inbäddade i parkgrönska varför de kumulativa effekterna bedöms bli små. De bidrar dock till att inslaget av sam- tida byggnader i en del av riksintresset som i övrigt domineras av äldre bebyggelse, blir allt större. Den omfattande, pågående ombyggnaden av Slussen är också rele- vant att inkludera i bedömningen av kumulativa effekter på grund av läget vid Strömmen. Slussen med Guldbron har omformat en punkt av central betydelse för Stockholms inlopp och Stockholm som sjöfartsstad. Också de nya byggnaderna på Beckholmen kommer att från Strömmens östra delar påverka upplevelsen av in- loppets slutpunkt vid Slussen och Skeppsbron. Det bedöms uppstå små negativa kumulativa effekter av Slussenombyggnaden och detaljplanen på Beckholmen. Både Guldbron och varvs- och verk- stadshallarna inför långa, enhetliga linjer (diagonala respektive horisontella) i en stads- och landskapsbild som främst karaktärise- ras av det uppbrutna landskapet och den historiska bebyggelsen, även om det i befintlig situation också förekommer inslag med mer markant linjespel. Sammantaget bedöms de kumulativa effekterna av andra utveck- lingsprojekt på Södra Djurgården och vid vattenrummen ge upphov till små positiva och märkbara negativa konsekvenser. Naturmiljö Detaljplanen för Konsthallen 15 innebär att några träd kommer avverkas men innebär sammantaget obetydliga konsekvenser för naturmiljön. Detaljplanen för Skeppsholmsviken 6 m.fl. (Gröna Lund) innebär att nya grönytor kommer skapas mot vattnet. Minst 25% av områdets mark- och takytor ska vara gröna. Slussenområ- det innebär att ny parkyta tillkommer. På Beckholmen bevaras och skyddas befintliga grönytor. Sammantaget bedöms dessa detaljplaner och projekt samt detalj- plan Beckholmens bidra till små positiva kumulativa effekter för naturmiljövärden. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 103 (110) Vattenkvalitet och vattenmiljö Kumulativa effekter från närliggande detaljplaner och projekt i området, tillsammans med aktuellt förslag på detaljplan för Beck- holmen, kan påverka vattenmiljön antingen via fysisk påverkan, läckage från befintliga föroreningar och/eller förändrad dagvatten- hantering. I detaljplanen ”Skeppsholmsviken 6 m.fl. vid Gröna Lund i stads- delen Djurgården, Dp 2016-06685” ingår bland annat anläggandet av en längsgående brygga för tillgänglig strandpromenad längs området. Bryggan, som planeras vara cirka 100 meter lång, kom- mer att placeras cirka 5 meter från land och vara cirka 3 meter bred. Den ska utföras som en pålad brygga i trä för att göra det möjligt för ljus att nå in under bryggan och därmed minimera påverkan på vattenvegetationen. Trots denna försiktighetsåtgärd innebär denna detaljplan att ytterligare vattenverksamheter kommer att pågå i området och bidra till fysisk störning på vattenvegetationen och bottenfaunan i Strömmen. Den kumulativa miljökonsekvensen förblir dock sammantaget ändå inte sämre än små negativa i och med föreslagna kompensations- åtgärder i båda fallen. Bryggan som planeras i detaljplanen för Gröna Lund kommer att utföras med konstgjorda fack med rotad vattenvegetation på pålarna, och i aktuell föreslagen detaljplan för Beckholmen föreslås en pålad träbrygga, för att undvika grumling och för att bevara ett visst ljusinsläpp, där det finns förekomst av fler arter än på övriga platser runt Beckholmen. Omfattningen påverkade habitat bedöms vara marginell i jämförelse med vatten- förekomstens totala yta. De båda angränsande detaljplanerna bidrar till att dagvattenkvalite- ten och avrinningen från respektive område förbättras mot dagens situation. Detta gäller även för den föreslagna detaljplanen för Beckholmen med föreslagen dagvattenlösning. Därutöver föreslås åtgärder för att förhindra utläckage av föroreningar samt erosions- påverkan från propellerströmmar där det planeras nya konstruktio- ner i vatten. I Slussenprojektet underlättas för fiskvandring, ökade flöden från Mälaren kan medföra påverkan på salthalter och näringsämnen i Saltsjön. Den kumulativa effekten kan anses vara additiv för de tre detalj- planerna, Slussenprojektet samt det pågående lokala åtgärdspro- grammet. Sammantaget bedöms de kumulativa effekterna bli små positiva för vattenmiljön och små negativa till obefintliga för vattenkvaliteten. Gällande vattenkvaliteten beror bedömningen i Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 104 (110) huvudsak på den påverkan som den ökade tappningskapaciteten från Mälaren medför. Samlad bedömning av kumulativa effekter Detaljplan Skeppsholmsviken 6 m.fl. och Konsthallen 15 anses, i delar, kunna samverka med detaljplanen för Beckholmen inom aspekterna kulturmiljö, naturmiljö, vattenmiljö och bullerpåverkan. Det vill säga alla aspekter förutom översvämningsrisker som är en lokal fråga för byggnaderna på Beckholmen. Gällande kulturmiljö bedöms sammantaget att de kumulativa effek- terna vid vattenrummen av särskilt Slussenprojektet och Beckhol- men och ge upphov till måttliga negativa konsekvenser på grund av påverkan på upplevelsen av det centrala stadsrummet. Slussenprojektet tillsammans med övriga projekt bedöms samman- taget ha en liten positiv påverkan för naturmiljön eftersom det tillkommer grönytor/parkmiljöer i övriga detaljplaner samt Slussen- projektet, samt eftersom naturmiljö kommer att skyddas på Beck- holmen. Med åtgärder för att minska utsläpp och med förbättringar för vattenmiljön bedöms sammantaget de kumulativa effekterna bli små negativa till obefintliga för vattenkvaliteten och små positiva för vattenmiljön. För buller bedöms de kumulativa effekterna bli obefintliga. Nollalternativ Nollalternativet beskriver den situation som sannolikt uppstår utan ny detaljplan för Beckholmen. Det valda tidsperspektivet för noll- alternativet är den tidpunkt då det kan antas att de byggnader och konstruktioner som medges i den föreslagna detaljplanen skulle ha färdigställts. Med utgångspunkt från att en stor del av de konstruk- tioner som ingår i detaljplanen även ingår i tillståndsansökan för vattenverksamhet med begränsad genomförandetid bedöms det rimligt att nollalternativets tidsperspektiv sätts till år 2036. Nollalternativet innebär att området inte regleras genom en ny detaljplan utan genom gällande områdesbestämmelser. Bestäm- melsernas syfte är att skydda kulturmiljön och innebär utökad lovplikt avseende rivning, tillbyggnad med mera. Det statliga byggnadsminnet med dess skyddsbestämmelser är fortsatt gällande. Eftersom det inte är möjligt att erhålla permanent bygglov för en större ny byggnad utan gällande detaljplan inom Kungliga Natio- nalstadsparken kommer endast tillfälliga byggnader fortsatt att kunna uppföras genom tidsbegränsade bygglov. Idag innebär de Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 105 (110) tillfälliga byggnaderna och anläggningarna en försvagning av kul- turvärdena på Beckholmen. Etableringen av de tillfälliga byggna- derna på ön bedöms fortgå enligt gällande bestämmelser, i det fall varvsverksamheten blir kvar på platsen. Den idag aktiva varvsverksamheten har behov av större lokaler och utökad kapacitet för att kunna utvecklas i linje med förändrad efter- frågan och krav. Vid ett nollalternativ kommer varvet inte kunna genomföra utbyggnaden och behoven ej kunna tillgodoses i tillfred- ställande utsträckning. I förlängningen kan det leda till att Beck- holmens långa historiska kontinuitet av varvsverksamhet upphör, kontinuiteten är starkt förknippad med öns kulturhistoriska värden. Följden för de höga kulturvärdena bedöms vid ett sådant scenario bli att det riskerar att medföra stora negativa konsekvenser såväl för uttrycket för riksintresset som för identifierade värden inom Natio- nalstadsparken. Byggnader och miljöer som ingår i det statliga byggnadsminnet bedöms fortsatt vårdas och bevaras. Torrdockorna bedöms bli kvar men kommer att bli vattenfyllda och övergivna utan varvsverksamhet. Varvet ger idag ekonomiska förutsättningar för att den maritima varvs- och verksamhetsmiljön och dess funktion som varit gällande sedan 1600-talet kan fortsätta. Det kommersiella varvet möjliggör de ideella och kulturhistoriska verksamheter med koppling till sjöfart som finns på öns östra sida. Dessa kan därmed komma att påverkas i det fall då varvet får svårt att finnas kvar på Beckhol- men. Det kan få följder för möjligheterna att reparera och under- hålla Stockholms många kulturhistoriskt intressanta fartyg och båtar. Det kulturhistoriska värdet ligger i stor utsträckning i Beck- holmen såsom en levande och brukad kulturmiljö som förutsätter att byggnaderna och miljön används. För att bevara den historiska varvsmiljön behöver det ges ett ekonomiskt incitament för en part att stödja verksamheten så att den kan fortleva och som på det viset kan säkerställa ett bevarande av Beckholmens unika kulturvärden. År 2036 antas att den kommersiella varvsverksamheten fortfarande pågår i likhet med idag med skillnaden att bygglov inte finns för alla de byggnader som nu används för verksamheten. I stället har bygglov erhållits för ett antal mindre byggnader som erbjuder en mer småskalig verksamhet inomhus jämfört med idag. I likhet med idag avleds dagvatten vid normala regn via filterbrunnar eller dag- vattenbrunnar med filterinsats. Nödvändiga åtgärder för att begrän- sa erosion på södra sidan ön och åtgärder för att arbetsmiljön inte ska försämras utförs vid ett nollalternativ. På grund av förorenings- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 106 (110) situationen på land och runt Beckholmen antas att det kommer att krävas en utökad tillsyn med förelägganden som följd. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli obetydliga då inga för- ändringar förväntas. Eventuellt kan det bli en sämre omhändertag- ning av de invasiva arter som finns på området i nollalternativet jämfört med planförslaget. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra märkbara negativa konsekvenser gällande förorenings- spridning då inga åtgärder avseende de förorenade sedimenten för- väntas vidtas. Nollalternativet förväntas inte innebära förändringar som påverkar vattenmiljön. Det kan vara svårt att få igenom åtgärder utan bygglov eller detalj- plan. Därmed finns det risk för att översvämningar orsakar problem i framtiden i nollalternativet för byggnader och människor och miljökonsekvenserna på grund av översvämning bedöms som små negativa. Gällande bullernivåer i nollalternativet är bedömningen är att påverkan på närliggande bostäder blir märkbar med risk för små-märkbara negativa konsekvenser. Tillståndsprocess vattenverksamhet Anläggandet av kajer och pålning för bryggor är exempel på åtgär- der som medför arbeten i vatten, det vill säga vattenverksamhet, som regleras i 11 kap miljöbalken. Huvudregeln är att arbeten i vatten kräver tillstånd hos mark- och miljödomstolen. Dumpning av muddermassor kräver dispens från förbudet att dumpa enligt 15 kap. miljöbalken. Ansökan om tillstånd för vattenverksamhet, så kallad vattendom, skickas in till mark- och miljödomstolen. Uppgift om inkommen ansökan kungörs så att berörda parter och allmänheten kan ta del av det som planeras och få möjlighet att lämna synpunkter under remisstiden. När remisstiden är över, och ansökan bemötts av be- rörda myndigheter och andra, hålls en huvudförhandling i målet. Tillståndsprövningen avslutas genom att domstolen meddelar dom i tillståndsfrågan. Länsstyrelsen är den tillsynsmyndighet som ska se efter att tillstån- det efterlevs. Tidplan Preliminär tidplan för den fortsatta processen. Detaljplanen bedöms kunna antas andra kvartalet 2026. Godkännande i SBN: april 2026 Antagande KF: juni 2026 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 107 (110) Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret ansvarar för upprättande av ny detaljplan samt myndighetsutövning vid bygglov. Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF) och Stockholms Reparationsvarv AB (SRVAB) ansvarar i huvudsak för genomförandet av nybyggnationen inom planområdet och etableringsområdet samt eventuella kostnader som uppkommer i kontakt med och i anslutning till de ledningsdragande bolagens arbeten. Huvudmannaskap Kommunen är inte huvudman för allmänna plats. Kungliga Djur- gårdens förvaltning är huvudman för den allmänna plats som utgörs av gata, park och vattenområde W, W1, W2 och W3. Avtal Ett genomförandeavtal som reglerar formerna för uppförandet av ny bebyggelse bör träffas mellan Stockholms Reparationsvarv AB och Statens Fastighetsverk/Kungliga Djurgårdens förvaltning. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga områdesbestämmelser för del av norra innerstaden i Stockholm, Ob 87032, helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter och ägoförhållanden m.m. Planområdet som omfattar del av fastigheten Djurgården 1:1 samt hela fastigheterna 1:38, 1:20, 1:21, 1:22, 1:23 och 1;24 ägs av staten genom Statens Fastighetsverk. - Djurgården 1:38 är delvis upplåten med arrende till SRVAB. - Djurgården 1:20, 1:23 och 1:24 är upplåten med arrende till SRVAB. - Djurgården 1:22, är delvis upplåten med arrende till Beckholmens Dockförening. - Djurgården 1:1, omfattar vattenområde inom aktuell Dp. Del av vattenområdet norr om ön är upplåtet till Restaurang Oaxen, del av vattenområdet öster om ön är upplåtet till Gamla Stans Yachtsällskap, GSYS. Beckholmsbron ägs och förvaltas av Kungliga Djurgårdens förvaltning. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 108 (110) Användning av mark Föreliggande planförslag redovisar avgränsning mellan kvarters- mark, vattenområde och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markanvändning för varv (V1), bostäder (B) och centrumändamål (C1) inom kvartersmark. För vattenområden redovisas öppet vattenområde (W), vattenområde som får överbyggas med kajer, bryggor, shiplift, dykdalb och dylikt samt bro och bropelare (W1), vattenområde som får överbyggas av flytbrygga eller ponton (W2) samt permanent förtöjning av varaktigt placerat fartyg, med hotell (W3). En elnätstation medges inom kvartersmark (E1). På den allmänna platsmarken medges gata (GATA) för fordons-, gång- och cykeltrafik samt parkområde (PARK) liksom två elnätstationer (E1). Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbild- ningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning med mera prövas vid lantmäteriförrättning. Planens genomförande kan förutsätta viss fastighetsbildning. Fastighetsstrukturen kan behöva ses över då fastighetsgränser löper genom byggrättsytor. Rättigheter Inga officialservitut eller inskrivna avtalsrättigheter finns inom planområdet. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Ekonomiska frågor Vatten och avlopp Anslutning till befintliga vatten-, spill- och dagvattenledningar samt eventuell omläggning av ledningar på kvartersmark, ska bekostas av byggherren. Fastighetsbildning Kostnader för fastighetsbildning och anläggningsförrättning bekostas av byggherren. Kostnader för miljöskyddsåtgärder Kostnader för miljöskyddsåtgärder bekostas av verksamhets- utövaren och byggherren. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 109 (110) Tekniska frågor Byggnadsteknik, grundläggning Ny bebyggelse på västra sidan av Beckholmen Byggnaderna avses att byggs med stålstomme och ytskikt av tegel och trä över ett betonggolv, lagt på mark eller fribärande. Grund- läggning rekommenderas utföras med borrade stålrörspålar efter- som det finns pågående sättningar i den befintliga sprängstensfyll- ningen. Ny bebyggelse på östra sidan av Beckholmen Fyra mindre byggnader tillkommer dels i anslutning till Stöttboden och pumphuset, dels utefter Beckholmens östra sida. Byggnaderna bedöms behöva grundläggas med borrade stålrörspålar på grund av pågående sättningar. Ny kaj med shiplift Kajkonstruktionen avses utföras som ett påldäck. Eftersom det finns rikligt med block i jorden rekommenderas borrade pålar, det gäller även för shipliften. För att förhindra utläckage av förorenin- gar rekommenderas att en tätspont placeras i bakkant och ned till berg. För att förhindra bottenerosion rekommenderas att en betong- madrass placeras under påldäcket förlängd till 15 meters vatten- djup. Pålarna fylls med betong och skyddas i vattenlinjen mot korrosion. Pålade träbryggor Bryggan utanför nuvarande strandslänt föreslås grundläggas på slagna träpålar i vattnet och på gjutna fundament, vilket innebär smärre sättningar. Träbryggan mot nordost föreslås grundläggas med träpålar som slås till stopp. Det bedöms inte finnas behov av muddring. Nya kajer Invid befintlig pontonbrygga på den östra sidan anläggs en ny rörlig ramp. Rampen utförs som ett pålat betongdäck. Rampen används i huvudsak för den kommersiella verksamhetens service av vägfärjor och för att lägga till RoRo-fartyg. Kajen vid västra dockan och nära östra dockan har rasat och fort- sätter erodera på grund av passerande sjötrafik. Båda kajerna utförs som stensatta platsgjutna kajer. Utanför den platsgjutna kajen längst i öster planeras en flytbrygga som ansluts mot fast mark med hjälp av landfästen. Syftet är att återskapa en kaj för tillfällig angö- ring där öns skutor och ångbåtar kan ligga vid bunkring och små- reparationer samt där andra fartyg kan ligga i väntan på dockning. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Antagandehandling Dnr 2012-03013 Sida 110 (110) Gustav V:s docka GV-dockan föreslås breddas med ca 10 meter till 38 meter överkant och 35 meter underkant samt förlängs norrut med ca 10 meter. Väs- tra väggen på dockan flyttas ca 10 meter utåt genom demontering av befintlig stenskoning (en rad huggen sten), sprängning, betong- gjutning och återmontering av huggen sten – utförande lika befint- lig docksida. I den yttersta (södra) delen kan det bli något högre betongvägg än i dag, då bergets överyta faller undan, medan berget ligger nära markytan längs hela sidan i övrigt och betongväggen bör, med dagens sprängningsmetoder, kunna bli något lägre. För att sänka genomströmningen av förorenat grundvatten i berget till acceptabla nivåer, och för att hindra läckage in i dockan, utförs injektering. Precis som när dockan byggdes, krävs en fångdamm för breddning av dockmynningen. Det östra yttre dockportfästet repareras, de västra fästena rivs och byggs upp i nytt läge, lika de tidigare. Det inre östra dockfästet ses över. Bredare dockport av stål monteras. Utfyllnad på västra sidan Väster om Beckholmen planeras en större utfyllnad i vatten med den bergschakt som produceras vid breddning av GV-dockan alternativt med stenmassor från pågående tunnelbaneutbyggnad. Utfyllnaden kommer att utgöra en yta på cirka 870 m2. En traditio- nell stålspont drivs ned runt planerad utfyllnad och bakåtförankras med horisontella stag. Efter spontning utförs muddring av föro- renade sediment ned till ett djup som motsvarar sedimentens mäktighet. Utfyllnad bakom spont sker i etapper så stabiliteten för sponten och utfyllnaden är stabila under alla byggskeden. Vatten och avlopp Ny bebyggelse inom Beckholmen ansluts till befintliga nät och infrastruktur för vatten och avlopp, el/tele och uppvärmning. Dagvatten Dagvatten på mark ska tas omhand lokalt genom fördröjning och rening via befintliga och nya filterbrunnar. El/Tele Nya byggnader ansluts till befintlig infrastruktur vad gäller el och tele. Anslutning till erforderlig infrastruktur bekostas av byggher- ren Genomförandetid Genomförandetiden är 10 år från det att detaljplanen får laga kraft. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 --- [Bilaga - Samrådsredogörelse.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2012-03013 Isabelle Lindbäck Sida 1 (46) Tfn 08-508 27 103 2023-09-15 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Samrådsredogörelse Detaljplan för Djurgården 1:38 m. fl. (Beckholmen) i stadsdelen Djurgården, Dp 2012-03013 Innehåll Sammanfattning .......................................................................................2 Bakgrund...................................................................................................3 Förslagets syfte och huvuddrag .............................................................3 Hur samrådet bedrivits ...........................................................................3 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande .....................................................................................4 Kulturmiljö...............................................................................................4 Allmänt om förslaget och utvecklingen.................................................10 Gator, trafik och sjötrafik ......................................................................15 Teknisk försörjning ...............................................................................16 Hälsa och säkerhet...............................................................................16 Miljö- och klimataspekter......................................................................19 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande.............22 Förslag till riktlinjer för fortsatt arbete ...................................................23 Inkomna synpunkter ..............................................................................24 Statliga och regionala myndigheter och förbund..................................24 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar.....................................34 Övriga remissinstanser.........................................................................38 Sakägare, boende och övriga ..............................................................41 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 2 (46) Sammanfattning Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmen som kulturhistoriskt värdefull miljö, genom att medge ny bebyggelse så att varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas samt tillse att befintliga byggnader och park skyddas. Nya byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med marin anknytning medges liksom en utvidgning av Gustav V:s docka. Vidare reglerar planen utfyllnader samt kaj- och brygganläggningar. Befintliga bostäder, hotellbåt och park bekräftas i planen. Beckholmens exponerade läge innebär att anpassning av bebyggelsen till stadsbild och kulturmiljövärden är nödvändig för att minimera negativ påverkan på riksintressena nationalstadsparken och Stockholms innerstad med Djurgården. Plansamråd genomfördes under perioden 27 september till den 7 november 2022. Under samrådet inkom 32 yttranden. Flertalet remissinstanser, sakägare, boende och övriga ser positivt på att den maritima verksamhetsmiljön kan utvecklas på Beckholmen. De flesta av dessa är dock kritiska till planförslaget och framför synpunkter främst gällande påverkan på kulturmiljövärden. Länsstyrelsen bedömde att planförslaget innebar påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och skada på riksintresset nationalstadsparken. Länsstyrelsen ansåg att planförslaget bryter mot plan- och bygglagen, då det inte tar tillräcklig hänsyn till kulturvärdena på platsen samt stads- och landskapsbild. Länsstyrelsen bedömer att planförslaget riskerar spridning från förorenade områden och påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnorm för vatten samt påtalar brister i underlaget beträffande översvämningar och markstabilitet. De som framfört synpunkter önskar minskad exploatering och lägre byggnadshöjder, begränsade utfyllnader, kaj- och brygganläggnin- gar. Vidare efterfrågas fördjupade tekniska utredningar. Stadsbyggnadskontoret föreslår med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet att följande frågor studeras inför granskning: Planförslaget bearbetas med avsikt att finna ett uttryck som svarar mot varvets behov och tar större hänsyn till kulturmiljövärden. Bebyggelsen, utfyllnader, kaj och brygganläggningar ska minskas i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelses utformning ska sträva till att upprätthålla den ursprungliga varvs- och bruks- karaktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt. Det är Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 3 (46) stadsbyggnadskontorets uppfattning att byggnaderna ska gestaltas med hög arkitektonisk kvalitet och bidra till mervärden i staden. Vidare behöver underliggande utredningar kompletteras avseende förorenade sediment och miljökvalitetsnorm för vatten, geoteknik, dagvatten och naturvärdesinventering. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmen som kulturhistoriskt värdefull miljö, genom att medge ny bebyggelse så att varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas samt tillse att befintliga byggnader och park skyddas. En ny byggrätt för en verkstadshall föreslås på västra Beckholmen. På öns östra sida medges ett flertal mindre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Detaljplanen medger även en utvidgning av Gustav V:s docka samt utfyllnader av Beckholmen. Vidare reglerar planen kaj- och brygganläggningar i vattenområdet. I anslutning till Beckholmens nordöstra sida etableras en småbåts- hamn. En hotellbåt medges. De befintliga bostäderna på öns norra del bekräftas i detaljplanen. Dockmästarbostaden, den så kallade stenvillan, får jämte bostads- användning även centrumanvändning som möjliggör ett publikt ändamål. Syftet är att på sikt möjliggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utformats till en park med ett gångstråk. Parken be- kräftas i detaljplanen med avsikt att stärka Beckholmens rekreativa betydelse och säkra allmänhetens tillträde till ön. På den allmänna platsmarken medges även gata för fordons-, gång- och cykeltrafik. Beckholmens exponerade läge innebär att förändringar ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelses utformning, material och färgskala strä- var till att upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt. Hur samrådet bedrivits Plansamråd genomfördes under perioden 27 september till den 7 november 2022. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 4 (46) Fleminggatan 4 samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i SvD och DN 28 september 2022 samt i lokaltidningen Mitt i Östermalm 1 oktober 2022. Samrådsmöte hölls 2022-10-26 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 där ca 30 personer närvarade. Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstagande Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under sam- rådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas ämnesvis. Kulturmiljö Samtliga remissinstanser, sakägare, boende och övriga ställer sig positiva till planförslaget att utveckla Beckholmens maritima varvs- och verksamhetsmiljö. Flertalet anser dock att de föreslagna åtgärd- erna är för omfattande. Den föreslagna varvshallen på västra Beck- holmen anses för stor och för hög och bedöms innebära stor negativ påverkan på platsens kulturhistoriska värden, stadsbild och stadens siluett. Utfyllnader samt kaj- och brygganläggningar liksom föresla- gen utökning av Gustav V:s docka anses förvanska öns topografi. Länsstyrelsen, flertalet remissinstanser, sakägare, boende och övriga bedömer att de omfattande förändringar som föreslås på Beckholmen, med utökad bebyggelse, utfyllnader samt nya kaj- och bryggkonstruktioner, innebär påtaglig skada på riksintresset Stock- holms innerstad med Djurgården och skada på riksintresset natio- nalstadsparken. Länsstyrelsen menar att en förstärkning av de rekreativa karaktärs- dragen på Beckholmen kan även medföra en otydlig gränsdragning gentemot övriga delar av Djurgården. Kommunen behöver minska omfattningen och bearbeta gestaltningen av de rekreativa inslagen i planförslaget. Statens fastighetsverk (SFV), Stadsmuseet, Djurgårdens hembygds- förening, Förbundet för Ekoparken, Samfundet Sankt Erik, Svenska byggnadsvårdsföreningen, boende och övriga anser att förslaget riskerar förvanska det statliga byggnadsminnet. Länsstyrelsen samt ett flertal yttrande menar att planförslaget bryter mot plan- och bygglagen, då det inte anses lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen samt stads- och landskapsbild. Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Östermalms stadsdels- nämnd samt ett mindre antal övriga tillstyrker förslaget. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 5 (46) Länsstyrelsen och Stadsmuseet bedömer att den grönska som före- slås på öns västra sida är olämplig ur kulturmiljösynpunkt. Stadsmuseet saknar konsekvensanalys för Beckholmsbrons kultur- historiska värde till följd av ökad biltrafik samt för gata som före- slås på den allmänna platsmarken, inklusive bron. Hyresgästföreningen Östermalm önskar en samlad uppföljning av vilka miljökonsekvenser och kumulativa effekter genomförandet av samtliga aktuella detaljplaner inom Evenemangsparken får för riks- intresset ”Stockholms innerstad med Djurgården”. Länsstyrelsen menar att flytt av den befintliga giraffkranen, försvå- rar möjligheten att återspegla öns varvshistoria. Giraffkranens nuva- rande placering behöver bevaras. Bebyggelsens höjd, skala och placering Länsstyrelsen och flertalet remissinstanser, sakägare, boende och övriga anser att den föreslagna varvshallens höjd och utbredning innebär för stor påverkan på områdets kulturhistoriska värden. Flera anser att vyer från stadens utsiktsplatser skadas, att stadens siluett skadas samt att möjligheten att avläsa visuella och funktionella samband försvåras. Möjligheten att avläsa Stenvillan som ett landmärke försvåras och riskerar förvanska öns och bebyggelsens stora kulturhistoriska värden. Varvsbyggnadens höjd och bredd behöver minskas för att begränsa de negativa effekterna på riksintressena Stockholms innerstad med Djurgården samt nationalstadsparken. Rådet till skydd för Stockholms skönhet bedömer att planförslaget innebär negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö men att det kulturhistoriska värdet i att Beckholmen fortsätter att vara en levan- de miljö väger tungt, varför förändringarna medges. Rådet under- stryker att de tillkommande volymerna måste bearbetas och hållas nere i skala. Länsstyrelsen, Stadsmuseet, Samfundet Sankt Erik med flera remiss- instanser, sakägare, boende och övriga anser att de nya byggnad- ernas placering med gavlarna mot vattnet på östra Beckholmen bryter mot hur befintlig bebyggelse orienteras och placeras. De nya byggnadernas framträdande och dominerande placering får stor påverkan för områdets karaktär och gör det historiska varvsområdet svårt att avläsa. Omfattningen och gestaltningen behöver bearbetas och begränsas betydligt för att inte utgöra en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 6 (46) Utfyllnader, kajer och bryggor samt Gustav V:s docka Länsstyrelsen framför att utfyllnader, kaj- och bryggkonstruktioner behöver anpassas bättre till platsens natur- och kulturvärden genom att minskas ner betydligt, för att begränsa de negativa effekterna på nationalstadsparken samt inte riskera påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Länsstyrelsen, Statens Fastighetsverk, Stadsmuseet, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Djurgårdens Hembygdsförening, Samfundet Sankt Erik, boende och övriga menar att föreslagna kajer, flytbryggor, småbåtshamnen liksom utfyllnader försvårar möjligheten att avläsa öns topografi, försvårar förståelsen av att Beckholmen är en ö och verkar menligt på upplevelsen av Stockholms inlopp. Det skulle innebära mycket negativa konsekvenser för upplevelsen av Kungliga nationalstadsparken och riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården samt hota det statliga byggnadsminnet. Föreslagna utfyllnader samt kaj- och brygganläggningar måste minimeras. Samfundet Sankt Erik motsätter sig föreslagen hotellbåt, som de menar frångår Beckholmens tradition som varvs- och verksamhets- miljö och privatiserar vattenrummet. Djurgårdens Hembygdsförening hävdar att utfyllnaden inte fyller någon funktion för verksamheten utan bara är ett sätt att bli av med schaktmassor från utvidgningen av Gustaf V:s docka. Stadsmuseet anser att den föreslagna förstoringen av Gustaf V:s docka riskerar innebära en förvanskning av en synnerligen kultur- historiskt värdefull konstruktion. Åtgärden skulle även innebära en förändring av öns proportioner. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Stadsmuseet bedömer att bestämmelsen C (centrumändamål) vid sidan om bostadsanvändning (B) för stenvillan riskerar att få nega- tiva konsekvenser för stenvillans kulturhistoriska värden och bör utredas ytterligare. En bebyggelsehistorisk inventering bör tas fram. Fornlämningar Stadsmuseet upplyser om att området, enligt Fornsök, kan innehålla rester av fartygslämningar som kan komma att beröras av planför- slaget. Det finns även en liten möjlighet att hitta ytterligare lämni- ngar som ligger dolda i bottensediment. Arkitektur och gestaltning Stadsmuseet, Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Samfundet Sankt Erik och boende bedömer att byggnadernas utformning bör ta utgångspunkt i den äldre varvs- och industrimiljöns brukskaraktär. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 7 (46) Rådet till skydd för Stockholms skönhet menar att varvshallens fasader med fördel kan förses med träfasad färgsatt i en traditionell röd slamfärgskulör med sockel av rött tegel. Att variera de olika volymerna med avvikande kulör och material anses olämpligt. Samfundet Sankt Erik hävdar att varvshallens gula tegelfasad är främmande på platsen. Samfundet menar att eventuella komple- mentbyggnader bör vara avfärgade i röd slamfärg. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kulturmiljö Samrådet har visat att ett genomförande av planförslaget medför påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgår- den och skada på riksintresset Kungliga nationalstadsparken och hotar det statliga byggnadsminnet. Planförslaget bedöms bryta mot plan- och bygglagen, då det inte anses lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen samt stads- och landskapsbild. Beträffande synpunkter att detaljplanen inte är förenlig med gällan- de lagstiftning för nationalstadsparken vill stadsbyggnadskontoret framföra följande. Enligt förarbetena till bestämmelserna om natio- nalstadsparken följer att områdets huvudstruktur, vad avser natur- och bebyggelseområden, inte får ändras. Nya byggnader och anläg- gningar, som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera, bör därför i princip inte medges. Skyddet torde däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill nationalstads- parken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ian- språktagna områden. Stadsbyggnadskontorets bedömning att uppförandet av nya byggna- der för varvsverksamheten på Beckholmen är att anse som en sådan anläggning som behövs för att befintlig verksamhet ska kunna fungera i enlighet med ovan angivna förarbetsuttalanden. Det rör sig alltså om en etablerad befintlig verksamhet inom parken, inom vilken anläggningen behöver förnyas för att verksamheten ska kunna fungera, i anslutning till tidigare ianspråktaget område. Stadsbyggnadskontoret poängterar att det i den fördjupade över- siktsplanen för nationalstadsparken - Stockholmsdelen anges att Beckholmens maritima arv ska vidareutvecklas. Beckholmen är i sin helhet Stockholms bäst bevarade marina varvs- och industrimiljö med anor från 1600-talet. Verksamheten har höga kulturhistoriska värden då den representerar en obruten varvshistorisk tradition. Stadsbyggnadskontoret poängterar att den aktuella planen syftar till att skydda Beckholmens kulturvärden, genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhe- tens utveckling kan säkerställas. Samtidigt anser stadsbyggnads- kontoret att planförslaget behöver bearbetas till granskningen så att Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 8 (46) det bättre anpassas till platsens natur- och kulturvärden så att lag- stiftningen i miljöbalken respektive plan- och bygglagen innehålls. Beträffande det statliga byggnadsminnet avser stadsbyggnads- kontoret tillsammans med Kungliga Djurgårdens förvaltning ha en fortsatt dialog med Riksantikvarieämbetet i syfte att värna bygg- nadsminnets värden. Önskemål har framförts att genomföra en kulturhistorisk konse- kvensanalys för att ”gata” föreslås i detaljplanen samt för den ökade trafiken på Beckholmsbron. Stadsbyggnadskontoret påpekar att föreslagen markanvändning (gata) är en bekräftelse av den be- fintliga. Den konsekvensanalys för kulturmiljön som ingår i Miljö- konsekvensbeskrivningen (MKB) innefattar hela planförslaget och tar således hänsyn till samtliga föreslagna förändringar. I MKB:n ingår även en bedömning av eventuellt kumulativa effekter av förändringar inom Evenemangsparken. Vad gäller länsstyrelsens synpunkt att den så kallade Giraffkranen inte får flyttas vill stadsbyggnadskontoret upplysa om att det är ett missförstånd att kranen har en lång förankring på platsen. Kranen kom till Beckholmen 1988 och kommunen har bedömt att den inte har ett sådant kulturhistoriskt värde att den behöver skyddas. Giraffkranen har dock kommit att bli ett välkänt landmärke på Beckholmen och föreslås beredas plats som ett industriminne på öns västra sida. Bebyggelsens höjd, skala och placering Kritik har framförts under samrådet att den bebyggelse som före- slås på västra Beckholmen är för stor, i såväl bredd som höjd, och innebär negativ påverkan på den kulturhistoriskt värdefulla miljön på Beckholmen och på stadsbilden. För att tillgodose de synpunkter som framförts under samrådet föreslår stadsbyggnadskontoret att det kommersiella varvets varvs- och verkstadshallar på västra Beckholmen bearbetas till gransknin- gen så att exploateringsgraden minskar. Ett bearbetat förslag ska syfta till att möjliggöra ett större siktdjup i landskapet och öka visuella och funktionella samband samt bättre synliggöra öns topo- grafi. Stadsbyggnadskontoret betonar samtidigt att det är rimligt att medge den byggnadshöjd som möjliggör att varvet kan utveckla verksamheten efter det tonnage som avses servas. Kontoret vill där- för studera volymen i syfte att erhålla en harmonisk byggnad som trots sin höjd kan bidra till mervärden i stadsbilden. Samrådsförslagets byggnader på östra Beckholmen var placerade med gavlar ut mot vattnet, det kritiserades för att snarare relatera Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 9 (46) till fiskelägen än till varvsverksamhet. Stadsbyggnadskontoret in- stämmer i den synpunkten och föreslår en justering av byggrätterna på östra Beckholmen. En minskning av antalet byggnader föreslås studeras till granskningen, placeringen av byggnaderna ska även studeras med avsikt att öppna upp vyer från vattnet in mot Beckhol- men och dess kulturhistoriska bebyggelsemiljö. Utfyllnader, kajer och bryggor samt Gustav V:s docka Samrådet har tydligt visat att föreslagna utfyllnader och kaj- och brygganläggningar behöver anpassas bättre till platsens kulturvär- den genom att avsevärt minskas. Stadsbyggnadskontoret medger att samrådsförslagets utfyllnader, kaj- och brygganläggningar till viss del visuellt försvagade uppfatt- ningen av Beckholmens topografi. En begränsning av utfyllnader- nas och flytbryggornas utbredning föreslås bearbetas för att möjlig- göra sikt in i Beckholmssundet och för att Beckholmen även fort- sättningsvis ska uppfattas som en ö. Kontoret är medvetet om att mötet med vattnet utgör en väsentlig beståndsdel för upplevelsen av Beckholmens karaktär som skärgårdsö men vill samtidigt erinra om att kajer och flytbryggor av given längd är nödvändigt för varvsverksamhetens funktion. Kajernas utformning föreslås studeras vidare med avsikt att finna ett uttryck som både svarar mot varvets behov och tar större hänsyn till platsen. Vad gäller den kritik som riktats mot etablering av en småbåtshamn vill stadsbyggnadskontoret förtydliga att det inte avser någon ny verksamhet. Den föreslagna hamnen är således en anpassad an- läggning för den befintliga verksamheten, som i dagsläget består av marin utbildningsverksamhet. Kontoret medger dock att småbåts- hamnens utformning kan anpassas bättre till platsen och föreslår en omdaning av brygganläggningen. Inkomna synpunkter gällande att en utvidgning av Gustav V:s docka utgör en alltför stor negativ påverkan på dess kulturhistori- ska värde har framförts. Stadsbyggnadskontoret håller med om att dockan har ett väsentligt värde men betonar att förändringen innebär att dockan fortsatt kan brukas inom varvsnäringen lång tid framöver. Kontoret menar att värdet av att dockans funktionella kontinuitet bibehålls uppväger förlusten av en oförändrad docka. Kontoret vill i sammanhanget påpeka att utvidgning av dockan skett tidigare för att möta det förändrade tonnaget på Östersjön, och att den nu föreslagna ändringen ansluter till traditionen att anpassa anläggningen efter varvsverksamhetens behov. Synpunkter att utfyllnaderna inte fyller någon funktion, utan bara är ett sätt att göra sig av med schaktmassor från Gustav V:s docka har Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 10 (46) framförts. Stadsbyggnadskontoret påpekar att Beckholmens strand- linje förändrats under århundraden när massor från dockorna tjänat som utfyllnader av ön. Beckholmen är relativt liten och då föreslagen varvshall och breddning av Gustav V:s docka tar mark i anspråk ger ny utfyllnad användbar mark till verksamheten. Att bergschakten som genereras vid breddning av dockan kan återanvändas på Beckholmen och därmed undvika bortforsling av massor, menar stadsbyggnadskontoret är en fördel. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Med anledning av att Stenvillan jämte bostadsanvändning även får centrumanvändning framför Stadsmuseet att en bebyggelsehistorisk inventering bör genomföras. Stadsbyggnadskontoret påpekar att villan ingår i det statliga byggnadsminnet och att alla ändringar kräver tillstånd av Riksantikvarieämbetet. Villan nyttjas i nuläget som bostad, när det i framtiden blir aktuellt att ändra användningen kommer denna ändring att föregås av en tillståndsprocess där det kulturhistoriska värdet säkras, varför en byggnadsinventering i dagsläget inte är aktuell. Arkitektur och gestaltning Kritiker hävdar att samrådsförslagets arkitektoniska utformning inte tar tillräcklig hänsyn till Beckholmens karaktär och att före- slagna material- och kulörval är främmande på platsen. Stads- byggnadskontoret har för avsikt att vidareutveckla bebyggelsens arkitektur så att den bättre ansluter till den äldre varvs- och industrimiljöns brukskaraktär. Allmänt om förslaget och utvecklingen Ett flertal remissinstanser, sakägare, boende och övriga motsätter sig varvets expansion och ifrågasätter behovet av ett varv i detta centrala läge i innerstaden, tillika inom den Kungliga nationalstads- parken. De menar att det är fel plats för en storskalig verksamhet. Flera saknar underlag som styrker bristen i varvskapacitet och tvivlar på om den planerade expansionen av varvet är nödvändig. Ett flertal yttranden motsätter sig varvets expansion utifrån att var- vet kan få betydelse för Försvarsmakten och för Nato. De menar att det utgör en säkerhetsrisk samt efterlyser statlig utredning som styr- ker detta behov. Några yttrande har uppfattat att varvet ska komma att utgöra en försvarsanläggning. Sakägare menar att planförslaget på östra Beckholmen inte fullt ut svarar mot verksamhetsutövarnas behov och önskar justera bygg- rätter och bryggor. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 11 (46) Sakägare menar att planbestämmelsen park inkräktar på Stenvillans hemfridszon och reducerar trädgården och att den ska justeras. De avvisar användningsbestämmelsen C1 (centrum) för Stenvillan med hänvisning till att de inte har för avsikt att flytta. Planhandlingar Länsstyrelsen instämmer i att det finns särskilda skäl för att upp- häva strandskyddet inom kvartersmarken och att intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset i denna del. Det är dock inte motiverat varför strandskyddet upphävs inom park- mark som idag är allemansrättsligt tillgänglig och som avses förbli det. Länsstyrelsen anser att strandskyddet behöver ligga kvar inom allmän plats för park. Stadsmuseet är positiv till att markanvändningen regleras som varv för att varvsverksamheten ska bibehållas. Museet ser även positivt på att bestämmelser för skydd av kulturvärden förslås för befintlig bebyggelse samt att dockorna föreslås skyddas genom rivningsför- bud. Stadsmuseet anser att lovplikt för bygglovsbefriade åtgärder återinförs genom planbestämmelser när nuvarande områdesbestäm- melser upphör. Svenska byggnadsvårdsföreningen menar att planens syfte, att värna den kulturhistoriska verksamheten, motverkas av förslagets totala omvandling av Beckholmen – som bedöms innebära skada på kul- turmiljön. Stadsmuseet påpekar att bebyggelseförslaget och dess konsekvenser behöver redovisas tydligare i text och illustrationer i planbeskriv- ningen. Djurgårdens Hembygdsförening gör gällande att utfyllnaderna inte markerats på plankartan och att utbyggnaden för shipliften har fel- aktigt markerats som vattenområde. Men att föreslagna utbyggnader i vattnet redovisas i planbeskrivningen. Förbundet för Ekoparken framför i sitt yttrande att det varken i planbeskrivningen eller i miljökonsekvensbeskrivningen anges att riksintresset nationalstadsparken inte får vägas mot andra riks- intressen. Det görs heller inte någon distinktion mellan skador som är olagliga enligt riksintresset för kulturmiljön och skador som är olagliga enligt riksintresset nationalstadsparken. Förbundet för Ekoparken anser att den föreslagna detaljplanen är ofärdig och inte borde ha lagts fram. Statens Fastighetsverk önskar få ett förtydligande om huruvida fastighetsindelningen inom planområdet avses ändras. Samt att det Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 12 (46) klargörs i planhandlingarna att det är Statens Fastighetsverk som är fastighetsägare. Olägenhet under byggtiden En boende uttrycker oro för att planförslagets genomförande inne- bär tunga transporter som kan skada den egna fastigheten. Parker och grönområden Länsstyrelsen menar att föreslagen grönstruktur på öns västra sida kan otydliggöra varvsverksamhetens läsbarhet. Stadsmuseet menar att den grönska som föreslås på öns västra sida inte knyter an till öns varvshistoriska karaktär och bedöms olämplig ur kulturmiljösynpunkt. Skönhetsrådet poängterar att växtligheten på Beckholmen är kultur- historiskt mycket intressant eftersom unika växter har kommit in med barlast av sand under 1800-talet. Om mindre utfyllnader av ön är nödvändiga förordas därför fyllnadsmassor från Beckholmen. Skönhetsrådet menar att det är positivt att den centralt belägna kullen med sitt gångstråk kring stenvillan planläggs som park så att allmänhetens tillträde till ön säkras. Samfundet Sankt Erik uttrycker oro för att parken ska ges en finparkskaraktär snarare än bruksmiljö, vilket anses strida mot Beckholmens kärnvärden. Hyresgästförenin- gen Östermalm anser att besöksverksamhet på Beckholmen inte bör prioriteras i ett känsligt område, där varvsverksamheten är juridiskt klassad som ISPS-område. Stockholms Naturskyddsförening förespråkar ett åtgärdsprogram för att öka grönskan, gynna biologisk mångfald, bevara ovanliga arter samt förbättra Strömmens vattenvegetations- och bottenfaunasam- hälle. Även så kallade gröna tak förordas. Svenska Turistföreningen, Stockholms lokalavdelning, anser att gångvägen i parken bör ges en fortsättning öster om kullen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Allmänt om förslaget och utvecklingen Ett flertal yttranden vänder sig mot en utökning av varvsverksam- heten och menar att den skulle bli alltför storskalig. Yttranden ifrågasätter om det verkligen råder brist på varvskapacitet och önskar statlig utredning som styrker behovet. Stadsbyggnadskontoret menar att varvshallen på västra Beckhol- men är en viktig beståndsdel för det kommersiella varvets kapacitet och fortsatta utveckling. Möjligheten att torrsätta vissa fartyg på Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 13 (46) land är väsentlig för verksamheten då det frigör kapacitet i dockorna. Föreslagen varvshall är dimensionerad för det vanligaste skärgårdstonnaget, en V-båt, som lyfts in i hallen med den shiplift som också ingår i planförslaget. Torrdockorna kan då användas mer effektivt för det större tonnaget. Kontoret vill i sammanhanget påpeka att varvet i dagsläget inte har några permanenta verksam- hetslokaler alls. Att flytta viss verksamhet inomhus är också ange- läget ur arbetsmiljö- och miljösynpunkt. Efter samrådet har planbeställaren, KDF, begärt yttrande av en rad sjögående myndigheter och organisationer med syfte att belysa reparationsvarvets betydelse i ett vidare samhälls- och totalför- svarsperspektiv. Flertal svarande har påpekat att det är länsstyrel- sens roll att samordna statens och totalförsvarets intressen, men vittnar också om att varvet är av betydelse. Försvarsmakten klargör i sitt yttrande, som stadsbyggnadskontoret tagit del av, att både den svenska handelssjöfarten, som en grund- läggande garant för försörjningen av landet, likväl som allierade nationers handelssjöfart och militära fartyg ingår i totalförsvaret. Försvarsmakten konstaterar vidare att varvsresurser för större handels- och örlogsfartyg är mycket begränsade för hela riket liksom i Stockholm med omnejd. De ser därför mycket positivt på att bevara-, säkerställa- och utveckla varvet på Beckholmen, dess förmåga och kapacitet. Beträffande synpunkter om att militärens närvaro spås öka på Beckholmen vill stadsbyggnadskontoret förtydliga att detaljplanen endast reglerar markanvändning och utformning. Vem som ska vara verksamhetsutövare varken kan och får regleras i en detalj- plan. I dagsläget är det Stockholms Reparationsvarv AB som arrenderar marken av KDF, de driver en civil verksamheten där kunderna är både militära och civila. Kontoret avser fördjupa dialogen med verksamhetsutövarna och hyresgästerna på östra Beckholmen, i syfte att anpassa förslaget bättre till verksamhetens behov. Beträffande att parkanvändningen gör intrång i trädgården kring Stenvillan har stadsbyggnadskontoret för avsikt att se över parkens gräns, så att hemfridszonen respekteras. Vad gäller den dubbel- användning som föreslås för Stenvillan vill kontoret poängtera att detaljplanen har en långsiktig verkan samt att den inte utgör något hinder för fortsatt boende. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 14 (46) Planhandlingar Stadsbyggnadskontoret avser att till granskningen justera gränsen för strandskyddat område så att den allmänt tillgängliga park- marken fortsatt omfattas av strandskyddet. Gällande Stadsmuseets önskemål om utökad lovplikt i detaljplanen menar stadsbyggnadskontoret att den föreslagna detaljplanens bestämmelser tillsammans med den tillståndsplikt som råder för det statliga byggnadsminnet är tillräckligt för att värna Beckholmens kulturhistoriska värden. Beträffande synpunkter att bebyggelsen på östra Beckholmen inte är tillräckligt redovisad i bild och text avser stadsbyggnadskontoret fördjupa redovisningen av bebyggelsen till granskningen. Vad gäller yttrandet om att redovisning av utfyllnader saknas på plankartan menar kontoret att det är en missuppfattning och att utfyllnader med kaj och shiplift är redovisade. Förbundet för Ekoparken hävdar att det finns brister i hur plan- förslaget bedömts. Stadsbyggnadskontoret upplyser om att konse- kvensbedömningen av planförslaget utgår från Riksantikvarie- ämbetets handbok för riksintressen och att det i MKB:n har gjorts en distinktion mellan riksintresset för kulturmiljövården och riks- intresset nationalstadsparken. Kontoret finner inte anledning att misstro de bedömningar som gjorts i MKB:n. Varken Stadsmuseet eller länsstyrelsen har framfört synpunkter på brister i underlaget. Kritiker anser att den föreslagna detaljplanen är ofärdig och inte borde ha lagts fram. Stadsbyggnadskontoret påpekar att samrådet utgör en viktig del i att fördjupa kunskapsläget och framhåller att det slutgiltiga förslaget presenteras i granskningen. Apropå SFV:s önskemål om att i planhandlingarna förtydliga vem som är markägare, vill kontoret påpeka att detta är tydlig angett. Beträffande SVF:s önskan att klargöra om planen kräver fastighets- bildning, har lantmäterimyndigheten uppgett att detta inte torde vara nödvändigt. Detaljplanen utgör inte något hinder för att ändra nuvarande fastighetsindelning. Olägenhet under byggtiden Vad gäller oro för ökad och tung trafik under planens genomför- ande menar stadsbyggnadskontoret att en genomtänkt byggherre- och entreprenörsorganisation bör upprättas för att undvika onödiga störningar. Transporter till Beckholmen bör i möjligaste mån ske via sjöfart. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 15 (46) Parker och grönområden Angående de synpunkter som berör vegetationen på Beckholmen vill stadsbyggnadskontoret fortsatt studera den föreslagna grönskan på västra Beckholmen. En viss grönska, likt befintlig, kan bidra till att mildra intrycket av bebyggelsen sett från väster. Beträffande parken på centrala ön betonar stadsbyggnadskontoret att detalj- planen bekräftar den befintliga parken. I grönområdet ska de ovanliga arterna bevaras. Gator, trafik och sjötrafik Biltrafik En boende påpekar att vibrationer från tung trafik till och från Beckholmen är påfrestande för den egna fastigheten och har orsakat sprickbildningar. En boende undrar hur detaljplanen stämmer överens med visionen om en bilfri nationalstadspark och Södra Djurgården. Sjötrafik Sjöfartsverket har inget att erinra mot planförslaget förutsatt att flytbryggorna på Beckholmens östra sida placeras i enlighet med tidigare beslut från Länsstyrelsen. Samt att kajer och bryggor inte begränsar sjötrafikens möjlighet till säker manövrering till/från Rosenvik eller inskränker den allmänna och riksintresseklassade farleden 540. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Gator, trafik och sjötrafik Oro för att vibrationer från tung trafik till och från Beckholmen ska skada omkringliggande fastigheter har framförts. Planens genom- förandeskede behöver studeras vidare i nästa skede och en genom- tänkt organisation för samordning av transporter och leveranser bör upprättas. Stadsbyggnadskontoret har erfarit att tunga tran- sporter till Beckholmen kan gå sjövägen. Angående frågan hur detaljplanen stämmer överens med visionen om en bilfri nationalstadspark och Södra Djurgården påpekar stadsbyggnadskontoret att staden är positivt inställd till visionen. Kontoret påpekar att ett bilfritt Djurgården inte avser hindra nytto- trafiken samt att planförslaget endast medför en begränsad ökning av trafiken till Beckholmen. Till granskningen kommer stadsbyggnadskontoret i en marin risk- utredning klargöra att förslaget inte negativt påverkar farleden eller hindrar en säker manövrering. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 16 (46) Teknisk försörjning El Ellevio framför att befintliga elstationer måste förses med en planbestämmelse i plankartan. Räddningstjänst Storstockholms Brandförsvar (SSBF) påpekar att brandbilarnas (tankbilar) vikt överstiger Beckholmsbron bärighet och att bron behöver förstärkas. Vidare ser de positivt på att antalet brandposter föreslås utökas och att det bör ske samråd med SSBF och förvalta- ren av brandpostnätet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Teknisk försörjning Stadsbyggnadskontoret avser att till granskningen komplettera plankartan med bestämmelse för elstationer. Stadsbyggnadskontoret avser att till granskningen utreda Beck- holmsbrons bärighet, för att säkra räddningstjänstens framkom- lighet. Hälsa och säkerhet Buller, vibrationer och störningar Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) anser att avsteg från Natur- vårdsverkets riktlinjer beträffande industri- och verksamhetsbuller är rimligt. Samt att planhandlingarna bör kompletteras med beskriv- ning av andra eventuella störningar för närliggande bostäder, från den utbyggda verksamheten. Förorenade områden Länsstyrelsen bedömer att planförslaget riskerar att bli olämpligt med hänsyn till människors hälsa, men att det saknas tillräckligt underlag för en slutgiltig bedömning. Länsstyrelsen anser att det finns risk för att människor exponeras för gaser från flyktiga ämnen i den förorenade marken under de byggnader som medges i planförslaget och som kan tränga in i byggnaderna. Kommunen behöver redogöra för nuvarande föroreningssituation där nya byggnader planeras och bedöma risken för exponering för gaser. Kommunen behöver även redogöra för föroreningssituationen för parkmarken i planområdets norra del, och bedöma eventuella risker för exponering. Nödvändiga åtgärder behöver redovisas och regle- ras i plankartan. Stockholms Naturskyddsförening menar att det inom ramen för detaljplanen bör ställas krav på att de kraftigt förorenade bottensedi- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 17 (46) menten runt Beckholmen bör saneras. Även ytterligare sanerings- åtgärder av marken på Beckholmen bör genomföras. Ras, skred och erosion Länsstyrelsen anser att kommunen behöver tydliggöra om markför- stärkningsåtgärder kan behöva vidtas inom fler områden än de som redovisas i plankartan och vid behov genomföra kompletterande utredningar. Åtgärder eller restriktioner behöver regleras i plan- kartan samt beskrivas i planbeskrivningen. Risk för påsegling Länsstyrelsen menar att kommunen behöver göra en bedömning av påseglingsrisken vid flytbryggor och pontoner. Eventuella åtgärder för att förhindra påsegling eller dess konsekvenser ska om möjligt regleras i plankartan samt framgå av planbeskrivningen. Sjöfartsverket menar att risker, avseende nya anläggningarna och byggnationer, i relation till sjötrafiken bör kartläggas och utredas i en maritim riskanalys. Översvämningsrisk Havsnivåhöjning Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen inför planbestämmelser för att undvika konsekvenser av översvämningar för tillkommande byggnader. Omkringliggande områden kommer dock att översväm- mas vid högvatten vilket begränsar framkomligheten till de planera- de byggnaderna. Kommunen behöver redogöra för vilka konsekven- ser som kan uppstå om det inte är möjligt för räddningstjänsten att komma fram till byggnaderna vid en högvattensituation, utifrån vilka verksamheter som planeras i byggnaderna. Vid behov ska tillgänglighet till och från byggnaderna säkerställas i plankartan. Skyfall Länsstyrelsen ser positivt på att översvämningsrisken på Beckholm- en minskar jämfört med idag till följd av planförslaget. Föreslagna åtgärder behöver regleras i plankartan. Lågpunkten vid pumphuset kvarstår på grund av begränsade möjligheter till höjdsättning med hänsyn till kulturmiljön. Kommunen behöver bedöma om det finns behov av lokala åtgärder för att säkerställa att marken är lämplig för ändamålet. Kommunen behöver komplettera planbeskrivningen med en bedömning av framkomligheten för räddningstjänsten vid översvämning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Hälsa och säkerhet Buller, vibrationer och störningar Stadsbyggnadskontoret instämmer i Miljö- och hälsovårdsnämn- dens bedömning att avsteg från riktvärden avseende industribuller Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 18 (46) är rimligt. Ljudnivån inom planområdet beräknas vid utbyggnad att ligga på ungefär samma nivåer som för dagens situation och främst ske på dagtid. De nya verkstadshallarna innebär att visst arbete kan utföras inomhus varpå ljudnivåerna kan komma att bli lägre än beräknat. Förorenade områden Länsstyrelsens påpekar att det finns risk för exponering av gaser från flyktiga ämnen på grund av föroreningssituationen. Inför gran- skningen avser stadsbyggnadskontoret komplettera med provtag- ning i marken där nya byggnader föreslås. Gällande yttrande om parkmarkens föroreningssituation framkom vid ett planstödsmöte med länsstyrelsen att parkområdet inte utgör ett problem eftersom bebyggelsen är befintlig och sanering har skett till 0,5 m under mark. Stockholms Naturskyddsförening framför att det bör finnas sane- ringskrav av de förorenade bottensedimenten runt Beckholmen. Inför granskning av detaljplanen kommer problematiken med förorenade sediment samt behov av åtgärder, som krävs för att nå god vattenstatus i Strömmen, att utredas vidare. Åtgärder för att inte riskera försämring av vattenkvaliteten under genomförandet och drift av verksamheten ska föreslås. Ras, skred och erosion Länsstyrelsen anser att det finns behov av förtydliganden angående markförstärkningsåtgärder. Inför granskningen kommer geotekniska undersökningar utföras, med syfte att utreda vilka förstärkningsåtgärder som är nödvändiga att vidta. Dessa ska inarbetas i planhandlingarna. Risk för påsegling Behov av att utreda påseglingsrisken vid flytbryggor och pontoner har framförts under samrådet. Stadsbyggnadskontoret ska inför granskningen utreda och identifiera eventuella åtgärder som ska regleras i plankartan. Översvämningsrisk och skyfall Med anledning av länsstyrelsens yttrande avseende risken för över- svämning, vilket begränsar räddningstjänstens framkomlighet till planerade byggnader, ska stadsbyggnadskontoret inför granskning komplettera utredningen om dagvatten med påverkan från havs- nivåhöjningen. En bedömning ska göras om det finns behov av lokala åtgärder för att säkerställa markens lämplighet vid händelse av skyfall. Utredningar kompletteras med en bedömning av konse- kvenser för räddningstjänsten vid begränsad framkomlighet på grund av högvatten. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 19 (46) Miljö- och klimataspekter Miljökonsekvenser Miljö- och hälsovårdsnämnden påpekar att Naturvärdesinventerin- gen inte var färdig i samrådet och att planförslagets påverkan på naturmiljön inte kan bedömas. Det är dock positivt att träd inte av- verkas och rödlistade arter ska bevaras. En boende efterfrågar projektets klimatavtryck i utsläppta växthus- gaser. Miljökvalitetsnormer för vatten, MKN Övergripande Länsstyrelsen bedömer att planförslaget påverkar möjligheten att uppnå MKN för Strömmen. Påverkan från föroreningar i sediment och krossmassor vid Beckholmen är redan i dagsläget en av de stör- sta bidragande faktorerna till att MKN inte följs. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver redovisa en mer detalje- rad bild av rådande föroreningssituation i sedimenten runt ön samt vid de erosionskänsliga massorna ovanför vattenlinjen, för att kunna bedöma belastningen på recipienten till följd av planförslaget. Kom- munen behöver visa att MKN kan följas och det behöver tydligt framgå vad som krävs för att förhindra exponering eller spridning av föroreningar. Länsstyrelsen påpekar att kommunens bedömning av möjligheten att följa MKN behöver utgå ifrån recipientperspektivet och icke- försämringskravet. Om detaljplanens genomförande kan förväntas innebära att MKN inte uppnås får planen inte antas. Miljö- och hälsovårdsnämnden menar att planhandlingarna behöver klargöra om dagvattnet idag är en betydande källa till föroreningar, för att kunna bedöma vilka åtgärder och belastningsminskningar som krävs för att inte försämra status eller försvåra för att miljökva- litetsnormerna för Strömmen följs. Även åtgärder för att förhindra spridning av föroreningar från sedimenten, både vid anläggning och efter planens genomförande, bör redovisas. Förslag på lämpliga kompensationsåtgärder för de hydromorfologiska förändringarna som planeras bör också utredas vidare. SVOA bedömer utifrån resultat och slutsatser i dagvattenutrednin- gen att föreslagna åtgärder bör förbättra situationen gällande dag- vatten. Därmed skulle planen göra sin del i arbetet att uppnå MKN, men systemlösningens reningseffekt behöver förtydligas. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 20 (46) Kemiska kvalitetsfaktorer Länsstyrelsen anger att kommunen behöver redovisa effekten av de åtgärder som föreslås för att förhindra spridning av föroreningar till följd av uppgrumling vid den föreslagna småbåtshamnen, samt säkerställa dessa i plankartan. Länsstyrelsen anser att risk för spridning av föroreningar finns i samband med erosion i de förorenade massorna vid strandlinjen. Kommunen behöver redogöra för denna risk och omfattning av den. Kommunen behöver även visa vad som krävs för att MKN ska kunna följas och hur genomförandet av åtgärderna ska säkerställas. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Länsstyrelsen instämmer i dagvattenutredningens slutsatser. Efter- som dessa kvalitetsfaktorer redan är i sämsta klass innebär planen en otillåten försämring som äventyrar möjligheten att följa MKN. De habitatförstärkande åtgärderna i en annan del av vattenförekom- sten och som kompenserar för habitatförlust på Beckholmen behö- ver redovisas och vara säkerställda innan planen antas. Flytbryggor Länsstyrelsen upplyser om att flytbryggor visat sig ha en pumpande effekt som riskerar att virvla upp bottensediment och anser att de generellt bör undvikas utifrån de kraftigt förorenade sedimenten. Kommunen behöver redogöra för och bedöma risken för spridning av sediment intill befintliga och planerade flytbryggor. Vid behov behöver kommunen redovisa åtgärder som hindrar ytterligare sprid- ning av föroreningar för att kunna följa MKN. Uppgrumling av sediment vid småbåtshamnen Länsstyrelsen instämmer i markmiljöutredningens bedömning att risken för en ökning av föroreningsspridning genom uppgrumling behöver undersökas vidare för att säkerställa att föroreningssprid- ning inte sker vid småbåtshamnen och att MKN kan följas. Nöd- vändiga åtgärder behöver regleras i plankartan Dagvattenåtgärder Länsstyrelsen menar att kommunen behöver redovisa hanteringen av dagvatten för både föroreningar och flöde i planområdet och visa att de dagvattenåtgärder som föreslås är tillräckliga för att följa MKN i recipienten och närliggande vattenförekomster. Kommunen bör även redogöra för vilken reningskapacitet som krävs för de nya filterbrunnarna. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 21 (46) I plankartan finns en bestämmelse som anger att marken i huvudsak ska uppföras med vegetation. Planbestämmelsen behöver förtydli- gas så att det framgår vilken hårdgöringsgrad som är nödvändig. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Miljö- och hälsovårdsnämnden anser att Miljökonsekvensbeskriv- ningen (MKB) bör kompletteras med en beskrivning av den utökade varvsverksamhetens miljöpåverkan. MKB:n bör även innehålla en utförligare beskrivning av vad som ska följas upp avseende bety- dande miljöaspekter och vem som ansvarar för denna uppföljning. Stockholms Naturskyddsförening menar att MKB:n är alltför passiv beträffande ekologiska kompensationsåtgärder och att den bör ange åtgärder, i syfte att höja statusen på Strömmens vattenvegetations- och bottenfaunasamhälle. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Miljö- och klimataspekter Miljökonsekvenser Stadsbyggnadskontoret avser att komplettera planhandlingarna med en Naturvärdesinventering inför granskning. Miljökvalitetsnormer för vatten Efter samrådet har ytterligare sedimentprovtagning i ett större område runt Beckholmen utförts och analyserats. Även grund- vattenprovtagning utmed öns strand har utförts. På planstödsmöte med länsstyrelsen framfördes att denna och tidigare provtagning är tillräcklig för att få en bild över föroreningssituationen. Provtag- ningen kommer att ligga till grund för en övergripande analys av vilka åtgärder som behövs vidtas i ett större perspektiv med avseen- de på föroreningsspridningen från Beckholmen. Provtagningen kommer också att ligga till grund för en mer detaljerad utredning av åtgärder som behöver vidtas för att det inte ska finnas risk för försämring av Strömmens vattenkvalitet under genomförandet och drift av planområdets verksamhet. Dagvattenutredningen kommer att ses över gällande föroreningar och flöden inom planområdet och uppdateras med avseende på detta. Lämpliga kompensationsåtgärder för de hydromorfologiska förändringarna kommer att utredas vidare baserat på underlag ur Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) och redovisas i planhandlingarna. Dagvattenutredningen kommer att uppdateras gällande filter- brunnarnas kapacitet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 22 (46) Kemiska kvalitetsfaktorer Beräkning av risken för propellererosion i området ska utföras och analysen ligga till grund för vilka skyddsåtgärder som behöver vidtas. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Lämpliga kompensationsåtgärder för de hydromorfologiska förändringarna kommer att utredas vidare baserat på LÅP:ens underlag. Även biologiska kvalitetsfaktorer som är känsliga för hydromorfologisk störning studeras och redovisas i granskningen. Flytbryggor Eventuell påverkan från flytbryggor kommer att utredas i det fortsatta planarbetet och redovisas till granskningen. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Till granskningen kommer MKB:n att kompletteras med en beskrivning av den utökade varvsverksamhetens miljöpåverkan samt med ett förtydligande av uppföljningen avseende betydande miljöaspekter samt vem som är ansvarig. Till granskningen kommer ekologiska kompensationsåtgärder utredas och beskrivas i en reviderade MKB. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Beckholmens levande marina verkstadsmiljö representerar en obruten varvshistorisk tradition och är en i Sverige unik miljö, med höga kulturhistoriska värden. Planförslaget skapar förutsättningar för att bibehålla Beckholmens långa historiska kontinuitet av varvsverksamhet och Beckholmen som en fortsatta levande kulturmiljö. Planen har således potential att stärka riksintresset genom att skapa förutsättningar för varvsverksamheten att finnas kvar på Beckholmen. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är angeläget att både den kommersiella och den kulturhistoriskt inriktade varvsverksamheten på Beckholmen ges förutsättningar att fortsatt bedriva och utveckla sina verksamheter på platsen. Ett vitalt varv är avgörande för sjöfarten i regionen. Den kommersiella verksamheten utgör en betydelsefull del av infra- strukturen i Stockholm med sin växande befolkning och behov av hållbara gods- och persontransporter. Varvet har även fått en natio- nellt ökad betydelse för försvarsmakten och totalförsvaret gällande beredskap och reparationsförmåga. Likaså har varvet en stor betydelse för driften av andra sjögående myndigheter. Den kulturella och ideellt betingade varvsverksamheten bedriver ett betydande arbete för att bevara och levandegöra det marina kultur- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 23 (46) arvet. En förutsättning för den kulturella verksamheten är att det kommersiella varvet finansierar och driftar tekniska anläggningar. För att verksamheterna ska kunna utvecklas långsiktigt är det angeläget att permanenta och ändamålsenliga verksamhetslokaler kommer till stånd. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala vattenrum, tillika område av riksintressen för kulturmiljövården och nationalstadsparken, gör denna uppgift intrikat. Planförslaget behöver bearbetas i syfte att bättre anpassa förslaget till platsens kulturhistoriska värden samt till stadsbilden såväl på avstånd som på nära håll. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunk- terna kan hanteras och studeras vidare i det fortsatta arbetet. Förslag till riktlinjer för fortsatt arbete Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet föreslås följande riktlinjer studeras inför granskning: - Varvshallens volym på västra Beckholmen minska i syfte att minimera negativ påverkan på platsens kulturhistoriska värden. - Kajer, utfyllnader och flytbryggor minskas. - Kajers utformning bearbetas för att skapa ett mildare uttryck och främja möjligheten att avläsa Beckholmens form. - Antalet byggnader på östra Beckholmen minskas och ges en disposition som bättre ansluter till den äldre brukskaraktären. - Småbåtshamnen utgår och befintlig flytbrygga bevaras i justerat läge. - Samtliga föreslagna byggnader bearbetas så att dess arkitektur, material och kulör ansluter till platsens bruks- och verksamhetskaraktär. Utredningar förslås uppdateras och fördjupas med avseende på projektets påverkan på förorenade sediment och möjlighet att bidra till uppnåendet av miljökvalitetsnorm för vatten. Samt för geoteknik, dagvatten och naturvärdesinventering. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 24 (46) Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, Dnr 2012-03013. Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Samlad bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL att kommunen inte har visat att planförslaget uppfyller krav avseende frågor som rör riksintresse för kulturmiljövård, riksintres- se nationalstadsparken, förorenade områden, miljökvalitetsnormer för vatten, MKN, samt risk för översvämningar och försämrad stabilitet. Det saknas även särskilda skäl för att upphäva strandskyd- det inom allmänt tillgänglig parkmark, vilket är i strid med gällande bestämmelser. Utöver detta lämnar Länsstyrelsen rådgivande syn- punkter på dagvatten/MKN vatten samt synpunkter på genomför- andefrågor avseende fornlämningar, vattenverksamhet, särskilt skyddsvärda träd samt byggskedet/MKN vatten. Ingripandegrunder enligt 11 kap. 10 § PBL Riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Stock- holms innerstad med Djurgården [AB 115] och ska därmed skyddas mot åtgärder som riskerar att påtagligt skada riksintressets värden. Kulturmiljöutredningen (Sweco, 2022-09- 12) har identifierat ut- tryck och kulturvärden som är relevanta för riksintresset. Planförsla- get tar dock inte tillräcklig hänsyn till dessa. Länsstyrelsen anser att planförslaget innebär påtaglig skada på fyra av riksintressets ut- tryck. Nedan följer en utförligare motivering för respektive uttryck. 1600-talets starkt expansiva stad, med stadsplanestruktur, de offent- liga rummen och bebyggelsen. Riddarholmen och Blasieholmen. Den förindustriella stadens spridning av verksamheter och sociala skiktning i boendet. Sjöfarts-, handels- och industristaden. Hamn- anläggningar från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Skeppsholmen och Kastellholmen, delar av Djurgården, Beckholmen. Beckholmen är ett av de bärande uttrycken för Stockholm som sjö- farts-, handels- och industristad och del av stadens tidiga industri- ella utveckling. Här är hela ön, verksamheten och bebyggelse samt lämningar i vattnet uttryck för detta. Den föreslagna varvsbyggnaden riskerar, till följd av sin omfattande volym, att påtagligt skada riksintresset genom att den försvårar möj- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 25 (46) ligheten att avläsa visuella och funktionella samband. Exempelvis påverkas möjligheten att avläsa den stora kullen med stenvillan som är ett landmärke på ön. Varvsbyggnadens höjd och bredd behöver därför begränsas. Planförslaget innebär en utveckling av Beckholmen som rekreativt utflyktsmål, bland annat genom att medge nya byggnadsvolymer, småbåtshamn, kaj- och brygganläggningar på Beckholmens östra sida samt genom ett mindre grönområde på öns västra sida. Enligt Länsstyrelsen utgör dessa förändringar ett tydligt och påtagligt avsteg från befintlig varvs- och verksamhetsmiljö. Förändringarna försvårar märkbart möjligheten att utläsa Beckholmens varvsmiljö och Beckholmen som ett av de bärande uttrycken för Stockholm som sjöfarts-, handels- och industristad och del av stadens tidiga industriella utveckling. De nya byggnaderna utmed den östra kajen kommer att placeras framför den befintliga bebyggelsen och därmed förta de visuella sambanden. Nybyggnationen försvårar möjligheten att avläsa Beckholmens topografiska variation som dagens mer glesa och låga bebyggelse tillåter, eftersom siktlinjer bryts mot så- väl den gröna kullen som gamla bostället och dockmästarbostaden. De nya byggnaderna placeras med gavlarna mot vattnet och bryter därmed mot hur befintlig bebyggelse orienteras och placeras. Detta gör det historiska varvsområdets svårt att avläsa. De nya byggnader- nas framträdande och dominerande placering utmed kajen få stor påverkan för områdets karaktär och avläsbarhet. Länsstyrelsen anser att omfattningen, liksom gestaltningen av föreslagna byggnader, bryggor och småbåtshamn behöver begränsas betydligt och bearbe- tas för att inte utgöra en påtaglig skada på riksintresset för kultur- miljövården. Såväl kajer, utfyllnader och den förlängda flytbryggan mot väster minskar Beckholmssundet och därmed möjligheten att avläsa Beck- holmen som en separat ö. I det fortsatta arbetet behöver ett öppet vatten i Beckholmssundet finnas kvar. Staden behöver därför se över användningen av vattenområdet. Planförslaget medger vidare en förflyttning av den befintliga giraff- kranen till en ny grönstruktur på öns västra sida, vilket kommer för- svåra möjligheten att återspegla öns varvshistoria. En grönstruktur med parkkaraktär på öns västra sida kan otydliggöra varvsverksam- heten ytterligare. Giraffkranens nuvarande placering i den historiska varvsmiljön behöver bevaras i detaljplanen. Andra Stockholmska särdrag som anpassningen till naturen, fronten mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 26 (46) Mälaren. Vyerna från viktiga utsiktspunkter, blickfång, kontakten med vattnet. De tydligt avläsbara ”årsringarna” i stadsväxten. Länsstyrelsen bedömer att den föreslagna stora varvsbyggnaden innebär en risk för påtaglig skada på uttrycket fronten mot vatten- rummet, Stockholms inlopp, flera viktiga utsiktspunkter, stadens siluett och visuella samband liksom kontakten med vattnet. Byggna- den påverkar särskilt möjligheten att avläsa stadens siluett mot Södermalm. Beckholmens idag låglänta karaktär som skärgårdsö riskerar att växa ihop visuellt med bakomliggande stadslandskap. Även siluetten mot Djurgårdens gröna rekreationslandskap påverkas negativt av den föreslagna varvsbyggnaden. Den stora volymen bryter av mot en idag mångfacetterad stads- och landskapsbild, med uttryck för skärgård, vatten, stad och land med tillhörande topogra- fiska nivåer. Länsstyrelsen anser att storleken på den stora varvs- byggnaden behöver minskas för att inte riskera påtaglig skada på de stockholmska särdrag som karaktäriserar riksintresset. På motsvarande sätt otydliggör utformningen och omfattningen av föreslagna utfyllnader, tillsammans med föreslagna kajer, stadens skärgårdslandskap. Ett genomförande av planförslaget i dessa delar riskerar att påverka Beckholmens geografiska och topografiska form, den naturliga fronten mot vattenrummet i nordväst och öns avläsbarhet som en del av Stockholms vattenrum. Såväl kajer som utfyllnader mot väster minskar Beckholmssundet och därmed möjligheten att avläsa Beckholmen som en separat ö. Kommunen behöver visa hur de nya kajerna, utfyllnaderna och byggnaden kan gestaltas och utföras utan att riskera påtaglig skada på landskaps- bilden och riksintressets uttryck. Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. Teatrar och konsertsalar, Gröna Lunds tivoli och andra nöjesetablissemang. Djurgårdens bebyggelse och rekreations- landskap, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. En förstärkning av de rekreativa karaktärsdragen på Beckholmen kan även medföra en otydlig gränsdragning gentemot övriga delar av Djurgården. Den tydliga karaktären av de olika delområdena inom riksintresset, som bottnar i deras olika historiska funktion och bruk, får inte försvagas på ett sådant sätt att deras respektive berättarvärde otydliggörs. Länsstyrelsen bedömer vidare att den föreslagna verkstadsbyggna- den påverkar möjligheten att avläsa Djurgårdens bebyggelse och rekreationslandskap genom att den höga och omfångsrika volymen placerar sig rent visuellt framför dessa. Kommunen behöver minska omfattningen och bearbeta gestaltningen av de rekreativa inslagen i planförslaget, samt se över bredden och höjden på varvshallen för Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 27 (46) att säkerställa att planförslaget inte medför påtaglig skada på riks- intresset. Revidering av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 § miljöbalken Länsstyrelsen har inom ramen för den pågående översynen av samt- liga riksintressen i länet tagit fram ett reviderat förslag till riksint- resset Stockholms innerstad med Djurgården. Revideringen har i första hand inneburit förtydliganden och precisering av de riksint- ressanta värdena. Förslaget har överlämnats till Riksantikvarieäm- betet som förväntas att fatta beslut inom kort. Detta kan eventuellt påverka vilka analyser som behöver göras till granskningsskedet. Riksintresse för nationalstadsparken enligt 4 kap. 7 § miljöbalken I 4 kap. 7 § andra stycket miljöbalken anges att inom en national- stadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i park- landskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Länsstyrelsen konstaterar att en komplettering av bebyggelsen på platsen är möjlig under förutsättning att platsens grundläggande karaktär och dess natur- och kulturhistoriska värden bevaras (se prop. 1994/95:3 s. 43 ff). De omfattande förändringar som planför- slaget innebär för Beckholmen (utökad bebyggelse, utfyllnader samt nya kaj- och bryggkonstruktioner) tar inte hänsyn till denna kultur- historiskt känsliga miljö utan riskerar att skada det historiska land- skapets natur- och kulturvärden. Enligt vård- och utvecklingsplanen för nationalstadsparken (rapport 2012:33, s. 157) ska det vara möj- ligt att uppfatta de olika delarnas särart och historia. Den kultur- historiskt värdefulla bebyggelsen ska bevaras och vårdas, så att dess karaktär och kvaliteter består. Vid komplettering av bebyggelse krävs enligt vård- och utvecklingsplanen omsorgsfulla övervägan- den huruvida den föreslagna åtgärden till innehåll och form är för- enlig med nationalstadsparkens syfte. Storleken och utbredningen på de nya byggnaderna, framför allt den planerade varvshallen, behöver bearbetas avseende höjd och bredd. Även utfyllnader av kaj- och bryggkonstruktioner behöver anpassas bättre till platsens natur- och kulturvärden genom att minskas ner betydligt, för att begränsa de negativa effekterna på nationalstadsparken. Miljökvalitetsnormer för vatten, MKN Övergripande Länsstyrelsen bedömer att planförslaget påverkar möjligheten att uppnå MKN för Strömmen. Påverkan från föroreningar i sediment Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 28 (46) och krossmassor vid Beckholmen är redan i dagsläget en av de största bidragande faktorerna till att MKN inte följs. Kommunen gör bedömningen att MKN kan följas under förutsätt- ning att ett nytt dagvatten- eller filtersystem anläggs, eftersom ingen försämring av vattenkvaliteten i Strömmen kommer att ske. Bedöm- ningen gäller kemisk status såväl som det hydromorfologiska till- ståndet och relevanta biologiska kvalitetsfaktorer som redan idag är väsentligt påverkade. I mark- och sedimentmiljöutredningen (Sweco, 2022-09-11) föreslås en rad åtgärder för bygg- respektive driftskedet. Mark- och sedimentmiljöutredningen redovisar en sedimentprovtag- ning och fältiakttagelser på 29 provpunkter samt kemiska analyser från 11 provpunkter. Enligt utredningen är det svårbedömt hur föroreningarna ser ut mellan provpunkterna och osäkerheterna är stora. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver redovisa en mer detaljerad bild av rådande föroreningssituation i sedimenten runt ön, men också vid de erosionskänsliga massorna ovanför vattenlinjen för att kunna bedöma belastningen på recipienten till följd av plan- förslaget. Kommunen behöver visa att MKN kan följas och det behöver tydligt framgå vad som krävs för att förhindra exponering eller spridning av föroreningar. Effekten av de skyddsåtgärder som föreslås behöver framgå. I sin bedömning av möjligheten att följa MKN behöver kommunen utgå ifrån recipientperspektivet och icke-försämringskravet. Det är otillräckligt att utgå ifrån en jämförelse mellan nuvarande och förväntad belastningsnivå från planområdet som kommunen gör i samrådshandlingarna. De förorenade sedimenten inom området är redan i dag en av de största bidragande faktorerna till att MKN för vattenförekomsten inte följs och det finns ett stort åtgärdsbehov för att MKN ska kunna följas. Om detaljplanens genomförande kan förväntas innebära att en MKN inte följs får planen inte antas. Kemiska kvalitetsfaktorer Kommunen bedömer att risk för spridning av föroreningar finns i samband med uppgrumling orsakad av båttrafik vid småbåtsham- nen. Planbeskrivningen anger som förslag på åtgärd att placeringen av småbåtshamnens yttre brygga anpassas så att tillräckligt botten- djup erhålls. Kommunen behöver redovisa effekten av åtgärden och vid behov säkerställa den i plankartan. Länsstyrelsen anser att risk för spridning av föroreningar även finns i samband med erosion i de förorenade massorna vid strandlinjen. Av mark- och sedimentmiljöutredningen framgår att huvuddelen av Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 29 (46) ytsedimenten (översta centimetrarna) runt hela Beckholmen är mycket förorenade av bland annat kvicksilver, bly, koppar, kad- mium och olika PAH:er. Troligtvis finns det även höga halter av andra miljöfarliga ämnen. Under åren 2011–2014 gjordes en om- fattande sanering av marken. Före saneringen bedömdes Beckhol- men stå för minst 25–30 % av Strömmens metallförorening, och med minst 40 % av PAH16 (Sweco Environment AB, 2011). Utsläppen kom framför allt från de erosionskänsliga massorna ovanför strandlinjen. Av slutrapporten (Iterio, 2016) framgår att saneringen varken omfattade sedimenten, strandområdet i norra delen eller de erosionskänsliga fyllnadsmassorna ovanför strand- linjen. Därför kvarstår risk för spridning av föroreningar till reci- pienten. Kommunen behöver redogöra för denna risk och omfatt- ning av den. Kommunen behöver även visa vad som krävs för att MKN ska kunna följas och hur genomförandet av åtgärderna ska säkerställas. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Enligt planbeskrivningen kan MKN följas avseende kvalitetsfakto- rerna kopplade till det hydromorfologiska tillståndet (konnektivitet, hydrografiska villkor och morfologiskt tillstånd), eftersom ingen försämring sker. Av tabell 17, 18 och 19 i dagvattenutredningen (Sweco, 2022-09-12) framgår däremot att planen riskerar att påverka samtliga dessa kvalitetsfaktorer negativt och att planen äventyrar möjligheten att uppnå MKN. Enligt utredningen bör kommunen därför föreslå kompensationsåtgärder. Länsstyrelsen instämmer i dagvattenutredningens slutsatser. Eftersom dessa kvalitetsfaktorer redan är i sämsta klass innebär planen en otillåten försämring som äventyrar möjligheten att följa MKN. I miljökonse- kvensbeskrivningen föreslås habitatförstärkande åtgärder i en annan del av vattenförekomsten där det finns potential för förbättringar som kompenserar för habitatförlust på Beckholmen. Dessa åtgärder behöver redovisas och vara säkerställda innan planen antas. Flytbryggor Planförslaget innehåller flera bryggor av typen flytbryggor. Enligt faktabladet ”Våra bryggors påverkan på växter och djur (Länsstyrel- sen Stockholm, 2018:4)”, har flytbryggor visat sig ha en pumpande effekt som riskerar att virvla upp bottensediment ytterligare, som sedan förs ut i recipienten. Risken är särskilt stor vid småbåtsham- nen där det finns grunda och kraftigt förorenade sediment. Länssty- relsen anser att denna typ av brygga generellt bör undvikas utifrån de kraftigt förorenade sedimenten. Kommunen behöver redogöra för och bedöma risken för spridning av sediment intill de befintliga och planerade bryggorna. Vid behov behöver kommunen redovisa Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 30 (46) åtgärder som hindrar ytterligare spridning av föroreningar för att kunna följa MKN. Uppgrumling av sediment vid småbåtshamnen Enligt planbeskrivningen finns risk för en ökning av förorenings- spridning genom uppgrumling orsakad av de fritidsbåtar som angör vid både befintliga och framtida bryggor. Befintliga flytbryggor ska enligt kommunen ses över till nästa skede och småbåtshamnens yttre brygga ska placeras på tillräckligt bottendjup för att undvika grumling. Utifrån dessa åtgärder bedömer kommunen att konse- kvenserna av spridning av miljögifter via grumling från ökad båt- trafik till Beckholmen blir obetydliga. Enligt markmiljöutredningen (Sweco, 2022-09-11) behöver risken för en ökning av föroreningsspridning genom uppgrumling under- sökas vidare för att säkerställa att föroreningsspridning inte sker vid småbåtshamnen och att MKN kan följas. Länsstyrelsen instämmer i detta. Nödvändiga åtgärder behöver regleras i plankartan. Dagvattenåtgärder Kommunen bedömer att föreslagen systemlösning för dagvatten- hanteringen kommer att vara tillräcklig. Bedömningen utgår från att belastningen till filterbrunnarna minskar genom att rätt typ av filter används, samt att det finns rutiner för regelbunden skötsel och byte av filtermaterialet. Inga föroreningsberäkningar har dock redovisats i planhandlingarna. I stället diskuteras rening utifrån de ämnen som förekommer och påverkan på MKN. Kommunen hänvisar även till provtagningar på utgående dagvatten före och efter rening i befint- liga filter och konstaterar att utsläppen är höga, men redogör inte ytterligare för dem i samrådshandlingarna. Kommunen behöver redovisa hanteringen av dagvatten för både föroreningar och flöde i planområdet och visa att de dagvattenåtgärder som föreslås är till- räckliga för att följa MKN i recipienten och närliggande vattenföre- komster. Kommunen bör även redogöra för vilken reningskapacitet som krävs för de nya filterbrunnarna. I plankartan finns en bestämmelse som anger att marken i huvudsak ska uppföras med vegetation. Planbestämmelsen behöver förtydli- gas så att det framgår vilken hårdgöringsgrad som är nödvändig. Strandskydd Länsstyrelsen instämmer i att det finns särskilda skäl för att upp- häva strandskyddet inom kvartersmarken och att intresset av att ta området i anspråk väger tyngre än strandskyddsintresset i denna del. Kommunen har dock inte motiverat varför strandskyddet upphävs inom parkmark som idag är allemansrättsligt tillgänglig och som Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 31 (46) avses förbli det. Länsstyrelsen anser att strandskyddet behöver ligga kvar inom allmän plats för park. Eventuella åtgärder som är för- bjudna enligt strandskyddsbestämmelserna bör i stället prövas i en separat process genom strandskyddsdispens. Hälsa och säkerhet Förorenade områden Länsstyrelsen bedömer att planförslaget riskerar att bli olämpligt med hänsyn till människors hälsa, men det saknas tillräckligt under- lag för att göra en slutgiltig bedömning. Verksamheterna på Beck- holmen har under åren gett upphov till mycket giftiga ämnen i mark och sediment. Länsstyrelsen anser att det finns risk för att männi- skor exponeras för gaser från de flyktiga ämnen som konstaterats på Beckholmen, eftersom föroreningar i marken under de byggnader som medges i planförslaget kan tränga in i byggnaderna och påver- ka människors hälsa. När saneringsarbetet 2011–2014 hade avslu- tats lämnades på begäran en slutrapport (Iterio, 2016) till Länssty- relsen som redovisade kvarlämnade föroreningar. I slutrapporten framgår att mycket stora mängder av bland annat PAH (polycykli- ska aromatiska kolväten) och tungmetaller som bly, zink och kvick- silver inte har åtgärdats under grundvattennivån. Framför allt gäller det västra sidan av ön där byggnader planeras, längs de erosions- känsliga kanterna och i sedimenten runt hela ön, men också ett om- råde invid Beckholmskanalen i planområdets norra del där planför- slaget redovisar parkändamål. Kommunen behöver redogöra för nuvarande föroreningssituation där nya byggnader planeras och bedöma risken för exponering för gaser från flyktiga ämnen. Kom- munen behöver även redogöra för föroreningssituationen för park- marken i planområdets norra del, och bedöma eventuella risker för exponering. Nödvändiga åtgärder behöver redovisas och regleras i plankartan, för att säkerställa att marken är eller kan göras lämplig för sitt ändamål avseende människors hälsa. Översvämningsrisk Havsnivåhöjning: Vid höga nivåer i havet riskerar delar av Beck- holmen att översvämmas. Markhöjden på östra Beckholmen och därmed ett antal planerade byggnader ligger under länsstyrelsens rekommenderade lägsta grundläggningsnivån + 2,7 m (RH2000). Länsstyrelsen ser positivt på att kommunen inför planbestämmelser för att undvika konsekvenser av översvämningar för tillkommande byggnader. Omkringliggande områden kommer dock att över- svämmas vid högvatten vilket begränsar framkomligheten till de planerade byggnaderna. Kommunen behöver redogöra för vilka konsekvenser som kan uppstå om det inte är möjligt för räddnings- tjänsten att komma fram till byggnaderna vid en högvattensituation, Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 32 (46) utifrån vilka verksamheter som planeras i byggnaderna. Vid behov ska tillgänglighet till och från byggnaderna säkerställas i plankartan. Skyfall: Länsstyrelsen ser positivt på att översvämningsrisken på Beckholmen minskar jämfört med idag till följd av planförslaget. Enligt planbeskrivningen går det att bygga bort två av tre identifie- rade lågpunkter genom höjdsättning och sekundära avrinningsvägar. Dessa åtgärder har dock inte säkerställts genom planbestämmelser. Nödvändiga åtgärder för att marken ska bli lämpad för föreslagen användning behöver regleras i plankartan. Lågpunkten vid det befintliga pumphuset kvarstår på grund av be- gränsade möjligheter till höjdsättning med hänsyn till kulturmiljön. Kommunen behöver bedöma om det finns behov av lokala åtgärder för att säkerställa att marken är lämplig för ändamålet. Kommunen behöver komplettera planbeskrivningen med en bedöm- ning av framkomligheten för räddningstjänsten vid översvämning. Risk för ras, skred och erosion I plankartan finns en bestämmelse som anger att stabiliserande åtgärder behövs inom ett område som är markerat på plankartan. Enligt planbeskrivningen behöver även områden som inte omfattas av planbestämmelsen undersökas innan byggnation. Bland annat anges behov av geotekniska undersökningar och stabilitetsberäknin- gar för området med den nya varvsbyggnaden. Länsstyrelsen anser att riskerna i denna del inte är tillräckligt utredda i planförslaget för att det ska vara möjligt att bedöma markens lämplighet för föresla- gen användning. Risker för ras, skred och erosion är en del av lämp- lighetsbedömningen och behöver därför göras inom planprocessen. Kommunen behöver tydliggöra om förstärkningsåtgärder kan behöva vidtas inom fler områden än de som redovisas i plankartan och vid behov genomföra kompletterande utredningar. Om risker för ras, skred och erosion finns inom fler områden behöver åtgärder eller restriktioner regleras i plankartan samt beskrivas i planbeskriv- ningen. Risk för påsegling Planförslaget möjliggör flytbryggor och pontoner i flera lägen runt ön. Kommunen behöver beskriva i vilka miljöer den bedömer att människor uppmuntras att vistas och göra en bedömning av påseg- lingsrisken för dessa platser. Eventuella åtgärder för att förhindra påsegling eller dess konsekvenser ska om möjligt regleras i plan- kartan samt framgå av planbeskrivningen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 33 (46) Råd om tillämpning av 2 kap. PBL Länsstyrelsen ger kommunen råd beträffande dagvatten. Länssty- relsen lämnar även övriga synpunkter av betydelse för planens genomförbarhet gällande fornlämningar, särskilt skyddsvärda träd, vattenverksamhet och byggskedet. Luftfartsverket LFV har, i egenskap av sakägare för CNS-utrustning, inget att erinra mot detaljplaneförslaget. Region Stockholm, Trafikförvaltningen Region Stockholm har inga synpunkter på planförslaget. Storstockholms Brandförsvar (SSBF) Enlig planbeskrivningen klarar Beckholmsbron en maximal vikt på 20 ton. Vikten för samtliga SSBF:s lastväxlarfordon med lastväxlar- tank (tankbilar) överstiger 20 ton. Detta innebär att SSBF inte kan transportera ut vatten till Beckholmen vid räddningsinsats. Brons bärighet behöver förstärkas för att fordonen ska kunna köra till Beckholmen. Utifrån underlaget är brandpostsystemet i området delvis glest. SSBF ser positivt på att det tagits fram en utredning som visar var kompletterande brandposter krävs för att nå fullgod brandvatten- försörjning på Beckholmen. Mot bakgrund av Beckholmsbrons låga bärighet, som innebär att SSBF inte kan transportera vatten till Beckholmen, är det extra viktigt att brandvattenförsörjningen på Beckholmen fullt ut utförs som ett konventionellt brandvatten- system. SSBF anser att behovet av nya brandposter i området bör ses över i samråd med förvaltaren av brandpostnätet. Trafikverket Har ingen erinran. Sjöfartsverket Sjöfartsverket upplyser om att planområdet angränsar mot den all- männa och riksintresseklassade farleden 540 och omfattar utöver sjötrafik till Beckholmen även av sjötrafik till/från Rosenvik. Sjöfartsverket ser positivt på planförslaget och har inget att erinra mot planförslaget. Förutsatt att flytbryggorna på Beckholmens östra sida är i enlighet med tidigare beslut från Länsstyrelsen. Samt att kajer och bryggor inte begränsar sjötrafikens möjlighet till säker manövrering till/från Rosenvik eller inskränker den allmänna och riksintresseklassade farleden 540. För att säkerställa att åtgärderna inte kommer att påverka övrig sjö- trafik bör samråd ske med berörda verksamheter. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 34 (46) I kommande underlag är det en fördel om de planerade vattenverk- samheterna är markerade i sjökortskunderlag. Planförslagets risker för sjötrafiken bör utredas i en maritim risk- analys som även ska visa att riskreducerande åtgärder är acceptabla. Sjöfartsverket informerar om tillstånd och säkerhetshöjande åtgär- der i samband med planens genomförande. Statens Fastighetsverk (SFV) SVF bedömer att planförslaget innebär mycket negativa konsekven- ser för upplevelsen av Kungliga nationalstadsparken och riksintres- set Stockholms innerstad med Djurgården samt utgör ett hot mot det statliga byggnadsminnet. Fastighetsverket anser att planförslaget innebär så stora förändrin- gar att Beckholmens karaktärsdrag påverkas negativt och förståel- sen av den historiska kulturmiljön försvåras. De betonar att plan- förslaget kommer att vara synlig från stora delar av omlandet och negativt påverka stadssiluetten, stadens front mot vattnet samt förståelsen att Beckholmen är en ö. Fastighetsverket anser att stor försiktighet bör råda inom nationalstadsparken och riksintresset och menar att planförslaget skulle påverka SFV:s uppdrag att värna och vårda platsens natur- och kulturhistoriska värden. SVF vill att det förtydligas om fastighetsindelningen inom plan- området kommer att ändras. SFV påpekar att en tillståndsansökan, med ett detaljerat underlag som redovisar gestaltningen, krävs innan RAÄ slutligt kan till- ståndspröva åtgärderna. SVF informerar om att Beckholmen ägs av staten och att området förvaltas av Kungliga Djurgårdens förvaltning, de önskar att detta förhållande förtydligas i planhandlingarna. Slutligen anser SFV att det är positivt att planförslaget bidrar till att den maritima varvs- och verksamhetsmiljön och dess funktion kan fortsätta, men menar att denna verksamhet bör kunna fortsätta även utan föreslagen omfattning på byggnadsvolymer, utfyllnader med förändrad strandlinje, kajkonstruktioner och bryggor. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inga synpunkter på planförslaget. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 35 (46) Stadsdelsnämnden Östermalm Förvaltningen är positiv till förslaget till ny detaljplan och att de stora kulturvärden som finns på platsen i och med det skyddas. Förvaltningen ser också positivt på att utvecklingen av platsen som besöksmål möjliggörs, vilket är i linje med översiktsplanen för nationalstadsparken där Beckholmen ingår i Evenemangsparken vars inriktning är en fortsatt utveckling av området som nöjes- och lustpark. Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) MHN anser att avsteg från att innehålla Naturvårdsverkets rikt- värden avseende industri- och verksamhetsbuller i detta fall är rimligt. Planhandlingarna bör kompletteras med beskrivning av eventuella störningar för närliggande bostäder, från den utbyggda verksamheten, exempelvis strålkastarljus MHN anser att det inte går att bedöma om föreslagen dagvattenhan- tering är tillräcklig. Det behöver tydliggöras om belastningen från dagvattnet idag är en betydande källa till föroreningar. Detta för att kunna bedöma vilka åtgärder och belastningsminskningar som kan krävas för att inte försämra statusen eller försvåra för att miljökvali- tetsnormerna för Strömmen kan följas. Samt redovisa åtgärder för att förhindra spridning av föroreningar från sedimenten både vid anläggningsarbeten och efter planens genomförande. Förslag på lämpliga kompensationsåtgärder för de hydromorfologiska föränd- ringarna som planeras bör också utredas vidare. Beträffande naturmiljön påpekar MHN att de inte kan uttala sig enär naturvärdesinventeringen inte är färdig, men påpekar att det är posi- tivt att träd inte ska avverkas och att rödlistade arter bevaras. Innan schaktarbeten påbörjas bör det utföras provtagning av områ- den där markarbeten ska utföras. Miljökonsekvensbeskrivningen bör kompletteras med en beskrivning av den utökade varvsverksam- hetens miljöpåverkan. Miljökonsekvensbeskrivningen bör även innehålla en utförligare beskrivning av uppföljning av betydande miljöaspekter och vem som ansvarar för denna uppföljning. Kulturförvaltningen, Stadsmuseet kulturmiljö Stadsmuseet ser positivt på att maritim varvsverksamhet kan fortsätta på Beckholmen. Stadsmuseet bedömer dock att föreslagen detaljplan sammantaget skulle medföra stor negativ påverkan på Beckholmens miljö och karaktär, samt viktiga vyer och siktlinjer i ett av stadens centrala vattenrum. Föreslagen detaljplan bedöms mot bakgrund av detta i delar innebära en förvanskning av Beckholmens synnerligen stora kulturhistoriska värden, samt till stora delar inte vara utformad på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, och kulturvärdena på platsen enligt 2 kap. 6§ plan- och bygglagen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 36 (46) Stadsmuseet bedömer att de föreslagna kajerna förlängningen av flytbryggan samt småbåtshamnen skulle innebära att Beckholmen till stor del byggs in och får en massiv utformning. Möjligheten att avläsa öns topografi försvåras betydligt. Småbåtshamnen bedöms frångå Beckholmens tradition som varvs- och verksamhetsmiljö, vilket riskerar att försvåra tolkningen av platsen. Föreslagen försto- ring av Gustaf V:s docka riskerar innebära förvanskning av en teknikhistoriskt värdefull konstruktion med synnerligen stora kulturhistoriska värden. Åtgärden skulle även innebära en förändring av öns proportioner. Föreslagen utfyllnad av ön skulle förändra öns form och upplevelsen av Stockholms inlopp österifrån märkbart negativt. Den grönska som föreslås på öns västra sida knyter inte an till öns varvshistoriska karaktär och bedöms olämpligt ur kulturmiljösynpunkt. Förslaget till ny verkstadshall innebär en stor påverkan på platsens kulturhistoriska värden. Föreslagen volym och skala skymmer viktiga siktlinjer och får en märkbar visuell påverkan i ett framträdande läge i Stockholms centrala inlopp. Föreslagen volym innebär en märkbar skalförskjutning och bedöms dominera landskapsbilden i relation till bebyggelsen på Djurgården. Sammantaget med flera av de andra pågående projekten i området finns risk att helheten förändras på ett icke önskvärt vis. Stadsmuseet anser att skala och volym behöver omarbetas för att förslaget ska bedömas som lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, och kulturvärdena på platsen enligt 2 kap. 6§ plan- och bygglagen. Byggnadens utformning bör ta utgångspunkt i varvs- och verksam- hetsmiljöns tillfälliga och enklare karaktär, för att undvika att läs- barheten som varvs- och industrimiljö försvagas. Stadsmuseet bedömer att varvshallarna på västra Beckholmen konkurrera med Stenvillan och dess position på Beckholmens kulle och därmed förvanska öns och bebyggelsens synnerligen stora kulturhistoriska värden. Stadsmuseet bedömer att byggnaderna på östra Beckholmen bör utformas med utgångspunkt i platsens historiska varvs- och indu- strimiljö snarare än att relatera till skärgårdsmiljöer. Förtätningen på östra sidan kan behöva minska, tillkommande byggnader kan få stora negativa konsekvenser i en kulturmiljö som under lång tid inte tillåtit permanent ny bebyggelse. Stadsmuseet rekommenderar att utformning och placering av den bebyggelse som föreslås på östra Beckholmen behöver studeras närmre, samt att konsekvenserna redovisas tydligare i text och illustrationer i planbeskrivningen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 37 (46) Stadsmuseet är positiv till att markanvändningen regleras som varv för att varvsverksamheten med lång kontinuitet ska bibehållas. Stadsmuseet bedömer däremot att bestämmelsen centrumändamål vid sidan om bostadsanvändning för stenvillan riskerar negativa konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska värden och bör ut- redas. En bebyggelsehistorisk inventering bör tas fram. Stadsmuseet saknar en beskrivning och konsekvensanalys på Beckholmsbron kulturhistoriska värden till följd av ökad biltrafik till ön och att gata föreslås medges för fordons-, gång- och cykeltrafik på den allmänna platsmarken, inklusive bron. Beckholmsbron är Stockholms enda träbro och dess kulturhistoriska värden behöver utredas trots att den har ändrats sedan uppförandet i mitten av 1800-talet. Stadsmuseet ser positivt på att bestämmelser för skydd av kultur- värden förslås för befintlig bebyggelse samt att dockorna föreslås skyddas genom rivningsförbud. Stadsmuseet anser att lovplikt för bygglovsbefriade åtgärder återinförs genom planbestämmelser när nuvarande områdesbestämmelser upphör. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Skönhetsrådet tillstyrker förslag till detaljplan med erinran om att renodla och minska de föreslagna volymerna på öns västra sida, minimera kaj- och brygganläggningar samt värna öns geomorfologi. Beckholmens exponerade läge innebär stor synlighet i stadsbilden och förslaget kommer innebära negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö. För att Beckholmen på sikt inte ska bli ett minnesmärke över en svunnen tid är det angeläget att verksamheten ges förutsätt- ningar att leva vidare. Det kulturhistoriska värdet i att Beckholmen fortsätter att vara en levande miljö väger därför tungt. Skönhetsrådet understryker att de tillkommande volymerna måste bearbetas och hållas nere i skala så mycket som det bara går. Detta gäller även utfyllnader samt föreslagna kaj- och brygganläggningar. Den tillkommande varvshallens fasader kan med fördel förses med träfasad färgsatt i en traditionell röd slamfärgskulör med sockel av rött tegel. Att variera de olika volymerna med avvikande kulör och material är enligt Skönhetsrådets mening olämpligt. Rådet poängterar att växtligheten på Beckholmen är kulturhistoriskt mycket intressant eftersom unika växter har kommit in med barlast av sand under 1800-talet. Dessvärre försvann stora delar i växtlighe- ten i samband med marksaneringen 2011 – 2014. Om mindre utfyll- nader av ön är nödvändiga förordar rådet därför fyllnadsmassor från Beckholmen. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 38 (46) Rådet menar att det är positivt att den centralt belägna kullen med sitt gångstråk kring stenvillan planläggs som park så att allmänhetens tillträde till ön säkras. Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen kommer inte att yttra sig. Övriga remissinstanser Ellevio AB Tillkommande bebyggelse behöver anslutas till elnätet med egen servisledning. Plankarta måste även förses med planbestämmelse för befintliga nätstationer. Ellevio önskar löpande dialog avseende områdets elförsörjning även inför byggskedet. Ellevio önskar bli kallade till ledningssamord- ning. Ellevio informerar om att urdrifttagna oljekablar finns inom planområdet. Om kablarna påträffas ska de tas bort och saneras. Ellevio lokalnät har nätstationer samt kabelskåp med tillhörande ledningar inom planområdet dessa måste beaktas. Kablar kan bli föremål för omförläggning eller flytt. Stockholm Exergi Har ingen erinran. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA framför att det förutsätts att befintliga servisledningar för vatten och spillvatten till fastigheten kommer att användas. Beträffande kapacitet i spillvattenanslutningen bedöms det kombi- nerade ledningssystemet nedströms anslutningen vara begränsad, varför det är viktigt att flödesökningen minimeras, helst att ingen ökad belastning alls sker nedströms anslutningen genom fördröjning inom det privata spillvattensystemet. Dagvattenhantering Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) har tagit del av dagvattenutredning Beckholmen. Utredningen har följt Stockholm stads åtgärdsnivå och Stockholm stads checklista för dagvattenutredningar. Ett antal punkter behöver dock läggas till eller kompletteras i enlighet med checklistan. - Information kring grundvattenförhållanden saknas. Detta behöver kompletteras. Information kring grundvattenförhållanden är av vikt för att kunna avgöra dagvattenåtgärdernas lämplighet i förhållande till grundvattnet. - Marknivåer för utredningsområdet saknas. Detta behöver kompletteras för att underlätta förståelsen kring befintlig och framtida avvattning. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 39 (46) - Avsnittet om översvämningar och skyfall behöver uppdateras i enlighet med checklistan till Stockholm stads skyfallskartering - Dagvattenlösningarnas storlek och placering behöver presenteras i figur så att plats kan reserveras i plankartan innan planen antas - Flöden efter fördröjning behöver ses över, den förlängda rinntiden som används bör inte vara samma för alla åter- komsttider. Se diagram i PM Beräkningsmetodik för dag- vatten (s. 35-36). - I utredningen har dockor och bryggor bortsetts ifrån vid beräkningen av fördröjningsvolym enligt åtgärdsnivån. Åtgärdsnivån gäller för alla ytor och för de ytor som inte kan ledas mot en dagvattenåtgärd ska dagvattenåtgärderna kompensera för denna volym. - SVOA anser att en uppskattning av föroreningshalter och - mängder bör göras för att få en uppfattning om reningsanläggningarnas påverkan. Information kring den specifika systemlösningen behöver förtydligas, bland annat behöver förväntad reningseffekt presenteras. Vidare behöver även avsnitt om dagvattenlösningar förtydligas med hur avsättningsmagasin och filterbrunnslösningen ser ut, samt hur de ska fungera i kombination. Utredningen bör även kompletteras med en diskussion kring lösningens för- och nackdelar, samt osäkerheter. - En tydligare bild av systemlösningen (figur 12 i erhållen utredning) skulle underlätta förståelsen. Presenterade fördröjningsvolymer och storlek på magasinen hade varit bra att visa i en figur för att underlätta förståelsen. Det finns ett antal siffror i figur 12 där det inte framgår om de har någon betydelse. Utifrån resultat och slutsatser i utredningen bör föreslagna dagvattenåtgärder förbättra situationen gällande dagvatten och därmed skulle planen göra sin del i arbetet att uppnå MKN, men det behöver förtydligas med information om systemlösningens reningseffekt. För att upprätthålla funktion behöver anläggningarna underhållas kontinuerligt så att en hög reningseffekt upprätthålls under anläggningens hela livstid. Driftfrågan, med information kring behov av skötselplan, behöver även tas i beaktande när projektet fortskrider. PostNord Postnord upplyser om att de ska godkänna placering och standard på postmottagningsfunktion. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 40 (46) Hyresgästföreningen Östermalm Hyresgästföreningen Östermalm tillstyrker bevarandet och utveck- landet av varvsverksamheten under följande förutsättningar: - att ett nytt dagvattensystem etableras samt att förorenings- spridning under byggskedet förhindras. - kontroll och uppföljning sker enligt etablerade metoder. - även långsiktigt behov av uppföljningskontroll tillgodoses. - Gällande omgivningsbuller i byggskedet anser är det viktigt att bostäder på ön och på Djurgårdssidan skyddas i enlighet med Naturvårdsverkets bestämmelser. Hyresgästföreningen Östermalm avstyrker den del i förslaget som rör besöksverksamheten och menar att den inte bör prioriteras i ett känsligt område med begränsad yta, där varvsverksamheten är juridiskt klassad som ISPS-område. Samt att varvsverksamhetens behov av säkra transporter måste prioriteras. Slutligen önskar föreningen en samlad uppföljning av vilka miljö- konsekvenser och kumulativa effekter samtliga aktuella detaljplaner inom Evenemangsparken får för riksintresset “Stockholms innerstad med Djurgården”. Naturskyddsföreningen Stockholm Stockholms Naturskyddsförening anser att Beckholmens maritima miljö är viktigt att värna men påpekar samtidigt att det är viktigt att Beckholmen framöver blir mycket mer miljövänlig, och gör ett så litet ekologiskt fotavtryck som möjlig. Föreslagna utfyllnaderna i vattnet ses som problematiska och föreningen menar att Beckhol- men är tillräckligt utfylld. De är även tveksamma till betongbrygg- orna som möjliggör för större fartyg, vilket i sig innebär ökade miljörisker. Föreningen menar att, det inom ramen för detaljplanen, bör ställas krav på sanering av mark och bottensediment, åtminstone vatten- området inom detaljplanekartan bör omfattas av saneringen. Ett åtgärdsprogram förespråkas för att gynna biologisk mångfald, bevara ovanliga arter samt förbättra Strömmens vattenvegetations- och bottenfaunasamhälle. Föreningen förordar att flertalet tak om- vandlas till gröna tak om det inte blir föremål för solpaneler. Be- träffande ekologiska kompensationsåtgärder menar föreningen att skrivningen i MKB:n är alltför passiv och att det bör anges vilka åtgärder som ska företas och i vilken ordning, i syfte att höja statusen på Strömmens vattenvegetations- och bottenfaunasamhälle. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 41 (46) Sakägare, boende och övriga AA AA framför att en bastu i anslutning till hamnen hade ökat attraktiviteten för stadsdelen samt inneburit en positiv inverkan på turistnäringen. Det skulle även minska brott och öka tryggheten. Beckholmens Dockförening (BDF) BDF önskar, genom JL och JH, att bebyggelsen på östra Beckholmen bättre anpassas till föreningens verksamhet. Föreningen ger förslag på placering av bryggor, grindar och staket. CFP Uttrycker förståelse för det kommersiella varvets behov av att ut- veckla sin verksamhet men saknar formellt underlag. CFP menar att en statlig utredning som påvisar regionens brist i infrastrukturen för reparation av fartyg torde finnas, eftersom planförslaget utgår från detta. CFP påpekar att vibrationer från tung trafik till och från Beckhol- men är påfrestande för den egna fastigheten och orsakat sprick- bildningar. En omfattande byggnation enligt planförslaget innebär tung byggtrafik vilket oroar. CFP frågar hur detaljplanen stämmer överens med visionen om en bilfri nationalstadspark och Södra Djurgården. Ett genomförande av planen antas generera fler transporter och ökad biltrafik. Efterfrågar projektets klimatavtryck i utsläppta växthusgaser. CFP påpekar att Beckholmen är byggnadsminnesförklarat och att det krävs särskilda skäl för ändringar. CFP efterfrågar behovet av utökade byggrätter liksom för småbåtshamnen på östra Beckholmen och menar att det behöver klargöras. Vidare anges att föreslagna byggnader är gestaltningsmässigt aparta i kulturmiljö. Försvaret flyttade sin verksamhet till Muskö under 1960-talet. Under samrådsmötet framfördes att det nu finns behov av att reparera militärens, och eventuellt Nato:s fartyg, på Beckholms- varvet, ett behov som spås öka i framtiden. Med anledning av på- gående krig i Europa, skulle Beckholmsvarvet genom sin expone- ring kunna bli ett prioriterat mål av främmande makt vid en even- tuell framtida konflikt. CFP frågar om det är rimligt med denna verksamhet centralt i Stockholm? Var det inte av detta skäl som Musköbasen byggdes? CÅ och EÅL CÅ och EÅL framför att de i grunden positiva till varvsverksam- heten då varvet fyller en viktigt funktion för att trygga fartygs- reparationer i regionen. De menar dock att detaljplaneförslaget bör Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 42 (46) justeras. De föreslår att Gustav V:s docka i samband med utbyggnaden bör sänkas med 5 - 10 meter. Fartygen ligger då djupare ner i dockan och bullret reduceras, vilket är positivt för besökare och för boende i Djurgårdsstaden. Därtill skulle utsikten från parken över Stockholms hamninlopp och varvsverksamheten förbättras. De menar vidare att den planerade 25 m höga verkstadshallen är alldeles för högt. Att även sänka ner verkstadshallen i marken 5 - 10 meter kommer även det att gagna allmänhetens mottagande av denna förändring av Beckholmens siluett. De motsätter det bestämdaste att Stenvillan ges en utökad använd- ning samt att del av trädgården markerats som park i planförslaget. Stenvillan har varit familjens bostad sedan 1966 och de har inga planer på att flytta. I samband med saneringen flyttades staketet närmare Stenvillan vilket minskade tomten och hemfridszonen reducerade. Reducering av tomten gäller även vid garaget. De menar vidare att varvsverksamheten inte syns från trädgården varför incitament saknas för att ge allmänheten tillträde genom att ändra markanvändningen till allmänt tillgänglig park. CÅ och EÅL uppmanar följande: - flytta benämning PARK från trädgården - ta bort beteckningen C1 för Stenvillan - ange och markera Stenvillans tomt, innanför staketet och grinden, med gulprickning såsom B, likt övriga bostäderna på ön. Djurgårdens Hembygdsförening (Dhf) Djurgårdens Hembygdsförening avstyrker planförslaget. Dhf delar bedömningen i MKB:n att planförslaget riskerar innebära negativa konsekvenser för riksintressena Stockholms innerstad med Djurgår- den och nationalstadsparken liksom för byggnadsminnet. De menar att ett nytt detaljplaneförslag måste utarbetas där den historiska varvsverksamheten skyddas. Föreningen anser att varvshallen utgör visuell skada och att utfyll- nader som leder till negativa förändringar av byggnadsminnets topografi. De hävdar att utfyllnaden inte fyller någon funktion för verksamheten utan bara är ett sätt att bli av med schaktmassor från utvidgningen av Gustaf V:s docka. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 43 (46) Dhf menar att miljöförvaltningen inte anser att verksamheten i dockorna är miljöfarlig och att det därför inte finns någon anledning att flytta in den i en byggnad. Föreningen saknar beskrivning av hur historiska transportleder till Beckholmen liksom träbron påverkas av utökad trafik. Dhf anser det häpnadsväckande att återigen förlägga delar av marinens verksamhet till Beckholmen. Kriget i Ukraina visar att sådan verksamhet kan leda till bombanfall, som inte bara skulle om- fatta varvsverksamheten. Dhf framför att en utbyggnad av varvet är ekonomiska osunt och leder till verksamhetens ekonomiska kollaps, ity alla varv i Stockholm och Mellansverige har som lagts ned som olönsamma. Vidare gör föreningen gällande att utfyllnaderna inte markerats på plankartan och utbyggnaden för shipliften vid sydvästra delen felaktigt markerats som vattenområde. Men att de föreslagna utbyggnaderna i vattnet redovisas i planbeskrivningen. Förbundet för Ekoparken Förbundet för Ekoparken avstyrker planförslaget. Förbundet hänvi- sar till den bedömning av konsekvenserna för de kulturhistoriska värdena som anges i planbeskrivningen. Där anges stor negativ påverkan på riksintresset för kulturmiljövården och det statliga byggnadsminnet Beckholmen. Förbundet saknar underlag som styrker att den planerade expansionen är nödvändig för att nuvarande verksamhet ska fortsätta bedrivas. Förbundet hävdar att det inte klarlagts i vilken mån kulturhistoriskt inriktade verksamheten på östra sidan har glädje av det kommersiella varvet. Förbundet menar att det sannolikt föreligger brist på varvskapacitet på den svenska ostkusten men att den inte kan avhjälpas i Stock- holms innerstad, tillika i Kungliga nationalstadsparken. Dessutom vore det vore olämpligt att förlägga denna viktiga försvarsanlägg- ning i omedelbar anslutning till landets största befolkningsområde. Frågan bör föras till högre instans, regeringen och Försvarsbered- ningen. Förbundet för Ekoparken framför i sitt yttrande att planhandlingarna underlåter att uppmärksamma att riksintresset nationalstadsparken inte får vägas mot andra riksintressen. Det görs inte någon distink- tion mellan skador som är olagliga enligt riksintresset för kultur- miljön och skador som är olagliga enligt riksintresset nationalstads- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 44 (46) parken. Varken planförfattare eller författare till miljökonsekvens- beskrivningen har således tillgodogjort sig lagstiftningen. HCE HCE påpekar att Sveriges historiskt sett varit en stor och väl respekterad sjöfartsnation, inte minst vad gäller handel och kommunikation över vatten. Utvecklingen av fartygstyper går fort det finns risk att tappa kunskap om gångna tiders sjöfart och skeppsbyggnad, förbyggnader samt reparationer och underhåll. HCE lyfter fram Sveriges Segelfartygsförening som verkar för att främja bevarandet av värdefulla fartyg, som byggts som seglande yrkesfartyg. Föreningen påverkar och utvecklar kulturvården där ännu mycket kvarstår innan vi kommer upp i omvärldens klass. KJ och PB KJ och PB har inga invändningar mot att Beckholmens varvsverk- samhet bevaras. Den föreslagna varvshallen kan dock inte accepte- ras då den strider mot riksintresset. Nuvarande vy och silhuett av ön bör bevaras för kommande generationer för att Stockholms historia ska kunna avläsas. I synnerhet som blästring ska fortsätta i Gustav den V:s docka, det vill säga utomhus. Breddningen av den stora dockan kan accepteras. De framför att detaljplaneförslaget bör arbetas om. Fastighetsägarna avvisar att utökad varvsverksamhet behövs på grund av Sveriges Nato-ansökan och det säkerhetspolitiska läget. Att bereda plats för marinen på Beckholmen igen, mitt i Stockholm, förfaller ogenomtänkt eftersom militära anläggningar inte kan uppföras så centralt i Stockholm. KW KW framför att Beckholmen är tråkig men äger stor potential. Det centrala läget kan utnyttjas mer effektivt genom att öppnas upp och tillföras liv; verksamheter, krogar och bostäder. Samfundet Sankt Erik Samfundet S:t Erik avvisar planförslaget för Beckholmen i sin hel- het. Kontinuitetsvärdet i en fortsatt varvsverksamhet uppväger inte den förändring av Beckholmens karaktär som en storskalig byggnad skulle medföra. Vyerna över Beckholmen blockeras av förslagets bebyggelse från flera utsiktspunkter i centrala innerstaden och ska- dar påtagligt riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och påverkar det statliga byggnadsminnet negativt. Samfundet har förståelse för att Beckholmens varvsverksamhet an- ser sig behöva utvecklas men menar att detta måste ske med mini- mal påverkan på stadsbild och kulturmiljö. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 45 (46) Den föreslagna verkstadshallen på västra Beckholmen har en gigan- tisk volym och en gestaltning som saknar referenser både till land- skapsrum och befintlig kulturhistorisk bebyggelse. Volymen relate- rar inte till öns topografiska skala, och skymmer silhuetten med stenvillan. Verkstadshallen introducerar både en främmande och förvanskande skala och arkitektur, vilket förstärks av fasadmateria- let i gult tegel. Eventuella komplementbyggnader bör vara avfärga- de i faluröd slamfärg, som bättre motsvarar planerunderlagets ambi- tion att upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären. Östra sidans mindre byggnader har en anpassad skala men relaterar snarare till skärgårdens fiskelägen än till varvsverksamhet, vilket påverkar både kärnvärdet och kontinuitetsvärdet negativt. Samfundet är mycket kritiskt till hur vattenrummen minskas av föreslagna kaj- och brygganläggningar, och privatiseras av fritids- båtar vid föreslagen småbåtshamn samt hotellbåt. Samfundet S:t Erik emotsätter sig all utfyllnad av vattenrummen i Stockholm. Beträffande att kullen kring Stenvillan utformas till en park med ett gångstråk framför Samfundet S:t Erik en viss oro för att karaktären av bruksmiljö drivs mot ”finpark”, vilket strider mot Beckholmens kärnvärden. Sjöskolan Påpekar att den föreslagna småbåtshamnens mått behöver justeras för att passa verksamheten. Avståndet mellan bryggorna behöver öka. Stiftelsen S/Y Ellen Segelfartyget Ellen är det enda segelfartyget i aktiv skolsegelfar- tygstjänst som har fast kajplats på Beckholmen. Stiftelsen noterar att deras brygga, den så kallade ”Ellen-kajen”, inte finns med i detaljplaneförslaget för Beckholmen. Stiftelsen föreslår att segelfartyget Ellens hemmakaj flyttas till den nya småbåtshamnen öster om Sjöskolan. Med segelfartyget Ellen utanför grindarna till det kommersiella varvsområdet skulle Ellen rama in den kulturhistoriska miljön och bli Beckholmens ansikte utåt. Den kollektiva kompetensen och erfarenheten i föreningen är helt unikt vad det gäller bevarandet av det seglande kulturarvet. För att bibehålla samt utveckla detta behöver föreningens lokaler komplet- teras med en permanent rigg- och rundhultsverkstad. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 Samrådsredogörelse Dnr 2012-03013 Sida 46 (46) För att ge allmänheten ökade möjligheter att uppleva den varvs- historiska miljön föreslås en obruten promenadväg från Beckholms- bron till den nya Ellenkajen och vidare till Beckholmens dockföre- ning kulturhistoriska område. Svenska byggnadsvårdsföreningen (SBF) SBF påpekar att Beckholmen är en för hela landet unik kulturmiljö och Stockholms stads bäst bevarade marina varvs- och verkstads- miljö. Beckholmen har synnerligen höga kulturhistoriska värden med starkast tänkbara lagskydd. I stället för att kulturmiljön tillvaratas innebär förslaget en närmast total omvandling av miljön på Beckholmen. Den kraftiga utvecklingen av varvsverksamheten är enligt SBF:s mening motstridig mot planens syfte att värna den kulturhistoriskt värdefulla verksamheten. Förslagets ökning av bebyggelsen på ön samt dess skalförskjutning, nya kajer och utfyllnader innebär risk för stora negativa konsekvenser. SBF anser att ett genomförande av planförslaget skulle innebära att Beckholmens unika kulturarv skadas och att förslaget medför påtag- lig skada på riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården, vilket strider mot miljöbalken 3 kap 6§. SBF anser att ett genomför- ande av planförslaget skulle medföra att flera av byggnadsminnets föreskrifter avsevärt åsidosätts och därmed att hela avsikten med byggnadsminnesförklaringen negligeras. SBF anser att ett genom- förande av planförslaget skulle strida mot plan- och bygglagen 2 kap 6§ samt8 kap 13§. Svenska Turistföreningen, Stockholm Lokalavdelning STF Stockholm Lokalavdelning önskar att de gamla stenarna i Gustav V:s docka återanvändas om dockan utvidgas, alternativt efterlikna dem. STF föreslår en höjdbegränsning av fartygen i dockan med hänsyn till omgivande kulturlandskap, Stockholms skyline och att turist- näringen eventuellt påverkas negativt. STF menar att gångvägen i parken bör få en säkrad fortsättning öster om kullen. Maria Sahlstrand Isabelle Lindbäck planchef stadsplanerare Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2023-10-03, Dnr 2012-03013 --- [Bilaga - Granskningsutlåtande.pdf] Stadsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Planavdelningen Dnr 2012-03013 Isabelle Lindbäck Sida 1 (29) Tfn 08-508 27 103 2026-03-20 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Granskningsutlåtande 1 Detaljplan för Djurgården 1:38 m.fl. i stadsdelen Djurgården, Dp 2012-03013 Beckholmen med omgivning, planområdet markerad med gul ring. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 2 (29) Innehåll No table of contents entries found. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 3 (29) Inledning Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhisto- riskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En ny byggrätt för en varvs- och verkstadshall samt en miljöstation föreslås på västra Beckholmen. På öns östra sida med- ges fyra mindre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Detaljplanen medger en utvidgning av Gustav V:s docka samt en utfyllnad av Beckholmen. Vidare reglerar planen kaj- och brygganläggningar i vattenområdet. En hotellbåt medges. De befintliga bostäderna på öns norra del bekräftas i detaljplanen. Den så kallade Stenvillan på centrala Beckholmen får centrum- användning som möjliggör ett publikt ändamål. Syftet är att möj- liggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utformats till en park med ett gångstråk. Parken bekräftas i detaljplanen med avsikt att stärka Beckholmens rekreativa betydelse och säkra allmänhetens tillträde till ön. På den allmänna platsmarken medges även gata för fordons-, gång- och cykeltrafik. Beckholmens exponerade läge innebär att förändringar ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelses utformning, material och färgskala ska upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt. Sammanfattning av granskningen Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick mellan den 27 september och 7 november 2022. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighets- förteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i FYRKANTEN och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i SvD och DN 28 september 2022 samt i lokaltidningen Mitt i Östermalm den 1 oktober 2022. Samrådsmöte hölls den 26 oktober 2022 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, där ca 30 personer närvarade. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 4 (29) Hur granskningen bedrivits Granskning för aktuell detaljplan pågick mellan den 18 september och den 17 oktober 2024. Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i FYRKANTEN och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om granskning publicerades i SvD och DN den 18 september 2024 samt i lokaltidningen Mitt i Östermalm den 21 september 2024. Huvudsakliga synpunkter Under granskningsperioden inkom det totalt 32 yttranden till stads- byggnadskontoret. Dessa yttranden berörde framför allt kulturmiljö, förorenad mark och miljökvalitetsnorm för vatten. Från länsstyrelsen inkom synpunkter som berörde miljökvalitets- norm för vatten, markföroreningar och strandskydd samt att geo- teknisk åtgärd (tryckbankar). Länsstyrelsen delade stadsbyggnads- kontorets bedömning om att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljö- balken och anslutande bestämmelser. Från andra remissinstanser inkom synpunkter om kulturmiljö, arki- tektur och miljökvalitetsnorm samt detaljplanens lämplighet. Från de privatpersoner som yttrade sig under granskningsperioden så inkom synpunkter om kulturmiljö och miljöfrågor. Sammanvägt ställningstagande Beckholmen är en i Sverige unik maritim industrimiljö med obruten varvstradition och höga kulturhistoriska värden. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken anges att det maritima arvet ska vidareutvecklas, och riksintressebeskrivningarna betonar vikten av att kunna avläsa Stockholms roll som sjöfarts-, militär- och industristad. Planförslaget syftar till att säkra kulturvärdena genom att ge varvsverksamheten långsiktiga utvecklingsmöjlighe- ter, genom ny bebyggelse samt nya kaj- och brygganläggningar. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala vattenrum ställer höga krav på bebyggelsens och kaj- och brygganläggningarnas utformning. Byggnadsgestaltningens uttryck präglas av en bruks- arkitektur i placering, volymhantering samt i material- och kulörval och utformningen bedöms vara väl förankrad i byggnadskulturen och på platsen. Varvet är en central del av Stockholms infrastruktur för sjöfart, håll- bara transporter och sjögående myndigheter. Därtill har varvet en strategisk roll för Försvarsmakten och totalförsvaret gällande repa- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 5 (29) rationskapacitet och beredskap. Stadsbyggnadskontoret menar att planen har väsentlig betydelse för att stärka både den civila och militära beredskapen. Av inkomna synpunkter framgår att det finns intressekonflikter mellan utveckling av varvsverksamheten och platsens kulturmiljö- värden. Planförslaget medför påverkan på kulturmiljön, men då varvsverksamheten i sig utgör en väsentlig del av det kulturhisto- riska värdet är det angeläget att säkerställa dess fortsatta existens. I en avvägning får intresset av en ograverad kulturmiljö stå tillbaka. Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget bidrar positivt till stads- bilden genom en estetiskt tilltalande helhet som tar hänsyn till Beckholmens särdrag och långsiktiga värden. Stadsbyggnadskontoret bedömer att frågor rörande miljökvalitets- norm för vatten, förorenade områden samt risk för ras, skred och erosion behöver utredas vidare. Kontoret har för avsikt att fördjupa kunskapsläget genom fler utredningar. Detaljplanen kommer att ställas ut på en ny granskning. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under granskningen har kontoret för avsikt att fördjupa kunskapsläget beträffande miljö- kvalitetsnormer för vatten, förorenade områden samt risk för ras, skred och erosion. Följande frågor kommer att studeras vidare: - dagvatten - propellererosion - påverkan på hydromorfologiska- och biologiska kvalitetsfaktorer känsliga för störning - påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer - riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar - riskbedömning ånginträngning - text om strandskydd ska omformuleras Sammanfattade synpunkter Nedan redovisas sammanfattningar av de synpunkter som inkom under granskningen ämnesvis. Stadsbyggnadskontorets kommen- tarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Inkomna synpunkter i ärendet kan återfinnas på stadsbyggnads- expeditionen i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 6 (29) Allmänt om granskningen och planprocessen Planhandlingar Länsstyrelsen bedömer utifrån ingripandegrunderna i 11 kap. 10 § PBL att kommunen inte har visat att planförslaget uppfyller krav avseende miljökvalitetsnormer för vatten (MKN), förorenade områden samt risk för ras, skred och erosion. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att miljö- och hälsofrågorna utretts grundligt men saknar redovisning för planens möjlighet att uppnå MKN för vatten. De efterfrågar en detaljerad redovisning av erosionsskyddens omfattning för att motverka spridning av föro- renade sediment. Länsstyrelsen påpekar beträffande strandskydd att informationen i planbeskrivningen inte överensstämmer med regleringen på plan- kartan. Två privatpersoner yrkar på att enbart bostadsändamål för Sten- villan fastställs i detaljplanen och menar att förslaget inte är fören- ligt med hyreslagen. De kräver att marken kring Stenvillan saneras. Beckholmens Dockförening påpekar att det staket som redovisas i arkitekturprogrammet innebär minskad yta för föreningen. De efter- frågar alternativa ytor för denna mark. Förbundet för Ekoparken menar att planbeskrivningen skönmålar. Förbundet kritiserar även att argumenten i planbeskrivningen, så- som avlägsnandet av tillfällig bebyggelse och påstådd bevarande av kulturhistorisk verksamhet, är irrelevant och felaktiga. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Beträffande länsstyrelsens och Miljö- och hälsoskyddsnämndens synpunkter på miljökvalitetsnormer för vatten, förorenade områden samt risk för ras, skred och erosion, anser stadsbyggnadskontoret att ytterligare utredning behövs. Kontoret har för avsikt att fördjupa kunskapsläget genom fler utredningar, och komplettera planhand- lingarna. Dessa kommer att redovisas i en ny granskning. Se vidare under respektive rubrik i detta granskningsutlåtande. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att informationen om strand- skyddets upphävande är felskrivet och avser att rätta till det i plan- handlingarna. Vad gäller sanering av marken i anslutning till stenvillan menar staden att en stor sanering av Beckholmen redan gjorts och att det inte är rimligt att kräva ytterligare sanering av ön. De föroreningar som finns i marken är inte förenliga med så kallad känslig markan- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 7 (29) vändning, som bostadsändamålet kräver. Bostadsanvändning i Stenvillan kommer därför inte att medges i detaljplanen. Angående uppdelning av mark mellan olika verksamhetsutövare/ hyresgäster inom varvsändamålet vill stadsbyggnadskontoret upp- lysa om att detta inte regleras i detaljplanen. Den placering av sta- ket som redovisats i arkitekturprogrammet ska ses som ett exempel. Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen att planhandling- arna skulle vara osakliga. Planhandlingarna har tagits fram med ambitionen att redovisa planförslagets innehåll, förutsättningar och konsekvenser på ett sakligt och transparent sätt. Allmänt om planförslaget Samtliga remissinstanser, sakägare, privatpersoner och övriga ställer sig positiva till planförslaget att utveckla Beckholmens mari- tima varvs- och verksamhetsmiljö. Flertalet yttrande anser dock att de föreslagna åtgärderna är för omfattande. Den föreslagna varvs- hallen på västra Beckholmen anses för stor och för hög och bedöms innebära betydande negativ påverkan på platsens kulturhistoriska värden och på stadsbilden. Stadsmuseet och Svenska byggnadsvårdsföreningen menar att plan- förslaget bryter mot plan- och bygglagen, då det inte anses lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen samt stads- och landskaps- bild. Förbundet för Ekoparken avvisar planförslaget som de anser strider mot såväl miljöbalkens skydd av kulturmiljöer som lagar kring Nationalstadsparken. Förbundet framför att storskalig industriverk- samhet inte hör hemma i Nationalstadsparken. Hyresgästföreningen Östermalm anser att besöksverksamhet på Beckholmen inte bör prioriteras då målkonflikter kan uppstå om varvet får nya militära funktioner i framtiden. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) betonar betydelsen av Beckholmens varvsverksamhets för Sveriges totalförsvar. Försvarsmakten framhåller vikten av att värna inhemsk varvsindustri, då resurser och torrdockor redan är mycket begränsade i landet. Försvarsmakten påpekar att behovet ökar i takt med marinens tillväxt. MSB lyfter att Beckholmens varv och dess utveckling kan stärka den civila beredskapen genom att upprätthålla transportkapacitet till sjöss och trygga nationens försörjning. Djurgårdens Hembygdsförening och en privatperson uttrycker oro för att krigsfartyg repareras inom den marina verksamheten på Beckholmen. De uttrycker obehag kring risken att platsen kan bli ett militärt mål. De kräver att denna ”militära verksamhet” flyttas ut från centrala Stockholm. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 8 (29) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Vad gäller synpunkter på planförslagets laglighet, i relation till påverkan på kulturmiljön, delar stadsbyggnadskontoret inte upp- fattningen att föreslagna förändringar inte ryms inom Plan- och bygglagen och/eller miljöbalken. Den kulturhistoriska konsekvens- analysen konstaterar att förslaget inte medför påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården eller skada på riksintresset nationalstadsparken. Förslaget bedöms sammantaget även vara förenligt med de kulturhistoriska värdena lokalt på Beckholmen samt i stadsbilden. Riksintressenas värden är kopplade till fysiska uttryck i staden eller landskapet. I bilagan Riksintressen enligt miljöbalken, i Stockholms översiktsplan, anges att möjligheten att avläsa stadens roll som sjöfarts-, militär- och industristad ska tillgodoses och värdebärande uttryck värnas. I riksintressebeskrivningen för Stockholms innerstad med Djurgården [AB115]anges följande uttryck som är särskilt relevanta kopplat till sjöfartsstaden; ”Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. /…/ Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin samt Djur- gårdsvarvet.” Beckholmen är således i sig ett eget utpekat uttryck i riksintresset. I den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken – Stock- holmsdelen anges att Beckholmens maritima arv ska vidareutveck- las. Platsen utgör Stockholms bäst bevarade varvs- och industri- miljö med anor från 1600-talet, och dess obrutna varvstradition har stort kulturhistoriskt värde. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det aktuella planförslaget överensstämmer med den planeringsinrikt- ning som pekas ut i översiktsplanen för nationalstadsparken. Kontoret poängterar att planförslaget syftar till att skydda Beck- holmens kulturvärden genom att säkerställa att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamheten kan fortsätta utvecklas på platsen. Detaljplaneförslaget innebär även att skyddsbestämmelser införs för byggnader och dockor, i syfte att säkerställa ett långsiktigt bevarande. Beträffande synpunkter att detaljplanen inte är förenlig med gällande lagstiftning för nationalstadsparken vill stadsbyggnads- kontoret framföra följande. Enligt förarbetena till bestämmelserna om nationalstadsparken följer att områdets huvudstruktur, vad av- ser natur- och bebyggelseområden, inte får ändras. Nya byggnader och anläggningar, som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera, bör därför i princip inte medges. Skyddet torde däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill nationalstadsparken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden. Stadsbyggnadskontorets bedöm- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 9 (29) ning att uppförandet av nya byggnader för varvsverksamheten på Beckholmen är att anse som en sådan anläggning som behövs för att befintlig verksamhet ska kunna fungera i enlighet med ovan angivna förarbetsuttalanden. Det rör sig alltså om en etablerad befintlig verksamhet inom parken, inom vilken anläggningen behöver förnyas för att verksamheten ska kunna fungera. Kontoret understryker att hela planområdet redan är ianspråktaget av den verksamhet som bekräftas i planförslaget. Det är alltså pågående markanvändning som bekräftas. Stadsbyggnadskontoret framför också att långtgående krav ställts på den tillkommande bebyggelsens gestaltning. Byggnaderna har anpassats till platsens exponerade läge i det öppna vattenrummet i syfte att upprätthålla Beckholmens särdrag. Den arkitektoniska utformningen och uttrycket präglas av bruksarkitektur, i såväl placering som volymhantering liksom i material- och kulörval. Detaljplanens reglering av bebyggelsens utformning syftar till att säkerställa dessa arkitektoniska kvaliteter. Kontoret vill i sammanhanget lyfta fram att länsstyrelsen inte har lämnat några synpunkter vad gäller kulturmiljön. Kontoret konsta- terar därmed att även länsstyrelsen gör bedömningen att planför- slaget är förenligt med miljöbalken beträffande riksintressena samt med plan- och bygglagen. Angående Hyresgästföreningen Östermalms synpunkt att besöks- verksamheten på Beckholmen borde begränsas till förmån för mili- tära funktioner vill kontoret framföra följande. Detaljplanen reglerar inte huruvida de maritima verksamheterna ska vara öppna för besökande. Den nuvarande varvsverksamheten på Beckholmen är juridiskt klassat som ISPS-område (International Ship and Port Facility Security Code) och varvsområdet är av säkerhetsskäl inte tillgängligt för allmänheten. Eftersom Beckholmen ingår i national- stadsparken och bör göras så tillgänglig som möjligt för besökare, i enlighet med nationalstadsparkens målsättning, planläggs den centrala kullen som park. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap framför att Beckholmens varv är viktigt för marinen och för total- försvaret. Stadsbyggnadskontoret instämmer i uppfattningen att det är angeläget att bibehålla och utveckla varvskapaciteten, dels ur ett totalförsvarsperspektiv, dels ur ett försvarsperspektiv. Den lokalise- ringsutredning som tagits fram inom ramen för detaljplanen visar också att det inte finns förutsättningar att uppföra motsvarande varv med torrdockor på en annan plats i regionen. Vad gäller den farhåga att Beckholmen skulle komma att utgöra ett militärt mål i händelse av krig, som framförts i yttrande, medger kontoret att platsen inte är optimal, men har också erfarit att Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 10 (29) huvudstaden kommer att vara den bäst försvarade. Stadsbyggnads- kontoret poängterar att det befintliga varvet på Beckholmen är en civil verksamhet, men att det inte kan regleras genom detaljplanen. Kulturmiljö Landskap, stadsbild, arkitektur och gestaltning Statens fastighetsverk, Samfundet S:t Erik, Djurgårdens Hembygds- förening, Svenska byggnadsvårdsföreningen, Förbundet för Eko- parken, med flera yttrande anser att det är positivt att planförslaget bidrar till att den maritima varvs- och verksamhetsmiljön och dess sedan 1600-talet obrutna funktion kan fortsätta. De bedömer dock att de omfattande förändringar som föreslås på Beckholmen, med utökad bebyggelse, utfyllnad samt nya kaj- och bryggkonstruktio- ner, riskerar innebära påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och skada på riksintresset nationalstads- parken. Statens fastighetsverk menar att verksamheten bör kunna fortsätta även utan föreslagen omfattning på byggnadsvolymer, utfyllnader, kajkonstruktioner och bryggor. Samfundet S:t Erik önskar se ett förslag med småskalig varvsverksamhet anpassad till Beckholmens landskapsbild och skala etableras. Statens fastighetsverk, Djurgårdens Hembygdsförening med flera framhåller att det är av stor vikt att gestaltning av byggnader, strandlinje, kajkonstruktioner, bryggor och utfyllnad med ny strand- linje bättre anpassas till den kulturhistoriskt värdefulla miljön på Beckholmen och näraliggande Djurgården. Djurgårdens Hembygds- förening och Samfundet S:t Erik menar att varvs- och verkstads- hallarna på västra Beckholmen är alldeles för stora och kräver att de tas bort. Samfundet S:t Erik anser att kontinuitetsvärdet i en fortsatt varvs- verksamhet inte uppväger den förändring av Beckholmens karaktär som en storskalig byggnad skulle medföra. Stadsmuseet, Svenska byggnadsvårdsföreningen (SBF) och Samfun- det S:t Erik avvisar planförslaget i sin helhet. Stadsmuseet och SBF menar att planförslaget bryter mot plan- och bygglagen, då det inte anses lämpligt med hänsyn till kulturvärdena på platsen samt stads- och landskapsbild. Statens fastighetsverk påpekar att deras uppdrag är att värna och vårda natur- och kulturhistoriska värden, och att ett genomförande av planförslaget kan påverka den möjligheten. Statens fastighetsverk, Samfundet S:t Erik, Svenska byggnadsvårds- föreningen, Djurgårdens Hembygdsförening och en boende anser att förslaget riskerar att påverka det statliga byggnadsminnet negativt. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 11 (29) Då de menar att förslaget inte är anpassat till byggnadsminnets karaktär och kulturhistoriska värde. Rådet till skydd för Stockholms skönhet, Stockholms Sjögård samt ett mindre antal övriga tillstyrker förslaget. Skönhetsrådet betonar att volymer, utfyllnad samt kaj- och brygganläggningar i största mån bör hållas nere i skala och omfattning. Sjögården menar att förslaget både främjar traditionsfartygens och den lokala sjöfartens behov. De är positiva till att verksamhetsbefrämjande byggnader uppförs i harmoni Nationalstadsparkens rekvisit och förarbeten. Statens fastighetsverk anser att det är positivt att tillkommande bebyggelse på östra sidan av holmen har anpassats till befintlig skala och gestaltning. Stadsmuseet noterar att antalet nya byggnader har minskat på östra Beckholmen samt att placering och utformning har bearbetats för att ansluta till den befintliga bebyggelsen. Statens fastighetsverk, Stadsmuseet, Samfundet S:t Erik med flera anser att den föreslagna bebyggelsen på västra Beckholmen är allt för stor, i både utbredning och höjd. De menar att bebyggelsens vol- ym inte relaterar till öns topografiska skala, dominerar stadsbilden, skymmer silhuetten med stenvillan och innebär för stor negativ påverkan på områdets kulturhistoriska värden på långt och nära håll. Samfundet S:t Erik framför att byggnaderna på östra sidan har en anpassad skala men snarare relaterar till fiskeriverksamhet eller skärgårdsmiljöer än till varvs- och industrimiljö, vilket påverkar både kärnvärdet och kontinuitetsvärdet negativt. Skönhetsrådet framför att den tillkommande varvshallens fasader med kan fördel förses med träfasad färgsatt i en traditionell röd slamfärgskulör med sockel av rött tegel. Samfundet Sankt Erik menar att verkstadshallens förvanskande skala och arkitektur förstärks av fasadmaterialet i gult tegel. Vidare framför dem att eventuella komplementbyggnader bör vara avfärga- de i faluröd slamfärg, för att upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kritik har framförts under granskningen att den bebyggelse som föreslås på västra Beckholmen fortfarande är för stor, dominerar stadsbilden och medför negativ påverkan på den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Stadsbyggnadskontoret medger att varvs- och verkstadsbyggnaderna innebär en ny skala på Beckholmen. Skalan är dock inte främmande i stadens kajmiljö. Stora tullhuset/Foto- grafiska och Vasamuseet är byggnadsverk som utgör tydliga land- märken i närområdet. Beckholmens föreslagna varvs- och verk- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 12 (29) stadshall är både lägre och kortare än dessa. Kontoret framför vidare att i avvägningen mellan att bevara den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamheten och att inte påverka stadsbilden, får intresset av en ograverad stadsbild stå tillbaka. Kontoret poängte- rar att påverkan på stadsbilden bedöms rymmas inom miljöbalken och PBL:s handlingsutrymme. Det är av stort allmänt intresse att varvsverksamheten kan bibehållas på platsen. Stadsbyggnadskontoret invänder mot beskrivningen att den före- slagna bebyggelsen dominerar stadsbilden, och menar att Djur- gårdslandskapet fortsatt kommer att uppfattas som ett glesare bebyggt parklandskap i kontrast till stenstaden, sett från stadens utsiktsplatser. Kontoret framhåller vidare att det finns stöd för den föreslagna gestaltningen i Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen. Där anges att Evenemangsparken kan komplette- ras med väl anpassad bebyggelse; ”Enstaka, vackert utformade byggnader eller anläggningar som stödjer parkens huvudinriktning kan tillåtas synas i landskapet, på liknande sätt som Nordiska museet och tornet Breda Blick.” Stadsbyggnadskontoret betonar att det känsliga landskapsrummet är en viktig utgångspunkt för planförslagets utformning. På östra Beckholmen underordnar sig byggnaderna landskapets huvuddrag. På västra sidan där bebyggelsen blir mer framträdande, bidrar uppbrutna volymer till att mildra mötet med det historiska land- skapet. Byggnadernas placering och riktning, parallellt med Gustav V:s docka, är praktiskt motiverad och återfinns till exempel i de slupskjul som finns bevarade längs Galärvarvets södra sida. Verk- stadshallarnas långsträckta volymer associerar till repslagarbanor, vilka var vanliga inslag i historiska maritima miljöer. Varvshallens karakteristiska gavelmotiv tecknar en medveten siluett, en oriente- ringspunkt i vattenrummet, som betonar Stockholm som sjöfarts- stad. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget stärker läsbarheten av den riksintressanta miljön. Den arkitektoniska utformningen av de föreslagna varvs- och verk- stadsbyggnaderna på västra Beckholmen utgår från en på samma gång traditionell och samtida arkitektur. Fasadernas indelning och kraftiga relief rytmiserar volymen och bidrar till ett livfullt skuggspel. Byggnaderna utförs i rödfärgad träpanel, rött tegel och svart smide, vilket är etablerade material med lång tradition, som åldras vackert, och som ofta präglar flottans bebyggelse och histo- riska industrimiljöer. Det finns således en vana att se stora volymer i tegel och/eller i rödfärgat trä, varför föreslagen bebyggelse bedöms vara väl förankrad i byggnadskulturen och på platsen. Stadsbyggnadskontoret menar att den väl gestaltade arkitekturen bidrar positivt till stadsbilden genom en estetiskt tilltalande helhet Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 13 (29) som samtidigt är respektfullt anpassad till platsens särdrag och långsiktiga värden. Dagens tillfälliga bebyggelse är estetiskt och funktionellt under- målig och stadsbyggnadskontoret menar att planförslaget känne- tecknas av en omsorgsfull gestaltning som tar tillvara platsens förutsättningar. Byggnaderna, liksom kaj- och brygganläggningar- na, är till volym, material och proportioner noggrant avstämda mot det befintliga landskapet och den omgivande miljön, i syfte att skapa en väl avvägd helhet. Kontoret menar att den arkitektoniska utformningen bidrar med kvaliteter som stärker Beckholmens identitet som maritim bruksmiljö. Synpunkter har framförts att varvet kan fortsätta utan de föreslagna nya byggnader som detaljplanen medger. Kontoret vill påpeka att de tält och baracker som används idag har tidsbegränsat bygglov som inte kan förlängas samt att de inte uppfyller krav på arbets- miljö, säkerhet och funktion. Ändamålsenliga lokaler ger varvsverk- samheten långsiktiga förutsättningar att finnas kvar och utvecklas, uppfylla arbetsmiljö- och energieffektivitetskrav samt minska miljö- belastningen. Beträffande detaljplanens påverkan på det statliga byggnadsminnet bedömer stadsbyggnadskontoret att planförslaget är väl anpassat till byggnadsminnets värden. Kontoret vill samtidigt betona att ett stort ansvar vilar på planbeställaren i genomförandeskedet att, i dialog med Riksantikvarieämbetet, säkerställa att utformning och utförande håller en hög kvalitet och genomförs med hänsyn till platsens kulturhistoriska värden. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att Samfundet S:t Erik inte har läst in sig på det aktuella planförslaget, utan upprepar sin kritik från samrådet. Kontoret vill därför upplysa Samfundet om att kontoret redan efter samrådet tog till sig av kritiken och bearbetade delar av planförslaget enligt Samfundets önskemål. I gransknings- förslaget har det gula teglet utgått som fasadmaterial och på östra Beckholmen finns varken småbåtshamnen eller den byggnadstypo- logi som minner om fiskeriverksamhet kvar. Även utfyllnader i vattnet har minskat och den bostadsanvändning i stenvillan som Samfundet hänvisar till ingår inte längre i planförslaget. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Stadsmuseet bedömer att bestämmelsen C (centrumändamål) vid sidan om (B) bostadsanvändning för stenvillan riskerar att få negativa konsekvenser för stenvillans kulturhistoriska värden och bör utredas ytterligare. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 14 (29) Stadsmuseet anser att det är positivt att markanvändningen regleras som varv (V) för att varvsverksamheten med lång kontinuitet ska bibehållas. Stadsmuseet är positivt till skydd av kulturvärden (r, q1 och q2) för befintliga bebyggelse samt dockor. Djurgårdens Hembygdsförening påpekar att Beckholmsbron är den enda av sitt slag i Stockholm och bör bevaras i ursprungligt skick. Och att planförslaget inte tar hänsyn till trafikens påverkan på den unika träbron. Exploateringskontoret framför att skydds- och varsamhetsbestäm- melserna på plankartan tagits fram med samtycke och medverkan från fastighetsägaren. Innan detaljplanen antas ska ett särskilt avtal upprättas, i syfte att staden inte ska stå för kostnader relaterade till detaljplanen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsmuseet framför farhåga att centrumändamål (C) i stenvillan kan innebära negativa konsekvenser för dess kulturhistoriska vär- den. Stadsbyggnadskontoret påpekar att villan ingår i det statliga byggnadsminnet och att alla ändringar kräver tillstånd av Riks- antikvarieämbetet. När det blir aktuellt att ändra användningen kommer denna att föregås av en tillståndsprocess där det kultur- historiska värdet säkras. Vad gäller trafikens påverkan på Beckholmsbron konstaterar stads- byggnadskontoret att mängden trafik inte kommer att förändras nämnvärt, varför inga åtgärder anses nödvändiga. Avtal som reglerar att staden inte ska stå för kostnader relaterade till skydds- och varsamhetsbestämmelser kommer att tecknas mellan staden och planbeställaren, innan planen antas. Park och grönområden Stadsmuseet framför att den grönska som föreslås på öns västra sida inte knyter an till öns varvshistoriska karaktär och bedöms olämp- ligt ur kulturmiljösynpunkt. Skönhetsrådet poängterar att växtligheten på Beckholmen är kultur- historiskt mycket intressant eftersom unika växter har kommit in med barlast av sand under 1800-talet. Om mindre utfyllnader av ön är nödvändiga förordas därför fyllnadsmassor från Beckholmen. Skönhetsrådet menar att det är positivt att den centralt belägna kullen med sitt gångstråk kring stenvillan planläggs som park så att allmänhetens tillträde till ön säkras. Beträffande att kullen kring Stenvillan utformas till en park med ett gångstråk framför Samfundet Sank Erik en viss oro för att karaktä- ren av bruksmiljö drivs mot ”finpark”, vilket strider mot Beckhol- mens kärnvärden. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 15 (29) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Beträffande negativa synpunkter på den planerade grönskan på västra Beckholmen konstaterar stadsbyggnadskontoret att Stads- museets inte har läst in sig på det aktuella planförslaget, utan upprepar sin kritik från samrådsförslaget. Staden vill därför upp- lysa om att kontoret redan efter samrådet tog till sig av kritiken och bearbetade delar av planförslaget enligt Stadsmuseets önskemål. Den grönska som museet hänvisar till finns inte i gransknings- förslaget. Vad gäller farhågan att parken kring stenvillan ska utformas som en ”finpark” framför stadsbyggnadskontoret dels att detaljplanen inte reglerar parkutformningen, dels att parken redan är anlagd och bekräftas i planen. Utfyllnader, kajer och bryggor samt Gustav V:s docka Statens fastighetsverk, Stadsmuseet med flera menar att utfyllnad samt kaj- och brygganläggningar liksom föreslagen utökning av Gustav V:s docka anses försvåra läsbarheten av öns topografi på ett oacceptabelt sätt. Statens fastighetsverk menar att gestaltningen av strandlinje och kajer noggrant ska anpassas till platsens kultur- historiska värden. Stadsmuseet bedömer att föreslagen förstoring av Gustaf V:s docka riskerar innebära förvanskning av en teknikhistoriskt värdefull kon- struktion med synnerligen stora kulturhistoriska värden. Åtgärden skulle även innebära en förändring av öns proportioner. Samfundet S:t Erik skriver att planförslaget innebär utfyllnader på västra sidan, nordöstra sidan och på två platser på öns södra sida. Samfundet är mycket kritiskt till hur vattenrummen minskas av föreslagna kaj- och brygganläggningar, och privatiseras av fritids- båtar vid föreslagen småbåtshamn samt hotellbåt. Samfundet emot- sätter sig all utfyllnad av vattenrummen i Stockholm. Djurgårdens Hembygdsförening motsätter sig föreslagen utfyllnad. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Ett flertal remissinstanser motsätter sig etablering av brygg- och kajanläggningar samt utfyllnad. Kontoret är medvetet om att mötet med vattnet är väsentligt för upplevelsen av Beckholmens karaktär som skärgårdsö. Men kontoret vill samtidigt erinra om att kajer och bryggor av given längd är nödvändigt för varvsverksamhetens funktion. Staden påpekar att de krosstenslänter som idag präglar strandlinjen tillkom under sent 1900-tal. Att återupprätta kajer och bryggor på Beckholmen bygger vidare på de strukturer som historiskt har präglat ön. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 16 (29) Stadsbyggnadskontoret erinrar även om att Beckholmens strand- linje förändrats under århundraden när massor från dockorna tjänat som utfyllnader av ön. Kontoret menar att utformningen av de nya kaj- och brygganläg- gningarna tar sin utgångspunkt i Beckholmens karaktärer, dess höga kulturhistoriska värde, läget i stadens centrala vattenrum och i Nationalstadsparken – vilket ställt krav på högkvalitativa material och ett väl anpassat utförande. Detaljplanen reglerar utformning och material av strandskoning och kajer i syfte att säkerställa utförandet. Vad gäller utvidgning av Gustav V:s docka instämmer kontoret i Stadsmuseets uppfattning att dockan har ett väsentligt värde. Men betonar att förändringen innebär att dockan fortsatt kan brukas inom varvsnäringen lång tid framöver. Kontoret menar att värdet av att dockans funktionella kontinuitet bibehålls uppväger förlusten av en oförändrad docka. Kontoret vill i sammanhanget påpeka att utvidgning av dockorna på Beckholmen skett tidigare för att möta det förändrade tonnaget på Östersjön, och att den nu föreslagna ändringen ansluter till traditionen att anpassa anläggningen efter varvsverksamhetens behov. Trafik Sjötrafik Sjöfartsverket har inget att erinra mot vattenverksamheterna, under förutsättning att flytbryggor och kajer inte påverkar sjötrafiken negativt, dels mot Rosenvik, dels i allmänna farleden 540. Sjöfartsverket menar att den maritima riskanalysen bör uppdateras att innehålla risker för både anläggnings- och driftskedet, att dessa bedöms och beaktas samt kompletteras med säkerhetshöjande och riskreducerande åtgärder. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att föreslagna kaj- och bryggan- läggningar inte påverkar sjötrafiken negativt. Planen bedöms inte utgöra en ökad risk eller innebära framkomlighetsbegränsningar för sjötrafiken vare sig mot Rosenvik eller i farled 540. Det bedöms inte heller föreligga några nya maritima risker med anledning av planförslagets genomförande. En maritim riskanalys som avser driftskedet samt genomförande- fasen kommer att tas fram inom ramen för tillstånd för vattenverk- samhet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 17 (29) Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Stockholm Vatten och Avfall bedömer att kapacitet i spillvatten- anslutningen i det kombinerade ledningssystemet nedströms är begränsad, varför flödesökningen bör minimeras, alternativt för- dröjas inom Beckholmens spillvattensystem. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Eftersom Beckholmen är ansluten till ett duplicerat system kommer det utifrån ett dagvattenperspektiv inte att ske någon påverkan på flöde till spillvattenledningen. Dagvatten Höga halter av föroreningar i dagvatten Länsstyrelsen konstaterar att en flödesproportionell provtagningen genomförts efter samrådet, och att den visar mycket höga halter av bl.a. TBT. Länsstyrelsen befarar läckage från nuvarande verksam- het. Då TBT är mycket miljöskadligt understryks behovet av tydlig hantering av dagvatten, särskilt från den tredje dockan och västra kajen. Länsstyrelsen efterfrågar en redovisning av hur stora mängder dag- vattenföroreningar som riskerar att släppas ut i recipienten, med fokus på ämnen i sämsta klass. Länsstyrelsen anser att kommunen behöver föreslå ytterligare åtgärder, utöver reningsanläggning och filtersystem, för att inte möjligheten att följa miljökvalitetsnormerna ska påverkas. Stockholm Vatten och Avfall konstaterar att avrinning från bryggor inte belastar dagvattensystemet och frågar efter föroreningsbelast- ning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande En flödesproportionell provtagning har utförts under en kortare period (sommar) där uttagna prover från fem nederbördstillfällen har analyserats. Det bedöms inte vara rimligt att extrapolera befintliga resultat från utförd flödesproportionell provtagning för att ta fram en årsbelastning med hög noggrannhet på grund av den mindre provstorleken. För att ta hänsyn till säsongsberoende flöden kommer ytterligare en flödesproportionell provtagning utföras under åtta veckor på våren 2025. Årsmedelvärden kan därefter beräknas till att bli mer repre- sentativa än med endast utförda mätningar. Ytterligare mätningar kan eventuellt förklara avvikelser i utförda mätningar. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 18 (29) Planhandlingarna kommer att kompletteras med resultatet från den kompletterande flödesproportionella provtagningen samt ett resone- mang om orsaken till de höga halterna av TBT. De tre dockorna omfattas av verksamhetstillståndet och ligger inom Miljöförvaltningens tillsyn. Dockorna omfattas inte av dagvatten- utredningen. På planstödsmötet den 5 mars 2025 framförde dock länsstyrelsen att det ska redovisas i dagvattenutredningen hur dagvattnet hanteras med koppling till dockorna, med och utan verk- samhet. Avrinning från dockor inte kommer att belasta dagvattensystemet, eftersom detta vatten renas i separat reningsanläggning eller hanteras på annat sätt för att undvika föroreningsspridning. Planhandlingarna avses förtydligas kring detta. Kajer är utformade så att dagvattnet rinner mot filterbrunnarna och tas omhand i dagvattensystemet. Bryggor är överbyggda vattenom- råden i detaljplanen, vilket innebär att det inte går att fånga upp i ett dagvattensystem. Detta kommer förtydligas i planhandlingarna. Riktvärden Länsstyrelsen framför att kommunen i planhandlingarna hänvisar till riktvärden för dagvattenutsläpp. Riktvärdena är hämtade från beräkningsprogrammet StormTac men baseras på förslag från Riktvärdesgruppen (del av det Regionala dagvattennätverket i Stockholms län). Riktvärdena säger dock ingenting om vilka krav på rening som finns för att kunna följa MKN i Strömmen. Om kommunen vill använda sig av riktvärden behöver kommunen ta fram platsspecifika riktvärden för förekomsten. Annars behöver kommunen redovisa mängden som når recipienten och visa att planen inte försvårar möjligheten att följa MKN. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att det inte är rimligt att ta fram vattenförekomstspecifika riktvärden inom planarbetet. Bedömnin- gen baseras på detaljplanens storlek i förhållande till vattenföre- komsten, de begränsade möjligheterna till dagvattenåtgärder på Beckholmen samt att den föreslagna lösningen uppnår rening för de flesta ämnen. Redovisning av riktvärden tas bort i dagvattenutred- ningen som istället kompletteras med ett resonemang kring rimlig- heten att ta fram riktvärden för hela Strömmen inom ramen för detaljplanen Beckholmen. Erforderlig fördröjningsvolym Länsstyrelsen anser att kommunen behöver beskriva hur mycket av fördröjningsvolymen som man uppnår över hela planområdet, ink- lusive bryggor och dockor, med den föreslagna reningen och moti- vera de avsteg som kan behöva göras. I planhandlingarna redogörs Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 19 (29) heller inte för hur stor del av den erforderliga fördröjningsvolymen som systemlösningen klarar av att omhänderta. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att miljö- och hälsofrågorna har utretts grundligt, men saknar redovisningar kring dagvattnets påverkan på Strömmen och hur planen påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) saknar information om grund- vattenförhållandet, för att avgöra dagvattenåtgärdernas lämplighet i förhållande till grundvattnet. Dagvattenlösningarnas volym och dimensioner behöver presenteras, för att bedöma genomförbarhet och funktionen i systemet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I dagvattenutredningen presenteras lösningsförslag för att uppnå kraven från Stockholm stad. I synnerhet beräknas fördröjnings- volymer för att hantera dagvattenflöden inom verksamhetsområdet. Dimensionering av specifika lösningar sker i senare skede och kräver detaljprojektering i samband med en VA-utredning. I dagvattenutredningen redovisas ett lösningsförslag för dagvatten- hantering som utgår från en genomförbar lösning. I dagvatten- utredningen redovisas uppskattade reningseffekter för de olika reningsanläggningar som presenteras i lösningsförslaget. Den sammanlagda reningseffekten inom området kommer att förtydligas genom att redovisa den totala reningseffekten för reningsanläggnin- garna när dessa utförs i serie. Med hjälp av de utökade flödespro- portionella provtagningarna och sammanlagda reningseffekter kan föroreningsbelastningar modelleras. El/Tele Ellevio framför att befintliga elstationer måste förses med en plan- bestämmelse i plankartan, samt ges ett större fotavtryck. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret avser komplettera planhandlingarna i syfte att bekräfta befintliga nätstationer, samt tillgodose adekvat bygg- rätt. Hälsa och säkerhet Ras, skred och erosion Länsstyrelsen anser att åtgärden med tryckbankar som läggs ut på bottnen utanför en utflyttad strand på västra sidan behöver beskrivas i planbeskrivningen och om möjligt även regleras på plankartan. Länsstyrelsen noterar även att behov av erosionsåtgärder längs den sydöstra stranden redovisas i både PM Geoteknik och planbeskriv- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 20 (29) ningen. Om erosionsåtgärder längs den sydöstra stranden är en förutsättning för markens stabilitet över tid anser Länsstyrelsen att de även behöver regleras på plankartan. Miljö- och Hälsoskyddsnämnden saknar en detaljerad redovisning av erosionsskyddens omfattning för att motverka spridning av förorenade sediment. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Vid den västra udden var tidigare en utfyllnad med slänt på nu- varande lera en alternativ lösning. Detta utförande föreslås ändras till en utfyllnad innanför spont, vilket medför att inga stabilitets- problem och behov av tryckbankar kvarstår eftersom sponten dimensioneras så att stabiliteten är tillfredsställande. Förorenad mark Förorenade områden För de två byggnaderna på den sydöstra sidan av ön anser Läns- styrelsen att underlaget är otillräckligt för att det ska vara möjligt att bedöma om föreslagna skyddsåtgärder är tillräckliga avseende risk för exponering av skadliga gaser i inomhusluft. Kommunen behöver belysa föroreningssituationen i denna del av planområdet samt redo- visa och reglera nödvändiga åtgärder för att marken ska bli lämplig för ändamålet. Underlaget är dock tillräckligt för att Länsstyrelsen ska kunna göra en bedömning av markens lämplighet för de två nordöstra byggnaderna. Med hänsyn till de höga föroreningshalter som påvisats i områdets nordöstra del bedömer Länsstyrelsen att det inte kan uteslutas att föreslagen markanvändning innebär en risk för människors hälsa eftersom människor kommer att vistas här och dessutom ha det som arbetsplats. Detta innebär mer än en kortvarig exponering. Länsstyrelsen anser att den typ av skyddsåtgärd som föreslås inte är tillräckligt beständig och säker med hänsyn till de föroreningshalter som påvisats. Länsstyrelsens bedömning är att gastät grund och ventilation endast kan nyttjas som en extra säkerhetsåtgärd, utöver andra åtgärder, och inte självständigt för att hantera allvarliga föroreningssituationer. Vid allvarligare föroreningar, som i detta fall, anser Länsstyrelsen att det krävs mer omfattande och lång- siktiga åtgärder, såsom till exempel inkapsling av väl avgränsade föroreningar, barriärlösningar eller schaktsanering. Kommunen behöver redovisa sådana åtgärder som säkerställer att risk för exponering av hälsofarliga ämnen inte föreligger. För de byggnader som är belägna i den nordöstra delen av planområdet bedömer Länsstyrelsen därför att kommunen inte har visat att markanvänd- ningen blir lämplig med hänsyn till människors hälsa. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 21 (29) För de två byggnader som är belägna i den sydöstra delen av plan- området medges varv och verksamhet med maritim anknytning. Såsom anförts ovan bedömer Länsstyrelsen att kommunen, med det underlag som finns i ärendet, inte har visat att marken är lämplig för avsett ändamål. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser att föreslagen lösning för att för- hindra porgaser att läcka in i byggnaderna är en tillräcklig åtgärd eftersom underliggande massor ned till vattennivån är utbytta och saneringsåtgärden är godkänd. Det kommer att behöva ställas krav inför bygglov att åtgärden kvalitetssäkras och följs upp. Ansvaret för detta kommer att ligga hos fastighetsägare och förvaltare och ska anmälas till Miljöförvaltningen. Bakgrunden till stadens bedömning är de åtgärder som vidtogs under saneringen av Beckholmen. I den nordöstra delen hade föro- reningarna en annan karaktär än det övriga varvsområdet. Mate- rialet var finare och innehöll höga halter föroreningar även under vattenytan. För att möjliggöra för schakt ned till den tidigare sjö- botten och minimera föroreningsspridning slogs spont runt detta område. Sponten kapades en halv meter under markytan och lämna- des kvar. Liksom i större delen av varvsområdet schaktades även den syd- östra delen ned till Saltsjöns normalvattennivå (-0,40 i RH00) eller till berg eller till massor med föroreningshalt under MKM om det påträffades över nivån -0,40. Delar av de schaktade massorna bestod av sprängsten som separerades från finmaterialet och krossades inom området. Massor med halter under MKM åter- användes som återfyllnadsmassor i ett undre lager upp till nivån en meter under markytan. Det finns inga uppgifter om att det finns kvarvarande föroreningar under Lilla Pumphuset. Med anledning av länsstyrelsen synpunkter under samråd och på planstödsmöte den 5 mars 2025 kommer stadsbyggnadskontoret bedöma hälsorisker på den nordöstra sidan baserat på provtagning och analys. Planhandlingarna avses uppdateras utifrån denna bedömning. Om risker kvarstår kommer även förslag på åtgärder att föreslås. Totalförsvar Försvarsmakten ser positivt på en säkerställd, ökad och utvecklad kapacitet och förmåga för varvsindustri på platsen. De poängterar att all inhemsk varvskapacitet är viktigt att värna. Såväl Försvarsmakten som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) påpekar att både den svenska handelssjöfarten, som en grundläggande garant för försörjningen av landet, liksom Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 22 (29) stödjande och allierade nationers handelssjöfart och stats/militära fartyg ingår i begreppet totalförsvar. MSB konstaterar att varvet är av betydelse för att säkerställa förmågan för viktiga samhällsfunk- tioner och upprätthållandet av samhällsviktiga verksamheter. Försvaret pekar på att behovet av varvskapacitet ökar nu när mari- nen växer och fastslår att varvsresurser är mycket begränsade i hela riket, även torrdockor är en bristvara. På Beckholmen finns det tre dockor varav en är tillräckligt stor för att ta samtliga av marinens fartyg. MSB menar att Beckholmens verksamhet och den potentiella utvecklingen med större torrdockor och väntkaj kan anses vara av stor vikt för Sveriges civila beredskap. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret konstaterar att Stockholms Reparations- varv, som driver verksamheten på västra Beckholmen, pekats ut som ett samhällsviktigt företag. Förberedelser för tecknade av beredskapsavtal med Försvarsmakten pågår. Beredskapsavtalet innebär bland annat att anläggningen, lokalerna och personalen kommer att tas ut (motsvarande krigsplaceras) av länsstyrelsen, på uppdrag av totalförsvarsmyndigheterna. Ett syfte med detaljplanen, jämte att skydda Beckholmens kultur- värden, är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Miljö- och klimataspekter Miljökvalitetsnormer för vatten Kemiska kvalitetsfaktorer Bryggor på träpålar utmed stranden och ut i vattnet på Beckholmens östra sida Länsstyrelsen påpekar att det, finns såvitt framgår av handlingarna, inte finns något sätt att säkerställa vilka båtar som angör var eller på vilket sätt kommunen avser att begränsa båttrafiken. Därför finns det en risk för att den ökade båttrafiken medför en sådan sediment- spridning att möjligheten att följa MKN vatten påverkas. Läns- styrelsen anser därmed inte att kommunen har visat att den ökade båttrafiken inte medför otillåten spridning av föroreningar. Stensatta spontkajer, flytbrygga och pålad ro-ro ramp i sydöst Kommunen planerar inga ytterligare åtgärder vid förlängningen av den befintliga flytbryggan. Länsstyrelsens samrådssynpunkt om risk för spridning av föroreningar från propellerrörelser kvarstår. Kommunen behöver därför visa att bryggan kan förlängas utan risk för spridning eller grumling orsakad av dess pumpeffekt. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 23 (29) Bottnen i anslutning till kajerna och den planerade ro-ro rampen är inte stabil för det tonnage och propellerströmning från båtar som man planerar ska lägga till här. Kommunen anger att den ska studera grumlingsskyddande åtgärder vidare under anläggande och beakta dem i kommande vattenverksamhetsprövning. Länsstyrelsen anser att kommunen redan i planskedet behöver visa att det finns förutsättningar att vidta de åtgärder som krävs för att båtar av planerat tonnage ska kunna lägga till och att den användning som planförslaget medger inte påverkar möjligheten att följa MKN. Pålad kaj med shiplift Länsstyrelsens synpunkter från ovannämnda kajer gäller även kajen med shiplift. Botten är inte stabil för det tonnage och den propeller- strömning från de båtar som kommunen föreslår ska lägga till här. Kommunen behöver visa att det finns förutsättningar att vidta de åtgärder som krävs för att båtar av planerat tonnage ska kunna lägga till, och att den användning som planförslaget medger inte påverkar möjligheten att följa MKN. Om kommunen väljer att inte muddra eller anlägga en tätande duk anser Länsstyrelsen att man också behöver visa att de föroreningar som återfinns i sedimenten kan ligga kvar ostört och inte riskerar att sättas i rörelse på grund av propellerströmningar. Den tätspont, en s.k. RD-pålvägg, som man planerar att anlägga för att förhindra att föroreningar från mark och grundvatten läcker ut i recipienten ställer sig Länsstyrelsen positiv till. Länsstyrelsen anser dock att kommunen behöver tydliggöra att de förorenade erosions- känsliga massorna kommer att vara inkapslade bakom väggen. Utfyllnad på västra sidan Mot bakgrund av undersökningsresultatet så anser Länsstyrelsen det sannolikt att en framtida sanering kommer att krävas här för att MKN ska kunna följas. Varken tätsponten, utfyllnaden eller tryck- bankarna får hindra eller försvåra saneringar som är nödvändiga för att följa MKN. Om föroreningarna lämnas kvar så behöver kom- munen visa att tätsponten är tillräcklig för att hindra ett sådant utläckage som kan medföra att möjligheten att följa MKN påverkas. Strandskoning och utbyggd flytbrygga på nordvästra sidan Det finns såvitt framgår av handlingarna inget sätt att säkerställa vilka båtar som angör var eller på vilket sätt kommunen avser att begränsa båttrafiken. Därför finns det en risk för att den ökade båttrafiken medför en sådan sedimentspridning att möjligheten att följa MKN för vatten påverkas. Länsstyrelsen anser därmed att kommunen inte visat att den ökade båttrafiken inte medför otillåten spridning av föroreningar. GV-dockan Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 24 (29) Enligt planbeskrivningen kommer berget att behöva tätinjekteras för att utgöra ett tillfredställande skydd mot inläckage. Tätinjektering används enligt Länsstyrelsens kännedom som en åtgärd för att minska risken för vatteninträngning i tunnlar och inte i första hand som en förororeningsbegränsande åtgärd. Länsstyrelsen anser att kommunen därför behöver visa att tätinjektering är tillräckligt för att säkerställa att inläckage och spridning av föroreningar inte förekommer och att det kommer att hålla över tid. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Bryggor på träpålar utmed stranden och ut i vattnet på Beckhol- mens östra sida Med utgångspunkt från beräkningarna och att inga förändringar mot nuläget kommer ske har kontoret gjort bedömningen att det är möjligt att visa att det inte sker eller kommer att ske någon otillåten spridning av föroreningar. Eftersom beräkningarna av propeller- erosion har utgått från konservativa förutsättningar kommer stads- byggnadskontoret uppdatera beräkningarna med förutsättningar som relaterar till de motoreffekter som nyttjas av de båtar som lägger till vid befintlig flytbrygga och vid framtida pålad träbrygga. Denna uppdatering förväntas ge ett bättre underlag till bedömningen. Stadsbyggnadskontoret avser att uppdatera planhandlingarna med uppdaterade beräkningar av propellererosion, förtydliganden av vilka båtar som lägger till vid befintlig flytbrygga och vid planerad träbrygga. Planhandlingarna kommer också att kompletteras med ett förtydligande av vilka naturliga begränsningar som finns för vilken typ av båtar som kan lägga till på den nordöstra sidan. Baserat på denna uppdatering kommer redovisningen av påverkan på MKN utvecklas. Stensatta spontkajer, flytbryggor och pålad ro-ro ramp i sydöst Med utgångspunkt från beräkningarna och att inga förändringar gällande båttrafiken kommer att ske har stadsbyggnadskontoret bedömt att det inte sker eller kommer att ske någon otillåten sprid- ning av föroreningar. Då beräkningarna av propellererosion utgått från konservativa förutsättningar kommer beräkningarna att upp- dateras med förutsättningar som relaterar till de motoreffekter som nyttjas av de båtar som lägger till vid flytbryggorna och roro- rampen nu och i framtiden. Denna uppdatering förväntas ge ett bättre underlag till bedömningen. Stadsbyggnadskontoret avser komplettera planhandlingarna med uppdaterade beräkningar av propellererosion, förtydliganden av vilka båtar som lägger till vid flytbryggorna och roro-rampen. Planhandlingarna kommer också att kompletteras med en bedöm- ning av vilken utbredning erosionsskydd kan behöva ha. Baserat på Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 25 (29) denna uppdatering kommer redovisningen av påverkan på MKN för ytvatten att utvecklas. Pålad kaj med shiplift Enligt beräkningar kan inga av exempelfartygen angöra vid kajen utan att orsaka propellererosion. Stadsbyggnadskontoret menar att det konservativa antagandet i beräkningarna för hur stor del av motorns maxeffekt som används ger en högre hastighet än vad som i realiteten används. Om fartygen nyttjar en mindre del av den maximala motorkraften blir också bottenerosionen mindre än vad som beräknats. Eftersom beräkningarna av propellererosion har utgått från konservativa förutsättningar kommer dessa att uppdate- ras med förutsättningar som relaterar mer specifikt till de motor- effekter som nyttjas av de båtar som kommer att lägga till vid pålkajen i framtiden. Denna uppdatering förväntas ge ett bättre underlag till bedömningen. Stadsbyggnadskontoret avser att uppdatera planhandlingarna med beräkningar av propellererosion och förtydliganden av vilka båtar som kommer att lägga till vid den pålade kajen. Planhandlingarna kommer också att kompletteras med en bedömning av vilken utbred- ning erosionsskydd kan behöva ha. Baserat på denna uppdatering kommer redovisningen av påverkan på MKN utvecklas. Vid dockan för shipliften däremot är den befintliga bottnen natur- ligt djup i förhållande till propellereffekten och bottnen bedöms därmed ej påverkas av erosion. På denna plats planeras därför inget erosionsskydd. Kontoret kommer att uppdatera planhandlingarna med en tydligare redovisning av var rörsponten kommer att installeras samt förvän- tad effekt av åtgärden. Utfyllnad på västra sidan Mot bakgrund av att materialet har hög permeabilitet har stads- byggnadskontoret bedömt att risken är minimal för förorenings- spridning. Det är dock svårt att visa detta och efter planstödsmötet bestämdes att de förorenade sedimenten schaktas bort efter att tätspont installerats. Genomförandet kommer att beskrivas närmare i tillståndsansökan för vattenverksamhet. I planhandlingarna kommer schakt av sediment beskrivas som en skyddsåtgärd som vidtas innan området fylls ut med bergschakt. En fördel med att ta bort sedimenten är att utfyllnaden inte längre kan anses vara ett hinder för eventuell framtida sanering runt Beckholmen, då förore- ningarna har avlägsnats. Kontoret avser att justera redovisningen av påverkan på MKN utifrån att sedimenten i stället tas bort innan utfyllnad. Strandskoning och utbyggd flytbrygga på nordvästra sidan Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 26 (29) Stadsbyggnadskontoret anser att det inte sker någon otillåten sprid- ning av föroreningar. Anledningen är att båttrafiken till flytbryggan inte kommer att öka i omfattning jämfört med nuläget samt för att hastigheten för typbåtarna är mycket lägre än vad som använts som konservativt antagande i beräkningarna, vilket har betydelse för erosionspåverkan. Eftersom beräkningarna av propellererosion har utgått från konser- vativa förutsättningar kommer beräkningarna att uppdateras med förutsättningar som relaterar mer specifikt till de motoreffekter som nyttjas av de båtar som lägger till vid den utbyggda flytbryggan nu och i framtiden. Denna uppdatering förväntas ge ett bättre underlag till bedömningen. Kontoret kommer också förtydliga vilken typ av båtar som angör vid flytbryggan. Baserat på denna uppdatering kommer redovisningen av påverkan på MKN att utvecklas. GV-dockan Beträffande injektering instämmer stadsbyggnadskontoret i länssty- relsens påpekande att injektering främst används för att motverka inläckage av grundvatten i bergtunnlar och andra bergkonstruktio- ner. Injekteringskoncept och metod behöver anpassas efter och ta hänsyn till platsspecifika förhållanden och i det här fallet minimera risk för spridning av föroreningar. Stadsbyggnadskontoret framför att ett kontrollprogram behöver upprättas innan arbeten påbörjas för att säkerställa att utförd injektering uppfyller ställda krav, samt följas upp och kontrolleras under byggtiden. Kontoret upplyser om att genomförandet avses redovisas i detalj i den tekniska beskrivning som tas fram inom ramen för tillstånds- ansökan för vattenverksamhet. Detta förfarande avses redovisas övergripande i planbeskrivningen och beaktas i utvecklingen av påverkan på MKN. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Efter Länsstyrelsens samrådsyttrande har PM Påverkan på hydro- morfologiska kvalitetsfaktorer (Sweco 2024-06-14) tagits fram och enligt denna ingår området som påverkas hydromorfologiskt av planförslaget redan i de 95 – 97 %, respektive 49 % av Strömmen som är fysiskt påverkade. Länsstyrelsen påpekar att kommunen utifrån detta gör bedömningen att den föreslagna detaljplanen inte medför någon försämring av status för kvalitetsfaktorerna hydro- grafiska villkor och morfologiskt tillstånd samt att det inte finns anledning att utreda ytterligare åtgärder i planarbetet. Länsstyrelsen delar inte kommunens bedömning och hänvisar till gällande rättspraxis. Det stämmer att de hydromorfologiska para- metrarna klassificeras utifrån andel påverkat område i förhållande till ett referensförhållande. Men samtidigt måste varje försämring bedömas ur ett vidare perspektiv, såsom omfattning av påverkat Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 27 (29) område och effekt på naturvärden (jämför Mark- och miljööver- domstolens dom i mål M 2327-22). Statusbedömning ska inte ensamt avgöra om en förändring är tillåten. Callunas inventeringar från 2022 och 2013 (PM Biologi - Beckholmen 2022 och Invente- ring av stränder i Stockholms stad 2010) visar därtill att naturvärden finns i strand- och vattenområdet runt Beckholmen. Enligt Länsstyrelsens bedömning riskerar planförslaget således att medföra en otillåten påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfak- torer för recipienten och därmed även på dess ekologiska status. Länsstyrelsen menar att kommunen därför behöver förtydliga i planhandlingarna vad den avser att vidta för åtgärder för att undvika sådan otillåten påverkan. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontorets konstaterar att bottnarna är påverkade av de höga föroreningshalterna i sedimenten och inte utgör områden som i dagsläget har stor betydelse för det akvatiska livet i vatten- förekomsten. Planhandlingarna kommer att kompletteras med förtydliganden för respektive område som påverkas av planen där redovisning ingår av vilka värden som finns i området, vilken påverkan på ekologin som kommer att ske och om det finns risk för att det sker en försämring av kvalitetsfaktorernas status eller inte. Dessa förtydliganden och resonemang sätts på så sätt i ett vidare perspektiv. Flytbryggor Sjöfartsverket ser, som uttryckt i tidigare samrådsyttrande, positivt på planförslaget och har, utifrån det kompletterade underlaget med vattenverksamheterna markerade på sjökortsutdrag, inget att erinra mot vattenverksamheterna. Detta under förutsättning att flytbryg- gorna på Beckholmens östra sida inte begränsar sjötrafikens möjlig- het till säker manövrering till eller från Rosenvik. Samt att kajen och bryggan på Beckholmens södra sida inte inskränker på sjöfar- tens tillgänglighet, framkomlighet eller sjösäkerhet i den allmänna farleden 540, som är av riksintresse. Sjöfartsverket menar att för att säkerställa att åtgärderna på Beck- holmen inte påverkar sjötrafiken negativt bör samråd ske med berörda verksamheter. Sjöfartsverket noterar att den maritima riskanalysen bör uppdateras att innehålla risker för både anläggnings- och driftskedet, att dessa bedöms och beaktas samt kompletteras med säkerhetshöjande och riskreducerande åtgärder. Sjöfartsverket framför även synpunkter beträffande genomförandet av byggnation samt om tillstånd för vattenverksamhet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 28 (29) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Detaljplanen har inte bedömts inskränka på sjöfartens tillgänglig- het, framkomlighet och sjösäkerhet i farleden eller till omkring- liggande målpunkter. En riskutredning för genomförande- och driftskedet kommer att tas fram inom ramen för ansökan om vattenverksamhet. Remissinstanser utan synpunkter Följande remissinstanser har lämnat synpunkter utan erinran: • Trafikverket • Storstockholms brandförsvar • Trafikförvaltningen Region Stockholm • Lantmäterimyndigheten i Stockholms kommun • Utbildningsförvaltningen • Stockholm Exergi • Stockholm Vatten och Avfall (SVOA), Avfall Ej tillgodosedda synpunkter De huvudsakliga synpunkterna som inkommit under granskningsperioden som ej tillgodosetts är att: - ingen ny bebyggelse ska uppföras - färre byggnader ska uppföras - bebyggelsen på västra Beckholmen ska minskas väsentligt - ingen utfyllnad av ön ska utföras - Gustav V:s docka inte ska utökas - inga nya kaj- och brygganläggningar ska utföras eller avsevärt minskas - den kommersiella varvsverksamheten inte ska expandera på Beckholmen Sammanvägt ställningstagande Beckholmen är en i Sverige unik maritim industrimiljö med obruten varvstradition och höga kulturhistoriska värden. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken anges att det maritima arvet ska vidareutvecklas, och riksintressebeskrivningarna betonar vikten av att kunna avläsa Stockholms roll som sjöfarts-, militär- och industristad. Planförslaget syftar till att säkra kulturvärdena genom att ge varvsverksamheten långsiktiga utvecklingsmöjlighe- ter, genom ny bebyggelse samt nya kaj- och brygganläggningar. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala vattenrum ställer höga krav på bebyggelsens och kaj- och brygganläggningarnas utformning. Byggnadsgestaltningens uttryck präglas av en bruks- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 29 (29) arkitektur i placering, volymhantering samt i material- och kulörval och utformningen bedöms vara väl förankrad i byggnadskulturen och på platsen. Varvet är en central del av Stockholms infrastruktur för sjöfart, håll- bara transporter och sjögående myndigheter. Därtill har varvet en strategisk roll för Försvarsmakten och totalförsvaret gällande repa- rationskapacitet och beredskap. Stadsbyggnadskontoret menar att planen har väsentlig betydelse för att stärka både den civila och militära beredskapen. Av inkomna synpunkter framgår att det finns intressekonflikter mellan utveckling av varvsverksamheten och platsens kulturmiljö- värden. Planförslaget medför påverkan på kulturmiljön, men då varvsverksamheten i sig utgör en väsentlig del av det kulturhisto- riska värdet är det angeläget att säkerställa dess fortsatta existens. I en avvägning får intresset av en ograverad kulturmiljö stå tillbaka. Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget bidrar positivt till stads- bilden genom en estetiskt tilltalande helhet som tar hänsyn till Beckholmens särdrag och långsiktiga värden. Stadsbyggnadskontoret bedömer att frågor rörande miljökvalitets- norm för vatten, förorenade områden samt risk för ras, skred och erosion behöver utredas vidare. Kontoret har för avsikt att fördjupa kunskapsläget genom fler utredningar. Detaljplanen kommer att ställas ut på en ny granskning. Maria Sahlstrand Isabelle Lindbäck Enhetschef Stadsplanerare Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 --- [Bilaga - Granskningsutlåtande 2.pdf] Stadsbyggnadskontoret Granskningsutlåtande Planavdelningen Dnr 2012-03013 Isabelle Lindbäck Sida 1 (22) Tfn 08-508 27 103 2026-03-20 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Granskningsutlåtande 2 Detaljplan för Djurgården 1:38 m.fl. i stadsdelen Djurgården, Dp 2012-03013 Beckholmen med omgivning, planområdet markerad med gul ring. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 2 (22) Innehåll No table of contents entries found. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 3 (22) Inledning Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det sker dels genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhisto- riskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörj- ning. En ny byggrätt för en varvs- och verkstadshall samt en miljöstation föreslås på västra Beckholmen. På öns östra sida medges fyra min- dre byggnader för varvsverksamhet samt verksamhet med maritim anknytning. Detaljplanen medger en utvidgning av Gustav V:s docka samt en utfyllnad av Beckholmen. Vidare reglerar planen kaj- och brygganläggningar i vattenområdet. De befintliga bostäderna på öns norra del samt hotellbåten i Beck- holmssundet bekräftas i detaljplanen. Den så kallade Stenvillan på centrala Beckholmen får centrumanvändning som möjliggör ett publikt ändamål. Syftet är att möjliggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Den centralt belägna kullen kring stenvillan har utformats till en park med ett gångstråk. Parken bekräftas i detaljplanen med avsikt att stärka Beckholmens rekrea- tiva betydelse och säkra allmänhetens tillträde till ön. På den all- männa platsmarken medges även gata för fordons-, gång- och cykeltrafik. Beckholmens exponerade läge innebär att förändringar ska ske med hänsyn till stadsbild och kulturvärden i syfte att minimera negativ påverkan på stadsbild och kulturmiljö, såväl på avstånd som på nära håll. Den nya bebyggelsens utformning, material och färgskala ska upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt - och på samma gång säkerställa varvsverksamheten som en nationell strategisk resurs för såväl det militära som det civila försvaret. Sammanfattning av granskningen Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick mellan den 27 september och 7 november 2024. Information om samrådet skickades ut enligt Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 4 (22) sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighets- förteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i FYRKANTEN och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i SvD och DN 28 september 2022 samt i lokaltidningen Mitt i Östermalm den 1 oktober 2022. Samrådsmöte hölls den 26 oktober 2022 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, där ca 30 personer närvarade. Hur granskning 1 bedrivits Granskning för aktuell detaljplan pågick mellan den 18 september och den 17 oktober 2024. Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i FYRKANTEN och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om granskning publicerades i SvD och DN den 18 september 2024 samt i lokaltidningen Mitt i Östermalm den 21 september 2024. Hur granskning 2 bedrivits Granskning för aktuell detaljplan pågick mellan den 17 september 2025 och den 16 oktober 2025. Information om granskningen skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Granskningsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i FYRKANTEN och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om granskning publicerades i SvD och DN den 17 september 2025 samt i lokaltidningen Mitt i Östermalm den 20 september 2025. Huvudsakliga synpunkter Under granskningsperioden inkom det totalt 27 yttranden till stads- byggnadskontoret. Dessa yttranden berörde framför allt kulturmiljö, förorenad mark och miljökvalitetsnorm för vatten. Länsstyrelsen inkom med synpunkter kring MKN-vatten, dag- vattenhantering, hydromorfologisk påverkan, erosionsskydd samt förorenad mark. Länsstyrelsen delade stadsbyggnadskontorets bedömning om att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken och anslutande bestämmelser. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 5 (22) Från andra remissinstanser inkom synpunkter om kulturmiljö, arki- tektur och miljökvalitetsnorm samt detaljplanens lämplighet. Från privatpersoner som yttrade sig under granskningen inkom synpunk- ter om kulturmiljö, miljöfrågor och användningen av Stenvillan. Följande remissinstanser har hänvisat till tidigare yttrande, lämnat under den första granskningsperioden. Dessa synpunkter finns redovisade i granskningsutlåtande 1. Följande har inkommit med yttrande med hänvisning till tidigare lämnat yttrande, där synpunk- terna kvarstår:  Stadsmuseet  Statens Fastighetsverk  Sjöfartsverket  Svenska byggnadsvårdsföreningen Sammanvägt ställningstagande Beckholmen är en i Sverige unik maritim industrimiljö med obruten varvstradition och höga kulturhistoriska värden. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken anges att det maritima arvet ska vidareutvecklas, och riksintressebeskrivningarna betonar vikten av att kunna avläsa Stockholms roll som sjöfarts-, militär- och industristad. Planförslaget syftar till att säkra kulturvärdena genom att ge varvsverksamheten långsiktiga utvecklingsmöjlig- heter, genom ny bebyggelse samt nya kaj- och brygganläggningar. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala vattenrum ställer höga krav på bebyggelsens och kaj- och brygganläggningarnas ut- formning. Byggnadsgestaltningens uttryck präglas av en bruks- arkitektur i placering, volymhantering samt i material- och kulörval och utformningen bedöms vara väl förankrad i byggnadskulturen och på platsen. Varvet på västra Beckholmen är en central del av Stockholms infra- struktur för sjöfart, hållbara transporter och sjögående myndigheter. Därtill har varvet en strategisk roll för Försvarsmakten och totalför- svaret gällande reparationskapacitet och beredskap. Stadsbyggnads- kontoret anser att planen har väsentlig betydelse för att stärka både den civila och militära beredskapen. Av inkomna synpunkter framgår att det finns intressekonflikter mellan en utveckling av varvsverksamheten och platsens kultur- miljövärden. Planförslaget medför påverkan på kulturmiljön, men då verksamheten i sig utgör en väsentlig del av det kulturhistoriska värdet är det angeläget att säkerställa dess fortsatta existens. I en avvägning får intresset av en ograverad kulturmiljö stå tillbaka. Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget bidrar positivt till stads- bilden genom en estetiskt tilltalande helhet som tar hänsyn till Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 6 (22) Beckholmens särdrag och långsiktiga värden. Stadsbyggnadskonto- ret bedömer att planförslaget innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under granskningen har följande utredningar förtydligats samt reviderats i planbeskriv- ningen: - Dagvattenutredning - Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar - Påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, samt biologiska kvalitetsfaktorer som är känsliga för hydromorfologisk störning - Påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer - Riskbedömning avseende ånginträngning - Miljökonsekvensbeskrivning Utredningarnas resultat och slutsatser har inte ändrats och bedöms vara mindre revideringar varpå planförslaget därmed inte bedöms behöva granskas på nytt. Även vissa redaktionella ändringar har gjorts i planbeskrivningen. Sammanfattade synpunkter Nedan redovisas sammanfattningar av de synpunkter som inkom under granskningen ämnesvis. Stadsbyggnadskontorets kommen- tarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Inkomna synpunkter i ärendet kan återfinnas på stadsbyggnadsexpe- ditionen i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4. Allmänt om granskningen och planprocessen Planhandlingar Länsstyrelsen anser att detaljplanen kan antas utan ingripande enligt 11 kap. 10 § PBL, under förutsättning att kommunen säkerställer att planförslaget uppfyller kraven avseende miljökvalitetsnormer för vatten (MKN). Länsstyrelsen konstaterar att flera skydds- och åt- gärdsförslag redovisats men att effekterna av vissa åtgärder fortsatt är otydliga och behöver förtydligas för att visa att MKN för vatten kan följas. Tre privatpersoner yrkar på att enbart bostadsändamål för Sten- villan fastställs i detaljplanen och menar att förslaget inte är fören- ligt med hyreslagen. De kräver att marken kring Stenvillan saneras. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 7 (22) Beckholmens dockförening bedömer att planhandlingarna saknar redovisning av kompensation eller alternativ upplagsyta när befint- lig mark tas i anspråk. Förbundet för Ekoparken menar att planbeskrivningen skönmålar. De kritiserar även att argumenten i planbeskrivningen, såsom avlägsnandet av tillfällig bebyggelse och påstådd bevarande av kulturhistorisk verksamhet, är irrelevanta och felaktiga. Djurgårdens Hembygdsförening påpekar att shipliften inte är illustrerad i planhandlingarna. De menar att den utgörs av en stor flyttbar plattform eller torrdocka som kommer att påverka stads- miljön negativt. SVOA konstaterar att krav på dagvattenrening och åtgärder för att förhindra föroreningsläckage till Strömmen beskrivs i planbeskriv- ningen men inte regleras i plankartan, och anser att krav bör införas som planbestämmelser. Ellevio motsätter sig plankartans krav på utformningsbestämmelse (f11) för befintliga nätstationer och anför att gestaltningskrav kan påverka teknisk funktion, säkerhet och åtkomlighet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter granskningen har planbeskrivningen reviderats med syfte att förtydliga resultat och stadsbyggnadskontorets slutsatser. Dessa redovisas under respektive rubrik i detta granskningsutlåtande. Vad gäller sanering av marken i anslutning till Stenvillan menar kontoret att en stor sanering av Beckholmen redan gjorts och att det inte är rimligt att kräva ytterligare sanering av ön. De föroreningar som finns i marken är inte förenliga med så kallad känslig markan- vändning, som bostadsändamålet kräver. Bostadsanvändning i Stenvillan kommer därför inte att medges i detaljplanen. Angående frågor om kompensation och hur ytor inom varvsända- målet ska disponeras vill stadsbyggnadskontoret upplysa om att detta inte regleras i detaljplanen. Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen att planhandling- arna skulle vara osakliga. Planhandlingarna har tagits fram med ambitionen att redovisa planförslagets innehåll, förutsättningar och konsekvenser på ett sakligt och transparent sätt. Beträffande kritiken mot att shipliften inte är illustrerad i planhand- lingarna, och att dess stora konstruktion skulle innebära negativ påverkan i stadsbilden, menar stadsbyggnadskontoret att det är en missuppfattning. I planhandlingarna benämns även kajen, från vilken fartygen ska lyftas upp, för shiplift. Denna kajdel är utformad som en hamnbassäng och är placerad på sydvästra sidan, kajen är Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 8 (22) väl illustrerad i planhandlingarna. Kajens material är även regle- rad i detaljplanen genom utformningsbestämmelser. Själva ship- liften är att likna vid ett fordon, ett arbetsverktyg på hjul, som varken kan eller ska regleras med detaljplan. I planbeskrivningen redovisas en sektion genom varvs- och verkstadshallarna där fordonet shiplift syns. Den finns även illustrerad i en översiktsbild i arkitekturprogrammet. SVOA uttrycker önskemål om att dagvattenrening och andra åtgärder som förhindrar läckage av föroreningar ska regleras på plankartan. Stadsbyggnadskontoret anser att tekniska skyddsåtgär- der inte ska regleras i plankartan, i syfte att erhålla nödvändig teknisk flexibilitet. Föreslagna åtgärder för att förhindra spridning av föroreningar redovisas i planbeskrivningen. Beträffande Ellevios kritik mot att behöva anpassa transformator- stationernas gestaltning till platsen vill stadsbyggnadskontoret påpeka att platsen är kulturhistoriskt värdefull och ingår i ett statligt byggnadsminne. Viss arkitektonisk anpassning är således nödvändig och kontoret kan inte se att den i planen föreskrivna träfasaden skulle utgöra hinder för anläggningens tekniska funktion eller påverka möjligheten till underhåll. Allmänt om planförslaget Samtliga remissinstanser, sakägare, privatpersoner och övriga är positiva till att Beckholmens varvsverksamhet och maritima miljö kan fortsätta och utvecklas. Flertal bedömer att planförslaget ger förbättrade förutsättningar för verksamheten och stärker varvets långsiktiga funktion. Flera remissinstanser och privatpersoner avstyrker planförslaget i sin helhet eller i väsentliga delar. Djurgårdens Hembygdsförening, Förbundet för Ekoparken och Samfundet S:t Erik bedömer att föres- lagna byggnadsvolymer och utfyllnad i vattnet innebär oacceptabel påverkan på kulturmiljö, stadsbild och riksintressen, och därför är lagstridigt. Förbundet för Ekoparken och en privatperson bedömer att planförslaget strider mot miljöbalkens bestämmelser om skydd av kulturmiljö och Nationalstadsparken. Förbundet för Ekoparken anser att planförslaget innebär etablering av ett storvarv, en ny och storskalig industriverksamhet, som inte är förenlig med Nationalstadsparkens syfte. Förbundet för Ekoparken anser att planen bygger på ett otillåtet kompensationsresonemang där negativa effekter anses uppvägas av fortsatt varvsverksamhet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 9 (22) Samfundet S:t Erik anser att kontinuitetsvärdet i en fortsatt varvs- verksamhet inte uppväger den förändring av Beckholmens karaktär som en storskalig byggnad skulle medföra. Förbundet för Ekoparken uppmärksammar stadsbyggnadskontoret på att särskild hänsyn ska tas till åtgärdernas form och skala samt att karaktären av byggnader i parkmiljö ska bevaras, vid omvandling eller komplettering. En privatperson motsätter sig detaljplanen och anser att konsekven- ser för bland annat föroreningsspridning, trafik och stadsbild inte är tillräckligt utredda. Hyresgästföreningen Östermalm tillstyrker fortsatt varvsverksamhet men är kritisk till att Beckholmen är öppen för allmänheten. Djurgårdens Hembygdsförening och två privatpersoner uttrycker obehag kring risken att platsen kan utgöra ett militärt mål. De kräver att denna ”militära verksamhet” flyttas ut från centrala Stockholm. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Vad gäller synpunkter på planförslagets laglighet, i relation till påverkan på kulturmiljön, delar stadsbyggnadskontoret inte upp- fattningen att föreslagna förändringar inte ryms inom Plan- och bygglagen och/eller miljöbalken. Den kulturhistoriska konsekvens- analysen konstaterar att förslaget inte medför påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården eller skada på riksintresset nationalstadsparken. Förslaget bedöms sammantaget även vara förenligt med de kulturhistoriska värdena lokalt på Beckholmen samt i stadsbilden. Riksintressenas värden är kopplade till fysiska uttryck i staden eller landskapet. I bilagan Riksintressen enligt miljöbalken, i Stockholms översiktsplan, anges att möjligheten att avläsa stadens roll som sjöfarts-, militär- och industristad ska tillgodoses och värdebärande uttryck värnas. I riksintressebeskrivningen för Stockholms innerstad med Djurgården [AB115]anges följande uttryck som är särskilt relevanta kopplat till sjöfartsstaden; ”Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. /…/ Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin samt Djur- gårdsvarvet.” Beckholmen är således i sig ett eget utpekat uttryck i riksintresset. Kontoret framhåller att planförslaget syftar till att skydda Beckholmens kulturvärden genom att säkerställa att den kul- turhistoriskt värdefulla varvsverksamheten kan fortsätta utvecklas på platsen. Detaljplaneförslaget innebär även att skyddsbestämmel- ser införs för byggnader och dockor, i syfte att säkerställa ett lång- siktigt bevarande. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 10 (22) I den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken – Stock- holmsdelen anges att Beckholmens maritima arv ska vidareutveck- las. Platsen utgör Stockholms bäst bevarade varvs- och industri- miljö med anor från 1600-talet, och dess obrutna varvstradition har stort kulturhistoriskt värde. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det aktuella planförslaget överensstämmer med den planeringsinrikt- ning som pekas ut i översiktsplanen för nationalstadsparken. Beträffande synpunkter att detaljplanen inte är förenlig med gällande lagstiftning för nationalstadsparken vill stadsbyggnads- kontoret framföra följande. Enligt förarbetena till bestämmelserna om nationalstadsparken följer att områdets huvudstruktur, vad av- ser natur- och bebyggelseområden, inte får ändras. Nya byggnader och anläggningar, som inte behövs för att befintliga verksamheter skall kunna fungera, bör därför i princip inte medges. Skyddet torde däremot inte hindra etablerade verksamheter inom eller intill nationalstadsparken från att fungera och utvecklas i anslutning till tidigare ianspråktagna områden. Stadsbyggnadskontorets bedöm- ning att uppförandet av nya byggnader för varvsverksamheten på Beckholmen är att anse som en sådan anläggning som behövs för att befintlig verksamhet ska kunna fungera i enlighet med ovan angivna förarbetsuttalanden. Det rör sig alltså om en etablerad befintlig verksamhet inom parken, inom vilken anläggningen behöver förnyas för att verksamheten ska kunna fungera. Kontoret understryker att hela planområdet redan är ianspråktaget av den verksamhet som bekräftas i planförslaget. Det är alltså pågående markanvändning som bekräftas. Beträffande synpunkten att varvet efter planens genomförande kommer att utgöra ett storvarv, en ny och storskalig industriverk- samhet, vill stadsbyggnadskontoret nyansera den bilden. Varvet utgör redan idag ett av Sveriges tre största reparationsvarv. Totalt bedöms varvets kapacitet öka med 10 till 15 % fler fartyg per månad. Den kapacitetsökningen motsvarar ytterligare cirka en till tre fartyg per månad, utöver dagens cirka 100–150 fartyg per år. Stadsbyggnadskontoret bedömer att verksamhetsutökningen innebär en avvägd förstärkning av varvets kapacitet. Utökningen ger för- bättrade arbets- och driftsförhållanden utan att innebära en prin- cipiell förändring av verksamhetens inriktning. Kontoret anser att detaljplanen är av stor betydelse för att säkerställa varvsverksam- hetens långsiktiga fortlevnad. Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen att detaljplaneför- slaget inte är förenligt med nationalstadsparkens syfte. Sjögården och den marina verksamheten i stadsmiljön kan tydligt kopplas till ”Kungligt inflytande och Sveriges historia” vilket är ett av ledorden Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 11 (22) som ska vägleda utvecklingen av nationalstadsparken, i enlighet med Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken. Stadsbyggnadskontoret motsätter sig kritiken att planen innebär otillåtet kompensationsresonemang där negativa effekter på nationalstadsparken och övriga kulturvärden anses uppvägas av fortsatt varvsverksamhet. Kontoret menar att planförslagets ambition att möjliggöra ett bevarande av varvsverksamheten är ett led att förtydliga den marina historiken. Den marina närvaron i Stockholms ström har under de senaste decennierna minskat då galärvarvets verksamhet har försvunnit. Den marina närvaron är ett fysiskt och visuellt uttryck för den kungliga närvaron och har bäring på ledorden Kungligt inflytande och Sveriges historia i vård- och utvecklingsplanen. Beträffande synpunkten att de föreslagna byggnadernas form och skala inte är anpassade till platsen menar kontoret att utformningen har anpassats till den omgivande bebyggelsestrukturen. Vid analys av vyer från viktiga utsiktspunkter i staden, kan man konstatera att byggnaden inte skymmer väsentliga objekt och miljöer som lyfts som värdefulla i vård- och utvecklingsplanen och i den fördjupade översiktsplanen för nationalstadsparken - Stockholmsdelen. Stadsbyggnadskontoret framför också att långtgående krav ställts på den tillkommande bebyggelsens gestaltning. Byggnaderna har anpassats till platsens exponerade läge i det öppna vattenrummet i syfte att upprätthålla Beckholmens särdrag. Den arkitektoniska utformningen och uttrycket präglas av bruksarkitektur, i såväl placering som volymhantering liksom i material- och kulörval. Detaljplanens reglering av bebyggelsens utformning syftar till att säkerställa dessa arkitektoniska kvaliteter. Kontoret vill i sammanhanget lyfta fram att länsstyrelsen inte har lämnat några synpunkter vad gäller kulturmiljön. Kontoret konsta- terar därmed att även länsstyrelsen gör bedömningen att planför- slaget är förenligt med miljöbalken beträffande riksintressena samt med plan- och bygglagen. Stadsbyggnadskontoret delar inte uppfattningen att planens konse- kvenser inte är tillräckligt utredda. Planarbetet har inneburit ett mycket omfattade utredningsarbete, som inbegripit remissförfar- ande till myndigheter, sakägare och övriga. Vad gäller kritiken mot att hålla delar av Beckholmen öppna för allmänheten vill stadsbyggnadskontoret framhålla att det är angeläget att stärka parkens sociala och rekreativa värden och utveckla en attraktiv målpunkt, i enlighet med intentionerna för nationalstadsparken. Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har framfört att Beckholmens varv är viktigt för marinen och för Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 12 (22) totalförsvaret. Stadsbyggnadskontoret instämmer i uppfattningen att det är angeläget att bibehålla och utveckla varvskapaciteten, dels ur ett totalförsvarsperspektiv, dels ur ett försvarsperspektiv. Den lokaliseringsutredning som tagits fram inom ramen för detaljplanen visar också att det inte finns förutsättningar att uppföra motsvarande varv med torrdockor på en annan plats i regionen. Vad gäller den farhåga att Beckholmen skulle komma att utgöra ett militärt mål i händelse av krig, som framförts i yttrande, medger kontoret att platsen inte är optimal, men har också erfarit att huvudstaden kommer att vara den bäst försvarade. Stadsbyggnads- kontoret poängterar att den befintliga varvet på Beckholmen är en civil verksamhet, men att det inte kan regleras genom detaljplanen. Kulturmiljö Landskap och stadsbild Samfundet S:t Erik, Förbundet för Ekoparken, Djurgårdens Hem- bygdsförening och en privatperson anser att det är positivt att plan- förslaget bidrar till att den maritima varvs- och verksamhetsmiljön och dess sedan 1600-talet obrutna funktion kan fortsätta. De avstyr- ker dock planförslaget med hänvisning till att byggnadsvolymer och nya kajer är för storskaliga samt att föreslagen utfyllnad innebär en oacceptabel påverkan på vattenrummet. Remissinstanserna bedömer att förslaget innebär påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, skada på riksintresset nationalstads- parken och skada på byggnadsminnet. Djurgårdens Hembygdsförening anser att den bevarade ”giraff- kranen” ser främmande ut på föreslagen plats. Samfundet S:t Erik och Djurgårdens Hembygdsförening önskar se ett alternativt planförslag, anpassat till landskapsbild och skala, presenteras. Rådet till skydd för Stockholms skönhet och Stiftelsen Maritimt Kulturarv tillstyrker förslaget. Skönhetsrådet erinrar om att söka minimera kaj- och brygganläggningar samt värna öns geomorfologi. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kritik har framförts under granskningen att den bebyggelse som föreslås på västra Beckholmen fortfarande är för stor, dominerar stadsbilden och medför negativ påverkan på den kulturhistoriskt värdefulla miljön. Stadsbyggnadskontoret medger att varvs- och verkstadsbyggnaderna innebär en ny skala på Beckholmen. Skalan är dock inte främmande i stadens kajmiljö. Stora tullhuset/Foto- grafiska och Vasamuseet är byggnadsverk som utgör tydliga land- märken i närområdet. Den föreslagna varvs- och verkstadshallen Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 13 (22) på Beckholmen är både lägre och kortare än dessa. Kontoret framför vidare att i avvägningen mellan att bevara den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamheten och att inte påverka stadsbilden, får intresset av en ograverad stadsbild stå tillbaka. Kontoret poängterar att påverkan på stadsbilden bedöms rymmas inom miljöbalken och PBL:s handlingsutrymme. Det är av stort allmänt intresse att varvsverksamheten kan bibehållas på platsen. Stadsbyggnadskontoret invänder mot beskrivningen att den före- slagna bebyggelsen dominerar stadsbilden. Kontoret menar att Djurgårdslandskapet fortsatt kommer att uppfattas som ett glesare bebyggt parklandskap i kontrast till stenstaden, sett från stadens utsiktsplatser. Kontoret framhåller vidare att det finns stöd för den föreslagna gestaltningen i Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen. Där anges att Evenemangsparken kan komplette- ras med väl anpassad bebyggelse; ”Enstaka, vackert utformade byggnader eller anläggningar som stödjer parkens huvudinriktning kan tillåtas synas i landskapet, på liknande sätt som Nordiska museet och tornet Breda Blick.” Stadsbyggnadskontoret betonar att det känsliga landskapsrummet är en viktig utgångspunkt för planförslagets utformning. På östra Beckholmen underordnar sig byggnaderna landskapets huvuddrag. På västra sidan där bebyggelsen blir mer framträdande, bidrar uppbrutna volymer till att mildra mötet med det historiska land- skapet. Byggnadernas placering och riktning, parallellt med Gustav V:s docka, är praktiskt motiverad och återfinns till exempel i de slupskjul som finns bevarade längs Galärvarvets södra sida. Verk- stadshallarnas långsträckta volymer associerar till repslagarbanor, vilka var vanliga inslag i historiska maritima miljöer. Varvshallens karakteristiska gavelmotiv tecknar en medveten siluett, en oriente- ringspunkt i vattenrummet, som betonar Stockholm som sjöfarts- stad. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget stärker läsbarheten av den riksintressanta miljön. Synpunkter har framförts att varvet kan fortsätta utan de föreslagna byggnaderna alternativt med betydligt mindre byggnader. Kontoret vill påpeka att de tält och baracker som används idag har tidsbe- gränsade bygglov som inte kan förlängas samt att de inte uppfyller krav på arbetsmiljö, säkerhet och funktion. Ändamålsenliga lokaler ger varvet långsiktiga förutsättningar att finnas kvar, utveckla verk- samheten, uppfylla arbetsmiljö- och energieffektivitetskrav samt minska miljöbelastningen. Beträffande detaljplanens påverkan på det statliga byggnadsminnet anser stadsbyggnadskontoret att planförslaget är väl anpassat till byggnadsminnets värden. Kontoret betonar att ett stort ansvar Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 14 (22) åvilar planbeställaren att, i dialog med Riksantikvarieämbetet, till- godose byggnadsminnet i genomförandet. Stadsbyggnadskontoret bedömer att den föreslagna placeringen för den bevarade giraffkranen är väl vald. Den kommer fortsatt att stå i anslutning till det öppna vattenrummet i väster och utgöra en välkänd orienteringspunkt. Samtidigt är den placerad i naturlig anslutning till kajen. Arkitektur och gestaltning Skönhetsrådet och Stiftelsen Maritimt Kulturarv (SMK) finner att den tillkommande bebyggelsens arkitektur är mycket välgörande för hamn- och varvsverksamhetens inordnande i stadsbilden. Rådet tillstyrker dessa delar utan erinran. SMK anser att förslagets helhets- intryck är estetiskt tilltalande jämfört med befintliga temporära anläggningar. Samfundet S:t Erik är positivt till tillkommande bebyggelse på öns östra sida, som de anser är väl avvägd till skala och utförande. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i att de föreslagna byggnadernas gestaltning är viktig för att Beckholmens karaktär ska bibehållas. I syfte att säkerställa byggnadernas arkitektoniska kvaliteter, i ut- tryck och material, har dessa reglerats i plankartan. Kontoret vill även understryka att ett stort ansvar vad gäller att genomföra projektet med en hög arkitektonisk kvalitet och att genomförandet behöver följas upp noggrant i bygglovsskedet. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse En privatperson efterfrågar en proportionalitetsavvägning mellan bostadsanvändningen och verksamhetsändamål. Djurgårdens Hembygdsförening och Samfundet S:t Erik är positiva till att Stenvillan öppnas för allmänheten. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Frågan om bostadsanvändningen har prövats utifrån markens lämplighet. Mot bakgrund av de konstaterade föroreningshalterna har marken inte bedömts lämplig för bostadsändamål. Det är alltså inte fråga om en fri intresseavvägning mellan bostad och centrum- ändamål, utan om en bedömning av markens lämplighet med hän- syn till människors hälsa. Park och grönområden Samfundet S:t Erik och Djurgårdens Hembygdsförening är positiv till att parkmiljön kring Stenvillan öppnas för allmänheten. Samfun- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 15 (22) det S:t Erik uttrycker en viss oro för att parkens karaktär drivs mot ”finpark”, främst med hänvisning till det unika växtmaterial med rödlistade arter som identifierats inom området. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Vad gäller farhågan att parken kring stenvillan ska utformas som en ”finpark” framför stadsbyggnadskontoret dels att detaljplanen inte reglerar parkutformningen, dels att parken redan är anlagd och bekräftas i planen. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att det är angeläget att Beck- holmens unika växter/rödlistade arter bevaras. Utfyllnader, kajer och bryggor samt Gustav V:s docka Djurgårdens Hembygdsförening, Förbundet för Ekoparken och Samfundet S:t Erik avstyrker utfyllnader på västra sidan och bedömer att påverkan på vattenrummet är oacceptabel, utifrån påverkan på kulturmiljön, riksintressen och Nationalstadsparken. Djurgårdens Hembygdsförening avstyrker utfyllnad med sprängsten och hänvisar till påverkan på vattenmiljö samt behov av vattendom. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Beträffande kritiken mot etablering av brygg- och kajanläggningar samt utfyllnad, är stadsbyggnadskontoret medvetet om att mötet med vattnet utgör en väsentlig beståndsdel för upplevelsen av Beck- holmens karaktär som skärgårdsö. Men kontoret vill samtidigt erinra om att kajer och bryggor av given längd är nödvändigt för varvsverksamhetens funktion. Kontoret vill understryka att de krosstensslänter som präglar strandlinjen idag tillkommit under sent 1900-tal. Att återupprätta kajer och bryggor på Beckholmen bygger vidare på de strukturer som historiskt har präglat ön. Stadsbyggnadskontoret framhåller även att Beckholmens strand- linje förändrats under århundraden när massor från dockorna tjänat som utfyllnader av ön. Staden menar att utformningen av de nya kaj- och brygganläggnin- garna tar sin utgångspunkt i Beckholmens karaktärer, dess höga kulturhistoriska värde, läget i stadens centrala vattenrum och inom Nationalstadsparken – vilket ställt krav på högkvalitativa material och ett väl anpassat utförande. Detaljplanen reglerar utformning och material av strandskoning, kajer och bryggor i syfte att säker- ställa utförandet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 16 (22) Trafik Sjötrafik Stockholms Hamnar ser inga konflikter mellan planförslaget och den rörliga sjöfarten eller närliggande farleder och allmänna hamn- områden. Trafikverket bedömer att underlaget är otillräckligt då den maritima riskanalysen inte har reviderats i enlighet med Sjöfartsverkets notering och att Viking Line och Destination Gotland inte har hörts. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret bedömer att föreslagna kaj- och bryggan- läggningar inte påverkar sjötrafiken negativt. Planen bedöms inte utgöra en ökad risk eller innebära framkomlighetsbegränsningar för sjötrafiken vare sig i farled 540 eller mot Rosenvik. Det bedöms inte heller föreligga några nya maritima risker med anledning av planförslagets genomförande. En särskild maritim riskanalys har tagits fram inom ramen för tillståndsansökan om vattenverksamhet, enligt miljöbalken. Av riskanalysen framgår att; Generellt bedöms sannolikhetsökningen av olyckor i området som låg till följd av ombyggnationen. Vägar En privatperson och Förbundet för Ekoparken anser att planförsla- get inte är tillräckligt utrett gällande konsekvenserna av kraftigt ökad tung trafik. Förbundet menar att Beckholmsbron har låg bärig- het. Förbudet påpekar att en detaljplan för en stor industriverksam- het behöver konsekvensbeskrivas utifrån trafikaspekterna enligt PBL 2 kap. 5-6 §§. Stockholm Vatten och Avfall (SVOA, avfall) vidhåller tidigare syn- punkter om bristande vägstandard, vändmöjligheter och risker vid backning samt understryker behov av körspårsanalys och att väg- bredd, vändplatser och mötesmöjligheter säkerställs i bygglovs- skedet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Vad gäller trafiken och dess eventuella påverkan på Beckholmsbron konstaterar stadsbyggnadskontoret att mängden trafik inte kommer att förändras nämnvärt. Därtill har kontoret erfarit att brons bärig- het är tillräcklig för brandförsvaret men att tyngre transporter hän- visas till sjövägen. Beträffande SVOA:s önskemål om ökad vägbredd samt vändmöjlig- het som inte innebär backrörelser påpekar stadsbyggnadskontoret följande: Möjligheten att åstadkomma en högre vägstandard med Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 17 (22) avseende på bredder och vändradier är begränsad. Dels för att detaljplanen bekräftar en befintlig struktur, dels på grund av platsens kulturhistoriska värde. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och spillvatten Stockholm Vatten och Avfall (VA) bedömer att kapacitet i spill- vattenanslutningen i det kombinerade ledningssystemet nedströms är begränsad, varför flödesökningen bör minimeras, alternativt för- dröjas inom Beckholmens spillvattensystem. De framför även ett behov av skötselplan för dagvattenanläggningar. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Eftersom Beckholmen är ansluten till ett duplicerat system kommer det utifrån ett dagvattenperspektiv inte att ske någon påverkan på flödet till spillvattenledningen. Vad gäller skötselplan för dagvattenanläggning hanteras denna inte i detaljplanen. Drift- och skötselplan för dagvattenanläggningarna tas fram av verksamhetsutövaren i samband med projektering. Hälsa och säkerhet Förorenad mark Länsstyrelsen framför följande synpunkter, som de bedömer inte utgör skäl för ingripande; Länsstyrelsen noterar att kommunen inför första granskningen låtit utföra provtagning i parkområdet väster om Beckholmsbron och att höga halter av föroreningar påvisats. Halter av bly över mindre känslig markanvändning har påvisats i ett ytligt prov, och halter över känslig markanvändning för kadmium, koppar, kvicksilver samt PAH-M och PAH-H har konstaterats. Endast ett prov har utförts i området trots den generellt höga föroreningsbelastningen. Eftersom området i plankartan ges användningen PARK bedömer Länsstyrelsen att det är sannolikt att människor kommer att vistas där i hög utsträckning och att risk för exponering föreligger. Läns- styrelsen anser att kommunen bör genomföra kompletterande prov- tagning, avgränsning och riskbedömning samt vidta nödvändiga åtgärder för att inte utsätta människor för hälsorisker. Två privatpersoner anför att kompletterande marksanering kring Stenvillan är möjlig och att argumentet om att markföroreningar omöjliggör boende därför inte längre är giltigt. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 18 (22) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret framhåller är att grönområdet vid Beck- holmsbron ingår i miljöförvaltningens tillsyn inom vilken krav kan ställas på utredningar och vid behov åtgärder med stöd av 2 kap. miljöbalken. Detta redovisas i planbeskrivningen. Vad gäller sanering av marken i anslutning till stenvillan har en stor sanering av Beckholmen redan gjorts. Under den saneringen värnades den värdefulla naturen med uppvuxna träd, varför förore- ningar till viss del finns kvar i marken. Kontoret menar att det inte är rimligt att kräva ytterligare sanering av ön. De föroreningar som finns i marken är inte förenliga med så kallad känslig markanvänd- ning, som bostadsändamålet kräver. Bostadsanvändning i Sten- villan kommer därför inte att medges i detaljplanen. Totalförsvar och säkerhetsrisk Djurgårdens Hembygdsförening och två privatpersoner motsätter sig att militär varvsverksamhet bedrivs eller möjliggörs på Beckhol- men med hänvisning till säkerhetsrisker i centrala Stockholm. Stockholms Hamnar bedömer att varvet är värdefullt även ur bered- skapsperspektiv. Förbundet för Ekoparken anser att försvars- och säkerhetsintressen inte får inkräkta på riksintresset Nationalstadsparken enligt miljö- balken. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret poängterar att den befintliga varvsverksam- heten på Beckholmen är en civil verksamhet, men att det inte kan regleras genom detaljplanen. Vad gäller den farhåga att Beck- holmen skulle komma att utgöra ett militärt mål i händelse av krig, som framförts i yttrande, medger staden att platsen inte är optimal, men har också erfarit att huvudstaden kommer att vara den bäst försvarade. Stadsbyggnadskontoret instämmer i uppfattningen att det är ange- läget att bibehålla och utveckla varvskapaciteten, dels ur ett total- försvarsperspektiv, dels ur ett försvarsperspektiv. Den lokalise- ringsutredning som tagits fram inom ramen för detaljplanen visar också att det inte finns förutsättningar att uppföra motsvarande varv med torrdockor på en annan plats i regionen. Vad gäller försvars- och säkerhetsintressets relation till national- stadsparken anser kontoret att planförslaget inte innebär skada på parken. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 19 (22) Miljö- och klimataspekter Miljökvalitetsnormer för vatten Dagvatten Länsstyrelsen bedömer att dagvattenberäkningarna är ofullständiga eftersom ytor såsom dockor, bryggor, kajer och utfyllnader har exkluderats. Kommunen behöver redovisa dessa ytors omfattning, föroreningsbidrag och hur påverkan på recipienten Strömmen hanteras. Länsstyrelsen anser även att kommunen behöver visa att rening av näringsämnen inte försvårar möjligheten att följa MKN, särskilt med hänsyn till ökad verksamhet och båttrafik. Planbeskrivningen redovisar ett alternativ med fördröjning och rening i underjordiska avsättningsmagasin, vilket utvecklats sedan granskning 1. Dagvattenutredningen nämner dock även rörmagasin som alternativ lösning. Länsstyrelsen anser att rörmagasin inte är en lämplig lösning och efterfrågar ett förtydligande av vilket alternativ som valts samt vilken effekt den valda lösningen ger. En privatperson anser att planförslaget innebär oacceptabla risker för spridning av föroreningar i vattenmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Dagvattenutredningen avses förtydligas och kompletteras med vilka ytor som ingår i beräkningarna samt varför vissa ytor och dockor inte har tagits med. Dagvattenutredningen kommer även att kom- pletteras med ytornas omfattning. Avrinning från dockorna kommer inte att hanteras dagvattensystemet då detta vatten renas i separat reningsanläggning eller hanteras på annat sätt för att undvika föroreningsspridning. I dagvattenutredningen redovisas en alternativ lösning med rör- magasin. Utredningen kommer att kompletteras med dess renings- effekt jämfört med en lösning med fördröjning och rening i avsätt- ningsmagasin. Det kommer även förtydligas vilken lösning som rekommenderas. I planbeskrivningen redovisas endast rekommen- derad lösning. Kväve uppmättes vid en av de flödesproportionella provtagnin- garna. Vid beräkning av den uppskattade föroreningsmängden i dagvatten efter rening i den föreslagna systemlösningen framgår att den totala reduktionen av näringsämnen är 25 %. I dagvattenutred- ningen redovisas orsaken till de uppmätta halterna av närings- ämnen och till den låga reningseffekten. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 20 (22) Stadsbyggnadskontoret menar att näringsämnen inte försvårar möjligheten att följa MKN, vilket kommer att utvecklas i rapporten Påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer samt i MKB:n. Tätning i RD-pålvägg Länsstyrelsen noterar att kommunen i planstödsmöte redovisat att en tätande sealing med bitumen kan tillsättas i samband med spontdrivning som extra säkerhetsåtgärd. Länsstyrelsen efterfrågar ett förtydligande om åtgärden är nödvändig för att klara kraven och om den ska betraktas som en förutsättning för att uppfylla MKN. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret anser är att en rörspontvägg är tillräckligt tät utan tätande sealing med bitumen. Detta kommer att förtydligats i planhandlingarna. Tätinjektering och erosionsåtgärder Länsstyrelsen vidhåller sin tidigare invändning mot föreslagen tät- injektering av Gustav V:s docka då kommunen inte visat att meto- den är tillräcklig och långsiktigt hållbar för att förhindra spridning av förorenat grundvatten. Länsstyrelsen framför att föreslagna betongmadrasser för att motverka erosion och föroreningsspridning behöver analyseras vidare, särskilt i relation till framtida möjlighe- ter till sedimentsanering. Kommunen behöver visa att åtgärderna inte försvårar nödvändig sanering. Statens fastighetsverk konstaterar att hanteringen av erosionsskydd på större vattendjup fortsatt är olöst och behöver utredas vidare samt framhåller att ansvar för försiktighets- och skyddsåtgärder åvilar kommunen, Kungliga Djurgårdens förvaltning samt verksam- hetsutövarna. Hyresgästföreningen Östermalm framhåller vikten av skydds- åtgärder mot föroreningsspridning från sediment och en giftfri miljö. En privatperson bedömer att planförslaget innebär oacceptabla risker för spridning av föroreningar i vattenmiljön. Förbundet för Ekoparken anser att planförslaget saknar tillräckliga underlag avseende miljö och föroreningssituation. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Planhandlingarna kommer att förtydligas kring varför tätinjekte- ring vid Gustav V:s docka bedöms vara en tillräcklig skyddsåtgärd och varför den är långsiktigt hållbar. Efter granskningen har kunskapsläget fördjupats angående betong- madrassers tillämpning och funktion, vilket kommer att förtydligas i planhandingarna. Bedömningen kvarstår att anläggande av betong- Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 21 (22) madrasser inte försvårar nödvändig sanering eftersom det är möj- ligt att avlägsna betongmadrasserna. Hantering av erosionsskydd på större vattendjup än 15 meter har utretts och redovisas i handlingarna. Stadsbyggnadskontoret bedömning är att de skyddsåtgärder som har föreslagits är tillräckliga för att göra marken lämplig. Denna bedömning baseras på utförda utredningar, där även kunskap erhållits inom ramen för den tillstånd för vattenverksamhet som pågår parallellt med planarbetet. Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Länsstyrelsen bedömer att planförslaget riskerar att påverka hydro- morfologiska kvalitetsfaktorer och recipientens ekologiska status. Kommunen behöver redovisa den samlade fysiska påverkan i vattenområdet, inklusive alla typer av vattenverksamhet, samt tydliggöra hur stor andel av vattenförekomstens grunda vattenområ- den som påverkas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Den hydromorfologiska utredningen avses att förtydligas angående den samlade fysiska påverkan, med avseende på andelen grunda områden där åtgärder planeras. Samt beträffande den platsspeci- fika påverkan av de olika vattenverksamheterna som planeras. Förtydligade slutsatser avses redovisas i planbeskrivningen. Remissinstanser utan synpunkter Följande remissinstanser har lämnat synpunkter utan erinran: - Lantmäterimyndigheten - Trafikförvaltningen Region Stockholm - Trafikkontoret - Storstockholms brandförsvar - Stockholm Exergi - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Ej tillgodosedda synpunkter De huvudsakliga synpunkterna som inkommit under granskningsperioden som ej tillgodosetts är att: - ingen ny bebyggelse ska uppföras - färre byggnader ska uppföras - bebyggelsen på västra Beckholmen ska minskas väsentligt - ingen utfyllnad av ön ska utföras - Gustav V:s docka inte ska utökas Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 Granskningsutlåtande Dnr 2012-03013 Sida 22 (22) - inga nya kaj- och brygganläggningar ska utföras eller avsevärt minskas - den kommersiella varvsverksamheten inte ska expandera på Beckholmen Sammanvägt ställningstagande Beckholmen är en i Sverige unik maritim industrimiljö med obruten varvstradition och höga kulturhistoriska värden. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken anges att det maritima arvet ska vidareutvecklas, och riksintressebeskrivningarna betonar vikten av att kunna avläsa Stockholms roll som sjöfarts-, militär- och industristad. Planförslaget syftar till att säkra kulturvärdena genom att ge varvsverksamheten långsiktiga utvecklingsmöjlig- heter, genom ny bebyggelse samt nya kaj- och brygganläggningar. Beckholmens exponerade läge i stadens centrala vattenrum ställer höga krav på bebyggelsens och kaj- och brygganläggningarnas utformning. Byggnadsgestaltningens uttryck präglas av en bruks- arkitektur i placering, volymhantering samt i material- och kulörval och utformningen bedöms vara väl förankrad i byggnadskulturen och på platsen. Varvet på västra Beckholmen är en central del av Stockholms infra- struktur för sjöfart, hållbara transporter och sjögående myndigheter. Därtill har varvet en strategisk roll för Försvarsmakten och totalför- svaret gällande reparationskapacitet och beredskap. Stadsbyggnads- kontoret anser att planen har väsentlig betydelse för att stärka både den civila och militära beredskapen. Av inkomna synpunkter framgår att det finns intressekonflikter mellan en utveckling av varvsverksamheten och platsens kultur- miljövärden. Planförslaget medför påverkan på kulturmiljön, men då verksamheten i sig utgör en väsentlig del av det kulturhistoriska värdet är det angeläget att säkerställa dess fortsatta existens. I en avvägning får intresset av en ograverad kulturmiljö stå tillbaka. Stadsbyggnadskontoret anser att förslaget bidrar positivt till stads- bilden genom en estetiskt tilltalande helhet som tar hänsyn till Beckholmens särdrag och långsiktiga värden. Stadsbyggnadskontoret bedömer att planförslaget innebär en lämp- lig avvägning mellan olika intressen. Maria Sahlstrand Isabelle Lindbäck Enhetschef Stadsplanerare Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-31, Dnr 2012-03013 --- [Bilaga - Miljökonsekvensbeskrivning.pdf] 1 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Detaljplan Beckholmen Datum: 2026-03-06 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning 20 1.1 Bakgrund 20 1.2 Strategisk miljöbedömning 20 2. Beskrivning av området 22 2.1 Detaljplanens lokalisering 22 2.2 Historik och nuvarande markanvändning 23 2.3 Varvsverksamhetens schematiska genomförande 27 2.4 Sjötrafik 28 2.5 Andra planer och program 29 2.5.1 Områdesbestämmelser 29 2.5.2 Översiktsplan 29 2.5.3 Pågående och antagna angränsande detaljplaner och projekt 29 3. Planförslag och studerade alternativ 31 3.1 Kajer och bryggor 32 3.2 Strandskoning och utfyllnad 34 3.3 Ny bebyggelse på västra Beckholmen 36 3.4 Ny bebyggelse på östra Beckholmen 38 4. Studerade alternativ 40 4.1 Sammanfattning från utredning av lokaliserings och utformningsalternativ 40 4.1.1 Lokaliseringsalternativ 40 4.1.2 Utformningsalternativ 41 4.2 Nollalternativ 42 5. Metod 44 5.1 Avgränsning 45 5.1.1 Geografisk avgränsning 45 5.1.2 Tidsmässig avgränsning 45 5.1.3 Avgränsning i sak 45 5.2 Bedömningsskala för konsekvensbedömning 46 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 6. Miljö- och hållbarhetsmål 48 7. Miljökonsekvenser 49 7.1 Kulturmiljön 49 7.1.1 Förutsättningar 50 7.1.2 Påverkan och konsekvenser av planförslaget 72 7.1.3 Samlad bedömning konsekvenser för kulturmiljö 206 7.1.4 Konsekvenser av nollalternativet 207 7.2 Naturmiljön 208 7.2.1 Förutsättningar 208 7.2.2 Bedömningsgrunder 213 7.2.3 Påverkan och konsekvenser under byggskedet 213 7.2.4 Påverkan och konsekvenser av planförslaget 213 7.2.5 Samlad bedömning naturmiljö 214 7.2.6 Konsekvenser på nollalternativet 214 7.2.7 Förslag till skadeförebyggande åtgärder 214 7.3 Förorenad mark och sediment 215 7.3.1 Förutsättningar 215 7.3.2 Påverkan och konsekvenser under byggskedet 226 7.3.3 Påverkan och konsekvenser av planförslaget 229 7.3.4 Samlad bedömning Förorenad mark och sediment 241 7.3.5 Konsekvenser av nollalternativet 241 7.3.6 Förslag på skadeförebyggande åtgärder 241 7.4 Vattenmiljön 243 7.4.1 Förutsättningar 243 7.4.2 Bedömningsgrunder 246 7.4.3 Påverkan och konsekvenser under byggskede 246 7.4.4 Påverkan och konsekvenser på planförslaget 246 7.4.5 Konsekvenser på nollalternativet 247 7.4.6 Förslag på skadeförebyggande åtgärder 247 7.5 Översvämningsrisk 248 7.5.1 Förutsättningar 248 7.5.2 Bedömningsgrunder 249 7.5.3 Påverkan och konsekvenser på planförslaget 249 7.5.4 Konsekvenser på nollalternativet 250 7.5.5 Förslag på skadeförebyggande åtgärder 250 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 8. Miljökvalitetsnormer 252 8.1 Förutsättningar 252 8.1.1 Vattenförekomsten Strömmen 252 8.1.2 Ekologisk status och kvalitetskrav 254 8.2 Bedömningsgrunder 262 8.3 Påverkan av på status och miljökvalitetsnorm 262 8.3.1 Risk för försämring av statusen 262 8.3.2 Äventyrande av miljökvalitetsnormen 269 8.4 Påverkan av nollalternativet på status och miljökvalitetsnorm 270 9. Kumulativa effekter 272 9.1 Förutsättningar 272 9.2 Påverkan och konsekvenser på planförslaget 273 9.2.1 Kulturmiljö 273 9.2.2 Naturmiljö 274 9.2.3 Vattenkvalitet och vattenmiljö 274 9.2.4 Samlad bedömning av kumulativa effekter 275 10. Samlad bedömning 277 10.1 Planförslag 277 10.2 Byggskedet 278 10.3 Miljökvalitetsmål 280 11. Uppföljning av betydande miljöeffekter 285 12. Referenser 290 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Bilagor Bilaga 1 PM Sjötrafikanalys, Sweco Bilaga 2 PM biologi – Beckholmen 2022, Calluna Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 5 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning BESTÄLLARE Kungliga Djurgårdsförvaltningen Magnus Andersson Magnus.andersson@kungahuset.se UTREDNINGEN ÄR UTFÖRD AV... Sweco Sverige AB Inger Poveda Björklund, uppdragsledare Inger.povedabjorklund@sweco.se Medverkande: Linda Netz, MKB-handläggare, Sweco Sverige AB Nicole Österberg, Sweco Sverige AB Martin Lagergren, bebyggelseantikvarie, Tyréns Sverige AB Johanna Alton, Tyréns Sverige AB Hannes Roovete, kvalitetsgranskare, Sweco Sverige AB Selma Ogden, InDesign, Svefa AB Framsidan Fotografier är tagna av Sweco och illustrationsbilder och vyer är framtagna av Fahlander Arkitekter 2026-03-06 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 6 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 7 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Beckholmen är en ö belägen i inloppet till Stockholm söder om Djurgården och nås landvägen via Beckholmsbron. Beckholmen ägs av staten genom Statens Fastighetsverk och Kungens dispositionsrätt förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Beckholmen omfattas idag inte av någon detaljplan utan endast av områdesbestämmelser från 1989. Plansamråd genomfördes under hösten 2022 och efter synpunkter bearbetades planförslaget med avsikt att minska bebyggelsen, utfyllnader samt kaj och brygganläggningar. Tekniska utredningar kompletterades inför granskningssamråd i september 2024. Inkomna yttranden berörde i huvudsak frågor med koppling till dagvatten, hydromorfologi, påverkan på MKN, förorenade områden samt rasrisk, skred och erosion. Berörda handlingar uppdaterades och en ytterligare utredning avseende risken av exponering av markföroreningar på östra sidan togs fram. Detaljplanen gick ut på en andra granskning den 17 sept. till den 16 okt. 2025 som resulterade i ytterligare förtydliganden i detaljplanehandlingarna. Det finns nu ett framtaget förslag på detaljplan för Beckholmen inför antagande. Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det genom att dels medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. I området kring Beckholmen förekommer en stor mängd sjötrafik. Den största mängden sjötrafik går längs den befintliga farleden söder om Beckholmen, som omfattas av riksintresse för allmän farled vid namn Fjäderholmarna - Stockholms ström. En sjötrafiksanalys med historisk AIS-data (ej inkluderat fritidsbåtar) visar att det sker cirka 100 000 fartygspassager längs en linje Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 8 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning koncentreras till Beckholmens västra sida och den östra dockan. På den östra sidan bevaras den mer småskaliga, kulturhistoriskt inriktade varvsverksamheten. Den nya varvs- och verkstadsbyggnaden medför att hela fartyg kan repareras inomhus. Genom shipliften kan det vanligaste skär gårds tonnaget (V-båt) torrsättas på land. Tillkom mande kajer, främst på södra sidan, minskar underskottet av kaj meter, även om behovet inte fullt ut täcks. Det innebär att dockorna kan använ das för större fartyg och att varvets samlade kapacitet ökar. Sam- mantaget förbättras möjligheten att hantera både mindre och större fartyg, vilket stärker varvets ekonomiska bärkraft och Stockholms sjöfart. Totalt bedöms varvets kapacitet öka med 10 till 15 % fler fartyg per månad, utöver dagens cirka 100–150 fartyg per år. Nedan redovisas en sammanfattning av påverkan och konsekvenser som utretts och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. mellan Beckholmens sydöstra del och Masthamnen på ett år (2024-08-01 - 2025-07-31). Av dessa utgjorde cirka 95 % passagerarfartyg med en längd under 50 meter, vilket bland annat omfattar pendel- och kollektivtrafikbåtar. Analyserad sjöfart till Beckholmens dockor utgör cirka 110 fartygspassager, totalt cirka 30-40 in- och utdockningar per år varav 70 % med bogserbåtsassistans. Planförslaget (se nedan figur) innebär att Beckholmen kommer att genomgå omfattande förändringar med utökad bebyggelse, utfyllnader samt nya kaj- och bryggkonstruktioner. Utgångspunkt för förändringarna är den befintliga varvs- och bruksbebyggelses varierade men sammanhållna bebyggelse som präglar platsen. Enligt planbeskrivningen är det vid förnyelsen av Beckholmen angeläget att upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt. Enligt planförslaget ska den kommersiella varvsverksamheten, liksom idag, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 9 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 10 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Kulturmiljö Planförslaget för Beckholmen medför både positiva och negativa konsekvenser för riksintressena för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården och Norra Boo-Lindalssundet-Vaxholm- Oxdjupet. Negativa konsekvenser uppstår för flera uttryck för riksintressena, vilket bedöms ge upphov till begränsad skada på riksintressenas identifierade kulturvärden. För riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården bedöms konsekvenserna bli märkbara för uttrycken stadens siluett, flottans miljöer och för Beckholmen där bebyggelsen och topografin på den centrala delen av ön blir mindre synlig från omgivningen. Dessutom påverkas upplevelsen av stadslandskapet, stadens inlopp och kontakten mellan vattenrummen i centrala Stockholm negativt. För Norra Boo-Lindalssundet-Vaxholm-Oxdjupet påverkas synligheten av industrihistorisk bebyggelse, sprickdalslandskapet och farleden från delar av centrala Stockholm. Positiva konsekvenser bedöms uppstå då förslaget bidrar till att Beckholmens unika roll i Stockholm tydliggörs eftersom de maritima och sjöfartshistoriska aspekterna förstärks. Detta sker bland annat genom återupprättandet av kajer och genom att varvsverksamheten stärks funktionellt och visuellt. De positiva konsekvenserna innebär att identifierade kulturvärden inom de båda riksintressena också stärks. För Kungliga nationalstadsparken medför planförslaget både positiva och negativa konsekvenser. De stora byggnadsvolymerna på västra Beckholmen och de nya kajerna påverkar upplevelsen av Beckholmen som en del av den stadsnära skärgården. Viktiga byggnader inom parken, som Kastellet på Kastellholmen och Waldemarsudde, får minskad synlighet i vissa vyer. Den maritima närvaron på Beckholmen stärks, vilket gynnar både delområdet Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Planen ökar också Beckholmens tillgänglighet för allmänheten, vilket förbättrar de rekreativa värdena. Samtidigt försvagas de genom att utsikterna från ön begränsas av de nya byggnaderna. Kulturmiljö Naturmiljö Förorenad mark och sediment Vattenmiljön Översvämningsrisker Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 11 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Plan- och bygglagens paragrafer om att bebyggelse ska utformas med hänsyn till bland annat kulturvärden och stads- och landskapsbilden, med en god helhetsverkan bedöms till övervägande delen uppfyllas. De värdebärande karaktärsdragen på Beckholmen påverkas inte i sådan omfattning att det finns risk för förvanskning av kulturvärden. Planförslaget bedöms vara väl anpassat till Beckholmens befintliga strukturer. Planförslaget strider mot två skyddsbestämmelser för det statliga byggnadsminnet på Beckholmen, vilket kräver att Riksantikvarieämbetet ger tillstånd för ändring av statligt byggnadsminne. Utökningen av GV-dockan försvagar de fysiska spåren av flottans historiska närvaro på ön, men detta bör vägas mot behovet av att modernisera varvet och därmed bevara den kontinuitet som varvsverksamheten bidrar till. Naturmiljö Den gröna kullen på Beckholmen ingår i Nationalstadsparken och i planförslaget föreslås användningen park med avsikt att bevara den i sin nuvarande utformning. Beckholmen har en viss skärgårdskaraktär med både buskar och fältskikt som är svårt att ersätta samt inslag av syren. Det har redan skett en negativ påverkan på naturmiljön från tidigare saneringsarbeten under 2012 då växter har flyttats och träd avverkats. Både knippnejlika och spetsfingerört hittades vid den senaste inventeringen vilket innebär att de troligen har återplanterats på ön efter den marksanering som skett. Vid inventering hittades spetsfingerört på dels tre olika platser mitt på ön, dels i södra delen av grönområdet. knippnejlika återfanns på en plats i grönområdets östra del. Med skyddsåtgärder bedöms dessa bestånd inte påverkas negativt. Det har hittats invasiva arter på ön som kan sprida sig fort, är konkurrenskraftiga och tränger undan inhemska arter och som därför skulle behöva utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnits och som finns på Beckholmen. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget innebära små positiva konsekvenser för naturmiljön i och med Miljökvalitetsnormer Byggskedet Nollalternativet Kumulativa effekter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 12 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning på utförda provtagningar och analysresultat samt beräkningar av platsspecifika värden bedöms det inte finns någon oacceptabel risk för spridning av föroreningar till inomhusluften i de byggnader som möjliggörs i planen. Resultatet indikerar att det inte förekommer halter i markens porluft som skulle kunna innebära risk för människors hälsa vid planerad och pågående markanvändning. Grundvattenanalyserna uppvisar låga metall-, alifater-, och aromathalter. Utifrån den bedömda riskbilden och sett till miljönytta bedöms det inte skäligt att kräva några skyddsåtgärder med avseende på risk för ånginträngning på Beckholmen. Trots detta har staden som extra skyddsåtgärd föreslagit grundläggning med gastät dubbelarmerad platta (för att undvika sprickor) och grundläggning med spetsiga stålrörspålar som drivs ned i marken. Därtill behöver rörledningar och genomföringar tätas och byggnaden förses med ventilation. Provtagning i jord på grönytan visar att det finns föroreningshalter som kan medföra hälsorisker. I den plankarta som nu föreslås kommer därför byggnaden på området (Stenvillan), som används som bostad, regleras till annan användning kallad centrumändamål. Eftersom Beckholmen är en ö med kvarvarande föroreningar, som inte bedöms har lämpliga förutsättningar för en dagvattenlösning med infiltration, föreslås att befintligt system kompletteras med tre underjordiska avsättningsmagasin på västra respektive östra sidan av Beckholmen med efterföljande rening i filterbrunnar. På den östra sidan kompletteras de fyra befintliga filterbrunnarna med två ytterligare och filtren i de befintliga filterbrunnarna byts ut. Höjdsättningsprinciper har tagits fram för att ytligt avleda dagvatten mot de föreslagna reningsanläggningarna från Beckholmens västra respektive östra del. Byte av filter i filterbrunnarna och regelbundet underhåll enligt skötselplan och enligt tillverkarens instruktioner är centralt för att reningseffekten ska bibehållas. Det rekommenderas därför att nuvarande skötselprogram ses över. att den naturmiljö som finns skyddas i plankartan, inga träd planeras att avverkas och försiktighetsåtgärder kommer vidtas för att bevara de rödlistade arterna. Över tid ökar värdet på naturmiljö och träd som får bli äldre. De positiva konsekvenserna förutsätter dock också att åtgärder även vidtas för att inte sprida de invasiva arterna som identifierats på ön. Förorenad mark och sediment Med anledning av Beckholmens långa industriella historia riskklassades ön år 2003 till riskklass 1 (mycket stor risk för påverkan på människors hälsa och miljön enligt MIFO). En omfattande marksanering utfördes på Beckholmen mellan 2011 och 2014. Inför saneringen togs under 2009 och 2010 totalt 172 prover som med varierat urval analyserades med avseende på flera olika ämnen. För att kunna rekommendera åtgärdsmål utfördes åtgärdsutredning och riskvärdering. Alternativ utreddes med avseende på teknisk genomförbarhet, ekonomisk rimlighet och om åtgärden skulle bidra till att uppfylla uppställda mål. De två åtgärderna om valdes var urschaktning av förorenade massor för efterbehandling på annan plats och anläggning av tätande kajkonstruktioner runt större delen av Beckholmen. Av länsstyrelsens slutredovisning framgår att samtliga villkor som ställdes på projektet samt de framtagna åtgärdsmålen var uppfyllda. Inom ramen för detaljplanearbetet har en rad undersökningar utförts under 2022, 2023, 2024 och 2025, så som mätning av markens porluft, inomhusluft i befintliga byggnader samt utomhusluft, provtagning i jord i strandkanten och i grönområden, provtagning av grundvatten, provtagning av sediment runt Beckholmen och i Saltsjön samt flödesproportionell provtagning av dagvattnet från sydvästra sidan. Mätningen av porgaser på den västra sidan från lättflyktiga restföroreningar visade på låga halter. Beräkningen av platsspecifika riktvärden för porluft för PAH-M och PAH-L har utförts i Naturvårdsverkets beräkningsmodell, dessa visar att uppmätta halter i porluften på Beckholmens östra sida klart underskrider de beräknade platsspecifika riktvärdena. Baserat Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 13 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Med föreslagen dagvattenlösning ligger den beräknade totala reduktionen inom krav på reningseffekter enligt Stockholm stads åtgärdsnivå (70 – 80 %) förutom för två ämnen, kväve (N) och tributyltenn (TBT). Halterna som uppkommer i dagvattnet antas däremot inte bero på den specifika varvsverksamheten på Beckholmen. Belastningen i dagvatten uppkommer sannolikt till största del från atmosfäriskt nedfall från trafik i Stockholms innerstad. Ingen åkermark eller övriga punktkällor för kväve återfinns inom området. TBT är ett ämne som hittas i båtbottenfärger och som numera är förbjudet. Trots en reningseffekt strax under 70 % under vissa förhållanden förväntas halterna TBT (och årsbelastningen) att successivt minskas som följd av reningsåtgärderna och gällande lagstiftning. De största orsakerna till föroreningsspridning från Beckholmen till Saltsjön bedöms idag vara bottenerosion, orsakad av propellerströmmar, föroreningsspridning från kvarliggande förorenade massor genom vattenrörelser samt via dagvatten. Sedimentundersökningar 2022 och tidigare år visar sammantaget att huvuddelen av ytsedimenten runt hela Beckholmen är mycket förorenat av bland annat kvicksilver, bly, koppar, kadmium, olika PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten) samt TBT (tennorganisk förening). Sannolikt finns även höga halter av andra miljöfarliga ämnen som inte har analyserats. Enligt konservativa beräkningar av bottnens stabilitet vid påverkan av propellerströmmar från aktuella fartygstyper, som både nu och i framtiden kommer att hanteras av varvsverksamheten, bedöms risk för bottenerosion finnas i vattenområdet utmed den pålade kajen på sydvästra sidan, vid flytbryggan på sydöstra sidan samt vid ro-ro-rampen. Även vid rådande vattendjup längre ut inom detaljplaneområdet riskerar bottenmaterialets stabilitet påverkas av de större av dessa fartygstyper. Det framtida varvets kapacitet bedöms kunna ta emot en till tre fartyg per månad. Eftersom reparationerna tar olika lång tid beräknas fartyg manövreras till och från Beckholmen en till två gånger per månad. Dessa rörelser sker med extremt låg fart och med liten motorkraft. Alternativa åtgärder för att förhindra föroreningsspridning har utretts avgränsat till de områden som berörs av befintlig och planerad båttrafik som möjliggörs till följd av detaljplanen. För att förhindra bottenerosion på södra sidan av Beckholmen bedöms erosionsskydd i form av betongmadrasser till 15 meters vattendjup vara en lämplig teknik eftersom de tar ett mindre vattendjup i anspråk jämfört med konventionella erosionsskydd med tätmembran men också för att de går att använda som övertäckning av miljöfarliga kontaminerade massor för att förhindra spridning till omkringliggande vatten. Ett konventionellt erosionsskydd skulle dessutom innebära mer muddring för att erhålla tillräckligt ramdjup. Den föreslagna verksamheten samt skyddsåtgärder bedöms inte utgöra hinder för eventuell framtida sanering av botten då betongmadrasser och pålad träbrygga är tekniskt möjliga att avlägsna. Baserat på vattendjup och konservativa beräkningar av propellererosion görs bedömningen att botten är stabil för båtar av typen fritidsbåtar 50 eller 150 hk på den sydöstra sidan, vilket motsvarar de båtar som idag lägger till vid befintlig brygga och som kommer att lägga till vid planerad träbrygga i framtiden. Även vid nordvästra sidan utgör vattendjupet en begränsning för vilka båtar som kan angöra vid flytbryggan. Nuvarande situation när båtar ligger dubbelparkerade leder till fler rörelser på grund av att båtar behöver flyttas för att vara nåbara för varvspersonalen. En förlängning av flytbryggan minskar behovet av dessa interna rörelser eftersom dessa båtar nu kan ligga direkt vid flytbryggan. Baserat på vattendjup och konservativa beräkningar av propellererosion görs bedömningen att botten är stabil för båtar som lägger till här nu och i framtiden. Föroreningshalter i provtaget grundvatten indikerar att det fortfarande sker en föroreningsspridning genom vattenutbyte med Saltsjön. För att förhindra läckage rekommenderas spont i form av en rörspontvägg på södra och nordvästra sidan av Beckholmen. Vid den västra udden är den rekommenderade åtgärden Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 14 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning för att undvika föroreningsspridning att muddra bort förorenade sediment innanför tätspont innan utfyllnad av krossmaterial. En mer omfattande provtagning i hela Saltsjön, som utfördes 2023, indikerar att det idag sker en betydande transport av bland annat metaller från befintliga sediment som ligger nära Beckholmen till bottnar som ligger längre bort. Provtagningen indikerar också att oxiderade förhållanden orsakas av den pågående båttrafiken med mindre båtar som genererar vågor och från stora fartyg vars propellrar orsakar turbulenta strömningar. Verksamheten på Beckholmen har fram till saneringen varit en betydande källa till spridning av föroreningar i de befintliga sedimenten i hela Saltsjön som fortfarande pågår men i mindre omfattning. Planförslaget innebär inte någon tillförsel av nya föroreningar till land och vatten. Snarare förväntas planen med föreslagna skyddsåtgärder medföra att föroreningsspridningen från Beckholmen minskar. Den samlade bedömningen är att detaljplanen med förslagna åtgärder medför liten påverkan med små-märkbara till märkbara positiva konsekvenser för människors hälsa och för recipientens vattenkvalitet. Eftersom kajen också medför att den passerande båttrafiken flyttas ut på grund av kaj och flytbrygga på södra sidan blir erosionspåverkan från propellerströmmar mindre nära ön. Vattenmiljön Vid den nordöstra sidan hittades vid inventering makrofyter och fler bottenfaunataxa än i övriga lokaler. Under förutsättning att vattenmiljön beaktas vid placering av bryggan vid nordöstra sidan bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna obetydliga till små negativa. Habitatförlusten i områden med någon typ av växtlighet uppgår sammanlagt till cirka 0,07% av hela vattenförekomstens yta (cirka 2 900 m², exklusive sydvästra kajen där inga ekologiska värden bedöms finnas, av vattenförekomstens yta på 4 000 000 m²). Åtgärdernas totala yta utgör cirka 0,6 % av hela vattenförekomstens yta (cirka 25 000 m² av 4 000 000 m²). Översvämningsrisker Tre lokala lågpunkter har identifierats, varav två bedöms vara möjliga att bygga bort i samband med den nya exploateringen. Det finns ett antal planerade byggnader som antingen ligger under länsstyrelsens rekommenderade lägsta grundläggningsnivå eller vid befintliga lågpunkter. Vid implementering av föreslagna skadeförebyggande åtgärder kommer översvämningsrisken på Beckholmen minska jämfört med idag. Framför allt kommer intentionen att bygga bort befintliga lågpunkter minska risken för översvämning även för befintlig byggnation. För nya byggnader kan detta göras genom höjdsättning av mark närmast fasad och med till exempel dammbjälkar vid entréer. Planförslaget bedöms ge små positiva konsekvenser när det gäller översvämningsrisker. Byggskedet Under byggskedet kan konsekvenser i form av störningar och skador på natur- och vattenmiljön, samt grumling och föroreningsspridning uppstå. Gällande naturmiljön bedöms inga skyddsåtgärder avseende störningar för fåglar vidtas då störningen är temporär och övergående samt att det inte bedöms finnas lämpliga häckningsplatser i närheten. Bestånden av rödlistade örter bedöms dock behöva skyddas genom utmärkning. Med förslagna skyddsåtgärder bedöms genomförandet av planen inte medföra någon påverkan på naturmiljön och konsekvenserna är därmed obetydliga. Trots tidigare marksanering kan det inte uteslutas att det kommer att finnas föroreningar i de massor som behöver schaktas upp inför anläggande av byggnader. För att förhindra spridning av föroreningar behöver åtgärder vidtas under byggskedet, så som provtagning, för bedömning av vilken fortsatt hantering som är lämplig. Den sammantagna bedömningen av påverkan och konsekvenser på grund av föroreningar är att anläggande av nya byggnader och konstruktioner Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 15 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning som ingår i detaljplanen är genomförbara men att arbetena kräver noggrann planering och att olika typer av åtgärder behöver vidtas för att undvika föroreningsspridning under byggskedet. Inför schaktarbeten behöver det säkerställas att det inte finns föroreningar som överskrider MKM (mindre känslig markanvändning) i schaktmassor som ska återanvändas inom området. Det behöver också undersökas hur eventuella överskottsmassor ska hanteras. Arbeten i GV-dockan utförs i torrhet innanför fångdamm och det föreslås en ridåinjektering i syfte att sänka genomströmningen av förorenat grundvatten i berget till acceptabla nivåer. Vid muddring för att erhålla rätt ramdjup och utjämna botten på södra sidan föreslås siltgardin, där det är möjligt för att undvika grumling och föroreningsspridning. Siltgardin är en åtgärd som förhindrar grumling men bedöms under rådande förutsättningar med passerande båttrafik utanför Beckholmen vara en svårtillämpad lösning för ett stort område. På den nordöstra sidan bedöms siltgardin inte vara en lämplig skyddsåtgärd vid pålning då det finns risk för att det uppstår grumling när siltgardinen sätts på plats och tas bort och därför inte fyller önskad funktion. De förslag på skyddsåtgärder som berör arbeten i vatten kommer att utredas mer i detalj inom ramen för den parallellt pågående tillståndsansökan för vattenverksamhet. Arbeten i vatten kommer att utföras med den förutsättningen att grumling endast får vara kortvarig och lokal och att föroreningsspridning till Saltsjön är obetydlig. Påverkan bedöms vara liten med små konsekvenser. Störst risk för påverkan på växt- och bottenfaunasamhället bedöms uppstå under anläggningsfasen med grumlingseffekter och mekanisk borttagning. De potentiella lek- och uppväxtområdena för fisk på norra och nordöstra sidan medför att den fisk som befinner sig i området kan störas av pålslagningen. Med beaktande av tidsperiod för pålnedslagning och om möjligt skydda vattenväxterna på nordöstra sida bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna obetydliga till små negativa. Nollalternativet Nollalternativet beskriver den situation som sannolikt uppstår om någon ny detaljplan för Beckholmen inte tas fram. Det valda tidsperspektivet för nollalternativet är den tidpunkt då det kan antas att de byggnader och konstruktioner som medges i den föreslagna detaljplanen skulle ha färdigställts. Med utgångspunkt från att en stor del av de konstruktioner som ingår i detaljplanen även ingår i tillståndsansökan för vattenverksamhet med begränsad genomförandetid bedöms det rimligt att nollalternativets tidsperspektiv sätts till år 2036. Nollalternativet innebär att området inte regleras genom en ny detaljplan utan genom gällande områdesbestämmelser. Bestämmelsernas syfte är att skydda kulturmiljön och innebär utökad lovplikt avseende rivning, tillbyggnad med mera. Det statliga byggnadsminnet med dess skyddsbestämmelser är fortsatt gällande. Eftersom det inte är möjligt att erhålla permanent bygglov för en större ny byggnad utan gällande detaljplan inom Kungliga nationalstadsparken kommer endast tillfälliga byggnader fortsatt att kunna uppföras genom tidsbegränsade bygglov. Idag innebär de tillfälliga byggnaderna och anläggningarna en försvagning av kulturvärdena på Beckholmen. Vid ett nollalternativ kommer varvet inte kunna genomföra utbyggnaden och behoven ej kunna tillgodoses i tillfredställande utsträckning, vilket i förlängningen kan leda till att Beckholmens långa historiska kontinuitet av varvsverksamhet, vilken är starkt förknippad med öns kulturhistoriska värden, bryts. Följden för de höga kulturvärdena bedöms vid ett sådant scenario bli att det riskerar att medföra mycket stora negativa konsekvenser såväl för uttrycket för riksintresset som för identifierade värden inom Nationalstadsparken. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli obetydliga då inga förändringar förväntas. Eventuellt kan det bli en sämre omhändertagning av de invasiva arter som finns på området i nollalternativet jämfört med planförslaget. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra märkbara Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 16 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning negativa konsekvenser gällande föroreningsspridning då inga åtgärder avseende de förorenade sedimenten förväntas vidtas. Nollalternativet förväntas inte innebära förändringar som påverkar vattenmiljön. Det kan vara svårt att få igenom åtgärder utan bygglov eller detaljplan. Därmed finns det risk för att översvämningar orsakar problem i framtiden i nollalternativet för byggnader och människor och miljökonsekvenserna på grund av översvämning bedöms som små negativa. Gällande bullernivåer i nollalternativet är bedömningen är att påverkan på närliggande bostäder blir märkbar med risk för små- märkbara negativa konsekvenser. Den samlade bedömningen för byggskedet, planförslaget samt nollalternativet har sammanställts i nedan tabell där bedömningen för några miljöaspekter har delats upp. Samlad bedömning Den samlade bedömningen för byggskedet, planförslaget samt nollalternativet har sammanställts i tabellen nedan där bedömningen för några miljöaspekter har delats upp. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 17 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer Området som omfattas av planförslaget avvattnas mot vattenförekomsten Strömmen (WA79755821). I en förstudie som har tagits fram som underlag till lokala åtgärdsprogram (LÅP) för Strömmen och Lilla Värtan bedöms de främsta föroreningskällorna till Strömmen vara urban markanvändning, transporter och infrastruktur, sjöfart, avloppsreningsverk, förorenade områden (mark och sediment). Det finns även andra betydande punktkällor varav Beckholmen som förorenat område pekas ut som en källa med stor risk och därför är ett prioriterat förorenat område i Stockholm. Strömmen uppnår sammantaget otillfredsställande ekologisk status (VISS, 2024). Klassningen av ekologisk status baseras på miljökonsekvenstyperna övergödning, miljögifter, morfologiska förändringar och kontinuitet samt flödesförändringar, där övergödning styrt. Flera kvalitetsfaktorer har undantag (mindre stränga krav eller tidsfrist). Miljökvalitetsnormen är otillfredsställande ekologisk status till 2039. Biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Sammantaget bedöms inte detaljplanen medföra en otillåten försämring av statusen för de biologiska kvalitetsfaktorerna vattenvegetation och bottenfauna. Växt- och djursamhället runt Beckholmen är idag redan väldigt påverkat och uppvisar ett artfattigt samhälle med sedimentationspåverkade alger och höga föroreningshalter. De hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna konnektivitet och hydrografiska villkor bedöms inte försämras till följd av detaljplanen. Detaljplanen medför en förändring av områden som redan påverkats avseende morfologi och som inte bedöms ha höga biologiska värden eller utgöra viktiga ekologiska områden. Ingen ytterligare försämring av de hydromorfologiska parametrarna bedöms uppstå då områdena idag redan är påverkade. Planerade konstruktioner berör en yta om cirka 23 100 m2 i vattenförekomsten, vilket utgör cirka 0,5% av vattenförekomstens totala yta (4 000 000m²). Av dessa utgör cirka 21 000 m2 permanent borttagande eller förändringar av botten (utfyllnad, kajkonstruktioner, erosionsskydd) och cirka 2100 m2 ytor som beskuggas (pontoner, bryggor). Delar av dessa ytor (cirka 1800 m2) berörs redan av befintliga konstruktioner, som den befintlig betongpontonen i söder och befintliga bryggor vid södra, nordvästra, nordöstra och östra sidan av ön. De grunda områden som berörs i detaljplanen vid Beckholmen utgör cirka 1,3 % av den totala arean grunda områden i vattenförekomsten. Statusklassningen bedöms bygga på en grov uppskattning av grunda områden, vars yta kan vara större eller mindre. Varvsverksamheten på Beckholmen utgör en del av den hamnverksamhet och sjöfartsverksamhet som finns i vattenförekomsten enligt VISS. Hamnanläggningar utgör en viktig del av samhällets transportinfrastruktur som utgör skäl för undantag för mindre strängt kvalitetskrav enligt vattenförvaltningen. Årsbelastning för näringsämnet kväve i dagvatten från detaljplanen minskar, dock uppnås inte gällande åtgärdskrav på 70 – 80 % reduktion. Utifrån förutsättningarna på ön är det inte möjligt att få till en högre kvävereduktion på Beckholmen. Årsbelastningen av kväve från detaljplanen utgör en mycket liten del av den totala antropogena kvävebelastningen i Strömmen, mindre än 0,01 % efter rening, varav detaljplanen bedöms ha marginell till obetydlig påverkan på vattenförekomstens status. Särskilt förorenande och prioriterade ämnen Förekomsten av de särskilt förorenande eller prioriterande ämnena kommer inte att öka i vattenförekomsten Strömmen efter planens genomförande. Snarare kommer planen med föreslagna åtgärder bidra till att föroreningsspridningen från Beckholmen minskar. Med bakgrund av ovan förväntas inte detaljplanen ge upphov till en otillåten försämring som innebär att de särskilda förorenande och prioriterande ämnena får en sämre statusklassning. En verksamhet får inte tillåtas om den utgör ett oacceptabelt hot mot uppnåendet av miljökvalitetsnormen. Utifrån rådande situation bedöms inte att den föreslagna planen utgör en risk som äventyrar uppnåendet av MKN, snarare ett bidrag i det omfattande åtgärdsarbetet som innefattar området runt hela vattenförekomsten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 18 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Den planerade verksamheten får inte heller försvåra möjligheten att genomföra restaureringsåtgärder som genomförs för att uppnå miljökvalitetsnormen. Konstruktioner och skyddsåtgärder på den södra sidan med pålad kaj och flytbrygga, ro-ro-ramp och betongponton, samt träbryggan på nordöstra sidan och flytbryggan på nordvästra sidan, kommer inte att förhindra eventuell framtida sanering av botten. Inför utfyllnaden på västra sidan föreslås att förorenade sediment avlägsnas innan utfyllnad av krossmaterial. Propellererosion på större vattendjup än 15 meter orsakad av de fartygstrafik med koppling till varvsverksamheten bedöms utgöra en liten del av den erosionspåverkan som pågår i vattenområdet. För att åtgärda denna påverkan från fartygstrafiken till och från Beckholmen är det tekniskt möjligt som skyddsåtgärd att anlägga konventionellt erosionsskydd med tätskikt. Ur ett vattenförvaltningsperspektiv ska en åtgärd effektivt förbättra vattenmiljön. Erosionsskydd eller annan typ av åtgärd som exempelvis muddring på större djup än 15 meter kan inte anses, med rådande förutsättningar i vattenområdet, vara en åtgärd som effektivt förbättrar vattenmiljön. Detta eftersom det fortsättningsvis kommer finnas förorenade sediment i hela Saltsjön och eftersom sedimentbotten fortsatt kommer att utsättas för kraftiga propellerströmmar från stora passagerarfartyg. Denna påverkan behöver utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor inkluderas. Båtar av typen M/S Translandia förväntas, utifrån de konservativa antaganden som använts i beräkningarna av propellererosion, orsaka propellerinducerad erosion på vattendjup större än 15 meter. Det är tekniskt möjligt att anlägga konventionellt erosionsskydd med tätskikt på hela eller delar av vattenområdet fram till detaljplanegränsen för att förhindra erosion från dessa båtar. Denna åtgärd behöver dock sättas i relation till att båttrafiken till och från Beckholmens planerade kajer och flytbryggor är begränsad till ett fåtal gånger per månad, dels till den uppgrumling och spridning av förorenade bottensediment som huvudsakligen orsakas av stora färjor och kryssningsfartyg som vänder nära Beckholmen, dels övrig båttrafik som passerar nära Beckholmen. Enligt data från Sjöfartsverket motsvarade denna båttrafik totalt drygt 100 000 passager under perioden 1 augusti 2024 till 31 juli 2025. Det bedöms tveksamt om erosionsskydd på detta vattendjup är en åtgärd som förbättrar föroreningssituationen och bidrar till att MKN uppnås. Åtgärder utanför vattendjupet 15 meter bör därför utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor inkluderas. Detaljplanen möjliggör varvsverksamheten och omfattar inte farleden eller sjötrafiken omkring Beckholmen. Detaljplanen hindrar dock inte att åtgärder för att exempelvis begränsa erosionspåverkan från annan verksamhet vidtas på botten inom områden som planlagts som öppet vatten. Utifrån rådande situation bedöms inte de planerade åtgärderna utgöra ett oacceptabelt hot eller utgöra en risk som äventyrar att MKN för SFÄ och prioriterade ämnen ska kunna uppnås. Täta konstruktioner, erosionsskydd i form av betongmadrasser, minskade pumpeffekter samt förbättrad dagvattenhantering bedöms snarare kunna bidra till möjligheten att nå MKN i vattenförekomsten. Kumulativa effekter Detaljplan Skeppsholmsviken 6 m.fl. och Konsthallen 15 anses, i delar, kunna samverka med detaljplanen för Beckholmen inom aspekterna kulturmiljö, naturmiljö, vattenmiljö och bullerpåverkan. Det vill säga alla aspekter förutom översvämningsrisker som är en lokal fråga för byggnaderna på Beckholmen. Gällande kulturmiljö bedöms sammantaget att de kumulativa effekterna vid vattenrummen av särskilt Slussenprojektet och Beckholmen ge upphov till måttliga negativa konsekvenser på grund av påverkan på upplevelsen av det centrala stadsrummet. Slussenprojektet tillsammans med övriga projekt bedöms sammantaget ha en liten positiv påverkan för naturmiljön eftersom det tillkommer grönytor/ parkmiljöer i övriga detaljplaner samt Slussenprojektet, samt eftersom naturmiljö kommer att skyddas på Beckholmen. Med åtgärder för att minska utsläpp och med förbättringar för vattenmiljön bedöms sammantaget de kumulativa effekterna bli små negativa till obefintliga för vattenkvaliteten och små positiva för vattenmiljön. För buller bedöms de kumulativa effekterna bli obefintliga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 19 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 20 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 1. Inledning 1.1 Bakgrund Beckholmen är en ö belägen i inloppet till Stockholm söder om Djurgården och nås landvägen via Beckholmsbron. Beckholmen ägs av staten genom Statens Fastighetsverk och Kungens dispositionsrätt förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Beckholmen omfattas idag inte av någon detaljplan utan endast av områdesbestämmelser från 1989. Arbetet med detaljplan för Beckholmen har bedrivits tidigare i olika omgångar och avbrutits av olika skäl. En första omgång var 2003–2006, då avbröts arbetet bland annat på grund av öns markföroreningar. Detaljplanens huvudsyfte är att skydda Beckholmens kulturvärden. Det genom att dels medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas, dels genom att bevara och skydda befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Ett vidare syfte är att trygga varvets drift och kapacitet med anledning av dess betydelse som samhällsviktig verksamhet för totalförsvaret. Behovet av sjöfart och varvsindustri är utpekat som en synnerligen viktig verksamhet för rikets beredskap och försörjning. Planarbetet återupptogs 2012 när sanering utförts och markföroreningar inte längre var ett hinder för planarbetet. Planarbetet pausades dock i början av 2014 på begäran av Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF). Under 2019 togs planarbetet upp igen och plansamråd genomfördes under hösten 2022. Flertalet yttranden var kritiska till planförslaget främst gällande påverkan på kulturmiljövärden. Länsstyrelsen bedömde att planförslaget innebar påtaglig skada på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården och skada riksintresset Nationalstadsparken samt bryter mot plan- och bygglagen. Länsstyrelsen bedömde att planförslaget riskerar spridning från förorenade områden och påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnorm för vatten, samt påtalade brister i underlaget beträffande översvämningar och markstabilitet. 1.2 Strategisk miljöbedömning När en kommun upprättar en detaljplan ska en undersökning göras som visar om planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Om planen antas medföra en betydande miljöpåverkan ska en strategisk miljöbedömning av planen göras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram. Processen för strategisk miljöbedömning visas i Figur 1-1. Begreppet betydande miljöpåverkan är en värdering av graden av miljöpåverkan vilken är beroende av platsens förutsättningar, själva påverkan och påverkans betydelse. Syftet med en miljöbedömning är enligt 6 kap 1 § MB att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. I december 2020 bedömde Stadsbyggnadskontoret (Stockholms stad, 2020) i Stockholms stad att genomförandet av detaljplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen och miljöbalken. Efter plansamråd bearbetades planförslaget med avsikt att minska bebyggelsen, utfyllnader samt kaj och brygganläggningar. Tekniska utredningar kompletterades inför granskningssamråd i september 2024. Inkomna yttranden berörde i huvudsak frågor med koppling till dagvatten, hydromorfologi, påverkan på MKN, förorenade områden samt rasrisk, skred och erosion. Berörda handlingar uppdaterades och en ytterligare utredning avseende risken av exponering av markföroreningar på östra sidan togs fram. Detaljplanen gick ut på en andra granskning som resulterade i ytterligare förtydliganden i detaljplanehandlingarna. Det finns nu ett framtaget förslag på detaljplan för Beckholmen inför antagande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 21 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 1-1. Strategisk miljöbedömning (Naturvårdsverket 2022). Ett förslag på avgränsning för miljökonsekvensbeskrivningen skickades till Länsstyrelsen i Stockholm i maj 2021. Länsstyrelsen återkom med ett yttrande den 15 september 2021 där de instämmer i kommunens förslag och även tar upp vilka aspekter som ska belysas. De miljöaspekter som har bedömts vara betydande är följande (se vidare avsnitt 5.1.3): • Riksintresset Nationalstadsparken • Riksintresset för kulturmiljövården • Naturmiljö • Vattenmiljö & miljökvalitetsnormer för vatten • Förorenad mark • Översvämningsrisk • Buller Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 22 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 2. Beskrivning av området 2.1 Detaljplanens lokalisering Planområdet omfattar fastigheten Djurgården 1:38 mm, Beckholmen. Beckholmen är en holme i Saltsjön inom Stockholm. Holmen ligger precis söder om Gröna Lunds nöjesfält på Djurgården (Se Figur 2-1). Beckholmen nås från Djurgården via Beckholmsbron. Figur 2-1. Översiktsbild Beckholmen och del av Djurgården. Högra hörnet visar lokalisering i förhållande till Stockholm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 23 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 2.2 Historik och nuvarande mark- användning Beckholmen har en lång kontinuerlig industrihistoria knuten till sjöfart och handel och är ett av Sveriges äldsta industriområden där det fortfarande bedrivs industriell verksamhet. Genom sekler har varvsverksamhet bedrivits, en verksamhet som har stora kulturhistoriska värden då den på platsen representerar en obruten, varvshistorisk tradition. Holmen representerar en viktig del i sjöfartsstaden Stockholms historia och är en märkesanläggning i stadens inlopp. Varvsverksamheten har bedrivits i större industriell skala sedan tidigt 1800-tal. Vid mitten av 1800-talet anlades två torrdockor, den östra respektive västra dockan, för att tillgodose behovet av underhåll för ångbåtsflottan. Dockorna byggdes ut i olika etapper under 1870–1890-talet och har senare modifierats. Under senare delen av 1800-talet byggdes de flesta av de äldre hus och anläggningar som numera finns på Beckholmen. Den tredje torrdockan, Gustav V:s docka (GV-dockan), anlades under perioden då Beckholmen var en del av Ostkustens örlogsbas under åren 1918 – 1969. Under denna period skedde stora utfyllnader runt Beckholmen med anledning av att det fanns planer på att utveckla varvsverksamheten. Tre år senare lades marinens verksamhet ned och flyttade till Muskö. Varvsverksamheten har med kortare avbrott fortsatt in i våra dagar med olika aktörer, tidvis i samarbete mellan örlogsvarvet och civila varv. Det kommersiella varvet är det enda i regionen med tillräcklig kapacitet i fråga om torrdockor för att reparera och underhålla stora fartyg. Vid en olyckshändelse eller ett haveri är det av stor vikt att det finns ett varv med god funktion i området. För många mindre fartyg i Stockholms skärgård är varvet betydelsefullt eftersom inte alla får gå över öppet vatten till de närmast belägna större reparationsvarven i Åbo och Oskarshamn. Figur 2-2. Översiktsbild över Beckholmen. 1: Gustav V:s docka, 2: Pumphus GV, 3: Tullpaviljongen, 4: Stenvillan, 5: Gamla Tjärmästarbostaden, 6: Västra dockan, 7: Östra dockan, 8: Gamla Pumpverket, 9: Stöttboden, 10: Bostadshus 502, 11: Vasakonserveringen, 12: Radarskolan, 13: Smedjan, 14: Klockhuset, 15: Hus 505, 16: Personalbodarna, 17: Verkstadshall och förråd, 18: Miljöstation, 19: Tält och containrar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 24 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beckholmen är att betrakta som ett arbetsområde med visst inslag av bostäder. Beckholmens historia och nuvarande varvsverksamhet gör ön till en sevärdhet. Runt berget finns en slinga, som har utformats som en park med gångstråk, från vilken man har utsikt över Beckholmen och omgivande stadsrum. Berget med promenadstråk går att se bland annat i Figur 2-2. Dagens bebyggelse på Beckholmen är främst placerad på öns östra sida (se Figur 2-3). Bostäderna har kulturhistorisk grund och dess närvaro har betydelse för tryggheten. Den äldsta är tjärinspektorbostaden med ursprung från 1600-talet. På krönet av den centralt belägna kullen ligger den representativa villan för dockmästaren, den s k Stenvillan från 1870-talet, strategiskt placerad (se Figur 2-3). De äldre bostadshusen på ön är fortfarande bebodda. Idag finns 15 hushåll på Beckholmen i bostäder som förvaltas av Kungliga Djurgårdens Förvaltning. En rad nyttobyggnader från olika epoker förstärker öns maritima prägel. På västra sidan finns tillfälligt uppförda varvsbyggnader och den utfyllda västra delen av ön har viss bebyggelse av tillfällig karaktär (se Figur 2-4). Tre torrdockor skär in i ön, GV-dockan på västra sidan samt den östra och västra dockan på öns östra del. I Figur 2-5 och Figur 2-6 visas den västra dockan. Den kommersiella verksamheten drivs idag av Stockholms Reparationsvarv och är huvudsakligen koncentrerad till öns västra del med Gustaf V:s docka. Även viss del av den östra sidan och Östra dockan ingår i denna verksamhet. I övrigt nyttjas öns östra sida i första hand för den kulturhistoriskt inriktade verksamheten. Övriga byggnader på Beckholmen används för småindustri, utbildning och kontor. På Beckholmen är idag cirka 30 företag verksamma. Nedan beskrivs de största verksamheterna. GV Varv AB bedriver kommersiell varvsverksamhet i Gustaf V:s docka samt i den östra dockan. Verksamheten omfattar fartygsreparationer av alla slag för fartyg, pråmar och passagerarfärjor. Sveriges Segelfartygsförening (Beckholmens dockförening) Figur 2-3. Beckholmen från öster. LM2021/011033. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 25 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 2-3. Beckholmen från öster. LM2021/011033. Figur 2-4. Beckholmen från väster. LM2021/011033. Figur 2-5. Västra dockan och kullen med Stenvillan/dockmästarbostaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 26 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning disponerar västra dockan och några byggnader för sin verksamhet med renovering av skutor. Vidare är Stiftelsen Skärgårdsbåten etablerad på Beckholmen med verksamheten renovering av ångbåtar. Den östra delen av Beckholmen nyttjas av Ejes varv för uppläggning och reparation av fritidsbåtar. Den före detta Radarskolan hyrs av Sjöhistoriska museet som även nyttjar de tunnlar som finns i berget under den centrala kullen för konserveringsarbeten. Konserveringsateljén för regalskeppet Vasa är fortfarande i bruk. Därutöver finns ett flertal byggnader som hyrs ut som kontorslokaler. Figur 2-6. Gustav V:s docka. Byggnaderna inom fastigheten Djurgården 1:39 mm har sedan Djurgårdsvarvet lades ned 1980 hyrts ut på korttidskontrakt till mindre varvsverksamheter, småindustrier och ateljéer. Angränsande till fastigheten Djurgården 1:39 mm återfinns bostäder längs Nordenskiöldsgatan. Vidare angränsar Djurgårdsstaden som huvudsakligen utgörs av bostäder, samt bostäder längs östra sidan av Beckholmsvägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 27 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Varvsverksamhetens praktiska genomförande kan delas in i flera övergripande moment. Projekten skiljer sig dock mycket åt i tid och de kan ta allt ifrån ett par veckors arbete med vanlig service och underhåll till stora modifieringsprojekt, så som elektrifiering och hybridiseringsprojekt eller andra stora moderniserings- och ombyggnationsprojekt, som kan ta flera månader ända upp till ett år att genomföra. På ett generellt plan delas fartygens rörelser vid varvet in i fyra stycken förflyttningar under denna schematiska varvsvistelse och det oavsett vilken typ av projekt det är. De fyra förflyttningarna är ankomst, in i dockan, ut ur dockan och avgång/leverans. Det innebär att ett fartyg genererar i snitt fyra rörelser för ett besök oavsett om fartyget finns på plats i några veckor eller om det ligger ett år. Momenten i den schematiska varvsvistelsen visas i Figur 2-7. Figur 2-7. Momenten i den schematiska varvsvistelsen. 2.3 Varvsverksamhetens schematiska genomförande Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 28 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 2.4 Sjötrafik I området kring Beckholmen förekommer en stor mängd sjötrafik, se Figur 2-8. Den största mängden sjötrafik går längs den befintliga farleden söder om Beckholmen, som omfattas av riksintresse för allmän farled vid namn Fjäderholmarna - Stockholms ström. I en sjötrafiksanalys (se Bilaga 1) med historisk AIS-data (ej inkluderat fritidsbåtar) visar att det sker cirka 100 000 fartygspassager längs en linje mellan Beckholmens sydöstra del och Masthamnen på ett år (2024-08-01 - 2025-07-31) (Sweco, 2025a). Av dessa är utgjorde cirka 95 % (cirka 95 000 passager) passagerarfartyg med en längd under 50 meter, vilket bland annat omfattar pendel- och kollektivtrafikbåtar. Cirka 3 % av fartygsrörelserna (cirka 2900 passager) utgjordes av passagerarfartyg med en längd över 50 meter, bland annat färjor och kryssningsfartyg. Yrkestrafik och stadstrafik (myndighetsägda fartyg) utgjorde cirka 1 % vardera (cirka 900 respektive 750 fartyg). Övriga fartyg utgjordes av lastfartyg eller segelskutor (< 1% totalt för båda fartygstyperna). Utöver dessa passager har fritidsbåtar passerat i området, dessa omfattas inte av krav på sändare för AIS-data och ingår därför inte i AIS- datan. Figur 2-8. All sjöfartstrafik i anslutning till Beckholmen utifrån fartygslängd under analysanalysperioden (helår – från 2024-08-01 till 2025-07-31). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 29 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 2.5 Andra planer och program 2.5.1 Områdesbestämmelser Beckholmen omfattas idag inte av någon detaljplan utan endast av områdesbestämmelser, Ob 87032, från 1989. Syftet med områdesbestämmelserna är att utöka bygglovsplikten samt att slå fast att området är en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö. 2.5.2 Översiktsplan I stadsutvecklingskartan i översiktsplanen för Stockholm stad 2018, ingår Beckholmen i Nationalstadsparken som är i riksintresse för kulturmiljövård. I den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen anges att Beckholmen ligger inom den så kallade Evenemangsparken. Evenemangsparken är en av sex områden som utgör mer bebyggda och anlagda områden inom Nationalstadsparken. Området som omfattar den mer bebyggda västra delen av Djurgårdsön utgör ett av Stockholms viktigaste besöksmål. Inriktningen för Evenemangsparken är att den ska fortsätta utvecklas som nöjes- och lustpark. Stränderna bör så långt möjligt göras offentliga och tillgängliga. På Beckholmen vidareutvecklas det maritima arvet. Grundläggande karaktärer och särskilda kulturhistoriska värden i byggnader, parker och miljöer ska samtidigt bevaras. Kompletteringar med väl anpassad bebyggelse som stämmer överens med Evenemangsparkens huvudinriktning kan prövas. Enligt Stockholms översiktsplan har sjöfart och handel bedrivits på Beckholmen sedan 1600 - talet. Varvsverksamhet ska samordnas med en utveckling av Beckholmen som besöksmål (Stockholm stad, 2018). 2.5.3 Pågående och antagna angrän- sande detaljplaner och projekt Inom Djurgården pågår för närvarande följande detaljplanearbeten: Dp 2018-00710: Fastigheten Konsthallen 15, som även innefattar Konsthallen 2 och Hasselbacken. Planen syftar till att möjliggöra en utveckling av den befintliga hotell- och museiverksamheten. Dp 2016-06685: Inom fastigheten Skeppsholmsviken har ett detaljplaneförslag antagits. Planen innebär en utvidgning av Gröna Lunds nöjesfält, ny bebyggelse längs Falkenbergsgatan och Allmänna gränd. Detaljplanen upphävdes först i dom från mark- och miljödomstolen, men denna dom överklagades till mark- och miljööverdomstolen. Mark- och miljööverdomstolen beslutade sedan i juni 2022 att ändra mark - och miljödomstolens dom om att upphäva planen och godkände kommunens beslut att anta detaljplan för fastigheten vid Gröna Lund i stadsdelen Djurgården, Stockholm. Slussenområdet, strax väster om Beckholmen, är under omvandling, med områden både på land och vatten som bebyggs. Slussenprojektet kommer minska risken för översvämning till följd av havsnivåhöjning i framtiden, samt ska bli en mötesplats för människor i form av nya torg och parker. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 30 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 31 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 3. Planförslag och studerade alternativ Detaljplanens syfte är att skydda Beckholmens kulturvärden genom att medge ny bebyggelse så att den kulturhistoriskt värdefulla varvsverksamhetens utveckling kan säkerställas. Vidare är syftet att möjliggöra en utveckling som stärker Beckholmen som besöksmål. Planförslaget innebär att Beckholmen kommer att genomgå omfattande förändringar med utökad bebyggelse, utfyllnader samt nya kaj- och bryggkonstruktioner. Utgångspunkt för förändringarna är den befintliga varvs- och bruksbebyggelses varierade men sammanhållna bebyggelse som präglar platsen. Enligt planbeskrivningen är det vid förnyelsen av Beckholmen angeläget att upprätthålla den ursprungliga varvs- och brukskaraktären såväl stadsbyggnadsmässigt som arkitektoniskt. Enligt planförslaget ska den kommersiella varvsverksamheten, liksom idag, koncentreras till Beckholmens västra sida och den östra dockan. På den östra sidan bevaras den mer småskaliga, kulturhistoriskt inriktade varvsverksamheten. En sammanfattning av planbeskrivning redovisas nedan och i Figur 3-1 visas planförslagets utformning, verksamheter, nya byggnader, markanvändning och disposition. Figur 3-1. Situationsplan som visar planförslag för Beckholmen, med en varvshall på öns västra sida, redovisad i brun färg, och fyra mindre byggnader (ofärgade) på östra sidan för verkstad och förråd på öns östra sida. Den gråfärgade marken redovisar utfyllnader och kajer samt träbryggor. (Fahlander Arkitekter, 2025). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 32 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning På öns sydvästra udde anläggs en cirka 170 meter lång kaj som utformas som ett pelardäck i betong med synlig vattenspegel under (se Figur 3 2). Syftet är att större fartyg ska ligga här vid invändiga reparationsarbeten samt i väntan på dockplats. Den nya varvs- och verkstadsbyggnaden medför att hela fartyg kan repareras inomhus. Genom shipliften kan det vanligaste skär gårds tonnaget (V-båt) torrsättas på land. Tillkom mande kajer, främst på södra sidan, minskar underskottet av kaj meter, även om behovet inte fullt ut täcks. Det innebär att dockorna kan använ- das för större fartyg och att varvets samlade kapacitet ökar. Sam mantaget förbättras möjligheten att hantera både mindre och större fartyg, vilket stärker varvets ekonomiska bärkraft och Stockholms sjöfart. Totalt bedöms varvets kapacitet öka med motsvarande ytterligare 10 till 15 % fartyg per månad, utöver dagens cirka 100–150 fartyg per år. Eftersom reparationerna tar olika lång tid beräknas fartyg manövreras till och från Beckholmen en till två gånger per månad. I anslutning till kajen byggs en så kallad shiplift, som kan lyfta fartyg till den nya hallen för att repareras inomhus. Shipliften är dimensionerad för att torrsätta det vanligaste skärgårdstonnaget (Vaxholmsbolagets snabbåtar) för reparation inomhus i den nya varvshallen. Kajens fundament utförs med skoning av natursten. De nedrasade sidorna mellan de äldre dockorna repareras och ersätts med nya stensatta platsgjutna kajkonstruktioner. Utanför den östra sidan förläggs en flytbrygga som ansluts mot fast mark med hjälp av landfästen (se Figur 3-3). Syftet är att återskapa en kaj för tillfällig angöring där öns skutor och ångbåtar kan ligga vid bunkring och småreparationer samt där andra fartyg kan ligga i väntan på dockning. På Beckholmens sydöstra sida ro-ro-läge för tunga transporter som inte kan komma landvägen över Beckholmsbron. Ro-ro-läget utformas som ett pelardäck med synlig vattenspegel under. Rampen används i huvudsakligen för den kommersiella verksamhetens service av vägfärjor och för att lägga till RoRo-fartyg 3.1 Kajer och bryggor Figur 3-2. Södra kajen på västra Beckholmen utförs som ett pelardäck i be- tong mellan fundament med skoning i natursten. (fartyg som lastas och lossas via akter- eller bogrampen eller sidoportarna). Den befintliga pontonen på sydöstra sidan, kallad King Kong, förlängs. På nordöstra Beckholmen föreslås en träkaj anläggas utmed strandlinjen och ansluta mot den befintliga träbryggan (se Figur 3-4). Den befintliga flytbryggan ersätts med en pålad träbrygga som har förskjutits norrut. Befintliga bryggor bekräftas i planen och nya tvärgående bryggor mot befintlig träbrygga medges (se Figur 3-11 och 3-12). Den planerade bryggan kommer nyttjas på samma sätt som den befintliga flytbryggan, det vill säga för båtar med koppling till Sjöskolan och Gamla stans yachtsällskap. Bryggan kommer inte att användas av allmänheten. Den befintliga betongrampen förlängs med en pontonbrygga (se Figur 3-11). Betongrampen används idag och kommer fortsättningsvis användas av det kommersiella varvet för angöring, dels av varvets servicefunktion för snabba och enklare åtgärder, dels då skärgårdstonnaget stannar för att hämta upp material från skeppshandeln som ligger i pontonens förlängning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 33 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 3-3. Östra Beckholmen med västra och östra dockorna till vänster och Roro-läget till höger i bild samt den nya bebyggelsen med hamnma- gasin och den putsade byggnaden i anslutning till gamla pumpverket. Figur 3-4. Träbryggor på nordöstra sidan som etableras längs strandlinjen och med kortsidan mot kajen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 34 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beckholmen omgärdas till stor del av sprängstensslänter som tillkommit då Gustav V:s docka förstorades i mitten av 1900-talet och vid den stora marksaneringen då stenkross lades ut på slänterna. Strandlinjen behöver stabiliseras och även åtgärdas för att stoppa läckage av föroreningar. Hur strandlinjen utformas har betydelse för Beckholmens möte med vatten och för hur öns karaktär upplevs på långt och nära håll. I planförslaget föreslås att strandskoning och kajer ska utföras i natursten i befintliga färgvariationer för att med 3.2 Strandskoning och utfyllnad Figur 3-5. Strandskoning mot väster med stensatt kaj samt mot Beckholmssundet. ett rustikt intryck ansluta till de befintliga kajerna. Med föreslagna åtgärder i strandlinjen tillgängliggörs vattnet och även den maritima verksamhetens möjlighet att bättre nyttja marken ökar. Stenskodda kajer med natursten föreslås innanför flytbryggan på nordvästra sidan (Figur 3-5), på södra sidan kring shiplif och fundament samt utmed nya kajkonstruktionerna vid de mindre dockorna (se Figur 3-2 och Figur 3-3). Strandskoningen ska utföras i natursten utformade som kvaderstenar med en rustikt bearbetad yta. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 35 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 3-6. Utfyllnad med stensatt kaj på Beckholmens västra sida. När dockorna etablerats har sprängmassor tjänat som utfyllnader av ön, mot öster och väster. Planförslaget ansluter till den traditionen och de massor som frigörs när Gustav V:s docka utvidgas föreslås utgöra ny utfyllnad på Beckholmens västra sida. Utfyllnaden utgör cirka 1210 kvm. Kring shiplift och utfyllnad föreslås en stensatt kaj möta vattnet (se Figur 3-6). Den befintliga uttjänta giraffmålade lyftkranen bereds en plats som industriminnesmärke i anslutning till shipliften, på den utfyllda marken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 36 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Den nya bebyggelsens karaktär och färgsättning anpassas till bebyggelsen på Beckholmen och i det anslutande vattenrummet som domineras av trä, puts och tegel i traditionella kulörer som rött och gult. Detta illustreras som en fasadelevation i Figur 3-7. På öns västra sida möjliggör planförslaget för en ny varvshall med intilliggande verkstadshallar placerade i nordsydlig riktning i anslutning till Gustav V:s docka. Varvs- och verkstadsbyggnaders arkitektoniska uttryck ska präglas av bruksarkitektur. Riktning och utformning har tagit hänsyn till närliggande historiska maritima miljöer och möjliggör för etappvis utbyggnad. Varvshallarna möjliggör för att verksamheten kan förläggas inomhus. 3.3 Ny bebyggelse på västra Beckholmen Figur 3-7. Färgsatt fasadelevation över Södra Djurgården och Beckholmen mot söder. Varvshallen är en multifunktionell hall för reparationer och underhåll av allt från större fartygskomponenter till mindre fartyg som kan lyftas in i hallen med en så kallad shiplift. En sektion av varvshallen visas i Figur 3-8. Den stora hallen uppförs som en högrest volym med välvt tak. En i huvudsak sluten fasad utförs i rödbrunt tegel och delar av trä målade med röd slamfärg. Fasaden gestaltas med kraftig reliefverkan i tegelsockel som i övre trädelar syftar till att ge byggnaden en solid karaktär och samtidigt vara byggbar. Den högresta porten mot söder utformas med särskild omsorg med svart plåt och järnband för att samspela med träfasadernas indelning. Figur 3-8.Sektion genom varvs- och verkstadshallar med shiplift, vy mot norr. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 37 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Verkstadshallarna uppförs som två sammankopplade, långsträckta volymer som volymsmässigt underordnar sig varvshallen men ansluter arkitektoniskt, material- och kulörmässigt. Hallarna innehåller verkstäder och förråd och öppnar sig med portar mot kranbanan som löper parallellt med dockan. På utfyllnaden längst i väster placeras en miljöstation för avfall och återvinning. Byggnaden utformas som en komplementbyggnad med ett enklare fasaduttryck, men ansluter material- och kulörmässigt med varvs- och verkstadshallarna. Fasaduppställning av nya varvs- och verkstadshallarna visas i Figur 3-9 och i Figur 3-10 visas varvshallarna i en vy mot sydväst. Figur 3-9. Fasaduppställning av de nya varvs- och verkstadshallarna mot öster (överst) och mot norr (underst). Figur 3-10. Föreslagen bebyggelseensemble på västra Beckholmen, vy mot sydväst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 38 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning För den kulturhistoriskt inriktade varvsverksamheten på Beckholmens östra sida föreslås fyra mindre byggnader som inrymmer förråd, verkstäder och lokaler för undervisning och administration. Detaljplanen medger centrumanvändning (skeppshandel, restaurang, konferens, utställnings- och föreningslokal) på öns nordöstra del med syfte att stärka öns tillgänglighet och möta verksamhetsutövarnas behov. De nya byggnaderna ligger längs träkajen på den östra sidan och följer öns kontur med bebyggelse som 3.4 Ny bebyggelse på östra Beckholmen Figur 3-11.Illustration sett från ny betongramp som visar östra Beckholmen där den nya bebyggelsen anpassats till topografin, vy mot väster. placerats med en anpassning till landskapets topografi (se Figur 3-11). Föreslagen bebyggelse ska både ansluta till den befintliga små-skaliga brukskaraktären och utgöra ett läsbart harmoniskt tillägg. Byggnadernas volym och takvinklar har anpassats till de omkringliggande äldre byggnaderna och fasader utförs med traditionellt målade träpaneler i rött och svart. Taken utförs som sadeltak i falsad, skivtäckt plåt sockelvåningarna i ett slittåligt material, som betong eller natursten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 39 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 3-12. Illustration över östra Beckholmen, flygvy mot norr. På den sydöstra delen, i anslutning till det gamla pumpverket, uppförs en byggnad med den befintliga byggnadens ockragula kulör (se Figur 3-12). Även den utförs i slittåligt material. Till skillnad från de andra nya byggnaderna utförs detta tak som ett tälttak med ett takutsprång om en meter och skivtäckt plåt eller papp i en mörk kulör. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 40 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Utredning av lokaliserings- och utformningsalternativ har tagits fram och utgör en planhandling. Nedan finns en sammanfattning av utredningen. Beckholmen är beläget inom riksintressena Stockholms innerstad med Djurgården, Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet - ”Nackas norra kust” samt Nationalstadsparken. Ön är byggnadsminnesförklarad och äger stora kulturhistoriska värden. Det exponerade och känsliga läget i stadslandskapet ställer krav på anpassning och hänsyn. Den pågående detaljplanen syftar till att möjliggöra en utveckling av den befintliga varvsverksamheten och övriga marina verksamheter på Beckholmen. Denna utredning av lokaliserings- och utformningsalternativ har tagits fram inom ramen för den miljökonsekvensbeskrivning som har upprättats som en del av detaljplanearbetet för Beckholmen. Utredningen syftar till att, dels belysa alternativa lokaliseringar för den befintliga kommersiella varvsverksamheten på Beckholmen, dels att belysa de avvägningar som gjorts i planförslaget för Beckholmen, beträffande den nya bebyggelsens volym, placering och arkitektoniska utformning. 4.1.1 Lokaliseringsalternativ Tre alternativ har identifierats kunna ersätta Beckholmens varv. Dessa är att: • anlägga ett nytt varv inom Stockholmsområdet, • dela upp verksamheten i flera områden • bygga ut en befintlig hamn för reparationsverksam- het. Baserat på utvalda kriterier att platsen uppfyller vissa för verksamheten tekniska krav görs bedömningen att det inte är rimligt att ta oexploaterad mark i anspråk för att anlägga ett nytt varv inom Stockholmsområdet. 4.1 Sammanfattning från utredning av lokaliserings och utformning- salternativ 4 Studerade alternativ Det har inte heller bedömts som rimligt att dela upp verksamheten till flera geografiska områden eftersom olika funktioner behöver ligga nära varandra. Detta för att hålla transporttiden mellan olika verkstäder, fartyg, förråd och dylikt så liten som möjligt. Utbyggnad av befintlig hamn kräver rådighet över marken samt vidare utredning av förutsättningar. Konsekvenserna för annan lokalisering har beskrivits ur aspekterna; miljöpåverkan av utsläpp, kulturmiljön, försvaret och totalförsvaret samt ekonomi. I en händelseutveckling där Beckholmens verksamhet är nedlagt förmodas drygt 50% av fartygen som varje år besöker varvet på Beckholmen behöva gå till andra varv. Denna siffra baseras på att hälften av fartygen som repareras på Beckholmen kommer från närområdet med en viss variation under året och därför ligger till grund för beräkningarna. Beräkningar visar en klimatpåverkan på upp till ca 6 600 000 – 8 800 000 kg CO2e/år. Detta kan jämföras med 660 – 880 varv runt jorden med bil. Vid ett scenario där varvet inte längre är kvar på Beckholmen är konsekvenserna för de höga kulturvärdena mycket negativa, då verksamhet i sig är en del av byggnadsminnet. Ur ett nationellt perspektiv finns det för få varv i relation till det behov som finns tillgängligt idag och det är angeläget att värna befintliga anläggningar. Beckholmens varv har fått en nationellt ökad betydelse för Försvarsmakten och Totalförsvaret gällande beredskap och reparationsförmåga. Anläggningen på Beckholmen med dess tre dockor bedöms inte, ur ett ekonomiskt perspektiv, kunna återskapas på någon annan plats. Med den aktuella kombinationen av en lågmarginalverksamhet och en mycket omfattande investering och är det inte vara möjligt att erhålla en affärsmässig kalkyl. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 41 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Slutsatsen är sammantaget att Beckholmen är den bästa platsen för varvsverksamheten. Detaljplanens förslag ger goda förutsättningar för ett livskraftigt och stabilt varv som också kapacitetsmässigt kan stödja både den ideella verksamheten på ön med dess kulturarv, liksom säkerställa Marinens och totalförsvarets och övriga intressenters behov. De alternativa placeringarna bedöms medföra minskad tillgänglighet vilket har en negativ påverkan på säkerhet, en ökad miljöbelastning i form av ökade utsläpp samt stora negativa konsekvenser för den värdefulla kulturmiljön. Ett tungt vägande skäl för bedömningen är ekonomi då det inte har bedömts vara möjligt att få ihop en affärsmässig kalkyl, med kombinationen av en omfattande investering och en lågmarginalverksamhet. 4.1.2 Utformningsalternativ Placering och utformning av ny bebyggelse på Beckholmen har studerats med syftet att både uppfylla funktionella krav och samtidigt i så hög grad som möjligt anpassa bebyggelsen till det väl exponerade och känsliga läget inom riksintressen samt anpassa förslaget till den byggnadsminnesförklarade kulturhistoriskt värdefulla omgivningen. Efter samrådet har nya studier av byggnaders lägen, volymer och utformning har gjorts. På östra Beckholmen har nya byggnader och bryggor utformats för att anknyta till den brukskaraktär som präglar denna del av ön. Nya byggnaders placering har anpassats till befintligt bebyggelsemönster, topografi och typologi. Sett till volym och höjd har byggnaderna anpassning till översvämningsrisker studerats, då byggnaderna står lågt i relation till havsytan. Efter samrådet minskades längden för den stora varvshallen på västra Beckholmen och en ny proportionering mellan byggnadens delar studerades. Grundläggande form och uttryck har sökts i inhemska och utländska varvsmiljöer samt historisk och samtida industribebyggelse i övrigt, men också i sättet som man tidigare byggt i Stockholms maritima miljöer. Arkitektoniska, material- och kulörmässiga studier av den tillkommande bebyggelsen har genomförts med målet att finna en harmonisk gestaltning med ett samtida uttryck som vilar på traditionens grund. Utformning av öns möte med vattnet har studerats mer allsidigt genom en utökad dialog med varvsverksamheten och genom undersökningar kring hur staden möter vattnet på andra håll. För östra Beckholmen har valet varit att utforma bryggor på träpålar eftersom denna lösning redan är etablerad på denna del av ön och då den är välfungerande för den kulturhistoriskt inriktade verksamheten. Slutsatsen är sammantaget att den föreslagna utformningen har anpassats med hänsyn till rådande kulturmiljöintressen och -skydd för att säkerställa en livskraftig kulturmiljö. På samma gång tar utformningen hänsyn till att funktionen av en gammal anläggning hålls i gång och att den underhållsmässigt vidmakthålls och utvecklas så att den möter dagens miljö- och arbetsmiljökrav. Bedömningen baseras på gedigna studier av befintliga och historiska varvsmiljöer samt den omgivande historiska bebyggelsen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 42 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Nollalternativet beskriver den situation som sannolikt uppstår utan ny detaljplan för Beckholmen. Det valda tidsperspektivet för nollalternativet är den tidpunkt då det kan antas att de byggnader och konstruktioner som medges i den föreslagna detaljplanen skulle ha färdigställts. Med utgångspunkt från att en stor del av de konstruktioner som ingår i detaljplanen även ingår i tillståndsansökan för vattenverksamhet med begränsad genomförandetid bedöms det rimligt att nollalternativets tidsperspektiv sätts till år 2036. Nollalternativet innebär att området inte regleras genom en ny detaljplan utan genom gällande områdesbestämmelser. Bestämmelsernas syfte är att skydda kulturmiljön och innebär utökad lovplikt avseende rivning, tillbyggnad med mera. Det statliga byggnadsminnet med dess skyddsbestämmelser är fortsatt gällande. Eftersom det inte är möjligt att erhålla permanent bygglov för en större ny byggnad utan gällande detaljplan inom Kungliga nationalstadsparken kommer endast tillfälliga byggnader fortsatt att kunna uppföras genom tidsbegränsade bygglov. Idag innebär de tillfälliga byggnaderna och anläggningarna en försvagning av kulturvärdena på Beckholmen. Etableringen av de tillfälliga byggnaderna på ön bedöms fortgå enligt gällande bestämmelser, i det fall varvsverksamheten blir kvar på platsen. Den idag aktiva varvsverksamheten har behov av större lokaler och utökad kapacitet för att kunna utvecklas i linje med förändrad efterfrågan och krav. Vid ett nollalternativ kommer varvet inte kunna genomföra utbyggnaden och behoven ej kunna tillgodoses i tillfredställande utsträckning, vilket i förlängningen kan leda till att Beckholmens långa historiska kontinuitet av varvsverksamhet, vilken är starkt förknippad med öns kulturhistoriska värden, bryts. Följden för de höga kulturvärdena bedöms vid ett sådant scenario bli att det riskerar att medföra stora negativa konsekvenser såväl för uttrycket för riksintresset som för identifierade värden inom 4.2 Nollalternativ Nationalstadsparken. Byggnader och miljöer som ingår i det statliga byggnadsminnet bedöms fortsatt vårdas och bevaras. Torrdockorna bedöms bli kvar men kommer att bli vattenfyllda och övergivna utan varvsverksamhet. Varvet ger idag ekonomiska förutsättningar för att den maritima varvs- och verksamhetsmiljön och dess funktion som varit gällande sedan 1600-talet kan fortsätta. Det kommersiella varvet möjliggör de ideella och kulturhistoriska verksamheter med koppling till sjöfart som finns på öns östra sida. Dessa kan därmed komma att påverkas i det fall då varvet får svårt att finnas kvar på Beckholmen. Det kan få följder för möjligheterna att reparera och underhålla Stockholms många kulturhistoriskt intressanta fartyg och båtar. Det kulturhistoriska värdet ligger i stor utsträckning i Beckholmen såsom en levande och brukad kulturmiljö som förutsätter att byggnaderna och miljön används. För att bevara den historiska varvsmiljön behöver det ges ett ekonomiskt incita-ment för en part att stödja verksamheten så att den kan fortleva och på viset kunna säkerställa ett bevarande av Beckholmens unika kulturvärden. År 2036 antas att den kommersiella varvsverksamheten fortfarande pågår i likhet med idag med skillnaden att bygglov inte finns för alla de byggnader som nu används för verksamheten. I stället har bygglov erhållits för ett antal mindre byggnader som erbjuder en mer småskalig verksamhet inomhus jämfört med idag. I likhet med idag avleds dagvatten vid normala regn via filterbrunnar eller dagvattenbrunnar med filterinsats. Nödvändiga åtgärder för att begränsa erosion på södra sidan ön och åtgärder för att arbetsmiljön inte ska försämras utförs vid ett nollalternativ. På grund av föroreningssituationen på land och runt Beckholmen antas att det kommer att krävas en utökad tillsyn med förelägganden som följd. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms bli obetydliga då inga förändringar förväntas. Antaget att det nuvarande systemet för infiltration av dagvatten på Beckholmen består görs bedömningen att det fortsatt finns risk för föroreningsspridning till recipient Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 43 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning i likhet med nuläget. Det gäller även det pågående läckaget från ön via vattenutbyte med grundvattnet. Den pågående erosionen från propellererosion på södra sidan kommer också att förbli oförändrad i nollalternativet. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra märkbara negativa konsekvenser gällande föroreningsspridning då inga åtgärder avseende de förorenade sedimenten förväntas vidtas. Nollalternativet förväntas inte innebära förändringar som påverkar vattenmiljön. Vid tidsperspektivet 2036 kommer verksamheten fortfarande pågå och eventuellt kommer fler arbeten ske utomhus men inte nödvändigtvis arbeten som försämrar bullersituationen. Bedömningen är att påverkan på närliggande bostäder medför små märkbara konsekvenser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 44 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 5 Metod I MKB:n bedöms både planförslagets och nollalternativets konsekvenser för miljön utifrån den förväntade utvecklingen i respektive scenario. Konsekvenserna beskrivs utifrån hur utvecklingen sker jämfört med nuläget, varpå konsekvenserna av planförslaget och nollalternativet jämförs mot varandra. Bedömningarna baseras på den inverkan detaljplanen har på olika aspekter utifrån påverkan, effekt och konsekvens. Planförslagets konsekvenser för studerade miljöaspekter beskrivs och bedöms dels utifrån generella riktlinjer och hänsynsregler avseende miljöns olika värden, dels utifrån de specifika värden som påverkas av planförslaget. Relevanta bedömningsgrunder beskrivs närmare under respektive miljöaspekt i kapitel 7 Miljökonsekvenser. I Samlad bedömning beskrivs planförslagets konsekvenser för miljön mer övergripande utifrån de riksintressen, miljökvalitetsnormer och Sveriges miljömål som bedöms vara relevanta för planförslaget. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 45 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning En bedömning av vilka miljöaspekter som kan anses vara betydande eller icke-betydande har gjorts med utgångspunkt från hur omfattande miljöeffekter som detaljplanen kan antas medföra för respektive miljöaspekt. Miljöeffekterna kan vara direkta eller indirekta, positiva eller negativa, tillfälliga eller bestående, kumulativa eller inte kumulativa och uppstå på olika lång sikt. Stockholms stad har i ett avgränsningssamråd med Länsstyrelsen i Stockholm den 15 september 2021 kommit fram till att bedömning av miljöaspekter enligt nedan ska redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 5.1.3 Avgränsning i sak 5.1 Avgränsning Detaljplanen avgränsas geografiskt till förslag på planområde som visas i Figur 3-1 med undantag för påverkan på miljöaspekterna kulturmiljö, vattenkvalitet och buller, som kommer att undersökas även utanför planområdet. Kulturmiljö innefattar även miljöaspekterna landskap och bebyggelse. Det innebär att detaljplanens påverkan på förändring av landskapsbilden även på avstånd från Beckholmen kommer att undersökas. Påverkan på vattenkvalitet undersöks utanför planområdet för ytvattenförekomsten Strömmen. Påverkan till följd av buller kommer även att undersökas för närliggande bebyggelse. Naturmiljö kan påverkas även utanför planområdet i form av spridning mellan olika naturmiljöer. 5.1.1 Geografisk avgränsning • Miljökonsekvenserna beskrivs för ett scenario där planen är fullt utbyggd. • För klimatpåverkan och översvämning görs bedöm- ningen ur ett längre tidsperspektiv. • Viss påverkan vid genomförande av planförslaget sker vid byggstart (ianspråktagande av mark). För nollalternativet inkluderar avgränsningen de fram- tida förändringar som kan förväntas inom varvs- verksamheten år 2036 utan att planförslaget går igenom. 5.1.2 Tidsmässig avgränsning Betydande miljöaspekter: • Riksintressen och andra områdesskydd, se avsnitt 7.1 • Kulturmiljö, se avsnitt 7.1 • Naturmiljö (inklusive invasiva arter), se avsnitt 7.2 • Förorenad mark, se avsnitt 7.3 • Vattenmiljö (inklusive fisk), se avsnitt 7.4 • Översvämningsrisker, se avsnitt 7.5 • Vattenkvalitet, se kapitel 8 Miljökvalitetsnormer Utvärdering av de betydande miljöaspekterna redovisas under respektive rubrik. Det som till störst del påverkas av föreslagen detaljplan gällande markmiljö och förorenad mark är möjlig spridning av föroreningar från sediment när Gustav V:s docka breddas. Den påverkan bedöms i avsnitt 7.3 och utgör i huvudsak underlag till bedömningar i kapitel 8. Miljöaspekter som inte behandlas vidare i MKBn: • Rekreation och friluftsliv • Buller Rekreation och friluftsliv bedömdes i avgränsningssamrådet som en icke-betydande miljöaspekt och redovisas kortfattat under rubrik ”Nuvarande markanvändning”. Möjligheten till rekreation på ön kommer inte att påverkas av föreslagen detaljplan. I plansamrådet bedömdes sammantaget att planen inte medför konsekvenser avseende buller inomhus och har därför tagits bort som en betydande miljöaspekt till granskningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 46 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 5.2 Bedömningsskala för konsekvensbedömning MKB:n strävar efter att beskriva planförslagets påverkan, effekt och konsekvens för miljön enligt exemplen i Figur 5-1. Påverkan är förändringen i markanvändning som planförslaget medger eller skapar förutsättningar för. Effekten beror på vem eller vad samt vilka värden som påverkas av förändringen i markanvändning. Konsekvensen beskriver vilken betydelse eller innebörd som effekterna har för dem eller det som påverkas. Bedömningen av konsekvenser görs i tre steg där värdet eller känsligheten hos de berörda aspekterna bedöms (steg 1) liksom påverkan på aspekterna Figur 5-1.Exempel på påverkan-effekt-konsekvens. (steg 2). Aspektens antagna värde och den påverkan som antas ske på aspekten vägs ihop till en antagen effekt och/eller konsekvens (steg 3). Ett områdes värde utgår främst utifrån dess värden ur ett samhällsperspektiv, dvs. det är de allmänna intressena som är utgångspunkten. Värden kan vara utpekade sedan tidigare eller identifieras under MKB-arbetet. Känsligheten utgår ifrån hur sårbart ett intresse eller ett värde är för en förändring. Med påverkan avses fysisk förändring eller intrång. Fokus i miljöbedömningen ska vara på den betydande miljöpåverkan som identifierats i behovsbedömningen. Det finns ofta ett värde i att kvantifiera påverkan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 47 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 5-2. Skala för bedömningen av planförslagets konsekvenser för miljön. För respektive miljöaspekt identifieras och graderas dess värde eller känslighet för förändring på en fyrgradig skala. På liknande vis graderas omfattningen av planförslagets påverkan eller effekt på respektive miljöaspekt på en tregradig skala, både positiv och negativ. Omfattningen av planförslagets konsekvenser för respektive miljöaspekt beror på omfattningen av planens påverkan eller effekt, samt värdet eller känsligheten hos det som påverkas, se Figur 5-1. En skyddsvärd miljö kan ha olika högt värde, men också vara olika känslig för påverkan. Exempelvis kan en övergödd vattenrecipient ha hög känslighet för utsläpp av näringsämnen men ha ett lågt ekologiskt värde. Påverkan bedöms utifrån hur det specifika värdet påverkas. Sammanvägningen enligt matrisen i Figur 5-2. ger att påverkan på ett område med högt värde, så som ett riksintresse, som påverkas i liten grad kan bedömas få märkbara konsekvenser, precis som ett lokalt värde som påverkas i hög grad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 48 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 6 Miljö- och hållbarhetsmål Sedan 1999 finns miljökvalitetsmål antagna av regeringen som beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål med preciseringar och ett antal etappmål (se Figur 6-1). Definitioner och preciseringar av miljökvalitetsmålen finns på http://www. sverigesmiljomal.se/. Figur 6-1. Miljökvalitetsmålen (Sveriges miljömål). För denna detaljplan har följande nationella miljömål bedömts särskilt relevanta: • Mål 1 Begränsad klimatpåverkan • Mål 4 Giftfri miljö • Mål 9 Grundvatten av god kvalitet • Mål 10 Hav i balans samt levande kust och skär- gård • Mål 15 God bebyggd miljö • Mål 16 Ett rikt växt- och djurliv Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 49 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Begreppet kulturmiljö omfattar hela den av människan påverkade fysiska miljön. Kulturvärden kan i varierande grad tillskrivas enskilda byggnader, anläggningar och lämningar såväl som hela miljöer och stora landskapsavsnitt. Begreppet innefattar såväl sociala, historiska som estetiska värden. Att ett område, objekt eller struktur utgör en kulturmiljö behöver inte betyda att det har höga kulturvärden utan kan variera i graden av värde. Kulturmiljöer är föränderliga och är inga statiska miljöer. Förändringen sker i takt med samhället. Bedömningar av vad som är värdefullt kan i olika grad förändras över tid, genom framväxten av nya kunskaper och synsätt. Vissa värden kan emellertid vara mer beständiga än andra. Kulturvärden kan på så sätt bevaras, omskapas, utvecklas och nybildas i takt med samhällets utveckling och förändring. Industri- och verksamhetsområden som Beckholmen är en kategori kulturmiljöer som omfattas av särskilda förhållanden kring vidmakthållande och förnyelse. Eftersom en industrimiljö så gott som alltid är föränderlig till sin karaktär är spåren av de många olika årsringarna i många fall viktigare för en historisk förståelse än begrepp som autenticitet eller ursprunglighet. (Översyn av riksintressen i Stockholms län, 2020). Kontinuitet i användningen och pågående verksamhet i historiska industrimiljöer är företeelser som ofta tillmäts höga värden i samband med en kulturhistorisk värdering eller i samband med en föreslagen utveckling. Att möjliggöra för en fortsatt användning av anläggningen eller miljön kan innebära att övriga kulturhistoriska värden och företeelser inte alltid kan prioriteras eller tillgodoses på samma sätt som i andra typer av kulturmiljöer. Kontinuiteten i verksamheten är från ett kulturvärdesperspektiv dels viktig i sig, dels ofta en garant för att miljön ska kunna fortsätta att underhållas och tas om hand. 7.1 Kulturmiljö 7 Miljökonsekvenser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 50 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beckholmen är med sin långvariga och pågående varvsverksamhet en unik miljö i Stockholms inre delar. Den representerar en viktig del av huvudstadens historia. Det är Stockholm stads bäst bevarade marina varvs- och verkstadsmiljö med anor från 1600-talet fram till idag och representerar en obruten, varvshistorisk tradition fortsatt i bruk. 7.1.1 Förutsättningar Planområdet ligger i innerstadens komplexa kulturhistoriska väv som omfattas av flera olika typer av lagskydd och skydd för de kulturhistoriska värdena. Bedömningsgrunder Byggnadsminne enligt förordningen om statliga byggnadsminnen Statligt ägda byggnader kan förklaras för statliga byggnadsminnen enligt förordning (2013:558) om statliga byggnadsminnen (FSBM). Förordningen för statliga byggnadsminnen överensstämmer i stort med kulturmiljölagens regleringar för byggnadsminnen som inte är statligt ägda. Det är dock Riksantikvarieämbetet och inte länsstyrelsen som har tillsynsansvaret för de statliga byggnadsminnena, och tillståndsansökningar till ändringar prövas därmed av Riksantikvarieämbetet. Regeringen fattar beslut om nya statliga byggnadsminnen efter förslag från Riksantikvarieämbetet. Fastigheten Djurgården 1:38 m fl. Beckholmen är byggnadsminne enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Delar av anläggningarna på Beckholmen blev statligt byggnadsminne redan 1965. Drygt 40 år senare (2007) beslutade regeringen, på Riksantikvarieämbetes förslag, om att utöka skyddet till att omfatta hela holmen, det vill säga samtliga byggnader, all mark och vegetation (se Figur 7-1). Skyddet för Beckholmen i stort går ut på att alla delar av byggnadsminnet ska underhållas och vårdas så att de kulturhistoriska värdena bevaras. Uttryckt i beslutet om utökning av byggnadsminnet 2007 är att ingen ny bebyggelse får tillkomma på Beckholmen. Denna skrivning måste bedömas i relation till planens nybyggnation, samt dess mål med att kunna bedriva verksamhet och på så sätt hålla kulturmiljön levande. En justering av byggnadsminnesförklaringen avseende skyddsbestämmelser fastställdes 2019-03-25. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 51 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Äldre bevarad bebyggelse: 505 Boställshuset 506 Tullpaviljongen 507 Stenvillan 513 Pumphus för GV-dockan 515 Gamla dockmästarbostaden 518 Klockhuset 519 Smedjan 520 Gamla pumpverket 521 Stöttboden Östra dockan Västra dockan GV- dockan Övrig bebyggelse av permanent art: 510 Guldsmedjan 512 Vaktstugan 514 Pannhuset 516 Tvättstugan 526 Radarskolan 527 Vasakonserveringen 600 Uthus vid 505 Boställshuset 601 Uthus vid 515 Gamla dockmästarebostaden 602 Mindre uthus vid 515 Gamla dockmästarebostaden 603 Garage vid 507 Stenvillan 604 605 Vaktkurerna Figur 7-1. Skyddade och övriga byggnader samt benämning av dockorna. Sweco. GV-dockanGV-dockan Östra dockanÖstra dockan Västra dockanVästra dockan 513513 512512 514514 520520 521521 526526 519519 518518 527527 601601 516516 507507 510510 604604 605605 506506 600600 505505 515515 603603 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 52 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Riksintressen för kulturmiljövården Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt perspektiv och regleras i 3 kap 6 § MB. Ett riksintresse för kulturmiljövården är en miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska skeenden och samhällsprocesser. Inom riksintresseområden väger de kulturhistoriska värdena därför särskilt tungt vid beslut om ändrad mark eller vattenanvändning och den fysiska miljön i övrigt. Att tillvarata kulturmiljövårdens riksintressen handlar dels om att förhindra att värdena skadas, dels om att områdets kulturhistoriska värden och potential ska vara fortsatt tongivande vid förändringar. Riksintressena är statliga anspråk i samhällsplanerings- och prövningsprocesser. Riksintressenas värden är därför alltid kopplade till fysiska uttryck i staden eller landskapet vilka kan beaktas vid planering och genomförande av olika miljöförändrande åtgärder. Riksantikvarieämbetet definierar begreppet uttryck så här: ”Uttryck för riksintresset – är sådana inslag i landskapet som är ett resultat av den kulturhistoriska utveckling som legat till grund för utpekandet av riksintresset och som anges i riksintressebeskrivningen. Uttrycken kan bestå av hela miljöer, mindre områden, markslag, byggnader, anläggningar, lämningar, egenskaper och karaktärsdrag samt visuella, funktionella eller andra samband mellan dessa.” Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 53 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-2. Riksintressen för kulturmiljö. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 54 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Riksintresse för kulturmiljö Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] (delen i Nacka och Boo sn) – ”Nackas norra kust” Detta riksintresseområde sträcker sig genom fyra kommuner, Värmdö, Vaxholm, Lidingö och Nacka. Den inre delen av farledsmiljön som är belägen i anslutning till och i närheten av Beckholmen är delen i Nacka kommun. I uttryckstexten har uttryck som är knutna till andra kommuner än Nacka därför utelämnats. Uttryck som kan upplevas från Beckholmen och Stockholms vattenrum är markerade med fet stil. I rapporten används begreppet Nackas norra kust för detta riksintresse då det kompletta namnet är otympligt att använda i löptext. Relevanta uttryck är kursiva. Motivering: Farledsmiljö utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm, som visar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv, som speglar levnadsbetingelserna för innerskärgårdens befolkning och dess behov av färdstråk till staden alltsedan medeltiden, och som berättar om Stockholms utbyggnad och försvarsansträngningar med tillhörande samhällsbildningar. Här kan levnadsförhållandena för olika sociala skikt utläsas, liksom utvecklingen inom industri, transportteknik, försvar och Uttryck för riksintresset: Farledsmiljö, kommunikationsmiljö, kust- och skärgårdsmiljö. Naturhamnar/ankringshamnar från segelfartygsepoken med vrak och andra fornlämningar samt spår efter förtöjningar och landuppehåll. Sjömärken, fyrar och andra fysiska lämningar för farledens behov att vägleda sjöfarten fram till sekelskiftet 1900. Sjökrogsbyggnader, Fjäderholmarnas kroggrund och andra lämningar efter sjögästgiverirörelsen fram till sekelskiftet 1900. Hamnar och varv. Ångbåtsbryggor med tillhörande kringbyggnader som t ex väntkurar. Sprickdalsbetonad skärgårdsterräng som speglar skärgårdsbefolkningens levnadsbetingelser och förutsättningarna för odling och bebyggelse. Vårdkase- och telegrafberg med lämningar. Industrimiljöer med fabriksbyggnader, kajer, lämningar, tekniska strukturer, bostäder, kontorshus, servicebyggnader koncentrerade till Nackas norra kuststräcka från Danvikstull till Nacka strand/ Augustendal. F d saltbruket Henriksborg från 1680-talet, senare mentalsjukhus för Danvikens hospital och arbetarbostäder för intilliggande industrier. Danvikens hospitals huvudbyggnad från 1720-talet och den yngre anläggningen Danvikshem från 1915, uttryck för den markägare som ivrade för industrietableringar från starten på 1500-talet fram till sekelskiftet 1900. Hospitalet bedrev tidigt kvarnverksamhet och hospitalsbyggnaden från 1700-talet ligger över kvarnrännan. Det sena 1800-talets industriella epok med utbyggnadsfaser från 1900-talets industriella epok. Anläggningar lokaliserade sjönära nedanför och på de bergsbranter som kännetecknar kustområdet. Finnboda varv och de storskaliga ångkvarnarna Saltsjöqvarn med Mannagrynskvarnen samt kvarnen Tre kronor på Kvarnholmen. Till industrierna hörande bostadsbyggnader, kontorshus och anläggningar samt tekniska strukturer. Kvarnholmens funktionalistiska byggnader. Motorfabriken Augustendal, idag Nacka strand, från sekelskiftet 1900 med fabriks- och kontorshus samt bostadshus. Utmed farleden belägna småbåtsvarv och andra mindre varv från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sommarnöjesmiljö. Sommarlantgårdar från 1700-talet och 1800-talets första hälft för Stockholms välbeställda borgerskap. Svindersvik, Lilla och Stora Nyckelviken. Odlingsmarker, gårdsbyggnader, trädgårdar, parker, alléer och brygglägen. Sommarvillor från 1800-talets mitt fram till 1900-talets början utmed ångbåtslederna samt mindre fritidshus/sportstugor från 1900-talets första hälft. Naturtomter och luftiga bebyggelsegrupper. Brygglägen med tillhörande mindre byggnader i form av badhus och väntkurer. Inslag av parkvegetation. Byggnader för förnöjelse, t ex lusthus och paviljonger. Avläsbar arkitekturstilutveckling från de rikt dekorerade schweizer- och cottagestilarna från 1800-talets senare hälft med verandor och pittoreska utbyggnader, till det tidiga 1900-talets mer strama villor som utvecklats till en nationalromantisk stilinriktning med robusta detaljer och allmogeinspirerade detaljer och färgsättningar. Mindre sportstugor med drag av nationalromantiken eller 1900-talets modernism, speglande rekreationslivets Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 55 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Beckholmen ingår i riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115). Relevanta uttryck är understrukna. Riksintresset motiveras enligt följande: Motivering: ”Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse återspeglar funktionen som landets huvudstad och politiska och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningar för handel och försvar. Central plats för länets och landets ekonomi, turism och kultur- och samhällsliv. De olika epokerna och århundradena som är väl representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universitets- och regementsstad, rekreationsmiljö)” Uttryck för riksintresset: ”Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbinder stadens olika delar med varandra och med ytterstaden. Stadens utbyggnadsfaser (årsringarna) som gör stadsväxten läsbar från medeltiden fram till millennieskiftet. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden. Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obebyggda bergsformationerna och grönklädda höjderna som en del av stadsbilden samt Stockholmsåsens kvarvarande delar. Fronterna mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och från Mälaren. De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skeppsholmen. Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. Gatuvyer med enskilda byggnader eller andra element som blickfång. Stenstadens tydliga yttre gränser.” Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestrukturen med kontinuitet sedan medeltiden. Gatu- och planstruktur med oregelbundna kvarter innanför långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” med små smala gränder ner till vattnet. Andra delar av staden med rötter i medeltiden. Riddarholmens gatunät, platsbildningar och bebyggelse med grund i medeltiden. De bevarade resterna av den äldsta gatu- och tomtstrukturen på Södermalm. De äldsta kyrkorna på malmarna. Rutnätsplanen på malmarna, de offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion. Gamla stans yttre årsring, med Skeppsbroraden, Nygatskvarteren och slottsområdet. Slottet med sin dominerande roll i stadslandskapet. Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet. Stadspalatsen och malmgårdarna. Inslag av grönska i form av kyrkogårdar samt äldre parker och trädgårdar såsom Kungsträdgården, Humlegården och malmgårdarnas trädgårdar. Småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter på Södermalm. Stockholm som sjöfartsstad, militärstad samt industri- och handelsstad Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjöfarten. Kajerna och hamnarna som skapar en karaktäristisk front mot vattnet. Flottans miljöer på Skeppsholmen, Kastellholmen och Galärvarvet. Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin samt Djurgårdsvarvet. Segelfartyget af Chapman, som ett permanent inslag i stadsbilden. Djurgårdsstadens bostadsbebyggelse för bl.a. hantverkare och sjömän. Mälarvarvet på Långholmen. Frihamnen med byggnader för handel och produktion, såsom magasinen, Banankompaniet och Fordfabriken. utveckling. Visborgs minnes semesterhem vid Kungshamn med grupper av små, enkla uthyrningsstugor påminnande om samtida sportstugor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 56 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Militära byggnader och anläggningar på Östermalm och Gärdet, såsom kasernbyggnader, stall, stabs- och förvaltningsbyggnader och exercisplatser. Gärdet som avläsbart, öppet militärt övningsfält med skansstrukturer och paviljongen Borgen. Industrimiljöerna som speglar Stockholms betydelse som industristad alltsedan 1600-talet, bland andra Barnängen, Kungliga Myntet och de många bryggerierna, till exempel Münchenbryggeriet. Miljöer och byggnader för handel och näringsliv. Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränser och hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som utmärker sig i gaturummet, som Trygg-Hansa huset och Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid östra Kungsträdgården. Storskaliga varuhus i city såsom NK, PUB och Åhléns. Nöjes- och rekreationslivets miljöer Nöjeslivets, samvarons och rekreationslivets byggnader och miljöer. De traditionsrika teatrarna och scenerna, såsom Konserthuset, Dramaten och Operan, ofta med framträdande placering i stadsrummet. Nöjesplatser som Mosebacke, Berns salonger och Södra Djurgårdens restauranger och värdshus, Cirkus och Gröna Lunds tivoli. Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och sommarnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, både i samlade grupper och som fristående byggnadsverk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 57 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 58 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning En översiktsplan för Nationalstadsparkens Stockholmsdel antogs 2009. Översiktsplanens mål är att ”ge vägledning för att bevara och vidareutveckla Nationalstadsparken som ett levande historiskt landskap i staden och regionen”. Planen kompletterar andra planer och program för Nationalstadsparken framtagna av Solna stad, Länsstyrelsen och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Länsstyrelsen har en samordnande roll i arbetet med utveckling, förvaltning och användning av Nationalstadsparken. En vård- och utvecklingsplan togs fram av Länsstyrelsen 2012 i syfte att säkra Nationalstadsparkens kvaliteter för framtiden. Bedömningsgrunden för Nationalstadsparken består huvudsakligen av två dokument. Det är Översiktsplan för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen och Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken. Översiktsplanen för Nationalstadsparken syftar till att vara vägledande inför beslut om markanvändning, bebyggelse och anläggningar. Den ska vara ett komplement till andra program och planer för parken med fokus på vård och förvaltning av områdets värden. Vård- och utvecklingsplanens syfte är att ge en samlad och översiktlig bild av befintliga planer, mål och riktlinjer för parken. Planen har ingen lagstadgad funktion vid olika typer av prövningar. Målbilder som redovisas i planen är dock formulerade med utgångspunkt från juridiskt bindande dokument. Målbilderna kan därför användas vid prövning enligt lag. Hanteringen av Beckholmen skiljer sig avsevärt i de två dokumenten. I översiktsplanen ligger Beckholmen inom området Evenemangsparken som omfattar västra Djurgårdsön med Skeppsholmen och Kastellholmen. Vägledningen för områdets markanvändning och utveckling har fokus på nöjes- och lustpark och besöks- och turistmål. Dessa aspekter har mycket liten relevans som grund för bedömning av Beckholmens möjlighet till utveckling. Kungliga nationalstadsparken En nationalstadspark utgör ett skyddat område i en urban miljö av riksintresse enligt 4 kap 7 § miljöbalken. Kriterier för urval av en nationalstadspark är att det ska ligga i en urbaniserad miljö, att det ska inneha ett unikt historiskt landskap av betydelse för såväl det nationella kulturarvet, en tätorts ekologi som för människors rekreation. Bestämmelserna för Kungliga nationalstadsparken ska ge ett långsiktigt grundskydd mot fortlöpande exploatering som kan komma att skada identifierade natur- och kulturvärden inom parken. Parken är av stor betydelse för det nationella kulturarvet, ekologin och för människors rekreation. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd, och andra åtgärder vidtas, endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. För åtgärder utanför Nationalstadsparken får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar parkens natur- och kulturvärden. Den Kungliga nationalstadsparken är av såväl nationellt som internationellt intresse. Här sammanflätas parker och bebyggelse till en unik miljö, belägen i landets huvudstad. Området har länge varit ett attraktivt besöksmål för såväl stockholmarna som turister (se Figur 7-3). Det är enskilt det viktigaste rekreationsområdet i stadslandskapet och hyser flera av landets mest välbesökta museer och parker. Landskapet inom Nationalstadsparken har varit en betydelsefull inspirationskälla för musiken och litteraturen. Den Kungliga nationalstadsparken inrättades år 1994 och är världens första och landets enda i sitt slag. Nationalstadsparken är belägen inom kommunerna Lidingö, Stockholm och Solna. Parken har med dess unika sammansättning av forskning och utbildning samt kultur, nöjen och rekreationsvärden stor betydelse för Stockholms attraktionskraft och utveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 59 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I översiktsplanen utgör Skeppsholmen och Kastellholmen ett eget område, Skeppsholmen. För området finns en vägledning för markanvändning och utveckling som utöver besöks- och turistmål även hanterar Skepps- och Kastellholmens maritima historiska karaktär. Beckholmen ingår inte i området och uppfattas uppenbarligen inte som en del av denna miljö. Beckholmen omnämns dock i texterna som berör nuläge och historik, för både Evenemangsparken och Skeppsholmen. Figur 7-3. Nationalstadsparkens geografiska avgränsning. Vård- och utvecklingsplan för Nationalstadsparken. I vård- och utvecklingsplanen för Nationalstads- parken räknas Beckholmen till delområdet Sjögården. I definitionen av delområdets värden finns Beckholmen och dess kvaliteter representerade. Därför har konsekvensanalysen mer fokus på vård- och utvecklingsplanen än översiktsplanen, i egenskap av bedömningsgrund. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 60 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vård- och utvecklingsplan för Kungliga natio- nalstadsparken Länsstyrelsen i Stockholms län tog 2012 fram en vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken med syftet att ge en samlad bild av de mål och riktlinjer för parkens vård och utveckling. Planen ämnade användas som grund för inriktning och prioriteringar i frågor om parkens skötsel, underhåll och utveckling (nationalstadsparksförordningen 2009:55). I vård- och utvecklingsplanen beskrivs värden och målbilder för olika delområden inom parken, under rubrikerna Landskap och bebyggelse och Rekreation och nyttjande. Beckholmen beskrivs under avsnittet Sjögården som även omfattar Skeppsholmen, Kastellholmen, Beckholmen samt Djurgårdsöns västra strand. Sjögården är ett inofficiellt namn för att beteckna det område som binds samman av vattnet, sin maritima historia och de levande maritima verksamheterna. Följande målbild finns redovisad för delområde Sjögården. De formuleringar som berör föreliggande detaljplan är kursiva: Landskap och bebyggelse • Sjögården ska uppfattas som ett samlat maritimt landskap med stark historisk atmosfär, präglat av verksamheten vid Stockholms örlogsbas. Djur- gårdsstrandens museer och andra besöksmål är liksom bostadshusen levande verksamheter som också är viktiga delar i områdets karaktär. (Se vida- re delområde Västra Djurgårdsön.) • Det ska vara möjligt att uppfatta de olika delarnas särart och historia: Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet, Djurgårdsstaden, Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet. En adekvat skyltning kan bidra till att levandegöra det historiska arvet. • De kvarvarande delarna av den ursprungliga skär- gårdsnaturen med branta klippor ska även fortsätt- ningsvis vara en del av öarnas kännemärke, särskilt när det gäller Skeppsholmen och Kastellholmen. På öarna ska den historiskt betingade oplanerade och självsådda vegetationen finnas kvar och ovanliga arter värnas. • Bebyggelsestrukturen ska kännetecknas av bygg- nader i ett parklandskap, undantaget främst ör- logsvarvets f.d. område på Skeppsholmen, Djur- gårdsstaden samt bebyggelsen på ömse sidor om Allmänna gränd och Falkenbergsgatan. • Landmärken som Amiralitetshuset, Skeppsholm- skyrkan, Kastellet, Nordiska museet, Galärskjulen och Vasamuseet ska vara framträdande i stadsbil- den. Utblickarna mot dem ska inte döljas av täckan- de vegetation eller byggnader. • Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska be- varas och vårdas så att dess karaktär och kvaliteter består. • Anläggningar med anknytning till varvsverksamhet, som kajer, kranar, dockor, pålar och dykdalber ska värnas som ett av områdets kännemärken. • Eventuella nybyggnader ska inordnas i den befint- liga bebyggelsestrukturen men tillåtas ha en egen karaktär. • Byggnadernas etablerade namn med anknytning till Stockholms örlogsbas ska värnas och leva vidare. Rekreation och nyttjande • Sjögården ska vara en kulturhistorisk oas mitt i sta- den som erbjuder avkoppling, en behaglig rytm och endast ett begränsat inslag av biltrafik. • Området ska vara ett attraktivt besöksmål och en mötesplats med inriktning på maritim verksamhet, kultur, nöjen, utbildning och hantverk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 61 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning • De unika kulturhistoriska värdena ska vara utgångs- punkten för områdets vidare utveckling. • Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet ska präglas av verksamheter med skepps- och varvsanknytning. • Stränder och kajer ska så långt möjligt vara fram- komliga för allmänheten. • Utvecklade reguljära båtförbindelser mellan Sjö- gårdens olika delar och mellan Sjögården och olika delar av staden ska eftersträvas. • Ett visst inslag av tilläggsplatser för fritidsbåtar kan förstärka den maritima karaktären och öka tillgäng- ligheten till området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 62 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning • Områdenas natur- och kulturvärden bevaras - land- skapets och bebyggelsemiljöernas karaktär, kultur- historiska värden inom bebyggelsemiljöer, enskilda byggnader, parker och anläggningar. • Områdenas karaktär i de större vattenrummen runt Nationalstadsparken bevaras. • Särskilt värdefull naturmark och vegetation inom områdena bevaras och förstärks. • Särskilt värdefull naturmark och vegetation inom områdena bevaras och förstärks. I samtliga områden behöver den befintliga naturmiljön och kulturmiljön ägnas särskild uppmärksamhet vid förändringar. Behovet av att införa direkta skyddsbestämmelser i detaljplan för att bevara värdefulla byggnader, vegetation m.m. får uppmärksammas successivt i samband med att detaljplaneläggning blir aktuell av andra skäl. Evenemangsparken är en del av Nationalstadsparken som enligt översiktsplanen behöver kunna vidareutvecklas och förnyas. I avsnittet om Evenemangsparken tas en då planen upprättades aktuell fråga upp: Förslag finns att flytta Sjöhistoriska museet till Galärparksområdet, vilket skulle förstärka den unika och alltjämt levande historiska sjöfartsmiljön. På Beckholmen och Djurgårdsvarvet finns förslag att vidareutveckla det maritima arvet inom vad kommit att kallas Stockholms sjögård. (ÖP 2009:6, s.67) ”Evenemangsparken omfattar den mer bebyggda västra delen av Djurgårdsön. Området utgör ett nöjescentrum med stor betydelse för staden och besökare med sin koncentration av etablissemang, och som utflyktsmål i ett attraktivt och vattennära parklandskap.” (ÖP, 2009:6 s.65) Översiktsplan för Nationalstadsparken Översiktsplanen för Nationalstadsparkens Stockholmsdel antogs 2009. Den kompletterar stadens översiktsplan och ger vägledning för beslut om markanvändning, bebyggelse och anläggningar inom Nationalstadsparken. I översiktsplanen för Nationalstadsparken har parken delats in i 10 delområden. Beckholmen ingår i delområdet Evenemangsparken. Evenemangsparken är ett av totalt sex delområden som kan definieras som ett mer bebyggt och anlagt område (se karta till höger). Sådana områden inom Nationalstadsparken kan inte utvidgas men förändras och kompletteras med ny bebyggelse och anläggningar under förutsättning att detta inte medför skada på det historiska landskapets natur- och kulturvärden. Vidare anger den fördjupade översiktsplanen följande avseende markanvändning och utveckling i mer bebyggda och anlagda områden av parken: • Områdenas namn ger vägledning om markanvänd- ningens huvudsakliga inriktning inom respektive område. • Markanvändningen är definierad på ett övergripan- de sätt med syftet att verksamheterna inom områ- dena kan vidareutvecklas och förnyas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 63 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Denna fråga är idag inte aktuell men den visar på en intention att förstärka och vidareutveckla det maritima arvet. Under rubriken I det större vattenlandskapet gör Stockholms stad ställningstagandet att ... det är värdefullt att området kan upplevas som ett glesare bebyggt parklandskap i kontrast till stenstaden men att detta inte bör hindra kompletteringar med väl anpassad bebyggelse och inte heller att enstaka, vackert utformade byggnader eller anläggningar som har samband med Evenemangsparkens huvudinriktning får synas på samma sätt som Nordiska museets byggnad eller tornet Breda Blick. (ÖP 2009:6, s.67). Eftersom delområdet Evenemangsparken till stor del har en besöks- och attraktionsinriktning har många av stadens resonemang och riktlinjer ingen direkt bäring på Beckholmen. I avsnittet om det angränsande delområdet Skeppsholmen finns en bedömning av vattenrummens känslighet som är av relevans för Beckholmen: Att vidareutveckla sjöfartsanknutna verksamheter i anslutning till vattenrummet mellan Skeppsholmen och Evenemangsparken är värdefullt, och bygger vidare på den unika historiska sjöfartsmiljön. (ÖP 2009:6, s.70). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 64 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Fornlämningar och arkeologiska undersökningar Sedan år 1997 har det utförts flera arkeologiska förstudier och utredningar på och runt Beckholmen. År 1997 utreddes ett bottenområde längs med sydöstra kajen, men inga forn- eller kulturhistoriska lämningar påträffades. År 2005 utfördes en arkeologisk undersökning av den så kallade Vasadjupet, Regalskeppet Vasas förlisningsplats. Vid undersökningen grävdes två provschakt på 3x3 och 3 meter ned i sedimenten på den plats där vraket påträffades (L2013:4391). Fyndplatsen för skeppet har dock ingen geografisk avgränsning. År 2006 utförde Sjöhistoriska museet en arkeologisk förstudie längs norra stranden av Beckholmssundet. Här påträffades bland annat en fartygslämning som var kraftigt splittrad och förvriden samt lämningar efter bropålar (L2013:5666). Lämningarna bedöms som övriga kulturhistoriska lämningar. Under år 2010 granskade Sjöhistoriska museet sonardata insamlat runt Beckholmen. Granskningen påvisade tio fartygslämningar, varav fem var kända sedan tidigare. Samma år utfördes en marinarkeologisk förstudie inför flytt av kajpontoner. En möjlig fornlämning i form av en fartygslämning påträffades nordväst om Beckholmen (L2013:4898). Den möjliga fornlämningen är en omkring 14 x 4 meter stor fartygslämning. År 2012 utfördes en förstudie i vattnet på Beckholmens östra sida inför anläggande av nya bryggor och flytpontoner. En del fartygsdelar påträffades men dessa bedömdes inte utgöra fornlämningar. Följande fartygs- och båtlämningar påträffades vid förstudien en svårt sönderfallen fartygslämning bestående av spridda spant och bottenstockar över ett större bottenområde ( 2013:7447). Fartygslämningen bedöms som en övrig kulturhistorisk lämning. Lämningens ålder uppskattas till 100-200 år gammalt. På Beckholmen finns inga kända fornlämningar. De lämningar som finns registrerade i Kulturmiljöregistret (se Figur 7-4) är ett antal vrakdelar (L2013:7810) i anslutning till Radarskolan som det inte gjorts någon antikvarisk bedömning av. Ytterligare en lämning i form av en övrig kulturhistorisk lämning återfinns I kajanläggningen på öns östra sida (L2013:7446). Den övriga kulturhistoriska lämningen består av två fartygslämningar varav en dateras till 1800-talets mitt. Här påträffades även kulturlager från tiden 1600- och 1700-talet. Fornlämningar enligt 2 kap. Kulturmiljölagen Fornlämningar är skyddade enligt 2 kapitlet i kulturmiljölagen (SFS 1988:950). Definitionen av fornlämnings- begreppet är lämningar efter människors verksamhet under forna tider, som har tillkommit genom äldre tiders bruk och som är varaktigt övergivna och tillkommit år 1850 eller senare. Vissa avsteg kan göras från tidsgrän- sen av särskilda skäl med hänsyn till den aktuella lämningens kulturhistoriska värde. Samtliga lämningar som uppfyller ovanstående kriterier klassificeras som fornlämning. Till en fornlämning hör ett så stort område på marken, sjö- eller havsbotten som behövs för att bevara fornlämningen och ge den ett tillräckligt utrymme med hänsyn till dess art och betydelse. Detta område benämns fornlämningsområde. Lämningar under begreppet övriga kulturhistoriska lämningar är sådana som inte uppfyller kraven för fornlämningar, är därmed inte per definition skyddad enligt lag. Det är länsstyrelsen som gör den antikvariska bedömningen av en lämning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 65 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-4. Fornlämningssituationen med utdrag ur kulturmiljöregistret. Bearbetning Sweco. Sammantaget kan det konstateras att vattenområdena i anslutning till Beckholmen har genomgått ett stort antal marinarkeologiska undersökningar. Det föreligger dock viss risk att påträffa ytterligare lämningar på botten och i bottensedimenten, då någon heltäckande undersökning inte har företagits och att det därmed kan finnas vattenområden som fortfarande inte undersökts. Fyndplatsen där Regalskeppet förliste har endast undersökts på en mindre yta vid förlisningsplatsen. Någon heltäckande undersökning av botten och bottensediment har aldrig utförts, vilket innebär att man heller inte kan fastställa fornlämningens utbredning. Det i sin tur innebär att det kan ställas krav på en avgränsande förundersökning för att säkerställa att lämningen inte berörs av genomförande av detaljplanen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 66 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Plan- och bygglagen Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och samt hur markanvändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat detaljplaner och bygglov. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt Plan- och bygglagen är även 2 kap. 6 § tillämplig. 6 § Tredje stycket Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Plan- och bygglagens åttonde kapitel reglerar krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglovsprövning omfattas byggnader som bedöms ha särskilt högt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning av kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla byggnader gäller även varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17§ och 14§. 13 § Förvanskningsförbud En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas på bebyggelseområden. 14 § Underhåll och varsamhet Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. 2 kap. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. (...) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 67 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. 17 § Varsamhet och ändringar Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Områdesbestämmelser Beckholmen är inte detaljplanelagd men ingår i ett större område som omfattas av områdesbestämmelser, Ob 87032. Områdesbestämmelserna vann laga kraft 1989-05-31. I områdesbestämmelserna anges utökad bygglovsplikt. Bygglov krävs för: • att färga om byggnader, att byta fasadbeklädnad och taktäckningsmaterial, att göra andra ändringar av byggnader vilka avsevärt påverkar byggnader- nas yttre utseende, att göra tillbyggnader. • Skyldighet att söka rivningslov. Rivningslov krävs för rivning av byggnad och del av byggnad. Bestäm- melserna gäller ej Skansens museala byggnadsbe- stånd. Området utgör en kulturhistoriskt särskilt värdefull miljö. Byggnader som är särskilt värdefulla utifrån historiskt, kulturhistoriskt, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller som ingår i ett bebyggelseområde av denna karaktär får enligt plan- och bygglagen 8 kap. 13§ inte förvanskas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 68 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-5. Stockholms stads kulturhistoriska klassificering. Kulturhistorisk klassificering Flera av öns äldre byggnader, samt de tre torrdockorna, är blåklassade av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden. Några byggnader är även skrafferade vilket innebär att de ännu inte klassificerats enligt systemet. Klassificeringen görs generellt på fastighetsnivå. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är: BLÅTT är den högsta klassen och omfattar bebyggelse som bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden. GRÖNT innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. GULT är den tredje nivån som används vid klassificering. Fastighet markerad med gult på Stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta innebär att bebyggelsen bedöms ha positiv betydelse för stadsbilden och/eller vissa kulturhistoriska värden. Fastighet markerad med GRÅTT innebär att bebyggelsen inte går att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter markerade med streckade fält vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativ att fastigheten är obebyggd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 69 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Hur riksintressen enligt miljöbalken ska tillgodoses redovisas i översikts planens bilaga Riksintressen enligt miljöbalken (2018). I riksintressebilagan ges bland annat riktlinjer kring rivningar inom riksintresset. Det slås fast att byggande vid vattenrummen innebär arkitektoniska utmaningar men att nya byggnader kring dessa kan bli värdefulla tillskott. Det poängteras också att det är viktigt att hänsyn tas till påverkan på blickfång och utblickar från stadens utsiktspunkter. Vidare anges att stadsbilden i de äldsta delarna av Stockholm med utblickar över centrala inlopp är känslig för skal- förskjutningar. Efter att bilagan togs fram har Riksantikvarieämbetet reviderat riksintressebeskrivningen för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. Revideringen gjordes 2023 och innehåller både tillägg och ändringar. • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbil- den ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. • Att väva samman ny bebyggelse med befintliga värden är angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven ska uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden. • När staden förändras krävs ett medvetet för- hållningssätt till topografi, stadssiluett och mö- tet med vattnet. Högre byggnader ska infogas med omsorg om stadslandskapets helhetsver- kan. Grönska, parker och naturområden ska ut- vecklas så att kulturvärden tas tillvara samtidigt som nya estetiska och sociala värden tillförs. • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om stadsdelarnas olika karaktär, hur de samspelar med landskapets förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och hustyper. Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kva- liteter är därför en förutsättning vid tillägg och omvandlingar. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifie- ras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konse- kventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. Översiktsplan för Stockholm Under rubriken Kulturmiljö i en växande stad redogör Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden. Relevant i detta fall är bland annat: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 70 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning T opografi och siluett • Utforma ny bebyggelse i samspel med topo- grafi, siluett och befintlig bebyggelse. Förstärk stadslandskapets karakteristiska formationer. • Placera och utforma nya byggnader som höjer sig över den rådande skalan och siluetten utifrån hur stadsbilden påverkas i alla skalor. Beakta konsekvenserna för siktlinjer, utblickar från höjdpartier, skuggverkan och mikroklimat. • Låt den enhetliga höjdskalan i det sena 1800-talets bebyggelse, befintliga högre bygg- nader och stadslandskapets karaktärsdrag fortsatt utgöra utgångspunkter för siluetten inom tullarna. Vattenrum • Beakta de öppna vattenrummen i alla skalor, och dess karakteristiska inramning av vegeta- tion, berg, kajer eller bebyggelse. • Utforma ny bebyggelse mot stadens vatten- fronter utifrån en samordnad gestaltningsidé och med stöd i stadslandskapets natur- och kulturvärden. Beakta de offentliga och repre- sentativa byggnadernas skala, framträdande exponering och gestaltning. Stadens ton • Utveckla staden med utgångspunkt ur årstids- växlingarna, det nordiska ljuset, de karakteris- tiska kulörerna och ljudmiljöns påverkan för att skapa en sinnlig och rik upplevelse. • Ljussätt staden med omsorg om helheten för att belysningen av bebyggelse och stadsrum ska vara i balans i stadens alla skalor; stads- fronterna, gaturummen och byggnaderna. Varm belysning och mjuka kontraster mellan ljus och mörker eftersträvas för byggnader som betraktas på långt avstånd samt vid ljussättning mot vattenrum. • Ta tillvara det nattliga samspelet mellan ljus och mörker i Stockholms centrala delar. Hän- syn ska tas till det mörka och sammanhållna taklandskapet i stenstaden samt de upplysta broarna, kajerna och bebyggelsefronterna som speglas i vattenrummen. • Utgå från kunskap om Stockholms karakteris- tiska kulörer och byggnadsmaterial vid färgsätt- ning för god helhetsverkan i alla skalor. Ytterlig- heter av mörka, ljusa, skarpa eller kalla kulörer undviks. Om dessa föreslås ställs särskilda krav på motivering samt medvetenhet om dess påverkan på stadsbilden. Beakta helhetsver- kan, ljusförhållanden, väderstreck, betraktelse- Stockholms byggnadsordning Stockholms byggnadsordning kan ses som ett tematiskt tillägg till översiktsplanen som förtydligar planens delar om allmänna intressen: Kulturmiljö i en växande stad och Arkitektur och gestaltning. I byggnadsordningen finns vägledningar för Stockholms stadslandskap och Stockholms stadsbyggnadskaraktärer. För Beckholmen är följande punkteri vägledning för Topografi och siluett, Vattenrum och Stadens ton av relevans: • Beakta utblickar och siktlinjer mot vattnet både vid planering av ny bebyggelse och när föränd- ringar görs inom befintlig bebyggelsestruktur. • Utforma stränder och kajer samt platser mel- lan bebyggelse och vattenrum med offentlig karaktär så att stadslivet berikas. Aktivera och tillgängliggör vattenkontakten. Utveckla de sjöfartsanknutna miljöerna så att det maritima kulturarvet blir fortsatt avläsbart. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 71 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Stockholms arkitekturpolicy är ytterligare en komponent (tillsammans med översiktsplanen, riksintressebilagan och byggnadsordningen) i den övergripande strategi Stockholms stad har för stadens arkitektur. avstånd samt det omgivande naturlandskapets färgskala över årstiderna. • Utforma stadsrummen utifrån kunskap om hur ljud upplevs och påverkar i alla skalor. Motver- ka dålig akustik och oönskat buller och lyft fram önskade ljudkvaliteter som stärker upplevelsen av platsen. Låt funktion och gestaltning sam- verka i bullerdämpande åtgärder i stadsrum- met. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 72 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Värdebärande karaktärsdrag enligt bygg- nadsminnesbeslutet Här redogörs för definierade värdebärare i den ordning de presenteras under rubriken ”Motivering” i beslut till ändring av skyddsbestämmelser (Riksantikvarieämbetet 2019-03-25). • Dockorna, framför allt deras bevarade funktion och uppbyggnad. • Pumphuset (513) med tidstypisk utformning, bevarad panel för elförsörjning och bevarad pump. • Klockhuset (518). • Smedjan (519). • Gamla pumpverket (520) med välbevarad exteriör. • Stöttboden (521) med relativt välbevarad stom- me och exteriör. • Gamla dockmästarbostaden (515) med stom- me, bevarade invändiga byggnadsdetaljer och inredning, uthus (600) som komplement. • Boställshuset (505) med relativt välbevarad exteriör och interiör samt uthus (601) som del av helhetsmiljön. • Tullpaviljongen (506) med välbevarad exteriör och interiör. • Stenvillan med sitt exponerade läge på öns högsta punkt med visuellt dominerande läge som återspeglar dess historiskt sett viktiga maktposition, sin renodlade och tidstypiska ar- kitektur som utvändigt har ursprunglig karaktär. Värdebärande karaktärsdrag i övrigt Bebyggelsestruktur på centrala och östra Beckhol- men • Bostadshusens följsamma relation till topogra- fin. • Trädgårdar kring bostadshusen. • Rester av parkartad trädgård runt Stenvillan med träd som stod kvar under saneringsar- betet. Trädgårdens storlek och karaktär un- derstryker villans status och historiska sociala hierarkier. • Vaktkurer av betong på den centrala höjden. • Den bevarade bebyggelsestrukturen med 1800-talsbyggnader norr och öster om Västra 7.1.2 Påverkan och konsekvenser av planförslaget Kulturmiljöanalys År 2022 tog Sweco fram en kulturmiljöanalys för Beckholmen. Denna kulturmiljöanalys har Tyréns sedan vidareutvecklat i en separat kulturmiljöanalys. Båda dessa utredningar har utgjort underlag för föreliggande konsekvensbedömning. Följande värdebärande karaktärsdrag för Beckholmens kulturvärden identifieras i Tyréns kulturmiljöanalys: Värdebärande karaktärsdrag Beckholmen är ett utpekat uttryck inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. I riksintressebeskrivningen som till sin natur är mycket kortfattad är texten formulerad ”Beckholmen med sina dockor, kranar och magasin”. Genom detta får förstås att Riksantikvarieämbetet bedömer att dessa inslag är särskilt betydelsefulla företeelser på ön. Begreppet kranar är här inte självklart vad som avses. Sannolikt omfattas den museala Giraffkranen. Varvets kranar i drift är sentida och kan sannolikt inte tillmätas kulturhistoriska egenvärden, varför det kan vara förekomsten av kranar på ön som åsyftas vid sidan av Giraffkranen. Den enda permanenta byggnad som kan karaktäriseras som magasin är Stöttboden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 73 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning och Östra dockan. • Klockhuset och Smedjans direkta relation till berget. • Orienteringen av Radarskolan (526) och Va- sakonserveringen (527) som minner om den tidigare byggnadsstrukturen med magasin. 1900-talsbyggnader på östra Beckholmen • Tvättstugan (516) med välbevarad, anspråks- lös karaktär från ca 1900. • Radarskolans strama arkitektur och färgsätt- ning som associerar till byggnadstraditioner inom flottan. • Vasakonserveringen med sin uppbyggnad av prefabricerade element som berättar om behovet av att hastigt iordningställa lokaler för omhändertagande av regalskeppet Vasa och byggnaden som vittnesbörd om bärgningen av fartyget. Klustret av byggnader mellan dockorna • Pumphuset som framträdande signaturbygg- nad i stadslandskapet med tydliga associatio- ner till äldre tiders arkitektur inom flottan. • Pannhuset med funktionalistiska karaktärsdrag och murad pannskorsten. • Vakthuset som enda bevarad del av OA Bro- dins skeppsvarv. Anläggningar • Dockornas framsprängda bergssidor, mura- de delar, betonggjutningar på väggar, äldre trappor, avsatser, smidesräcken, kantskydd av timmer på plintar, dockportar, vattenrännor, spår av förlängningar. • Naturstenskajer runt dockorna, med skillnader i utförande mellan 1800-tal och 1900-tal, expo- nerad utsläppsränna vid GV-dockan. • Vägbank med stödmurar och räcke från 1940-talets vägbygge mellan Beckholmsbron och västra Beckholmen. • Beckholmsbrons konstruktion i trä (befintliga utförandet är sentida). Topografi • Naturlig topografi med opåverkat berg. • Framsprängda bergssidor för anläggande av dockor och vägar. Övrigt • Giraffkranen. I kulturmiljöanalysen har Beckholmens känslighet och tålighet för ändringar analyserats (se Figur 7-6). Centrala delen av ön bedöms ha hög känslighet för förändring. Östra Beckholmen och miljön närmast GV- dockan samt områden närmast strandlinjen bedöms som känsliga för förändringar. Ett område på västra Beckholmen bedöms vara mer tåligt och ha potential för utveckling i linje med verksamheten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 74 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-6. Känslighets- och tålighetsanalys, Sweco, definitioner bearbetade av Tyréns. Ur kulturmiljöanalys (2024). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 75 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 76 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Bedömningsskala De kulturhistoriska bedömningarna som redovisas i denna analys bygger på nedanstående skala för konsekvenser. Mycket stora konsekvenser Mycket stora konsekvenser uppstår när mycket höga kulturhistoriska värden påverkas och skyddad eller skyddsvärd bebyggelse och miljöer berörs. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens utveckling över tid, upphör helt. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser går förlorade. Kulturmiljö som fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Stora negativa konsekvenser Stora konsekvenser uppstår när höga kulturhistoriska värden påverkas och skyddad eller skyddsvärd bebyggelse och miljöer berörs. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens utveckling över tid försvåras kraftigt eller upphör helt. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser bryts eller går förlorade. Kulturmiljö som fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Märkbara negativa konsekvenser Märkbara konsekvenser uppstår när kulturhistoriska värden påverkas och skyddad eller skyddsvärd bebyggelse och miljöer berörs. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens utveckling över tid försvåras. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser går delvis förlorade eller försvagas. Påverkan kan även innebära att enstaka kulturhistoriskt värdefulla objekt; välbevarade, unika eller på annat sätt särskilt värdefulla blir svårtolkade, fragmenterade eller går förlorade. Små negativa konsekvenser Små konsekvenser uppstår när kulturhistoriska värden påverkas i mindre omfattning. Påverkan innebär att läsbarheten av landskapets/bebyggelsens utveckling över tid fortfarande är möjlig men försvåras. Historiska samband, strukturer, funktioner och betydelsebärande företeelser försvagas eller påverkas men kan fortsatt uppfattas. Enstaka kulturmiljöobjekt av mindre betydelse påverkas eller försvinner. De enstaka objekten är inte av betydelsebärande karaktär för kulturmiljöns helhet och inte heller unika eller sällsynta av sin typ. Obetydliga negativa konsekvenser Obetydliga negativa konsekvenser uppstår när en kulturmiljö påverkas negativt högst marginellt, på ett sätt som inte påverkar lärbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens historiska utveckling. Obetydliga positiva konsekvenser Obetydliga positiva konsekvenser uppstår när en kulturmiljö påverkas positivt högst marginellt, på ett sätt som inte påverkar lärbarheten av landskapets och/eller bebyggelsens historiska utveckling. Små positiva konsekvenser Små positiva konsekvenser uppstår när projektet bidrar något till att förtydliga landskapets/bebyggelsens karaktärsdrag och läsbarheten av förändringar över tid. Projektet bidrar till att kulturmiljöns samband och strukturer i samspel med naturförutsättningarna som bidragit till att forma platsen. Märkbara positiva konsekvenser Positiva konsekvenser uppstår när projektet bidrar till att tydliggöra och stärka landskapets/bebyggelsens specifika karaktärsdrag och läsbarheten av förändringar över tid. Projektet bidrar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och strukturer i samspel med naturförutsättningarna som bidragit till att forma platsen. Stora positiva konsekvenser Positiva konsekvenser uppstår när projektet syftar till att tydliggöra och förstärka landskapets/bebyggelsens karaktärsdrag och läsbarheten av förändringar över tid. Projektet syftar till att tydliggöra och förstärka kulturmiljöns samband och strukturer i samspel med naturförutsättningarna som bidragit till att forma platsen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 77 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser för statliga byggnadsminnet Ändringar av öns form, utökning av GV-dockan, nya kajanordningar, ändring av stenslänter och nya byggnader innebär en icke ringa fysisk förändring av Beckholmen och det statliga byggnadsminnet. De ändringar som planförslaget medger innebär att två av de skyddsbestämmelser som gäller för byggnadsminnet inte kan efterlevas: 2. Byggnadsminnet får inte ytterligare bebyggas. 5. Dockorna får inte helt eller delvis rivas, igenfyllas eller på annat sätt förändras. Riksantikvarieämbetet behöver därför kunna ge tillstånd till ändringar i strid med byggnadsminnesbeslutet. Ett av Beckholmens tyngst vägande kulturhistoriska värden är kontinuitetsvärdet kopplat till maritim varvs- och verksamhetsmiljö under århundraden. Vissa förändringar i den fysiska miljön bör kunna medges för att upprätthålla detta värde och möjliggöra en fortsatt kontinuitet på platsen. Permanent bebyggelse har inte tillkommit sedan 1960-talets början med undantag för Guldsmedshuset som inte har någon koppling till varvsverksamheten. Västra Beckholmen har tidigare varit bebyggd med varvsbyggnader och mött vattnet med kajer varför denna del av Beckholmen från kulturmiljösynpunkt bör vara möjlig att utveckla för varvsverksamhetens räkning. Varvet har behov av ändamålsenliga byggnader och en kraftig utökning av kajlängder och mer rationella logistiklösningar. Genom de åtgärder som planen medger kan varvsmiljön utvecklas och komma ikapp den eftersatthet som råder ifråga om verkstadsbyggnader, kajlängd och kapacitet till torrsättning. Eftersom de fysiska ingreppen i värdebärande strukturer och anläggningar är få bedöms konsekvenserna bli märkbara negativa men inte stora sett till det statliga byggnadsminnet. Att de befintliga byggnaderna Stenvillan och Boställshuset och i någon mån Gamla dockmästarbostaden blir mindre synliga i stads- och landskapsbilden är den följd av planförslaget som bedöms ge mest långtgående påverkan på det statliga byggnadsminnet. I synnerhet Stenvillans solitära läge med dess symboliska dominans över varvsmiljön påverkas sett från vissa punkter och ger negativa konsekvenser för läsbarheten av de historiska strukturerna. Att utblickarna från det centrala berget mot omgivande miljöer begränsas utgör ännu en negativ påverkan, liksom att de framsprängda bergssidorna på både västra och östra Beckholmen blir mindre framträdande sett från omgivningen. De nya byggnaderna på östra Beckholmen är väl inordnade i den befintliga bebyggelsestrukturen men nya byggnader i 1800-talsmiljön vid dockorna ger en påverkan på den befintliga mycket tydliga bebyggelsestrukturen. Läsbarheten bedöms dock bli fortsatt god eftersom nya byggnader blir tydligt urskiljbara som tillägg. Att nya byggnader som bidrar till en bättre funktionell struktur och ett mindre antal containrar i denna historiska miljö bedöms också ge små positiva konsekvenser. Att utöka GV-dockan på längden och bredden är en fysisk åtgärd som har en tydlig koppling till kontinuitetsvärdet och den ständiga anpassning som behövs av verksamhetsmiljöer. Här representerar dockans nuvarande utformning på ett tydligt sätt den militära epoken. Värdet av de befintliga dimensionerna och det befintliga utförandet behöver vägas mot varvets behov och mot den bakgrunden att samtliga tre dockor utvidgats när utvecklingen av fartygens storlek motiverat detta. För att kunna redogöra för konsekvenserna fullt ut behöver det även utredas hur mycket av den östra sidan av dockan som påverkas. De förändringar av användningen som föreslås för Stenvillan och dess trädgård innebär en förbättrad tillgänglighet vilket bedöms som positivt då besökare till Beckholmen får utökade möjligheter att besöka och ta del av byggnadsminnet. En indirekt påverkan på det statliga byggnadsminnet kan bli kommande anpassningar av Stenvillan som kan bli aktuella vid ändrad användning av byggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 78 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vyer för utvärdering av påverkan och konsekvenser För att bedöma detaljplanens påverkan på stads- och landskapsbilden, konsekvenserna för de riksintressanta kulturhistoriska värdena och för Kungliga nationalstadsparken har ett antal vyer valts ut. Från de utvalda vypunkterna har fotografier tagits och bilderna har använts för att göra fotomontage som visar detaljplaneförslaget realiserat. Vypunkterna har valts ut av Stockholms stadsbyggnadskontor som också svarat för fotografering och fotomontage (se Figur 7-7). I miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs och analyseras vyerna. I redogörelsen för befintlig situation beskrivs vyns relevans för riksintressen och Nationalstadsparken. Varje vypunkts betydelse kategoriseras enligt skalan • Begränsad • Medelstor • Stor • Mycket stor Vilken grad av betydelse vypunkten bedöms ha utvärderas utifrån hur goda möjligheterna är att avläsa de kulturhistoriska värdena. En annan viktig aspekt är hur stort det allmänna intresset är på platsen. Det avgörs av i vilken grad platsen är offentlig eller publik och utifrån hur välfrekventerad platsen är. Under rubriken påverkan beskrivs hur planförslaget förändrar vyn. Under rubriken konsekvenser analyseras konsekvenserna för riksintressena för kulturmiljövården AB 51, 58 Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindealssundet och AB 115 Stockholms innerstad med Djurgården samt för Nationalstadsparken. Eftersom fotomontagen visar ett snävare utsnitt än vad en besökare på platsen upplever i verkligheten har det i vissa vyer ansetts nödvändigt att beskriva ett något vidare perspektiv än vad som framgår av fotografiet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 79 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-7. Figur med vypunkter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 80 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Från Beckholmsbron finns en innehållsrik vy mot centrala och västra Beckholmen på ena sidan Beckholmssundet, Nya Djurgårdsvarvet med restaurang och bryggor på den andra. Bakgrunden utgörs av Södermalm med dess norrvända förkastningsbrant och bebyggelse på Katarinaberget, vid Slussen och på Mariaberget. Topografin på Beckholmen består av berg-i-dagen med krönet i den centrala delen av ön. I strandlinjen möter det naturliga berget vattnet. Berget har påverkats av sprängningar för att dra fram vägen till den västra delen av ön. Boställshuset ligger på högsta punkten på den norra delen av berget och förstärker topografin på ön. Byggnaden upplevs ligga högt ovan den västra delen som härifrån främst kan uppfattas tack vare Giraffkranen och ett tält som skymtar till höger om klippan. Hotellfartyget Prince van Orangien skymmer delar av berget och större delen av stödmuren från 1940-talets vägdragning. Vyn upplever man flera uttryck för riksintresset. Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet är uttryck för Stockholm som sjöfarts- handels- och industristad, i form av hamnanläggningar och kajer med dess angjorda båtar och tillhörande verksamheter. Härifrån framträder stadens uppdelning på öar och malmar, Stockholms östra inlopp och Slussen in mot Mälaren, fronter mot vattenrummen, ett par av stadens kyrktorn samt en karaktärsfull del av stadens siluett. På Södermalms norrsida framstår den dramatiska förkastningsbranten tydligt, med dess kulturhistoriskt betydelsefulla bebyggelse från 1700- och 1800-talen samt från den modernistiska epoken. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Beckholmen är ett utpekat uttryck i riksintresset och bron är enda angöringen från land. Ett viktigt flanörstråk passerar i brons närhet. Vyn visar hur Beckholmen möter Djurgården och hur ön utgör en komponent i Stockholms övärld. Många riksintressanta uttryck kan upplevas från platsen. 1 - Beckholmsbron Påverkan Varvshallen och verkstadshallarna tar plats ovan fartyget och till höger om berget med Boställshuset. Giraffkranen i sitt nya läge hamnar delvis skymd av miljöstationen som syns till höger om varvshallen. Höjdmässigt är varvshallen något högre än Beckholmens centrala bergiga del och gavlarna höjer sig ytterligare. För Beckholmen innebär den nya bebyggelsen en skalförskjutning, då den nya varvsbebyggelsens volym är avsevärt större än övriga byggnader på ön. Det framgår att de nya byggnaderna är uppförda på en lägre nivå än Boställshuset, något som accentuerar Beckholmens topografi med ett naturligt bergsparti och utfyllnad i väster. De nya byggnaderna snävar in, förlänger och tydliggör Beckholmssundet och dess riktning. De förstärker även närvaron av varvsverksamheten i sundet tillsammans med Nya Djurgårdsvarvet på den norra stranden. De tillkommande varvs- och verkstadshallarna döljer bebyggelse vid Stigbergsgatan, Fjällgatan och Mäster Mikaels gata samt de delar av Södermalms förkastningsbrant som idag syns i denna del. Miljöstationen på Beckholmen når något över Katarinavägens nivå och skymmer delvis sluttningen ovanför Katarinavägen. Giraffkranen kommer närmare Katarina kyrka. Konsekvenser Riksintresset Stockholms innerstad och Djurgården [AB 115] Den visuella kontakten mellan bron och de delar av Södermalm som ligger öster om Katarina kyrka går förlorad. Bebyggelse som representerar uttrycken områden med stenhus från förindustriell tid och i någon mån skolorna, blir mindre tydliga eller skyms i vyn. Förkastningsbranten på Södermalm blir mindre framträdande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 81 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 82 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning För uttrycket Beckholmen blir påverkan liten. Det naturliga berget blir fortfarande läsbart och Boställshuset uppfattas fortfarande som dominerande. De nya byggnaderna understryker öns grammatik med tydlig åtskillnad mellan bostads- och arbetsmiljöer och synliggör varvsverksamheten som utgör öns särprägel. Sammantaget bedöms byggnaderna ge upphov till positiva konsekvenser för uttrycket Beckholmen. Den minskade visuella kontakten med Södermalms förkastningsbrant, fronten mot vattnet och Stockholms östra inlopp, bedöms ge upphov till små negativa konsekvenser för riksintresset. Riksintresset Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser. Nationalstadsparken De nya byggnaderna och brygganläggningen i Beckholmssundet stärker den maritima närvaron i vyn från Beckholmsbron. Varvsbyggnaden och miljöstationen påverkar inte Beckholmen i egenskap av storstadsnära skärgårdsö. Byggnaderna utgör ytterligare en årsring utan att radera eller minska upplevelsen av övrig bebyggelse eller maritim anläggning på ön. Utbyggnaden förstärker och säkerställer öns långvariga och pågående varvsverksamhet och bidrar på så vis till dess unicitet, vilket ger upphov till små positiva konsekvenser för Nationalstadsparken. Den ursprungliga skärgårdsnaturen med branta klippor som lyfts fram i målbilden för Sjögården bibehålls med de nya byggnaderna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 83 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 84 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beckholmen är belägen centralt i vyn från Waldemarsudde. Till vänster om ön uppfattas Södermalms förkastningsbrant med dess tillhörande 1700- och 1800-talsbebyggelse och modernistiska byggnader. I bakgrunden skymtar Skeppsholmen, Kastellholmen (markerad av Kastellet) och Stadsholmen. Till höger återfinns Södra Djurgården med Nya Djurgårdsvarvet och den av flerbostadshus dominerade östra delen av Djurgårdsstaden. Stenvillan på Beckholmens högsta punkt är ett tydligt landmärke i öns siluett. Dess läge på krönet av den centrala och bergiga delen av Beckholmen framgår tydligt, på samma vis som de röda trähusen med Boställshuset, närmare Beckholmsbron. Nedanför och öster om berget återfinns byggnaderna som har med dockornas och varvets drift att göra. Av dessa byggnader syns stora delar av Stöttboden men även mer sentida byggnader som Radarskolan och Vasakonserveringen. På den södra delen av ön mot inloppet bildar byggnaderna vid GV-dockan ett tätt kluster. Giraffkranen och varvets övriga två kranar syns här tillsammans med de tillfälligt placerade kranarna vid slussenbygget. Längs förkastningsbranten vid Södermalms norra strand uppfattas KF:s tidigare huvudkontor och Sjömansinstitutet samt Stora Tullhuset vid Stadsgården. Södermalms siluett är rik och formad av många riksintressanta uttryck, med den särskilt framträdande Katarina kyrka men även Maria Magdalena kyrka. I siluetten kan även Katarinaberget, Mosebacke och Mariaberget uppfattas liksom en mångfacetterad bebyggelse från 1600-talet fram till det sena 1900-talet. Till höger om Mariaberget, vid Slussen, är det möjligt att avläsa hur dalgången övergår i Riddarfjärdens vattenrum där Västerbron kan skönjas i horisonten. Bortom Beckholmen framträder den sydligaste delen av Skeppsbroraden, en av stadens viktigaste fronter mot vattenrummen. Vidare framträder Gamla stans, till stor del i svart plåt, konstituerade taklandskap med Riddarholmskyrkan, Tyska kyrkan, Stadshuset 2 - Waldemarsudde och Storkyrkan som markanta brott i den horisontella siluetten. Horisontaliteten accentueras av Kungliga slottets jämnhöga taksiluett som i sin tur står i kraftig kontrast till tornattraktionerna på Gröna Lunds tivoli. Bakom och till höger om Beckholmsbron utgör Nya Djurgårdsvarvet ett samlat bebyggelsekomplex nedanför flerfamiljshusen från 1920-40-talen. Även Järnvågshuset från 1700-talet syns i raden av putsade byggnader. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Waldemarsudde är ett uttryck för den kungliga miljön på Djurgården och en viktig och välbesökt destination inom Nationalstadsparken. Även andra än de som besöker museet passerar villan under promenader på Södra Djurgården. Platsen är en av få där det från land går att få ett ostligt perspektiv på stadens östra inlopp. De riksintressanta uttryck som kan avläsas från platsen är många. Påverkan På östra Beckholmen förlängs träkajerna norrut och nya flytbryggor tillkommer. En av de nya byggnaderna skymmer delar av Vaskonserveringen men den långsträckta 1960-talsbyggnaden blir väl igenkännbar. Merparten av Radarskolan skyms av den andra nya byggnaden invid träkajen. De två nya byggnaderna är högre än befintliga byggnader vilket innebär att de skymmer delar av bergssidan. Den nya byggnaden till vänster om Stöttboden döljer Gamla pumpverket och Pannhusets nedre våningar. De tillkommande verkstadshallarna kan uppfattas i sin fulla längd på var sida om Stenvillan, även om kullen döljer stora delar av volymen. medan Stenvillan gör varvshallens längd mer svårläst. Den putsade och mot detta håll tämligen slutna 1870-talsvillan står i tydlig kontrast mot varvshallens fönsterband. Stenvillans nock är något högre än varvshallen. Verkstadshallarna uppfattas som en sammanhängande faluröd volym, i skala att jämföra med det samlade Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 85 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 86 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning byggnadsbeståndet vid Nya Djurgårdsvarvet. Därovan syns Varvshallens fönsterband och södra gavelskiva. Varvs- och verkstadshallarnas taklinjer och takytor förlänger och accentuerar de tydliga horisontaler som Kungliga slottets tak och Gamla stans taklandskap utgör. Den nya byggnaden på västra Beckholmen döljer de idag synliga byggnaderna i Skeppsbroraden och verkstadshallarna skjuter ut på ett sätt som gör att Riddarfjärdens landskapsrum begränsas men såväl Långholmen som bebyggelse bortom Västerbron förblir synlig. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad och Djurgården [115] Från denna punkt framträder samtliga nya byggnader utom miljöstationen och Beckholmen genomgår en markant förändring. Befintlig och tillkommande bebyggelse ringar in det centrala berget. Detta innebär att såväl bergsformationen som Stenvillan fortfarande är synliga, lyfts fram och Stenvillan blir ett tydligt nav på ön. På östra delen av ön upplevs byggnaderna ge en stark och logisk riktningsverkan. Den nya bebyggelsen på Beckholmen stärker öns karaktär som ett inslag med en egen och särpräglad karaktär i det centrala vattenrummet. Stenvillan och berget innebär att den nya varvs- och verkstadshallen visuellt skyms och inte uppfattas i sin helhet. På så vis upplevs den som mindre dominant i förhållande till öns övergripande mer småskaliga bebyggelse. Byggnaden skapar dock en barriär i vyn mot Stadsholmen och Riddarfjärden och skymmer känsliga delar av staden. Upplevelsen av stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna, fronten mot vattenrummet (Skeppsbron) och stadens siluett bedöms sammantaget ge upphov till märkbara negativa konsekvenser för riksintresset. För Beckholmen bedöms små negativa konsekvenser uppstå då delar av berget byggs för och Stenvillans solitära ställning på krönet av berget inte framstår lika tydligt. Den nya bebyggelsen bidrar dock till att stärka öns karaktär och funktion som en del av Stockholm som sjöfarts- handels- och industristad varvsverksamheten, vilket är positivt. Riksintresset Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser uppstår för riksintresset. Nationalstadsparken De tillkommande byggnaderna bidrar till att ytterligare stärka närvaron av den maritima verksamheten på Beckholmen. Utbyggnaden av kajer, bryggor och byggnader påverkar inte upplevelsen av Stockholms topografi och upplevelsen av den storstadsnära skärgården. De två byggnaderna på den östra delen skymmer delvis äldre byggnader i anslutning till dockorna, men uppförs i en sådan anpassad volym och utformning att de uppfattas som en del av den befintliga bebyggelsen. Upplevelsen av Beckholmens varvsverksamhet i egenskap av maritim verksamhet stärks av de nya byggnaderna. I vyn skymmer varvs- och verkstadshallarna Skeppsbroraden som utgör en värdefull front mot vattnet, vilket ger upphov till negativa konsekvenser för Nationalstadsparkens värden, eftersom platsen är en välbesökt målpunkt för besökare på Södra Djurgården och de historiska sambanden blir svårare att uppfatta. Enligt målbilden ska Sjögården uppfattas som ett samlat maritimt landskap med en stark historisk atmosfär med kvarvarande delar av den ursprungliga skärgårdsnaturen med branta klippor, vilket överensstämmer med vyn mot Beckholmen från Waldemarsudde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 87 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 88 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Fotot är taget från kajen mellan två fartyg och är vald för att den representerar en vy längs Ladugårdslandsviken, ett inifrån-ut-perspektiv på denna gren av Stockholms inlopp. Beckholmen uppfattas härifrån som en del av södra Djurgården. Beckholmssundet kan inte läsas härifrån och Gröna Lunds attraktioner – som här har ett mycket framträdande vattennära läge – skymmer det mesta av Beckholmen. Stenvillan kan anas genom attraktionernas räls och stag. Krosstensslänterna på Beckholmens västligaste del är dock synliga och avviker från nöjesfältets mer anordnade och geometriskt präglade möte med vattnet. Giraffkranen kan urskiljas till höger om attraktionerna men då den inte tecknar sig mot himlen har den ingen framträdande roll. Invid kranen är den provisoriska verkstadshallen och de staplade gula bodarna inslag som visar att det är Beckholmen som syns bortom Gröna Lund. Till höger om vattenspegeln ligger Skeppsholmen med flottans bebyggelse och kulturhistoriska fartyg. Bland de stora lövträdens kronor utgör Kastellet på Kastellholmen ett bebyggt landmärke. De delar av Beckholmen som framträder gör det mot en bakgrund av den östligaste delen av Södermalms förkastningsbrant och med en sammanhängande, voluminös och kompakt bebyggelse vid Saltsjökvarn och Henriksdal som övergår i Henriksdalsringens väldiga bostadskrans på krönet. Till höger om 1960-talsbebyggelsen ligger Henriksdals reningsverk med sin stadiga betongskorsten. Till vänster om nöjesattraktionerna syns en del av Djurgårdsstadens mer storskaliga bebyggelse. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Strandvägen är ett av stadens främsta flanörstråk där man mellan fartyg och restauranger står i kontakt med det inre vattenrummet och historisk bebyggelse, till stor del med marinhistorisk koppling. Särskilt den visuella kontakten med Skeppsholmen är relevant sett till Nationalstadsparken och dess delmiljö Stockholms sjögård. Grön Lund är ett annat uttryck som kan studeras i vyn. 3 - Strandvägen Vyn har även viss betydelse för upplevelsen av den inre delen av riksintresset Nackas norra kust och dess relation till stadens inre vattenrum. Påverkan Från denna vypunkt är det varv- och verkstadshallen samt miljöstationen som blir synliga. Delar av bebyggelsen syns genom Gröna Lunds attraktioner. Varvshallen upplevs ligga fritt som en utpost mot inloppet. Härifrån skymmer byggnaden stora delar av Saltsjöqvarn, torndelen blir dock fortsatt synlig. Byggnaden skymmer även delar av 2000-talets flerbostadshus, dessa kommer dock i gengäld att bli mer synliga i andra delar då bodar och provisorisk verkstadshall rivs. Krosstensslänterna ersätts av kaj i utflyttat läge. En följd av det är den visuella kontakten mellan Ladugårdslandsviken och Strömmen smalnar av markant. Konsekvenser Riksintresset Stockholms innerstad och Djurgården [AB 115] Beckholmen, som i befintlig situation kan identifieras genom krosstensslänterna, den provisoriska bebyggelsen och Giraffkranen, men som är tydligt underordnad annan bebyggelse och mer framträdande topografi, får en ny betydelse i landskapsbilden. Genom den nya bebyggelsens skala och gestaltning i kombination med Giraffkranen blir ön lätt identifierbar. Varvshallen för in en ny riktning och ökar bebyggelsemassan ut mot inloppet, vilket leder till att den visuella kopplingen till Stockholms inlopp blir mindre tydlig. Ny bebyggelse ligger dock längre indragen från inloppet än befintlig provisorisk. Den visuellt avsmalnade förbindelsen mellan Ladugårdslandsviken och Strömmen innebär märkbara negativa konsekvenser för inloppet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 89 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 90 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Genom att Beckholmen förändras från en låglänt utfylld ö till något mer visuellt framträdande blir också relationen till Skeppsholmen stärkt. Den maritima bebyggelsen inom Stockholms örlogsbas får en mer samlad karaktär och en starkare roll. Riksintresset Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Riksintresset Nackas norra kust påverkas negativt då ett av dess främsta uttryck i form av historiska industribyggnader blir mindre synliga från denna del av Stockholm. Byggnaden Saltsjöqvarn blir dock identifierbar, inte minst genom att Mannagrynskvarnen accentuerar tornets läge. Nationalstadsparken Beckholmen i egenskap av stadsnära skärgårdsö framstår inte som lika tydlig eftersom den ordnade och utbyggda kajen och varvs- och verkstadshallarna med miljöstation inte kan längre associeras med skärgårdsmiljö. Att byggnader och den utbyggda kajen skymmer Stockholms inlopp stärker detta. Västra Beckholmen förändras från låglänt och obebyggd till mer visuellt framträdande med den nya bebyggelsen och kan på ett tydligare sätt koppla till Skeppsholmens östra kaj med dess mångfald av båtar. Den maritima bebyggelsen inom Stockholms sjögård får en mer samlad karaktär och en starkare roll i vyn. De tillkommande byggnaderna ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 91 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 92 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Nybroplan med Raoul Wallenbergs torg utgör den plats där den centrala staden och Ladugårdslandsviken- Nybroviken möts. Platsen är viktig för sjöfarten, både reguljär- och turisttrafik trafikerar Nybrohamnen och många uppehåller sig på platsen väntandes på att kliva ombord. Vyn domineras av vikens vattenspegel och de vita fartygen som trafikerar stadens vattenrum och skärgården. Blasieholmen möter med en kompakt stenstadsfront hitom den lägre marinhistoriska bebyggelsen på Skeppsholmen som är inbäddad i lummig lövgrönska. Södra Djurgården uppvisar en liknande grön inramning runt de framträdande museibyggnaderna. De klotformade pilarna framför Vasamuseet bildar ett grönt skikt i strandlinjen. Museets master och museifartygen vid bryggorna nedanför museet och vid Skeppsholmen adderar ytterligare dimensioner till denna sjöfartspräglade miljö. De gulmålade spårvägshallarna vid Alkärret utgör genom sin kulörverkan ett blickfång före det att Gröna Lund ger ett koncentrerat avbrott i siluett och grönska. Danvikshem, Henriksdalsringen och Saltsjökvarn är storskaliga bebyggelseenheter i Nacka som indikerar stadens inlopp. Även Nackamasterna underlättar orienteringen i landskapet. Av Beckholmen är det endast giraffkranen och eventuellt något av grönskan på den centrala kullen som syns. De riksintresseuttryck som avspeglas i vyn är kopplade till stadens sjöfartshistoria, såväl den civila som den militära, fronterna mot vattenrummen och Djurgårdens rekreationslandskap med bl. a. museer och Gröna lund. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Mycket stor Nybroplan är välfrekventerad, historiskt betydelsefull sett till sjöfarten och en plats där många människor kommer i kontakt med stadens särpräglade landskap. Platsen är betydelsefull för att kunna förstå Nationalstadsparkens relation till den centrala staden. 4 - Nybroplan Antalet riksintresseuttryck som kan avläsas är dock få. Vyn har även i någon mån betydelse för upplevelsen av den inre delen av riksintresset Nackas norra kust och dess relation till stadens inre vattenrum. Saltsjöqvarn ligger väl exponerad i Ladugårdslandsvikens utlopp men är kraftigt diffuserad av fartygsmaster och giraffkranen. Påverkan Miljöstationen och varvshallen blir synliga ovan båtar och fartyg vid Skeppsholmen och till höger om Gröna Lunds berg- och dalbanor. Det är främst varvshallens träfasader och fönsterband som framträder, fasadindelningen är möjlig att avläsa även på detta avstånd. Ett antal fartygsmaster bryter upp fasadlängden. Varvshallen tecknas mot en tätbebyggd bakgrund i form av Saltsjökvarnsområdet, mannagrynskvarnen och Henriksborg. Den skymmer delar av Saltsjöqvarn men kvarnbyggnadens västra del med trappstegsgavel blir fortsatt synlig. Varvshallen påverkar den visuella kopplingen mellan Ladugårdsviken och Stockholms inlopp som minskar i tydlighet. Giraffkranen blir möjlig att uppfatta framför den del av Saltsjöqvarn som blir fortsatt synlig. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Nya byggnadsvolymer på västra Beckholmen ger en förstärkt inramning av vattenrummet Nybroviken- Ladugårdslandsviken. Ny bebyggelse på Beckholmen ger intrycket av att markera en yttre udde på Djurgården. Varvshallen och miljöstationen blir också en port ut mot Strömmen som fortsatt kan avläsas genom att bebyggelsen i Nacka ännu blir möjlig att identifiera. Beckholmen får en ny roll i stadsrummet visuellt och varvsverksamheten ramas härifrån in av maritimhistoriska miljöer och fartygen vid Skeppsholmen. Stockholms örlogsbas med dess Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 93 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 94 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning delmiljöer tydliggörs, sjöfartshistoriska aspekter i riksintresset stärks. Uttryck som påverkas negativt är Stockholms inlopp då öppenheten och kontakten med Nacka minskar men det är inte en entydigt negativ påverkan. Eftersom Beckholmens läge tydliggörs och varvshallen blir lätt identifierbar underlättar den också orienteringen och läsbarheten. Uttrycket stadens uppdelning på öar och malmar stärks. För riksintresset bedöms små positiva och små negativa konsekvenser uppstå. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Varvshallen kommer att skymma delar av Saltsjöqvarn vilken utgör en del av uttrycket för riksintressets industrimiljöer med fabriksbyggnader men kvarnbyggnadens västra del med trappstegsgavel blir fortsatt synlig. Sambanden mellan norra Nacka och centrala Stockholm med Ladugårdslandsviken och Nybroviken försvagas något. Den nya bebyggelsen bedöms ge upphov till små negativa konsekvenser för riksintresset. Nationalstadsparken De nya byggnadsvolymerna på västra Beckholmen ger en förstärkt inramning av vattenrummet Nybroviken- Ladugårdslandsviken och den visuella kopplingen till Stockholms ström minskar även om inloppet fortsatt kan avläsas genom att bebyggelsen längs förkastningsbranten i Nacka ännu blir möjlig att identifiera. Beckholmen får en ny roll i stadsrummet visuellt och varvsverksamheten accentueras i förhållande till övriga maritimhistoriska miljöer med fartygen vid Skeppsholmen. Stockholms sjögård med dess delmiljöer tydliggörs, sjöfartshistoriska aspekter inom Nationalstadsparken stärks. De tillkommande byggnaderna ger upphov till små positiva och små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 95 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 96 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vyn är vald eftersom den utgör en plats där man i väntan på färjan har möjlighet att ta in landskap och bebyggelse vid vattenrummet. Gröna Lund utgör huvudnumret från denna vypunkt. Nöjesfältet ligger på litet avstånd med obruten sikt över vattnet. Gröna Lund tar vid direkt efter färjeläget vid Allmänna Gränd och möter vattenspegeln med olika typer av betong- och träkonstruktioner. Lustiga huset är ett av få byggnadsverk som utmärker sig bland berg- och dalbanor och tornattraktionerna. Mellan attraktionerna skymtas även byggnader i Djurgårdsstaden som tillsammans med några träd bildar en siluett som bryts av tivolits stålkonstruktioner. Till höger om nöjesfältet är stora delar av västra Beckholmen synlig, men inget av den centrala kullen. Kranarna vid GV-dockan och Giraffkranen upplevs i någon mån som en förlängning av Gröna Lunds höga men genomsiktliga verkan. Varvets provisoriska bebyggelse i form av miljöstation, tält, verkstadshall och bodar bildar en närmast sammanhängande men låg bebyggelse. Pannhusets tegelskorsten bryter den dominerande horisontella riktningen. Krosstensslänterna präglar mötet med vattnet men den utskjutande kajen vid GV-dockan är också väl synlig. Grönskan i anslutning till Giraffkranen uppfattas även under avlövad säsong. Siluetten ovan Beckholmen utgörs på en sträcka av skogsklädda höjder i Nacka. Radhusen i Henriksborg ligger höjdmässigt på samma nivå som bakomliggande landskap. Henriksdalsringens sammanhängande flerbostadshus formar siluetten på en lång sträcka och utgör ett ramverk runt de historiska kvarnbyggnaderna och de sentida flerbostadshusen. Ostligaste delen av förkastningsbranten på Södermalm framträder med en mörk bergskärning och obebyggda bergytor som övergår i Henriksdalsberget med reningsverket. I bildkant syns ett par av Danviksklippans punkthus från 1940-talet. Nedanför berget ligger Masthamnen med Finlandstrafikens godshantering och långsträckta byggnader längs bergssidan. 5 - Skeppsholmen vid färjeläget I vyn är antalet riksintresseuttryck som avspeglas tämligen få. Det är främst Gröna Lund och Beckholmen samt den innersta delen av riksintresset Nackas norra kust med bl. a. kvarnbyggnaderna vid Saltsjökvarn och det före detta saltbruket Henriksborg, senare del av Danvikens hospital. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: stor Skeppsholmen är en av landets främsta marinhistoriska miljöer och många promenerar längs stränderna. Från ön har man unika möjligheter att tillgodogöra sig många av uttrycken i riksintresset eftersom den är belägen mellan olika stadsdelar. Från färjeläget är dock antalet framträdande riksintresseuttryck begränsat. I verkligheten kan man emellertid läsa av betydligt större delar av Södra Djurgården och Stockholms sjögård från platsen. Påverkan Från färjeläget upplevs kajer som ersätter stenslänter som en förlängning av Gröna Lunds direkta och anordnade möte med vattnet. Bassängen för shipliften är möjlig att avläsa. Det uppstår ingen märkbar minskning av vattenspegeln eller läsbarheten av Beckholmssundet. Grönskan vid Giraffkranen utgår. Varvs- och verkstadshallar skymmer pumphusets tak och pannhusets skorsten. Varvshallen bildar siluett, vid gavlarna är den jämnhög med Henriksdalsringen som inte längre ses sammanhängande. Vidare skymmer den merparten av Henriksborgs radhus och något av träden i skogssiluetten. Före detta saltbruket Henriksborg döljs. Jämfört med befintlig situation blir mer av Saltsjöqvarn synlig då provisoriska byggnader rivs. Flytten av Giraffkranen innebär dock att delar av den ökade synligheten påverkas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 97 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 98 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Den nya bebyggelsen har en volym och riktning som ger ett mer definierat rum kring Ladugårdslandsviken. Till det bidrar kajer som får ett släktskap med Gröna Lunds konstruktioner men som också skiljer sig från tivolits boardwalks. Sammantaget får Beckholmen en mer ordnad, rationell och industriell karaktär. Konsekvenser Riksintresset Stockholms innerstad och Djurgården [115] Beckholmens avtryck och betydelse i vyn växer påtagligt. Från denna punkt påverkas öns kulturhistoriskt värdefulla inslag och karaktärsdrag i begränsad omfattning och de negativa konsekvenserna för uttrycket blir små. Beckholmens funktion och öns betydelse för sjöfartsstaden stärks och tydliggörs genom varvsbyggnaden och de nya kajerna. Uttrycket Gröna Lund bedöms från denna punkt inte påverkas negativt av ändringarna på Beckholmen. Nöjesfältets särskilda funktion och dess relation till omgivningen tydliggörs . Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] För riksintresset ”Nackas norra kust” bedöms utbyggnaden ge upphov till små negativa konsekvenser, då varvshallen skärmar av delar av landskapet och sambandet med den inre delen av Stockholms inlopp försvagas något. Nationalstadsparken Den samlade bebyggelsen, präglad av sjöfarten på var sida om Ladugårdslandsviken, stärks av de tillkommande byggnaderna och stärker den funktionella helheten som utgör Sjögården. De nyuppförda kajerna och varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen ger upphov till obetydliga positiva konsekvenser för Sjögården. Nytillskottet av byggnader och kajer bidrar dock till att ytterligare minska upplevelsen av skärgårdsnatur och Stockholms grundtopografi när planförslaget kommer att bidra till en mer ordnad, rationell och industriell karaktär framför allt på öns västra sida, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser. Planförslaget ger upphov till obetydliga positiva respektive små negativa konsekvenser för Sjögården i vyn från Skeppsholmen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 99 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 100 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vypunkten är vald eftersom man från denna högt belägna plats har en god överblick över stora delar av inloppet och står i obruten kontakt med Beckholmen. Från Kastellholmens högsta punkt gör fotovinkeln att Beckholmen tydligt framgår som en egen ö. Även om Gröna Lunds attraktion Bläckfisken på sin ponton försvårar läsbarheten kring Beckholmssundet är det uppenbart att ön är omgärdad av vatten på samtliga sidor. Av det som syns av Beckholmen är det en avsevärd skillnad mellan den välordnade centrala delen av ön med den äldre bebyggelsen och stora lövträd på berget och den västra låglänta delen med sprängstensslänter, vildvuxen vegetation, containrar, tält och tillfällig bebyggelse. Skillnaden accentueras av den på 1920-talet framsprängda bergskärningen nedanför Stenvillan. Ut mot farleden syns mynningen av GV-dockan springa fram långt framför krosstensslänten. Gröna Lunds tivoli med boardwalks som möter vattnet och berg- och dalbanorna står mot en bakgrund av lövträdsdominerat Djurgårdslandskap där Waldemarsudde är lätt identifierbart under avlövad säsong. Bortom Södra Djurgården bildar cisternerna i Bergs oljehamn, flerbostadshus och kontor i Nacka strand och Jarlaberg samt på Kvarnholmen siluett före det att konturen präglas av barrskog som bryts av Nacka Forums höghus rakt ovanför Stenvillan. Flerbostadshus på Finnberget och det mäktiga Danvikshem präglar en annan bebyggd del av siluetten innan barrskogen åter formar landskapskonturen. Till höger är det Henriksdalsberget och 1960-talets megaskala som bildar bakgrund åt kvarnbyggnaderna och den sentida flerbostadsbebyggelsen vid Saltsjökvarn. Mellan 2000-talets flerbostadshus ligger före detta saltbruket Henriksborg med putsade fasader, brutna tak och markerade gavlar. I den storslagna bergsformationens sluttning ligger nedanför Danvikshem och Finnberget småskalig friliggande bebyggelse som tillhört Finnboda varv. 6 - Kastellholmen Ur ett riksintresseperspektiv är Gröna Lund, Beckholmen, Waldemarsudde och Djurgårdslandskapet utpekade uttryck. Stadsarkipelagen framgår tydligt liksom stadens inlopp. Flera uttryck som tillhör riksintresset för kulturmiljövården ”Nackas norra kust” (Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] ) kan ses från punkten. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Kastellet är ett uttryck för riksintresset men är inget utpräglat besöksmål. Eftersom det inte finns en strandpromenad runt hela Kastellholmen och få målpunkter har ön relativt få besökare, särskilt under den kallare årstiden. Eftersom man blickar ut ur riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården är antalet relevanta riksintresseuttryck färre än i flertalet andra vyer. Platsen har dock betydelse i egenskap av att man härifrån kan uppleva vattennära och siluettskapande bebyggelse i Nacka (riksintresset Norra Boo – Vaxholm – Oxdjupet – Lindalssundet AB 51, 58). Påverkan Från denna punkt blir de skillnader som planen medger i fråga om öns omfattning och dess möte med vattnet väl synliga. Det blir en märkbar men inte dramatisk skillnad av vattenspegeln. Strandlinjens sprängstensslänter ersätts av en betydlig mer anordnad karaktär med kajer, slänter med lagd sten och pelardäckskajen ut mot farleden. Hamnbassängen för s.k. ship-liften syns bakom färjan. En följd av öns utökade mått och nya kajer men också av att befintlig provisorisk bebyggelse rivs blir att stora, öppna och plana ytor söder om bebyggelsen blir ett märkbart inslag. Befintlig grönska vid giraffkranen utgår. Av planens byggnader är det varvs- och verkstadshallarna och miljöstationen som blir synliga från denna punkt. Byggnaderna skymmer delar av den framsprängda bergssidan och delar av parkmiljön. Verkstadshallarna skymmer delar av stenvillan. Varvshallen döljer Vaktstugan och skymmer delar av Pannhusets skorsten. Pumphuset blir istället betydligt mer framträdande när bodarna försvinner. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 101 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 102 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning De tillkommande byggnaderna skymmer vattenspegeln i farleden. I befintlig situation kan farleden skönjas i anslutning till dockor och kranar. Nya byggnader skymmer bebyggelse och strandlinje i Nacka, från Finnboda och västerut mot sluttningen nedanför Danvikshem, däribland Finnboda varvs f.d. verksamhetsbyggnader och f.d. tjänstemannabostäder vid Östra Finnbodavägen. Även delar av det karaktäristiska bergiga landskapet skyms. Siluetten påverkas men marginellt. De nya byggnaderna upplevs som storskaliga från denna punkt, liksom de öppna plana ytorna framför och kajkonstruktion, flytbrygga och ship-liften. Storskaligheten i anslutning till Strömmen är dock redan etablerad på dess södra sida med bergssidorna såväl som den massiva bebyggelsen längs Nackas kust, inte minst Saltsjöqvarn som ger ett bastant intryck. Varvs- och verkstadshallarna påverkar inte siktdjupet i vyn i stort men bildar i dess centrala del en rumsskapande enhet som stärker rumsligheten vid Ladugårdslandsvikens möte med Strömmen. Till detta mer definierade rum bidrar också nya kajer som ersätter krosstensslänten. Konsekvenser Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] För riksintresset uppstår negativa konsekvenser avseende landskapet och stadens inlopp. Minskning av vattenspegeln på Beckholmens västra hörn och det faktum att ny bebyggelse döljer bergskärning och bevarad topografi centralt på ön innebär att stadens naturgivna förutsättningar blir något mindre framträdande i vyn. Avseende inloppet blir det svårare att avläsa dess sträckning. Positiva effekter uppstår då Pumphuset som stärks i sin roll som landmärke i inloppet. För uttrycket Beckholmen ger ny bebyggelse som skymmer delar av Stenvillan och sikten mot Västra och Östra dockan upphov till märkbara negativa konsekvenser. Det blir svårare att avläsa sammanhangen på ön. För Beckholmen som varvsmiljö och för de sjöfartsanknutna aspekterna av riksintresset bedöms små positiva konsekvenser uppstå genom att ny bebyggelse och ändamålsenliga kajer tydliggör öns specifika funktion och särart. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] För riksintresset bedöms utbyggnaden att ge upphov till små negativa konsekvenser, då varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen skymmer av delar av förkastningsbranten på den södra sidan och den storskaliga bebyggelsen så att sambandet med den inre delen av Stockholms inlopp försvagas. För riksintresset Nackas norra kust bedöms det från denna vy uppstå märkbara negativa konsekvenser då strandlinje och bebyggelse som döljs, det utpekade uttrycket Finnboda varv, gör det svårare att avläsa sambanden inom riksintresset. Nationalstadsparken Den tillkommande bebyggelsen stärker den samlade sjöfartsrelaterade bebyggelsen på var sida om Ladugårdslandsviken och den funktionella helheten inom Sjögården. De nyuppförda kajerna och varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen ger upphov till obetydliga positiva konsekvenser för Sjögården. Varvs- och verkstadshallarna och de nybyggda kajerna innebär att upplevelsen av skärgårdsnatur och Stockholms grundtopografi ytterligare minskar. Även intrycket av småskalighet och mångfald av maritima anläggningar på Beckholmen som ger en känsla av historiskt djup går förlorat. I stället präglas den del av Beckholmen som syns från platsen av modernitet, storskalighet, ordning och rationalitet vilket ger upphov till små negativa konsekvenser. Varvshallen skymmer delar av den framsprängda bergväggen och krönet av det centralt belägna bergspartiet med Stenvillan och dess omgivande trädgård. Däremot kan Beckholmssundet med Nya Djurgårdsvarvet, vilka är beståndsdelar i den maritima helhetsmiljön, fortfarande uppfattas. Planförslaget bedöms därmed ge små negativa konsekvenser för Sjögården i vyn från Kastellholmen. De storskaliga hallarna på den västra sidan av Beckholmen uppfyller målbilden för Sjögården, då det är möjligt att uppfatta Beckholmens särart och historia i förhållande till övriga områden inom delområdet genom komplementet av modern bebyggelse kopplad till öns kontinuerliga roll inom sjöfarten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 103 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 104 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Djurgårdsfärjans färjeläge på Skeppsbron är en plats där många väntar och hinner blicka ut mot Saltsjön, Skepps- och Kastellholmen, Djurgården, Södermalms östra del och vidare ut mot Nacka. Beckholmen är också en del av vyn. Öns västra del skjuter ut mot farleden till höger om Kastellholmen. Pumphuset från 1920-talet ligger väl exponerat som öns södra utpost. Det skyms delvis av de gula bodarna som står tätt inpå krosstensslänten. Bodarna skymmer även delar av den provisoriska verkstadshallen och Vaktstugan. Pannhusets skorsten når från denna punkt inte upp över Nackas skogssiluett. Det gör däremot varvets tre kranar. Invid kranarna syns Stockholmsbriggens master och ett nybyggt bostadshus på Kvarnholmen. Nackas siluett utgörs både av skog och av väl igenkännliga landmärken som Nacka forum och Dansvikshem men också av bostadsbebyggelse på Finnberget och vid Finnboda. Finnbodas bevarade varvsbebyggelse framträder till höger om Pumphuset. Ovan Pumphuset syns ett av de tidiga funktionalistiska smalhusen på Kvarnholmen och två sentida punkthus. Beckholmens synlighet är begränsad till den sydvästra delen. Kastellholmens topografi, grönska och byggnader döljer övriga delar. Högst upp på kullen, på en nivå ovan de övriga byggnaderna, står Kastellet. Den skulpturala tegelbyggnaden har en mindre släkting i form av Skridskopaviljongen som står rakt nedanför Gröna Lunds tornattraktioner. De två bostadshusen (Hantverksbostället och bostad för underofficerare) har en tydlig tredelning med ljus sockel, gul huvudvåning och svart tak vilket ger tydliga horisontaler i kontrast till tegelbyggnadernas vertikalitet. Kastellholmen möter vattnet med jämnhög och välordnad stenskoning. Bortom Kastellholmsbron, till stor del en stenskodd vägbank, syns färjeläget vid Allmänna Gränd och intill det Gröna Lunds byggnader Tyrol och Lustiga huset samt attraktioner. Delar av bostadsbebyggelsen i Djurgårdsstaden skymtar. På Skansenberget har Hällestadsstapeln fritt spelrum. Även restaurang Solliden och Cirkus framträder. 7 - Skeppsbron vid färjeläget Även Skeppsholmens möte med vattnet utgörs av en stenskoning utförd med naturstensblock. Närmast innanför skoningen står mindre putsade byggnader. Dominerar intrycket gör Konsthögskolan med den höga byggnadskroppen som tillkom under 1990-talet men som i material och kulör ansluter till Skeppsholmens byggnadsskick. I vyn är Skepps- och Kastellholmens landskap och bebyggelse, stadsarkipelagen och inloppet starka riksintresseuttryck. Även Beckholmen, Gröna Lund och bebyggelsen på nordöstra Södermalm är relevanta uttryck. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Mycket stor Som väntplats för stora strömmar av stockholmare och turister på väg mot Skeppsholmen och Djurgården är platsen en särskilt betydelsefull del av Skeppsbron. Antalet riksintressanta uttryck är inte stort eftersom vyn vänder sig ut från staden och endast delar av Djurgården är synligt. Å andra sidan tar uttryck för riksintresset Nackas norra kust plats i vyn och sambanden med det inre inloppet framgår. Påverkan De förändringar som planförslaget ger upphov till är att den nya påldäckskajen med skuggbildningen samt nya stenskodda kajer ersätter krosstensslänterna. Ovan kajen får Pumphuset ett fritt och exponerat läge. Varvs- och verkstadshallarna syns vid Kastellholmens södra udde där intrycket diffuseras av grenverk och Stockholmsbriggens master. Varvshallen upplevs något högre än Kastellholmens bostadshus och tillsammans med en hög byggnad på Kvarnholmen bryter den landskapssiluetten i Nacka. Träden på Kastellholmen är dock högre. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 105 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 106 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Beckholmen ger ett ökat avtryck i vyn utan att detta bedöms konkurrera med eller göra något annat riksintressant uttryck mindre tydligt. Påverkan på landskapet blir liten. Skillnaderna mellan Kastellholmen och Beckholmen förstärks vilket accentuerar de olika utvecklingsvägar som de båda marinhistoriskt betydelsefulla miljöerna tagit. För sjöfartsanknutna aspekter i riksintresset bedöms små positiva konsekvenser uppstå av detta tydliggörande och av att kajer återetableras på Beckholmen. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] För uttrycken längs Nackas norra kust bedöms inga konsekvenser uppstå. Nationalstadsparken I vyn tonar varvs- och verkstadshallarna och miljöstationen upp sig bakom Kastellholmens bebyggelse och parkvegetation. De skymmer inte någon väsentlig komponent av vare sig den maritima verksamheten eller skärgårdslandskapet. Den nya kajanläggningen riskerar dock att läsas samman med Kastellholmens kaj och försvårar möjligheten att uppfatta Beckholmen som en separat ö. Ut- och ombyggnaden bedöms dock att ge upphov till obetydliga negativa konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. De tillkommande byggnaderna och den renoverade ytan och kajpartierna på den västra sidan av ön ger intryck av modernitet, vilket skiljer sig från Kastellholmens historiskt präglade maritima miljö. Detta tydliggör tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 107 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 108 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Från Guldbron som leder över Slussens slussar och rännor har man en vid vy ut över Stockholms inlopp på Saltsjösidan. Här är stadens sjöfarts- och industrihistoria tydlig där både Kastellholmen, Beckholmen, Stadsgården och Saltsjökvarn och Kvarnholmen samt Bergs oljehamn är läsbara i vyn. Beckholmens varvsfunktion är delvis läsbar och inloppet ses härifrån från en av dess viktigaste historiska målpunkter. Ön skjuter ut som en landtunga och kan härifrån inte avläsas som en ö trots att man kan uppfatta Beckholmssundet. En lång sprängstensslänt präglar mötet med vattnet. Ut mot farleden har pumphuset från 1920-talet ett framträdande läge liksom tillfälliga bodar i gult som ligger framför den dovare tillfälliga verkstadshallen. Stenvillan skyms bakom giraffkranen och tecknar sig mot en bakgrund av oljecisterner. Bergskärningen nedanför Stenvillan är delvis dold av tält men topografin kan läsas tack vare Boställshusets höga läge. I bakgrunden är det härifrån svårt att avläsa vad som är Beckholmen och vad som tillhör södra Djurgården. Stora delar av villan på Waldemarsudde är synlig ovan den tillfälliga bebyggelsen. Villan är en vattendelare, till vänster återfinns Djurgårdens och Kastellholmens småskaliga, friliggande och nöjesbetonade byggnader i ett lustfyllt lövskogslandskap. Till höger om Waldemarsudde karaktäriseras landskapet av Nackas höga barrskogsklädda höjder med koncentrationer av tät storskalig bebyggelse, flera av dem i form av omvandlade industrihistoriska miljöer, som både utgör starka fronter och formar siluetten. Kontrasten mellan miljöerna på norra respektive södra sidan av Strömmen är slående. Ur ett riksintresseperspektiv är vyn rik. Kastellholmen och västra Djurgården tillhör Nationalstadsparkens mest centrala del med rekreationslandskapet med kungliga och militärhistoriska uttryck, kajer och hamnanläggningar, Gröna Lund, Skansen och Cirkus. 8 – Guldbron Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Mycket stor Platsen är extremt välfrekventerad året om av såväl stockholmare som turister och upplevs både till fots och från fordon. Stadens läge i en skärgårdskontext framgår mycket tydligt. Nationalstadsparkens unika miljöer upplevs här från en verkligt central plats. Liknande vyer får även resenärerna med tunnelbanan. Påverkan Varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen skymmer stora delar av bergskärningen mellan västra och centrala Beckholmen. Stenvillan döljs liksom den omgivande parkmiljön, även om delar av trädkronorna syns. Bortom Beckholmen skyms stora delar av villan på Waldemarsudde men den kan anas. Varvshallens gavlar tangerar siluetten och den skymmer en mindre del av oljecisternerna. Förändringen av vattenspegeln är inte märkbar och det blir ingen upplevd påverkan på Beckholmssundet. Stenkajerna på västra delen av ön blir läsbara och ger ett släktskap med strandskoningen på Kastellholmen. Påldäcket i kajen ut mot farleden framträder tydligt med skuggverkan mellan ljusare pelare. Konsekvenser Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Landskapsmässigt blir påverkan liten, en mindre del av siluetten med skogklädda höjder utgår vintertid men mest döljs cisterner i Bergs oljehamn. Även från denna punkt bidrar de nya byggnaderna till att ringa in ett inre vattenrum. Här är effekten dock inte så stor eftersom den framsprängda bergssidan delvis redan har den effekten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 109 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 110 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Varvs- och verkstadshallarna kan avläsas i sin fulla längd och arkitekturen med växlingen mellan tegel och trä samt fönsterband och portar blir väl läsbar. Byggnaderna upplevs dova. Fasadmaterialen finns representerade både på Beck- och Kastellholmen och på Nackasidan. Följden blir att de stora volymerna blir förhållandevis nedtonade. I Nacka finns bland annat Saltsjökvarn, Danvikshem, Kvarnholmen och Jarlaberg och mycket annat som tävlar om uppmärksamheten. Trots mångfalden av storskalig bebyggelse i vyn blir de nya byggnaderna ett nytt och påtagligt element på norra sidan av vattenrummet. De jämnar ut något av skillnaderna mellan den gröna norrsidan och det bebyggda Nacka. I verkligheten upplever man även Södermalms förkastningsbrant med dess bebyggelse, något som gör att skillnaden i landskap och bebyggelse mellan de olika sidorna av Strömmen ändå blir massiv. Samtidigt stärks Stockholms sjögård genom att Beckholmen får en ordnad struktur med en från denna centrala plats i staden väl avläsbar funktion. Ny bebyggelse innebär ett stärkande av sjöfartsaspekter i riksintresset. Att Stenvillan döljs och Waldemarsudde blir mindre synligt ger negativa konsekvenser för riksintresset. Dessa byggnader är uttryck för Beckholmen som historisk varvsmiljö respektive för kungliga miljöer och för de friliggande byggnaderna omgivna av stora grönskande trädgårdar på Djurgården. Sammantaget bedöms små negativa konsekvenser uppstå för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycken för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken I vyn skyms en stor del av den sprängda bergväggen mot väster som tillhör det centrala berget på ön. Detta innebär att de topografiska förhållandena inte längre är lika tydliga. Att Beckholmen utgör en del av den stadsnära skärgården framstår mindre tydligt med den nya bebyggelsen och de renoverade yt- och kajpartierna i den västra delen, vilket ger upphov till negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Vyn bär en stark prägel av den historiska örlogsbasen med dess maritima verksamhet på såväl Kastellholmen som på Beckholmen. Tillkommande bebyggelse befäster och förstärker den karaktären. De nya byggnaderna och den renoverade ytan och kajpartierna på den västra sidan av ön ger intryck av modernitet, vilket skiljer från Kastellholmens historiskt präglade maritima miljö. Detta tydliggör tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Att kajerna längs stränderna återställs är även positivt för Sjögården och dess karaktär, även om de nya kajerna har en moderniserad utformning. Stenvillan döljs i dess helhet och Waldemarsudde blir avsevärt mindre synligt, vilket ger upphov till negativa konsekvenser för två av Nationalstadsparkens delområden, Sjögården och Södra Djurgårdsön. Dessa framträdande byggnader är värdefulla för Beckholmen som historisk varvsmiljö (Stenvillan) respektive för kungliga miljöer och friliggande byggnader omgivna av grönska (Waldemarsudde), vilket utgör ett grundläggande inslag i på Södra Djurgården. Det innebär att ny bebyggelse och anläggningar ger upphov till märkbara negativa konsekvenser för såväl Sjögården som Södra Djurgården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 111 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 112 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Fotot är taget från Mosebacketerrassen med Scandic Sjöfartshotellet och Katarinavägen i förgrunden. Härifrån sträcker sig långa siktlinjer över Stockholms inlopp, bebyggelsen mot vattnet längs Södra Djurgården och vidare österut mot ett skogsklätt landskap längs farleden. Beckholmen upplevs som en egen ö då Beckholmssundet som skiljer ön från södra Djurgårdens landyta är synligt, även om det härifrån också kan läsas som en vik. Beckholmen definieras mot vattenrummet av en jämnhög sprängstensslänt som upplevs anlagd. Bakom slänten markerar ett lastfartyg läget för GV-dockan. Hitom fartyget har den provisoriska bebyggelsen i gult, blått och rött en tät karaktär och den döljer den markanta bergskärningen väster om Stenvillan. Villan vänder en fönsterlös sida åt detta håll men dess solitära läge på holmens krön visar ändå dess status. Boställshuset är liksom i flera andra vyer synligt i sin helhet. Pumphuset framstår vattennära då det tecknas mot vattenspeglar både i för- och bakgrunden. Genom att segelbåtsmaster i Waldemarsviken framträder bakom Beckholmen underlättas läsbarheten av Beckholmen som en egen ö. Bakom masterna präglas vyn av Djurgårdens parklandskap som övergår i barrskog på högre höjder och som längre ut längs farleden helt dominerar landskapet. Djurgårdens bebyggelse vänder sig mot vattnet och Waldemarsudde har ett framträdande läge vid farleden. Även italienska ambassaden, prins Wilhelms tidigare residens Villa Oakhill, har en markant plats i vyn genom sin skala och sitt läge ett stycke från Djurgårdsstaden. Sjöfartsverkets byggnader bortom Beckholmsbron bildar en egen ensemble, liksom Nya Djurgårdsvarvet och den täta flerbostadshusbebyggelsen vid Nordenskiöldsgatan. De äldre delarna av Djurgårdsstaden är synliga mellan Gröna Lunds attraktioner och Skansen byggnader. Under avlövad säsong är även Cirkus, Hasselbacken och villor vid Hazeliusbacken synliga nedanför Kaknästornet och till vänster om Kastellet på Kastellholmen. 9 - Mosebacke I vyn kan man tydligt uppleva Nationalstadsparken präglad av grönska med nöjes- och rekreationsetablissemangen på Södra Djurgården. De riksintressanta uttryck som avspeglas i vyn är förutom stadens läge i en stadsarkipelag främst knutna till Djurgården och till sjöfartsstaden. Uttrycken för varvsverksamhet och sjöfart är många och starka. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Terrassen har lång hävd som besöksplats för nöje och för att ta in utsikten över innerstadens östra delar och inloppet. Fotografier med panoraman över staden har tagits från platsen ända sedan 1800-talets mitt. Platsen är inte offentlig men publik. För att få en överblick över Södra Djurgårdens bebyggelse är Mosebacke betydelsefullt men liknande vyer erbjuds från offentliga rum som Katarinavägen, Dihlströms trappor och Cornelisparken. Påverkan Utfyllnader för ny kaj på västra Beckholmen ger en minskning av vattenspegeln som är möjlig att uppfatta. Det blir ingen påverkan på läsbarheten i fråga om Beckholmssundet. De nya kajerna och hamnbassängen för ship-liften kan uppfattas på detta avstånd och ger ön en stramare, mer anordnad prägel. Varvs- och verkstadshallarna etablerar en ny front mot vattnet. Varvs- och verkstadshallen och miljöstationen döljer det mesta av topografin och parkmiljön på Beckholmens centrala del. Byggnaderna länkar samman Boställshuset och Stenvillan till en sammanhängande bebyggelseenhet. Varvshallen och en av de nya byggnaderna på östra Beckholmen skymmer något av Djurgårdslandskapet och småbåtshamnen i Ryssviken men det uppstår ingen betydande påverkan på landskapet. Inga byggnader på Djurgården skyms. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 113 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 114 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Beckholmen upplevs i befintlig situation tydligt som en egen miljö tack vare sundet som skiljer ön från Djurgårdsstaden och det obebyggda Djurgårdslandskapet bakom (samt landskapet bortom Djurgården). Detta förhållande stärks. Det blir uppenbart att det handlar om en maritim bebyggelse med anknytning till vattnet. De nya byggnaderna följer dockornas och Pumphusets riktning. Pelardäckskajen och de öppna ytorna på västra Beckholmen ger miljön en rationell och industriell karaktär. I denna vy bedöms den ökade kontrasten mellan Beckholmen och det bakomliggande Djurgårdslandskapet inte ge negativa konsekvenser, tvärtom bedöms ett tydliggörande av Beckholmens gentemot rekreationslandskapets avvikande historiska och nuvarande funktion stärka och åskådliggöra historiska strukturer. För riksintressets sjöfartshistoriska inslag bedöms de nya byggnaderna ge positiva effekter, kanske mer än i någon annan vy. Negativa konsekvenser för riksintresset Stockholms innerstad uppstår i form av att Stenvillans synlighet och betydelse minskar. Även om byggnaden fortsatt blir väl synlig framgår inte byggnadens representativa funktion när den inte kan ses ligga på krönet av kullen och med parkmiljön omkring sig blicka ned mot dockorna. Negativa konsekvenser avseende uttryck kopplade till landskap och topografi uppstår då berget på centrala ön endast syns nedan Boställshuset. Uttrycket Beckholmen påverkas negativt genom Stenvillans minskade betydelse. För riksintresset Stockholms innerstad bedöms konsekvenserna bli små negativa och små positiva. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycket för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken I vyn döljs den framsprängda bergväggen mot väster som tillhör det centrala berget på ön. Bergets centrala position i topografin och på ön framgår inte längre. De nybyggda kajpartierna och den iordningställda ytan tillsammans med varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen innebär att upplevelsen av Beckholmen som en del av det stadsnära skärgården minskar ytterligare i betydelse, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Vyn bär en stark prägel av den historiska sjöfarten med dess maritima verksamheter, men även Nya Djurgårdsvarvet bidrar till den karaktären. Tillkommande bebyggelse befäster och stärker den karaktären. De nya byggnaderna och den renoverade ytan och kajpartierna på den västra sidan av ön ger intryck av modernitet, vilket skiljer från Kastellholmens historiskt präglade maritima miljö. Detta tydliggör tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Stenvillan skyms delvis och Boställshuset får en mer undanskymd roll på ön bakom den stora varvsbyggnaden. De två byggnaderna är värdefulla för Beckholmens historiska varvsmiljö och visar den tidigare sociala stratigrafin i varvsmiljön. De två byggnadernas nya tillbakadragna position i förhållande till de nya byggnaderna ger upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården. Planförslaget ger upphov till små positiva respektive små negativa konsekvenser för Sjögården i vyn från Mosebacke. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 115 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 116 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Från Katarinavägen påminner vyn om den från Mosebacketerrassen men läget längre ned i topografin och närmare vattnet gör att den i högre grad präglas av vattenspegeln och Stadsgården. Den omfattande bebyggelsen längs Nackas norra kust har också en mer framskjuten placering. Beckholmen framstår likt från Mosebacke i hög grad som en egen ö. Beckholmssundet skapar en distans till Södra Djurgården och den intensivt nyttjade holmen tecknar sig mot en till stor del obebyggd och parkpräglad bakgrund. Villorna Oakhill (Italienska ambassaden) och Waldemarsudde är de markanta undantagen. Västra Beckholmens strandlinje med sprängstensslänten dominerar mötet med vattnet, vid dockorna syns kajer och bryggor. Pumphuset vid GV- dockan är mest framträdande av de äldre byggnaderna på ön. Stenvillan syns också tydligt mot en bakgrund av stammar och grenverk. Den provisoriska varvsbebyggelsen på västra Beckholmen upplevs tät och den skymmer bergskärningen hitom Stenvillan, undantaget den översta delen. Boställshuset skyms av Giraffkranen. Vid Beckholmssundet bildar Sjöfartsverkets byggnader, Nya Djurgårdsvarvet och flerbostadshusen vid Nordenskiöldsgatan en markant bebyggelsekoncentration som också står i skarp kontrast till Djurgårdslandskapet bakom. Järnvågshuset har en framskjuten placering mellan flerfamiljshusen och Gröna Lund. Skansen med Solliden, utsiktstornet Bredablick och Hällestadsstapeln är väl läsbart ovanför Gröna Lund. I vyn framgår hur Södra Djurgårdens stränder länge varit intensivt brukade och bebyggda och hur den forna jaktparkens landskap där innanför har en väsentligt annorlunda karaktär. Södra Djurgårdens särpräglade blandning av nöjesliv, sjöfartsrelaterad verksamhet och kungliga miljöer är alla väsentliga inslag i Nationalstadsparken och tillika uttryck för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Andra uttryck som är representerade i vyn är hamnanläggningar och kajer samt Stora Tullhuset, ett av flera tullhus som utgör ett eget uttryck för sjöfartsstaden Stockholm. 10 – Katarinavägen Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Mycket stor Katarinavägen är ett offentligt och välfrekventerat stråk där de som rör sig till fots eller i buss har goda möjligheter att tillgodogöra sig utblickarna över den riksintressanta kulturmiljön. Även om antalet uttryck som representeras i vyns utsnitt är något begränsat har man på platsen möjlighet att uppleva betydligt fler om blicken vrids. Påverkan Bergskärningen på centrala Beckholmen döljs av varvs- och verkstadshallarna. Till höger om Stenvillan blir buskage och parkträd fortsatt synliga och vittnar i någon mån om topografin. Stenvillan blir inte synlig i sin helhet men väl urskiljbar. Boställshuset döljs. De två sydligaste nya byggnaderna på östra Beckholmen blir synliga i anslutning till Pumphuset och Gamla pumpverket. Taket på den längre av dessa byggnader skymmer något av vattenytan i Waldermarsviken. Bassängen för ship-liften blir avläsbar. De olika typerna av kajer som ersätter krosstensslänterna kan urskiljas och pelardäckkajen med markant skuggbildning ger ett tydligt avtryck, i utsträckning kan det jämföras med skuggbildningen under Gröna Lunds boardwalk. Pelare på jämna avstånd gör dock skuggningen på Beckholmen mer accentuerad. På östra Beckholmen framgår hur en ny flytbrygga anläggs. Att vattenspegeln minskar vid Beckholmens sydvästra hörn kan uppfattas. Miljöstationen påverkar sikten in i Beckholmssundets inre del men läsbarheten kring sundets sträckning utgår inte. Varvs- och verkstadshallen skymmer delar av italienska ambassaden/Oakhill och delar av Djurgårdslandskapet. Oakhill blir fortsatt lätt identifierbar men dess avskilda läge blir inte lika uppenbart. Landskapet på Södra Djurgården blir trots den visuella påverkan som de nya byggnaderna medför sammanhängande och väl läsbart. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 117 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 118 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Beckholmen genomgår en tydlig förändring då den nya bebyggelsen i högre grad skiljer ut ön från intilliggande Djurgårdsstaden och rekreationslandskapet. De nya byggnadernas volymer och riktning orienterar ön mot farleden och förstärker befintliga riktningar. En ny bebyggelsefront etableras mot farleden. Det bebyggda ökar sitt avtryck, bebyggelsen blir tät, medan öns topografi blir svårläst. Förståelsen för att Beckholmen är en egen miljö med egen karaktär, ett maritimt verksamhetsområde, stärks. Portarna mot vattnet och den nya påldäckskajen understryker det. Planförslaget ger en ökad strukturering i landskapet och sjöfarten sätter större prägel på vattenrummet. Likt i andra vyer kan Beckholmen som uttryck för riksintresset sägas stärkas av att varvsverksamhetens utveckling avspeglas i ändamålsenliga byggnader och anläggningar. De negativa konsekvenserna blir dock inte obetydliga då Boställshuset utgår ur vyn och Stenvillan inte längre kan upplevas i sitt sammanhang på öns topp. Miljön kring dockorna påverkas i relativt liten utsträckning. Det ökade bebyggda avtrycket och landskapets något mindre men ändå tydliga dominans ger liksom Beckholmssundets reducerade synlighet negativa konsekvenser för riksintresset i avseende på landskap och vattenrum. Att Oakhill inte upplevs friliggande i samma mån som idag innebär små negativa konsekvenser för kungliga miljöer. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycken för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken I vyn skymmer varvsbyggnaderna den framsprängda bergväggen mot väster som tillhör det centrala berget på ön som inte längre får samma centrala position i topografin och på ön. De nybyggda kajpartierna och den iordningställda ytan tillsammans med de storskaliga byggnaderna ger en upplevelse av att Beckholmen tar ytterligare ett steg från att upplevas som en del av den stadsnära skärgården, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Vyn kännetecknas av den historiska sjöfarten längs såväl Stadsgården som på Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet. Utanför bild återfinns Skepps- och Kastellholmen, vilka ingår i den verkliga vyn. Tillkommande bebyggelse befäster och stärker den maritima karaktären. De nya byggnaderna och den renoverade ytan och kajpartierna på den västra sidan av ön ger intryck av modernitet, i förhållande till exempelvis Stadsgårdens magasinsbyggnad och Nya Djurgårdsvarvets småskalighet. Detta förtydligar tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Stenvillan skyms delvis och Boställshuset döljs bakom den stora varvsbyggnaden. De två byggnaderna visar på den historiska sociala stratigrafin inom varvsverksamheten på Beckholmen. Den nya tillbakadragna positionen för dessa byggnader i förhållande till de nya byggnaderna ger upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården och i Nationalstadsparken som helhet. Planförslaget ger upphov till obetydliga positiva respektive små negativa konsekvenser för Sjögården i vyn från Katarinavägen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 119 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 120 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I vyn Från Fjällgatan befinner man sig tämligen nära Beckholmen. Trots det kan holmen inte på samma tydliga sätt som från Katarinavägen och Mosebacke utläsas som en egen ö. Beckholmssundet har en begränsad läsbarhet men fartyg framför Nya Djurgårdsvarvet ger en viss förståelse. Beckholmens byggnader såsom Stenvillan och Boställshuset läses i högre grad än från andra punkter ihop med bakomliggande bebyggelse. Byggnader på södra delen av holmen är desto mer framträdande. Raden av bodar, den tillfälliga verkstadshallen och tält bildar en koncentration, Pumphuset, Vakthuset och de mindre byggnaderna klockhuset och Smedjan vid Östra och Västra Dockan en annan. Härifrån syns även Stöttboden och Gamla Pumpverket vid Östra dockan. Mötet med vattnet kan här läsas väl, hur de långa, höga och jämna sprängstensslänterna i väster övergår i stenskodd kaj vid dockorna för att längre österut åter övergå i en låg stenslänt. Öster därom vidtar en flytbrygga. Bakom bryggan syns Waldemarsviken med segelbåtsmaster som avtecknar sig längs den obebyggda stranden mellan villorna Oakhill (Italienska ambassaden) och Waldemarsudde. De skogsklädda höjderna bakom Oakhill övergår i Skansenberget där grönskan är tongivande fram till Solliden. Landskapet formar siluetten förutom där den bryts av torn och klockstapel. Djurgårdsstadens äldre bebyggelse är belägen nedan Skansenberget i anslutning till Gröna Lund. Järnvågshuset med sitt för 1700-talet karaktäristiskt brutna tak ligger på visst avstånd från flerfamiljshusen i fem våningar som bildar en bebyggd tyngdpunkt ihop med Nya Djurgårdsvarvet. Sett till riksintresset och Nationalstadsparken har vyn särskild betydelse för förståelse av Beckholmens verksamhet och dess kontinuitet, för förståelsen av Södra Djurgårdens bakgrund som kunglig jaktpark och sjöfartsanknuten verksamhet samt för de nöjesrelaterade verksamheterna på Skansen och Gröna lund. Vyn representerar även en del av Stockholms inlopp, fronten mot vattenrummen och en del av stadssiluetten där den präglas av vegetation och enstaka accenter som bryter landskapets konturer. 11 – Fjällgatan Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Mycket stor Fjällgatan är ett offentligt rum och en av de klassiska och välfrekventerade utsiktsplatserna som omfattas av riksintressets uttryck utsiktspunkter. Från gatan som är särskilt välbesökt av turister kan man tillgodogöra sig långt fler uttryck än de som representeras i bildutsnittet. För Beckholmens del är vypunkten en av de viktigaste eftersom man kan utläsa dockorna, topografin och Stöttboden. Påverkan Från Fjällgatan blir det tydligt att öns form ändras genom utbyggnaden av kajen vid det sydvästra hörnet. Hörnet skjuter ut mot farleden i stället för att som idag falla undan. Vyn mot Beckholmssundet påverkas i viss grad av detta. Miljöstationen innebär också en visuell påverkan på sundet. Genom Nya Djurgårdsvarvets sammanhängande front mot vattnet förändras inte läsbarheten av sundet genom att miljöstationen får ny placering och volym. Varvshallen döljer dock delar av Nya Djurgårdsvarvet, däribland restaurangbyggnaden, och minskar på så sätt möjligheten att förstå relationen mellan Beckholmen och Djurgården. Påldäckskajen blir ett markant inslag i öns möte med vattnet, från denna punkt är det möjligt att se in under kajdäcket där vattenspegeln fortsätter in till läget för nuvarande krosstensslänt. Förlängningen av kajen öster om GV-dockan medför att det blir svårare att se att det finns två dockor på östra Beckholmen. På östra delen av ön ger den nya flytbryggan en marginell minskning av vattenspegeln. Taken på nya byggnader på östra Beckholmen minskar i begränsad utsträckning kontakten med Waldemarsvikens vattenspegel. Varvs- och verkstadshallarna skymmer merparten av Bostället och delar av bergskärningen mellan västra och centrala Beckholmen. I anslutning till Stenvillan framträder dock fortsatt öns naturliga topografi och den framsprängda bergssidan. Varvshallens gavelskivor döljer bottenvåningen på Villa Bergsgården vid Djurgårdsvägen, delar av villan närmast österut och något av Djurgårdsskolan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 121 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 122 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Byggnaden döljer även fyra byggnader vid Djurgårdsslätten och en gavel tillhörande Sjöfartsverkets anläggning. På östra Beckholmen blir delar av fyra nya byggnader synliga. De nya byggnaderna skymmer inte befintliga, endast delar av Gamla pumpverket blir förbyggd. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Östra Beckholmen blir mer tättbebyggt, från denna punkt bildar byggnaderna på sydöstra udden en sammanhängande enhet. Denna komplettering till 1800-talsvarvets byggnadsbestånd ger inga betydande negativa konsekvenser för förståelsen av varvsmiljöns ursprungliga utformning mer än att på detta avstånd kan vara svårt att avläsa vilka byggnader som är de äldre. Större konsekvenser för läsbarheten uppstår i fråga om Djurgårdsstadens östra och glesare bebyggda del. Det är en inte obetydlig del av bebyggelsen som döljs, dock inga riktiga landmärken, men förståelsen för hur flerbostadshusen från 1900-talets första hälft relaterar till den mer småskaliga strukturen vid Djurgårdsslätten påverkas. Denna minskade kontakt med Djurgårdsstaden bedöms medföra negativa konsekvenser för uttrycket Djurgårdsstaden och även i någon mån för Nationalstadsparken eftersom södra Djurgården inte blir lika överskådbart som i befintlig situation. Från utsiktspunkterna på östra Södermalm finns i vyerna inga enskilda byggnader som kan jämföras med varvs- och verkstadshallen. Byggnaderna uppfattas som storskaliga, varvshallens port får mått som påminner om femvåningshusens fasader. Men sammantaget bildar flerfamiljshusen vid Nordenskiöldsgatan en front som sammantaget är mer tongivande. Landskapet som ramar in byggnaderna präglas av stora sammanhållna former med vattnet och skogsklädda höjder som gör att de föreslagna byggnadernas storskalighet upplevs mindre iögonenfallande. Beckholmens möte med vattnet och inramningen av dockorna blir betydligt mer välordnat och som helhet av anlagd karaktär. I delar kan det ses som en mer välanpassad kontext till den historiska varvsmiljön, till exempel mellan dockorna och på sydöstra udden. Pelardäckskajen ger en mer samtida karaktär åt västra Beckholmen. Karaktären är mer industriell på grund av pelarna och deras upprepande mönster, men genom de täta stenskodda avsluten samtidigt mer bearbetad och välordnad jämfört med krosstensslänterna. Att det blir nya kajer i stället för slänter stärker ön som en plats dedikerad för sjöfarten och återknyter till den äldre historien på västra Beckholmen. Riksintresseuttrycket Stockholms inlopp bedöms stärkas genom nya kajer på västra Beckholmen medan det försvagas av att vattenspegeln minskar. För uttrycken som är kopplade till stadens uppdelning på öar och till den bevarade topografin blir konsekvenserna små negativa. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycken för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken I vyn skyms delar av den framsprängda bergväggen mot väster som tillhör det centrala berget på ön. Bergets centrala position i topografin och på ön kan fortfarande upplevas. Delar av Boställshuset skyms. Stenvillans trädgård är synlig under förutsättning att det inte finns några stora fartyg i dockan. De hårdgjorda kajpartierna och den iordningställda ytan tillsammans med varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen bidrar till att upplevelsen av Beckholmen som den del av den naturliga stadsnära skärgården minskar ytterligare, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Vyn präglas starkt av uttryck för den historiska sjöfarten längs Stadsgården, på Beckholmen, och Nya Djurgårdsvarvet. Utanför bild återfinns Skepps- och Kastellholmen, vilka kan uppfattas när man blickar ut Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 123 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning över staden från platsen. Tillkommande bebyggelse befäster och förstärker den redan tongivande maritima karaktären. De nya byggnaderna och den renoverade ytan och kajpartierna på den västra sidan av ön ger intryck av modernitet, i förhållande till Nya Djurgårdsvarvets och den östra sidan av Beckholmens småskalighet. Detta förtydligar tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 124 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Fotopunkten har valts ut då den är belägen på en del av Södermalm som ligger rakt över inloppet sett från västra Beckholmen. Från den höga höjden har man god överblick över ön och kan uppfatta de tre dockorna och få en uppfattning om de tre delområdena. Från denna vypunkt finns goda möjligheter att avläsa Beckholmen som en egen ö. Fartyg och båtar i Beckholmssundet och skärgårdsbåtar vid Sjöfartsverkets område öster om ön ger en läsbarhet kring att holmen är kringgärdad av vatten. Öns möte med vattnet är väl läsbart – de höga krosstensslänterna i väster övergår i stensatta kajer vid dockorna och på sydöstra udden är stenslänten lägre och inte lika enhetlig som i väster. På västra Beckholmen framgår dess nuvarande karaktär tydligt. Innanför giraffkranen är marken intensivt nyttjad för upplag, containrar och parkering. Miljöstation, bodar, verkstadshall och tält upplevs tätt samlade. I GV-dockan ligger ett lastfartyg som skymmer delar av den centrala kullen och delar av Stenvillan. Bergsskärningen mot väster, Boställshuset och parkträden är väl synliga. Byggnaderna mellan dockorna bildar ett kluster ihop med Radarskolan, Pumphuset är särskilt framträdande. Längst i öster syns det låga Gamla pumpverket framför Stöttboden. Gruppen av containrar på udden bildar en låg front mot inloppet. Bakom östra Beckholmen upplevs Waldemarsviken som en bukt, kantad av villabebyggelse i olika skalor. Oakhill, italienska ambassaden, tycks bilda en sista utpost mot Djurgårdslandskapet. Stora villor ovan Djurgårdsvägen ramar in Sjöfartsverkets byggnader. Bortom västra Beckholmen är bebyggelsen skiktad. Vid vattnet ligger den täta, låga och i gult färgsatta varvsbebyggelsen i plåt framför den täta gruppen av putsade flerbostadshus. Det övre skiktet utgörs av Skansens byggnader där bebyggelsen på Sollidens terrass är särskilt framträdande. Skansens klockstaplar, tegeltornet Bredablick och Kaknästornet är inslag som bryter den mjuka landskapssiluetten. Vid sidan av Skansenberget uppfattas även bebyggelse på Lidingö och vid Frihamnen. 12 - Erstaterrassen Vid sidan Gröna Lund som intar en framskjuten roll är även Hasselbacken, Cirkus, spanska ambassaden och Järnvågshuset blickfång. Kring Järnvågshuset kan man se många av Djurgårdsstadens mer småskaliga byggnader. En betydande del av riksintresseuttrycken på Djurgården och sambanden dem emellan kan uppfattas i vyn. Beckholmen är ett uttryck som kan studeras synnerligen väl från platsen. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Från Erstaterrassen som är öppen för allmänheten är vyerna över östra Stockholm och särskilt mot Djurgården anslående. I verkligheten har man som besökare utmärkta möjligheter att tillgodogöra sig många av innerstadens uttryck, den inre stadsarkipelagen och stora delar av inloppet. Fjällgatan är belägen alldeles intill terrassen och besöks av långt fler. Det reducerar Erstaterrassens betydelse. Påverkan Effekterna påminner i hög grad om dem som uppstår från Fjällgatan. Eftersom betraktelsevinkeln är annorlunda blir det dock vissa skillnader. Man befinner sig här närmare dockorna och härifrån syns även fortsättningsvis uppdelningen i form av en smal kaj mellan Västra och Östra dockan. Nya byggnader på östra Beckholmen skymmer begränsade delar av Waldemarsvikens vattenspegel. Att ny flytbrygga läggs vid kaj vid öns sydöstra hörn märks, den linjerar med kajen vid GV-dockans mynning. Att öns fotavtryck utökas vid den nya placeringen av Giraffkranen är uppenbart (i jämförelse med före- vyn), Beckholmssundet upplevs förlängas mot väster. Läsbarheten av sundets sträckning försvåras av att miljöstationen, varvshallen och verkstadshallarna skymmer en betydande del av Nya Djurgårdsvarvets byggnader. De två ostligaste av flerbostadshusen skyms liksom en lägre 1800-talsbyggnad vid Beckholmsvägen- Djurgårdsslätten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 125 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 126 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Att Beckholmssundet med dess båtar får reducerad synlighet ger negativa konsekvenser för riksintresseuttrycket stadens uppdelning på öar och malmar, minskningen av vattenspegeln ger små negativa konsekvenser för de öppna vattenrummen. Sjöfartshistoriska aspekter försvagas när Nya Djurgårdsvarvet blir mindre synligt och 1800-talsbebyggelsen på östra Beckholmen blir svårare att identifiera. Ny varvsbebyggelse och nya kajer och bryggor tydliggör den levande varvsverksamheten, vilket medför små positiva konsekvenser för sjöfartsstaden. Avseende fronten mot vattenrummen bildar den nya byggnaderna en främre front mot inloppet samtidigt som Djurgårdsstadens befintliga front av flerbostadshus blir mindre dominant. Trots att den reduceras med två fasader blir bebyggelsen vid Nordenskiöldsgatan även härifrån ett element som upplevs ungefär jämbördigt med den nya varvsbebyggelsen. En anledning till det är den ljusare och klarare färgskala som flerfamiljshusen och även andra byggnader i Djurgårdsstaden har, varvsbyggnaderna är dovare och underordnar sig i det avseendet merparten av de befintliga byggnaderna. Konsekvenserna för fronten mot vattenrummen bedöms blir små positiva och små negativa. Bebyggelsens avtryck på Beckholmen blir betydligt större än i befintlig situation. Samtliga nya byggnader syns och de döljer ingen av de befintliga byggnaderna, Boställshuset, Tullpaviljongen och Gamla pumpverket skyms delvis. På östra Beckholmen förstärks den befintliga karaktären genom att nya byggnader har volymer och riktningar likt de befintliga. Byggnaderna upplevs stå tätt. Nya byggnader på Västra Beckholmen skymmer något av Beckholmens topografi men här ifrån kan öns tre delområden, dockorna och den centrala kullen med Stenvillan med lätthet läsas av. Öns struktur blir tydlig, att varvs- och verkstadshallarna orienteras i samma riktning som GV-dockan och Pumphuset stärker befintlig karaktär. För uttrycket Beckholmen bedöms konsekvenserna bli små positiva av en stärkt ordning och struktur men små negativa då bebyggelse påverkar läsbarheten av topografin och befintlig bebyggelse. Från Erstaterrassen har man god överblick över den västra delen av ön. De stora plana ytorna runt byggnaderna präglar miljön och den karaktären förstärks av den rationella påldäckskajen. Karaktären av en välordnad samtida industriell miljö i direkt kontakt med vattenrummet och med ett natur- och parklandskap i bakgrunden ger kontraster i stadslandskapet. Utgångsläget är dock en situation där Beckholmens västra del redan avviker tydligt från den omgivande miljön. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycken för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken I vyn syns den framsprängda bergväggen och bergets centrala position i topografin och på ön kan fortfarande uppfattas. De iordningsställda ytorna och påldäckskajen mot Strömmen tillsammans med varvs- och verkstadshallarna läses samman med övrig maritim verksamhet på Beckholmen och vid Nya Djurgårdsvarvet. Tillkommande bebyggelse befäster och förstärker den maritima karaktären. Den västra delen ger intryck av modernitet, i förhållande till exempelvis den östra delens verksamhet och Nya Djurgårdsvarvets oregelbundna småskalighet. Detta förtydligar tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Byggnaderna på den västra sidan uppfattas från kortsidan, vilket innebär att deras stora volymer inte uppfattas till fullo, såsom de kan uppfattas i andra perspektiv från väster. Stenvillan med omgivande trädgård syns i dess helhet (under förutsättning att dockan är tom) och Boställshuset skyms något av verkstadshallarna. De tillkommande byggnaderna på Beckholmens östra sida är välanpassade till befintliga byggnader i närheten, avseende takvinkel, utformning, höjd och volym. De tillkommande byggnaderna ger sammantaget upphov till obetydliga negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 127 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 128 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Stadsgårdskajen har fått ny betydelse som stråk sedan Fotografiska öppnade och kryssningstrafiken intensifierats. Kajen utgör inte längre endast en transportsträcka till Viking Lines terminal. Beckholmen upplevs från denna punkt, nära vattennivån, som en del av Djurgården. Endast delar av Beckholmssundet är synligt och Waldemarsviken kan endast läsas i form av segelbåtsmaster. Det är främst västra Beckholmen som kan läsas av men det centralt belägna berget har en framskjuten plats. Stenvillans samband med dockbebyggelsen framgår även om själva dockorna är svåra att identifiera. Stöttboden och Gamla pumpverket är ihop med udden utanför det som syns av östra Beckholmen. I väster utgör krosstensslänten ett dominerande inslag. Vid Pumphuset övergår den i stenkajen vid GV- dockan. Giraffkranen och varvets tre kranar i drift bryter tillsammans med Pannhusets skorsten siluetten som helt präglas av Djurgårdens uppvuxna lövträd och med barrskog på de högsta höjderna. Waldemarsudde är läsbart just som en udde där villan likt Stenvillan tronar på en höjd. Oakhill, italienska ambassaden, har en mer tillbakadragen roll snett bakom Stenvillan. Endast mindre delar av Djurgårdsstaden är synlig. Flerbostadshusen vid Nordenskiöldsgatan bildar en bebyggd tyngdpunkt. Byggnaderna upplevs vara i jämnhöjd med den branta bergssidan på Skansen. På krönet av berget bildar restaurang Solliden, Bredablick och Kaknästornet en tät grupp. Cirkus ligger nedanför berget med Gröna Lund i förgrunden. Nöjesfältets strandlinje präglas av boardwalken med kraftig skuggbildning närmast vattenytan. Vid Nya Djurgårdsvarvet övergår strandlinjen till bryggor och förtöjda fartyg och båtar. Riksintresseuttrycken i vyn är knutna till Djurgården (Gröna Lund, Djurgårdsstaden, landskapet och kungliga miljöer) Beckholmen och sjöfartshistorien. Platsen är belägen i hamnmiljö och Stora tullhuset är i sig ett uttryck för riksintresset. 13 – Stadsgårdskajen vid Fotografiska Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Med Stora tullhuset och Södermalms förkastningsbrant i ryggen har man från platsen en god överblick över den inre stadsarkipelagen med de mest centrala sjöfartsmiljöerna på saltsjösidan, Skepps- och Kastellholmarnas historiska bebyggelse kringgärdad av lummig grönska och några av stadens viktigaste fronter mot vattenrummen. Mötet mellan den centrala staden och Nationalstadsparkens inre del är väl läsbart. Läget lågt i topografin gör dock att man inte får samma överblick eller kan läsa samband (t. ex på Djurgården) på samma sätt som från de högre belägna utsiktspunkterna. Påverkan Från kajnivå är det möjligt att uppfatta att Beckholmen genom den nya kajen växer något mot sydväst. Det går att se in under påldäcket och uppfatta att det finns inre pelarrader. Att det blir kajer längs hela södra ön framgår. Miljöstationen skymmer de östra delarna av Nya Djurgårdsvarvet. Varvs- och verkstadshallarna skymmer de begränsade delar av Sjöfartsverkets byggnader som idag är synliga, detsamma gäller för Boställshuset och Tullpaviljongen. Oakhill/Italienska ambassaden skyms, torndelen med flagga blir fortsatt synlig och gör att byggnaden kan identifieras. Delar av Stenvillan skyms av verkstadshallarna men det framgår att den f.d. huvudbyggnaden på varvet ligger högt och omges av en parkartad trädgård. De nya byggnaderna på Beckholmen skymmer en del av det trädklädda Djurgårdslandskapet som skiljer Djurgårdsstaden från Oakhill. Varvshallen tangerar och omformar den av landskapet formade siluetten. På östra Beckholmen blir två nya byggnader synliga på södra udden, i anslutning till Gamla pumpverket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 129 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 130 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Från Fotografiska uppfattas västra Beckholmen idag som tätt bebyggt och det är inte möjligt att se något av bergskärningen vid GV-dockan. Den nya bebyggelsen innebär med sin större höjd att utöver detta skärmas en del av Djurgårdslandskapet av och den sammanhängande landskapssiluetten bryts. Beckholmen blir på så sätt iögonenfallande. Till det bidrar att det med gavlarna och portarna mot vattnet etableras en ny främre front mot vattnet. Den påverkan som den nya bebyggelsen får avseende landskapet och den minskade synligheten för Oakhill bedöms ge negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Här sker Beckholmens utveckling på bekostnad av möjligheterna att läsa delar av Djurgårdslandskapet och kungliga miljöer. För riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården påverkas utöver detta också uttrycket Beckholmen genom att byggnaderna Boställshuset och Tullpaviljongen som idag kan uppfattas döljs. Stenvillan blir mindre dominant och mindre av ett landmärke men dess historiska samband med varvsmiljön bryts inte. Uttryck kopplade till sjöfartsstaden försvagas något då mindre delar av Nya Djurgårdsvarvet blir synliga gentemot befintlig situation men stärks då kajer återetableras på Beckholmen. Minskningen av vattenspegeln ger små negativa konsekvenser för uttrycket de öppna vattenrummen. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycken för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken Vypunkten är belägen nere vid vattnet på den södra sidan om Strömmen. Det innebär att den framsprängda bergväggen mot väster, skyms av de nya hallarna. Men den skymdes även sedan tidigare av de tillfälliga byggnaderna på platsen. Bergets centrala position i topografin och på ön kan därför inte upplevas. Den slutna betongkajen i väster respektive påldäckskajen som vetter mot Strömmen dominerar mötet med vattnet, tillsammans med varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen. Byggnaderna bidrar till att Beckholmen tar ytterligare steg från upplevelsen av Beckholmen som en del av den naturliga stadsnära skärgården, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Vyn präglas av den historiska sjöfarten och dess maritima verksamheter såsom Nya Djurgårdsvarvet och övriga Beckholmen. Tillkommande bebyggelse befäster och förstärker den maritima karaktären. De nya byggnaderna och den renoverade ytan och kajpartierna på den västra sidan av ön ger intryck av modernitet, i förhållande till exempelvis östra sidan av ön och Nya Djurgårdsvarvets småskalighet. Detta förtydligar tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. De tillkommande byggnaderna på den östra sidan är väl anpassade till befintliga byggnader i närheten, avseende takvinkel, höjd och volym, men även när det gäller färgskalan. Stenvillan skyms delvis och Boställshuset döljs helt bakom varvs- och verkstadshallarna. Dessa två byggnader visar på den historiska sociala skiktningen inom varvsverksamheten på Beckholmen. De två byggnadernas nya tillbakadragna position i förhållande till de tillkommande byggnaderna medför att den socialhistoriska aspekten av platsens historia från denna vypunkt, går förlorad, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. De tillkommande byggnaderna ger sammantaget upphov till små positiva och små negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 131 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 132 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beckholmen breder ut sig i förgrunden och dess tre olika delområden och tre torrdockor är väl urskiljbara. Bortom GV-dockan i väster återfinns den provisoriska bebyggelsen, välstrukturerad med gula bodar närmast farleden, den röda verkstadshallen därbakom och innanför hallen en rad av blå tält. Strandlinjen utgörs av höga sprängstensslänter. GV-dockan framträder väl trots att det inte ligger något fartyg i den. När porten är stängd är dockan torr. Till höger om dockan syns 1920-talets kaj med utsläppsränna från pumphuset. Byggnaderna mellan dockorna ligger väl exponerade nedanför kullen där Stenvillan från denna punkt ger ett storslaget intryck genom sin form och sitt fria läge i parkmiljön. Den har en tydlig koppling till dockorna men är samtidigt väl avskild. Från denna vypunkt har man också god överblick över östra Beckholmen med 1800-talsbyggnaderna i anslutning till dockorna och Stöttboden framför den gulputsade Radarskolan. Att byggnaderna ligger nedanför kullen framgår tydligt, bergskärningar är synliga ovanför bortom dockorna. Vattenlinjen på östra Beckholmen utgörs både av stenslänt och en kaj skodd med bildäck. Stranden är ut mot farleden belamrad med containrar för förvaring. Precis som Stenvillan upplevs Djurgårdsstadens bebyggelse riktad åt just detta håll. Nya Djurgårdsvarvet bidrar till en läsbarhet kring att Beckholmen är en egen ö. Fronten av flerfamiljshus är från detta håll uppbruten men bildar trots detta ett storskaligt element bakom Beckholmen. Den äldre delen av Djurgårdsstaden har en avsevärt mindre skala där den breder ut sig invid Gröna Lund som härifrån framstår som mycket koncentrerat och beläget ute i vattenrummet. Under boardwalken bildas en markant skugga. Bakom Gröna Lund bildar de två museibyggnaderna Vasamuseet och Nordiska Museet ett bebyggelseskikt till vilket också Hasselbacken och Cirkus kan räknas. Skansen är väl exponerat med Sollidens terrassering och scen samt restaurangbyggnad. I höger bildkant tronar Skogaholms herrgård ovan det relativt nyuppförda Baltic Sea Science Center. Bortom Djurgårdsön ses FOA-huset i kvarteret Garnisonen och Gärdeshöjden till höger om Östermalms jämnhöga stenstad. Kyrktornen utgör tydliga accenter i en siluett som helt präglas av stadsbebyggelse. Strandvägens storslagna bebyggelsefront avslutar ett intensivt bebyggt strandavsnitt. Vyn från Fåfängan representerar ett stort antal riksintresseuttryck som är knutna till Djurgården. De många besöksmålen som merparten utgör egna utpekade uttryck är väl urskiljbara och deras relation till varandra och till landskapet kan avläsas. De sjöfartsanknutna uttrycken är många och väl exponerade. I verkligheten kan hela inloppet och inte endast det som går in i Ladugårdslandsviken beskådas härifrån. I vyn framgår också de sjönära uttryckens koppling till innerstaden och dess olika delar. Stadsarkipelagen, fronten mot vattenrummen och stadssiluetten är andra uttryck som också har en särskild relevans. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Vypunkten är den främsta ifråga om att kunna läsa av Beckholmens landskap, bebyggelse och den historiskt sett viktiga verksamhet som pågår här. Från Fåfängan får man också en synnerligen god bild av Södra Djurgårdens bebyggelse och kontrasten mellan den och de tätare bebyggda malmarna. En betydande del av riksintressets uttryck avspeglas väl från platsen. Att vyn inte bedöms vara av mycket stor betydelse har att göra med dess avskilda läge vilket genererar betydligt färre besök än många andra av Södermalms högt belägna vypunkter. 14 – Fåfängan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 133 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 134 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Påverkan På östra sidan blir byggnaderna fler och håller samma riktning som befintliga. De nya byggnaderna längst i öster bildar en yttre rad som skymmer delar av Beckholmssundet. Ingen av de befintliga byggnaderna döljs, Stöttbodens gavel mot vattnet skyms till största delen. Framflyttad kaj och flytbrygga på östra delen av ön ger en synbar påverkan på vattenspegeln, flytbryggan sträcker sig ut mot dockmynningen men påverkar inte förståelsen för dockans läge och funktion. RoRo- plattformen på sydöstra hörnet blir tydligt urskiljbar som ett samtida inslag. Framför Pumphuset och Pannhuset binder den nya naturstenskajen samman dockanläggningarna. Den nya kajen på västra Beckholmen blir väl definierad med ship-lift, täta delar klädda med natursten och med påldäcket på mitten. Härifrån kan kajens relation till dockan och varvs- och verkstadshallarna läsas väl. Att kajen utökar öns storlek mot sydväst framgår, viken mellan Gröna Lund och Beckholmen förlängs visuellt. Miljöstationen och varvs- och verkstadshallarna bildar en sammanhängande bebyggelse som påverkar läsbarheten av Beckholmssundet. Antalet båtar och master som syns blir mindre men det blir fortsatt möjligt att förstå att det finns ett vattenrum mellan västra Beckholmen och Djurgården genom att bryggor, båtar och Nya Djurgårdsvarvets karaktäristiska gula varvsbyggnader är synliga. Ur denna vinkel blir Varvs- och verkstadshallarna synliga mot en bakgrund som utgörs av Gröna lund och Djurgårdsstadens nordvästra del, den del som utgör en värdekärna i riksintresset för kulturmiljö. De nya byggnaderna skymmer delar av Järnvågshuset med intilliggande träbebyggelse och döljer Gamla Apotekshuset. Vid Allmänna gränd skyms delar av det byggnadsminnesförklarade Petterssonska huset. På Gröna Lund döljs restaurangbyggnaden vid Beckholmssundet och synliga delar av stora scenen. Mindre av minareterna vid trappan mellan tivolits delområden blir synliga än i befintlig situation. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Varvshallen döljer bebyggelse på Gröna Lund och skymmer bebyggelse kring Allmänna och Lilla Allmänna Gränd vilket ger en påverkan på läsbarheten av Djurgårdsstadens bebyggelsestruktur. Järnvågshuset och Petterssonska huset blir dock fortsatt möjliga att identifiera och orientera sig efter. De negativa konsekvenserna för riksintresset av att Djurgårdsstaden och delar av Gröna Lund får reducerad betydelse i vyn och att samband blir svårare att se, bedöms vara märkbara. Den minskade läsbarheten av Beckholmssundets sträckning ger upphov till små negativa konsekvenser för uttrycket stadens uppdelning på öar och malmar. Varvs- och verkstadshallarna ger en tydlig riktning som skiljer sig på ett pedagogiskt sätt från Djurgårdsbebyggelsens. Även inom Beckholmen förstärks de olika delområdenas karaktär. Det blir en mycket tydlig struktur där de olika områdenas särprägel och funktion lätt kan utläsas. Samtliga byggnader på ön syns eller kan anas. Ändamålsenliga anläggningar för levande verksamhet i kombination med en bevarad central del bedöms stärka och ge små positiva konsekvenser för uttrycket Beckholmen och för sjöfartshistoriska aspekter i riksintresset. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Upplevelsen av uttrycken för Nackas norra kust bedöms inte påverkas negativt från denna vypunkt. Nationalstadsparken Av vyn framgår att Beckholmen är en ö som utgör en del av den storstadsnära skärgården. Det naturliga berget som en central höjdpunkt i topografin och den framsprängda bergväggen mot öster ger en tydlig indikation på det. Den västra delen med varvs- och verkstadshallarna med miljöstation kan dock uppfattas som en avvikelse från övriga öns mer småskaliga, ålderdomliga karaktär. Planförslagets byggnader och Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 135 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning anläggningar på den västra sidan av ön bidrar till att Beckholmen tar ytterligare ett steg från att upplevas som en del av den naturliga stadsnära skärgården, vilket bedöms ge upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Öns tredelade karaktär framstår tydligt och samtliga delar är synliga i den här vyn. De tillkommande byggnaderna på den västra delen av ön uppfattas som storskaliga men de varken skymmer eller förtar upplevelsen av Stenvillan och Boställshuset med tillhörande bebyggelsemiljöer eller den östra sidans småskaliga bebyggelse i anslutning till de två äldre dockorna med de väl anpassade tillskotten av byggnader avseende utformning, takvinkel, höjd och volym, vilket är positivt. Kajernas varierade utformning indikerar olika utbyggnadsskeden även om långa partier är nyuppförda. Det skapar en mångfald som bidrar till att kajerna upplevs som mindre påfallande, vilket är positivt. Vyn präglas av den historiska sjöfarten och dess maritima verksamheter såsom delar av Nya Djurgårdsvarvet och Beckholmen. I den verkliga utblicken från Fåfängan kan man uppfatta Stockholms inlopp i dess helhet, med Ladugårdslandsviken i blickfånget. I detta perspektiv får Beckholmen en central position och skapar en pendang till Skepps- och Kastellholmen i Sjögården. Från Fåfängan går det att få en helhetsvy och härifrån stärker de nytillkommande byggnaderna det maritima uttrycket genom att de bidrar till ytterligare ett tidslager, med dess samtida formspråk i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Varvs- och verkstadsbyggnaderna med miljöstationen skymmer delar av Nya Djurgårdsvarvet som utgör en del av den maritima helhetsmiljön. Placeringen av byggnaderna både på den västra och östra sidan reducerar möjligheten att uppfatta Beckholmssundet, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården. De tillkommande byggnaderna ger sammantaget upphov till små positiva och små negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 136 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 15 - Saltsjökvarn Pendelbåtsbryggan vid Saltsjökvarn trafikeras av reguljär trafik. Resenärer som väntar på båten och flanörer har här en storslagen vy in mot den centrala stadens vattenrum. Beckholmen skjuter ut och spärrar blickarna in i Ladugårdslandsviken. Kastellet som kröner klippan på Kastellholmen har en särskilt dominant verkan och strukturerar vattenrummen. Kolskjulet och briggen Tre kronor stärker Kastellholmen som blickfång. I linje med briggen ses också af Chapmans master, Klara kyrka, Kungliga slottet och Scandic Continental. Gamla Stan med Skeppsbroraden och kajen framför är ett starkt motiv som accentueras av Riddarholmskyrkan, Stadshustornet och Tyska kyrkan. Citys bebyggelse når upp något över Skepps- och Kastellholmarnas trädsiluett med Hötorgsskraporna som självklar tyngdpunkt – här förstärkt av Norra Tornen och Skeppsholmskyrkan/Eric Ericsonhallen. Kungstornen kan anas i anslutning till fartyget i GV-dockan. NK-klockan, Kungstornen, Strand hotel vid Nybrokajen och Johannes kyrka ger möjligheter till orientering där de sticker upp ovan Beckholmen. Gröna Lund är mindre framträdande än från många andra platser runt vattenrummet och även flerfamiljshusen i Djurgårstadens sjöfront upplevs mindre dominanta än i andra vyer. Av Nya Djurgårdsvarvet är det främst restaurangbyggnaden som syns. Nordiska museets spira är ett utropstecken i Djurgårdssiluetten. Vyn ger en viss överblick över östra Beckholmen. Vasakonserveringen, Radarskolan och Klockhuset ligger innanför en strandlinje med flera olika inslag av kajer och den med bildäck skodda flytbryggan. Vänster om fartygen (som döljer Stöttboden) syns den bildäcksförsedda träkonstruktionen på öns sydöstra hörn. Stranden övergår därefter i krossten med uppehåll vid västra och östra dockorna som härifrån inte tydligt kan avläsas. Raden av kulörta containrar döljer merparten av Gamla pumpverket. Den röda Vaktstugans högresta form skiljer sig från Pann- och Pumphusets mer horisontella betoning. Skorstenen vid Pannhuset är här väl synlig. Bortom Pumphuset ger lastfartyget och kajen vid dockporten en god uppfattning om GV-dockans läge. Raden av bodar och ett par tält är vad som är synligt av västra Beckholmen. Giraffkranen döljs av fartyget. Centrala Beckholmen och dess lummigare karaktär är väl läsbar. Stenvillan har en dominant placering och de stora lövträden ger ett påtagligt grönt inslag. Kullens form avtecknar sig mot Boställshuset. Även Tjärinspektorbostaden/Gamla dockmästarbostaden kan identifieras. Vyn är innehållsrik och ett stort antal riksintresseuttryck och sambanden dem emellan kan uppfattas. Inloppet står i fokus med dess främsta historiska mål Skeppsbron men även flottans miljöer på Skepps- och i synnerhet Kastellholmen, Beckholmen och stadens siluett är särskilt relevanta. Vyns betydelse för riksintresse och Nationalstadsparken: Stor Platsen är belägen utanför Stockholms innerstad med Djurgården men inom Nackas norra kust. Kvarnbyggnaderna och kajerna vittnar om platsens tidigare roll för industri och sjöfart. Härifrån kan sambanden med innerstaden och kontrasterna mellan Nackakustens och Djurgårdens särpräglade landskap och bebyggelse läsas av. Från platsen finns också utmärkta möjligheter att ta del av Stockholms bebyggelse närmast Saltsjön och stadens siluett. Eftersom man uppehåller sig längre stunder vid färjeläget och pendelbåtstrafiken är av växande betydelse bedöms platsen ha tämligen viktig betydelse för upplevelsen av riksintressen och Nationalstadsparken. Påverkan Ny kaj på sydvästra Beckholmen kan anas till väster om GV-dockan, den sträcker sig något längre ut i vattenrummet än befintlig dockmynning. Kaj som ersätter krosstenslänt mellan dockorna ger en ny Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 137 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 138 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning inramning åt Pumphuset och Pannhuset. RoRo-kajen på sydöstra hörnet ger med sina tätt placerade pålar en ny och samtida karaktär åt denna del som i vyn ligger rakt framför 1800-talsdockorna. Nya träkajer och flytbryggor på östra delen av ön innebär ingen större skillnad mot befintlig situation. Ny byggnad med röda fasader på östra Beckholmen skymmer merparten av Vasakonserveringen, en mindre del av Gamla dockmästarbostället samt delar av en byggnad inom Nya Djurgårdsvarvet. Ny byggnad vid Östra dockan placerar sig framför Vaktstugan men påverkar inte intrycket av byggnaden på något avgörande sätt. Varvs- och verkstadshallarna kan uppfattas i sin fulla längd men volymens verkan bryts upp av byggnader, skorsten och kranar hitom byggnaden. Hallarna skymmer flera av Gröna Lunds berg- och dalbanor och de delar av Johannes kyrkas torn som kan anas genom attraktionerna. Tornspiran och takryttarens synlighet påverkas inte. Byggnaden skymmer taklandskapet i en del av city. Kungstornen döljs liksom tornet på Strand hotel vid Nybrohamnen. Varvshallen bildar siluett längs byggnadens hela längd. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Östra Beckholmen får en utökad bebyggelse med framflyttad front mot vattnet men nya byggnader ger en liten påverkan på befintliga byggnaders synlighet och på befintliga samband. Delområdets karaktär med låga byggnader som följer bergväggens riktning och strandlinje förstärks. RoRo-läget blir i och med skuggbildningen iögonenfallande och tydligt avvikande mot andra utföranden av mötet mellan land och vatten. Flytbryggan på sydöstra hörnet blir synlig men upplevs inte påverka vattenrummets utbredning. Nya bryggor och kajer längre norrut på östra Beckholmen ger ingen betydande skillnad av mötet mellan land och vatten jämfört med befintlig situation. På västra Beckholmen blir bebyggelsen samlad och de befintliga byggnaderna mellan dockorna tecknar sig mot en fond av verkstadshallarnas faluröda vägg. De gulputsade byggnaderna blir då fortsatt framträdande medan Vaktstugan blir svårare att urskilja. För uttrycket Beckholmen bedöms ändringen mötet med vattnet och nya byggnader ge upphov till små negativa konsekvenser då Gamla Dockmästarbostället och Vaktstugan blir något mindre synliga och RoRo- läget påverkar upplevelsen av miljön närmast 1800-talsdockorna. Att GV-dockans läge tydliggörs genom att nya byggnader skapar en inramning åt den innebär små positiva konsekvenser för uttrycket Beckholmen och för sjöfartsaspekter i riksintresset. Hallarnas taklinjer bidrar med långa horisontaler som kontrasterar mot Gröna Lunds torn. Av större betydelse är att hallarna avgränsar delar av Ladugårdslandsvikens landskapsrum och minskar siktdjupet i en del av vyn. Siluetten höjs och landmärken av olika betydelse för riksintresset, där Kungstornen och Johannes kyrka räknas till de mer betydelsefulla, påverkas i olika grad. Förändring av siluett, siktdjup och påverkan på landmärken bedöms ge märkbara negativa konsekvenser för riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] För riksintresset Nackas norra kust innebär den minskade visuella kontakten med Ladugårdslandsviken förändrade samband med innerstaden och dess vattenleder. De negativa konsekvenserna bedöms bli små. Nationalstadsparken Med den nya bebyggelsen på Beckholmen förstärker den maritima närvaron i Sjögården, vilket är positivt. Det centralt belägna naturliknande bergspartiet på ön framstår tydligt och vittnar om ön som en del av skärgårdens topografi. De nya varvs- och verkstadshallarna och miljöstationen utgör en fond till Pumphuset och övriga befintliga byggnader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 139 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I förhållande till dessa byggnader uppfattas de tillkommande byggnaderna som avvikande i volym och höjd i. Hallarna uppfattas som särskilt stora från den här vypunkten, då långsidorna exponeras i dess fulla längd. Det minskar ytterligare till upplevelsen av Beckholmen som en del av den stadsnära skärgården, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. De tillkommande hallarna stärker det maritima uttrycket genom att byggnaderna bidrar med ett tidslager, med dess samtida formspråk i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Kajernas varierade utformning skapar en mångfald byggt på olika funktioner, vilket bidrar till att kajerna upplevs som mindre påfallande, vilket är positivt. Från vypunkten kan man samtliga befintliga bebyggelsemiljöer uppfattas såsom Stenvillan och Boställshuset med tillhörande trädgårdar respektive den östra sidans småskaliga bebyggelse med de väl anpassade tillskotten av byggnader, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. De tillkommande byggnaderna ger sammantaget upphov till små positiva och små negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 140 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 16 - Kvarnholmen (Mjölnarvägen) Vypunkten är vald för att ge en bild av hur planförslaget kan påverka vyer från Kvarnholmen, ett stadsutvecklingsområde i Nacka som bebos och besöks av alltfler. Vyerna från Kvarnholmen ger också en god bild av Stockholms inlopp från landbacken. Fotot är taget från en nivå nära vattnet. Vyn ger ett brett panorama in mot Slussen. Fotovinkeln gör att det är möjligt att se tvärs över Riddarfjärdens vattenrum där den storskaliga bostads- och kontorsbebyggelsen i Marieberg utgör fonden. Framför och till höger om Marieberg ligger Gamla stan där den sydligaste delen av Skeppsbroraden framträder men där Beckholmen med fartyg i GV-dockan och verkstadshall till stor del skymmer fasaderna. Det är främst Stadsholmens taklandskap som syns ihop med kyrktornen på Riddarholmskyrkan, Tyska kyrkan och Storkyrkan. Även Stadshustornet utgör en del i raden av torn. Djurgården med Waldemarsudde upptar en betydande del av vyn. illan med trädgården, galleriet och linoljekvarnen bildar tillsammans med ateljé, sjöbod och de två gula bostadshusen (Personalvillan och Kvarngården) en sammanhållen men varierad bebyggelsemiljö väl inpassad i djurgårdslandskapet. Strandlinjen utgörs dels av välordnad strandskoning i natursten, dels av eroderade stenslänter. Bortom Waldemarsudde går Waldemarsviken in. På andra sidan viken ligger Beckholmen. Stenvillan ligger tydligt högre än de övriga byggnaderna och de stora lövträden i villans trädgård bildar siluett mellan kyrktornen. Nedanför kullen syns delar av Radarskolan, Smedjan och Stöttboden. Fartygen ligger tätt vid kajen och flytbryggan. Vaktstugan och Pannhusets skorsten är framträdande, Pumphusets läge längst i söder gör att byggnaden framträder. Den utskjutande mynningen till GV-dockan syns framför Guldbrons fäste på Skeppsbron. Till vänster om Slussen är Södermalms norra del med formationerna Mariaberget, Katarinaberget och Varvsbranten väl läsbara. I dalgången mellan Varvsbranten och Åsöberget möter stenstadsbebyggelsen vid Folkungagatan vattenrummet. Söder Torn vid Medborgarplatsen är ett landmärke som liksom Katarina kyrka ger möjligheter till orientering. De storskaliga bostadshusen på Ersta följs av bebyggelse i varierad skala vid Fjällgatan, Glasbruksgatan och Mosebacke ovan den skarpa bergsskärningen längs Stadsgården. Stora tullhuset tecknar sig mot bergssidan. Viking Lines terminal utgör ett storskaligt inslag som står fram tydligt mot berget. Vid Slussen bildar byggnaderna vid Stadsgården, Södermalmstorg och på Mariabergets östra del en tät, mångformig och rik koncentration där torn och spiror på Sjömansinstitutet, Laurinska huset och Mariahissen utgör accenter. Hitom Södermalm syns den långa betongbryggan i Finnboda och Finnboda varvs kontorsbyggnad från 1920-talet. Från Kvarnholmen är ett stort antal riksintresseuttryck möjliga att avläsa. Stockholms inlopp med bebyggelse från olika epoker som anpassats till det särpräglade skärgårdslandskapet är framträdande sådana. Även stadens siluett är intressant att studera från denna punkt eftersom siktdjupet är stort och delar av Södermalm och Stadsholmen kan betraktas samtidigt och i relation till den storskaliga bebyggelsen i Marieberg. Kyrktornen är viktiga uttryck både i sig själva och som blickfång i siluetten. Waldemarsudde är dels uttryck för villor och sommarnöjen på Djurgården, dels uttryck för kungliga miljöer samt ett av museerna. Bebyggelsen har också en stark relation till Djurgårdens rekreationslandskap. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Stor Kvarnholmen har ett strategiskt läge för att uppleva inloppet och stadens möte med farleden. Läget mittemot Djurgården ger också goda möjligheter att avläsa delar en lång sträcka av dess södra stränder med bebyggelse i Nationalstadsparken. Platsen kan dock inte räknas till en av de mest välfrekventerade. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 141 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 142 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Påverkan Flytbrygga och kaj kan anas men ger ingen skillnad för vattenspegeln. RoRo-lägets pålar kan skönjas. På östra Beckholmen blir tre nya byggnader synliga. En rödfärgad byggnad skymmer stora delar av Radarskolan men underordnar sig dess nockhöjd och låter Radarskolans gavel vara synlig. Ny byggnad söder om Stöttboden skymmer nedre våningens fönster på Vaktstugan. Byggnaden söder om Gamla pumpverket syns hitom Pumphuset men och skymmer något av dess lägre delar. Varvs- och verkstadshallarna sträcker sig mellan Vaktstugan och Stenvillan. En betydande del av volymen skyms av den centrala kullen. Varvshallens gavlar tecknar sig mot Riddarholmskyrkans nedre del, där den tangerar ett listverk, och bakom Stenvillans fronton. Mellan gavlarna höjer byggnaden siluetten något och ersätter därmed det brokiga men ändå samlade taklandskapet på Stadsholmen. Tyska kyrkans torn påverkas marginellt. Giraffkranens nya placering gör att den från just denna punkt tecknar sig mellan Riddarholmskyrkan och Tyska kyrkan istället för mot Tyska kyrkan. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Nya byggnader på östra Beckholmen ökar det bebyggda avtrycket men med begränsad påverkan på befintlig bebyggelse. Nya byggnader på västra delen understryker den centrala kullens form och topografin accentueras genom att den får en enhetlig bebyggd bakgrund som den skiljer sig ifrån. Stenvillan har kvar sin kontext men läget blir inte lika fritt. Hallarna på västra Beckholmen medför därmed negativa konsekvenser för uttrycket Beckholmen. Varvshallens tak adderar till stadsbilden en horisontal med viss likhet med det långa bostadshuset Silvieberg i Marieberg. Den ersätter en mer organiskt präglad bebyggelsekontur. I fråga om stadens siluett är det en känslig del som förändras, där Gamla stans taklandskap och två av de medeltida kyrkorna är viktiga inslag. Konsekvenserna för siluetten bedöms bli märkbara negativa. Varvshallen medför lokalt kortare siktdjup i vyn. Kyrktornen får därmed en svagare koppling till sin kontext i stadens historiska kärna. Små negativa konsekvenser uppstår för uttrycket Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestrukturen. För Stockholms inlopp blir det små negativa konsekvenser då delar av Gamla stan, ett viktigt historiskt mål för inloppet, skärmas av. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] För riksintresset innebär den minskade kontakten med Ladugårdslandsviken förändrade samband med innerstaden och dess vattenleder. De negativa konsekvenserna bedöms bli små. Nationalstadsparken Den nya bebyggelsen på Beckholmen förstärker den maritima närvaron i Sjögården, vilket är positivt. Det centralt belägna naturliga bergspartiet på ön kan uppfattas även om det framstår något mindre tydligt. I fonden till den östra sidans bebyggelse och bergspartiet uppfattas varvs- och verkstadshallarna. Trots att berget delvis skymmer delar av hallarna uppfattas de som särskilt stora, då långsidorna exponeras i dess fulla längd. Det bidrar ytterligare till att minska upplevelsen av Beckholmen som en del av den stadsnära skärgården, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. De tillkommande hallarna bidrar till ett samtida tidsskikt och förtydligar på så vis tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 143 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning De nya byggnaderna skapar en fond till den högt belägna Stenvillan med omgivande trädgård och till den östra sidans lägre belägna småskaliga bebyggelse. De tillkommande mindre byggnaderna på den östra sidan uppfattas som väl anpassade avseende dess utformning, takvinklar, höjd och volym. vilket är positivt. Från vyn döljs Boställshuset bakom Waldemarsudde. De tillkommande byggnaderna ger sammantaget upphov till små positiva och små negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 144 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 17 - Solliden Solliden på Skansen är en av stadens viktigaste utsiktspunkter. Den är en av få högt belägna punkter norr om Mälaren-Saltsjösnittet och ger unika möjligheter till utblickar över innerstadens södra delar. Från den högt belägna terrassen vid Solliden kan Djurgårdsstaden belägen på den flackare marken nedanför överblickas. Under vegetationssäsong är emellertid grönskan kring Djurgårdsvägen och Djurgårdsslätten en effektiv siktbarriär. Hitom trädraderna ses Gubbhyllan med kägelbana och Skansens entré- och butiksbyggnader, till höger om dem Cirkus. Bortom Cirkus skymtar Gröna Lunds stora scen och delar av tivolits attraktioner. Väl synliga ligger några bostadsbyggnader i kv. Krigsmanskassan hitom Järnvågshusets brutna tegeltäckta tak. De högre flerbostadshusen från 1900-talet skyms till betydande del av grönskan men taklandskapet framträder. Av Beckholmen syns i första hand kranar – Giraffkranen markerar öns utsträckning i väster och kranen framför Viking lines färja läget för den östra och västra dockan. Pannhusets skorsten och delar av Vaktstugans tak är också synliga. Bakom färjan tecknar sig Fåfängan med trädkransen och serveringen på krönet mot en bakgrund av Södertörns skogssiluett och höga byggnader i Hammarby sjöstad. Fåfängans huvudbyggnad vid Masthamnen är väl synlig. Till höger om Fåfängans västra sluttning syns delar av stadskvarteren vid Barnängen och i Hammarby sjöstad samt Hammarbyhöjdens norra del och Hammarbytornet. Punkthus vid Skärmarbrink reser sig ur landskapssiluetten före det att den bryts mer markant av Tele 2 Arena och Globen. Åsöbergets småskaliga träbebyggelse och trädgårdar kontrasterar mot stenstadsbebyggelsen vid Åsögatan och Ploggatan. Ovan stenstadshusen utgörs siluetten av Globenområdets kontorshus, kontorshuset Stockholm One och Hammarbyverkets torn. Sofia kyrka omges av Vitabergsparkens grönska, i övrigt utgörs Södermalms siluett av ett varierat taklandskap. Ersta kyrka och sjukhusbyggnader övergår i Fjällgatans småskaliga borgarbebyggelse. Där bakom tronar skolbyggnaderna från tidigt 1900-tal vid Stigbergsgatan och Tjärhovsplan. Vid Katarina kyrka övergår siluetten i trädkronor. Skattehuset reser sig högt över övrig bebyggelse. Stadsgårdskajen och Masthamnen sträcker sig längs hela vyn, tydligt åtskild från bebyggelsen på bergen. Den genom sprängningar förstärkta förkastningsbranten utgör ett dominerande inslag i vyn. Stora tullhuset underordnar sig bergssidan. Viking lines terminal sträcker ut sig längs en lång sträcka med biljettkurer, bilramper och inglasade passagerargångar. Ovan terminalen går saltsjöbanans bro vid Londonviadukten. Vyn innehåller ett stort antal utpekade riksintresseuttryck. Naturlandskapet som i så hög grad påverkat Södermalms bebyggelseutveckling är markant framträdande. Utkantsbebyggelse, malmgårdar och äldre trädgårdar framträder liksom tidiga stenhus, äldre och senare stenstadsbyggande. Malmarnas kyrkor, skolor och modernistiska höghus formar en del av stadens siluett. Hamnar, kajer och tullhus intar en framträdande placering och utgör delar av fronterna mot vattenrummen. På Djurgården är Djurgårdsstaden, Cirkus och Gröna lunds uttryck som kan upplevas från platsen. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Mycket stor Vyerna från Solliden är riksbekanta genom att de förmedlas genom TV-rutan i programmet Allsång på Skansen. Skansen utgör ett av Stockholms mest populära turistmål och besöks året runt. Platsen är dock inte offentlig, det krävs inträde för att vistas här. Antalet riksintresseuttryck som kan upplevas är stort. Påverkan Det som blir synligt från Solliden är delar varvshallens gavelskivor och något av dess södra långsida. De synliga delarna tecknar sig mot en bakgrund som utgörs av inloppet och Viking Lines terminal. Giraffkranen får en ny placering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 145 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 146 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Giraffkranen och varvshallen gör att det blir lättare att identifiera Beckholmen än i befintlig situation. Inga riksintressanta uttryck bedöms påverkas. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser bedöms uppstå för riksintresset. Nationalstadsparken Inga konsekvenser bedöms uppstå för Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 147 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 148 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 18 - Nya Djurgårdsvarvet När Nya Djurgårdsvarvet rustades upp och förnyades för tiotalet år sedan stärktes möjligheterna att röra sig längs vattnet och uppleva varvsmiljön med fartyg och båtar. Beckholmen på andra sidan det smala sundet möter här med delar av den ursprungliga topografin. 1940-talets vägdragning till västra delen av ön gav dock upphov till framsprängda bergytor och höga men väl utförda stödmurar. Hotellfartyget Prince van Orangien skymmer delar av berg och väg. Uppe på klippan tronar Boställshuset från 1893 med sin tidstypiska panelarkitektur. Framför tullpaviljongen på sin höga sockel står en förrådsbod. Bostadsmiljön på kullen är väl avgränsad från varvet genom det höga, gröna nätstängslet. Till höger om vägsträckningen finns åter berg med låg vegetation, därbortom ytterligare en del stödmur med naturstensmurverk, sannolikt från 1940-talet. I anslutning till den syns krosstenslänt och flytbrygga. Nedanför berget står varvets provisoriska verkstadshall och tält. Hallen sträcker sig höjdmässigt i jämnhöjd med Erstaterrassen på Södermalm. Här framträder Ersta kyrka och några av Ersta sjukhus byggnader samt den mer storskaliga bostadsbebyggelsen som hör till sjukhusmiljön, däribland punkthuset i korsningen Folkungagatan-Erstagatan. medan det högre tältet döljer delar av bebyggelsen vid Fjällgatan. Ovan Fjällgatan bildar sjukhusbebyggelsen och skolorna vid Stigbergsgatan en samlad siluett med torndelar som medvetet bryter den. Bakom giraffkranen syns delar av Fjällgatans byggnader ovan förkastningsbranten vid Stadsgården. I vyn kommer riksintresset till uttryck i uppdelningen på öar och malmar och hur det stockholmska naturlandskapet präglat stadsbyggandet. Vid Ersta och Fjällgatan finns borgarbebyggelse och äldre stenhus, stenstaden och stenstadsepokens institutionsbyggnader såsom kyrkor, sjukhus och skolor representerade. Beckholmen är ett utpekat uttryck. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Vypunkten ligger längs ett populärt flanörstråk men bedöms jämfört med vypunkten Beckholmsbron vara av något mindre relevans eftersom flödena här är mindre och en mer begränsad del av Beckholmen kan uppfattas. Antalet riksintresseuttryck som kan avläsas är begränsat. Påverkan Öns möte med sundet förändras då den murade del som tar vid där det naturliga berget tar slut förlängs och krosstensslänten ersätts av en kombination av mur och lagd sten i slänt. Muren får nytt krön med räcke och nya ramper leder ned till flytbryggan i sundet. Varvs- och verkstadshallarna vänder gavlarna mot sundet, en stor del av långsidan mot öster blir synlig och understryker GV-dockans riktning. Hallarna bildar siluett längs större delen av sin utsträckning men de högre byggnaderna på Erstaklippan, däribland Ersta kyrka, formar fortsatt siluetten vid verkstadshallarnas södra gavel. Merparten av kyrkans fasader skyms. Ersta sjukhus blir inte längre synligt och merparten av byggnaderna vid Fjällgatan döljs. Bebyggelsen vid Stigbergsgatan utgår ur vyn. Större del av förkastningsbranten vid Stadsgården skyms jämfört med befintlig situation. Flytten av giraffkranen och bygget av miljöstationen gör att byggnader vid Fjällgatan som idag syns inte blir möjliga att se. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Vyn förändras märkbart då de nya byggnaderna skapar rum vid GV-dockan och mot sundet. Kontakten med Södermalm blir betydligt mindre men utgår inte. Den riksintressanta borgarbebyggelsen, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 149 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 150 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning stenstadsbebyggelsen och skolorna på Stigberget utgår ur vyn och den uppbrutna men samtidigt sammanhållna siluett som den berörda bebyggelsen skapar blir inte längre möjlig att uppleva från denna plats. De negativa konsekvenserna för riksintresset blir från denna vypunkt märkbara då de visuella sambanden med de riksintressanta uttrycken på Södermalm påverkas i betydande grad. Uttrycket stadens uppdelning på öar och malmar påverkas av att Södermalm blir mindre närvarande men stärks av att nya byggnader accentuerar Beckholmssundet. Uttrycket Beckholmen påverkas inte negativt. Att nya ändamålsenliga byggnader och en mer verksamhetsanpassad lösning av mötet med vattnet ersätter befintliga temporära lösningar stärker ön som levande historisk varvsmiljö. Små positiva konsekvenser uppstår för uttrycket Beckholmen och den sjöfartspräglade miljö som ön utgör tillsammans med Nya Djurgårdsvarvet. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser bedöms uppstå för riksintresset. Nationalstadsparken Varvs- och verkstadshallarna skymmer utblicken mot Stockholms inlopp och dess södra sida som utgörs av Södermalms förkastningsbrant. Det gör att de maritima sambanden med Beckholmen försvagas något och att ön så som en del av den stadsnära skärgården inte kan upplevas. Det ger upphov till obetydliga negativa konsekvenser för Sjögården och för Nationalstadsparken som helhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 151 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 152 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 19 - Nordenskiöldsgatan Vyn är vald för att kunna utvärdera hur ny bebyggelse på framför allt västra Beckholmen kan påverka utblickar från Djurgårdsstaden. Nordenskiöldsgatan är en viktig länk i Djurgårdsstaden då den är sjönära och kopplar samman Djurgårdsslätten och besöksflödena längs Djurgårdsvägen med de äldre delarna av Djurgårdsstaden. Sedan promenadstråken förbättrats längs nya Djurgårdsvarvet har dock Nordenskiöldsgatans betydelse som flanörstråk blivit något mindre. Beckholmen ligger nära och möter på andra sidan Beckholmssundet med den höga krosstenslänten från saneringen och utanförliggande flytbrygga. Ovan slänten möter asfalterade ytor som används för upplag och tre blå tält. GV-dockan kan avläsas och även från denna punkt har Pumphuset en framträdande roll. Tillsammans med Vaktstugan och Pannhuset som anas genom buskens grenverk bryter Pumphuset farledens vattenspegel. I vänster bildkant syns delar av Stenvillan. På andra sidan farleden ligger Viking Lines terminal med inglasade gångbroar i jämnhöjd med Saltsjöbanans betongbro vid Londonviadukten. Kajen är hög och bebyggd med enklare blå byggnader i anslutning till två byggnader från 1700-talets slut, Fåfängans huvudbyggnad (även benämnd Patons eller Funchs malmgård) och ett tillhörande bostadshus. Av huvudbyggnaden syns endast taket. Bakom byggnaderna reser sig den imponerande och till övervägande del kala bergsformationen Fåfängan med trädkransen på krönet som hörde till det tidigare sommarnöjet, numera serveringen. I dalgången mellan Fåfängan och Åsöberget står i bilden ett antal kranar som används i uppförandet av nya bostadskvarter på platsen för det tidigare bussgaraget i kvarteret Persikan på östra Södermalm. Arbetarbostadshuset Gröna Gården som hörde till Liljeholmens stearinfabrik kan urskiljas bakom några höga lövträd. Skalskillnden mellan detta stenhus från 1800-talets mitt och de små plankomgärdade trähusen vid Kvastmakarbacken framgår. Ovan den nya bostadsbebyggelsens (kv. Granatäpplet) torndel reser sig Hammarbytornet. Bakom buskens grenverk kan 1940-talets punkthus på Danviksklippan identifieras. Intill reser sig Henriksdals reningsverks skorsten och 1980-talskontorshuset Danviks center syns bortom Stenvillan. De riksintresseuttryck som kan upplevas från punkten är utblickar från gaturummet mot vattnet, landskapet med obebyggda bergsformationer, den äldre utkantsbebyggelsen på Södermalm, malmgårdar och äldre parker och trädgårdar, hamnar och kajanläggningar samt Beckholmen. Det har också funnits historiska funktionella kopplingar mellan Djurgårdsstaden och Beckholmen å ena sidan och Södermalm å den andra då människor som arbetat på norra sidan av inloppet inte sällan bott på den södra. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Från platsen kan flera riksintressanta uttryck studeras. Platsen är dock ingen utpräglad utsiktspunkt, vyn är relativt snäv, och platsen har en halvprivat karaktär. Påverkan Verkstadshallarna och en mindre del av varvshallen ersätter befintliga tält. Byggnaderna döljer Åsöbergets östsluttning med obebyggda bergytor, trähus och arbetarbostadshuset Gröna gården. De kvarter som är under uppförande på den tidigare bussdepåns plats skyms till största delen och mindre delar av Hammarbytornet blir synligt. Londonviadukten och färjeterminalen döljs. Delar av farledens vattenspegel byggs för. Verkstadshallarna bildar siluett där den idag utgörs av trädkronor och flerbostadshus som nyligen uppförts eller är under uppförande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 153 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 154 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vid Beckholmssundet som blir ett tydligare avgränsat vattenrum kan den föreslagna lösningen med en kombination av stenlagd slänt och murad kaj avläsas. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] För uttrycket Beckholmen bedöms den nya bebyggelsen innebära små positiva konsekvenser då den pågående varvsverksamheten förses med ändamålsenliga byggnader och anläggningar som tydliggör öns särprägel. Negativa konsekvenser uppstår för uttrycken stadens uppdelning på öar och malmar då kontakten med Södermalm minskar. Att delar av Södermalms exponerade bergssidor inte längre blir synliga påverkar också uttrycket stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna. Historisk bebyggelse på Södermalm med koppling till äldre industri- och sjöfartshistoria och till Beckholmen och Djurgården utgår ur vyn, för riksintresseuttrycken småskaliga trähus och industrimiljöer uppstår små negativa konsekvenser. För sjöfartshistoriska aspekter av riksintresset och för inloppet medför minskad kontakt med vattenspegeln och med kajerna vid Tegelviken små negativa konsekvenser. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser för riksintresset. Nationalstadsparken Inga konsekvenser för Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 155 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 156 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 20 - Östra Beckholmen mot väster Fotot är taget från södra delen av östra Beckholmen, från en punkt strax öster om Gamla pumpverket som syns i vänster bildkant. Den plana marken med dockorna, som främst syns genom de gula skyddsräckena samt mindre delar av fartyg, står i tydlig kontrast till bergskärningen. På kullen börjar vegetationen återhämta sig men den är ännu präglad av saneringsarbetet. Buskar och träd har begränsad storlek och omfattning. Stenvillan vänder sig mot dockorna och varvsmiljön. Nedanför berget står Vaktstugan, vars höga träaltan skymmer delar av Kastellet på Kastellholmen. Invid kastellet syns giraffkranen som står i linje med en av kranarna vid GV-dockan. Bakom kullen är Gröna Lunds tornattraktioner väl synliga. I denna vy är det kulturhistoriska värden på Beckholmen som kommer till uttryck. Kastellet och Gröna Lunds torn är främst att betrakta som orienteringspunkter eftersom de inte kan ses i sina respektive sammanhang. Ett viktigt kulturhistoriskt sammanhang som återspeglas väl är relationen mellan Stenvillan och dockorna där det tydligt framgår hur äldre industrimiljöer medvetet formades med en hierarki mellan ledningsfunktioner och arbetsställen. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Begränsad För riksintresseuttrycket Beckholmen är vyn betydelsefull men för riksintresset som helhet och för Nationalstadsparken är den av mindre vikt. Få uttryck och samband framträder. Platsen är inte tillgänglig för allmänheten i dagsläget och kommer sannolikt vara belagd med restriktioner avseende tillträde även på sikt. Påverkan Det är varvs- och verkstadshallarna som bir synliga från denna punkt. De tar plats bakom det sluttande berget och bakom Vaktstugan. Byggnaderna bildar siluett. Kastellet på Kastellholmen utgår ur vyn och något mindre blir synligt av Gröna Lunds torn. Giraffkranen får en ny placering, kranens huvud tittar fram i anslutning till varvshallens södra gavel. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Konsekvenserna för riksintresset bedöms bli marginella då Kastellet inte längre blir synligt och något av tornattraktionernas nedre delar skyms. Uttrycket Beckholmen påverkas både positivt och negativt. Den befintliga vyn visar en levande varvsmiljö från 1800-talet med inslag från tidigt 1900-tal. Denna ”ostörda” äldre varvsmiljö blir visuellt påverkad av att en ny byggnad tar plats i fonden och ger en ny inramning. Sett till Beckholmens struktur och verksamhet innebär den nya bebyggelsen på västra Beckholmen att öns tre delområden alla blir synliga och öns utveckling tydliggörs. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser uppstår för riksintresset. Nationalstadsparken Att kastellet inte längre blir synligt och att de visuella sambanden mellan holmarna i nom Sjögården försvagas något, ger upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 157 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 158 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 21 – Centrala Beckholmen mot väster Från denna position på krönet av bergskärningen öster om GV-dockan kan man studera fartyg och verksamhet i dockan och på västra Beckholmen men också blicka ut över omgivningarna. Dockan skär in långt på holmen. Marken runt om är asfalterad bortsett från den västligaste delen invid Giraffkranen där det finns buskar och unga träd. Containrar och upplag upptar stora ytor. På andra sidan Beckholmssundet syns delar av Nya Djurgårdsvarvet med träskodd kaj och fartyg vid bryggor framför Järnvågshuset. Intill tar Gröna Lund vid med byggnader vid Lilla Allmänna Gränd, attraktioner och en grupp uppvuxna lövträd. I siluetten kan Nordiska Museets spira, Vasamuseets master och Hedvig Eleonora kyrka identifieras. Ladugårdslandsviken går in bortom tivolit och på andra sidan tornar klippan på Kastellholmen upp sig i ett i övrigt lummigt landskap. Över Skeppsholmen ses Skeppsholmskyrkans och Klara kyrkas torn liksom Kungliga slottet. På Kastellholmen ligger Kastellet och Kolskjulet välexponerade. Ovan holmens stora lövträd bryts siluetten distinkt av Stadshuset, Tyska kyrkan och Riddarholmskyrkan samt DN-skrapan i Marieberg. Södra delen av Skeppsbroraden framträder och kopplas samman med bebyggelsen vid Södermalmstorg och Mariaberget genom Guldbron. Ovan bron fortsätter dalgången som avslutas med Långholmens grönska. Genom läget ute i stadsarkipelagen erbjuder platsen möjligheter att uppleva många riksintressanta uttryck kring de centrala vattenrummen. Hit hör stadens uppdelning på öar och malmar, kontrasten mellan bebyggda områden och områden präglade av grönska, stadssiluetten, flottans miljöer, Beckholmen och Djurgårdsstaden samt Gröna Lund. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Platsen är en av de mer betydelsefulla i fråga om att uppleva Nationalstadsparkens delområde Stockholms sjögård. I verkligheten har man också god kontakt med Södermalms norra sida och inloppet. Platsen är offentlig men kan upplevas halvprivat genom att man befinner sig i närheten av bostadshus och genom varvets förbudsskyltning. Relativt få stockholmare och turister letar sig ut på holmen och upp till öns högsta del. Påverkan Varv- och verkstadshallarna blir en ny rumsavgränsare som gör att man tappar kontakten med Slussen och Långholmen därbortom, Skeppsbron och merparten av Kastellholmen och med landmärken som Kastellet (dess översta del och flaggan förblir synlig, kyrktorn och Stadshuset. GV-dockan utökas på längden och bredden och befintliga inslag på dess västra sida, såsom avsatser och fallskydd, ersätts av nya. Räcken och kantskydd av samma typ som vid dockan anläggs mot Beckholmssundet. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Beckholmen blir mer av en egen avgränsad miljö när GV-dockan ramas in. Stadsarkipelagen och sambanden i staden blir från berget mer svårlästa. Stadens uppdelning på öar och malmar är ett uttryck som i befintlig situation har stark relevans och som påverkas i stor omfattning. Det utgår inte helt eftersom det från platsen fortsatt blir möjligt att uppfatta hur Ladugårdslandsviken delar stadsdelarna och sambanden med Kungliga Slottet på Stadsholmen, Skeppsholmen och Djurgården består. Uttrycket flottans miljöer försvagas av svagare samband mellan delmiljöerna och av att Kastellholmens byggnader inte längre blir synliga och av att ny bebyggelse och utvidgning av dockan innebär ytterligare ett steg bort från den rudimentära miljö som Marinen disponerade här under 1900-talet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 159 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 160 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Att Skeppsbroradens sydligaste del försvagar i någon mån dess betydelse som en av stadens viktigaste fronter mot vattenrummen. Även kyrkornas och Stadshusets landmärkesroll påverkas, men marginellt sett till staden som helhet. Djurgården med Djurgårdsstaden och Gröna Lund påverkas inte, Beckholmssundet blir fortsatt möjligt att avläsa genom mynningen i Ladugårdslandsviken. För uttrycket Beckholmen innebär den utvidgade dockan och de nya permanenta byggnaderna och de nya anordningarna i mötet med Beckholmssundet en ny, tydligare struktur som ersätter dagens provisoriska och röriga. Denna förändring bedöms inte ge negativa konsekvenser utöver den försvagade läsbarhet som uppstår ifråga om Marinens tid på Beckholmen och av att Giraffkranen blir mer undanskymd. Dessa konsekvenser bedöms bli små negativa. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser bedöms uppstå för riksintresset. Nationalstadsparken De visuella sambanden mellan Kastell- och Skeppsholmen inom Sjögården försvagas något, vilket bedöms ge upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 161 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 162 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 22 - Centrala Beckholmen mot sydost Vypunkten är belägen på den för allmänheten tillgängliga delen av Beckholmen, på östra sidan av den centrala kullen och i anslutning till promenadslingan. Vypunkten är vald för att kunna utvärdera hur förändringar på östra Beckholmen påverkar kulturmiljön. Vyn domineras av bebyggelse, Östra dockan och containrar på östra Beckholmen. Byggnaderna som syns är 1800-talsbyggnader som har koppling till tillkomsten av dockorna vid 1800-talets mitt. Den faluröda träbyggnaden Stöttboden kan nästan ses i sin helhet. Taket i förgrunden tillhör Smedjan. Farleden är läsbar även om betydande delar av vattenspegeln döljs av lastfartyget vid flytbryggan. På andra sidan vattnet möter Södermalm vattnet med betongkajer. Ovan kajerna syns i höger bildkant arbetarbostadshuset Gröna gården och nyuppförd bebyggelse vid Tegelviksgatan-Bondegatan. Patons malmgård står vid Fåfängans fot och på krönet av det till stora delar obebyggda berget markeras själva Fåfängan av en krans formklippta träd. Ovan den gula hamnbyggnaden i Masthamnen är Villa Bergshyddan med byggnader från 1700- och 1800-talet möjliga att se även om delar av bebyggelsen är dovt färgsatt och svår att urskilja. Ovan Bergshyddan och berget reser sig Danviksklippans karaktäristiska punkthus från 1940-talet. Fartyget döljer Danvikskanalens mynning i Saltsjön och den byggnadsminnesförklarade hospitalbyggnaden som ligger i anslutning till kanalen. Den kompakta bebyggelse som utgörs av kvarnbyggnaderna och flerbostadshusen i Saltsjökvarn, Henriksborgs radhus och Henriksdalsringens långsträckta volym dominerar den västra delen av vyn. Mannagrynskvarnens torn och Henriksdalsbergets vattentorn och värmeskorsten utgör accenter i siluetten. För riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården är uttrycken Beckholmen, malmgårdar, kajer och hamnanläggningar samt de naturgeografiska förutsättningarna och inloppet relevanta uttryck. För riksintresset Nackas norra kust är fabriksbyggnader, kajer, ångkvarnar, saltbruket Henriksborg och byggnader knutna till Danvikens hospital uttryck som framträder i vyn. Vyns betydelse för riksintressen och Nationalstadsparken: Medelstor Centrala Beckholmen är tillgängligt för allmänheten men ligger utanför de mest frekventerade flanörstråken på Djurgården. Platsen är ändå intressant att besöka eftersom den ger möjligheter att studera torrdockorna och verksamheten som bedrivs i dem. Från platsen har man god kontakt med Södermalms ostligaste del och ett antal riksintresseuttryck som gör sig gällande i innerstadens östra del. För riksintresset Nackas norra kust ger platsen möjligheter att studera riksintressant bebyggelse och samband mellan olika miljöer. Påverkan Den nya byggnad som medges i planen i ett läge söder om Stöttboden förstärker befintlig bebyggelsestruktur. Byggnaden blir ett lågmält tillägg till 1800-talets varvsmiljö. Genom fönsterbandet blir den läsbar som samtida. Byggnaden skymmer en del av vattenspegeln i inloppet. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Den nya byggnaden innebär att byggnadsbeståndet på sydöstra Beckholmen och som idag utgörs av byggnader från 1800-talets mitt och andra hälft blandas upp och inte blir lika renodlat. Byggnaden påverkar ingen av de befintliga byggnaderna eller anläggningarna negativt och de negativa konsekvenserna för uttrycket Beckholmen bedöms bli små. Att byggnaden skymmer en del av vattenspegeln ger små konsekvenser för uttrycket Stockholms inlopp. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser för riksintresset. Nationalstadsparken Inga konsekvenser för Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 163 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 164 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 23 - Västra Beckholmen Fotot är taget från en punkt söder om Pumphuset, nära GV-dockans dockport. Dockporten i vänster bildkant har bytts ut sedan fotot togs. Pumphuset till höger ramar in dockmiljön. Bortom kranen framgår hur bergssidan förlänger denna inramning, där skymtar också Tullpaviljongen. Dockan delar upp området. Dess främre del skyms delvis bakom kranen och det är inte möjligt att uppfatta exakt hur långt dockan sträcker sig. Vattenspegeln i dockan understryker dockans riktning. Övre delen av västra docksidan med både betong- och bergväggar är läsbar liksom uppbyggnaden av räcket med plintar, timmer och gult smide. Bortom dockan bildar varvets bodar, verkstadshall, tält, containrar och upplag samt den mindre gula kranen en låg men sammanhängande visuell barriär mot omgivningen. Bakom bodarna skymtar grönska på någon av holmarna intill och vid verkstadshallen syns giraffkranen, några stora träd på Gröna Lund samt tivolits torn och ett par av dess berg- och dalbanor. Nordiska museets spira kan identifieras ovan tälten, liksom Järnvågshuset med sina tegeltak. Norrut är sikten fri mot Nya Djurgårdsvarvet och den stadsmässiga fronten vid Nordenskiöldsgatan. Inblickar finns mellan kvarteren mot stora lövträd och äldre mer småskalig bebyggelse. I siluetten sammanfaller Sollidens scen med trädkronorna på Skansenberget. Vyn ger en god bild av varvsmiljön på västra Beckholmen i nuvarande tappning. Flera riksintressanta inslag finns i omgivningen och kan identifieras men det är främst med Djurgårdsstaden och den för sjöfartsstaden intressanta miljön vid Nya Djurgårdsvarvet som det finns samband som kan avläsas. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Begränsad Platsen är inte tillgänglig för allmänheten. Flera riksintresseuttryck kan endast identifieras. För förståelsen av uttrycket Beckholmen är vyn av betydelse, dock inte lika stor som från de allmänt tillgängliga delarna på kullen intill. Påverkan GV-dockan breddas och förlängs men det innebär ingen påtaglig visuell skillnad från denna punkt. Varvs- och verkstadshallarna samt delar av miljöstationen syns på andra sidan dockan. De nya byggnaderna döljer ett av flerfamiljshusen vid Nordenskiöldsgatan, ett av de småskaliga trähusen i Djurgårdsstaden, Järnvågshuset, Nordiska museet samt grönska och delar av attraktioner på Gröna Lund. Delar av en berg- och dalbana och tornattraktionerna blir fortsatt synliga. De nya byggnaderna tecknar sig mot himlen och bildar siluett. Verkstadshallarnas höjd upplevs jämnhög med flerfamiljshusen i Djurgårdsstaden medan Varvshallen framstår som högre. Verkstadshallarna upplevs inte långa i relation till dockan. Mellan miljöstationen och giraffkranen i sitt nya läge blir en del av den centrala staden med Johannes kyrka synlig då provisorisk bebyggelse rivs. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] På nära avstånd får den nya bebyggelsen på västra Beckholmen en visuellt avskärmande effekt mot delar av Djurgårdsstaden med Gröna Lund. Landmärket Nordiska museet blir inte längre synligt. Beckholmssundet blir svårare att läsa. Att dessa effekter uppstår inifrån dockmiljön bedöms inte innebära mer än små konsekvenser för riksintressets uttryck Djurgårdsstaden, områden med stenhus och för Gröna Lunds tivoli. Platsen är av begränsad betydelse för att läsa av sambanden mellan Beckholmen och Djurgården. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser uppstår för riksintresset. Nationalstadsparken De visuella sambanden mellan holmarna inom Sjögården försvagas något, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 165 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 166 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 24 - Inloppet - Beckholmen från öster Vyn är en av flera som ska avspegla en passage förbi Beckholmen med reguljärtrafik med SL:s färjor eller Sjöstadstrafiken (Ressels rederi) men även vara relevant för hur Beckholmen upplevs från annan turisttrafik och fritidsbåtstrafik. Fotot är taget från farleden öster om Beckholmen. Ön skjuter tydligt ut i vattenrummet och träbron som skiljer den från Södra Djurgården kan läsas mot Nya Djurgårdsvarvets gula byggnader. Från den här punkten har man främst kontakt med östra och centrala Beckholmen. Kullen med bergskärningar, lövträd och Stenvillan i solitärt läge framträder tydligt, även Boställshuset och Gamla dockmästarbostaden närmare bron. Nedanför kullen återfinns Vasakonserveringens låga gröna volym, Radarskolan samt Klockhuset och Smedjan vid östra och västra dockorna. Dockorna är inte synliga, däremot Stöttboden med ditt långa tegeltak. Vid träskodda bryggdäck ligger segelfartyg och vid den långa flytbryggan ett lastfartyg som antingen väntar på att tas in i GV-dockan eller som nyligen varit i dockan. GV-dockans yttre del kan identifieras i anslutning till Pumphuset som tittar fram bakom lastfartyget. Inloppet leder vidare mot Slussen och det vida vattenrummet Riddarfjärden där Mariebergs storskaliga byggnader framträder invid Skeppsbroradens södra del. Intill Beckholmens kranar syns kyrk- och Stadshustorn. Kastellet utgör ett landmärke av betydelse för sjöfarten. Gröna Lunds attraktioner tar plats invid Djurgårdsstaden som härifrån helt representeras av flerbostadshusen från 1920-40-talen. De bildar här en tät stadsfront ovan Nya Djurgårdsvarvet och intill den småskaligare bebyggelsen längs Waldemarsvikens stränder. Vyn är en av många som representerar uttrycket Stockholms inlopp. En antal andra uttryck som stadslandskapet, kajer och hamnanläggningar och uttryck kopplade till bebyggelse på Södermalms östra del är förutom uttrycket Beckholmen relevanta. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Vattenvägarna är historiskt betydelsefulla och även idag viktiga för att förstå Stockholms ursprung och utveckling. En resa på vattnet innehåller en serie vyer som kontinuerligt förändras beroende på fartygets läge. Vyn är betydelsefull genom att den avspeglar vilken betydelse Beckholmen har för upplevelsen av inloppet och den utgör en viktig utvärderingspunkt i fråga om utvecklingen på östra Beckholmen. Påverkan På östra Beckholmen blir tre nya byggnader synliga. Byggnaden på sydöstra hörnet skymmer en mindre del av Pumphuset. Längre norrut skyms delar av Gamla dockmästarbostaden, Radarskolan och Vasakonserveringen. Nya byggnader understryker öns form och befintlig bebyggelseriktning men en av dem skymmer nedre delen av centrala kullen. Ändringar av träkajer och flytbryggor ger ingen väsentlig skillnad av östra öns möte med vattnet, bortsett från RoRo- lägets skuggbildande påldäck. Intill RoRo-läget syns ny flytbrygga och ny stensatt kaj mellan dockorna. Ny bebyggelse på västra Beckholmen ramar in kullen och understryker topografin. Hallarna samlar också ihop varvsmiljön och ger Stenvillan ett starkare samband med dagens varvsverksamhet. Mindre delar av giraffkranen blir synliga än idag. Hallarna inför horisontella linjer och varvshallen omformar siluetten. Byggnaden skymmer Kastellet på Kastellholmen (med undantag för flaggan), grönska på Kastell-/Skeppsholmen, Storkyrkans torn och delar av stadshustornet (det är dock lätt identifierbart). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 167 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 168 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Beckholmen och varvet får en utökad betydelse i vyn och den maritimt inriktade verksamheten betonas. Hallarna ger en tydligare avgränsning av inre och yttre vattenrum. Det bedöms medföra negativa konsekvenser för riksintresseuttrycken Stockholms inlopp och stadens uppdelning på öar och malmar. Att landmärket Kastellet som är av särskild betydelse som riktmärke i vattenrummen närmast utgår ur vyn bidrar till konsekvenserna för inloppet men försvagar också riksintressets sjöfarts- och militärhistoriska aspekter. Att Storkyrkans torn inte längre blir synligt ger små negativa konsekvenser för uttrycket Gamla stan och bidrar till små till märkbara negativa konsekvenser för uttrycket stadens siluett. Ny bebyggelse på östra Beckholmen får vissa negativa följder då delar av befintliga byggnader skyms och något mindre av den centrala kullen framträder men konsekvenserna blir små eftersom läsbarheten kring delområdets karaktär och utveckling blir fortsatt god. Uttrycket Beckholmen bedöms försvagas genom denna påverkan och det faktum att öns koppling till den omgivande staden påverkas men stärks samtidigt av att den levande historiska varvsverksamheten synliggörs och förses med mer ändamålsenliga byggnader och anläggningar. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser uppstår för riksintresset. Nationalstadsparken Det centralt belägna naturliknande bergspartiet på ön framstår tydligt och vittnar om områdets topografi kopplat till skärgården. I fonden återfinns varvs- och verkstadshallarna, vilka uppfattas som avvikande i volym i förhållande till övrig mer småskaliga och ålderdomliga bebyggelse. Trots att delar av hallarna skyms bakom berget uppfattas de som särskilt stora, då långsidorna exponeras i dess fulla längd, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Tillkommande bebyggelse bidrar till minska den visuella kontakten med Kastell- och Skeppsholmen, då främst Kastellet skyms av varvshallen, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser. De tillkommande byggnaderna ger sammantaget upphov till små negativa konsekvenser för Sjögården i Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 169 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 170 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 25 - Inloppet – Beckholmen från söder Vyn är en av flera som ska avspegla en passage förbi Beckholmen med reguljärtrafik med SL:s färjor eller Sjöstadstrafiken (Ressels rederi) men även vara relevant för hur Beckholmen upplevs från annan turisttrafik och fritidsbåtstrafik. Fotot är taget för att visa hur den centrala delen av ön och de tre dockorna ter sig från vattenrummet i söder. I fokus finns Pumphuset, Pannhuset och Vaktstugan på landtungan mellan GV-dockan och östra och västra dockan. Vakthuset döljer till största delen Stenvillan men den centrala kullen med de stora lövträden visar tydligt hur denna del av holmen skiljer sig från de intensivt nyttjade ytorna nedanför berget. Dockorna möter inloppet med dockportar och stensatta kajer i olika utföranden. Kajen öster om GV-dockan är precist murad med stora granitblock och med valv över utsläppsrännan. Öster om den vidtar en eroderad stenslänt där rester av timmer visar hur mötet med vattnet tidigare haft en annan karaktär. Vid de äldre dockorna är kajkonstruktionerna mer begränsade till omfattning och stensättningen gjord delvis med ojämna stenblock. Bortom de två äldre dockorna ligger Klockhuset och Smedjan samt Radarskolan. Bakgrunden utgörs här av villabebyggelse längs Djurgårdsvägen och lövträden i högre terräng. Hällestadstapeln på Skansen och Kaknästornet bryter den av grenverket formade siluetten. Mellan varvsbyggnaderna skymtar restaurang Solliden på Skansen. Bortom GV-dockan finns det möjligheter till inblickar in i Djurgårdsstaden mellan flerfamiljshusen vid Nordenskiöldsgatan. Det är delvis gröna miljöer som tittar fram. Bakom tälten och den tillfälliga verkstadshallen reser sig Gröna Lunds attraktioner och Nordiska museet med del av gavel, tak och spira. Vyn ger en särskilt god förståelse för riksintresseuttrycket Beckholmen och dess betydelse för sjöfartsstaden men är också av betydelse för uttrycket Djurgårdsstaden och för uttryck knutna till Djurgårdens rekreativa funktioner. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Det är framförallt för att kunna läsa av och förstå Beckholmens historia och historiska verksamhet med kontinuitet in i nutiden som denna vy är viktig. Man kommer här nära dockor och byggnader knutna till dockornas funktion. Påverkan Ny kaj öster om GV-dockan ger en välordnad dockmiljö i det centrala avsnittet och understryker dess historiska karaktär. Varvs- och verkstadshallarna döljer en del av flerbostadshusbebyggelsen i Djurgårdsstaden, viss vegetation, Nordiska Museet och berg- och dalbanor samt skymmer delar av attraktionstornen på Gröna lund. De dovt färgsatta byggnaderna upplevs stora men inte överväldigande på detta korta avstånd. Nya byggnader på östra sidan skymmer villor och vegetation vid Djurgårdens strandlinje samtidigt som de understryker den befintliga bebyggelsens riktning. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] Vid en passage förbi Beckholmen kommer man vid en central punkt som denna få en mycket god bild av en välbevarad historisk varvs- och dockmiljö som samtidigt utvecklats och anpassats till en pågående verksamhet. Öns tre delområden framgår väl. Riksintresseuttrycket Beckholmen stärks genom denna utveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 171 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 172 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Ny bebyggelse i väster och öster skärmar av ön mot omgivningen och skapar nya rum. Den minskade kontakten med staden, Gröna Lund, Djurgårdsstaden och Djurgårdslandskapet bedöms medföra små negativa konsekvenser för dessa utpekade uttryck och för uttrycket stadens uppdelning på öar och malmar. För stadens inlopp uppstår små negativa konsekvenser när landmärken som Nordiska museets torn får minskad synlighet. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser för riksintresset. Nationalstadsparken Varvs- och verkstadshallarna tillför ett samtida tidsskikt och förtydligar på så vis tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro i området, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 173 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 174 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 26 - Inloppet - Beckholmen från väster Vyn är en av flera som ska avspegla en passage förbi Beckholmen med reguljärtrafik med SL:s färjor eller Sjöstadstrafiken (Ressels rederi) men även vara relevant för hur Beckholmen upplevs från annan turisttrafik och fritidsbåtstrafik. Från denna punkt väster om Beckholmen upplevs ön på ett sällsynt tydligt sätt vara en egen ö i Stockholms inlopp. En ekonomibyggnad öster om Beckholmsbron gör förvisso bron svårare att läsa som en bro men landskapets former förstärker läsbarheten kring att det är ett sund och inte en vik mellan Södra Djurgården och Beckholmen. Ön möter det inre vattenrummet med en hög sprängstensslänt som delvis infiltrerats av spontanvuxen grönska. Kring Giraffkranen är grönskan mer utbredd. Inne i sundet ligger mindre fartyg förtöjda för att varvet ska kunna utföra reparations- och underhållsarbeten. De ligger förtöjda vid flytbryggor som nås via stålspänger. Invid fartygen uppfattas hur den naturliga topografin formar en avsats där Boställshuset är beläget och hur den lilla Tullpaviljongen bakom mobilkranen ligger på en högre höjd. Tak tillhöriga Gamla Dockmästarbostaden och ett garage skymtar ovan bergskammen mot en fond av Södra Djurgården. Stenvillan ligger på stort avstånd från övriga byggnader och omges av höga lövträd. Bergskärningen mellan villan och GV-dockan kan endast anas då de blå tälten och den provisoriska verkstadshallen bildar en samlad avskärmning framför. Raden av gula bodar har ett markant läge som front, en front som övergår i det långsträckta Pumphuset från 1920-talet. Genom kajskonstruktionerna till höger om Pumphuset kan läget för GV-dockan utläsas. Ovan Pumphuset reser sig pannskorstenen och Vaktbyggnaden mot en bakgrund och siluett som formas av flerfamiljshus i Jarlaberg och på Kvarnholmen. Till höger om Beckholmen syns bevarade byggnader från Finnboda varv som omvandlats till bostadsmiljö med vissa bevarade inslag. Bortom Finnboda bildar en skogsklädd norrsluttning i Nacka siluett. Jarlabergstornet (Nacka vattentorn) och höghuset vid Nacka Forum är välkända landmärken. Denna vy är från riksintresseperspektiv främst intressant sett utifrån Beckholmen och lärbarheten av holmen som en egen ö skild från Södra Djurgårdens parklandskap. De sjöfartshistoriska aspekterna är starka med Nya Djurgårdsvarvet och Sjöfartsverkets byggnader i anslutning till Beckholmen och med Finnboda varv som utgjort en av de mer betydande varvsverksamheterna i huvudstaden och till vilket det funnits funktionella kopplingar till Beckholmens dockor. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Relativt få riksintresseuttryck avspeglas vid denna utblick ut ur staden. Färre av Beckholmens byggnader och dockor framträder än från andra fotopunkter till sjöss. Påverkan Sett från väster framgår att vattenspegeln minskar något åt detta håll. De nya kajanläggningarna med påldäck som ramas in av naturstensmurar och som i Beckholmssundet övergår till en kombination av mur och stenlagd slänt. Nya ramper till flytbryggan i sundet upplevs besläktade med räcken på kajkanten. På västra Beckholmen bildar miljöstationen och varvs- och verkstadshallarna en samlad men mångformig enhet. Bebyggelsen upplevs tydligt marin och vänd mot vattnet med de stora portarna. Hallarna bygger bort topografi och Stenvillan med parken. En mindre del av berget förblir synligt vid Boställshuset. Varvshallen uppfattas i bilden som hög jämfört med intilliggande bebyggelse och landskap. Byggnaden blir siluettskapande i sin fulla längd, idag utgörs delar av den berörda sträckan av en landskapssiluett. Rivningen av bodarna och den provisoriska verkstadshallen ger ökad kontakt med östra Beckholmen och med Nackakusten. med landskapet bakom i söder. Pumphuset kan också upplevas i sin fulla längd och får än större betydelse som blickfång i det maritima stadsrummet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 175 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 176 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Giraffkranen får en mer framträdande verkan när den tecknar sig mot nya byggnader än i befintlig situation där den läses mot en rörig bakgrund. Konsekvenser Riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115] För uttrycket de öppna vattenrummen uppstår små negativa konsekvenser av att vattenspegeln minskar något. Ett mer välordnat möte med vattnet utgör en markant ändring som tillsammans med påldäcket gör att det tillfälliga och ofärdiga intrycket förändras. Detta återupprättande av kajer på västra Beckholmen gör att ön får en märkbart stärkt karaktär som en av sjöfart präglad del av Stockholm. Kajlösningarna kan inte ses isolerat utan läses samman med den nya bebyggelsen på västra Beckholmen. Tillsammans ger de genom skalan och upprepande motiv en rationell, industriell karaktär åt denna del av ön och åt inloppet. Den tillfälliga bebyggelse som ersätts har förvisso en samtida och utpräglat rationell karaktär och det har även krosstensslänterna som ersätts men det samlade greppet med byggnader och kajer ger en förskjutning mot en mer beständig och fast industrikaraktär. Den omformade miljön på västra Beckholmen ringas fortsatt in av historiska byggnader, både bostadshus och byggnader med stödfunktioner till dockorna. Det blir fortsatt läsbart att varvsmiljön har historiska lager. Att Stenvillan på krönet av berget och parkmiljön döljs innebär dock att en viktig del av öns historiska dimensioner inte längre kan upplevas från vattnet väster om ön. Stenvillans funktion som landmärke och symbol för Beckholmens historia försvagas. För uttrycket Beckholmen bedöms märkbara negativa konsekvenser uppstå genom att den centrala delen av ön med bergskärningen, parken och Stenvillan döljs. Små positiva konsekvenser uppstår genom att den levande historiska varvsverksamheten synliggörs genom anpassade byggnader och kajer och att kajer återkommer på västra Beckholmen efter 100 års uppehåll. Förändringen av siluetten och den tydligare uppdelningen mellan ett inre och ett yttre vattenrum innebär negativa konsekvenser eftersom Djurgårdens landskap inte blir lika tongivande i vyn och det blir svårare att läsa de yttre delarna av stadens inlopp. Riksintresset för Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inga konsekvenser bedöms uppstå för riksintresset. Nationalstadsparken I vyn skyms det centrala bergspartiet och därmed också en stor del av den framsprängda bergväggen mot väster som tillhör det centrala berget på ön. Det gör att topografin inte är lika tydlig. Beckholmen som en del av den stadsnära skärgården är svår att uppfatta idag. Med varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen och de nya yt- och kajpartierna i den västra delen, kommer kopplingen bli ännu svårare att göra, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Nationalstadsparken. Den verkliga vyn präglas starkt av den historiska sjöfarten med dess maritimhistoriska verksamheter på såväl Skepps-, Kastellholmen som på Beckholmen. Tillkommande bebyggelse befäster och förstärker den karaktären och skapar ett samtida ytterligare tidsskikt. Detta tydliggör tidsperspektivet för den maritima verksamhetens närvaro, vilket bedöms ge upphov till små positiva konsekvenser för Sjögården och Nationalstadsparken i stort. Att kajerna längs stränderna har återupprättas är positivt för Sjögården och dess karaktär, även om den nya påldäckskajen har en samtida utformning. Stenvillan med omgivande trädgård, bland annat beväxt med stora träd och Waldemarsudde döljs helt, vilket ger upphov till negativa konsekvenser för två av Nationalstadsparkens delområden, Sjögården och Södra Djurgårdsön. Dessa framträdande byggnader är värdefulla för Beckholmen som historisk varvsmiljö (Stenvillan) respektive för kungliga miljöer och friliggande byggnader omgivna av grönska (Waldemarsudde). Ny bebyggelse och anläggningar ger upphov till små negativa konsekvenser för dessa delområden. Sammantaget ger planförslaget små negativa respektive små positiva konsekvenser för delområdet Sjögården samt små negativa konsekvenser för delområdet Södra Djurgården och på Nationalstadsparken i dess helhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 177 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 178 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 27 - Guldbron mörkerbild Vyn är vald för att kunna utvärdera hur ny bebyggelse på Beckholmen kan komma att upplevas under mörka timmar, inte främst nattetid utan under årets mörkare del när varvsverksamheten pågår även efter mörkrets inbrott. Beckholmen ligger mitt i vyn och varvets arbetsbelysning i anslutning till GV-dockan gör att delar av miljön uppfattas som kraftigt upplyst. Pumphuset blir därmed en av de mest upplysta byggnaderna i vyn. Ovanför Pumphuset syns kraftigt vitt ljus tillhörande ett fartyg förtöjt vid Beckholmen. Giraffkranen är illuminerad och vänster om den gör arbetsbelysningen vid dockan att den framsprängda bergssidan nedanför Stenvillan framträder mot en mörk bakgrund. I linje med Stenvillan utgör de ljusa cisternerna i Bergs oljehamn ett påtagligt inslag i fonden. Vänster om cisternerna återfinns ett mörkare, längre avsnitt som sträcker sig fram till de illuminerade attraktionerna på Gröna Lund, den starkt upplysta restaurangen på Solliden och Hasselbacken. Kastellholmen utgör ett mörkt inslag i vyn. Till höger om cisternerna är Waldemarsudde fasadbelyst och kan urskiljas. Därbakom utgör bebyggelse vid Jarlaberg, Kvarnholmen och Finnboda ett landskapsavsnitt som är ljust genom att det är många lägenhetsfönster tända kvällstid. Mellan Finnboda och Danvikshem finns ett mörkt parti före det att lägenheter och det fasadbelysta hotellet i Saltsjöqvarn innebär ett annat ljust avsnitt i vyn. Skarpare ljus förekommer vid Viking Lines terminal och på rederiets fartyg. Vyns betydelse för riksintresset och Nationalstadsparken: Medelstor Vyn har främst betydelse i bemärkelsen kontrasten mellan det till stora delar mörka Djurgårdslandskapet som även inbegriper Sjögårdens miljöer på Skepps- och Kastellholmarna och övriga delar av staden. Att de för Djurgården särpräglande nöjesdestinationerna är illuminerade förstärker läsbarheten och orienteringen under de mörka timmarna och understryker skillnaderna mellan den tätare bebyggelsen i Evenemangsparken och parklandskapet längre österut på Djurgården. Sett till riksintressets övriga uttryck är betydelsen begränsad. Påverkan Varvshallen skärmar av en del befintlig belysning och blir en mörk vägg. Fönsterbandet blir ett synligt inslag eftersom närmaste omgivningen är mörk. Nackakusten är kraftigt upplyst av lägenhetsfönster och likaså destinationerna i Evenemangsparken. Fönsterbandet är närmast ett sobert inslag som understryker den mörka delen av Djurgården. Konsekvenser Inga konsekvenser bedöms uppstå för vare sig de två riksintressena eller Nationalstadsparken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 179 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning befintligtplanförslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 180 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser för riksintresset Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] – ”Nackas norra kust” Nedan redogörs för hur.de för Beckholmen och detaljplanen relevanta riksintresseuttrycken påverkas av de förändringar som detaljplanen medger. Konsekvenserna redovisas uttryck för uttryck. Riksintresseområdet påverkas på två sätt, dels påverkas vyer från riksintresset mot det angränsande riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården, dels påverkas upplevelsen av riksintresset sett från angränsande miljöer i Stockholm. Påverkan är visuell. Den betydelsefulla farleden som givit upphov till de riksintressanta uttrycken har en funktionell och symbolisk slutpunkt vid Skeppsbron och Gamla stan. En annan gren av Stockholms inlopp och som också har historisk betydelse är den som utgörs av Ladugårdslandsviken och Nybroviken. Från delar av farleden och från vypunkter på land skymmer varvs- och verkstadshallen delar av bebyggelsen vid Stockholms vattenrum, däribland mindre delar av Skeppsbroraden och delar av Gamla stans taklandskap. Gamla Stan som målpunkt för farleden blir dock fortsatt avläsbar som ett sammanhang och för bebyggelse vid Ladugårdslandsviken-Nybroviken blir skillnaden ifråga om synligheten inte betydande. Konsekvenserna för farledsmiljön bedöms bli små till märkbara negativa (se Tabell 7-1). I det omvända perspektivet där riksintresset i Nacka betraktas från Stockholm blir det en visuell påverkan sett från vypunkter vid Ladugårdslandsviken och från Slussen-Skeppsbron. En tydligare uppdelning mellan vattenrummen som till viss del blir följden av utflyttade kajer men framför allt av nya byggnader på västra Beckholmen försvagar sambanden mellan delar av centrala Stockholm och Nackas kust med farleden. Konsekvenserna för farledsmiljön bedöms bli små. Avseende den sprickdalsbetonade terrängen som kännetecknar riksintresset och påverkar dess bebyggelsestruktur bedöms konsekvenserna bli små negativa. Landskapet där obebyggda bergsytor eller skogsklädda höjder som bildar siluett skyms i mindre delar i flera vyer och blir därmed något mindre tongivande. Industrimiljöerna vid vattnet berörs på så sätt att Saltsjöqvarn och Finnboda varvs bebyggelse döljs eller skyms delvis. Synligheten för den monumentala och för stadsbilden viktiga Saltsjöqvarn påverkas från Nybroplan och från Strandvägen men byggnaden blir fortsatt möjlig att identifiera. Finnboda varv med dess olika bebyggelsekategorier döljs från Kastellholmen. I vypunkten på Kastellholmen påverkas farledsmiljön, sprickdalsterrängen och industribebyggelse vilket medför att konsekvenserna sett från denna punkt, bedömd som vara av medelstor betydelse för upplevelsen av riksintresset, bedöms bli märkbara negativa. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna ge upphov till en försvagning av riksintresset som därför skadas. Skadan bedöms vara begränsad (se Tabell 7-2). Den utveckling som planen medger på Beckholmen stärker också kommunikationsmiljön. Varv är en utpekad del i farledsmiljön men varvsfunktionen har tidigare försvagats vid nedläggning och omvandling av Finnboda. Planförslaget innebär en mer visuellt framträdande varvsmiljö och ger förutsättningar för långsiktig varvsverksamhet. Denna förstärkning av varvsfunktionen vid farleden bedöms ge positiva konsekvenser för riksintresset som därigenom förbättras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 181 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 7-2. Illustration ur Riksantikvarieämbetets handbok för kulturmiljövårdens riksintressen, beskriven som ”handlingsutrymmet vid tillämpning av hushållningsbestämmelsen – från att stärka det önskvärda till att förhindra det otillåtna”. På denna skala bedöms planförslaget i fråga om negativa konsekvenser motsvara den kolumn som markerats med gul tjock linje. Det finns även inslag av förbättring, markerad med tunnare gul linje. Tabell 7-1. Konsekvenser för berörda uttryck i riksintresset Norra Boo - Vaxholm - Oxdjupet - Lindalssundet [AB 51, 58] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 182 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser för riksintresset Stockholms innerstad och Djurgården Nedan redogörs för hur.de för Beckholmen och detaljplanen relevanta riksintresseuttrycken påverkas av de förändringar som detaljplanen medger. Konsekvenserna redovisas uttryck för uttryck. Stadslandskapet uppdelat på de olika öarna och malmarna, med de många broarna som förbin- der stadens olika delar med varandra och med ytterstaden Läsbarheten av Beckholmen som en av Stockholms öar är till stor del avhängig hur tydligt Beckholmssundet kan uppfattas och avläsas från olika punkter i staden. I befintlig situation är det från flertalet platser i landskapsrummet inte uppenbart att det finns ett sund som skiljer Beckholmen från Djurgården. Sundet är smalt och Beckholmens topografi med den centrala kullen som dessutom är bebyggd gör att det inte från alla vypunkter kan läsas som ett sammanhängande sund. Beckholmsbron är låg och syns inte från så många platser. Den enhetligt färgsatta bebyggelsen vid Nya Djurgårdsvarvet som bildar en sammanhängande front och fartyg och master i sundet underlättar förståelsen för att Beckholmen är en ö och inte en udde. Från vattenrummet finns det vinklar där det går att läsa sundet och där Beckholmsbron underlättar förståelsen. Föreslagna byggnader på västra Beckholmen kommer att från flera vypunkter på Södermalm skärma av delar av sundet med dess båtar och med den bakomliggande bebyggelsen vid Nya Djurgårdsvarvet. Effekten blir tydligast från Erstaterrassen och Fåfängan. Det bedöms dock inte uppstå någon avgörande skillnad gentemot befintlig situation. Delar av Nya Djurgårdsvarvet och båtarna i sundet förblir synliga. Nya kajer i utflyttade lägen på sydvästra Beckholmen medför att inloppet till Beckholmssundet visuellt smalnar av sett från vissa vypunkter. Detta bedöms dock inte påverka möjligheterna att läsa av sundet eller Beckholmen som en egen ö. Nya byggnader på östra Beckholmen kommer inte att påverka läsbarheten av sundet mer än marginellt, från begränsade delar av inloppet. I närområdet stärks sundet som element i landskapet genom att nya byggnader på västra Beckholmen skapar en tydligare rumslighet på sundets södra sida. Ny relativt enhetlig och väl igenkännlig bebyggelse på västra Beckholmen bedöms också kunna tydliggöra Beckholmen som en ö vars karaktär tydligt skiljer sig från Djurgårdens. Att Beckholmens särprägel förstärks och att ön lättare än idag kan identifieras även på långa avstånd bedöms stärka läsbarheten av Stockholms uppbyggnad med öar och malmar. Den visuella kontakten mellan öar och malmar påverkas i gengäld också negativt av att nya byggnader på västra Beckholmen får rumsskapande verkan som tydligare skiljer olika delar av staden från varandra. Genom att vattenrum som idag är synliga byggs för eller minskar i synlighet försvåras läsbarheten av hur öar och malmar relaterar till varandra. Sådana effekter uppstår främst från vattenrummet eller andra lågt belägna vypunkter men också från Beckholmens centrala kulle. Konsekvenserna för uttrycket stadslandskapet bedöms bli märkbara negativa och små positiva. Stadssiluetten med den begränsade och jämna byggnadshöjden där endast fåtal byggnader höjer sig över mängden Från ett antal vypunkter påverkas innerstadens siluett och landskapssiluetten på Djurgården genom att hallarna på västra Beckholmen avtecknar sig mot himlen. Det gäller från lågt belägna betraktelsepunkter och från vypunkterna på eller i nära anslutning till Beckholmen. Från högt belägna utsiktspunkter påverkas inte siluetten. Gamla stans siluett reduceras i fråga om synlighet sett från Waldemarsudde, Kvarnholmen och från delar av inloppet. Från Saltsjökvarn utgår Kungstornen ur Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 183 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning vyn. I de fall varvshallen tecknar sig mot himlen inför den en markerad horisontal som bidrar till att förstärka befintliga byggnaders horisontalitet i stadslandskapet i vyer österifrån som Kvarnholmen och Saltsjökvarn. När horisontalerna breder ut sig och ersätter ett mer uppbrutet taklandskap blir siluetten mer ensartad. Södermalms siluett med bebyggelsen på Erstaklippan och Stigberget blir inte längre sammanhängande sett från Beckholmsbron och Nya Djurgårdsvarvet. Från vypunkten på Nordensköldsgatan blir inte Åsöberget längre synligt. Eftersom betydelsefulla inslag i stadssiluetten inte längre blir synliga från ett antal platser i stadsrummet och då siluetten sedd från öster blir mer enhetlig bedöms märkbara negativa konsekvenser uppstå för uttrycket. Stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna: förkastningsbranterna, obe- byggda bergsformationerna och grönklädda höjderna som en del av stadsbilden I vyer från norr mot söder där Södermalm finns i bakgrunden påverkas synligheten för den av sprängningar förstärkta förkastningsbranten längs Stadsgården. Åsöbergets obebyggda delar påverkas i vyn från Nordenskiöldsgatan. Grönklädda höjder på Djurgården påverkas från vyn vid Fotografiska. Grönskan på Djurgården blir mindre tongivande i andra vyer men fortsatt sammanhållen och väl läsbar som ett grundläggande inslag i landskapet. Beckholmen med dess naturliga topografi blir fortsatt läsbar sett från öster och från vypunkter i söder samt från vattenrummet. Sett från väster skymmer hallarna på västra Beckholmen den framsprängda bergssidan öster om GV-dockan. I vyn från Waldemarsudde skymmer de småskaliga tillkommande byggnaderna mindre delar av den framsprängda bergväggen på öns östra sida. I några vyer skyms miljön uppe på kullen med Stenvillan och dess parkliknande trädgård, delvis eller i dess helhet. Nya kajer eller lagda stenslänter kommer inte att påverka de delar av Beckholmen där strandlinjen är naturlig. De naturgeografiska förutsättningarnas prägel på stadsbilden minskar något. Avseende topografin på Beckholmen blir effekten märkbar negativ men sammantaget bedöms konsekvenserna för uttrycket bli små negativa. Fronterna mot vattenrummen och Stockholms inlopp, både från Saltsjön och från Mälaren Av stadens fronter mot Saltsjön påverkas synligheten för några av de befintliga och planförslagets bebyggelse etablerar förstärkta fronter på Beckholmen. Flerbostadshusen vid Nordenskiöldsgatan i Djurgårdsstaden är den befintliga sjöfront som påverkas i högst utsträckning. Från punkter i inloppet, på Beckholmen och från Erstaterrassen får denna front som utgörs av byggnader från 1920-40-talet en försvagad roll. Byggnader i fronten skyms och fronten blir inte lika sammanhängande. Från flertalet av de vypunkter där det uppstår en påverkan blir dock fronten, som inte tillhör stadens kulturhistoriskt mer betydande eller medvetet formade, fortsatt tongivande. Nya Djurgårdsvarvets låga men täta bebyggelse utgör en separat front nedanför flerfamiljshusen. Varvs- och verkstadshallarna och miljöstationen kommer att från vissa punkter i inloppet eller från högt belägna utsiktspunkter på Södermalm skymma delar av fronten eller bryta upp den. Inte heller denna front kan sägas vara medvetet planerad. Nya fronter mot vattnet etableras, dels mot väster där ny bebyggelse sträcker ut sig, dels mot Beckholmssundet. En mer utpräglad frontverkan uppstår direkt mot inloppet där gavlarna på hallarna men också de två sydligaste byggnaderna på östra Beckholmen ger en ökad bebyggd inramning. Varvs- och verkstadshallarna vänder sig mot vattnet med gavlar och portar och blir ett landmärke och en ”port” att passera vid in- och utsegling. På östra Beckholmen bildar de nya Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 184 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning byggnaderna, som delvis uppförs närmare vattnet än befintliga byggnader, en förstärkt rygg av byggnader som bildar en front längs och inte mot vattenrummet. Beckholmen kommer att i olika utsträckning uppvisa förstärkta fronter mot samtliga väderstreck. Vissa landmärken och inslag i Stockholms bebyggelse kommer att dyka upp senare vid inseglingen. Till bebyggelse som kommer att framträda längre in i inloppet eller på annat sätt påverkas hör bl. a. den historiskt betydelsefulla stadsfronten vid Skeppsbron och Kastellet på Kastellholmen. Fronten mot inloppet genomgår också en fysisk påverkan genom utfyllnader, nya kajer och flytbryggor som kommer att förändra Beckholmens verkan i inloppet. Beckholmen kommer att genomgå en liknande process som andra kajmiljöer vid de inre vattenrummen genomgått - från oordnad, stökig och småskalig till att bli en mer välordnad, enhetlig representativ och välgestaltad marint präglad miljö, här dock med en industriell karaktär. För fronterna mot vattenrummen bedöms små positiva konsekvenser bli följden av nya kajer och stärkt bebyggd närvaro åt samtliga väderstreck på Beckholmen, liksom av en mer representativ karaktär i allmänhet. Små negativa konsekvenser uppstår då vissa befintliga fronters synlighet minskar något i betydelse. För inloppet från Saltsjön bedöms små till märkbara negativa konsekvenser uppstå då ny bebyggelse på västra Beckholmen visuellt skärmar av betydelsefulla inslag och landmärken i och i anslutning till inloppet och gör att de framträder senare under inseglingen än vad de gör idag. De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen mot vattnet Planförslaget medför en fysisk minskning av vattenspegeln genom utfyllnader sydväst om Beckholmen och genom ny flytbrygga vid öns sydöstra hörn. Denna minskning blir visuellt märkbar från några få vypunkter men möjlig att uppfatta från fler punkter. Ny kaj längs öns sydvästra sida påverkar också upplevelsen av vattenrummet. Här kommer vattenytan vara möjlig att se inunder den pelarburna kajkonstruktionen. I vilken utsträckning vattnet syns påverkas av betraktelsevinkel och ljusförhållanden men i huvudsak kommer den del av vattenytan som befinner sig under kaj vara beskuggad och därmed upplevas på ett annat sätt än övrig vattenspegel. Varvs- och verkstadshallarna att uppfattas som rumsskapande från flera vypunkter och från delar av inloppet kommer byggnaderna att i högre grad än idag separera vattenrummen, såsom i vyn från Kastellholmen. Från berörda platser innebär detta en tydligare indelning i inre och yttre vattenrum. Den visuella kontakten minskar mellan Ladugårdslandsviken och Strömmen från vypunkter inne i Ladugårdslandsviken. Från Nordenskiöldsgatan på Djurgården minskar den visuella kontakten med inloppet genom tillkomsten av de nya byggnaderna på västra Beckholmen. Nya byggnader på östra Beckholmen skymmer delar av vattenspegeln i inloppet och i Waldemarsviken från enstaka vypunkter. Sammantaget bedöms konsekvenserna för detta uttryck bli märkbara negativa. Vattenrummen som är en bärande del i riksintresset minskas något i fysisk bemärkelse och sambanden dem emellan försvagas genom en tydligare visuell avgränsning. Den utökade visuella uppdelningen kan också komma att stärka de olika vattenrummen som landskapsrum men vattenrummens öppenhet påverkas negativt. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som Långholmen och Skeppsholmen Beckholmen är ingen utpräglat grön miljö, särskilt inte efter saneringen 2011-15, och bör inte räknas in som en del av de av parklandskap dominerade delarna av staden. Från vissa delar av staden upplevs dock den gröna centrala delen med Stenvillan utgöra en Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 185 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning utlöpare av Djurgårdens grönska. Även om ingen fysisk påverkan sker på denna del av ön påverkas den gröna miljöns synlighet och verkan i stadsbilden från vissa vypunkter. Att bebyggelsens volym och avtryck utökas på norra sidan av inloppet innebär också att delar av Djurgårdslandskapet skyms från några av vypunkterna på Södermalm, från Slussen och från inloppet. Påverkan är visuell. Konsekvenserna bedöms bli små negativa av att kontakten med parklandskapet minskar från vissa vypunkter. Utsiktspunkter som gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet De många fotomontage som gjorts för att utvärdera planens påverkan på kulturmiljö och stadsbild innefattar de relevanta utsiktspunkterna som åsyftas. Såsom analysen av vyer och fotomontage visar, varierar graden av påverkan på vyerna från dessa utsiktspunkter. Från Mosebacke och Katarinavägen blir konsekvenserna små. Beckholmen kontrasterar i högre grad mot Djurgårdslandskapet och öns särprägel accentueras. Få riksintressanta uttryck påverkas. Från den mycket betydelsefulla utsiktsplatsen Fjällgatan blir de negativa konsekvenserna större. Härifrån uppfattas en minskning av vattenspegeln, Beckholmssundet blir svårare att uppfatta och läsbarheten av Djurgårdsstadens bebyggelsestruktur påverkas. Ny, genom sin skala iögonfallande bebyggelse med upplagsytor och nya kajer ger en industriell prägel i ett komplext och kulturhistoriskt rikt sammanhang. Samtidigt ersätts den provisoriska bebyggelsen och krosstensslänterna på västra Beckholmen med gestaltade byggnader och anläggningar som bidrar med en tydliggjord, välordnad och medvetet gestaltad struktur. Även från Fåfängan skyms betydelsefulla inslag i Djurgårdsstaden och Beckholmssundet blir mindre tydligt. För Beckholmen uppstår positiva konsekvenser då de olika delområdenas karaktär förstärks. Från den i sammanhanget mindre betydelsefulla utsiktspunkten vid Kastellet på Kastellholmen påverkas vattenrummet av minskad vattenspegel och bruten kontakt med stadens inlopp bortom Beckholmen. Uttrycket Beckholmen påverkas negativt genom att det blir svårare att läsa öns topografi och bebyggelsens sammanhang. Härifrån liksom från de andra utsiktspunkterna, Solliden undantagen, innebär nya ändamålsenliga kajer och byggnader att Beckholmen som levande varvsmiljö och industriminne tydliggörs. Från Solliden på Skansen blir påverkan på utsikten marginell. Varvshallen och giraffkranen blir synliga och underlättar orientering utan att skymma värdefulla inslag i vyn. Sammantaget bedöms konsekvenserna för utsiktspunkterna bli små negativa och små positiva. De offentliga rummen och bebyggelsen från 1600-talet som visar på stadens starka expansion Beckholmen är en del av staden som bebyggdes och nyttjades under 1600-talet. Bevarad bebyggelse från 1600-talet är mycket begränsad i omfattning på ön och utgörs av delar av Gamla Tjärinspektorsbostaden/ Gamla Dockmästarbostället. Byggnaden kommer inte att påverkas fysiskt av planen och ingen byggnad uppförs i dess direkta närhet. Planförslaget bedöms heller inte i övrigt påverkaläsbarheten av 1600-talets Stockholm. Planförslaget ger inte upphov till några konsekvenser för uttrycket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 186 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Områden med stenhus från 1600-, 1700- och första delen av 1800-talet. Stadspalatsen och malmgårdarna De stenhus som avses är belägna dels i Djurgårdstaden, dels på Södermalm. Järnvågshuset och Gamla Apotekshuset påverkas visuellt sett från Fåfängan, härifrån påverkas också läsbarheten avseende Djurgårdsstadens uppbyggnad. Järnvågshuset skyms även från miljön kring GV-dockan och från delar av vattenrummet. På Södermalm är det byggnader vid Fjällgatan som påverkas i vyer från Beckholmsbron och Nya Djurgårdsvarvet. För samtliga byggnader och miljöer från epoken som berörs är det fråga om visuell påverkan på långt avstånd, undantaget är Järnvågshuset som också skyms sett från närmare håll. För bebyggelsen på Södermalm bedöms konsekvenserna bli små negativa. Det kommer fortfarande finnas god möjlighet att uppleva Södermalms ålderdomliga bebyggelse ovan förkastningsbranten från många platser i staden och från Djurgården. För byggnaderna i Djurgårdsstaden bedöms konsekvenserna bli små till märkbara negativa. Fåfängan är en plats där möjligheterna att avläsa sammanhangen i Djurgårdsstaden är goda och dessa möjligheter försvagagas. Järnvågshuset får också en mer undanskymd roll i stadsbilden. Småskaliga trähus i stadens dåvarande ytter- kanter på Södermalm Småskaliga trähus som berörs av planförslaget är belägna på östra delen av Åsöberget och längs Fjällgatan. Bebyggelsen på Åsöberget skyms sett från Nordenskiöldsgatan och byggnaderna längs Fjällgatan skyms från Beckholmsbron och från Nya Djurgårdsvarvet. Historiskt har kontakten över vattnet varit betydelsefull, då många som arbetat på norra sidan av inloppet bott på den södra sidan. Dessa historiska förhållanden bedöms bli svårare att avläsa från de berörda platserna. Möjligheterna att avläsa trähusbebyggelsen från miljöer i närområdet påverkas inte. Små negativa konsekvenser bedöms uppstå. Hamnanläggningarna från skilda tider och byggnader som hör ihop med flottan och sjö- farten. Kajerna och hamnarna som skapar en karaktäristisk front mot vattnet Planförslaget omfattar en kraftig förändring av kajerna som utökas, byggs om och byggs nya där de idag saknas. Beckholmen kommer att i betydligt större utsträckning uppfattas som en miljö med hamnkaraktär, vid sidan av kajerna också genom RoRo-läget och nya flytbryggor på östra delen av ön. Fartyg vid kaj kommer att prägla Beckholmen och, i ny tappning, återknyta till de förhållanden som rådde före Marinens övertagande av ön och tillkomsten av GV-dockan då det fanns omfattande kajanläggningar på västra Beckholmen. Märkbara positiva konsekvenser bedöms uppstå för detta uttryck. Flottans miljöer på Skeppsholmen, Kastellhol- men och Galärvarvet Noterbart är att Beckholmen inte omnämns i detta sammanhang i riksintressebeskrivningen trots dess betydelse under de senaste 400 åren, då ön tidvis och för vissa ändamål har nyttjats för militär verksamhet. Under den period på 1900-talet då det huvudsakligen var flottan som bedrev verksamhet på Beckholmen tillkom såväl GV-dockan som ett antal byggnader. Beckholmen bör således räknas som en del av flottans miljöer. Ön som en historisk miljö präglad av flottan, kommer att påverkas genom att GV-dockan, som i nuvarande utformning härrör för 1940-talets utvidgning för flottans största fartyg, får nya mått och delvis ny utformning. Detta bedöms försvaga dockans och öns koppling till detta militära arv. Även krosstensslänterna har sin bakgrund i flottans epok på Beckholmen. Efter utfyllnaderna med sprängmassorna på 1920-talet fanns inte behov av att anlägga kajer och stenslänterna på Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 187 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning västra Beckholmen lämnades obearbetade. Befintliga slänter härrör i nuvarande tappning från 2010-talets sanering men typen av möte mellan ön och vatten motsvarar den som rådde efter 1920-talet. Att krosstenslänterna ersätts med kajer och en annan typ av slänter påverkar möjligheterna till förståelse för att flottans verksamhet var koncentrerad till dockan och att resten av västra Beckholmen var av underordnad betydelse. Skepps- och Kastellholmarna påverkas genom att de inte längre blir synliga från begränsade delar av inloppet eller att de uppträder längre fram under inseglingen. Symbolbyggnaden Kastellet skyms helt eller får minskad betydelse i några vyer. För uttrycket flottans miljöer bedöms konsekvenserna bli små till märkbara negativa eftersom flottans arv i form av GV-dockan påverkas fysiskt och de av flottans arv så präglade Skepps- och Kastellholmarna får en något minskad betydelse i stadsbilden. Kompletteringen med nya byggnader kopplade till varvsverksamheten bör därför ses som en naturlig fortsättning på den roll och de aktiviteter som bedrivits på ön. Konsekvenserna för uttrycket bedöms därför också bli små positiva eftersom platskontinuiteten för flottan och dess verksamheter på Beckholmen kan säkras och varvsanläggning kan leva vidare. Beckholmen med sina dockor, kranar och ma- gasin samt Djurgårdsvarvet Uttrycket Beckholmen är det enda där påverkan inte endast är visuell. Här görs ingrepp i GV-dockan och giraffkranen flyttas. Att GV-dockan utvidgas innebär en försvagning av kulturhistoriska värden kopplade till flottan. Men utvidgningen innebär att förutsättningarna för att den även framledes kommer att brukas förbättras, något som är en viktig aspekt i en levande industri- och militärhistorisk miljö där den pågående driften är en väsentlig del av kulturvärdet. Sett till varvsmiljön är inte en utvidgning negativ på samma sätt som den är för arvet efter flottan. Dockorna har alla utvidgats i omgångar och att de anpassas efter förutsättningarna är en naturlig del i förvaltandet av ett kulturarv med pågående verksamhet. Östra och Västra dockan bibehåller sin funktion men deras synlighet påverkas något sett från Fåfängan. Den välbevarade bebyggelsemiljön i anslutning till dockorna påverkas av att nya byggnader uppförs i anslutning till befintliga och på håll gör det svårare att läsa vad som är ursprungliga och äldre anläggningar kring dockorna. Giraffkranen är sedan tidigare bortkopplad från varvsverksamheten och kranens roll bedöms inte förändras påtagligt genom planförslaget. Den får en exponerad placering och blir ett väl synligt inslag vid vattenrummet. Stöttboden är ett magasin som åsyftas i riksintressebeskrivningen. Byggnaden behåller sin nära förbindelse med de dockor som är orsaken till att den uppfördes. Den blir dock inte lika framträdande sett från omgivningen då det uppförs nya byggnader i dess närhet. Den döljs inte av nya byggnader men dess synlighet reduceras. Utöver de inslag som nämns i uttryckstexten påverkas också upplevelsen av Beckholmens topografi. Från öster innebär nya byggnader att något av det väl synliga berget på centrala delen av ön skyms men påverkan blir liten. Från väster skyms stora delar av den markanta bergskärning som uppstod vid anläggandet av GV- dockan och som visar på öns kuperade kontur. I flera vyer har den befintliga provisoriska bebyggelsen en skymmande effekt. Stenvillan med parkmiljön i sitt symboliskt betydelsefulla läge på öns krön får också en påtagligt förändrad kontext sett från öster och väster. Från vypunkter i väster skyms hela eller delar av byggnaden medan den från östliga vypunkter ramas in av varvs- och verkstadshallarna. Det solitära läget upprätthålls dock i vyerna från söder. Synligheten reduceras också för Boställshuset och Gamla Tjärinspektorsbostaden. Boställshuset påverkas i högre grad och döljs i vyn från Katarinavägen och Fotografiska. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 188 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Uttrycket Beckholmen påverkas på flera sätt och konsekvenserna bedöms sammantaget bli märkbara negativa. Även positiva konsekvenser bedöms uppstå då den levande varvsmiljön utvecklas med nya permanenta anläggningar och byggnader som tydliggör öns särskilda roll och betydelse för Stockholms sjöfartshistoria. Nya Djurgårdsvarvet blir inte lika framträdande i stadsbilden som det är idag. Dess synlighet försvagas i flera vyer, från Södermalm och från inloppet. Varvets karaktäristiska gulfärgade byggnader kommer dock fortsatt att vara ett väl igenkännligt inslag i vyerna. Samtidigt stärks de sjöfartsrelaterade sammanhangen runt varvet genom ny varvsbebyggelse på andra sidan Beckholmssundet och med nya mer ändamålsenliga slänt- och brygganordningar på Beckholmssidan av sundet. Den maritimt inriktade miljön konsolideras. Djurgårdsstadens bostadsbebyggelse för bl.a. hantverkare och sjömän De äldre trähusen i Djurgårdsstaden som omfattas av uttrycket påverkas i begränsad omfattning avseende deras synlighet. Ett par av byggnaderna är i befintlig situation synliga i vyer från Södermalm och från inloppet. Dessa byggnader skyms från Fåfängan och från begränsade delar av inloppet. Att kontakten mellan dessa byggnader och Södermalms ostliga delar minskar får som beskrivits ovan under rubriken Småskaliga trähus i stadens dåvarande ytterkanter på Södermalm till följd att de historiska funktionella sambanden mellan dessa tidigt bebyggda delar av Stockholm blir svårare att utläsa. Då det är ett begränsat antal vyer som berörs bedöms planförslaget medföra små negativa konsekvenser för detta uttryck. Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stads- gränser och hamnlägen Tullpaviljongen på den centrala kullens nordvästra del har idag en placering där det ges goda möjligheter att blicka ut mot inloppet och de centrala delarna av Stockholms äldre delar. Utblickarna från paviljongen mot staden snävas in av de nya byggnadsvolymerna på västra Beckholmen. Sikten mot Stadsgårdskajen begränsas och kontakten med Stora tullhuset bryts. Tullpaviljongens synlighet i stadslandskapet och vattenrummet minskar. Den döljs av de tillkommande byggnaderna, sett från Katarinavägen, Fjällgatan och Stadsgårdskajen. Denna minskade synlighet och reducerade visuella koppling till inloppets inre delar och Stora tullhuset bedöms ge små negativa konsekvenser för uttrycket tullhus. Tullpaviljongen på Beckholmen har hög ålder men bedöms inte vara av avgörande betydelse för detta uttryck som konstitueras av flera framträdande byggnader. Cirkus och Gröna Lunds tivoli Cirkus påverkas inte av den föreslagna utvecklingen på Beckholmen. Gröna Lund har en framträdande plats i staden och vid vattenrummet. Eftersom Beckholmen ligger nära tivolit berörs det i flera vyer. De nya byggnaderna framträder antingen framför eller bortom attraktioner och byggnader på nöjesfältet. Påverkan blir i flertalet fall begränsad då de höga tornattraktionerna vittnar om tivolits existens och läge även framgent. Att delar av tornen döljs bedöms inte ge negativa konsekvenser för uttrycket. I några vyer blir även berg- och dalbanor mindre synliga och från Fåfängan skyms delar av tivolits grönska och byggnader, däribland stora scenen som är en viktig del av tivolits historia och identitet. I stadsbilden innebär utökade kontraster mellan den uppbrutna och luftiga karaktären på Gröna Lund och varvs- och verkstadshallarnas fasta och tyngre volymer att de olika delmiljöerna och deras skilda förutsättningar och karaktärer tydliggörs. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 189 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Att Gröna Lund får en något mindre framträdande roll i stadsbilden bedöms ge små negativa konsekvenser för uttrycket. Det är endast från Fåfängan och från en begränsad del av inloppet som en mer betydande påverkan uppstår. Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och sommarnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekelskiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, både i samlade grupper och som fristående byggnadsverk. Som redovisats ovan under uttrycken stadens anpassning till de naturgeografiska förutsättningarna och kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser skyms delar av Djurgårdens lummiga lövskogslandskap och barrskogsklädda höjder, av varvs- och verkstadshallen sett från Stadsgårdskajen vid Fotografiska och från några andra vypunkter i väst och sydväst. Denna påverkan är inte betydande, Djurgårdens landskap blir fortsatt sammanhängande och väl läsbart som ett av de starkaste karaktärsdragen i den östra delen av staden. Att Beckholmen som har en väsensskild historia jämfört med jaktparken och villabebyggelsen på Djurgården genom nya byggnadsvolymer och kajer tydligare skiljs ut från Djurgården bedöms inte ge negativa konsekvenser för riksintresset. Negativ påverkan uppstår istället för de bebyggda delarna av Djurgården där de två f.d. prinsbostäderna Oakhill och Waldemarsudde skyms från vissa vypunkter. Oakhill, nuvarande italienska ambassaden, skyms från Katarinavägen och Fotografiska, Waldemarsudde från Slussen. De båda villorna blir fortsatt möjliga att identifiera från dessa platser. Konsekvenserna för Djurgårdens rekreationslandskap och villabebyggelsen är av visuell art och bedöms bli små negativa. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 190 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 7-3. Konsekvenser för berörda uttryck i riks- intresset Stockholms innerstad med Djurgården [AB 115]. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 191 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 7-4. Illustration ur Riksantikvarieämbetets handbok för kulturmiljövårdens riksintressen, beskriven som ”handlingsutrymmet vid tillämpning av hushållningsbestämmelsen – från att stärka det önskvärda till att förhindra det otillåtna”. På denna skala bedöms planförslaget i fråga om negativa konsekvenser motsvara den kolumn som markerats med gul tjock linje. Det finns även inslag av förbättring, markerad med tunnare gul linje. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 192 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Samlad bedömning Konsekvenser för riksintresset Stockholms innerstad och Djurgården Beckholmen ligger väl exponerad i ett vidsträckt, centralt stadsrum och ett stort antal riksintresseuttryck är därför identifierade som relevanta i samband med planarbetet. Av de uttryck som påverkas bedöms hälften påverkas till en grad att konsekvenserna blir små negativa (se Tabell 7-3). Hit hör flera av de inslag i riksintresset som berör en särskild typ av bebyggelse, såsom småskaliga trähus på Södermalm, men också flera av de uttryck som ringar in Stockholms särpräglade stadslandskap och kontrasterna mellan tät stad och mer natur- och parkbetonade miljöer. Läsbarheten av dessa företeelser, strukturer och samband blir fortsatt god inom riksintresseområdet. En något högre grad av påverkan, små till märkbara negativa konsekvenser, uppstår för uttrycken Stockholms inlopp och för områden med stenhus från 1600-, 1700- och första hälften av 1800-talet. För inloppet uppstår påverkan då ny bebyggelse på västra Beckholmen visuellt skärmar av betydelsefulla inslag och landmärken i anslutning till inloppet. För de äldre stenhusen är det byggnader i Djurgårdsstaden, främst Järnvågshuset, och byggnader vid Fjällgatan och Mäster Mikaels gata på Södermalm som blir mindre framträdande i staden då de skyms från vissa vypunkter. Möjligheterna att uppleva Södermalms småskaliga bebyggelse på första parkett ovan förkastningsbranten blir fortsatt god från inloppet och från många andra miljöer kring vattenrummet. För Djurgårdsstaden är Fåfängan däremot en av få platser där man kan få en överblick över den äldre bebyggelsen och dess inbördes sammanhang. Här blir påverkan större vilket medför att graden märkbar aktualiseras. Två uttryck där konsekvenserna blir märkbara negativa är kopplade till upplevelsen av de öppna vattenrummen och stadens uppdelning på öar och malmar. Stora byggnadsvolymer på västra Beckholmen blir rumsskapande och ger siktbarriärer, vattenrummen blir visuellt mer uppdelade och det föreslås även en viss utökning av Beckholmens yta. Den visuella kontakten mellan vissa delar av staden, och därmed möjligheten att uppfatta stadens uppbyggnad, försvagas på samma sätt av de nya byggnaderna. Att Beckholmssundet blir svårare att läsa av från flera vypunkter medför att konsekvenserna bedöms vara av graden märkbara. Eftersom Beckholmen får en mer renodlad varvskaraktär och genom planförslaget därigenom skiljs tydligare från Djurgården bedöms även små positiva konsekvenser uppstå. Kopplat till upplevelsen av stadslandskapet är även stadens siluett. För siluetten bedöms konsekvenserna bli märkbara negativa då siluetten kring Gamla stan och Skeppsholmen sedd från öster blir mer enhetlig genom varvshallens horisontalverkan och genom att landmärken skyms från vissa vypunkter. Även upplevelsen av Södermalms siluett ändras från delar av Djurgården. Märkbara negativa konsekvenser bedöms också uppstå för uttrycket flottans miljöer. Den bedömningen har sin förklaring i utvidgningen av GV-dockan som ursprungligen anlades för reparationer av militära fartyg och planförslagets omdaning av västra Beckholmen vars karaktär delvis än idag präglas av att flottan inte hade behov av anordnade markytor eller kajer. Att varvsanläggningen kan leva vidare och utvecklas på samma plats bedöms även ge små positiva konsekvenser för uttrycket, inte minst för att det även i framtiden blir möjligt att reparera Försvarsmaktens fartyg. För flera av uttrycken som försvagas bedöms även positiva konsekvenser uppstå. Graden små positiva konsekvenser aktualiseras för fem uttryck. Förklaringen ligger i flera fall i att stads- och landskapsbilden får en tydligare struktur och en stärkt läsbarhet när Beckholmen utvecklas med ändamålsenliga kajer och byggnader som tydliggör öns särprägel och skapar nya fronter mot vattenrummen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 193 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning För uttrycken hamnanläggningar och kajer blir de positiva konsekvenserna märkbara. Att återupprätta kajer på Beckholmen bygger vidare på de historiska strukturer som präglade Beckholmen före 1920-talet men nu med samtida och välfungerande hamn- och kajanläggningar. Sjöfartens byggnader och miljöer i innerstaden har trängts tillbaka sedan 1900-talets mitt till förmån för flanörstråk. Att planförslaget omfattar byggnader och anläggningar som tydligt signalerar varvsverksamhet, gagnar sjöfarten och utökar dess avtryck i ett stads- och landskapsrum med rik maritim historia stärker samband och läsbarhet i den riksintressanta miljön. Beckholmen är ett eget utpekat uttryck i riksintresset och ett av de uttryck som påverkas både positivt och negativt. Beckholmen är det enda uttrycket där påverkan inte endast blir visuell. Ingrepp i GV-dockan, försvagad synlighet och dominans för Stenvillan, minskad synlighet för Boställshuset och det faktum att öns topografi blir svårare att avläsa från vattenrummen och omgivande stadsdelar ger sammantaget upphov till märkbara negativa konsekvenser. De positiva konsekvenserna utgörs av att den levande varvsmiljön utvecklas med nya permanenta anläggningar och byggnader som tydliggör öns särskilda roll och betydelse för Stockholms sjöfartshistoria. Många riksintresseuttryck påverkas negativt och den samlade bedömningen blir att riksintresset för kulturmiljövården försvagas i flera avseenden. Det innebär att riksintresset skadas. Det kan också konstateras att planförslaget medför positiva konsekvenser för relativt många uttryck för riksintresset. Kulturhistoriska värden har analyserats och beaktats i planarbetet, förslaget har tagits fram för att också berika kulturmiljön och stärka historiska samband. En annan stärkande åtgärd är att planförslagets byggnader och anläggningar avsevärt förbättrar framtida möjligheter att bedriva varvsverksamheten på denna plats där den har lång hävd. Det är varvsverksamheten som gjort att Beckholmen pekats ut som ett uttryck. Sammantaget innebär de stärkta värdena att riksintresset också förbättras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 194 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser för Kungliga nationalstads- parken Sjögården För Kungliga nationalstadsparken finns det en vård- och utvecklingsplan. Syftet med planen är att ge en samlad bild av de mål och riktlinjer som finns i planer enligt plan- och bygglagen (2011:90), utredningar, program och annat planeringsunderlag, för parkens vård och utveckling. Planen ska kunna användas som utgångspunkt för inriktning och prioriteringar i fråga om parkens skötsel, underhåll och utveckling. Vård- och utvecklingsplanen har ingen lagstadgad funktion vid olika typer av prövningar. Däremot utgår en del av de målbilder som redovisas här från juridiskt bindande dokument. Planen är indelad i 15 delområden. För varje delområde finns en beskrivning av delområdets nuläge respektive historiska hållpunkter. Här finns även en redogörelse för de värden som bör tas tillvara och utvecklas samt en målbild för respektive delområde. Beckholmen ligger inom delområdet Sjögården i vård- och utvecklingsplanen. Delområdet gränsar till delområde Västra Djurgården i norr. Beckholmssundet delar de två delområdena, vilket innebär att den marina miljön Nya Djurgårdsvarvet inte ingår i delområdet Sjögården. I avseendet att hantera den marina aspekten i närområdet, bör dock verksamheterna på den norra sidan av Beckholmssundet funktionellt sett ses som en del av delområdet Sjögården. I del II i vård- och utvecklingsplanen hanteras Nationalstadsparkens omgivning. Här tar man upp vissa landskapstyper som kräver särskild uppmärksamhet. Till en sådan landskapstyp räknas det centrala vattenrummet. På tillhörande karta finns vattenrummet för Ladugårdslandsviken och Stockholms ström, utritat som ett vattenrum av tre som särskilt tydligt representerar vattenrum i Nationalstadsparken. Det historiska örlogslandskapet som utgörs av Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet och Beckholmen med dess vegetation och topografi signalerar närheten till skärgården. Här följer ett urval av värdetexter med bäring på Beckholmen som enligt vård- och utvecklingsplanen bör tas tillvara och utvecklas i delområdet för Sjögården. Värdetexterna är i följande redogörelse kursiverade. Dessa följs av en konsekvensbedömning. Målbildstexterna har hanterats på samma sätt som värdetexterna och följs av en bedömning av hur projektet bedöms uppfylla målbilden för delområdet. Värden som bör tas tillvara och utvecklas Landskap och bebyggelse Ett landskap präglat av örlogsbasen, maritim verksamhet och skärgård De tillkommande byggnaderna är uppförda för maritimt ändamål på Beckholmen och bidrar till att stärka och förtydliga Stockholm som sjöfartsstad. Den aktuella utbyggnaden ligger i linje med rekommendationerna om den fortsatta utvecklingen av Sjögården. Utbyggnaden ger därför upphov till positiva konsekvenser för Sjögården. Den stora byggnadsvolymen och en utvidgad och ombyggd kajanläggning bidrar till att minska upplevelsen av Beckholmen som en del av den stadsnära skärgården avseende dess topografi och vegetation. Projektet ger upphov till små negativa konsekvenser för upplevelsen av den stadsnära skärgården. Samtidigt riskerar utbyggnaden att i vissa vyer minska upplevelsen av Beckholmen som en ö, då kajkanten förflyttas något västerut och bryggor byggs om i sundet mot Djurgårdsön. De fria vattenytorna är viktiga och sammanbinder områdets olika delar De tillkommande byggnaderna kommer att uppfattas från övriga delar av Sjögårdens kulturmiljöer och kommer att bidra till att stärka områdets maritima karaktär, vilket ger upphov till att visuellt binda samman de platser som representerar Stockholm i egenskap av sjöfartstad. Utbyggnaden ger därför upphov till positiva Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 195 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning konsekvenser genom att kopplingen mellan områdets olika delar stärks. T opografin är till stora delar oförändrad med rester av natur- mark, vilket ger en bild av Stockholms grundtopografi och en upplevelse av att skärgården når ända in i huvudstadens centrum De tillkommande byggnaderna på ön kommer att placeras så att de inte i någon fysisk bemärkelse påverkar Stenvillan och den omgivande park- och naturmarken. Det centrala bergspartiet på Beckholmen och den framsprängda bergssidan mot väster kommer dock att delvis skymmas av de nya byggnadsvolymerna, vilket minskar Beckholmens karaktär av skärgårdsö som en del av det stadsnära skärgårdslandskapet. Det ger upphov till små negativa konsekvenser för upplevelsen av Beckholmen såsom en del av en skärgård som når ända in i huvudstadens centrum. Den välbevarade kulturmiljön består av äldre byggnader som ligger i en miljö med parker, grönytor och kajer Stenvillan och dess omgivande park- och trädgårdsmark får ett försvagat visuellt utrymme på ön när de nya storskaliga byggnaderna tillkommer på den västra sidan, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser för Stenvillan som bebyggelsemiljö. De nya byggnaderna gör dock inget fysiskt intrång på vare sig öns bebyggelsemiljöer eller dess park- och grönytor. Kompletteringen med byggnader på den östra delen av ön är väl anpassad till befintlig bebyggelsestruktur och ger upphov till obetydliga konsekvenser för Sjögården. Om- och nybyggnaden av kajerna längs stranden på den västra delen av ön, kommer att innebära en mer sammanhållen kajkonstruktion som åter blir ett tydligt inslag i varvsmiljön. Det ger upphov till små positiva konsekvenser för Beckholmens historiska läsbarhet såsom en del av sjöfartsmiljöerna inom Sjögården. Bebyggelsefronterna mot vattnet är en viktig del i Stockholms stadsbild Med de nya byggnaderna kommer bebyggelsefronten mot vattnet att förändras i vyn från samtliga väderstreck. De bidrar till att den maritima prägeln stärks, vilket ligger i linje med rekommendationerna för Sjögårdens utveckling och ger därför upphov till positiva konsekvenser för Stockholms som sjöfartsstad Nationalstadsparkens utveckling. Från vissa vypunkter skymmer de stora byggnadsvolymerna på den västra delen av ön andra kulturhistoriskt värdefulla objekt och miljöer i vattenfronterna såsom Stadsholmen och Waldemarsudde. Från några platser skyms även Stenvillan på Beckholmen. Det ger upphov till små negativa konsekvenser. Området har många levande verksamheter med maritim anknytning De tillkommande byggnaderna kommer att stärka närvaron och säkra framtiden för de pågående verksamheterna med maritim anknytning inom Sjögården. Utbyggnaden av varvsverksamheten ger upphov till små positiva konsekvenser för utvecklingen av Sjögården och därmed av Nationalstadsparken, då utbyggnaden skapar förutsättningar för maritima verksamheternas fortlevnad och utveckling på Beckholmen. Örlogsbasens miljö och anläggningar Beckholmen har i vissa perioder under historiens gång utgjort en del av Stockholms örlogsbas och har en stark koppling till den historiska sjöfarten i - Den samlade bebyggelsemiljön i området speglar en funktionell helhet och lång kontinuitet med både verksamhetsområden, bostäder och kyrkogård. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 196 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning allmänhet inom Sjögården. Utbyggnaden av den maritima verksamheten ger upphov till små positiva konsekvenser för öns historiska sjöfartshistoria och därmed till Nationalstadsparkens utveckling. Dock skymmer byggnadsvolymerna på den västra sidan Stenvillan och Boställshuset med omgivande grönska men även dockorna. Det innebär att den historiska läsbarheten på Beckholmen som helhet försvåras, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser. Tillkommande byggnader kommer att uppföras utan att andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader påverkas fysiskt. Nya byggnader på östra Beckholmen infogas i den befintliga bebyggelsestrukturen och underordnas den rådande karaktären på byggnaderna. Graden av synlighet för Stenvillan och Boställshuset minskar i vissa vyer. Från andra vypunkter kommer de tillkommande byggnaderna på den västra sidan av ön att upplevas kontrastera i förhållande till den östra sidans byggnadsskala. Den nya bebyggelsen på Beckholmen ger dock upphov till små negativa konsekvenser för den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen på Beckholmen. Varvs- och verkstadshallarna föreslås på den västra sidan som idag inte hyser någon permanent bebyggelse. I Beckholmens tidigare historia har platsen dock hyst en stor mängd byggnader. - Bebyggelsen domineras av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som uppfördes mellan 1650 och 1950 med tyngdpunkt på 1700- och 1800-talen…forts - Beckholmen är med sin långvariga och pågående varvsverksamhet en unik miljö i Stockholms inre delar. Torrdockorna, pumpverk, förrådsbyggnader, boställen med mera berättar om Beckholmens historia som varvsområde. Industri- och varvsmiljöer De tillkommande byggnaderna skapar nya förutsättningar för en fortsatt levande maritim verksamhet på ön. Den nya bebyggelsen tillskapar en större kapacitet att ta hand om fartyg som inte torrsätts. Dessutom ger det bättre förutsättningar för övriga befintliga verksamheters överlevnad på Beckholmen i stort men även vid Nya Djurgårdsvarvet på Djurgårdssidan och vid den gamla lotsstationen. Utbyggnaden av den maritima verksamheten på ön ger upphov till små positiva konsekvenser för Nationalstadsparkens industri- och varvsmiljöer i dess helhet. Den tillkommande bebyggelsen på östra delen av ön kan inordnas i och förstärka den befintliga bebyggelsestrukturens riktningar. De nya byggnaderna på den västra sidan står i kontrast till den småskaliga bebyggelsen i anslutning till de två mindre dockorna, då byggnadsvolymerna är avsevärt större. Utbyggnaden på den västra delen ger därför upphov till små negativa konsekvenser för den unika varvsmiljön i dess helhet. De nya byggnaderna kommer att läggas till som ytterligare en årsring i kulturhistoriska berättelsen om den levande varvsverksamheten utan att något väsentligt i den äldre berättelsen går förlorat. Utbyggnaden av varvsverksamheten ger upphov till obetydliga till positiva konsekvenser för Beckholmens långvariga och pågående unika varvsverksamhet. - Nya Djurgårdsvarvet planeras att åter bli ett område med maritim verksamhet efter några decenniers törnrosasömn. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 197 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Rekreation och nyttjande Beckholmen med dess särpräglade kulturhistoria och pågående varvsverksamhet kommer att kunna erbjuda avkoppling, med en i det närmaste bilfri miljö. Enligt planprogrammet kommer ön i egenskap av Stenvillan med dess omgivande trädgård, beredas möjlighet att hysa skeppshandel, restaurang, konferens, utställnings- eller föreningsverksamhet, vilket kan bidra till målbilden för delområdet. Det ger upphov till små positiva konsekvenser. Möjligheten till rekreation på Beckholmen kommer inte att påverkas eftersom tillträdet kommer vara detsamma som idag. Däremot kommer utblickarna och kontakten med omgivande miljöer, främst i väster, att skymmas av varvs- och verkstadshallarna och i viss mån mot sydost, på grund av tillkommande byggnad på sydöstra Beckholmen, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser. Upplevelsen av de tillkommande byggnaderna på Beckholmen kommer att påverka utblickarna för frekvent nyttjade promenadstråk på Skeppsholmen, Kastellholmen och längs delar av Sydvästra Djurgårdsön. På promenadvägen längs Gröna Lund och längs stranden parallellt med Nordenskiöldsgatan hindras utblicken mot Strömmen och Södermalms förkastningsbrant av varvs- och verkstadsbyggnaderna, vilket ger upphov till små negativa konsekvenser. Sjögården är en oas i staden med begränsad trafik, närhet till vatten och promenader i parkstråk. Promenadstråken längs vattnet ger vackra utblickar, där Stockholms karakteristiska läge vid vattnet kan upplevas… forts. Möjligheten att förena museibesök med promenader i en intressant, historisk miljö ger utrymme för olika typer av variation. En moderniserad anläggning på Beckholmen kan medföra att verksamheten på Nya Djurgårdsvarvet gynnas, då kompetensen rörande reparationer av båtar med hjälp av dockning utvecklas i närområdet, vilket gynnar det angränsande traditionella varvets utveckling. Utbyggnaden av varvsverksamheten kan därför ge upphov till positiva konsekvenser för Nya Djurgårdsvarvet. Nya Djurgårdsvarvet skyms något i vissa vyer men sambandet stärks med ett iordningställt varv på andra sidan sundet, ett varv som uppvisar ett mer anpassat möte med vattnet. En varvsanläggning anpassad till dagens behov på Beckholmen kommer sannolikt inte att påverka verksamheten på Stockholms lotsstation i den östra delen av Beckholmssundet, då de största byggnadsvolymerna kommer att placeras på den västra sidan av ön. De byggnader som uppförs på den östra sidan stärker tillsammans med lotsstationen, närvaron av den levande maritima verksamheten på var sida om Beckholmssundet. Utbyggnaden av varvsverksamheten ger obetydliga positiva konsekvenser för lotsstationen och den maritima levande verksamheten. - Stockholms lotsstation med båtar är en levande maritim verksamhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 198 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Målbild Landskap och bebyggelse • Sjögården ska uppfattas som ett samlat maritimt landskap med stark historisk atmosfär, präglat av verksamheten vid Stockholms örlogsbas…forts. • Det ska vara möjligt att uppfatta de olika delarnas särart och historia: Skeppsholmen, Kastellholmen, Galärvarvet, Djurgårdsstaden, Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet. • Anläggningar med anknytning till varvsverksamhet, som kajer, kranar, dockor, pålar och dykdalber ska värnas som ett av områdets kännemärken. Målbildsuppfyllelse: Beckholmen i egenskap av båtvarv med bevarade dockor är en viktig komponent i det maritima landskapet. Med den tillkommande bebyggelsen kommer ön att stärka karaktären av fartygsvarv och den historiska örlogsverksamheten. Varvet kommer dessutom att bidra till att säkerställa kontinuiteten av maritim närvaro på ön och i hela delområdet Sjögården. På det viset stärker den planerade bebyggelseutvecklingen målbilden för delområdet. Dagens krosstensslänter och kajer kommer att renoveras och ersättas med kajer av olika karaktär kommer att tillkomma. Dessa anläggningar kommer få en ny samtida utformning. Planen innebär att det maritima landskapet i dess helhet kommer att stärkas i och med de åtgärder som planen tillåter. På det viset uppfyller utbyggnadsprojektet målbilden för delområdet. • De kvarvarande delarna av den ursprungliga skär- gårdsnaturen med branta klippor ska även fortsätt- ningsvis vara en del av öarnas kännemärke, särskilt när det gäller Skeppsholmen och Kastellholmen. På öarna ska den historiskt betingade oplanerade och självsådda vegetationen finnas kvar och ovanliga arter värnas. Målbildsuppfyllelse: Den tillkommande bebyggelsen och öns nybyggda kajer innebär att ett mindre område med vegetation på den nordvästra delen av ön kommer att hårdgöras. Denna yta och vegetation är dock inte en rest av skärgårdsnaturen utan anlagd efter saneringen 2011- 15. Att varvs- och verkstadshallarna från vissa vypunkter kommer att skymma den karakteristiska centralt belägna bergsformationen med Stenvillan och Bostället och dess omgivande trädgårdar, kommer att minska upplevelsen av Beckholmen som en del av den ursprungliga skärgårdsnaturen. Bergsformation och bebyggelsemiljön kommer dock inte påverkas fysiskt av planförslaget. • Bebyggelsestrukturen ska kännetecknas av bygg- nader i ett parklandskap… • Landmärken som Amiralitetshuset, Skeppsholm- skyrkan, Kastellet, Nordiska museet, Galärskjulen och Vasamuseet ska vara framträdande i stadsbil- den. Utblickarna mot dem ska inte döljas av täckan- de vegetation eller byggnader. Målbildsuppfyllelse: Nybyggnadsföretaget på Beckholmen bidrar till målbilden för delområdet eftersom park- och naturområdet i anslutning till Stenvillan inte kommer att påverkas fysiskt, även om miljön från vissa vypunkter skyms av varvs- och verkstadshallarna på den västra delen av ön. De nya varvs- och verkstadshallarna bygger vidare på en redan etablerad verksamhet som enligt vård- och utvecklingsplanen ska bevaras och utvecklas inom delområdet Sjögården. Att de nya byggnaderna ifrån vissa vyer skymmer eller delvis skymmer Kastellet och Nordiska museet, påverkar inte Nationalstadsparkens samlade värden. • Eventuella nybyggnader ska inordnas i den befint- liga bebyggelsestrukturen men tillåtas ha en egen karaktär. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 199 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Målbildsuppfyllelse: Stor omsorg har lagts och kommer att läggas på byggnadernas utformning och färgsättning för att de ska anpassas till den befintliga bebyggelsestrukturen men även tydligt manifestera dess funktion, vilket är i enlighet med målbilden. På östra Beckholmen inordnas nya byggnader i det befintliga bebyggelsemönstret vad gäller volym och placering. Rekreation och nyttjande • Sjögården ska vara en kulturhistorisk oas mitt i sta- den som erbjuder avkoppling, en behaglig rytm och endast ett begränsat inslag av biltrafik. • Området ska vara ett attraktivt besöksmål och en mötesplats med inriktning på maritim verksamhet, kultur, nöjen, utbildning och hantverk. • De unika kulturhistoriska värdena ska vara utgångs- punkten för områdets vidare utveckling. • Beckholmen och Nya Djurgårdsvarvet ska präglas av verksamheter med skepps- och varvsanknytning. • Stränder och kajer ska så långt möjligt vara fram- komliga för allmänheten. Målbildsuppfyllelse: Beckholmen med dess särpräglade kulturhistoria och pågående varvsverksamhet kommer att kunna erbjuda avkoppling, med en i det närmaste bilfri miljö. Enligt planprogrammet kommer ön i egenskap av Stenvillan beredas möjlighet att hysa skeppshandel, restaurang, konferens, utställnings- eller föreningsverksamhet, vilket kan bidra till målbilden för delområdet. Planförslagets ambition är att säkerställa fortsatt verksamhet till fördel för sjöfarten och varvsverksamheten i Stockholm. De tillkommande byggnaderna är ett samtida tillägg till befintliga historiska bebyggelsemiljöer och grönstrukturer på ön. Planförslaget medger att en ny generation byggnader tillförs den historiska varvs- och sjöfartsmiljön. Av planen framgår att den arkitektoniska gestaltningen av byggnaderna sker med en hög ambitionsnivå anpassad till respektive närmiljö och funktion. Det innebär att stor hänsyn kommer att tas till de unika kulturhistoriska och varvshistoriska värdena och till de särskilda lokala bebyggelsekaraktärerna inom olika delar av Beckholmen. Överlag är planförslaget inriktat på att tillgodose behov för varvsverksamhet, i kommersiell såväl som i föreningsform, och att förbättra förhållandena för dessa verksamheter. Huruvida varvsverksamheten med dockor, bryggor och kajer kommer att kunna vara öppna för allmänheten är oklart. Men sannolikt kommer delar av ön liksom idag kunna vara tillgänglig för besökare. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 200 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Samlad bedömning konsekvenser för Kungliga nationalstadsparken Utbyggnaden av maritima byggnader och anläggningar på Beckholmen stärker Stockholms identitet som sjöfartsstad och följer rekommendationerna för delområdet Sjögårdens utveckling. De stora byggnadsvolymerna och de nya kajerna påverkar dock negativt upplevelsen av Beckholmen som en del av stadsnära skärgården, eftersom topografin inte blir lika synlig. Med nuvarande utfyllnader och krosstensslänter är emellertid skärgårdskaraktären redan begränsad med undantag för öns centrala delar. Byggnaderna syns från olika delar av Sjögården, vilket visuellt stärker områdets maritima karaktär och kopplingen mellan olika delar av området. Placeringen av byggnaderna påverkar inte Stenvillan eller omgivande parkmark i fysisk mening men de skymmer delvis det centrala bergspartiet och andra kulturhistoriska objekt på ön. Detta medför små negativa konsekvenser för upplevelsen av Beckholmen som en skärgårdsö. Utbyggnaden påverkar också den visuella upplevelsen av Stenvillan och Boställshuset. Trots negativa visuella effekter stärker utbyggnaden närvaron av maritima verksamheter på Beckholmen och säkrar sjöfartens framtid på ön, vilket gynnar både Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Den nya bebyggelsen på den västra sidan av ön skapar en större kapacitet för att hantera fartyg och förbättrar förutsättningarna för befintliga verksamheter, inklusive Nya Djurgårdsvarvet. Den kulturhistoriska betydelsen av Beckholmen som sjöfartsområde bevaras genom att de nya byggnaderna på den östra sidan av ön integreras i den befintliga strukturen utan att mer än i viss mån påverka värdefulla byggnader eller strukturer. Sammanfattningsvis bidrar utbyggnaden till små positiva konsekvenser för den maritima verksamheten och kulturhistorien, samtidigt som vissa negativa visuella konsekvenser uppstår. De för allmänheten tillgängliga delarna av Beckholmen kommer att utökas genom att trädgården vid Stenvillan läggs ut som park och genom att Stenvillan kan få publikt innehåll. Tillgängligheten för allmänheten förbättras, vilket är positivt för de rekreativa värdena. Nya varvs- och verkstadshallar kommer att skymma utsikten på ön, västerut och delvis mot sydost, vilket ger negativa konsekvenser och utblickarna från Skeppsholmen, Kastellholmen, Waldemarsudde och Nordenskiöldsgatan kommer att påverkas av de storskaliga hallarna, vilket ger negativa konsekvenser för de rekreativa värdena. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 201 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 7-5. Konsekvenser för berörda uttryck i Nationalstads- parken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 202 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konsekvenser fornlämningar Föreslagen detaljplan berör inga kända fornlämningar på och invid Beckholmen. Fornlämningar som ligger i vattnet bedöms ligga på ett avstånd som gör att de inte riskerar att beröras. Om ytterliga lämningar påträffas vid markarbeten ska arbetet avbrytas och länsstyrelsen kontaktas. Sammantaget bedöms planförslaget innebära risk för obetydliga/försumbara konsekvenser för fornlämningar. Konsekvenser i relation till plan- och bygg- lagen Kulturvärdena på platsen I relation till de i kulturmiljöanalysen (Tyréns 2024) sammanställda och identifierade värdebärande karaktärsdragen på Beckholmen bedöms konsekvenserna av planförslaget som helhet vara begränsade. Inga befintliga byggnader som är utpekade som särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt rivs eller byggs om eller till. Inga ingrepp görs i bevarad topografi eller grönstruktur. 1800-talsbebyggelsen i anslutning till Västra och Östra dockan påverkas av att nya byggnader integreras i strukturen. Sambanden mellan dockorna och de med dockorna samtida byggnaderna bryts inte, nya byggnader placeras utanför den sammanhållna byggnadsgruppen. Att denna miljö där ett betydelsefullt tidsskikt dominerar inte längre blir lika renodlad bedöms innebära små negativa konsekvenser för bebyggelsestrukturen. Även 1900-talets årsring på östra Beckholmen blir fortsatt sammanhållen när nya byggnader adderas öster om Radarskolan och Vasakonserveringen. Byggnaderna från 1900-talets mitt blir dock mindre framträdande då ön betraktas från öster. Byggnaderna mellan dockorna påverkas i liten omfattning av planförslaget. Avseende ingreppen som behöver göras i GV-dockan är detaljeringsnivån i detta skede inte tillräckligt djup för att kunna göra en bedömning om dockan riskerar att förvanskas. Åtgärden kommer att prövas av Riksantikvarieämbetet i samband med tillståndsansökan för ändring av det statliga byggnadsminnet. Övriga värdebärande anläggningar påverkas inte negativt av planförslaget, för naturstenskajen vid GV-dockan bedöms positiva konsekvenser uppstå då kajen får ett stärkt sammanhang. De begränsade konsekvenserna för de värdebärande karaktärsdragen innebär att Beckholmens kulturvärden inte riskerar att förvanskas. Intresset av en god helhetsverkan Analysen av påverkan och konsekvenser av planförslaget består bland annat av ett antal vypunkter som valts ut för analys av stads- och landskapsbild och platsens kulturvärden för bedömning av eventuell påverkan på riksintresse respektive Kungliga nationalstadsparken. Av analysen framgår att ett antal vyer påverkas negativt av planförslaget när det gäller intresset för god helhetsverkan, natur- och kulturvärdena på platsen och på stads- och landskapsbilden. I vyn från Kastellholmen är de föreslagna varvs- och verkstadsbyggnaderna i blickfånget. De tillkommande byggnaderna upplevs storskaliga i förhållande till andra historiskt sett dominerande byggnader längs Stockholms inlopp såsom Danvikshem och Saltsjöqvarn. Byggnaderna påverkar upplevelsen av landskapet i stor utsträckning. I vyn kan Stenvillan, som inte bibehåller sin verkan som solitär, och delar av den framsprängda bergsvägen fortsatt upplevas. Även Pumphuset syns på den södra sidan om de föreslagna byggnaderna. Det innebär att Beckholmen fortfarande kan upplevas som en ö och en helhet. De nya kajpartierna uppfattas som iögonfallande men som en del av sjöfartskaraktären som kantar Ladugårdslandsviken. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 203 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I vyn från Skeppsholmen vid färjan skymmer varvs- och verkstadshallarna samt miljöstationen Beckholmens småskaliga bebyggelse. Hallarna upplevs storskaliga och något kompakta i förhållande till historiskt sett storskaliga byggnader längs Stockholms inlopp såsom Saltsjöqvarn och Gröna Lunds mer luftiga nöjesparkanläggning vid Ladugårdslandsviken. De nya kajpartierna uppfattas som en del av sjöfartskaraktären som kantar Ladugårdslandsviken. Från Guldbron upplevs de nya byggnaderna som en del av bebyggelsen som tillhör Stockholms sjöfart och läses samman med Kastellholmens bebyggelse och den lokala kontexten på Beckholmen. De tillkommande byggnaderna upplevs som storskaliga men tar inte uppmärksamhet från det omgivande landskapets landmärken eller bärande karaktär där storskaligheten redan är etablerad. Från Mosebacke, Katarinavägen och Fjällgatan upplevs de nya byggnaderna som en del av bebyggelsen tillhörande Stockholms sjöfart genom att de stärker upplevelsen av verksamheten vid Nya Djurgårdsvarvet och på Beckholmen. De tillkommande byggnaderna skymmer den framsprängda bergväggen och Bostället. Stenvillan kan skönjas bakom byggnaderna. De tillkommande byggnaderna upplevs som storskaliga men tar inte uppmärksamhet från det omgivande landskapets landmärken eller bärande karaktär. Landskapets helhetsverkan påverkas därmed inte av den tillkommande bebyggelsen. I vyn från Erstaterrassen upplevs de tillkommande byggnaderna på Beckholmen som en del av bebyggelsen tillhörande Stockholms sjöfart. Byggnaderna på den västra sidan ger ett storskaligt intryck av landskapet som helhet. Sjöfarts- och varvskontexten som omger de storskaliga byggnaderna framgår dock tydligt genom att den östra sidans äldre bebyggelse tillsammans med samtliga tre dockor och Nya Djurgårdsvarvet i Beckholmssundet kan uppfattas. De nya kajpartierna stärker sjöfartskaraktären på Beckholmen, vilket bekräftar varvs- och verkstadsbyggnaderna såsom en del av den historiska varvsmiljön. Från Fotografiska på Stadsgårdskajen uppfattas varvs- och verkstadshallarna som större då vypunkten ligger lägre än de ovanstående vyerna. De tillkommande byggnaderna döljer Beckholmssundet, Bostället och den framsprängda bergväggen och skymmer även delar av Stenvillan. Hallarna uppfattas som kompakta och drar till sig uppmärksamheten genom att de bryter siluetten mot Skansenberget som i övrigt endast bryts av Gröna Lunds åkattraktioner, Kaknästornet, Bredablick och Hällestadsstapeln. Byggnaderna bidrar därmed inte till en god helhetsverkan för stads- och landskapsbilden. I vyn från Fåfängan hamnar den nya bebyggelsen i dess varvskontext på Beckholmen och vid Nya Djurgårdsvarvet. Bakom de tillkommande byggnaderna möter flerbostadshusen i Djurgårdstaden och Gröna Lund upp i skala. Varvs- och verkstadshallarna med den hårdgjorda ytan framför och de nybyggda kajerna upplevs som storskaliga. Beckholmens småskaliga karaktär och topografi kan fortfarande upplevas. Det finns därmed en acceptans för de tillkommande byggnaderna, vilket innebär att en god helhetsverkan kan uppnås. Från Saltsjökvarn uppfattas varvs- och verkstadshallarna som större då vypunkten ligger lägre än flera av de övriga vyerna. När det gäller storskaligheten hittar hallarna dock stöd i Hötorgshusen till vänster och Djurgårdsstadens flerfamiljshus till höger. De tillkommande byggnaderna skymmer inte andra komponenter på Beckholmen utan utgör snarare en fond till den äldre varvsbebyggelsen, vilket innebär att den nya bebyggelsen blir en del av varvskontexten på Beckholmen. I vyn från vattnet direkt söder om Beckholmen uppfattas de tillkommande byggnaderna tydligt som en del av varvsmiljön på ön. Hallarna på den västra sidan uppfattas i volym harmoniera med de bakomliggande flerfamiljshusen i Djurgårdsstaden men även med Pumphuset på motstående sida om GV-dockan. Tillkommande byggnader på den östra sidan är väl anpassade i utformning och volym till befintliga byggnader. Planförslaget bedöms vara väl anpassat till stads- och landskapsbilden och bidrar till en god helhetsverkan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 204 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I vyn från vattnet väster om Beckholmen upplevs varvs- och verkstadshallarna med miljöstationen storskaliga och avvikande i förhållande till omgivande stads- och landskapsbild. Hallarna skymmer väsentliga delar av öns kvaliteter och kännemärken i form av det centrala bergspartiet med den tronande Stenvillan. Planförslaget bedöms sett från denna del av vattenrummet inte vara anpassat till stads- och landskapsbilden och bidrar inte till en god helhetsverkan. Närmiljön på Beckholmen, direkt öster om GV-dockan (Västra Beckholmen) påverkas starkt av de nya hallarna, då byggnaderna skymmer utblickarna mot Västra Djurgårdsön och delar av Ladugårdslandsviken. Det innebär att utblickar över stora delar av stadslandskapet inte längre är möjliga, vilket är negativt. I den funktionella kontexten närmast dockorna är dock utblickar mot omgivningen inte lika väsentliga. I vyn från det centralt belägna och offentligt tillgängliga bergspartiet vid Stenvillan (Centrala Beckholmen mot väster) uppfattas varvs- och verkstadshallarna som storskaliga. De skymmer Strömmen, mycket av Ladugårdslandsviken, Slussen med Skeppsbroraden och Kastellholmen, vilka är viktiga komponenter i stads- och landskapsbilden. Byggnadshöjden innebär att stadens siluett inte kan uppfattas alls. Placeringen av hallarna medför inte att några befintliga kulturhistoriska miljöer påverkas fysiskt. Byggnaderna följer långsidan på GV-dockan som i dess modifierade form når upp till en motsvarande storskalighet som hallarna, vilket upplevs som något förlåtande, då dockan utgör en del öns varvs- och sjöfartshistoria. I följande vyer bedöms hänsyn tas till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan: • Beckholmsbron • Waldemarsudde • Strandvägen • Nybroplan • Kvarnholmen • Solliden • Inloppet från öster • Nordenskiöldsgatan • Centrala Beckholmen mot väster • Centrala Beckholmen mot sydost • Guldbron mörkerbild De kulturhistoriska värdena på Beckholmen är tätt förknippade med öns varvs- och sjöfartshistoria. Tillkommande byggnader blir en ny generation av varvsbyggnader. Placeringen av hallarna på den västra delen av ön innebär att inga befintliga kulturhistoriskt känsliga miljöer påverkas fysiskt. I kulturmiljöanalysen har den västra delen bedömts vara minst känslig att bebygga. Byggnaderna följer befintliga strukturer, såsom dockornas och framför allt GV-dockans, riktning på ön. Byggnadernas föreslagna utformning och materialverkan bedöms bidra till en god helhetsverkan på platsen. Arkitektur och material hanterar skalan både på avstånd och på närmare håll genom fasadindelning och reliefverkan. Fasadmaterialen är beprövade och redan väl etablerade i stads- och landskapsrummet. Kompletteringen av den mer småskaliga strukturen på östra Beckholmen är gjord med hänsyn till den befintliga bebyggelsen både vad gäller placering och utformning av nya byggnader. Planförslagets byggnader har övergripande ett tydligt släktskap med befintlig bebyggelse samtidigt som de i sin arkitektur är avläsbara som tillägg. Tillkommande byggnader är delvis avsedda för ändamålsenlig förvaring vilket kan ge en bättre strukturering av ytorna och färre upplag och containrar vilket bidrar till en god helhetsverkan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 205 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning De föreslagna ändringarna av Beckholmens möte med vattnet är avsedda att effektivisera varvsverksamheten och ge ett gott skydd mot erosion. Nya kajer och lagda stenslänter bedöms också bidra till att Beckholmen får en god helhetsverkan i stads- och landskapsbilden. Mötet med vattnet är anpassat till de olika karaktärer öns delområden har med vidare utbyggnad av träkonstruktioner på östra delen, naturstenskajer kring dockorna och rationell påldäckskaj på delar av västra Beckholmen. Mot de mest centrala delarna av staden föreslås naturstenskajer som knyter an till det befintliga huvudsakliga mönstret längs kajerna. Översiktsplan och byggnadsordning Planförslaget bedöms vara förenligt med riktlinjerna och vägledningarna om att göra tillägg i kulturmiljön med ett medvetet förhållningssätt till stadsdelarnas karaktär och kvaliteter. Ny bebyggelse förstärker öns befintliga strukturer. I utformning och färgsättning har vägledningarna för stadens ton följts. I översiktsplanen och byggnadsordningen lyfts frågor om topografin, skalförskjutning vid vattenrummen liksom utblickar och siktlinjer mot vattnet som angelägna att hantera vid planläggningen. I relation till dessa aspekter finns det frågor där förslaget utmanar riktlinjer och vägledning. Läsbarheten av topografin påverkas och det blir en skalförskjutning i närområdet men inte vid vattenrummet som helhet. Utblickar mot vattnet påverkas från Beckholmen och Djurgårdsstaden. Planbestämmelser och arkitekturprogram I enlighet med ambitionerna i översiktsplanen säkerställs skydd av kulturvärden i detaljplanen. Rivningsförbud och skyddsbestämmelser meddelas för byggnader som omfattas av det statliga byggnadsminnet men också för övriga byggnader som pekats ut som värdebärande karaktärsdrag i kulturmiljöanalysen. Ett arkitekturprogram har tagits fram i samband med planarbetet med syftet att söka säkerställa att gestaltning av tillkommande inslag och förvaltningen av miljön blir i linje med den som eftersträvas i planen. Samlad bedömning konsekvenser i relation till plan- och bygglagen Sammantaget bedöms planförslaget till övervägande del vara utformat i överensstämmelse med plan- och bygglagens regler om lämplighet sett till kulturvärden, till stads- och landskapsbilden och till intresset av en god helhetsverkan. Analysen av de fotomontage som tagits fram i samband med planarbetet visar att de ändringar som planen medger bedöms riskera att innebära att en god helhetsverkan inte uppnås från samtliga vypunkter. Det är från de närliggande vypunkterna Skeppsholmen och Kastellholmen, främst den senare, och från vattenrummet väster om Beckholmen som varvs- och verkstadshallarna skymmer mycket av de befintliga inslagen på Beckholmen och inverkar på upplevelsen av landskapet. Kulturvärdena på platsen, konkretiserade i de värdebärande karaktärsdrag som redovisas i kulturmiljöanalysen (Tyréns 2024), bedöms påverkas i liten utsträckning och konsekvenserna blir därmed begränsade. Kulturvärden på ön riskerar inte att förvanskas, varken i fråga om enskilda byggnader eller avseende den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljön. De nya byggnader och anläggningar som planen medger bedöms vara väl anpassade till Beckholmens befintliga strukturer med tre delområden med vitt skild karaktär och till befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Nya byggnader kan bidra till en bättre struktur och ordning avseende marken på ön då behov av containrar för förvaring minskar. Föreslagen utformning och materialval i fråga om byggnader och kajer bedöms bidra till en god helhetsverkan. Sammantaget bedöms planförslaget till övervägande del vara utformat i överensstämmelse med plan- och bygglagens regler om lämplighet sett till kulturvärden, till stads- och landskapsbilden och till intresset av en god helhetsverkan. Med införandet av rivningsförbud och skydds- bestämmelser för samtliga särskilt värdefulla byggnader inom planområdet säkerställs ett långsiktigt skydd för kulturvärden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 206 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.1.3 Samlad bedömning konsekvenser för kulturmiljö För riksintressena för kulturmiljö, Norra Boo- Lindalssundet-Vaxholm-Oxdjupet och Stockholms innerstad med Djurgården, uppstår både negativa och positiva konsekvenser. De negativa konsekvenserna bedöms vara fler och mer långtgående än de positiva. Planområdets läge gör att ett stort antal riksintresseuttryck inom Stockholms innerstad med Djurgården berörs, Beckholmen är också ett eget uttryck. De kulturhistoriska värden som konkretiseras genom dessa uttryck försvagas vilket medför att riksintresset skadas. De negativa konsekvenserna kan sammanfattas i att läsbarheten av stads- och naturlandskapet försvåras, däribland inloppet och vattenrummen, och att värdebärande inslag i stadsbilden skyms. Bland de inslag som skyms eller vars verkan i stadslandskapet förändras hör bebyggelsen och topografin på centrala Beckholmen. De positiva konsekvenserna består bland annat i att Beckholmens unika roll i Stockholm tydliggörs. För uttrycket hamnanläggningar blir de positiva effekterna märkbara av att kajer återupprättas på Beckholmen och sjöfartshistoriska aspekter i riksintresset stärks. För riksintresset Norra Boo-Lindalssundet- Vaxholm-Oxdjupet försvagas värden knutna till sprickdalslandskapet och industribebyggelsen. Riksintressets skadas därmed i begränsad omfattning. Att varvsverksamheten vid farledsmiljön blir mer framträdande innebär också positiva konsekvenser som stärker och förbättrar riksintressets värden. För Kungliga nationalstadsparken blir konsekvenserna både positiva och negativa. De stora byggnadsvolymerna på västra Beckholmen och de nya kajerna påverkar upplevelsen av Beckholmen som en del av stadsnära skärgården. Viktiga byggnader på ön skyms och även andra objekt inom Nationalstadsparken som Kastellet på Kastellholmen och Waldemarsudde påverkas av minskad synlighet. Trots negativa visuella effekter stärker utbyggnaden närvaron av maritima verksamheter på Beckholmen och säkrar sjöfartens framtid på ön, vilket gynnar både Sjögården och Nationalstadsparken som helhet. Rekreativa värden stärks av ökad tillgänglighet för allmänheten men försvagas genom att utsikterna från Beckholmen och dess närmiljö mot omgivningen snävas in. Uppfyllelsen av vård- och utvecklingsplanens målbild för utvecklingen av Sjögården bedöms i huvudsak bli god genom utvecklad varvsverksamhet, stärkt maritim karaktär och utökad tillgänglighet men det finns inslag i målbilden kring topografi, rekreation och landmärken som inte uppfylls. Hela Beckholmen är statligt byggnadsminne. Ett genomförande av planförslaget medför att två av skyddsbestämmelserna inte kan efterlevas och att Riksantikvarieämbetet behöver ge tillstånd till ändring i strid med bestämmelserna. Inga befintliga skyddade byggnader eller grönstruktur berörs fysiskt av planförslaget. Påverkan på läsbarhet och värdebärande karaktärsdrag blir märkbara. Utökningen av GV-dockan innebär att de fysiska spåren av flottans närvaro på ön försvagas men detta ska ställas mot att samtliga dockor utökats tidigare och mot intresset att varvet kan komma i kapp den eftersatta situationen och därmed fortsätta att bedriva den varvsverksamhet som är avgörande för att vidmakthålla de höga kontinuitetsvärdena på ön. Ifråga om efterlevnaden av plan- och bygglagens paragrafer om att bebyggelse ska utformas med hänsyn till kulturvärden, till stads- och landskapsbilden och med en god helhetsverkan bedöms detta till övervägande delen uppfyllas. Från vissa vypunkter på nära håll bedöms varvs- och verkstadshallarna ge sådan påverkan på upplevelsen av Beckholmen och landskapet att helhetsverkan inte bedöms bli god. De värdebärande karaktärsdragen på Beckholmen påverkas inte i sådan omfattning att det finns risk för förvanskning av kulturvärden. Planförslaget bedöms vara väl anpassat till Beckholmens befintliga strukturer med tre delområden med vitt skild karaktär och olika grad av tålighet för ändringar samt till befintliga kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 207 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.1.4 Konsekvenser av nollalternativet Nollalternativet innebär att området inte regleras genom en ny detaljplan utan genom gällande områdesbestämmelser. Bestämmelsernas syfte är att skydda kulturmiljön och innebär utökad lovplikt avseende rivning, tillbyggnad med mera. Det statliga byggnadsminnet med dess skyddsbestämmelser är fortsatt gällande. Eftersom det inte är möjligt att erhålla permanent bygglov för en större ny byggnad utan gällande detaljplan inom Kungliga nationalstadsparken kommer endast tillfälliga byggnader fortsatt att kunna uppföras genom tidsbegränsade bygglov. Idag innebär de tillfälliga byggnaderna och anläggningarna en försvagning av kulturvärdena på Beckholmen. Etableringen av de tillfälliga byggnaderna på ön bedöms fortgå enligt gällande bestämmelser, i det fall varvsverksamheten blir kvar på platsen. Den idag aktiva varvsverksamheten har behov av större lokaler och utökad kapacitet för att kunna utvecklas i linje med förändrad efterfrågan och krav. Vid ett nollalternativ kommer varvet inte kunna genomföra utbyggnaden och behoven ej kunna tillgodoses i tillfredställande utsträckning, vilket i förlängningen kan leda till att Beckholmens långa historiska kontinuitet av varvsverksamhet, vilken är starkt förknippad med öns kulturhistoriska värden, bryts. Följden för de höga kulturvärdena bedöms vid ett sådant scenario bli att det riskerar att medföra mycket stora negativa konsekvenser såväl för uttrycket för riksintresset som för identifierade värden inom Nationalstadsparken. Byggnader och miljöer som ingår i det statliga byggnadsminnet bedöms fortsatt vårdas och bevaras. Torrdockorna bedöms bli kvar men kommer att bli vattenfyllda och övergivna utan varvsverksamhet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 208 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.2 Naturmiljö 7.2.1 Förutsättningar Beckholmen ingår i Nationalstadsparken, men i den områdeskaraktär som består av bebyggda och anlagda områden. Detta område kan förändras och kompletteras med ny bebyggelse och anläggningar under förutsättning att detta inte medför skada på det historiska landskapets natur- och kulturvärden (Stockholm stad, 2009). Området som Beckholmen ligger inom utgör buffertzon till parkens kärnområden och spridningszoner. Inslagen av park och vegetation har betydelse från ekologisk synpunkt (Stockholm stad, 2009). Naturmiljön på Beckholmen omfattar i huvudsak av den centralt belägna kullen kring stenvillan som har utformats till en park med ett gångstråk med olika typer av träd och växter. Skyddsvärda träd och rödlistade arter inventerades 2010 innan sanering av området (Herbert M, 2010). och sommaren 2022 utfördes en naturvärdesinventering av Calluna (Björklund M, 2022) som finns som Bilaga 2 PM Biologi. Träd Det finns inga, enligt Naturvårdsverkets kriterier, registrerade särskilt skyddsvärda träd på Beckholmen (Naturvårdsverket, 2012). Naturvårdsverkets kriterier för detta är träd grövre än en meter i diameter, mycket gamla träd som gran, tall, ek och bok äldre än 200 år eller övriga trädslag äldre än 140 år. I Nationalstadsparken gäller dock andra kriterier avseende särskilt skyddsvärda träd. Med ett skyddsvärt träd avses levande eller döda träd med en stamomkrets om minst 125 centimeter (cirka 40 centimeter i diameter), samt träd av alla trädslag med utvecklad hålighet med mulm i huvudstammen. Det finns flera lönnar och lindar som uppfyller Nationalstadsparkens kriterier för särskilt skyddsvärda träd på Beckholmen. Under inventering 2010 inför genomförandet av marksaneringen 2011 påträffades två rödlistade trädarter på Beckholmens bergknalle (Herbert M, 2010). Uppe på berget hittades ask (Fraxinus excelsior) som är starkt hotad och på bergets södra sida hittades den starkt hotade almen (Ulmus glabra). Inmätning av träd samt enklare bedömning av trädens naturvärde utfördes av Calluna AB under sommaren 2022 (Björklund M, 2022). I Figur 7-8 är de olika arterna markerade med olika färger. De arter som hittades är lönn, ek, vårtbjörk, lind, ask, hästkastanj, oxel och salix. Endast ask är klassad som rödlistad. Att notera är att ingen alm hittades vid den senare inventeringen. I Callunas rapport finns mer utförlig information om varje träd. Det har funnits träd utspridda över hela ön men inför saneringen av föroreningar togs träd ned på den västra sidan av ön och efter saneringen planterades nya träd, bland annat tre ekar. Längs stränderna finns olika pil- och sälgarter. På kullen växer många stora gamla lövträd som alm, lind och lönn. Kring husen på kullen finns stora busksnår av trädgårdsväxter som syren och snöbär. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 209 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-8. Naturvärdesträd på Beckholmen (Björklund M, 2022). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 210 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Växter Beckholmen är en unik och historisk växtplats, då växter fram till slutet på 1800-talet fördes in med fartygens barlast av sand. I samband med en artikel i en botanisk tidskrift 1995 uppmärksammades tretton arter som antingen är rödlistade eller lokalt eller regionalt skyddsvärda som vid tidpunkten växte eller dessförinnan har växt på ön. Dessa växter med undantag för ulltistel och knippnejlika har enbart fynd från tidigt 1800-tal eller 1900-tal (Herbert, 2010). Även om många av arterna inte har påträffats på många decennier, kan frön fortfarande finnas i jordlagren. Det gjordes kärlväxtsinventeringar under 2009 och 2010 på uppdrag av Beckholmens vänner. Då hittades bland annat fynd av strandkrassingen och finsk fingerört. Finsk fingerört flyttades under saneringen till Skansen för att under 2012 återplanteras på Beckholmen. Tre små bestånd av den rödlistade och skyddade knippnejlikan (Dianthus armeria) hittades och flyttades till Skansen (Herbert, M, 2010). År 2010 gjordes en inventering av Calluna (Herbert, M, 2010) då till exempel gul nunneört, skelört, skuggnäva och vitplister och brännässla hittades på bergssidorna och bergven, rödven, vit sötväppling, hällveronika, gul fetknopp, kärleksört, höstfibbla, flockfibbla och femfingerört hittades uppe på berget. Inga fynd av finsk femfingerört kunde göras, men väl av revfingerört, vanlig femfingerört och styv fingerört. Inga ytterligare fynd av knippnejlika gjordes. Figur 7-9. Knippnejlika (vänster bild) och spetsfingerört (höger bild) (Björklund M, 2022). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 211 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning För att få kunskap om det aktuella tillståndet genomfördes inventeringar av Calluna även under sommaren 2022 då knippnejlika och spetsfingerört hittades efter att ha återplanterats på ön efter marksaneringen. (se Figur 7-9). Knippnejlikan är rödlistad som sårbar (VU) och fridlyst i hela landet. och därmed skyddad enligt artskyddsförordningen. Spetsfingerört är en passivt inkommen art som gör att den inte kan bedömas enligt rödlistan och arten har inget uttalat bevarandevärde i Sverige. För att undvika brott mot artskyddsförordningen är dock rekommendationen att de skyddas mot påverkan. Figur 7-10. Identifierad knippnejlika och spetsfingerört vid inventering (Figur framtagen av Björklund M, 2022). Spetsfingerört hittades på tre olika platser mitt på ön i södra delen av grönområdet och knippnejlika återfanns på en plats, i grönområdets östra del, se Figur 7-10. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 212 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Invasiva arter Vid inventering av Beckholmen 2010 observerades blomsterlupin (Herbert, 2010). Under 2018 påträffades den invasiva arten jätteloka på Beckholmen (Artportalen, 2021). De invasiva arterna sprider sig fort, är konkurrenskraftiga och tränger undan inhemska arter och skulle därför behöva utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnit och som finns på Beckholmen. Hantering av invasiva arter ingår i Nationalstadsparkens skötselplan. Calluna utförde under sommaren 2022 en inventering, se karta över noterade invasiva arter i Figur 7-11. De invasiva kärlväxter som hittades under denna inventering var jätteloka och blomsterlupin. Figur 7-11. Invasiva arter som identifierats vid inventering. (Figur framtagen av Björklund M, 2022). Fåglar Ett antal rödlistade fågelarter har observerats på ön och inrapporterats till artportalen: ärtsångare, smådopping, fiskmås, gråtrut, björktrast, skrattmås, gråkråka och kråka. Därutöver har ett rödlistat svartpälsbi observerats vid dockmästarbostaden (Artportalen, 2021). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 213 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Bedömningen av påverkan på naturmiljön utgår från naturvärdena på platsen samt de planeringsförutsättningar som finns, inklusive lagstiftning såsom miljöbalken och artskyddsförordningen. Artskydd syftar till att säkra den biologiska mångfalden genom bevarande av naturligt förekommande djur och växter samt deras livsmiljöer inom EU:s medlemsländer. Artskyddsförordningen reglerar fridlysning av djur och växter, samt vad som gäller för arter som pekats ut av EU som särskilt skyddsvärda, så kallade Natura 2000-arter. Alla vilt förekommande fåglar är skyddade enligt 4 § artskyddsförordningen. Även fladdermöss är skyddade. Förutom att Beckholmen omfattas av Nationalstadsparken finns inte några övriga skyddade naturområden i området. Med förslagna skyddsåtgärder bedöms genomförandet av planen inte medföra någon påverkan. 7.2.2 Bedömningsgrunder De rödlistade arterna spetsfingerört och knippnejlika har hittats på flera platser på Beckholmen och bedöms inte påverkas direkt av planerade arbeten. Det kan finnas risk för att växterna skadas av att det passerar många människor i området under byggskedet. Därmed föreslås skyddsåtgärder för att stängsla in dessa under byggskede. Det finns risk för påverkan på födosökande och rastande fåglar vid bullrande arbeten. Beaktat att bullerstörningen till följd av den ansökta verksamheten är temporär och övergående samt att det inte bedöms finnas lämpliga häckningsplatser i närheten av de bullrande arbetena bedöms inga skyddsåtgärder behöva vidtas. Arbeten kommer inte att ske i området där invasiva arter har hittats. Risken för spridning av dessa under byggskedet bedöms därmed som låg. Dock kan situationen vid byggskedet se annorlunda ut jämfört med vid inventeringstillfället, varför det är viktigt att vara försiktig och uppmärksam under byggskede. Med förslagna skyddsåtgärder bedöms genomförandet av planen inte medföra någon påverkan och konsekvenserna är därmed obetydliga. 7.2.3 Påverkan och konsekvenser under byggskedet Träd Skydd av träd och förstärkning av grönskan är en viktig del i ambitionen att bevara Beckholmens natur som en del av Nationalstadsparken. Beckholmen har viss skärgårdskaraktär med både träd, buskar och fältskikt samt inslag av syren. Negativ påverkan på naturmiljö har redan som är svåra att ersätta skett då saneringen inneburit en del förflyttning av växter samt avverkning av träd. Planförslaget innebär att den det centrala grönområdet kommer att bevaras som den är. Inga träd planeras att avverkas. Växter Både knippnejlika och spetsfingerört hittades vid den senaste inventeringen, se Figur 7-10, vilket innebär att arterna troligtvis har återplanterats på ön efter den senaste saneringen. Spetsfingerört är en passivt inkommen art som inte kan bedömas enligt rödlistan och arten har inget uttalat bevarandevärde för Sverige. Fridlysningen innebär att det är förbjudet att plocka, samla in, skära av, dra upp med rötterna, gräva upp eller på annat sätt ta bort, skada eller förstöra exemplar av växterna i deras naturliga utbredningsområde i naturen eller ta bort eller skada frön eller andra delar. Förbudet gäller alla stadier i växternas biologiska cykel. Det finns risk för påverkan eller utrotning av växterna på ön om inte försiktighetsåtgärder vidtas. Med förslag på skyddsåtgärder bedöms dessa bestånd inte påverkas negativt. För att undvika brott mot artskyddsförordningen rekommenderas i Callunas rapport (Björklund M, 2022) att under byggtid markera ut växtplatserna för skyddade arter och skydda dem genom exempelvis stängsling. För framtida markanvändning föreslår Callunas rapport att området planeras på sådant sätt att växtplatserna inte väsentligt ändras eller påverkas. Knippnejlika är rödlistad som sårbar (VU) och fridlyst enligt 8 § i hela landet. Eftersom arten enbart påträffades med fem plantor på hela Beckholmen 7.2.4 Påverkan och konsekvenser av planförslaget Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 214 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning bör denna växtplats enligt Calluna (Björklund M, 2022) skyddas under byggnation genom exempelvis stängsling. För framtida markanvändning föreslår Calluna (Björklund M, 2022) att ytan planeras så den inte väsentligt ändras eller påverkas. Det direkta området kring plantorna bör skötas för att förhindra igenväxning av andra arter som örter, gräs och buskar. Ytan runt växtplatsen kan fyllas upp några centimeter med sand för att bilda en ny jordmån där fröer kan gro och beståndet kan utvecklas. Invasiva arter De invasiva arterna sprider sig fort, är konkurrenskraftiga och tränger undan inhemska arter och därför finns en risk för att planen kan medföra spridning. Arterna skulle därför behöva utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnits och som finns på Beckholmen. Fåglar Inga träd kommer avverkas vilket innebär att fåglars livsmiljöer inte bedöms försämras av planförslaget. 7.2.5 Samlad bedömning naturmiljö Naturmiljöns värde bedöms vara måttligt då det finns rödlistade arter och eventuellt några värdefulla träd samt att området ingår i Nationalstadsparken. Påverkan bedöms bli lite positiv eftersom grönområden skyddas och får möjlighet att utveckla sina naturvärden till mer värdefulla, vilket sker över tid. Konsekvenserna för naturmiljön blir små positiva. 7.2.6 Konsekvenser på nollalternativet Inga förändringar av naturmiljön förväntas i nollalternativet och därmed skyddas ingen natur heller i plankarta. Enligt lag måste de invasiva arterna hanteras i nollalternativet men om planförslaget inte går igenom kan det ändå innebära att risken för spridning är större i nollalternativet. Naturmiljöns värde bedöms vara måttligt då det finns rödlistade arter och eventuellt 7.2.7 Förslag till skadeförebyggande åtgärder Byggskedet • Bestånden av rödlistade örter ska skyddas genom att utmärkning vid behov för att hålla åtminstone några meters avstånd till dessa vid arbeten. För att undvika brott mot artskyddsförordningen markeras växtplatserna ut och skyddas genom exempelvis stängsling. Driftskedet • De invasiva arterna behöver utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnits och som finns på Beckholmen, vilket ingår i Nationalstads- parkens skötselplan. • Det direkta området kring de fridlysta örterna ska skötas för att förhindra igenväxning av andra arter. Ytan runt växtplatsen kan fyllas upp (mulchas) någ- ra centimeter med sand för att bilda en ny jordmån där fröer kan gro och beståndet kan utvecklas. några särskilt värdefulla träd samt att området ingår i Nationalstadsparken. Påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvensen för naturmiljön blir obetydlig. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 215 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.3 Förorenad mark och sediment 7.3.1 Förutsättningar Historik På Beckholmen har industriell verksamhet knuten till sjöfart och handel kontinuerligt bedrivits sedan 1600-talet. År 1633 inrättades ett privat becksjuderi på ön där man kokade tjära till beck. Läget på ön var lämpligt ur säkerhetssynpunkt, då hanteringen av tjära och beck var ett mycket brandfarligt och illaluktande hantverk. Beck användes inom skeppsbyggeri som tätning och impregnering av fartygsskrov. Becksjuderiverksamheten upphörde 1648 och övergick efterhand till kvalitetssortering och lagring av tjära vilket upphörde helt 1894. Beckholmen har varit en av landets mest förorenade platser. Föroreningarna medförde hälsorisker för de som vistades på ön och orsakade en kraftig påverkan på Saltsjön. Beckholmen var därmed högt prioriterad i Länsstyrelsen i Stockholms (och Naturvårdsverkets) åtgärdsprogram. Figur 7-12. Sammanfattning av föroreningssituation på Beckholmen. Punkter är klassade efter maximal halt av ”värsta” ämne. Grön punkt under känslig markanvändning (KM). Blå punkt mellan KM och mindre känslig markanvändning (MKM). Gul punkt mellan MKM och 2 MKM, Orange punkt mellan 2 MKM och 5 MKM. Röd punkt mellan 5 MKM och gräns för farligt avfall enligt RVF, 2002. Lila punkt över gräns för farligt avfall. (Sweco Environment AB, 2011). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 216 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Föroreningarna kom huvudsakligen från hantering av trätjära som startade i början av 1600-talet och avslutades först i slutet av 1800-talet, samt från varvsverksamheten som pågått sedan tidigt 1800- tal. I samband med att dockorna byggdes, tippades sprängsten i Saltsjön, och sprängstensfyllning utgjorde en stor del av ön i sydöst och i väster. Sprängstensfyllningens överyta tätades med kraftigt förorenat avfall från verksamheterna. Viss fyllning skedde direkt i Saltsjön, särskilt i den nordöstra delen av Beckholmen, vilket medförde att höga föroreningshalter även fanns på stort djup. Bränder har drabbat ön vid flera tillfällen på 1700- och 1800-talen, vilket har bidragit med asklager innehållandes cancerogena ämnen (PAH). Med anledning av Beckholmens långa industriella historia riskklassades ön år 2003 till riskklass 1 (mycket stor risk för påverkan på människors hälsa och miljön enligt MIFO). Mindre saneringar har tidigare utförts i två omgångar, 2005 och 2009 i den östra delen av Beckholmen. Föroreningssituationen på Beckholmen har undersökts i omgångar. En omfattande marksanering utfördes på Beckholmen mellan 2011 och 2014. Inför saneringen togs under 2009 och 2010 totalt 172 prover som med varierat urval analyserades med avseende på metaller, alifater, aromater, PAH och BTEX. I ett urval av prover analyserades också kresoler. I grönytan gjordes provtagning med handhållen skruvprovtagare. Totalt uttogs 48 jordprover från 25 provpunkter som analyserats med avseende på metaller, PAH, alifater och aromater (Sweco Environment AB, 2011). I Figur 7-12 visas en sammanfattning av föroreningssituationen som utreddes 2009 och 2010. För att kunna rekommendera åtgärdsmål utfördes åtgärdsutredning och riskvärdering. Baserat på dessa rekommenderades slutligen följande övergripande åtgärdsmål (Iterio, 2015): • Markföroreningar ska inte leda till förhöjda hälsoris- ker för varvsarbetare, boende och tillfälliga besökare; • Höga krav på skydd av miljön gäller parkområden i framför allt den centrala delen av ön; • Krav på att miljöskydd för övriga delar av ön an- passas till dess karaktär och den verksamhet som fastslås i detaljplan; • Beckholmen ska inte vara någon väsentlig källa för spridning av föroreningar till Saltsjön relativt andra åtgärdbara källor i närområdet såsom dagvatten, avloppsreningsverk och andra förorenade områden. Olika åtgärdsalternativ utreddes med avseende på teknisk genomförbarhet, ekonomisk rimlighet och om åtgärden skulle bidra till att uppfylla uppställda mål. De två åtgärderna om valdes var: 1) Urschaktning av förorenade massor för efterbehandling på annan plats och, 2) Anläggning av tätande kajkonstruktioner runt större delen av Beckholmen. Enligt slutrapporten (Iterio, 2015) gjordes bedömningen att målen var uppfyllda med utförda åtgärder. Detta eftersom mängden föroreningar som lämnats kvar var så liten att den inte skulle påverka spridningen till omgivningen och därmed inte utgöra någon risk för skada (Kemakta, 2010). Av länsstyrelsens slutredovisning framgår att samtliga villkor som ställts för bidraget från Naturvårdsverket och Länsstyrelsen var uppfyllda. Vidare gjordes bedömningen att de övergripande-, mätbara- och långsiktiga åtgärdsmålen var uppfyllda i och med avhjälpandeåtgärderna. (Länsstyrelsen Stockholm, 2017. Sammanlagt schaktades cirka 120 000 ton (64 500 m³) förorenade massor ur på Beckholmen, varav cirka 80 000 ton fraktades bort och ersattes med lika mycket ersättningsmaterial, bergkross. De resterande cirka 40 000 ton utgjorde grova material såsom block och sprängsten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 217 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Ytlagret över hela varvsområdet schaktades ned till Saltsjöns medelvattennivå alternativt till berg eller massor under gränsvärden för mindre känslig markanvändning. Återfyllnaden inom hela varvsområdet utfördes med rena bergmassor i återfyllningen på större djup och rena bergmassor i kombination med krossade bergmassor i överbyggnaden (Iterio, 2015). I första hand återanvändes grovmaterial på större djup än en meter under markytan. För återfyllnadsmassorna i de översta marklagren gällde ett krav på MKM-nivå (Mindre Känslig Markanvändning), vilket är det riktvärde som används för till exempel industrimark. I den delen av området som allmänheten har tillträde till sattes kravet till känslig markanvändning (KM). Ett tätt ytlager av tvålagersbeläggning av asfalt lades över hela varvsområdet med syftet att minska erosion och damning. Ett särskilt åtgärdsprogram togs fram för grönområden med syfte att kunna bevara skyddsvärd vegetation. Eftersom generella riktvärden skulle innebära en fullständig avschaktning av grönområden togs platsspecifika riktvärden fram enligt Naturvårdsverkets riktvärdesmodell (Kemakta, 2010) som baseras på humantoxikologiska risker. Inom grönytorna gjordes en urskiftning av förorenade massor eller schakt till ett djup med hänsyn till rotsystemet. Där föroreningshalterna var höga behövde träd tas bort. I några fall användes vacuumschakt vilket innebär att större rötter sönderdelades och sedan sugs upp. Eftersom inte all jord kunde tas bort lades ett geonät av plast på kvarvarande jord som sedan täcktes av ett tjockare lager lättare fyllning bestående av ren jord och ett lager träflis. Baserat på inomhusmätningar av porluft från lättflyktiga föroreningar i underliggande mark sanerades marken under en del av befintliga byggnader på öns östra sida. Inomhusmiljön för Wasakonserveringen och Pannhuset bedömdes som acceptabel trots höga föroreningshalter. Schakt under Radarskolan bedömdes inte vara praktiskt eller ekonomiskt möjligt. Sanering utfördes under Södra bostadshuset (hus 512) och Stöttbodens norra tillbyggnad. Sammantaget bedömdes den minskade föroreningsmängden på Beckholmen efter sanering uppgå till mellan 79 och 88 % för metallerna koppar, arsenik, bly, zink och kvicksilver motsvarande 24, 5 till 0, 7 ton av respektive ämne. PAH:er med låg molekylvikt (PAH-L) reducerades i högre grad, 75 %, än de cancerogena PAH:erna (PAH-M och PAH-H) som reducerades med 40 respektive 59 %. Se vidare i rapporten Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar. Hydrogeologi och bottenförhållanden Marken på ön består av fyllning och berg i dagen (SGUs Kartvisare, 2024) (se Figur 7-13). Enligt geoteknisk undersökning (Sweco, 2024) utgörs området väster om Gustav V:s docka av sprängstensfyllning som vilar på fast jord. I sprängstensfyllningen finns indikationer på förekomst av lösare men fasta lager av silt, sand och grus. I den nordöstra delen utgörs jorden av några meter fyllning på max cirka 8 meter lös lera på morän på berg. Innan saneringen, som utfördes 2011 till 2014, bestod stora delar av området av kompakt jord med hög vattenmättnad. Det infiltrerade grundvattnet passerade genom ytligt liggande massor och matades även ned under grundvattenytan. Bedömningen gjordes att Beckholmen hade ett avskilt grundvattensystem av vatten som infiltrerade och bildade grundvatten som rann ut i Saltsjön. Grundvatten förekom endast i fyllningsområdenas jordlager och det antogs inte förekomma något egentligt grundvatten på grönytan utan infiltrerande nederbörd förväntades rinna av mot de övriga ytorna. Idag består huvuddelen av Beckholmens yta, cirka 75 %, av hårdgjord yta, cirka 4 % utgör grus och cirka 25 % grönyta. Nederbörden som bildar dagvatten leds till brunnar och reningsfilter innan det rinner ut i Saltsjön. Den större delen av grönytan omfattar den gröna kullen som enligt tidigare bedömning rinner av till övriga ytor och till befintliga brunnar. Av den anledningen antas naturlig infiltration till ett avskilt grundvattensystem eller till Saltsjöns vattennivå vara obefintlig eller mycket liten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 218 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-13. Jordartskarta från SGU:s vägvisare. Grå/randig=fyllning. Röd=berg (SGUsKartvisare, 2024) Den nuvarande grundvattennivån ligger sannolikt därför på samma nivå som Saltsjön. Medelvattenståndet i Saltsjön är enligt indikator cirka 347 cm (höjd över karl Johan-slussens västra tröskel) vilket motsvarar 0,15 meter i RH2000 (Stockholms stad, 2024) och +0,40 meter i RH00. Medelvattenståndet varierar som mest med cirka 30 cm mellan olika år. Enligt indikator är landhöjningen drygt 5 mm per år i Stockholm men kommer att sjunka fram till cirka år 2050 för vartefter havsnivåhöjningen sannolikt kommer att vara större än landhöjningen. Inför saneringen av Beckholmen gjordes en mätning av området på ett avstånd upp till 200 meter runt ön. Mätningen visade att djupen varierar från 1 till 33 meter. Sammanfattningsvis visade undersökningarna att öns norra, södra och västra sida omgavs av ett ytskikt bestående av sand och grus. På östra sidan av ön täcktes ett stort område nära strandkanten av Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 219 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-14. Djupförhållanden (Marin Mätteknik, 2009). Tjock konturlinje – intervall 5 m. Tunn konturlinje – intervall 1 m. vegetation (numera borttaget) vilket gjorde att det inte var möjligt att tolka underliggande ytsediment. Längre ut hittades sandig lera med sand och grus på ytan. Bottendjupet var grunt inom området och varierade mellan 2,5 meter och 7 meter. På södra sidan sluttar botten brant från land ner mot Saltsjön och intill den södra kanten finns tydliga områden av sprängsten i stora ansamlingar. Utanför ytskiktet av sand och grus utgörs områdets södra del i huvudsak av gyttjelera som övergår till siltig lera i de sydvästra delarna. Vid den nordvästra sidan sluttar botten brant, men är grundare än området på den södra sidan. Djupförhållandena visas i Figur 7-14. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 220 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Föroreningar i mark och grundvatten Inom ramen för detaljplanearbetet har en rad undersökningar utförts under åren 2022, 2023, 2024 och 2025. Så som mätning av markens porluft, inomhusluft i befintliga byggnader samt utomhusluft, provtagning i jord i strandkanten och i grönområdet, provtagning av grundvatten, provtagning av sediment runt Beckholmen och i Saltsjön, samt flödesproptionell provtagning av dagvatten från västra sidan. Se vidare i Bilaga 3 till Rapport Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026a). Mätningar har utförts av markens porluft på västra och östra sidan samt av utomhus- och inomhusluft i befintliga byggnader på östra sidan och analyserades med avseende på ämnen så som poly-cykliska aromatiska kolväten (PAH) samt alifater och aromater. Även grundvatten provtogs i en punkt och analyserades för tungmetaller, inklusive kvicksilver, aromater och alifater samt BTEX. PAH utgör en stor grupp av ämnen som består av sammanfogade bensenringar. PAH förekommer i komplexa blandningar med många olika former av enskilda PAH-föreningar. De toxiska effekterna av PAH-föreningarna varierar med molekylvikt, men är även beroende av föreningens struktur. På Beckholmens östra sida är det framför allt förekomsten av PAH med låg eller medel låg molekylvikt, (PAH-L och PAH-M) samt lättare aromater och alifater i marken som skulle kunna innebära en risk för ånginträngning. I riskbedömningsprocessen har resultaten från undersökningen utvärderats mot bedömningsgrunder och osäkerheter vid provtagning och analys beaktats. Först har en översiktlig bedömning skett genom jämförelse mot bedömningsgrundernas referenskoncentrationer vid inandning av ångor (RfC) och riskbaserade koncentrationer (RISKinh). Den översiktliga riskbedömningen indikerade att det inte föreligger någon risk för ånginträngning från de i marken förekommande porlufthalterna av alifater- aromater-, PAH-L och PAH-H-föroreningarna. För PAH-M var beslutsunderlaget mer osäkert och bearbetning behövde ske för att hantera detta. Mätningen av markens porluft på den västra sidan från lättflyktiga restföroreningar visade på låga halter. Resultaten i undersökningen på östra sidan indikerade att PAH-föreningen naftalen, som har låg molekylvikt, förekom i samtliga provpunkter i halter under jämförvärden. Övriga lätta PAH:er detekterades i inomhus- och bakgrundsluft på Beckholmen, men inte i porluften i marken. PAH med medelhög molekylvikt påvisades i halter över riktvärden i inomhusluften och i bakgrundsluften samt i porgaspunkten längst ned i den södra delen av undersökningsområdet på Beckholmen. Den medelhöga PAH-föreningen fluorantens låga jämförvärde påverkar dock summavärdet för de medelhöga PAH-föreningarna. Fluoranten har inte detekterats i bak-grundsluft eller porluft, men i samtliga av dessa har detektionsgränsen vid analys inte nått ned i så låga halter att jämförelse mot jämförvärden varit möjlig. Alifater och aromater förekommer, men under jämförvärden. De uppmätta halterna av PAH-L, -M och -H i grundvatten låg under använda jämförvärden. För slutgiltig bedömning av PAH-M har platsspecifika riktvärden (PSRV), för porluft och grundvatten beräknats för jämförelse mot resultaten från undersökningen av porluft och grundvatten. Även acceptabel halt i inomhusluft vid heltids- och deltidsvistelse har beräknats. Olika scenarion och antaganden har beräknats för att skapa en beviskedja och ge en samlad bild av risksituationen. Beräkningen av platsspecifika riktvärden för porluft och grundvatten har utförts i Naturvårdsverkets beräkningsmodell, dessa visar att uppmätta halter i porluften på Beckholmens östra sida klart underskrider de beräknade platsspecifika riktvärdena. Det finns dock förhöjda (oacceptabla) inomhushalter i de befintliga byggnaderna Stöttboden och Vasakonserveringen vid jämförelse. De uppmätta halterna i inomhusluften överskrider de beräknade acceptabla halterna för inomhusluft gällande PAH-M vid deltidsvistelse (MKM). Inget tyder på att det är markens porluft som är den stora källan till överskridandet. Undersökningens resultat indikerar i stället att det troligen är den pågående verksamheten (inventarier, kem-produkter, etcetera) eller byggmaterial samt eventuellt diffust tillskott från omgivningen som påverkar inomhusluften i byggnaderna negativt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 221 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Analysresultatet från 16 jordprover från grönområden visade att i ytor invid bostadshusen överskreds riktvärden för KM för ett eller flera av ämnena bly, kvicksilver samt PAH-H. Ämnena kadmium, koppar samt PAH-M överskrider KM i ett jordprov vardera. I ett av de två jordproven som togs i ytan vid Beckholmsbron förekom halter av bly på 200 mg/kg TS vilket är något högre än riktvärdet för MKM (180 mg/kg TS). Ämnena Kadmium, Koppar samt PAH-M överskred Känslig Markanvändning i ett jordprov vardera. Detta indikerar att det vid permanent vistelse finns risk för negativa effekter på människors hälsa eller miljön från enskilda ämnen och att området därför inte kan vara tillgängligt för permanent vistelse. Analysresultaten av grundvattenproverna som utfördes 2023 visade på förekomst av hög respektive mycket hög halt av metallen arsenik i två provtagningspunkter belägna söder om pump- och pannhus på västra sidan respektive söder om Radarskolan på östra sidan. Även bly förekom i höga halter. Höga halter arsenik och måttliga halter bly kan ge biologiska effekter i ytvatten. Analyser visade också risk för fri fas av PAHer. Ämnet kan ge upphov till negativa effekter på mark och vattenlevande organismer. Förekomsten av föroreningar i grundvattnet indikerar att det fortfarande finns föroreningar i massorna under Saltsjöns medelvattennivå som kan spridas till Saltsjön. Eftersom finare sediment i massorna ovan medelvvattennivån schaktades bort under saneringen finns anledning att anta att lägre föroreningshalter i grundvattnet vilket inte stämmer med den nyligen utförda provtagningen. En spridningsväg för föroreningar är de vattenrörelser som uppstår när havsnivån stiger och vatten pressats in i sprängstensfyllningen och som sedan rinner ut när vattennivån sjunker. Dessa vattenrörelser blandar ut och transporterar föroreningar. (Kemakta, 2010). Det finns anledning att anta att denna omblandning och transport av föroreningar fortfarande pågår under särskilt medelvattennivån där det fortfarande finns förorenade massor. Under medelvattennivån finns en kontaktzon i vilken det sker ett vattenutbyte med föroreningsspridning från fyllnadsmassor och grundvatten, dock okänt hur stor den är i dagsläget. Eftersom massorna ovanför medelvattenivån schaktades ur och ersattes med massor med halter upp till mindre känslig markanvändning (MKM) bedömdes att utläckage med vatten var av mindre betydelse än föroreningsspridning via erosionen. Maxhalterna för arsenik, kvicksilver och bly var dock mycket höga i jämförelse med dagens bedömningsgrunder, vilket ger anledning att anta det finns en stor osäkerhet i den tidigare bedömningen. Transport av föroreningar vid erosion bedömdes innan sanering vara en stor orsak till föroreningsspridning till Saltsjön. Eftersom ön i huvudsak är hårdgjord är erosion idag begränsad till strandkanten, huvudsak på den södra sidan där den befintliga kajen har rasat ned eller skadats. En orsak till denna erosion är den strömningspåverkan som de vändande stora fartygen orsakar med starka propellerströmmar. Erosion som sker under medelvattennivån bedöms främst vara en orsak till föroreningsspridning. Föroreningsspridning via dockorna bedöms vara liten. Blästringsarbeten sker i GV-dockan och i den östra dockan och då huvudsakligen nere i dockorna. Vid tillfällen krävs dock att arbetet ska kunna utföras över marknivå. För båda dessa dockor används munstycken med vatteninjektering för att minska dammbildningen vid blästring. Även vattenkanoner på dockvallarna används för att minska dammspridningen. Efter blästring och målning borstas dockbotten med maskin för att samla upp bläster- och färgrester, detta avfall läggs i containers och hämtas av Ragn-Sells. Övriga färgrester hälls i kryobehållare som hämtas av Ragn-Sells. Vatten från GV-dockan hanteras genom pumpning till separat reningsanläggning och i den östra dockan planeras ett liknande system anläggas. I västra dockan är blästring inte tillåten enligt ordningsregler för dockning och arbete i dockan som också omfattar rutiner för att omhänderta färgrester, olja mm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 222 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-15. Planområdet med befintlig markanvändning (Sweco, 2025c). Dagvatten Efter att marksaneringen genomförts asfalterades samtliga varvsytor och ett nytt ledningsnät för dagvatten anlades i området 2013. Detta befintliga nät avleder vatten från hårdgjorda ytor som via filterbrunnar släpps ut i Strömmen. De asfalterade varvsytorna är höjdsatta och dagvattenbrunnarna är placerade så att allt dagvatten som faller inom varvsområdena vid normala regn ska avledas via verksamhetens interna dagvattensystem. Planområdets befintliga markanvändning framgår av Figur 7-15. Efter kontakt med varvsverksamheten har det framgått att den rening som sker i filterbrunnarna inte är tillfredsställande. Utgående vatten från brunnarna har provtagits och analysresultaten visar att samtliga brunnar släpper ut höga halter av zink och koppar till recipienten även om tillförlitligheten till analysen bedöms vara mycket låg då den utförts som stickprovtagning under vintertid med simulerad spolning i brunnarna. Den brunn med störst tillrinningsyta släpper också ut höga halter av bly, nickel, olja, kväve, fosfor och suspenderat material. Vid provtagningen noterades även att vatten bräddas förbi filterbrunnarna (Sweco, 2026b). Enligt leverantören bedöms den låga reduktionsgraden sannolikt bero på att avrinningsområdena till filterbrunnarna är för stora för brunnarnas kapacitet. Det innebär att det även idag kan antas ske en viss transport av föroreningar via ytavrinningen som dock inte är av samma storlek som innan saneringen. För att ge en så bra bild som möjligt av föroreningsbelastningens påverkan på recipienten har ett antal olika provtagningar utförts på dagvattnet. Initialt utfördes en stickprovtagning (SEKA Miljöteknik, 2022) och efter det utfördes flödesproportionella provtagningar vid två tillfällen under 2024 och 2025. Resultat från Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 223 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Förorenade sediment Innan marksaneringen på Beckholmen var spridningen av framför allt kvicksilver, bly, koppar, zink och PAH ut till Saltsjön stor. Den tidigare verksamheten på Beckholmen anses vara källan till en stor del av de föroreningar som finns i Saltsjöns sediment idag. Sedimentundersökningar utfördes i Saltsjön under maj 2023. Det övergripande syftet med provtagningen var att få ett helhetsgrepp om föroreningsspridningen från Beckholmen. Det mer detaljerade syftet är att tydliggöra de förorenade sedimentens spridning från punktkällan, det vill säga Beckholmen, den geografiska utbredningen och föroreningshalter på olika avstånd från punktkällan. Punkterna placerades i möjligaste mån i överenstämmelse med den provtagningen som utfördes 2010. Prover från 55 punkter inlämnades för analys av metaller och glödförlust. Bedömning är gjord enligt klassindelningen i Naturvårdsverkets Rapport 4914. Halterna av kvicksilver avviker mycket stort från referensvärden i hela Saltsjön. Utbredningen är störst runt Beckholmen, särskilt vid nordöstra sidan. Det är i princip ingen skillnad från analyserad provtagning 2010 som gjordes i sedimentnivån 0–2 cm. Kadmium avviker i huvudsak med stor till mycket stor avvikelse med stor utbredning runt särskilt södra och östra sidan om Beckholmen. Avvikelsen avseende arsenik är liten i hela Saltsjön förutom på östra sidan om Beckholmen där avvikelsen är tydlig. Halterna av bly avviker mycket den flödesproportionella provtagningen användes därefter i stället för typvärdena för ”Hamnområde” i StormTac för de ämnen som kunde analyseras. För övriga markanvändningar inom området (till exempel ”Grönyta”, ”Väg” eller ”Tak”) används StormTacs typvärden enligt branschstandard. Resultaten redovisas i Dagvattenutredningen (Sweco, 2026b). Analysresultaten från stickprovtagningen visade att utgående vatten från samtliga brunnar släpper ut höga halter av zink och koppar. Den brunn med störst tillrinningsyta släpper också ut höga halter av bly, nickel, olja, kväve, fosfor och suspenderad substans. Den låga reduktionsgraden beror sannolikt på att avrinningsområdena till filterbrunnarna är för stora för brunnarnas kapacitet. Vattenkvaliteten varierar beroende på hur stor tillrinningsytan är. Flödesmätning och flödesproportionell provtagning utfördes i en mätpunkt för ett begränsat avrinningsområde inom Beckholmens västra sida. Mätningar utfördes vid fem nederbördstillfällen under juli 2024 samt under mars 2025. Jämfört med 2024 var nederbörden under 2025 lägre vilket resulterade i lägre flöden. Beräkningar har utförts för att uppskatta medelkoncentrationen av ämnen i dagvattnet från provtagningstillfällena. Resultaten från provtagningen indikerar att vissa förorenande ämnen finns i höga koncentrationer i dagvattnet. Metaller som zink (Zn) och koppar (Cu) hittas i höga koncentrationer. Tributyltenn (TBT), ett ämne som hittas i båtbottenfärger, detekteras i dagvattnet. Höga halter av kvicksilver (Hg) uppmättes vid ett tillfälle. Enligt föroreningshalterna som erhölls av flödesproportionella provtagningar bidrar Cu, Zn, Hg, TBT och PFAS i störst utsträckning till föroreningsproblematiken på Beckholmen. De höga halterna TBT i dagvattnet bedöms dock inte fullt reflektera verkligheten. Resultatet beror för det första av att de två provtagningstillfällena har en stor variation i uppmätt halt, vilket bedöms spegla varvsverksamheten. Om båtar med båtfärg som innehåller TBT blästras kommer detta att återspeglas i dagvattnet, trots säkerhetsåtgärder för att minska spridningen. För det andra väntas antalet båtar med färg som innehåller TBT minska i framtiden som en följd av rådande lagstiftning och således bedöms även problemet med TBT i dagvatten på Beckholmen fasas ut. Befintlig och planerad dagvattensituation redovisas mer utförligt i en dagvattenutredning som togs fram under 2022 och som uppdaterades 2024, 2025 och 2026 (Sweco, 2026b). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 224 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning stort från referensvärden i hela Saltsjön. Utbredningen är störst runt Beckholmen, särskilt vid den östra sidan. Analysresultaten från 2023 liknar de från provtagningen år 2010. Resultaten av sedimentprovtagningen 2023 visar att halter av flera metaller i ytsedimenten är väldigt höga, speciellt nära Beckholmen. Detta indikerar på att det idag sker en betydande transport av bland annat metaller från sediment som ligger nära Beckholmen till bottnar som ligger längre bort. Bedömningen är att transport av förorenade partiklar från Beckholmens markyta efter saneringen är liten eftersom markytan har ett hårt ytlager och endast eroderar från ett fåtal platser. Av den anledningen och eftersom metaller oftast är partikelbundna är det inte troligt att så stora mängder partiklar från verksamheten spridits under åren efter 2020. Det är mer troligt att det är sedimenten som sedan lång tid tillbaka finns i de grundare områdena runt Beckholmen som har transporteras ut och lägger sig på ackumulationsbotten. Proverna från 2023 visade också på oxiderade förhållanden vilket innebär att sedimenten rör på sig eller virvlar runt. Den mest troliga orsaken till det är den pågående båttrafiken av både mindre båtar som genererar vågor och stora fartyg vars propellrar orsakar turbulenta strömningar. Tre olika sedimentundersökningar av metaller, PAH:er och tributyltennföreningar (TBT) har genomförts i området närmast Beckholmen mellan åren 2010 – 2022. Analysresultaten har för vissa ämnen klassificerats i klasserna ett till fem enligt Naturvårdsverkets rapport 4914 (Naturvårdsverket, 1999) och SGUs rapport 2017:12 (SGU, 2017) samt en utökning av klass 5. En klassificering innebär en bedömning av om halterna är låga eller höga i förhållande till övriga prover men säger ingenting om föroreningarna ger negativa effekter i miljön. Resultaten från sedimentundersökningarna redovisas i sin helhet i rapporten Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026a) och i rapporten Påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer (Sweco, 2026c) . Jämförelse med bedömningsgrunder för kemisk status redovisas i kapitel 8. Provtagningspunkter från 2010 och 2022 som analyserades för metaller visas i Figur 7-16. Provtagningspunkter från 2010 och 2022 som analyserades för sexton olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er) visas i Figur 7-17. Inga analyser av tributyltennföreningar (TBT) utfördes 2022. För att visa på vilka halter som uppmätts tidigare runt just Beckholmen redovisas data från två undersökningar, utförda 2010 och 2012 på sammanlagt sju lokaler. I Figur 7-18 visas provpunkternas placering runt Beckholmen. Sammanfattningsvis visar resultaten från sedimentundersökningarna att det finns en stor avvikelse i föroreningshalt av metallen vanadin i samtliga analyserade punkter på östra sidan. Flera metaller hade mycket stora avvikelser i punkt 3 av flera olika metaller på djupet 2–20 cm. I samma punkt påvisades mycket höga halter av PAHer. Det uppskattade föroreningsdjupet varierar mellan 0 och 36 cm. På södra sidan visar analyserna att halterna av flera metaller har mycket stor avvikelse. Det uppskattade föroreningsdjupet varierar mellan 0 och 60 cm. Analyserna för punkt 14 och punkt 25 till 40 cm djup på västra sidan visade mycket stora avvikelser för flera metaller och mycket höga halter PAHer. I punkt 25 djupare än en meter fanns inga avvikelser eller höga halter. I punkt 27 och 31 analyserade endast metaller som visade mycket höga halter av några metaller. Det uppskattade föroreningsdjupet varierar mellan 1 och 100 cm. På norra sidan visade analyserna för punkt 19 på mycket stora avvikelser för flera metaller och mycket höga halter PAHer. I punkt 21 analyserades endast metaller varav några visade mycket höga halter ned till 20 cm. Det uppskattade föroreningsdjupet varierar mellan 0 och 70 cm. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 225 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-16. Provtagningspunkter från 2010 och 2022 som analyserades för metaller. Figur 7-17. Provtagningspunkter från 2010 och 2022 som analyserades för sexton olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH:er). Figur 7-18.Provtagningspunkter från 2010 och 2012 som analyserades för Tributyltennföreningar (TBT). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 226 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Gällande TBT påvisades halter över gränsvärdet för kemisk status i alla undersökta lokaler. Medelhalten var 452 µg/kg TS och uppmätt maximal- och minimum halt 890 respektive 68 µg/kg TS. Den maximalt uppmätta halten erhölls öster om Beckholmen, på provlokal S4 som också var den grundaste lokalen av de sju. Det lägsta värdet uppmättes i provet från S1 som också låg ganska grunt (3,5 meter). Bottenerosion och föroreningsspridning från sediment till vattenmassan sker till stor del genom mekanisk/ fysisk omblandning på grund av vågrörelser, propellerrörelser med mera som leder till förlängd uppehållstid i vattenmassan och som i bidrar till att föroreningar kan spridas i partikelbunden form. Denna typ av föroreningsspridning sker både från fartygsgenererade vågor (mindre båtar som dagligen passerar Beckholmen) och från turbulenta strömningar som orsakats av de vändande stora fartygens propellrar utanför Beckholmen i Saltsjön. Även båtpropellrar från fritidsbåtar ger upphov till vågor, turbulens och strömmar. Botteninstabilitet orsakad av propellerrörelser beror på en rad faktorer som propellerhöjd över botten, bottenhastighet orsakad från fartygspropeller samt bottensedimentens stabilitet, det vill säga hur lätt materialet har att erodera. Störst påverkan sker vid lågt vattendjup och det är i första hand sedimenten som utsätts för erosion från fartygspropeller. Sprängsten eroderas inte lika lätt som grus och sand som i sin tur inte eroderas lika lätt som siltig lera. Förekomst av kohesiva material kan verka stabiliserande på finsediment beroende på om de är fast eller löst lagrade. 7.3.2 Påverkan och konsekvenser un- der byggskedet Risker och alternativa skyddsåtgärder redovisas mer detaljerat i rapporten Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026a). Schakt för byggnader och konstruktioner i mark Schakt för grundläggning av byggnader på västra och östra sidan medför att de massor som schaktas upp behöver hanteras för att undvika föroreningsspridning. Efter saneringen återfylldes hela varvsområdet med bergmassor. För återfyllnadsmassorna i de översta marklagren gällde ett krav på MKM-nivå (Mindre Känslig Markanvändning), vilket är det riktvärde som används för bland annat industrimark. Det kan dock inte uteslutas att det kommer att finnas föroreningar i de massor som behöver schaktas upp inför anläggande av byggnader. För att förhindra spridning av föroreningar behöver åtgärder vidtas under byggskedet, så som provtagning, för att bedömning av vilken fortsatt hantering som är lämplig. Schakt för breddning av GV-dockan Eftersom saneringen utfördes ned till medelvattennivån finns det fortfarande förekomst av förorenade fyllningsmassor under medelvattenytan. Vid schakt för breddning av GV-dockan finns risk för föroreningsspridning vid schakt i massor under medelvattenytan. Det gäller den sydligaste delen, cirka 40 meter räknat från dockans port, där berget sluttar ned under vattenytan. För att förhindra spridning av föroreningar behöver åtgärder vidtas under byggskedet, så som provtagning innan schakt och lämpligt omhändertagande av massor samt länshållningsvatten. Det föreslås också en ridåinjektering vid dockans västra kant i syfte att sänka genomströmningen av förorenat grundvatten i berget till acceptabla nivåer. Schakt för breddning kommer att utföras i torrhet. Ridåinjektering redovisas närmare i rapporten Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026a). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 227 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Konstruktion av kajer och bryggor Kajen i sydväst och ro-ro-rampen i sydöst kommer att utföras som pelardäck med borrade stålpålar eftersom det finns rikligt med block i jorden. Vid borrning av pålar kan grumling undvikas genom att de jordmassor som borras igenom spolas upp genom pålen. Dessa massor leds via ett avledarhus till en försluten container som förslagsvis ställs på en pråm. För att minimera mängden jordmaterial som spolas upp används en borrkrona som endast spolar upp material i samma mängd som påldimensionen. Det kommer att finnas behov av att schakt i vatten för att få ett tillräckligt djup för båtar, det så kallade ramdjupet (överkant betongmadrasser), på 9 meter invid den pålade kajen utanför GV-dockan och utanför ro-ro-rampen (se Figur 7-19). Enligt tillgängliga uppgifter består botten av sprängsten utanför GV-dockan och har brant bottenlutning, vilket ger goda förutsättningar för att grumling är liten vid en schakt i vatten. Utanför ro-ro rampen består botten av lera med risk för grumling vid schakt vilket kan innebära att skyddsåtgärder behöver vidtas. I rapporten Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026a) bedöms tre alternativa skyddsåtgärder, erosionsskydd i form av betongmadrasser eller konventionellt erosionsskydd med sten med tätmembran (se avsnitt 7.3.3), samt muddring av bottensediment. Alternativet att muddra en del av botten för att undvika propellerströmningar är tekniskt möjligt men kommer att medföra en viss grumling beroende på vilken typ av mudderverk som är tillämpbart. Siltgardin är en genomförbar åtgärd som förhindrar grumling men komplicerad med passerande båttrafik utanför södra sidan av Beckholmen eftersom det finns risk för underströmning, trots förankringar, som kan orsaka deformation och eventuell kollaps av skärm. En motsvarande eller kompletterande åtgärd är bubbelridåer som dock inte fungerar bra i strömmande områden samt är energikrävande. Utanför ro-ro-rampen antas det inte vara lika strömt som på den södra sidan, vilket innebär att det finns större möjlighet att använda siltgardin vid muddring för ramdjupet. Figur 7-19. Förslagsskiss på ungefärliga områden där muddring och erosionsskydd i form av betongmadrasser föreslås. Grå färg visar muddringsområden och skrafferad visar område för betongmadrasser. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 228 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Sammantagen bedömning Den sammantagna bedömningen är att anläggande av nya byggnader och konstruktioner som ingår i detaljplanen är genomförbara men att arbetena kräver noggrann planering och att olika typer av åtgärder behöver vidtas för att undvika föroreningsspridning under byggskedet. Arbeten på land bedöms inte medföra någon påverkan och således inga konsekvenser under förutsättning att förslag på skadeförebyggande åtgärder vidtas. När det gäller arbeten i vatten nämns förslag på möjliga skyddsåtgärder som kommer utredas mer i detalj inom ramen för den parallellt pågående tillståndsansökan för vattenverksamhet. Arbeten i vatten kommer att utföras med den förutsättningen att grumling endast får vara kortvarig och lokal och att föroreningsspridning till Saltsjön är obetydlig. Påverkan bedöms vara liten med små konsekvenser. Även om muddring av förorenade sediment är en möjlig åtgärd kräver det transporter och omhändertagande av förorenade muddermassor genom avvattning och transport till deponi för destruktion. Detta gör att muddring inte är en åtgärd som rekommenderas. Bryggan utmed strandlinjen i nordost byggs som en pålad träbrygga, med en pålrad i vattnet utmed strandlinjen och på gjutna fundament på en ca 0,3 m tjock bädd av krossmaterial direkt i jorden på land. Den tvärgående bryggan kommer att utföras på samma sätt. Träpålarna kommer att slås ned till stopp, vilket innebär att pållängderna varierar mellan 8 och 13 meter räknat från vattenytan. Vid pålning förväntas liten grumling uppstå med risk för föroreningsspridning som följd. En möjlig åtgärd är att sätta upp en siltgardin runt arbetsområdet. Det finns dock risk för att det uppstår grumling både när siltgardinen sätts på plats och tas bort och därför inte fyller önskad funktion. Om det bedöms nödvändigt kan istället bubbelskärm vara ett alternativ. Planerade åtgärder i nordväst med borrad pålvägg, strandskoning, och utökad flytbrygga bedöms inte medföra någon påverkan under anläggandet. Detta eftersom inga arbeten utförs i vatten. Utfyllnaden utanför den västra udden rekommenderas utföras innanför en bakåtförankrad tätspont som ansluts till land i norra delen innan utfyllnad utförs. Efter spontning utförs muddring av förorenade sediment ned till lämpligen cirka en meters djup och förekommande lera under föroreningar (max cirka 2 meter mäktighet) bortschaktas för att undvika sättningar. Utfyllnaden innanför sponten utförs med försiktighet i etapper med fyllning utan block för att inte riskera att skada förankringsstagen. Fördelen med detta tillvägagångssätt är att sättningar vid utfyllnad uteblir och att det inte finns behov av framtida sanering i området. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 229 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.3.3 Påverkan och konsekvenser av planförslaget Planförslaget innebär inte någon tillförsel av nya föroreningar till land och vatten. Snarare förväntas planen medföra en viss minskning av eventuella föroreningar på land genom att massor schaktas bort för grundläggning och vid breddning av dockan samt för att reningseffekten av dagvatten förbättras. Åtgärder som föreslås i de delar av planen som avser kajer, bryggor, utfyllnad och breddning av GV-dockan kommer att utredas mer i detalj inom ramen för tillståndsansökan för vattenverksamhet. På de platser som omfattas av planen kommer dock skyddsåtgärder vidtas som motsvarar bästa möjliga teknik men som också är genomförbara med hänsyn till rådande förutsättningar. Planen förväntas således medföra en minskning av föroreningsspridning till Saltsjön (se vidare under kapitel 8 Miljökvalitetsnormer). För övrigt anpassas utformningen så att skyddsåtgärder är möjliga att vidta vid en framtida sedimentsanering och därmed inte förhindra åtkomst till dessa platser. Nedan redovisas planens påverkan och konsekvenser med avseende på befintliga föroreningar i mark, grundvatten och sediment. Föroreningar i mark och grundvatten Spridningsvägar för föroreningar i jord till utomhus- och inomhusluft kan ske genom förångning av flyktiga föroreningar till porgas och vidare in i byggnader eller i gasform genom konstruktioner så som ledningar och ledningsgravar. Baserat på utförda provtagningar och analysresultat samt beräkningar av platsspecifika värden, som redovisas i Bilaga 3 till Rapport Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026b), bedöms det inte finns någon oacceptabel risk för spridning av föroreningar till inomhusluften i de byggnader som möjliggörs i planen. Resultatet indikerar att det inte förekommer halter i markens porluft som skulle kunna innebära risk för människors hälsa vid planerad och pågående markanvändning. Det finns inget som tyder på att det är markens porluft som är den stora källan till överskridandet av halter PAH-M i befintliga byggnader. Undersökningens resultat indikerar i stället att det troligen är den pågående verksamheten (inventarier, kem-produkter, etcetera) eller byggmaterial samt eventuellt diffust tillskott från omgivningen som påverkar inomhusluften i byggnaderna negativt. Riskbedömningen indikerade att det inte föreligger någon risk för ånginträngning från de i marken förekommande porlufthalterna av alifater - aromater, PAH-L och PAH-H -föroreningarna. Uppmätt summahalt PAH-M överskrids i porluften en punkt 25SW11-P. Jämförvärdet för summahalt PAH-M är lågt på grund av att summeringen innehåller ämnet fenantren. Det är den uppmätta halten av fluoren som resulterar i att summahalten PAH-M överskrider riktvärdet, men fluoren överskrider inte sitt eget jämförvärde. Vid analys av porluften kunde inte en tillräckligt låg detektering av ämnet fenantren uppnås, och det får till följd att det vid summeringen av PAH-M inte gick att utesluta en risk kopplad till ämnet. För att vidare undersöka om den något högre detektionsgränsen av fenantren innebär en risk behövdes en fördjupad riskbedömning utföras. Platsspecifika hälsoriskbaserade riskbedömningar har utförts på uppmätta halter i grundvatten och porluft för PAH-M och PAH-L. Riskbedömningen indikerar enskilt och tillsammans att det inte föreligger några risker förknippade med ånginträngning från de i marken och i grundvattnet förekommande PAH -föroreningarna vid deltidsvistelse. Slutsatsen är därmed att det inte föreligger något behov av skyddsåtgärder utifrån risken för ånginträngning från de marken förekommande PAH - föroreningarna. Föroreningarna är hårt bundna, förekommer mestadels i mättad zon under grundvattenytan, och spridningen från dessa är inte omfattande enligt utredningen. Det finns förhöjda (oacceptabla) halter av PAH-M, vid deltidsvistelse (MKM), i inomhusluften i de befintliga byggnaderna Stöttboden och Vasakonserveringen. Inget tyder på att det är markens porluft som är källan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 230 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning till överskridandet. Undersökningens resultat indikerar i stället att det troligen är den pågående verksamheten (inventarier, kemiprodukter, etcetera) eller materialet i byggnaden samt eventuellt diffust tillskott från omgivningen som påverkar inomhusluften negativt. Vid inomhusmätningar utförda år 2011 finns noteringar om att inventarier i Stöttboden är bestrukna med tjära, vilket anges som en trolig källa till de förhöjda halterna i inomhusluften. Utifrån denna riskbild och sett till miljönytta bedöms det inte skäligt att kräva några skyddsåtgärder med avseende på risk för ånginträngning på Beckholmen. Trots detta har staden föreslagit extra skyddsåtgärder. Provtagning i grönytan indikerar att det vid permanent vistelse finns risk för negativa effekter på människors hälsa eller miljön från enskilda ämnen. I nuläget finns ingen reglering för vistelse i grönområdet där det nu finns boende. I den plankarta som nu föreslås kommer därför byggnaden på området (Stenvillan), som används som bostad, regleras till annan användning kallad centrumändamål. Gällande grönområdet vid Beckholmsbron så bedöms platsen i dagsläget till stora delar vara otillgänglig då den är brant och inte inbjuder till besök. Den del som besöks mer frekvens är den trä-spång som går ned till hotellbåten, den är dock bara en förbindelse emellan vägen och båten och inte en plats där man uppehåller sig någon längre tid. För att sanera marken utan att skada träden så utfördes det vakuumschakt för en del av träden inom grönytan vid den omfattande marksaneringen mellan 2011 och 2014. Vegetationsytorna lämnas vildvuxna för att inte inbjuda till vistelse på aktuella ytor. Det planeras för byggnation av en ny transformatorstation på den plana ytan närmast bron. Inför byggnationen behöver provtagning ske på platsen för etablering, för att utreda om det finns föroreningar som behöver åtgärdas. I det fall provtagningen visar på förhöjda halter vidtas åtgärder för att bemöta områdets markanvändning som Park (P) i detaljplanen. I det fall provtagning och eventuella åtgärder dröjer kommer området stänglas in. Med denna hantering uteblir eventuell risk för exponering av föroreningar. Hantering av föroreningar på platsen kommer att ingå i miljöförvaltningens tillsyn avseende förorenade områden. Miljöförvaltningen kommer kunna ställa krav på utredningar och vid behov åtgärder med stöd av 2 kap. 1 § och 10 kap. 2 § miljöbalken. I grundvattnet finns förekomst av höga halter bly, arsenik samt risk för fri fas av PAHer som medför risk för negativa effekter på mark och vattenlevande organismer. Förekomsten av föroreningar i grundvattnet indikerar att det fortfarande sker en föroreningsspridning från ön, sannolikt från massor under vattenytan, dock oklart i vilken omfattning. Alternativa åtgärder för att förhindra läckage av föroreningar från ön till Saltsjön har utretts och avgränsas till de områden vid vattnet som omfattas av detaljplanen. Åtgärd med rörspont förankrat till berg bedöms vara tillräcklig för att förhindra det vattenutbyte som sker i främst södra delen med förorenade massor under vattennivån och utläckage av grundvatten. För att förhindra läckage rekommenderas borrad rörspontvägg. Rörspontvägg är pålar som sammankopplas med svetsade spontlås som skapar en sammanhängande vägg mot horisontella och vertikala laster. Pålarna installeras genom centrisk slagborrning. Rörspontvägg är en lämplig teknik att använda som stödväggskonstruktioner vid svåra markförhållanden och är lätt att driva helt ner till berggrunden, vilket eliminerar många av de tekniska risker som förknippas med traditionella stödväggar, som till exempel vattenläckor. Åtgärder med rörspont föreslås på de platser i strandlinjen där planen medger nya konstruktioner, det vill säga vid innanför pålad kaj vid sydvästra sidan och vid kajutfyllnader på sydöstra sidan samt innanför flytbryggan på nordvästra sidan. Trots att inga specifika mätningar har gjorts bedöms, baserat på den kunskapen som finns, att åtgärden med rörspont förankrat 0,5 meter ned i berg är tillräcklig för att förhindra det vattenutbyte som sker i främst södra delen med förorenade massor under vattennivån. Detta eftersom det inte längre tillförs föroreningar genom infiltration på grund av att ytvattnet från Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 231 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beckholmens hårdgjorda ytor och från grönområdet leds till ett dagvattensystem. Vid eventuell uppkomst av sprickor i berget finns möjligheten att injektera för att det ska bli tätt. På norra sidan ligger berget djupt och vattenutbytet är mindre än på södra sidan vilket gör att behovet av att förankra en rörspont eventuellt är mindre. För att avgränsa utfyllnaden på västra udden drivs en traditionell stålspont ned i lera med låg genomsläpplighet vartefter förorenade lösa sediment avlägsnas. Rörspont förankrad i berg innanför utfyllnad bedöms inte nödvändigt eftersom infiltration av grundvatten är marginell och vattenutbytet från vågrörelser förhindras med planerad tätspont. Detta kommer att utredas närmare i arbetet med tillståndsansökan för vattenverksamhet. Efter planens genomförande kommer det dock att finnas kvar ett område utan tätning som inte omfattas av nya konstruktioner vilket är på östra sidan där det tidigare byggdes en träbrygga samt båda sidorna av Beckholmsbron. Den sammantagna bedömningen är att detaljplanen med förslagna åtgärder medför märkbar påverkan med små-märkbara till märkbara positiva konsekvenser för människors hälsa och för recipientens vattenkvalitet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 232 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-20. Uppskattade avrinningsytor inom planområdet. Bakgrund: Illustrationsplan daterad 2022-01-31 och ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst (Sweco, 2026b). Dagvatten Lösning för att rena dagvatten innan det släpps ut till recipient redovisas mer i detalj i dagvattenutredningen (Sweco, 2026b) och sammanfattas nedan. Beckholmens avrinningsytor enligt Figur 7-20 har använts i beräkning av flöden och fördröjningsbehov. I beräkningarna har ytor för dockor och bryggor inte tagits med, då avrinnande vatten från dessa inte bedöms belasta dagvattensystemet (se avsnitt 7.3.1). Ytor som ingår inom ramen för dagvattenhanteringen motsvarar de ytor som går att hantera i ett dagvattenledningsnät och omfattar således inte ytor som naturligt rinner mot recipient (mindre grönytor), eller ytor som exempelvis för dockor och bryggor. Ytan för dockor och bryggor motsvarar en yta på 18 500 m² som med en konservativ beräkning med avrinningskoefficient 1,0 motsvarar en erforderlig fördröjningsvolym på 370 m³. Hårdgörningsgraden ökar något med den planerade utformningen av planområdet och därmed ökar även det dimensionerande flödet. Den totala ytan ökar från 5,33 till 5,85 ha. Ökningen beror på att nya kajer tillkommer och att ön ska byggas ut med fyllnadsmassor vid västra udden. Även nya bryggor kommer att byggas men avrinning från dessa bedöms inte belasta dagvattensystemet och har inte ingått i beräkningarna. Området har delats in i 6 avrinningsområden, som alla avleds till Strömmen, och avrinningen har beräknats för 5-, 20-, 100- samt 10-årsregn. Beräkningarna visar att den totala erforderliga fördröjningsvolymen är 740 m3 för att uppfylla fördröjningskravet 20 mm. Erforderlig fördröjningsvolym varierar mellan 49 m³ (Avrinningsyta 3) och 264 m³ (Avrinningsyta 4). Vid beräkning en av erforderlig fördröjningsvolym för tillkommande hårdgjorda ytor, som är 0,46 hektar eller Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 233 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 4600 m², uppgår kravet till cirka 92 m³. Fördröjning av dagvatten från tillkommande hårdgjorda ytor ligger mer i linje med kravställningen enligt åtgärdsnivån, men för att säkerställa så hög avskiljning som möjligt inom planen utreds möjligheten till att utforma en systemlösning som närmare motsvarar 740 m³. Förekomst av markföroreningar inom planområdet påverkar vilken dagvattenlösning som bedöms vara lämplig på platsen. Utformning av en systemlösning för Beckholmen försvåras av ett flertal punkter, som att området är omgivet av vatten och har få tillgängliga ytor och höjd för att tillskapa fördröjning, att större delen av Beckholmen är hårdgjord mark, samt att det finns kvarvarande föroreningar i marken. En reningsgrad om 70 – 80 % med avseende på årsbelastningen från dagvattnet till recipienten behöver åstadkommas enligt Stockholms stad. Utgångspunkten har varit att utnyttja befintligt ledningsnät inom detaljplaneområdet, men också att förstärka systemet. För att uppnå fördröjningskravet föreslås befintligt system kompletteras med tre avsättningsmagasin på västra respektive östra sidan av Beckholmen med efterföljande rening i filterbrunnar. Den östra sidan kompletteras med två ytterligare filterbrunnar och filtren i de befintliga filterbrunnarna byts ut. Se Figur 7.21. Genom rening av dagvattnet på Beckholmen uppnås en minskad föroreningsbelastning mot recipient, under förutsättning att ett regelrätt underhållsschema tillämpas på systemet. Föreslagen systemlösning beskrivs närmare i Dagvattenutredningen (Sweco, 2026b). Figur 7-21. Systemlösning utifrån befintligt system med tillägg av avsättningsmagasin i gult. Underlag Illustrationsplan från (2022-03-05). Vissa befintliga utlopp kommer behöva förlängas i och med tillbyggnad av kajer (Sweco 2026b). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 234 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Beräkning av föroreningsbelastningar före och efter rening samt reningseffekter har utförts med hjälp av den webbaserade recipient- och dagvattenmodellen StormTac (v25.2.2). I detta fall används schablonhalter från de flödesproportionella provtagningar som Sweco utförts för markanvändningen ”Hamn”, vilket motsvarar de hårdgjorda ytorna där varvsverksamheten sker. För övriga ytor används StormTacs egna schablonhalter. Se Tabell 7-6 . Beräknade årsbelastningen redovisas närmare i Dagvattenutredningen (Sweco, 2026b). Två av ämnena uppnår inte reningsgrad enligt Stockholms dagvattenstrategi, som är 70 – 80 % reduktion i årsbelastning. Dessa är kväve och TBT. Övriga ämnen förväntas bidra till kraftiga reduktioner i årsbelastningen från dagvattnet till recipienten Strömmen med reningseffekter mellan 74 och 89 %. Gällande kväve är metoderna som föreslås här inte lämpliga för rening av kväve i dagvattnet. Halterna som uppkommer i dagvattnet antas inte bero på den specifika varvsverksamheten på Beckholmen. Belastningen i dagvatten uppkommer sannolikt till största del från atmosfäriskt nedfall från trafik i Stockholms innerstad (VA-Forsk, 1994). Ingen Figur 7-6. Uppskattade reningseffekter för varje förorening inom avrinningsområden 1 – 6 % (Sweco, 2026b) . åkermark eller övriga punktkällor för kväve återfinns inom området. Trots en reningseffekt under 70% under vissa förhållanden förväntas halterna TBT (och årsbelastningen) att successivt minskas som följd av reningsåtgärderna och lagstiftning. Dagvattnet från planområdet bedöms bidra med en obetydlig del av de till Strömmen övriga dagvattenutsläppen. Sammantaget bedöms konsekvenserna därför bli små positiva. Sediment Botten runt Beckholmen består i huvudsak av förorenade sediment. Föroreningsspridning från sediment till vattenmassan och det pelagiska ekosystemet kan ske på olika sätt. Till stor del sprids föroreningar genom vågrörelser, propellerrörelser med mera som leder till förlängd uppehållstid i vattenmassan och som i sin tur bidrar till att föroreningar kan spridas i partikelbunden form. Denna typ av föroreningsspridning sker både från fartygsgenererade vågor (mindre båtar som dagligen passerar Beckholmen) och från turbulenta strömningar som orsakats av de vändande stora fartygens propellrar utanför Beckholmen. Även båtpropellrar från fritidsbåtar ger upphov till vågor, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 235 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning turbulens och strömmar. Till viss del sker också föroreningsspridning av ämnen i lös fas. Botteninstabilitet orsakad av propellerrörelser beror således på en rad faktorer som propellerhöjd över botten, bottenhastighet orsakad från fartygspropeller och bottensedimentens stabilitet, det vill säga hur lätt materialet har att erodera. Störst påverkan sker vid lågt vattendjup och det är i första hand sedimenten som utsätts för erosion från fartygspropeller. Sprängsten eroderar inte lika lätt som grus och sand som i sin tur inte eroderar lika lätt som siltig lera. Förekomst av kohesiva material kan verka stabiliserande på finsediment beroende på om de är fast eller löst lagrade. Olika typer och storlekar av båtar angör för närvarande vid Beckholmen och kommer att göra det i framtiden. Pålad kaj och flytbrygga på södra sidan På den södra sidan finns idag inga förtöjningsmöjligheter men i framtiden möjliggör detaljplanen för förtöjning vid den pålade kajen och den södra flytbryggan. Till skillnad från nu möjliggör planerad pålkaj och flytbrygga att fartyg och båtar kan lägga till här vid invändiga reparationsarbeten samt i väntan på dockplats. Det framtida varvets kapacitet med pålad kaj och, utökad GV-docka och flytbrygga på Beckholmens södra sida bedöms kunna ta emot en till tre fartyg per månad. Totalt sett kommer de rörelser som varvet genererar kanske öka med 5 till 10 stycken per år. Eftersom reparationerna tar olika lång tid beräknas fartyg manövreras till och från Beckholmen en till två gånger per månad. Dessa rörelser sker med extremt låg fart och med liten kraft. Rörelser mellan kajer och GV- docka sker oftast med bogsering. De största båtarna som är aktuella för angöring vid pålad kaj är Tärnbris, Cargo M/S Ekerö, Beatrix, M/T Furevik och M/S Tellus (se Figur 7-24). Risken för bottenerosion med olika typer av båtar som angör vid Beckholmen har beräknats konservativt med varierande resultat (Sweco, 2025b). Ingångsparametrar är förknippade med någon osäkerhet eftersom de oftast har hämtats från osäkra källor och i flera fall har estimerats utan data, exempelvis finns ofta inte data om fartygspropellerns djup under vattenytan tillgängligt. Enligt beräkningarna sker bottenerosion i bottenmaterialet på södra sidan (vid pålad kaj och flytbrygga) när det utsätts för propellerströmmar från större fartyg av typen M/S Tellus och M/S Translandia som orsakar instabil botten på större än 25 meters djup oavsett bottenmaterial (inga beräkningar gjordes för större djup). Inom detaljplaneområdet uppnår vattendjupet cirka 22 meter. När den typen av fartyg kommer att gå in för angöring vid kajen finns därför risk för erosion med föroreningsspridning som följd på grund av propellerströmmar. Se Figur 7-21. Botten på den södra sidan är dock stabil när den utsätts för mindre skärgårdsbåtar av typen M/S Ballerina. Även områden med sprängsten, som finns utanför GV-dockan, är stabila för lite större båtar av typen M/S Roslagen. Området utanför den pålade bryggan föreslås åtgärdas med någon typ av erosionsskydd till 15 meters vattendjup för att förhindra erosion på grund av propellerströmmar. Det är tekniskt möjligt att anlägga konventionellt erosionsskydd med tätskikt på hela eller delar av vattenområdet fram till detaljplanegränsen för att förhindra erosion från dessa båtar. På grund av att fartyg som tas emot av varvets reparationsverksamhet enligt de konservativa beräkningarna orsakar propellerinducerad erosion på vattendjup större än 15 meter har skyddsåtgärder i form av erosionsskydd utretts vid vattendjup större än 15 meter ut till detaljplaneområdets gräns. Närmast Beckholmens södra strand medför planförslaget att fartygstrafiken av passagerarfartyg, exempelvis pendeltrafik, som nu passerar cirka 15 – 20 meter utanför sydvästra sidan, flyttas ut på grund av ny kaj och angörande båtar, se figur 7-22 (Sweco 2025a). Detta tillsammans med erosionsskyddande åtgärder innebär att risken för erosion orsakad av propellerströmningar och svallvågor från förbipasserande båtar blir väsentligt mindre eller obefintlig. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 236 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Passagerarfartygen som till exempel är av typen M/S Ballerina och M/S Roslagen, och som kan förväntas flytta ut till ett vattendjup på cirka 18 till 20 meter, bedöms enligt de konservativa beräkningarna inte påverka bottenstabiliteten. I vattenområdet passerar också andra större typer av fartyg (se Figur 7-23) och det kan inte uteslutas att en del av dessa fartyg orsakar bottenerosion. De vändande färjorna och kryssningsfartygen har i utredning bedömts inverka på bottnens stabilitet ned till cirka 22 meter (JP sedimentkonsult HB, 2025). Denna fartygstrafik är mer frekvent än den som detaljplanen möjliggör till och från varvet kan förväntas bli. Analyserad sjöfart till Beckholmens dockor utgör cirka 110 fartygspassager, Figur 7-22. Passerande trafik i närheten av Beckholmen på kartunderlag för nybyggnation samt med generella avstånd till Beckholmen markerade. totalt cirka 30-40 in- och utdockningar per år varav 70 % med bogserbåtsassistans (Sweco, 2025a). Totalt bedöms varvets kapacitet öka med motsvarande ytterligare 10 till 15 % fartyg per månad, utöver dagens fartygsrörelser. Baserat på detta är bedömningen att propellerpåverkan från fartyg med koppling till varvsverksamheten utgör en liten del av den erosionspåverkan som pågår i vattenområdet. Erosionsskydd eller saneringsåtgärder i ett så stort vattenområde som det mellan 15 meters vattendjup ut till detaljplanegränsen är tekniskt möjliga att anlägga i form av konventionellt erosionsskydd med tätskikt. Det dock kostsamt att anlägga på ett så stort område, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 237 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-23. Kartbild över trafik kategoriserad efter typ av fartyg, fritidsbåtar exkluderade. särskilt i relation till den begränsade nyttan som det kan förväntas medföra med den pågående fartygstrafiken. Skyddsåtgärder borde därför utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor samt ansvarsfrågan inkluderas. Denna åtgärd behöver dels sättas i relation till att båttrafiken till och från Beckholmens planerade kajer och flytbryggor är begränsad till ett fåtal gånger per månad, dels till den uppgrumling och spridning av förorenade bottensediment som huvudsakligen orsakas av stora färjor och kryssningsfartyg som vänder nära Beckholmen. Det bedöms tveksamt om erosionsskydd på detta vattendjup är en åtgärd som förbättrar föroreningssituationen och bidrar till att MKN uppnås. Åtgärder utanför vattendjupet 15 meter bör därför utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor inkluderas. Pålad ro-ro-ramp och vid betongponton Vid ro-ro-rampen och betongpontonen angör idag båtar med motsvarande storlek som M/S Tellus, M/S Roslagen och M/S Skärgården i huvudsak angöra, vilket även detaljplanen möjliggör. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 238 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-24. Exempel på båtar som angör och kommer att angöra vid kajer, pontoner och flytbryggor (Källor: Vaxholmsbåtar-Skärgårdsbåtar.se, M/S Tellus- © Foto Micke Asklander, M/S Translandia-Wikipedia). Vid ro-ro-rampen och utmed betongpontonen kan, enligt beräkningarna, M/S Roslagen orsaka botteninstabilitet ned till cirka 14 m oavsett botten medan botten med sprängsten är stabil ned till 10 meter vid påverkan från M/S Skärgården (se Figur 7-24). Vattendjupet möjliggör även för något större båtar, som exempelvis M/S Tellus, att gå in till pontonbryggan. Enligt de konservativa beräkningarna finns risk för att denna storlek på båt påverkar bottnens stabilitet. Erosion på grund av propellerströmmar behöver även här åtgärdas med erosionsåtgärder på botten till 15 meters vattendjup. Brygga på träpålar utmed stranden och ut i vattnet på nordöstra sidan samt förlängning av betongramp Strax söder om den planerade träbryggan finns i nuläget en flytbrygga som båtar med koppling till Sjöskolan och Gamla stans yachtsällskap nyttjar. Det är inte en brygga som används av allmänheten. Gamla stans yachtsällskap har egna segelbåtar som anlägger vid flytbryggan. Detaljplanen kommer inte medföra att båttrafiken till den nya träbryggan ökar i omfattning jämfört med hur den befintliga flytbryggan nyttjas i nuläget. Samma typ av båtar som lägger till vid befintlig flytbrygga kommer att lägga till vid den nya träbryggan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 239 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Segelbåtar av den typen som används nu har ett max djupgående med last på 1,45 meter. Djupgående definieras som en båts avstånd från vattenlinjen till den lägsta punkten på båtens undersida och motsvarar centerbordets djup på en segelbåt. Detta utgör en begränsning för vid vilket vattendjup som båtar kan lägga till. Denna typ av segelbåt har ingen propeller. För en motorbåt av den typen som lägger till och som kommer att lägga till är djupgåendet mycket lägre, cirka 0,5 till 0,7 meter under vattenytan. Det begränsade vattendjupet utgör ett naturligt hinder och en begränsning för vilka båtar som kan angöra till träbryggan och pontonen. För att undvika risk för att gå på grund behövs en marginal mellan kölen och botten som varierar med båtstorlek. Baserat på vattendjup och konservativa beräkningar av propellererosion (Sweco, 2025b) görs bedömningen att för båtar med motorer med effekten högst 50 hk är bottnen stabil när bottenavståndet mellan propellerns axel och botten är minst 1,6 meter. Med samma förutsättningar kan båtar av typen fritidsbåtar och med 150 hk lägga till när bottenavståndet är mer än cirka 2,6 meter vilket det är vid den tvärgående bryggan. I höger bild i Figur 7-25 visas fritidsbåtars förväntade erosionspåverkan samt vattendjup och bottenmaterial. Vid den befintliga bryggan lägger också båtar så som M/S Ballerina och M/S Gurli till. Dessa båtar kommer i framtiden kunna lägga till vid den tvärgående träbryggan samt vid förlängningen av pontonen. Vid den planerade pontonen varierar vattendjupet mellan 2,6 och ca 4 meter. Båtar så som M/S Ballerina och M/S Gurli kan enligt de konservativa beräkningarna lägga till vid pontonen utan att orsaka propellerinducerad bottenerosion. Figur 7-25. Båtar som enligt beräkningar riskerar att orsaka instabilitet på botten vid pålad kaj, flytbryggor och ponton på grund av propeller- strömningar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 240 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Strandskoning och utbyggd flytande brygga på nordvästra sidan På den nordvästra sidan finns idag en flytbrygga där det sker underhålls- och reparationsarbete av båtar motsvarande större fritidsbåtar, såsom kustbevakningsbåt, och båtar motsvarande M/S Ballerina. Denna typ av båtar kommer fortsättningsvis nyttja flytbryggan. I denna trängre del i Beckholmssundet mellan småbåtar i norr och flytbryggan i söder är området hastighetsbegränsat till 5 knop. Vattendjupet utgör ett naturligt hinder och en begränsning för vilka båtar som kan angöra vid flytbryggan. Nuvarande situation, där en del av båten ligger utanför flytbryggan eller ligger till parallellt, leder till fler rörelser på grund av att båten behöver flyttas eller vändas för att dess båtens olika delar ska vara nåbara. Enligt konservativa beräkningar av propellererosion (Sweco, 2025b) kan båtar av typen M/S Ballerina, för vilka botten bestående av sprängsten är stabil vid ett vattendjup om cirka 3 meter och vid 4 meter med sand och grus, angöra vid västra sidan av flytbryggan. Det innebär att denna typ av båtar eller båtar med motsvarande motoreffekt inte kan angöra vid östra sidan av flytbryggan utan att orsaka propellerströmmar. Båtar med motoreffekt upp till 150 hk kan angöra vid östra sidan av bryggan. Åtgärder för att undvika erosion på grund av propellerströmmar bedöms inte vara nödvändigt utmed flytbryggan. Som nämns tidigare har två alternativa metoder för att lägga ut erosionsskydd utretts, betongmadrasser och tätande lager samt borttagande av förorenade sediment genom muddring Bedömningen är att erosionsskydd i form av betongmadrasser kan vara en lämplig teknik eftersom de tar i anspråk en mindre del av bottendjupet jämfört med ett tätande lager samt kräver färre transporter. Betongmadrasser kan utföras täta mot partikelbundna föroreningar men inte föroreningar i frifas eftersom materialet är vattengenomsläppligt och det kan skapas sprickor i betongen. Muddring av sediment är en åtgärd som under lämpliga förutsättningar tar bort risken för föroreningsspridning via propellerströmningar men som också undviks i möjligaste mån då det innebär en kostsam hantering (se även avsnitt 7.3.2). Bedömningen är därför att muddring av sediment inte rekommenderas som skyddsåtgärd. Se vidare i rapporten Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar (Sweco, 2026a). Betongmadrasser är luftmadrasser som fylls med betong. Madrasspaneler kan sys ihop till stora ytor anpassade till önskad geometri. Madrassen läggs på fiberduk och förankras under installationsskedet i bakomliggande fyllning. Betongmadrasserna kan anslutas mot spont eller under pålad kaj och då vanligtvis i den gjutna bakkantsbalken. Vid pålad kaj utförs ursparningar för pålarna och sedan sys pålkragar dit för att sluta tätt så att propellerströmmarna inte spolar bort finmaterialet. Utfyllnad i vatten vid västra udden Flera alternativ har övergripande utretts som bakåtförankrad tätspont som avgränsar utfyllnaden, påldäck med tätspont i bakkant och utfyllnad med tryckbank. Samtliga alternativ med och utan muddring eller övertäckning. Den rekommenderade åtgärden för att undvika föroreningsspridning under både drift- och byggskedet är bakåtförankrad tätpont som placeras i framkant, det vill säga utanför utfyllnaden. Utfyllnad utförs efter det att en tätspont har drivits ned runt utfyllnadsområdet och förorenade sediment har muddrats bort. Det innebär att det inte finns risk för föroreningsspridning under utfyllnaden av bergschakt och att det finns mindre risk för sättningar. Sammantaget bedöms påverkan från planen medföra små-märkbara positiva konsekvenser eftersom spridning av miljögifter via propellerströmning förhindras av skyddsåtgärder på södra sidan. Eftersom kajen också medför att den passerande båttrafiken flyttas ut blir erosionspåverkan från propellerströmmar mindre nära ön. Spridningen av föroreningar undviks från det område som fylls ut med bergschakt genom muddring av sediment innan utfyllnad och innanför spont. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 241 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Planförslaget innebär inte någon tillförsel av nya föroreningar till land och vatten. Snarare förväntas planen med föreslagna skyddsåtgärder medföra att föroreningsspridningen från Beckholmen minskar. Den samlade bedömningen avseende föroreningsspridning är att påverkan är liten och konsekvenserna små till märkbart positiva. Detta under förutsättning att åtgärder som föreslås kommer att vidtas. Genomförandet av de konstruktioner som ska anläggas i vattnet kommer att utredas mer i detalj inom ramen för tillståndsansökan för vattenverksamhet. Det innebär att åtgärderna eventuellt kommer att ändras och/eller kompletteras. Målsättningen är att bästa möjliga teknik ska användas utifrån de förutsättningar som råder både på Beckholmen och i omkringliggande område. 7.3.4 Samlad bedömning Förorenad mark och sediment 7.3.5 Konsekvenser av nollalternativet År 2036 antas att den kommersiella varvsverksamheten fortfarande pågår i likhet med idag med skillnaden att bygglov inte finns för alla de byggnader som nu används för verksamheten. I stället har bygglov erhållits för ett antal mindre byggnader som erbjuder en mer småskalig verksamhet inomhus jämfört med idag. I likhet med idag avleds dagvatten vid normala regn via filterbrunnar eller dagvattenbrunnar med filterinsats och vid högre flöden rinner det ned direkt i recipient. Nödvändiga åtgärder för att begränsa erosion vid kajkanten på södra sidan och åtgärder för att arbetsmiljön inte ska försämras antas kunna utföras till viss del vid ett nollalternativ. På grund av föroreningssituationen på land och runt Beckholmen antas att det kommer att krävas en utökad tillsyn med förelägganden som följd. Antaget att det nuvarande systemet för infiltration av dagvatten på Beckholmen består görs bedömningen att det fortsatt finns risk för föroreningsspridning till recipient i likhet med nuläget. Det gäller även det pågående läckaget från ön via vattenutbyte med grundvattnet. Den pågående erosionen från 7.3.6 Förslag på skadeförebyggande åtgärder Byggskedet • Inför schaktarbeten behöver det säkerställas att det inte finns föroreningar som överskrider MKM i schaktmassor som ska återanvändas inom områ- det. Det behöver också undersökas hur eventuella överskottsmassor ska hanteras. Rekommendatio- nen är därför att det innan schaktarbeten påbörjas utförs provtagning av området. Proven analyseras med avseende på totalhalter och laktester. • Arbeten i GV-dockan utförs i torrhet innanför fång- damm. • Berget i GV-dockan kommer att tätinjekteras för att kunna utgöra tillfredsställande tätning mot inläcka- ge. • Innan schakt på södra sidan av dockan utförs markprovtagning med efterföljande utredning för att bedöma föroreningshalten i fyllningsmassor under vattenytan som ska schaktas bort, samt om massor- na är lämpliga att använda som utfyllnad i vattnet eller om de ska transporteras till godkänd deponi. • Inläckande vatten till GV-dockan tas om hand så föroreningar inte sprids till recipient. Vattnet genom- gås sedimentering och oljeavskiljning och antas även behöva efterbehandling. Efter rening kan vattnet släppas till recipient, då Miljöförvaltningens riktlinjer gäller, eller till ledningsnätet då SVOAs riktlinjer gäller. • Grumling undviks vid borrning av pålar genom att materialet spolas upp genom pålen. Dessa massor leds via ett avledarhus till en försluten container propellererosion på södra sidan kommer också att förbli oförändrad i nollalternativet. Sammantaget bedöms nollalternativet medföra märkbara negativa konsekvenser gällande föroreningsspridning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 242 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning som förslagsvis ställs på en pråm. • Grumling undviks vid muddring för att erhålla erfor- derligt ramdjup med lämpligt mudderverk och om möjligt siltgardin och/eller bubbelridå. • Grumlande arbeten övervakas i ett kontrollprogram. • Grumling undviks genom att muddring av förorena- de sediment på västra sidan utförs innanför spont. Driftskedet • Som extra försiktighetsåtgärd för nya byggnader utförs grundläggning med gastät dubbelarmerad platta (för att undvika sprickor) och grundläggning med spetsiga stålrörspålar som drivs ned i marken. Därtill behöver rörledningar och genomföringar tätas och byggnaden förses med ventilation. • För att åtgärda de oacceptabla halterna av PAH-M i inomhusluften i den nuvarande innemiljön i Va- sakonserveringen och Stöttboden, kan tekniska åtgärder övervägas, till exempel ventilation. • För att undvika exponering från föroreningar i grönytor vid Stenvillan regleras markanvändningen avseende byggnaden i detaljplanen. • Risken för exponering från föroreningar i grönytan på norra sidan väster om Beckholmsbron utreds samt åtgärdas vid behov inom ramen för Miljöför- valtningens tillsyn. • Läckage från förorenade massor under vattenytan och förorenat grundvatten åtgärdas genom anläg- gande av rörspont som förankras 0,5 m ned i berg. • Höjdsättningsprinciper har framtagits för att ytligt avleda dagvatten mot de föreslagna reningsanlägg- ningarna, samt för att undvika potentiella skador på bebyggelse. • Det befintliga dagvattensystemet förnyas med underjordiska fördröjningsmagasin/avsättningsma- gasin som vattnet passerar innan det leds vidare till filterbrunnar. Ytterligare två filtreringsbrunnar med fördröjningsmagasin föreslås. Utformningen kräver uppföljning av drift samt underhåll. • Filtren i befintliga filterbrunnar byts ut efter rekom- mendation från leverantör för att öka reningsef- fekten. Val av filter ses över i detaljprojekteringen. Nuvarande skötselprogram för filtren kommer ses över i projekteringen för att underlätta regelbundna byten av filter. • Erosionsskydd, förslagsvis betongmadrasser, för att motverka propellerinducerad erosion läggs ut under och utmed den pålade kajen samt vid flygbrygga och ro-ro-ramp till 15 meters vattendjup. • Förorenade sediment och underliggande lera tas bort innan utfyllnad vid västra udden för att förhindra föroreningsspridning och sättningar efter utfyllnad av bergschakt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 243 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.4 Vattenmiljö 7.4.1 Förutsättningar Bottenfauna och makrofyter Bottenfauna som inte är lika beroende av ljus som vegetation i vatten finns troligtvis inom planområdet runt hela Beckholmen. Botten runt om och norr om Beckholmen består till stora delar av nutida lergyttja och längre söder om Beckholmen av blandade material och fast lera. Av bottenprover syns tecken på bioturbation och i de flesta av proverna utanför Beckholmen är 2 - 5 cm av ytskiktet oxiderat (JP sedimentkonsult HB, 2010) vilket tyder på närvaro av bottenfauna. Figur 7-26. Inventerade lokaler för bottenfauna och makrofyter, lokal 3, 5 och 7 (Björklund M, 2022). Stockholm vatten tar bottenfaunaprover vartannat år i Strömmen på två provtagningsstationer - Waldemarsudde och Biskopsudden – vid tre olika djup (10, 20 och 30 meter). Data från 2020 visar på väldigt påverkade bottenfaunapopulationer som motsvarar dålig status enligt bedömningsgrunden (se vidare i kapitel 8). Enligt det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Strömmen och Lilla Värtan sträcker sig grunda områden med särskilt stor betydelse för ekologiska funktioner till cirka 2-3 meters djup i Stockholms innerskärgård (Tyréns, 2022). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 244 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning För att få mer information angående bottenfaunasamhället och förekomst av makrofyter runt Beckholmen genomfördes en inventering av Calluna i juni 2022 (Björklund M, 2022). I Figur 7-26 visas i vilka lokaler bottenfauna och makrofyter inventerades. Prover för bottenfauna togs med ekmanhuggare i lokal 3, enligt Figur 7-26, cirka 20 meter från strandkanten där strandzonen består av sprängsten och sedimenten var mjuka. Sex taxa av bottenfauna påträffades vid lokal 3 där havsborstmasken (Marenzelleria sp.) dominerade och utgjorde cirka 90% av biomassan. Vid lokal 7 var sedimenten kraftigt förorenat av olja och endast två taxa av bottenfauna påträffades och även här dominerade Marenzelleria sp. Vid lokal 5 provtogs bottenfauna med en bottenfaunahåv på grund av att växtligheten försvårade användningen av ekmanhuggare. Vid denna lokal hittades totalt 14 taxa av bottenfauna där fåbortstmaskar (Oligocheata), fjädermyggslarver (Chironomidae) och Nyazeeländsk tusensnäcka (Potamopyrgus antipodarum) förekom i störst omfattning. Makrofyter hittades inte i lokal 3 och 7. Vid lokal 5 hittades fem arter av makrofyter där främst ålnate dominerade. Utöver denna påträffades även borstnate, tarmtång, en slangalg samt en oidentifierad makrofyt. Detta område kan vara en bra plats för fisk att söka föda och skydd. Länsstyrelsen i Stockholm (Länsstyrelsen Stockholm, 2007) har utvecklat en modell som beskriver potentiella lek- och uppväxtmiljöer för bland annat strömming, gädda, abborre och gös. Modellen baserar sitt utfall på jämförelse med kartor över vågexponering, marina naturtyper (bottentyper), vassutbredning, strandexploatering, lekplatser, fiskevårdsområden, fredningsområden för fisk samt digitaliserade flygfoton. Figur 7-27. Potentiella lek- och uppväxtområden för abborre runt Djurgården (Länsstyrelserna, Geodatakatalogen). Ljusrosa visar potentiella lekområden och mörkrosa visar potentiella uppväxtområden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 245 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-28. Potentiella lek- och uppväxtområden för gös och gädda runt Djurgården (Länsstyrelserna, Geodatakatalogen). Turkos visar potenti- ella uppväxtområden för gädda och senapsgul för gös. Enligt rapporten visar modellens resultat att Stockholms skärgård generellt har mycket goda grundläggande förutsättningar för rekrytering av abborre och gädda. Det framgår dock inte närmare hur goda förutsättningarna är i Beckholmens närhet. Modellen pekar ut potentiella lek- och uppväxtområden för abborre norr om och i nordöstlig riktning från detaljplaneområde för Beckholmen. I Figur 7-27 visas de potentiella lek- och uppväxtområdena runt hela Djurgården. I Figur 7-28 visas uppväxtområden för gös och gädda) norr om och i nordöstlig riktning från detaljplaneområde för Beckholmen. Strandskydd Det generella strandskyddet i Stockholms stad omfattar 100 meter från strandlinjen, såväl ut i vattenområdet som upp på land (Länsstyrelsen Stockholm). På Djurgården finns bara vissa stränder av strandskydd och på vissa ställen är strandskyddet utvidgat till 300 meter från strandlinjen. I detaljplaneförslaget för Beckholmen föreslås strandskyddet att upphävas för kvartersmark och vattenområde. Efter att detaljplanen har vunnit lagakraft upphävs därmed strandskyddet inom berörda områden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 246 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.4.2 Bedömningsgrunder Bedömningen av påverkan på naturmiljön utgår från naturvärdena på platsen samt de planeringsförutsättningar som finns, inklusive lagstiftning såsom miljöbalken och artskyddsförordningen. Se vidare i avsnitt 7.2.2. Strandskyddet är ett allmänt skydd som gäller i hela landet. Strandskyddets syfte är att bevara livsvillkoren för djur- och växtlivet samt säkerställa allemansrättslig tillgång till strandområden. Det gäller vid alla kuster, sjöar och vattendrag, oavsett storlek. Inom strandskyddsområde är det förbjudet att bland annat uppföra nya byggnader. Skyddet omfattar i vanliga fall ett område om 100 meter från strandkanten, både in på land och ut i vattnet. För att upphäva strandskyddet i den nya planen behöver särskilda skäl finnas och om intresset som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset (Boverket, 2024). 7.4.3 Påverkan och konsekvenser un- der byggskedet Störst risk för påverkan på växt- och bottenfaunasamhället bedöms uppstå under anläggningsfasen med grumlingseffekter och mekanisk borttagning. När påverkan har upphört har växt- och djursamhället möjlighet att återigen etablera sig i området. Däremot kommer de bottnar där det uppstått permanent habitatförlust i och med utfyllnader och artificiella konstruktioner längs strandlinjen inte att återkoloniseras. Enligt inventering finns ett antal arter vid lokalen på nordöstra sidan där en pålad träbrygga planeras. Rekommendationen är att detta område skyddas under byggnation för att bevara så mycket som möjligt av makrofyter och bottenfauna. För övriga lokaler som berörs av anläggandet dras slutsatsen förekomst av bottenfauna är obefintlig eller sparsam och att det inte finns annan växtlighet. De potentiella lek- och uppväxtområdena för fisk på norra och nordöstra sidan medför att den fisk som befinner sig i området kan störas av pålslagningen. Troligtvis innebär ljud att ett undflyende beteende kan förväntas hos arter som uppehåller sig i närheten av anläggningsområdet när pålningsarbeten pågår. Det finns gott om plats för fisk att röra sig i området vilket också innebär att risken för skada utan återhämtningsmöjligheter, som kan förväntas inträffa 100 meter längre ut, torde vara liten. Däremot kan tillfällig hörselnedsättning förväntas bli en effekt av pålningen som dock kommer att pågå under en kort period. Lämplig åtgärd är att om möjligt inte utföra arbeten vid nordöstra sidan under april till juni. Det är också möjligt att vidta åtgärder med att dämpa ljudutbredningen om det bedöms nödvändigt. Bedömningen är att påverkan blir liten och konsekvenserna små om skyddsåtgärder vidtas under byggskedet. 7.4.4 Påverkan och konsekvenser av planförslaget Det finns risk för att en allmän, ökad påverkan även kommer att uppstå efter anläggningsfasen i och med en ökad verksamhet i området. De kritiska effekterna av exponeringen av föroreningar till levande organismer beror bland annat på ekosystemets struktur, spridningsprocessernas natur och omfattning, de sedimentbundna föroreningarnas löslighet och föroreningarnas övriga egenskaper (Naturvårdsverket, 2008). Åtgärder för att minska den nuvarande påverkan från erosion medför också habitatförluster. Åtgärderna utförs dock på platser där bottenfaunasamhället är artfattigt och påverkan därför blir liten. De växt- och djursamhällen som för övrigt förväntas existera runt Beckholmen kan även påverkas negativt genom direkt habitatförlust. Det gäller särskilt på nordöstra sidan där det vid inventering har hittats makrofyter och ett flertal taxa. Även om bottenfaunasamhället övervägande är artfattigt innebär utbyggnaderna runt Beckholmen (nya kajer, pålade träbryggor, flytbryggor och utfyllnad) en Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 247 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning viss habitatförlust för bottenfaunan. Habitatförlusten i områden med någon typ av växtlighet uppgår dock sammanlagt till cirka 0,07 % av hela vattenförekomstens yta (cirka 2 900 m², exklusive sydvästra kajen där inga ekologiska värden bedöms finnas, av vattenförekomstens yta på 4 000 000 m²). Åtgärdernas totala yta utgör cirka 0,6 % av hela vattenförekomstens yta (cirka 25 000 m² av 4 000 000 m²). Den pålade bryggan på nordöstra sidan placeras så att en så stor del som möjligt av makrofyterna ligger utanför bryggan. När den pålade träbryggan har anlagts har makrofyter och bottenfauna fortfarande förutsättningar att växa i området. Den pålade bryggan ger förutsättningar för ljusinsläpp under bryggan och pålarna kan utgöra nya typer av strukturer där makrofyter etableras. Beskuggningen från en pålad brygg blir mindre än ifrån en flytbrygga då bryggan hamnar längre ifrån vattenytan, varav beskuggningen av botten bedöms bli densamma eller mindre trotts bryggans ökade storlek. De potentiella lek- och uppväxtområdena på norra och nordöstra sidan bedöms inte påverkas av den pålade träbryggan. Strandskydd träder i kraft vid planläggning men för att kunna genomföra detaljplanen är det nödvändigt att upphäva strandskyddet för kvartersmark. Det innebär att strandskyddet upphävs för hela Beckholmen förutom för den gröna kullen. Strandskyddet upphävs endast för kvartersmark som nyttjas för varvsverksamhet, vilket planen syftar till att bevara. Det område som strandskyddet kommer att omfattas av är tillgängligt för allmänheten och skyddas genom Nationalstadsparkens bevarandeplan. Bedömningen är att påverkan blir liten och eftersom vattenmiljöns känslighet är låg till måttlig blir konsekvenserna obetydliga till små negativa, under förutsättning att vattenmiljön beaktas vid bryggans placering vid den nordöstra sidan. 7.4.5 Konsekvenser av nollalternativet Med nollalternativet förväntas inga förändringar ske som påverkar vattenmiljön på nordöstra sidan. Nollalternativet innebär således inte att några konsekvenser på vattenmiljön uppstår. 7.4.6 Förslag på skadeförebyggande åtgärder Byggskede • Skyddsåtgärder tas fram vid anläggandet av pålad träbrygga på nordöstra sidan för att i möjligaste mån undvika skada på makrofyter och bottenfauna. • Om möjligt undvika att utföra arbeten vid nordöstra sidan under april till juni. • Om det bedöms nödvändigt vidta åtgärder med att dämpa ljudutbredningen under pålning. Driftskede • Den pålade bryggan placeras så att så stor del som möjligt av de befintliga makrofyterna ligger utanför bryggan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 248 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.5 Översvämningsrisk 7.5.1 Förutsättningar Enligt Stockholm Vatten och Avfall finns det inte några inrapporterade källaröversvämningar som orsakats av regn på Beckholmen. Enligt uppgift från Stockholms Reparationsvarv AB (SRVAB) finns inte några befintliga problem med avvattningen på ön (Sweco, 2026b). På grund av ändrade framtida vattennivåer i Östersjön rekommenderar Länsstyrelsen i Stockholm att ny bebyggelse samt samhällsfunktioner av betydande vikt placeras med lägsta grundläggningsnivå ovan nivån +2,70 meter, räknat i höjdsystem RH2000. De ytor inom detaljplaneområdet som ligger under länsstyrelsens rekommenderade lägsta grundläggningsnivå visas i Figur 7-29, det är framför allt på Beckholmens östra sida. Figur 7-29. Landområden inom detaljplanen som ligger under den rekommenderade lägsta grundläggningsnivå på 2,7 meter enligt RH2000 markeras med blått. En översiktlig analys av ett skyfallsscenario har gjorts med hjälp av en GIS-baserad onlinetjänst, SCALGO Live, som används för att analysera höjddata ur ett ytvattenperspektiv. I analysen används både terrängdata och vattenvolymer för att identifiera vilka områden som riskerar att översvämmas då en given volym av vatten rinner av på markytan. Skyfall som analyserats kan likställas med ett 100-års regn med 60 minuters varaktighet. Detta har analyserats för att identifiera vilka områden som, med befintlig höjdsättning, riskerar att översvämmas med vatten vid stora regn. Detta scenario används, tillsammans med en klimatfaktor om 25 %, utifrån rekommendationer från Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 249 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vid implementering av föreslagna skadeförebyggande åtgärder som redovisas i nedan avsnitt om åtgärder kommer översvämningsrisken på västra sidan om Beckholmen minska jämfört med idag. Översvämningsrisken kommer inte förändras på östra sidan men de byggnader som planeras kommer att anpassas till rådande förutsättningar. Kommunen inför planbestämmelser för att undvika konsekvenser från översvämningar för tillkommande byggnader på plankartan, i form av höjdsättning. Framför allt kommer rekommendationen att bygga bort befintliga lågpunkter minska risken för översvämning även för befintlig byggnation. Se mer under kapitel 7.5.5 Förslag på skadeförebyggande åtgärder. Planförslaget bedöms ge små positiva konsekvenser när det gäller översvämningsrisker. Utöver beskriva åtgärder kommer andra klimatanpassningsåtgärder som stabiliserande åtgärder för mark kopplat till risker för ras, skred och erosion, genomföras samt regleras i plankarta. 7.5.2 Bedömningsgrunder I september 2024 antog kommunfullmäktige ett miljöprogram som gäller fram till 2030 och som innehåller sju övergripande mål och 18 delmål som staden ska uppfylla (Stockholm stad, 2024). Det övergripande målet ”Ett klimatanpassad Stockholm” med delmålen ”En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat” och ”Stärkt motståndskraft vid extremväder” är till viss del relevanta för det här kapitlet. Delmålen innebär att förmågan att förebygga störningar såväl i befintlig stadsmiljö som vid stadsutveckling behöver byggas upp under programperioden. Det finns ett antal planerade byggnader på Beckholmens som antingen ligger under länsstyrelsens rekommenderade lägsta grundläggningsnivå eller vid befintliga lågpunkter (se Figur 7-29). Tre lokala lågpunkter har identifierats. Västra Pumphuset är den enda av de befintliga byggnaderna som ligger nära en instängd lågpunkt. Två av de identifierade lågpunkterna bedöms vara möjliga att bygga bort i samband med genomförandet av detaljplanen. När det gäller den tredje lågpunkten, vid det västra befintliga pumphuset, kan det vara nödvändigt att undersöka andra åtgärder eftersom de befintliga höjderna kring byggnaden inte går att ändra. Möjligheten att bygga bort lågpunkterna bör säkras mot behovet av magasinering av släckvatten eller andra läckage. Exploatering av planområdet försämrar inte nedströmssituationen och det är möjligt att åtgärder redan vidtagits. 7.5.3 Påverkan och konsekvenser på planförslaget P110 (Svenskt Vatten, 2016). I Figur 7-30 presenteras resultatet av att belasta utredningsområdet med en regnvolym motsvarande 68 mm nederbörd. För denna belastning gäller även antagandet att ledningsnätet inte avbördar något vatten samt att infiltration på genomsläppliga ytor inte sker. Figur 7-30. Lokala lågpunkter och flödesvägar vid kraftigt skyfall. Pla- nerade byggnader som ligger i lågpunkter visas med lila färg i figuren. Flödesvägar i blå färg, flödesriktningar markerade med röda pilar. Bakgrund: Ortofoto från Lantmäteriets visningstjänst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 250 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 7.5.4 Konsekvenser på nollalternativet Ett mål i Stockholms stads miljöprogram (Stockholms stad, 2024) är ett klimatanpassat Stockholm. Klimatanpassning innebär att förbereda och anpassa en stad, dess infrastruktur, byggnader, funktioner och verksamheter till de förväntade klimatförändringarna. Detta innebär att utveckla och genomföra strategier och åtgärder som minskar sårbarheten mot extrema väderhändelser som exempelvis översvämningar, hetta och torka. Genom klimatanpassning kan en stad minska de negativa effekterna av extrema väderhändelser. Detta ska enligt programmet göras genom att bland annat upprätta åtgärdsplaner för skyfall. Översvämningskänsliga områden på Beckholmen är identifierade i och med utredningsarbetet för detaljplanen. Det är dock oklart om dessa bedöms som särskilt översvämningskänsliga och om åtgärder kommer genomföras om planförslaget inte går igenom. Det kan exempelvis vara svårt att få igenom åtgärder utan bygglov eller detaljplan. Därmed finns det risk för att översvämningar orsakar problem i framtiden i nollalternativet för byggnader och människor och miljökonsekvenserna på grund av översvämning bedöms som små negativa. 7.5.5 Förslag på skadeförebyggande åtgärder • Byggnader ska placeras högre än angränsande om- råden (vägar, stigar, grönytor, mm.) vilket medför att dagvatten vid extrem nederbörd kan avledas ytligt i händelse av att dagvattensystemets maxkapacitet överskrids. Se Figur 7-31 som visar rekommende- rad höjdsättning. Höjdsättningen utgår från Svenskt Vattens publikation P105 ett avstånd på 3 meter med en lutning på 1:20 (5 %). Förslaget innebär en utkastare på cirka 20 centimeter i kombination med att marken närmast fasaden hårdgörs för att und- vika belastning på byggnadens dräneringssystem. Marklutningen rekommenderas därefter till cirka 1–2 % för att inte riskera att dagvatten rinner in mot byggnaden. Ytavrinning mot de planerade dagvat- tenanläggningarna bedöms vara genomförbar med avseende på erforderliga marknivåer och lutningar. Utförandet ska redovisas i framtida detaljprojekte- ring inklusive geoteknisk undersökning. • Lågstråk anläggs så att vattnet säkert kan avrinna om magasineringen bräddas vid nederbördstillfäl- len. • I och med behovet att kunna magasinera släck- vatten ytligt kommer det även finnas en buffert där vatten kan stå vid skyfall. Den befintliga höjdsätt- ningen av markytan skapar naturliga sänkor vid dagvattenbrunnar så att en ytlig magasinering av släckvatten eller annat spill skapas. De nya delarna av dagvattensystemet bör också utformas med denna funktion. Det noteras dock att funktionen är beroende av att dagvattenbrunnarna manuellt tätas med lock vid utsläpp av föroreningar eller spill, vilket ska finnas tillgängligt på varvet. Det bör i och med ombyggnationen ses över så att det finns rätt antal lock och att de är ändamålsenliga. • Höjdsättningsprinciper har framtagits för att bland annat undvika potentiella skador på bebyggelse. • Ingångar till byggnader ska höjdsättas så att vatten inte rinner in i dessa innan det rinner över de trösk- elnivåer som finns på vattnets väg ut ur utrednings- området. Hänsyn till dessa aspekter måste tas i den kommande projekteringen. • Lokala lågpunkter ska i största möjliga mån byggas bort i samband med nyexploatering genom höjdsätt- ning. Möjligheten att bygga bort lågpunkterna bör säkras mot behovet av magasinering av släckvatten eller andra läckage. För lågpunkten vid det västra befintliga pumphuset, kan det vara nödvändigt att undersöka andra åtgärder än höjdsättning, exem- pelvis att installera skydd vid entréer som monteras vid kraftiga regn, så som dammbjälkar. • De två föreslagna byggnaderna på den norra delen har givits en sockelhöjd och en invändig nock- och byggnadshöjd liksom höjd för fönsterbröstning- ar som gör att ett bjälklag kan byggas och höjas till den rätta grundläggningsnivån. Avsikten är att skapa en flexibilitet vid uppförandet, anpassat till byggnadens användning. Se Figur 7-32. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 251 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 7-31. Rekommenderad höjdsättning av mark närmast fasad (figur framtagen av Sweco). Figur 7-32. Principsektion på alternativa utföranden beträffande bjälklagshöjd, beroende på byggnadens framtida användning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 252 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 8.1 Förutsättningar 8 Miljökvalitetsnormer Området som omfattas av planförslaget avvattnas mot vattenförekomsten Strömmen (WA79755821), se Figur 8-1. Enligt Miljöbarometern (Stockholms stad, 2024) omfattar Strömmen vattnet från Stockholms ström och Karl Johanslussen i väster (även kallad Saltsjön) till Blockhusudden i öster, Hammarby Sjö och Djurgårdsbrunnsviken, samt även Svindersviken i Nacka. Avrinningsområdet domineras av bostadsbebyggelse och verksamhetsområden. Stora delar av det dagvatten som uppstår i avrinningsområdet leds direkt till Bromma och Henriksdal avloppsreningsverk i ett så kallat kombinerat ledningsnät. Dagvatten och avloppsvatten från ett större upptagningsområde släpps också ut i Strömmen efter rening i verken. Vattenutbyte sker genom att det tillförs stora mängder vatten från Mälaren samt med Lilla Värtan. Förstudier har tagits fram som underlag till lokala åtgärdsprogram (LÅP) för Strömmen och Lilla Värtan. I förstudien bedöms de främsta föroreningskällorna till Strömmen vara urban markanvändning, transporter och infrastruktur, sjöfart, avloppsreningsverk, förorenade områden (mark och sediment) samt andra betydande punktkällor. Beckholmen som förorenat område pekas ut som en källa med stor risk (Tyréns, 2022) och är ett prioriterat förorenat område i Stockholm (Tyréns, 2023). En minskad spridning av föroreningar från sediment bedöms i förstudien vara av betydelse för att följa god kemisk och ekologisk status för Strömmen (Tyréns, 2023). Exempel på verksamheter som pekas ut som risk att sprida föroreningar är läckage från förorenade områden, verksamheter som båtklubbar och småbåtshamnar, färg från fritidsbåtar och fartygsrörelser som orsakar strand- och bottenerosion (Tyréns, 2022). 8.1.1 Vattenförekomsten Strömmen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 253 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Figur 8-1. Vattenförekomsten Strömmen (VISS, 2024). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 254 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I Tabell 8-1 redovisas statusklassning för biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer från VISS samt den bedömningen som gjordes av Tyréns i det underlag som tas fram som underlag till lokala åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan (Tyréns, 2022). De två kvalitetsfaktorerna med mindre stränga krav är hydrografiska villkor och morfologiskt tillstånd som idag har dålig status och fått miljökvalitetsnormen otillfredsställande status med målår 2039. Anledningen till detta mindre stränga krav är påverkan från hamnanläggningarna i Strömmen. Hamnen är en del av samhällets transportinfrastruktur och utgör därmed en sådan samhällsnytta som kan vara skäl för ett mindre strängt kvalitetskrav. Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Kvalitetsfaktorerna med tidsfrist är näringsämnen och växtplankton (2027 för utsläpp från reningsverk, enskilda avlopp och dagvatten, samt 2039 för utsläpp från jordbruk, urban markanvändning och påverkan från omkringliggande vattenförekomster (så kallad utsjöpåverkan)) och särskilt förorenade ämnena koppar, zink och icke-dioxinlika PCB’er (2027) (se Tabell 8-2). I Tabell 8-2 redovisas statusklassning för förorenande ämnen och en bedömning av halter i sedimentprover runt Beckholmen i jämförelse med bedömningsgrunder för sediment enligt HVMFS 2019:25. I Tabell 8-3 redovisas halter som överskrider gränsvärdet för kemisk status gällande sediment. Enligt det lokala åtgärdsprogrammet (LÅP) för Strömmen och Lilla Värtan sträcker sig grunda områden med särskilt stor betydelse för ekologiska funktioner till cirka 2-3 meters djup i Stockholms innerskärgård (Tyréns, 2022). Strömmen uppnår sammantaget otillfredsställande ekologisk status (VISS, 2024). Klassningen av ekologisk status baseras på miljökonsekvenstyperna övergödning, miljögifter, morfologiska förändringar och kontinuitet samt flödesförändringar, där övergödning styrt. Flera kvalitetsfaktorer har undantag (mindre stränga krav eller tidsfrist). Miljökvalitetsnormen är otillfredsställande ekologisk status till 2039, vilket innebär att normen är uppnådd. Sammanfattningsvis beror miljökvalitetsnormen otillfredsställande status till 2039 på att: 1) kvalitetsfaktorerna hydrografiska villkor och morfologiskt tillstånd har fått mindre strängt krav 2) utsläpp av näringsämnen från jordbruk och tillförsel av näringsämnen från omkringliggande vattenförekomster antas fortsätta påverka Strömmen genom naturliga förhållanden under en lång tid framöver. Samtidigt ska de särskilt förorenade ämnena koppar, zink och icke-dioxinlika PCB’er uppnå god status till år 2027 och påverkan från reningsverk, enskilda avlopp och dagvatten vad gäller näringsämnen ska vara så låga till år 2027 att det skulle motsvara god status (även om utsläpp av näringsämnen från jordbruk och tillförsel av näringsämnen från omkringliggande vatten fortsätter att påverka vattenförekomsten så att denna förbättring inte resulterar i god status för kvalitetsfaktorerna näringsämnen och växtplankton). 8.1.2 Ekologisk status och kvalitetskrav Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 255 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning I Tabell 8-1 redovisas statusklassning för bio- logiska och hydromor- fologiska kvalitetsfak- torer från VISS samt den bedömningen som gjordes av Tyréns i det underlag som tas fram som underlag till lokala åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan (Tyréns, 2022). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 256 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 8-2. Statusklassning av särskilda förorenande ämnen (VISS, 2024). Grönmarkerade ämnen har analyserats 2010, 2012 och/eller 2022. Naturvårdsverkets klassning (NV 4914 Kust och Hav): Klass 3=tydlig avvikelse av metaller och medelhög halt av organiska gifter. Klass 4=stor avvikelse av metaller, ingen/liten påverkan från punktkälla, hög halt av organiska gifter. Klass 5=mycket stor avvikelse av metaller, trolig till mycket stor påverkan från punktkälla, mycket hög halt organiska gifter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 257 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 8-3. Sammanställning över resultatet från sedimentundersökningen för de fyra metallerna koppar, zink, krom och arsenik. Grön färg motsvarar god status enligt bedömningsgrund för koppar (Havs- och vattenmyndigheten, 2019) och gränsen mellan klass 3 och 4 enligt Natur- vårdsverkets klassning för zink, krom och arsenik (Naturvårdsverket, 1999). Röd färg motsvarar alla halter som överskrider dessa gränsvärden. Fetmarkerade siffror motsvarar den högsta och den lägsta uppmätta halten av metallen i undersökningen. Enheten för alla värden är mg/kg torrvikt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 258 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning För klassificering av kemisk ytvattenstatus för prioriterade ämnen finns bara två klasser, ”god” respektive ”uppnår ej god”. Bedömningen ska utgå från de ämnen som ingår i bilaga 6 till HVMFS 2019:25. Det rör sig således om andra ämnen än de som bedöms inom ramen för kvalitetsfaktorn SFÄ. Totalt listar bilaga 6, 45 olika ämnen och föreningar (med några undergrupper). Statusklassning för prioriterade ämnen redovisas i Tabell 8-4 och en bedömning av halter i sedimentprover runt Beckholmen i jämförelse med gränsvärden för kemisk ytvattenstatus avseende sediment. I Tabell 8-5 redovisas halter för metaller som överskrider gränsvärdet för kemisk status gällande sediment, i Tabell 8-6 redovisas halter för PAH:er och i Tabell 8-7 halter för TBT. Den kemiska statusen i Strömmen uppnår ej god och kvalitetskravet för kemisk ytvattenstatus i är God kemisk ytvattenstatus (VISS, 2024). Klassningen av kemisk status baseras på följande prioriterade ämnen som inte uppnår god status: Bromerade difenyleter (PBDE), kvicksilver och kvicksilverföreningar, PFOS, antracen, kadmium och kadmiumföreningar, fluoranten, bly och blyföreningar och tributyltenn föreningar (TBT). Två ämnen/föreningar har fått mindre strängt krav: Bromerade difenyleter (PBDE) och kvicksilver och kvicksilverföreningar. Mätningar av PBDE och kvicksilver i biologiskt material i Sverige har visat att halterna överskrider gränsvärden med så stor marginal att en extrapolering gjorts för alla vattenförekomster i Sverige. Dessa ämnen har fått undantag för att uppnå god kemisk status då det anses tekniskt omöjligt att reducera dessa halter under gränsvärdena. PBDE och kvicksilver har långväga atmosfäriska transporter som främsta källa. Sex andra ämnen/föreningar har erhållit senare målår eller tidsfrist till år 2027. Dessa är PFOS, antracen, kadmium och kadmiumföreningar, fluoranten, bly och blyföreningar och tributyltenn föreningar (VISS, 2024). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 259 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 8-4. Statusklassning av prioriterade ämnen (VISS, 2024). Grönmarkerade ämnen har analy- serats 2010, 2012 och/eller 2022. Naturvårdsverkets klassning (NV 4914 Kust och Hav): Klass 3=tydlig avvikelse av metaller och medelhög halt av organiska gifter. Klass 4=stor avvikelse av metaller, ingen/liten påverkan från punktkälla, hög halt av organiska gifter. Klass 5=mycket stor avvikelse av metaller, trolig till mycket stor påverkan från punktkälla, mycket hög halt organiska gifter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 260 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 8-5. Sammanställning över resultatet från sedimentundersökningen för de fyra metallerna bly, kadmium, kvicksilver och nickel. Grön färg motsvarar god status enligt bedömningsgrund för bly och kadmium (Havs- och vattenmyndigheten, 2020) och gränsen mellan klass 3 och 4 enligt Naturvårdsverkets klassning för kvicksilver och nickel (Naturvårdsverket, 1999). Röd färg motsvarar alla halter som överskrider dessa gränsvärden. Enheten för alla värden är mg/kg torrvikt. Nickel Kvicksilver Kadmium Bly Sedimentdjup S e d i m (cm) Provpunkt Läge 24,3<0,200,18815,830-402Nordöst 37,4<0,200,30819,740-50 23,79,052,7472002-103Nordöst 30,3<0,200,2423510-20 31,6<0,200,1920,340-60 32,8<0,200,2720,410-205Öst 30,4<0,200,17214,820-40 36,7<0,200,15917,340-60 15124,527,572210-208Syd 51,622,66,81102040-43 86,424,120,570820-409Syd 51,813,55,8665240-54 28,43,433,722510-214Väst 21,42,140,3324240-60 221,220,2523260-67 25,314,82,473672-1025Väst 26,812,51,6784720-40 20,2<0,20<0,1015,2100-120 26,93,690,42527040-6027Väst 28,51,490,24112460-80 40,41,090,30697,420-4031Väst 54,7<0,200,22627,440-60 357,964,2814700-1019Nordväst 42,921,92,91247010-2021Nordväst 31,30,5620,2275120-40 37,5<0,200,31319,540-52 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 261 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 8-6. Sammanställning över resultaten från de två sedimentundersökningarna (2010 och 2022) för de sju polycykliska aromatiska kolvä- tena antracen, fluoranten, naftalen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren och bens(g,h,i)perylen. Grön färg motsvarar god status enligt bedömningsgrund för antracen och fluoranten (Havs- och vattenmyndigheten, 2020) och gränsen mellan klass 2 och 3 enligt SGU:s klassning av polycykliska aromatiska kolvätena i sediment (SGU, 2017). Gul färg motsvarar gränsen mellan klass 3 och 4 från samma klassi- ficeringssystem (SGU, 2017). Röd färg motsvarar alla halter som överskrider dessa gränsvärden. Fetmarkerade siffror motsvarar den högsta och den lägsta uppmätta halten av ämnet. Enheten för alla värden är mg/kg torrvikt. Bens(g,h,i)perylenBen(a)pyrenBens(k)fluorantenBens(b)fluorantenNaftalenFluorantenAntracenSedimentdjup (cm) Vattendjup (m) ProvpunktÅrLäge 5,9593,44122,1618,82,872-103,732022Nordöst 0,6551,220,461,540,2952,720,66110-20 <0,01<0,01<0,01<0,01<0,01<0,01<0,00440-60 2,323,841,515,050,537,071,310-210,6262010Öst 5,379,634,5613,182,2326,3612,170-216,8302010Sydöst 5,047,562,4212,090,5614,113,930-210,8342010Syd 1,231,440,662,560,492,360,490-228,2372010Sydväst 0,871,21,82,70,542,40,580-213,1382010Sydväst 9,1416,085,7323,111,8131,153,520-216,5432010Sydväst 1,482,171,042,990,2883,350,5770-216142022Väst 1,642,711,263,720,5925,851,1140-60 0,3660,7010,3080,8260,1631,390,38260-67 3,264,441,86,350,30911,50,7322-1012,6252022Väst 10,1145,05181,928,64,1820-40 0,01120,013<0,010,0220,0140,0380,0098100-120 6,247,463,469,595,1516,23,040-107,6192022Nordväst Tabell 8-7. Sammanställning över resultatet från sedimentundersökningen för tributyltennföreningar (TBT). Röd färg motsvarar halter som överskrider gränsvärdet (1,6 µg/kg torrsubstans) i sediment enligt bedömningsgrunderna (Havs- och vattenmyndigheten, 2020). Enheten för alla värden är µg/kg torrsubstans. TBTSedimentdjup (cm)Vattendjup (m)ProvpunktÅrLäge 682-103,5S12012Nordöst 8900-21,7S42012Öst 8800-204,1S62012Sydöst 3270-221,8252010Sydöst 3380-228,2372010Sydväst 3360-223,4422010Väst 3250-217,8462010Nordväst Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 262 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 8.2 Bedömningsgrunder EU:s ramdirektiv för vatten definierar de europeiska målen för förvaltning av alla former av vatten, däribland ytvatten. Målen har införlivats i svensk lagstiftning genom 5 kapitlet i miljöbalken. Sveriges ytvatten är indelade i geografiska delområden som kallas vattenförekomster och i myndigheternas databas VISS (VattenInformationsSystem Sverige) finns bedömningar av den aktuella miljöstatusen i vattenförekomsterna. Metodiken bakom statusklassningarna beskrivs i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25) om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (Havs- och Vattenmyndigheten, 2020). Målen för miljöstatusen i en vattenförekomst bestäms av myndigheterna genom så kallade miljökvalitetsnormer (MKN). MKN är bestämmelser om kraven på vattenkvaliteten, och huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå det som inom vattenförvaltning kallas god status. Miljötillståndet i en vattenförekomst beskrivs genom ekologisk och kemisk status, och klassificeras utifrån en bedömning av ett antal kvalitetsfaktorer som i sin tur delas in i olika parametrar. En vattenförekomsts ekologiska status motsvarar en sammanvägning av kvalitetsfaktorerna där de biologiska faktorerna är styrande. För en vattenförekomsts kemiska status gäller bedömningen av så kallade prioriterade ämnen där det räcker med att ett ämne överskrider sitt gränsvärde för att statusen ska bli Uppnår ej god. Enligt 5 kap. 4 § miljöbalken får en verksamhet eller åtgärd inte tillåtas om den, trots åtgärder för att minska föroreningar eller störningar från andra verksamheter: 1. försämrar vattenmiljön på ett otillåtet sätt (försämringsförbudet), eller 2. äventyrar möjligheterna att uppnå den status som vattnet ska ha enligt en miljökvalitetsnorm. En otillåten försämring av vattenmiljön uppstår om en kvalitetsfaktor får en försämrad status mellan två klassgränser, till exempelvis från god till måttlig status, eller om det sker en försämring av en kvalitetsfaktor som är i den sämsta klassen. Med begreppet ”äventyra” avses ett oacceptabelt risktagande som utgör ett allvarligt hot mot möjligheten att uppnå fastställd miljökvalitetsnorm (MKN). I det fall gränsvärdet anges som ett årsmedelvärde högre än dricksvattengränsvärdet på 0,1 µg/l är gränsvärdet/bedömningsgrunden inte begränsande för tillståndsgivning. 8.3 Påverkan av på status och miljökvalitetsnorm Biologiska kvalitetsfaktorer Störst risk för påverkan på växt- och bottenfaunasamhället bedöms uppstå under anläggningsfasen med grumlingseffekter och mekanisk borttagning. Anläggandet av erosionsskydd kommer kunna minska befintlig påverkan från grumling och föroreningsspridning. De växt- och djursamhällen som kan förväntas existera runt Beckholmen kan även påverkas negativt genom direkt habitatförlust. Det gäller särskilt på nordöstra sidan där det vid inventering har hittats vattenväxter och ett flertal taxa. Detaljplanen innebär omfattande utbyggnader runt Beckholmen som trots artfattigt bestånd av bottenfauna och vattenväxter kan innebära en habitatförlust för växt- och djursamhället. Växt- och djursamhället runt Beckholmen är idag redan väldigt påverkat och uppvisar ett artfattigt samhälle med bland annat 8.3.1 Risk för försämring av statusen Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 263 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning sedimentationspåverkade alger och oljeluktande sediment. De växt- och djursamhällen som kan förväntas existera runt Beckholmen kan påverkas negativt genom direkt habitatförlust. Påverkan blir större där naturvärden har påträffats, som på nordöstra sidan av Beckholmen. Anpassning av planerade konstruktioner har därför gjorts för att minska risken för påverkan på makrofyter, bland annat genom valet av pålad brygga med mindre beskuggning och utan risk för pumpeffekter jämfört med befintlig flytbrygga på platsen. Pålarna berör endast en mycket begränsad del av botten. Bottenfauna som inte är lika beroende av ljus som vegetation finns troligtvis runt hela Beckholmen. Bottenprover som visar på bioturbation tyder även på detta. Data från provpunkter i närheten, utförda av Stockholm vatten och avfall, indikerar dock på ett väldigt artfattigt djursamhälle i närområdet. Sedimentprover tagna runtom Beckholmen innehöll eller luktade olja vilket kan vara en anledning till det låga artantalet. Befintliga förorenade sediment och pågående erosionspåverkan bedöms också vara en anledning. Även om bottenfaunasamhället är artfattigt och inte så omfattande innebär utbyggnaderna runt Beckholmen (nya kajer, utfyllnad och erosionsskydd) en habitatförlust för bottenfaunan. Habitatförlusten ligger dock inom området med inga eller ytterst begränsade naturvärden och påverkan på biologin bedöms därför inte uppstå. Åtgärderna bedöms inte heller medföra ett ökat påverkanstryck i vattenförekomsten. Anläggandet av erosionsskydd i form av exempelvis betongmadrasser görs för att åtgärda problemet med erosion från båtpropellrar och svallvågor vid Beckholmens södra del. Erosionsskydd i form av betongmadrasser eller liknande utgör även en övertäckning av befintliga förorenade sediment, vilket medför minskad föroreningsspridning från Beckholmen och ett minskat påverkanstryck från föroreningar i vattenförekomsten. Då botten är påverkad av erosion och naturvärdet är lågt bedöms inte området utgöra en viktig plats för biologin vid Beckholmen och i vattenförekomsten. Det finns även möjlighet för makroalger att etablera sig på erosionsskydden. Minskad föroreningsspridning bedöms som positivt för den biologiska statusen i vattenförekomsten, till följd av minskat påverkanstryck från föroreningar, trots förändringar av bottensubstratet. Täta konstruktioner med rörspont planeras för att minska föroreningsläckage från Beckholmen och bedöms minska påverkanstrycket av föroreningar på biologin. Det minskade påverkanstrycket bedöms som positivt för ekologin och de fysikalisk-kemiska kvalitetsfaktorerna i vattenförekomsten. Planerad detaljplan bedöms medföra en positiv påverkan och ett minskat föroreningstryck på biologin från föroreningar vilket bedöms som positivt för den biologiska statusen i vattenförekomsten. Då området kring Beckholmen är kraftigt påverkat och i stort saknar naturvärden bedöms inte planerade åtgärder medföra en negativ påverkan på de biologiska kvalitetsfaktorerna. Se även under avsnitt 7.3 Vattenmiljö och rapport Påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, samt biologiska kvalitetsfaktorer som är känsliga för hydromorfologisk störning (Sweco, 2026e). Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Strömmen är en hydromorfologiskt påverkad vattenförekomst. Påverkan från hamnanläggningar är stor och två hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, hydrografiska villkor och morfologiskt tillstånd, har fått mindre stränga kvalitetskrav (från god till otillfredsställande). Trots det mindre stränga kravet ska alltid bästa möjliga ekologiska status, som kan åstadkommas med rimliga åtgärder, uppnås i vattenförekomsten. Det får heller inte ske några försämringar i förhållande till den status för kvalitetsfaktorerna som gällde vid tidpunkten för normsättningen. De tre parametrarna vågregim, grunda vattenområdets morfologi och bottensubstrat och sedimentdynamik anses vara påverkade i Strömmen till mellan 95-97% Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 264 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning av vattenförekomstens yta. Osäkerhet råder dock kring bedömningarna. I förstudien till LÅP, delrapport 1, gör Tyréns samma bedömning av statusklassningen som i VISS, då det anses rimligt att 75 – 100 % av stränderna och grunda områden är påverkade avseende morfologin (Tyréns, 2022). I förstudien anser dock Tyréns att procentsatsen över påverkan bör utgå för parametrarna vågregim och grunda vattenområdets morfologi då befintliga bedömningar är osäkra. I förstudien föreslås även att statusklassningen för kvalitetsfaktorerna bottensubstrat och sedimentdynamik och bottenstruktur inte bör redovisas i VISS då de bygger på osäkra underlag. Statusklassningen anses dock som rimlig med att cirka 75 – 100 % av stränder och grunda områden är erosionspåverkade (Tyréns, 2022). De få procenten av vattenförekomsten som inte anses vara väsentligt hydromorfologiskt förändrade i Strömmen är troligtvis belägna någonstans i Djurgårdsbrunnsviken, alternativt längs någon relativt opåverkad strand runt Djurgården. Enligt Bilaga 2 i Delrapport 1 – Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan – fysisk påverkan och akvatiska livsmiljöer, visas området kring Beckholmen ha hög risk för påverkan avseende morfologiskt tillstånd (Tyréns, 2022). Samtliga berörda områden kring Beckholmen, inklusive grunda vattenområden om 0-15 meter, bedöms som redan påverkade och därmed ingå i de 95 – 97 % (eller minst 75 %) av påverkade områden i vattenförekomsten. De hydromorfologiska förändringarna som detaljplanen ger upphov till bedöms därmed inte medföra en ökning av påverkade områden i vattenförekomsten. Det morfologiska tillståndet kring Beckholmen har påverkats av befintlig och historiska verksamheter, anläggningar och förändringar av och kring ön. Genom studier av historiska kartor syns att flera utfyllnader och förändringar av Beckholmen har gjorts under de senaste 200 åren, som i princip har fördubblat öns storlek och givit ön dess befintliga storlek och form, bland annat genom utfyllnader på öns västra och östra sida (Stockholms stad, 2026). Den historiska förändringen har även påverkat öns strandlinjer och grunda områden. Beckholmen är även påverkad från historisk och befintlig sjöfart i form av erosion, ankringsskador, historisk muddring och anläggningar. Påverkan utgör en del av den hamnverksamhet och sjöfartsverksamhet som finns i vattenförekomsten och som enligt VISS medför en betydande påverkan på morfologiskt tillstånd i vattenförekomsten (VISS, 2026). Därutöver finns bryggor, ramp/slip, vrak, broar och kablar kring Beckholmen, som utgör ytterligare påverkanskällor i området. Påverkanskällorna bedöms ha påverkat statusen för parametrarna grunda vattenområden, bottensubstrat och sedimentdynamik samt bottenstrukturen i vattenförekomsten kring Beckholmen. De grunda områdena kring Beckholmen bedöms vara utsatta för betydande påverkan från historisk och befintlig verksamhet i området. Större delen av områdena saknar naturvärden enligt genomförd naturvärdesinventering. Botten och de grunda områdena kring Beckholmen bedöms inte vara lämpliga för biologiska och statushöjande åtgärder utifrån befintliga påverkanstryck från flera verksamheter i området, där ibland befintlig sjötrafik. Morfologin hos de grunda områdena kring Beckholmen bedöms vara påverkade avseende djupförhållanden, strandlinjer, naturliga landformer och strukturer samt strändernas morfologi. Samtliga stränder där kajkonstruktioner och bryggor planeras består av sprängsten som tillkommit i samband vid tidigare utfyllnader av ön samt i samband med saneringen. Berörda områden bedöms därmed väsentligt avvika från det naturliga referensförhållandet avseende morfologin. Planerade konstruktioner påverkar en yta om cirka 23 100 m² i vattenförekomsten, vilket utgör cirka 0,5 % av vattenförekomstens totala yta (4 000 000 m²). Av dessa utgör cirka 21 000 m² permanent borttagande eller förändringar av botten (utfyllnad, kajkonstruktioner, erosionsskydd) och cirka 2100 m² ytor som beskuggas (pontoner, bryggor). Delar av ytan som berörs är redan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 265 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning påverkade av befintliga konstruktioner som ersätts av nya konstruktioner i detaljplanen eller som delvis ingår i detaljplanen, så som befintlig delar av betongpontonen i söder (som förlängs) samt befintliga bryggor på södra, nordvästra, nordöstra och östra Beckholmen (ytan uppskattas till cirka 1800 m² av konstruktionerna i detaljplanen). Påverkan på hydrografiskt villkor och morfologiskt tillstånd, utifrån vattenförekomsten som helhet, bedöms därmed som marginell. Alla planerade åtgärder planeras i grunda områden på 0-15 meters vattendjup, undantaget västra delen av shipliften och pålkajen, som även berör botten på större än 15 meters djup, cirka 23 000 m². Parametern grunda vattenområdets morfologi i vattenförekomsten är klassad baserat på en modellering av fysisk påverkan i svenska kustvatten (Törnqvist, o.a., 2020). Enligt genomförd modellering utgöra de grunda områdena i vattenförekomsten cirka 1 780 000 m², varav uppskattningsvis cirka 55 000 m² (3 %, alternativ <445 000 m² vid påverkan >75 % för dålig status) bedöms vara opåverkat. De grunda områden som berörs vid Beckholmen utgör därmed cirka 1,3 % av den totala arean grunda områden i vattenförekomsten. Statusklassningen bedöms dock bygga på en grov uppskattning av grunda områden, vilket innebär att den verkliga ytan av grunda områden i vattenförekomsten kan vara större eller mindre. Modelleringen har bland annat inkluderat samtliga tre torrdockor på Beckholmen i grunda vattenområden, vilka bör ses som artificiella konstruktioner. De få procenten av vattenförekomsten som inte anses vara väsentligt hydromorfologiskt förändrade i Strömmen är troligtvis belägna någonstans i Djurgårdsbrunnsviken, alternativt längs någon relativt opåverkad strand runt Djurgården. Enligt Bilaga 2 i Delrapport 1 – Underlag till lokalt åtgärdsprogram för Strömmen och Lilla Värtan – fysisk påverkan och akvatiska livsmiljöer, visas området kring Beckholmen ha hög risk för påverkan avseende morfologiskt tillstånd (Tyréns, 2022). Den planerade utfyllnaden på Beckholmens västra sida medför ytterligare utfyllnad och förändring av djupförhållanden, strandlinjens längd och Beckholmens landform och omfattar cirka 1 200 m², cirka 0,03 % av vattenförekomsten. Utfyllnaden på västra sidan samt kajkonstruktioner och erosionsskydden på västra, östra och södra sidan medför en ytterligare förändring av Beckholmens landform och struktur, strandlinje, djupförhållande och strändernas morfologi. Tillkommande kajer och bryggor bedöms inte innebära en ökad påverkan på strandlinjerna då befintliga strandlinjer har ändrats till följd av utfyllnader och befintliga kajkonstruktioner och bryggor. Berörda stränder, som består av sprängsten eller befintliga konstruktioner, avviker från referensförhållanden och saknar höga naturvärden. Vidare är områdena idag redan utsatta för ett påverkanstryck från befintlig sjöfart och verksamheter i området, så som svall och ankring, speciellt längs Beckholmens södra kant. Påverkan bedöms därmed inte medföra en försämring av det morfologiska tillståndet sett till hela vattenförekomsten. Eftersom områdena redan idag är utsatta för ett påverkanstryck från befintlig sjöfart och verksamheter i området så som svall och ankring, speciellt längs Beckholmens södra kant, och morfologin avviker från det naturliga referensförhållandet bedöms planerade konstruktioner inte medföra en försämring av det morfologiska tillståndet sett till hela vattenförekomsten. Områdena saknar även naturvärden och bedöms inte som lämplig för LÅP-åtgärder eller åtgärder för att förbättra den ekologiska statusen i vattenförekomsten. Se även rapport Påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, samt biologiska kvalitetsfaktorer som är känsliga för hydromorfologisk störning (Sweco, 2026e). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 266 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Särskilt förorenande och prioriterade ämnen En enklare massbalans av föroreningarna koppar, zink, antracen, bly, kadmium, fluoranten och TBT i Strömmen och Lilla Värtan har utförts som underlag till framtagandet av LÅP för näringsämnen och miljögifter i Strömmen och Lilla Värtan. Av massbalansen framkommer att spridning via reningsverk och dagvatten förklarar en stor del av mängderna av koppar, zink och kadmium i ytligt sediment, medan mängderna av PAH (antracen och fenantren) samt bly och TBT tillförs via andra källor, såsom omrörning av gamla förorenade sediment, båtar och hamnar (Tyréns, 2023). Nyligen utförda undersökningar indikerar att det fortfarande pågår ett läckage av förorenat grundvatten till recipienten genom vattenutbyte, det sker också en viss transport av föroreningar via ytavrinningen på grund av otillräckligt omhändertagande av dagvatten. Runt Beckholmen finns sediment från vilka föroreningsspridning sker till följd av bland annat propellerströmningar från båtar som ingår i verksamheten på Beckholmen. Erosion av södra sidans strandkant och botten orsakas även till stor del av passerande och vändande båttrafik utanför Beckholmen. Försiktighetsåtgärder har föreslagits för att undvika föroreningsspridning av särskilda förorenade (SFÄ) och prioriterade ämnen i byggskedet men också permanenta lösningar för att förhindra en fortsatt föroreningsspridning från Beckholmen. Under byggskedet finns risk för spridning av metaller som utgör SFÄ och prioriterade ämnen i samband med uppgrumling av förorenade sediment. Risken bedöms kunna minimeras under förutsättningen att försiktighetsåtgärder vidtas och genom att grumlande arbeten utförs i liten skala och under kortare perioder. Där det är möjligt och rimligt utifrån en grumlingssituation kan siltgardiner användas. Grumlingsbegränsande åtgärder kommer att utredas mer i detalj inom ramen för pågående tillståndsansökan för vattenverksamhet. Vid arbetena med breddning av GV-dockan kan förorenat grundvatten med höga halter av ämnen som omfattas av SFÄ och prioriterade ämnen läcka in i dockan. Grundvattnet på Beckholmen kan antas vara förorenat och kommer hanteras på så sätt att spridning av föroreningar minimeras. Föreslagna åtgärder kommer omfatta muddring i områden på södra sidan. Vid kajer och där erosionsskydd ska anläggas behöver muddring utföras för att kunna bibehålla befintligt djup och möjliggöra att fartyg av aktuell storlek fortsatt kan angöra kajerna. Lämpliga försiktighetsåtgärder finns att tillgå och kommer att vidtas, vilket innebär att risken för spridning av SFÄ och prioriterade ämnen sannolikt blir liten. Muddring som utförs i området för utfyllnad innanför tätspont medför att befintliga förorenade sediment vid Beckholmen avlägsnas. Eftersom muddringen sker innanför tätspont finns inte risk för föroreningsspridning. Planerade åtgärder bedöms medföra en minskande spridning av metallerna koppar, zink, krom och arsenik, som omfattas av SFÄ, och av prioriterade ämnen i vattenförekomsten Strömmen under driftskedet. Detta under förutsättning att planerade försiktighetsåtgärder med erosionsskydd, spontning och muddring vidtas och som syftar till att förhindra spridning av föroreningar via exempelvis erosionsprocesser, uppgrumling och omlagringar av sediment och läckage. Åtgärder i form av täta konstruktioner längs större del av Beckholmen bidrar till ett minskat läckage och spridning av föroreningar via utläckande grundvatten orsakade av vattenrörelser från Saltsjön. Tillförseln av SFÄ och prioriterade ämnen från Beckholmen till Strömmen förväntas därmed minska till följd av detaljplanen. Förtätningen av sprickor i berg genom injektering av GV-dockans västra kant kommer att förhindra att förorenat grundvatten läcker ut till Strömmen via dockan. Anläggandet av erosionsskydd så som betongmadrasser ut till 15 meter vattendjup kommer att Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 267 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning skydda större delen av Beckholmens södra sida från propellererosion och erosion orsakad av annan sjötrafik, såsom vändande färjor. En minskning av tillförsel och spridning av SFÄ och prioriterade ämnen via erosion förväntas därmed att minska till följd av åtgärden. Muddring och borttagandet av förorenade sediment under främst utfyllnad medför att förorenade sediment avlägsnas från vattenförekomsten och inte längre kan spridas. Förslagen systemlösning för dagvattenhantering medför en minskad föroreningsbelastning för samtliga studerade SFÄ och prioriterade ämnen (Sweco, 2026b). Detta medför en minskad föroreningsbelastning till vattenförekomsten, vilken bedöms vara positiv för den kemiska statusen och kvalitetsfaktorn SFÄ samt möjligheten att uppnå gällande MKN i vattenförekomsten. Stockholms stads åtgärdskrav på 70 – 80 % reduktion uppnås på Beckholmen för samtliga studerade SFÄ och prioriterade ämnen, undantaget TBT och kväve. För TBT uppnås 69 % reduktion. TBT har historiskt använts i båtbottenfärg men har idag förbjudits inom EU och årsbelastningen förväntas minska succesivt utifrån att färger innehållande TBT succesivt fasas ut över tid. Årsbelastning för näringsämnet kväve i dagvatten från detaljplanen minskar, dock uppnås inte gällande åtgärdskrav på 70 – 80 % reduktion. Årlig belastning på 32 kg/år, en minskning om cirka 11 kg/år. Utifrån förutsättningarna på ön är det inte möjligt att få till en högre kvävereduktion på Beckholmen. Årsbelastningen av kväve från detaljplanen utgör en mycket liten del av den totala antropogena kvävebelastningen i Strömmen, mindre än 0,01 % efter rening, varav detaljplanen bedöms ha marginell till obetydlig påverkan på vattenförekomstens status. Kvävehalterna som uppkommer i dagvattnet antas inte bero på den specifika varvsverksamheten på Beckholmen, utan uppkommer sannolikt till största del från atmosfäriskt nedfall från trafik i Stockholms innerstad (VA-Forsk, 1994). Ingen åkermark eller övriga punktkällor för kväve återfinns inom området. Enligt Vattenmyndighetens planeringsunderlag för kommunernas åtgärder i åtgärdsprogram 2022- 2027 är åtgärdsbehovet för kväve i Strömmen en minskning om 174 ton per år, och är helt fördelat på avloppsreningsverk (Vattenmyndigheten, 2024). I underlag till LÅP för Strömmen och Lilla Värtan har den totala belastningen av kväve beräknats till 1 360 ton per år, varav 5,3 ton per år (medelvärde) kommer från dagvatten (Tyréns, 2022). Kvävebelastningen från Beckholmen före och efter rening utgör 0,8 % respektive 0,6 % av belastningen från dagvattnet till Strömmen som anges i underlaget. Beräknat teoretiskt förbättringsbehov för belastningen från dagvatten till Strömmen är 2,2 ton/år (Tyréns, 2022). Den minskade kvävebelastningen från Beckholmen på cirka 11 kg utgör ca 0,5 % av det teoretiska förbättringsbehovet i Saltsjön. Planerad yta i detaljplanen (ca 6 ha) utgör cirka 0,4 % av markytan inom vattenförekomsten Strömmens avrinningsområde som är 14 km² (grov beräkning utifrån avrinningsområdets area, ca 18 km², minus ytvattenförekomstens yta, 4 km², i vattenmyndighetens GIS-underlag) (Sweco, 2026). Detaljplanen med förslagen systemlösning bedöms därmed ha en marginell till obetydlig påverkan på statusen i vattenförekomsten och bedöms inte utgöra en risk för äventyrandet av MKN för kväve. Kvävehalten i befintligt dagvatten på Beckholmen var vid genomförd flödesproportionell provtagning 0,12 mg/l (Sweco, 2026). Kvävehalten i vattenförekomsten är cirka 0,7 mg/liter enligt underlag för LÅP (Tyréns, 2022), vilket är högre än halten i dagvattnet på Beckholmen. Gränsvärdet för kväve är en halt på 0,4 mg/l i vattenförekomsten, vilket enligt LÅP ger ett förbättringsbehov med en halt på 0,3 mg/l i vattenförekomsten (Tyréns, 2022). Kvävehalten i dagvattnet på Beckholmen vid genomförd provtagning (0,12 mg/l) utgör, med befintlig rening och innan utspädning, mindre än en tredjedel av halten för gränsvärdet (0,4 mg/l) för god status i vattenförekomsten. Halten bedöms bli mindre med förslagen dagvattenlösning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 268 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Utifrån ovan bedöms inte föreslagen systemlösning medföra ett hinder för möjligheten att uppnå gällande MKN i vattenförekomsten för kväve, även om reduktionen understiger 70 %. En dagvattenlösning med en högre reduktion av kväve, om den vore möjlig på Beckholmen, skulle ge en mycket marginell minskning av kvävebelastningen och ge ett mycket marginellt till obetydligt bidrag till att nå MKN. Dagvattnet bedöms därmed inte utgöra en risk för äventyrandet av MKN för kväve i vattenförekomsten. I samband med detaljprojektering av dagvattenhanteringen kan åtgärder för ytterligare reduktion föreslås. Utifrån rådande förutsättningar, såsom platsbrist, bedöms den systemlösning som presenteras i dagvattenutredningen vara den bästa möjliga på Beckholmen. Implementering av föreslagen systemlösning för dagvattenhantering förväntas minska föroreningsbelastningen till Strömmen, genom att en större andel dagvatten renas genom fördröjning och långsam avtappning samt infiltration. Detta bedöms minska mängden näringsämnen, SFÄ och prioriterade ämnen i dagvatten. Se även rapport Påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer (Sweco, 2026c). Sammantagen bedömning Den sammantagna bedömningen är att detaljplanen inte medför en otillåten försämring av statusen gällande biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Detaljplanen bedöms därför vara förenlig med miljökvalitetsnormerna för vatten. Då planerade försiktighetsåtgärder bedöms minska tillförseln av särskilda förorenande och prioriterade ämnen från Beckholmen till Strömmen bedöms åtgärderna sammantaget inte leda till någon otillåten försämring av statusen i vattenförekomsten. Det innebär att de särskilda förorenande och prioriterande ämnena inte får en sämre statusklassning. Planerade åtgärder är de åtgärder som idag är tekniskt möjliga och bedöms rimliga att vidta utifrån den kunskap som finns baserat på de omfattande utredningar som gjorts. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 269 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 8.3.2 Äventyrande av miljökvalitets- normen En verksamhet får inte tillåtas om den utgör ett oacceptabelt hot mot uppnåendet av miljökvalitetsnormen. Utifrån rådande situation bedöms inte att den föreslagna planen utgör en risk som äventyrar uppnåendet av miljökvalitetsnormen, snarare ett bidrag i det omfattande åtgärdsarbetet som innefattar området runt hela vattenförekomsten. Uttrycket ”äventyra” markerar att det handlar om att se till att verksamheten eller åtgärden inte innebär ett allvarligt hot mot möjligheterna att uppnå rätt vattenkvalitet. Att äventyra innebär att man medvetet tar en så stor risk att den inte kan betraktas som acceptabel när det gäller möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet eller tillåter att möjligheten att uppnå rätt vattenkvalitet lämnas åt slumpen. Den planerade verksamheten får inte heller försvåra möjligheten att genomföra restaureringsåtgärder som genomförs för att uppnå miljökvalitetsnormen. På södra sidan föreslås erosionsskydd i form av betongmadrasser både under kajen och med förlängning utanför kajen. Betongmadrasserna hindrar propellererosion från båtar som angör varvet och är tekniskt möjliga att avlägsna om det skulle bli aktuellt med en framtida bottensanering förutom under själva kajkonstruktionen som bärs upp av pålar. Flytbryggan på sydöstra sidan förhindrar ingen eventuell sanering av botten. Den pålade bryggan i nordost är en enkel konstruktion som kan avlägsnas om det finns behov av att sanera botten från förorenade sediment i området. Utfyllnaden på västra sidan föreslås läggas innanför en tätspont och förorenades sediment avlägsnas genom muddring inom tätspont vara de förorenade sedimenten avlägsnas innan utfyllnaden. Utfyllnaden medför således inte ett framtida hinder för att avlägsna dessa sediment i framtiden. Åtgärden bedöms därmed inte heller utgöra en åtgärd som äventyrar möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnormer i vattenförekomsten. Områdena kring Beckholmen är idag kraftigt påverkade och saknar höga ekologiska värden. Detaljplanen bedöms inte innebära ett allvarligt hot mot möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna eller att ett äventyrande av möjligheten att uppnå gällande miljökvalitetsnormer i Strömmen med avseende på biologiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer. Varvsverksamheten för reparation och underhåll av fartyg definieras som hamnanläggning, som utgör en viktig del av samhällets transportinfrastruktur och skäl för undantag för mindre strängt kvalitetskrav (VISS, 2025). Detaljplanen möjliggör fortsatt drift av denna samhällsviktiga verksamhet samt minska erosionen och föroreningsspridningen från Beckholmen. Varvets funktion bedöms därför inte heller kunna tillgodoses på något annat sätt som är väsentligt bättre för miljön. Propellererosion på större vattendjup än 15 meter orsakad av de fartygstrafik med koppling till varvsverksamheten bedöms utgöra en liten del av den erosionspåverkan som pågår i vattenområdet (se avsnitt 7.3.3). För att åtgärda denna påverkan från fartygstrafiken till och från Beckholmen är det tekniskt möjligt som skyddsåtgärd att anlägga konventionellt erosionsskydd med tätskikt. Ur ett vattenförvaltningsperspektiv ska en åtgärd effektivt förbättra vattenmiljön. Erosionsskydd eller annan typ av åtgärd som exempelvis muddring på större djup än 15 meter kan inte anses, med rådande förutsättningar i vattenområdet, vara en åtgärd som effektivt förbättrar vattenmiljön. Detta eftersom det fortsättningsvis kommer finnas förorenade sediment i hela Saltsjön och eftersom sedimentbotten fortsatt kommer att utsättas för kraftiga propellerströmmar från stora passagerarfartyg. Denna påverkan behöver utredas i ett större perspektiv där alla påverkanskällor inkluderas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 270 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Vid fortsatt användning av befintliga dockorna, flytbryggor och ro-ro-ramp, utan att åtgärder vidtas för att förhindra föroreningsspridning genom utläckage eller på grund av propellerströmmar kommer Beckholmens påverkan på Strömmens vattenkvalitet vara oförändrad. Ett nollalternativ bedöms i viss omfattning bidra till att vattenkvaliteten försämras. 8.4 Påverkan av nollalternativet på status och miljökvalitetsnorm Detaljplanen möjliggör varvsverksamheten och omfattar inte farleden eller sjötrafiken omkring Beckholmen. Detaljplanen hindrar dock inte att åtgärder för att exempelvis begränsa erosionspåverkan från annan verksamhet vidtas på botten inom områden som planlagts som öppet vatten. Utifrån rådande situation bedöms inte de planerade åtgärderna utgöra ett oacceptabelt hot eller utgöra en risk som äventyrar att normerna för SFÄ och prioriterade ämnen ska kunna uppnås. Täta konstruktioner, erosionsskydd i form av betongmadrasser, minskade pumpeffekter samt förbättrad dagvattenhantering bedöms snarare kunna bidra till möjligheten att nå MKN i vattenförekomsten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 271 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 272 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 9 Kumulativa effekter Kumulativa effekter uppstår när effekter från tidigare, pågående och planerade projekt och planer samverkar med varandra. Effekterna kan både vara negativa och positiva och de kan antingen vara additiva, synergistiska eller motverkande. Additiva effekter uppstår när två eller fler effekter tillsammans leder till en effekt som är lika stor som summan av effekterna. Synergistiska effekter uppstår när kombinationen av effekterna blir större än summan av de enskilda effekterna. Motverkande effekter innebär att effekterna från fler än en aktivitet är mindre än summan av dessa effekter. 9.1 Förutsättningar Miljökonsekvenserna kan påverkas (positivt eller negativet) av andra detaljplaner och/eller planerade verksamhet inom påverkansområdet. Detaljplanen ”Skeppsholmsviken 6 m.fl. vid Gröna Lund i stadsdelen Djurgården, Dp 2016-06685” vann laga kraft den 30 juni 2022. Den ligger nordväst om Beckholmen och syftet med planen är att göra det möjligt att utvidga Gröna Lunds nöjesfält och att bidra till att skapa attraktiva publika platser kring nöjesfältet och ett vattennära promenadstråk. Planen syftar även till att säkerställa att byggnader, objekt och publika platser gestaltas och anpassas i skala och karaktär till den kulturmiljö som Djurgårdsstaden utgör och som är en del av Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården samt Nationalstadsparken. Planens syfte är också att skapa en ny och tilltalande siluett där zonen närmast vattnet utgörs av ett parkliknande område och bakom vilket nöjesattraktioner sticker upp på några få ställen. En annan detaljplan i närområdet är ”Konsthallen 15 m.fl. i stadsdelen Djurgården, Dp 2018-00710” som är antagen, men överklagad (2022-07-13). Planens syfte är att möjliggöra för utökad byggrätt inom fastigheten Hasselbacken 1 på södra Djurgården. Byggrätten inom Hasselbacken 1 föreslås placeras i lägen där byggnader Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 273 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 9.2.1 Kulturmiljö tidigare stått, Moriska paviljongen, musikpaviljongen och Gubbhyllan. Byggrätten föreslås innehålla hotell, restaurang och kulturändamål. Syftet är även att lägga lämpliga varsamhetsbestämmelser på fastigheten Hasselbacken 1 och Konsthallen 15. 9.2 Påverkan och konsekvenser på planförslaget När flera parallella stadsbyggnadsprojekt planeras samtidigt finns en risk att inte tillräcklig hänsyn tas till kulturmiljövärden som spänner över större geografiska områden än inom utredningsområdet. Det gäller även för projekt som planlagts men som ännu inte realiserats, eftersom det är vad planen medger som ska vara utgångspunkten för bedömningen av de kumulativa effekterna. Inom centrala Stockholm och det mycket känsliga och exponerade landskapsrum som Beckholmen befinner sig inom finns pågående planer i olika skeden och projekt där detaljplanen vunnit laga kraft men där genomförandet ej påbörjats. Detaljplanen för att utveckla Skeppsholmsviken 6 m.fl. som innebär en utbyggnad av Gröna Lunds tivoli, har vunnit laga kraft. Med denna detaljplan och den utveckling den medger finns beröringspunkter med det aktuella detaljplanearbetet för Beckholmen. Även i Skeppsholmsviken planeras en ny utformning av strandlinjen och permanent bebyggelse på ytor som idag är hårdgjorda, bebyggda med provisorier och som uppfattas som röriga och ofärdiga. Nya byggnadsvolymer i dessa två områden kommer på ett tydligt sätt att stärka fronten mot vattnet och i enlighet med vård- och utvecklingsplanen utveckla den befintliga karaktären i Nationalstadsparkens delområden Västra Djurgårdsön och Sjögården. Utvecklingen stärker kulturvärden kopplade till rekreation respektive Stockholm som sjöfartsstad. I och med detta finns samlade positiva konsekvenser för kulturmiljön. Förtätningen av bebyggelsen och nya attraktioner påverkar dock möjligheterna att se och avläsa vissa bakomliggande byggnader och delar av Djurgårdens grönska. Båda detaljplanerna medger tillkomsten av storskaliga element vilka påverkar upplevelsen av Djurgårdslandskapet och vattenrummen. Framför allt är det upplevelsen från Skepps- och Kastellholmen, i synnerhet den senare, som påverkas då avståndet är kort och sikten mot dessa utvecklingsområden är obruten över vattnet. Gröna Lund och Beckholmen blir två närbelägna, vitt skilda bebyggelsemiljöer som gentemot befintlig situation kumulativt gör ett markant större avtryck i stads- och landskapsbilden. Den föreslagna utvecklingen av Hasselbacken innebär ytterligare kompletteringar med byggnader som blir synliga från Skepps- och Kastellholmen. Dessa byggnader uppförs dock en bit från vattnet och mer eller mindre inbäddade i parkgrönska varför de kumulativa effekterna bedöms bli små. De bidrar dock till att inslaget av samtida byggnader i en del av riksintresset som i övrigt domineras av äldre bebyggelse, blir allt större. Den omfattande, pågående ombyggnaden av Slussen är också relevant att inkludera i bedömningen av kumulativa effekter på grund av läget vid Strömmen. Slussen med Guldbron har omformat en punkt av central betydelse för Stockholms inlopp och Stockholm som sjöfartsstad. Också de nya byggnaderna på Beckholmen kommer att från Strömmens östra delar påverka upplevelsen av inloppets slutpunkt vid Slussen och Skeppsbron. Det bedöms uppstå små negativa kumulativa effekter av Slussenombyggnaden och detaljplanen på Beckholmen genom att Guldbron och varvs- och verkstadshallarna båda inför långa, enhetliga linjer (diagonala respektive horisontella) i en stads- och landskapsbild som främst karaktäriseras av den uppbrutna karaktär som landskapet och den historiska bebyggelsen ger men där det även i befintlig situation förekommer inslag med mer markant linjespel. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 274 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Den kumulativa miljökonsekvensen förblir dock sammantaget ändå inte sämre än små negativa i och med föreslagna kompensationsåtgärder i båda fallen. Bryggan som planeras i detaljplanen för Gröna Lund kommer att utföras med konstgjorda fack med rotad vattenvegetation på pålarna, och i aktuell föreslagen detaljplan för Beckholmen föreslås en pålad träbrygga, för att undvika grumling och för att bevara ett visst ljusinsläpp, där det finns förekomst av fler arter än på övriga platser runt Beckholmen. Omfattningen påverkade habitat bedöms vara marginell i jämförelse med vattenförekomstens totala yta. De båda angränsande detaljplanerna bidrar till att dagvattenkvaliteten och avrinningen från respektive område förbättras mot dagens situation. Detta gäller även för den föreslagna detaljplanen för Beckholmen med föreslagen dagvattenlösning. Därutöver föreslås åtgärder för att förhindra utläckage av föroreningar samt erosionspåverkan från propellerströmmar där det planeras nya konstruktioner i vatten. I Slussenprojektet underlättas för fiskvandring, ökade flöden från Mälaren kan medföra påverkan på salthalter och näringsämnen i Saltsjön. Den kumulativa effekten kan anses vara additiv för de tre detaljplanerna, Slussenprojektet samt det pågående lokala åtgärdsprogrammet. Sammantaget bedöms de kumulativa effekterna bli små positiva för vattenmiljön och små negativa till obefintliga för vattenkvaliteten. Gällande vattenkvaliteten beror bedömningen i huvudsak på den påverkan som den ökade tappningskapaciteten från Mälaren medför. Sammantaget bedöms de kumulativa effekterna av andra utvecklingsprojekt på Södra Djurgården och vid vattenrummen ge upphov till små positiva och märkbara negativa konsekvenser. 9.2.2 Naturmiljö Detaljplanen Konsthallen 15 innebär att några träd kommer avverkas men innebär sammantaget obetydliga konsekvenser för naturmiljön. Detaljplanen Skeppsholmsviken 6 m.fl. innebär att nya grönytor kommer skapas mot vattnet. Minst 25% av områdets mark- och takytor ska vara gröna. Slussenområdet innebär att ny parkyta tillkommer. På Beckholmen bevaras och skyddas befintliga grönytor. Sammantaget bedöms dessa detaljplaner och projekt samt detaljplan Beckholmens bidra till små positiva kumulativa effekter för naturmiljövärden. 9.2.3 Vattenkvalitet och vattenmiljö Kumulativa effekter från närliggande detaljplaner och projekt i området, tillsammans med aktuellt förslag på detaljplan för Beckholmen, kan påverka vattenmiljön antingen via fysisk påverkan, läckage från befintliga föroreningar och/eller förändrad dagvattenhantering. I detaljplanen ”Skeppsholmsviken 6 m.fl. vid Gröna Lund i stadsdelen Djurgården, Dp 2016-06685” ingår bland annat anläggandet av en längsgående brygga för tillgänglig strandpromenad längs området. Bryggan, som planeras vara cirka 100 meter lång, kommer att placeras cirka 5 meter från land och vara cirka 3 meter bred. Den ska utföras som en pålad brygga i trä för att göra det möjligt för ljus att nå in under bryggan och därmed minimera påverkan på vattenvegetationen. Trots denna försiktighetsåtgärd innebär denna detaljplan att ytterligare vattenverksamheter kommer att pågå i området och bidra till fysisk störning på vattenvegetationen och bottenfaunan i Strömmen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 275 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 9.2.4 Samlad bedömning av kumulativa effekter Detaljplan Skeppsholmsviken 6 m.fl. och Konsthallen 15 anses, i delar, kunna samverka med detaljplanen för Beckholmen inom aspekterna kulturmiljö, naturmiljö, vattenmiljö och bullerpåverkan. Det vill säga alla aspekter förutom översvämningsrisker som är en lokal fråga för byggnaderna på Beckholmen. Gällande kulturmiljö bedöms sammantaget att de kumulativa effekterna vid vattenrummen av särskilt Slussenprojektet och Beckholmen och ge upphov till måttliga negativa konsekvenser på grund av påverkan på upplevelsen av det centrala stadsrummet. Slussenprojektet tillsammans med övriga projekt bedöms sammantaget ha en liten positiv påverkan för naturmiljön eftersom det tillkommer grönytor/ parkmiljöer i övriga detaljplaner samt Slussenprojektet, samt eftersom naturmiljö kommer att skyddas på Beckholmen. Med åtgärder för att minska utsläpp och med förbättringar för vattenmiljön bedöms sammantaget de kumulativa effekterna bli små negativa till obefintliga för vattenkvaliteten och små positiva för vattenmiljön. För buller bedöms de kumulativa effekterna bli obefintliga. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 276 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 277 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 10 Samlad bedömning Den sammanvägda bedömningen gällande kulturmiljö är att planförslaget innebär märkbara positiva konsekvenser för Beckholmens kulturhistoriska värden, eftersom dess funktion och 400-åriga kontinuitet som maritim varvs- och verksamhetsmiljö kan upprätthållas. Vidare bidrar planen till ett ökat tillgängliggörande av Beckholmens kulturhistoriska värden för allmänheten. Denna bedömning bidrar till att konsekvenserna på riksintresset för Stockholms innerstad med Djurgården begränsas till att bli stora negativa. Förslaget är förenligt med Nationalstadsparkens värden eftersom höga kulturvärden inte skadas och planen medger möjlighet för besöksverksamheter. Planförslaget innebär att flera skyddsföreskrifter inte uppfylls. Utifrån detta bedöms planförslaget medföra måttliga negativa konsekvenser för Beckholmen som statligt byggnadsminne, vilka kan minskas med ytterligare justeringar avseende kajer och utformning av ny bebyggelse. Planförslaget bedöms medföra små positiva konsekvenser för naturmiljön i och med att den naturmiljö som finns skyddas i plankartan, inga träd planeras att avverkas och försiktighetsåtgärder kommer vidtas för att bevara de rödlistade arterna. Över tid ökar värdet på naturmiljö och träd som får bli äldre. De positiva konsekvenserna förutsätter dock också att åtgärder även vidtas för att inte sprida de invasiva arterna som identifierats på ön. Bedömningen är att detaljplanen med förslagna åtgärder sammantaget medför liten påverkan med små-märkbara till märkbara positiva konsekvenser för människors hälsa och för recipientens vattenkvalitet. Planförslaget innebär inte någon tillförsel av nya föroreningar till land och vatten. Snarare förväntas planen medföra en viss minskning av eventuella föroreningar på land genom att massor schaktas bort för grundläggning och vid breddning av dockan samt för att omhändertagandet av dagvatten förbättras. Transport av porgaser från markföroreningar har undersökts på västra och östra sidan av Beckholmen. Beräkningen visar att uppmätta halter i porgasen på Beckholmen klart underskrider beräknade halter som 10.1 Planförslag skulle kunna innebära en risk för människors hälsa i inomhusluften. Av utredningens resultat kan utläsas att det inte föreligger något uppenbart behov av skyddsåtgärder. Användningen av delar av grönområdet med föroreningshalter som indikerar risk för negativa effekter på människors hälsa eller miljön vid permanent vistelse regleras i detaljplanen. Åtgärder med rörspont ned i berg föreslås på de platser i vattnet där planen medger nya konstruktioner. Med förslag på kombinerad dagvattenlösning bedöms dagvattnet från planområdet bidra med en obetydlig del av de till Strömmen övriga dagvattenutsläppen. Vidare förhindras spridning av miljögifter via propellerströmning med skyddsåtgärder på södra sidan. Eftersom kajen också medför att den passerande båttrafiken flyttas ut blir erosionspåverkan från svallvågor mindre nära ön. Spridningen av föroreningar förhindras från det område med förorenade sediment på västra sidan som avlägsnas innanför tätspont som förankras ned i berg och innan utfyllnad av bergschakt. Vid den nordöstra sidan hittades vid inventering makrofyter och fler bottenfaunataxa än i övriga lokaler. Under förutsättning att vattenmiljön beaktas vid placering av bryggan vid nordöstra sidan bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna obetydliga till små negativa. Habitatförlusten i områden med någon typ av växtlighet uppgår sammanlagt till cirka 0,07 % av hela vattenförekomstens yta. Det finns ett antal planerade byggnader som antingen ligger under länsstyrelsens rekommenderade lägsta grundläggningsnivå eller vid befintliga lågpunkter. Vid implementering av föreslagna skadeförebyggande åtgärder kommer översvämningsrisken på Beckholmen minska jämfört med idag. Framför allt kommer intentionen att bygga bort befintliga lågpunkter minska risken för översvämning även för befintlig byggnation. Detta görs genom höjdsättning av mark närmast fasad och med till exempel dammbjälkar vid entréer. Planförslaget bedöms ge små positiva konsekvenser när det gäller översvämningsrisker. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 278 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Kulturmiljön bedöms inte påverkas av genomförandet av planen. Under byggskedet kan störningar för naturmiljön i form av buller, grumling och föroreningsspridning uppstå. Åtgärder behöver vidtas så att rödlistade arter inte skadas eller att fåglar störs under häckningsperioden samt för att undvika föroreningsspridning. Med förslagna skyddsåtgärder bedöms genomförandet av planen inte medföra någon påverkan. Den sammantagna bedömningen är att anläggande av nya byggnader och konstruktioner som ingår i detaljplanen är genomförbara men att arbetena kräver noggrann planering och att olika typer av åtgärder behöver vidtas för att undvika föroreningsspridning under byggskedet. Under förutsättning att skyddsåtgärder vidtas bedöms påverkan sammantaget vara liten med små konsekvenser. För att undvika föroreningsspridning från schaktmassor i mark under byggskedet behöver markprovtagning utföras. Det finns metoder för att undvika grumling vid arbeten i vatten som genomspolade pålar samt siltgardin och inläckande vatten under arbeten med GV- dockan omhändertas till erforderlig vattenkvalitet. De åtgärder med erosionsskydd som rekommenderas för att förhindra erosion från propellerströmningar medför ingen påverkan under byggskedet. Det kommer att finnas behov av att muddra för att få ett tillräckligt ramdjup för båtar invid den pålade kajen utanför GV-dockan, under flytbryggan och utanför ro- ro-rampen. På grund av rådande bottenförutsättningar kan grumling främst förväntas utanför ro-ro-rampen. Det bedöms dock finnas behov av skyddsåtgärder, exempelvis siltgardin, vid muddringsarbeten på hela södra sidan. Alternativet att muddra bort förorenade sediment för att undvika propellerströmningar är tekniskt möjligt men kommer att medföra en viss grumling beroende på vilken typ av mudderverk som är tillämpbart. Siltgardin är en åtgärd som förhindrar grumling men bedöms 10.2 Byggskedet under rådande förutsättningar med passerande båttrafik utanför södra sidan av Beckholmen inte vara en lämplig lösning. Även om muddring av förorenade sediment är en möjlig åtgärd kräver det transporter och omhändertagande av förorenade muddermassor genom avvattning och transport till deponi för destruktion. Detta gör att muddring inte är en åtgärd som rekommenderas. Arbeten på land bedöms inte medföra någon påverkan och således inga konsekvenser under förutsättning att förslag på skadeförebyggande åtgärder vidtas. När det gäller arbeten i vatten nämns förslag på möjliga åtgärder som kommer utredas mer i detalj inom ramen för den parallellt pågående tillståndsansökan för vattenverksamhet. Arbeten i vatten kommer att utföras med den förutsättningen att grumling endast får vara kortvarig och lokal och att föroreningsspridning till Saltsjön är obetydlig. Störst risk för påverkan på växt- och bottenfaunasamhället bedöms uppstå under anläggningsfasen med grumlingseffekter och mekanisk borttagning. De potentiella lek- och uppväxtområdena för fisk på norra och nordöstra sidan medför att den fisk som befinner sig i området kan störas av pålslagningen. Med beaktande av tidsperiod för pålnedslagning och om möjligt skydda vattenväxterna på nordöstra sida bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna små. Den samlade bedömningen för byggskedet, planförslaget samt nollalternativet har sammanställts i Tabell 10-1 där bedömningen för några miljöaspekter har delats upp. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 279 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 10-1. Samlad bedömning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 280 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Nedan redogörs för hur detaljplanens genomförande bidrar eller motverkar de för detaljplanen utvalda relevanta miljökvalitetsmålen: 10.3 Miljökvalitetsmål Planförslaget varken bidrar till eller försämrar möjligheterna till att uppnå målet Planförslaget motverkar målet Planförslaget bedöms bidra till att uppnå målet Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 281 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Nationella mål Planförslagets bidrag till målupp- fyllelse Begränsad klimatpåverkan innebär att halten av växthusgaser i atmosfären ska i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Sveriges klimatmål är att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp till atmosfären. Planförslaget bedöms både medverka till måluppfyllnad samt till viss del motverka eller påverka neutralt. I jämförelse med att utveckla varvsverksamheten på annan plats utanför Stockholm innebär planförslaget en mindre negativ påverkan på klimatet på grund av att platsen är logistiskt placerad utifrån transportperspektiv för stora fartyg till och från platsen. Se även lokaliserings- och utformningsutredningen. Påverkan på klimatet sker också i byggskedet. Det är positivt att byggnaderna ska bevaras. Det finns potential för förbättrande åtgärder och att ta inspiration från Stockholms lokala miljömål, exempelvis genom: • Val av energikälla för verksamheter • Transporter och arbetsmaskiner • Satsning på fossilfri sjöfart genom exempel- vis elanslutning av fartyg vid kaj • Utreda möjligheter för solceller • Arbeta för optimerad byggtrafik genom bygglogistik och samlastning • Återanvända schaktmassor och krossma- terial där det går och minimera spillmaterial vid byggproduktion. • När betongmadrasser ska användas för att hindra erosion bör det kravställas mot leve- rantör att återvunnen betong används. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 282 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Giftfri miljö innebär att giftiga ämnen inte ska hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Planförslaget bedöms medverka till måluppfyllnad. Detaljplanens syfte som innebär att möjliggöra utveckling av varvsverksamheten har resulterat i sanering av tidigare föroreningar. Dock finns det risker för föroreningsspridning vid byggnation, vilket kräver försiktighetsåtgärder som beskrivs under miljökonsekvenser i kapitel 6.3. Påverkan beror också på hur verksamheterna inom planområdet arbetar med inköp och upphandling för att minimera kemikalier. Hav i balans samt levande kust och skärgård innefattar en hållbar produktionsförmåga och bevarande av biologisk mångfald, upplevelsevärden av samt natur- och kulturvärden. Planförslaget bedöms både medverka till att uppnå samt till viss del motverka målet. Det finns risk för påverkan på växt- och bottenfaunasamhället under anläggningsfasen med grumlingseffekter och mekanisk borttagning. Dock föreslås åtgärder för att restaurera vattenekosystem på andra platser runt om i recipienten. Föreslagen dagvattenhantering bedöms minska föroreningsbelastningen jämfört med nuläget. Grundvatten av god kvalitet innefattar att grundvattnet ska bidra till en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Planförslaget medför inte påverkan på grundvattnet som ligger på samma vattennivå som Saltsjöns och det sker obetydlig till liten infiltration från ytavrinning. Däremot finns kvarvarande föroreningar i massor under vattennivån som vid vattenutbyte med Saltsjön medverkar till föroreningsspridning. Med förslag på åtgärder bedöms detaljplanen medverka till att uppnå målet. God bebyggd miljö innefattar att bebyggd miljö ska vara en hälsosam livsmiljö, samt ta tillvara på och utveckla natur- och kulturvärden. Bebyggelse ska miljöanpassas och en långsiktig resurshushållning ska främjas. Planförslaget bedöms både medverka till måluppfyllnad och till viss del påverka neutralt. Utveckling av varvsverksamhet på ön är logistiskt lokaliserad eftersom befintlig varvsverksamhet har ägt rum på platsen under lång tid och därmed finns det nödvändig infrastruktur på plats även om utbyggnad Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 283 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning behöver ske. Ingen natur försvinner och tidigare föroreningar har till stor del sanerats bort för att möjliggöra planförslaget. Planförslaget svarar mot miljömålet genom att det bidrar till utvecklingen och säkerställandet av varvsverksamheten vilket utgör Beckholmens kulturvärden. Kompletteringarna i den kulturhistoriska miljön säkerställer att öns kulturmiljövärden bevaras och förstärks. Detta stödjer en hållbar utveckling där kulturhistoriska värden tas tillvara. De nya byggnaderna har placerats med utpräglad hänsyn till befintliga historiska strukturer. De storskaliga varvs- och verkstadshallarna lokaliseras till den västra delen där det idag inte finns några byggnader. Detta minimerar påverkan på den befintliga bebyggelsemiljön. Övriga byggnader placeras inom den östra bebyggelsemiljön och anpassas i volym, utformning och färgsättning med stor hänsyn till den äldre bebyggelsen. Stenvillan som en ny attraktion innebär att en ny målpunkt skapas för promenader på Djurgården. Detta främjar en hälsosam livsmiljö och ökar tillgängligheten till gröna områden för både invånare och besökare. Planförslaget bedöms ha goda ambitioner gestaltningsmässigt, både i fråga om byggnader och anläggningar som kajer. Det finns potential för förbättrande åtgärder och att ta inspiration från Stockholms lokala miljömål, exempelvis genom val av energikälla för verksamheter, transporter och arbetsmaskiner, satsning på fossilfri sjöfart genom exempelvis elanslutning av fartyg vid kaj, utreda möjligheter för solceller. Även att arbeta för optimerad byggtrafik genom bygglogistik och samlastning och att återanvända schaktmassor, krossmaterial och betong där det går och minimera spillmaterial vid byggproduktion. Ett rikt djur och växtliv innefattar bevarande av biologisk mångfald inklusive livsmiljöer och ekosystemen samt människors tillgång natur- och kulturmiljöer. Planförslaget bedöms påverka målet positivt, då det innebär att naturmark skyddas i plankartan och dess funktioner, så som ekosystemtjänster och grön infrastruktur, kvarstår. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 284 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 285 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 11 Uppföljning av betydande miljöeffekter I miljöbalken finns krav på att en MKB ska innehålla en redogörelse av de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen medför. Enligt Boverkets handbok för miljöbedömningar för planer och program bör kommunen sträva efter att samordna uppföljningen av betydande miljöpåverkan med sådan miljöövervakning som ska ske i andra sammanhang. I Tabell 11-1 och Tabell 11-2 redovisas åtgärder, uppföljningssystem samt ansvarig funktion för respektive miljöaspekt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 286 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Föreslagna åtgärder vid arbeten i vatten (kajer, bryggor, utfyllnad, breddning av GV-dockan) kommer utredas vidare i tillståndsansökan för vattenverksamhet. Miljökrav till entreprenör och uppföljning under entreprenadskedet utifrån villkor i dombeslut för vattenverksamhet och åtgärder i MKB. Ansvarig: Entreprenör/verksamhetsutövare Vattenmiljö Om möjligt undvika att utföra arbeten vid nordöstra sidan under april till juni. Miljökrav till entreprenör och uppföljning under entreprenadskedet utifrån villkor i dombeslut för vattenverksamhet och åtgärder i MKB. Ansvarig: Entreprenör/verksamhetsutövareOm det bedöms nödvändigt vidta åtgärder med att dämpa ljudutbredningen under pålning. Åtgärd Uppföljningssystem och ansvar Bestånden av knippnejlika och spetsfingerört ska skyddas genom utmärkning av växtplatserna genom exempelvis stängsling. Miljökrav till entreprenör och uppföljning under entreprenadskedet. Ansvarig: Entreprenör/ entreprenadbeställare / verksamhetsutövare Naturmiljö Förorenad mark och sediment Innan schaktarbeten för grundläggning på land påbörjas utförs provtagning och analys för att bedöma fortsatt hantering av massor. Miljökrav till entreprenör i samband med bygglov och uppföljning under entreprenadskedet. Ansvarig: Entreprenör/ entreprenadbeställare Tabell 11-1. Uppföljning av betydande miljöeffekter under byggskedet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 287 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Tabell 11-2. Uppföljning av betydande miljöeffekter av planförslag. Åtgärd Uppföljningssystem och ansvar Området i direkt anslutning till plantorna för knippnejlika behöver skötas om för att förhindra igenväxning av andra arter som örter, gräs och buskar. Ytan kan fyllas upp några centimeter med sand för att bilda en ny jordmån där fröer kan gro och beståndet kan utvecklas. Ingår i Nationalstadsparkens skötselplan. Ansvarig: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Naturmiljö De invasiva arterna skulle behöva utrotas för att gynna och bibehålla andra arter som har funnits och som finns på Beckholmen. Förorenad mark och sediment Försiktighetsåtgärder för planerade byggnader med tät grundläggning och täta rörledningar och genomföringar. Miljökrav till entreprenör i samband med bygglov och uppföljning under entreprenadskedet. Ansvarig: Entreprenör/ Entreprenadbeställare Det nuvarande infiltrationssystemet byts ut till en dagvattenhantering med underjordiska avsättningsmagasin, med efterföljande rening i filterbrunnar som nyttjar befintligt ledningsnät inom detaljplaneområdet. Systemet kompletteras med två filterbrunnar och i övriga byts filtren ut. Skötselprogrammet ses över. Dagvattensystemet kommer att detaljprojekteras i samband med bygglov och är begränsat i sin utformning på grund av utrymme på ön. Utformningen kräver uppföljning av drift samt underhåll. Ansvarig: Stockholms Reparationsvarv Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 288 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Läckage från förorenade massor under vattenytan och förorenat grundvatten åtgärdas genom rörspont med borrade pålar som förankras 0,5 m ned i berg. Miljökrav till entreprenör och uppföljning under entreprenadskedet utifrån villkor i dombeslut för vattenverksamhet och åtgärder i MKB. Ansvarig: Entreprenör/verksamhetsutövare Vattenmiljö Den pålade träbryggan på nordöstra sidan placeras så att så stor del som möjligt av de befintliga makrofyterna ligger utanför bryggan. Miljökrav till entreprenör i samband med bygglov och uppföljning under entreprenadskedet. Ansvarig: Entreprenör/Entreprenadbeställare Erosionsskydd, förslagsvis betongmadrasser, för att motverka propellerinducerad erosion läggs ut under och utmed den pålade kajen på sydvästra sidan, under flytbrygga och vid ro-ro-rampen på sydöstra sidan till 15 meters vattendjup. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 289 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 290 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning 12. Referenser Artportalen. (2021). SLU Artdatabanken. Sökning genomförd 2021-04-27. Hämtat från https://www.artportalen.se/ViewSighting/ViewSightingAsMap. Björklund, M. (2022). PM biologi – Beckholmen 2022. Version 2022-08-25. Calluna AB. Boverket. Information hämtad 2024-06-26. PBL kunskapsbanken – Upphävande av strandskydd. Upphävande av strandskydd - PBL kunskapsbanken - Boverket. Havs- och Vattenmyndigheten. (2020). Klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMS 2019:25). Hämtat från https://www.havochvatten.se/ vagledning-fo- reskrifter-och-lagar/foreskrifter/register-vattenforvaltning/klassificering- och-miljokvalitetsnor- mer-avseende-ytvatten-hvmfs-201925.html. Herbert, M. (2010). Kärlväxter Beckholmen. Inventering inför marksaneringsprojekt 2011. Calluna AB, Linköping. Iterio. (2015). Slutrapport - Marksanering, Beckholmen. JP sedimentkonsult HB (2010). Spridning av föroreningar från Beckholmen - Sedimentundersökning i Stockholms hamn. Sollenkroka. Kemakta. (2010). Riskbedömning Beckholmen. Länsstyrelserna Geodatakatalogen. Information hämtad 2024-06-14. Länsstyrelsernas Geodatakatalog (lansstyrelsen.se). Länsstyrelsen. (2007). Fiskrekrytering i Stockholms skärgård - underlag för fiskevård och biotopskydd. Rapport 2007:31. Hämtat från https://www.lansstyrelsen.se/webdav/ files/plane- ringskatalogen/stockholm/publikationer/2007/rapport-2007-31.pdf. Länsstyrelsen Stockholm, 2017. Slutredovisning av avhjälpandeåtgärder vid Beckholmen, Stockholms stad. Beteckning 577-16960-2013, 2017-12-19. Naturvårdsverket. (1999). Bedömningsgrunder för miljökvalitet - Kust och hav. Rapport 4914. Marin Mätteknik. (2009). Batymetrisk och geofysisk uppmätning, Beckholmen. Naturvårdsverket (2008). Strategi för miljöriskbedömning av förorenade sediment. Rapport 5886. November 2008. Naturvårdsverket. (2012). Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda tråd. Mål och åtgärder 2012 - 1016. Rapport 6496. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 291 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Naturvårdsverket. (2022). Strategisk miljöbedömning – kapitel 6 miljöbalken Miljöeffekter. Hämtat från https://www.naturvardsverket.se/vagledning-och-stod/ miljobalken/strategisk-miljobedomning/ miljoeffekter/. SEKA Miljöteknik. (2022). Provtagning av filterbrunnar vid SRVAB´s anläggning på Beckholmen, Stockholm. SGU. (2017). Klassning av halter av organiska föroreningar i sediment. SLU Artdatabanken. (den 11 mars 2022). Artportalen. Hämtat från https://www.artportalen. se/ViewSighting/ViewSithtingList. SGUsKartvisare. Hämtat från SGU Sveriges Geologiska Undersökning 2024-03-26: https://apps.sgu.se/kartvisare/. Stockholm stad. (2009). Översiktsplan för Nationalstadsparken Stockholmsdelen. Antagen av kommunfullmäktige 20 april 2009. Hämtat från https://vaxer.stockholm/ globalassets/tema/oversikt- plan-ny_light/oversiktsplan-for-nationalstadsparken_ stockholmsdelen.pdf. Stockholm stad. (2018). Översiktsplan för Stockholm stad. Hämtat från https://vaxer. stockholm/ globalassets/tema/oversiktsplanen/uppdatering-av-op/godkannade-op/ oversiktsplan-for-stock- holms-stad-godkannandehandling-2020-10-03.pdf. Stockholm stad. (2020). Ställningstagande inför samråd om förslag till detaljplan för fastigheten Djurgården 1:38 m.m. Beckholmen, i stadsdelen Östermalm (varvsverksamhet). Stockholms stad (2024). Miljöprogram 2030 för Stockholms stad. Beslutat av kommunfullmäktige 2024-09-23. Dnr: KS 2023/682. Stockholms stad. (den 09 06 2024). Vattennivån i Saltsjön. Hämtat från Miljöbarometern: https://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimat-och-vaderstatistik/ vattennivan-i-saltsjon/ Svenskt vatten (2016). P110 - Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Sveriges Miljömål. Sveriges miljömål (sverigesmiljomal.se). Sweco Environment AB. (2011). Sammanfattningsrapport över kompletterande utredningar och undersökningar inför efterbehandling. Sweco (2024). PM Geoteknik. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 292 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Sweco (2025a). Sjötrafikanalys Beckholmen. Sweco (2025b). PM Propellererosion. Sweco (2026a). Riskbedömning och åtgärdsutredning för mark- och sedimentföroreningar. Sweco (2026b). Dagvattenutredning, Beckholmen. Sweco (2026c). Påverkan på kemiska kvalitetsfaktorer. Sweco (2026e). Påverkan på hydromorfologiska kvalitetsfaktorer, samt biologiska kvalitetsfaktorer som är känsliga för hydromorfologisk störning. Tyréns (2022). Underlag till Lokalt Åtgärdsprogram Strömmen och Lilla Värtan - Näringsämnen och miljögifter. Delrapport 1. Tyréns. (2023). Underlag till Lokalt Åtgärdsprogram för näringsämnen och miljögifter i Strömmen och Lilla Värtan - Delrapport 2. VA-Forsk. (1994). Rapport 1994-11 - Dagvattnets sammansättning. Svenska Vatten och Avloppsverksförening, VAV. VISS. (2024). VISS Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från https://viss.lans- styrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA79755821 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013 293 /293 Sweco & Tyréns I Miljökonsekvensbeskrivning Kontaktuppgifter Sweco Sverige AB I Göteborg Sweco Achitects www.sweco.se Inger Poveda Björklund Tel: +46 76 895 33 76 Mejl: inger.povedabjorklund@sweco.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-06, Dnr 2012-03013