Revisionskontorets årsrapport för Stockholms stad och kommunstyrelsen 2025

Stadsrevisionen i Stockholms stad (revisionskontoret) har överlämnat två årsrapporter 2025 (RVK 2026/36) till kommunstyrelsen för yttrande,Årsrapport Stockholms stadsamtÅrsrapport kommunstyrelsen. I rapporterna sammanfattas revisionskontorets granskningar och bedömningar under det gångna året, av den kommunala koncernen respektive kommunstyrelsen. Revisionskontoret lämnar även slutsatser och rekommendationer. [R1 PM Yttrande över revisionskontorets årsrapport för Stockholms stad och för kommunstyrelsen 2025.pdf] 1 (16) PM Rotel I (Dnr KS 2026/516) Yttrande över revisionskontorets årsrapport för Stockholms stad och för kommunstyrelsen 2025 Begäran om yttrande från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1 Svarstid den 21 augusti 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Stadsrevisionen i Stockholms stad (revisionskontoret) har överlämnat två årsrapporter 2025 (RVK 2026/36) till kommunstyrelsen för yttrande, Årsrapport Stockholms stad samt Årsrapport kommunstyrelsen. I rapporterna sammanfattas revisionskontorets granskningar och bedömningar under det gångna året, av den kommunala koncernen respektive kommunstyrelsen. Revisionskontoret lämnar även slutsatser och rekommendationer. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret fokuserar i sitt yttrande på bedömningar och rekommendationer där revisionskontoret anser att åtgärder behöver vidtas. Föredragande borgarrådets synpunkter Revisionens uppföljning av stadens och kommunstyrelsens arbete är såväl viktig som välkommen. Revisionens synpunkter hanteras återkommande inom ramen för stadens löpande utvecklingsarbete. Ett exempel där den politiska majoriteten under denna mandatperiod förstärkt uppföljningen rör stadens investeringar. Från en situation där ytterst få av stadens investeringar genomfördes får nu såväl nämnder, ekonomiutskott som Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som yttrande över stadsrevisionens rapport hänvisas till vad som sägs i promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. 2 (16) koncernstyrelse regelbundna avstämningar med möjlighet att initiera beslut utifrån dessa. Därtill utvecklas, som stadsledningskontoret redovisar, verktyg för att bättre kunna följa upp investeringsprojekt. Det är en omfattande del av stadens verksamhet och det är, som revisorerna påpekar, säkerligen ett område där det finns behov av ytterligare insatser. Det är därför angeläget att det arbete som nu pågår fullföljs och utvecklas. Det är också grundläggande för att kunna upprätthålla en stark kommunal ekonomi. Standard and Poor’s som också granskar stadens ekonomi har fortsatt att ge staden högsta möjliga kreditbetyg och har konstaterat att staden bedriver en sofistikerad finanspolitik med strikt budgetdisciplin. Det är därför glädjande att det kan kompletteras med att de finansiella målen uppnås. Det är viktigt eftersom staden står inför stora utmaningar framöver med behov av stora investeringar inte minst i infrastruktur och VA-nät. Det är angeläget att staden har bättre uppföljning av investeringsprojekt och att verksamheterna håller sina budgetar. Lika viktigt är de insatser som den politiska majoriteten under innevarande mandatperiod gjort för att stärka finansieringen. Driftsbudgeten har stärkts med förstärkt finansiering. Uttaget från koncernen har minskat. Kostnader som tidigare togs på resultatet budgeteras och finansieras nu. Kostnader som tidigare belastade investeringsprojekt och sköts på framtiden finansieras nu direkt. Alla åtgärderna stärker stadens finansiering. Sedan är det precis som revisorerna påpekar - detta arbete kommer behöva fortsätta och intensifieras framåt för att begränsa stadens skuldutveckling. Jag delar också stadsledningskontorets bedömning att stadens mål för skolan är högt ställda och utfallen höga, i jämförelse med riket, även om de under år 2025 inte nås fullt ut. Ser man sedan på de rapporter som kommit för resultaten för år 2026 stärks bilden än mer av att stadens verksamheter levererar en bra verksamhet med goda resultat. På samma sätt är det med socialtjänstens utvecklingsarbete. I en mycket svår tid när det gäller sociala problem, utsatthet och ökande kriminalitet har socialtjänsten spelat en mycket stor roll i att vända utvecklingen. Kommunfullmäktige har under en rad år stärkt förutsättningarna med en ökad budget men det är ytterst det arbete som görs i mötet med den enskilde individen och familjen som skillnad görs och vår bedömning är att socialtjänsten levererar starkt på de behov som finns i vår stad. Jag instämmer medrevisorernas konstaterande att det finns mål där staden bara har begränsad rådighet och att det påverkar måluppfyllelsen. Flera områden där revisorerna framför synpunkter handlar om frågor där fullmäktige har höga ambitioner – för exempelvis bostadsbyggande och för omställningen till ett mer hållbart samhälle med minskade klimatutsläpp. Det är samtidigt områden där regeringen nationellt fört en politik som inneburit ett historiskt misslyckande med ökande utsläpp och kollapsat bostadsbyggande som resultat, vilket kraftigt påverkat stadens möjligheter att uppnå målen. Kommunfullmäktige ställs då inför det ibland svåra vägvalet om att kortsiktigt sänka ambitionerna för de långsiktiga målen eller att 3 (16) bibehålla mål som på kort sikt blir allt svårare att nå på grund av yttre omständigheter. Om riksdagsvalet i höst resulterar i en regering med ambitioner för klimat och bostadsbyggande kommer den konfliktytan minska och måluppfyllelsen öka. Slutligen. Det är välkommet att revisionen uppmärksammar behovet av insatser mot välfärdsbrottslighet och det arbete som görs, och som behöver utvecklas ytterligare, för att stärka uppföljningen av upphandlad verksamhet. Inom flera verksamhetsområden har sådana insatser redan inletts men här kvarstår mer att göra. Ytterligare en viktig insats staden gör för att begränsa välfärdsbrottslighet är att återta fler verksamheter i egen regi. I övrigt instämmer jag i stadsledningskontorets bedömningar. Stockholm den 12 augusti 2026 Karin Wanngård Bilagor 1. Remiss - Årsrapport Kommunstyrelsen 2025, dnr KS 2026/516-1.1 2. Remiss- Årsrapport Stockholms stad 2025, dnr KS 2026/516-1.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarrådet Gulan Avci (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Att föredragande borgarrådets förslag till beslut delvis antas. 2. Att därutöver följande anförs. 3. Att paragrafen justeras omedelbart. Revisionskontorets årsrapport ger en betydligt mindre ljus bild av Stockholm än den bild som det föredragande borgarrådet förmedlar i sitt yttrande. Revisionskontorets samlade bedömning är att stadens verksamhet endast delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kommunfullmäktiges mål uppnås inte fullt ut, trots att kommunstyrelsen bedömer samtliga tre inriktningsmål som uppnådda. Revisionens uppgift är att granska stadens verksamhet och resultat under 2025. Brister under det granskade året kan inte förklaras bort med preliminära uppgifter från 2026, allmänna hänvisningar till yttre omständigheter eller jämförelser som döljer utvecklingen i Stockholm. Den relevanta frågan är om staden når sina egna mål och om verksamheten blir bättre eller sämre. Kunskap 4 (16) Kunskapsresultaten i grundskolan når inte stadens mål. Andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen uppgår till 78,9 procent, mot målet 82 procent. Revisionskontoret bedömer att grundskolan endast delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Samtidigt ligger kostnaden för grundskolan över både rikets genomsnitt och den beräknade referenskostnaden. Inte heller i förskolan går utvecklingen entydigt åt rätt håll. Barngrupperna har ökat från i genomsnitt 15,4 till 15,6 barn, trots kommunfullmäktiges mål om att de ska minska. Andelen legitimerade förskollärare står still på 36,9 procent och är omkring tio procentenheter lägre än i riket. Stockholm ska ha högre ambitioner än att vara bättre än ett riksgenomsnitt. En stad med Stockholms resurser ska förbättra sina egna resultat och nå de mål som kommunfullmäktige har beslutat om. Trygghet Det är positivt att den upplevda tryggheten sammantaget har ökat. Bakom genomsnittet döljer sig dock en mycket stor trygghetsklyfta. I Norra innerstaden uppger 94 procent att de känner sig trygga i sitt stadsdelsområde. I Skärholmen är motsvarande andel endast 52 procent. Ett Stockholm som håller samman kan inte acceptera att tryggheten är så ojämnt fördelad. En fungerande socialtjänst är en grundläggande del av det förebyggande trygghetsarbetet. Här står föredragande borgarrådets påstående att socialtjänsten ”levererar starkt” i tydlig kontrast till revisionens slutsatser. Revisionskontoret bedömer att socialtjänsten endast delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och konstaterar att flera stadsdelsnämnder har svårt att uppfylla både lagstiftningens krav och kommunfullmäktiges ambitioner. Väntetiderna för att placera barn och unga i familjehem överskrider vida lagens tidsgräns. Kontroller av familjehemsföräldrar genomförs inte systematiskt och det finns brister i dokumentationen. Drygt en tredjedel av utredningarna om barn och unga har inte slutförts inom den lagstadgade tiden. Detta är konkreta brister som kräver konkreta åtgärder. Tillväxt Stockholms tillväxt förutsätter att det går att bygga och utveckla staden. Ändå är avvikelserna från bostadsmålen mycket stora. Antalet bostäder i godkända eller antagna detaljplaner minskade från 3 970 till 2 174. Endast 2 268 bostäder nådde genomförandebeslut, mot målet 6 000. Antalet markanvisade bostäder till de allmännyttiga bostadsbolagen minskade från 1 841 till 772, mot målet 2 000. De kommunala bostadsbolagen ska påbörja minst 3 500 bostäder under mandatperioden. Hittills har endast 724 påbörjats. Revisionskontoret konstaterar att målet inte kommer att nås. 5 (16) Höga byggkostnader och ett svårt marknadsläge påverkar självklart bostadsbyggandet. Men det befriar inte den politiska majoriteten från ansvaret för stadens egna mål, prioriteringar och processer. När resultaten försämras krävs förändringar som förbättrar genomförbarheten, kortar processerna och skapar bättre förutsättningar för investeringar och byggande. Styrning och uppföljning Revisionen pekar på återkommande brister i stadens styrning och kontroll. Investeringsredovisningen ger inte en tillräckligt tydlig och samlad bild av stadens omfattande investeringsverksamhet. Avtalsuppföljningen behöver stärkas och flera nämnder och bolag behöver utveckla sina systematiska kontroller och sin dokumentation. Kommunstyrelsens egen ärendeberedning uppvisar också brister. Handlingar saknades i tre av tio granskade ärenden och revisionen varnar för att sambehandling av skilda frågor kan försvåra insyn och laglighetsprövning. Delegationsordningen behöver dessutom förtydligas för att säkerställa att beslut fattas på rätt nivå. Arbetet mot välfärdsbrottslighet kräver effektiv kontroll av bidrag, avtal och utförare. Att återta verksamheter i egen regi är inte i sig en garanti mot fel och oegentligheter och kan inte ersätta en fungerande uppföljning. Stockholm behöver en politisk ledning som öppet redovisar problemen, tar revisionens slutsatser på allvar och förändrar det som inte fungerar. Revisionens kritik ska inte mötas med politisk skönmålning, utan med konkreta åtgärder för bättre kunskapsresultat, ökad trygghet och starkare tillväxt. Kommunstyrelsen Reservation av Gulan Avci (L) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 6 (16) Ärendet I årsrapport för Stockholms stad 2025 redogör revisionskontoret för sin granskning och samlade bedömning av den kommunala koncernen med fokus på staden samt granskning av årsredovisning och räkenskaper. Rapporten utgör underlag för revisorernas revisionsberättelse med bedömningar och uttalanden om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. För samtliga nämnder och bolag finns specifika årsrapporter med tillhörande bedömningar. I årsrapport för kommunstyrelsen 2025 sammanfattas årets granskning av kommunstyrelsen. Revisionskontorets samlade bedömning Årsrapport Stockholms stad Revisionskontorets samlade bedömning är att: Stadens verksamhet delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den intern kontrollen i kommunkoncernens verksamhet i huvudsak är tillräcklig. Stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Årsredovisningen ger en i huvudsak rättvisande bild av årets resultat och ställning. Årsrapport kommunstyrelsen Revisionskontorets samlade bedömning är att: Kommunstyrelsen i huvudsak har skött den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Kommunstyrelsen i huvudsak har haft tillräcklig uppsikt över den kommunala koncernen. Förbättringsområden finns, bland annat avseende nämndernas investeringsredovisning. Kommunstyrelsens styrning och interna kontroll, avseende den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret, i huvudsak har varit tillräcklig. Bedömning avseende den kommunala koncernen Nedan beskrivs revisionskontorets bedömning närmare med fokus på de områden revisionskontoret bedömer behöver utvecklas. Ändamålsenlig verksamhet Pedagogisk verksamhet Revisionskontoret bedömer att förskoleverksamheten och gymnasieskolan i huvudsak skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. 7 (16) Revisionskontoret bedömer för grundskolan att verksamheten delvis bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges kunskapsmål nås inte full ut, även om kunskapsresultaten är höga i jämförelse med riket och utifrån Stockholms socioekonomiska struktur. Grundskoleverksamheten bedrivs till en högre kostnad än riket i genomsnitt. Till del förklaras skillnaden av politiska ambitioner. Det är dock angeläget att det strategiska arbetet för att anpassa verksamheten till demografiska förändringar fortsätter att utvecklas. Socialtjänst Revisionskontoret bedömer att verksamhetsområdet socialtjänst delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionskontorets granskning visar att flera av stadsdelsnämnderna har svårt att svara upp mot krav i lagstiftning samt kommunfullmäktiges ambitioner inom området. Brister finns, framförallt inom individ- och familjeomsorg, där bland annat handläggningstider är allt för långa. Inom äldreomsorgen uppnås endast målvärdet för en av de indikatorer som finns för att mäta måluppfyllelse. I likhet med tidigare år anser revisionskontoret att kommunstyrelsen behöver se över nyckeltal för att mäta kvalitet som ett komplement till brukarundersökningar och kvalitetsobservationer. Samhälle Revisionskontoret bedömer att det samhällsutvecklande arbetet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Detta eftersom det finns stora avvikelser från kommunfullmäktiges målsättning avseende bostäder samt området klimat och miljö. Arbetet för att möta upp nya krav gällande säkerhet och beredskap har påbörjats. Medborgarundersökningen visar att invånarna i större utsträckning än förra året anser att det är tryggt i den stadsdel där de bor. Däremot är variationen mellan stadsdelsnämndsområdena fortfarande stor. Revisionskontoret lyfter även att de har följt upp att bostads- och fastighetsbolagen tar ansvar för sitt bestånd av skyddsrum. Det pågår ett arbete med att inventera och rusta upp skyddsrummen där bolagen har kommit olika långt. För specialskyddsrummen är åtgärderna i vissa fall tekniskt komplicerade och kan innebära att befintlig verksamhet behöver evakueras. Revisionskontoret konstaterar att det saknas en tydlig plan för hur driftsorganisationen ska se ut i händelse av höjd beredskap. Ekonomi Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet i huvudsak har bedrivits från ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Resultatet som redovisas i årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning. 8 (16) Stockholms stad uppnår balanskravsresultatet för 2025. Av de fem finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om uppnås alla utom nämndernas prognossäkerhet. Soliditeten har under de senaste tre åren legat stabilt runt 35 procent (staden), vilket är i nivå med genomsnittet för riket. Verksamheten, exklusive investeringsverksamheten, har i huvudsak genomförts enligt plan. För socialtjänst och pedagogisk verksamhet står verksamhetens kostnader i huvudsak i rimlig proportion till de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelat och de målsättningar som finns för området. För områdena klimat och miljö finns väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges mål. För flera mål är verksamhetens rådighet begränsad. Även när det gäller bostäder finns väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges mål. Exploateringsnämnden och bostadsbolagen har bedömt att det inte är möjligt att exploatera mark och bygga bostäder till en rimlig kostnad. Det betyder att det finns en målkonflikt mellan att bygga bostäder och att säkerställa en långsiktigt hållbar ekonomi. Det arbete som den kommunala koncernen genomfört för att säkerställa lönsamhet i projekt och för att i tidigt skede identifiera icke lönsamma projekt är en viktig del i ekonomistyrningen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Till följd av att investeringsverksamheten är omfattande, räcker inte årets överskott för staden eller för den kommunala koncernen för att finansiera investeringsverksamheten. Stadens investeringar finansieras till 92 procent med egna medel och bolagskoncernens till 60 procent. Detta trots att årets budgeterade investeringsramar inte förbrukats till fullo. Revisionskontorets bedömning är att egenfinansieringsgraden behöver öka. Verksamheten behöver över tid ge ett tillräckligt överskott för att kostnader inte ska vältras över på kommande generationer. Vad som är tillräckligt överskott är en bedömning av kommunens framtida utveckling, med hänsyn till demografi och ekonomi. Stadsrevisionen granskade 2024 kommunstyrelsens styrning för att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Bedömningen var att kommunstyrelsen behöver utveckla och stärka ekonomistyrningen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning fortsätter att upprätthållas för kommande generationer mot bakgrund av den omfattande investeringsverksamheten. Kommunstyrelsen rekommenderades bland annat att se över de finansiella målen för att stärka den långsiktiga ekonomistyrningen och för att målen i högre utsträckning ska omfatta bolagskoncernen. De finansiella målen har inte förändrats sedan granskningen. Intern kontroll Revisionskontorets samlade bedömning är att den interna kontrollen i kommunkoncernens verksamhet i huvudsak är tillräcklig. Även om den interna kontrollen som helhet bedöms vara tillräcklig är intern kontroll ett utvecklingsområde för flera nämnder och bolag. Årsredovisning och räkenskaper 9 (16) Revisionskontoret bedömer att stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Årsredovisningen ger en i huvudsak rättvisande bild av årets resultat och ställning. De avvikelser som noterats i granskningen bedöms inte ha en väsentlig påverkan på stadens eller den kommunala koncernens finansiella ställning. Revisionskontoret påpekar att det i granskningsarbetet har varit svårt att få en tydlig, transparent och samlad bild av investeringsverksamheten. Synpunkten lyfts även under revisionskontorets granskning av kommunstyrelsen och utvecklas samt besvaras av stadsledningskontoret nedan under avsnitten avseende kommunstyrelsen. Revisionskontoret lyfter även att granskningen visar att staden inte fullt ut följer rekommendationen avseende leasing från Rådet för kommunal redovisning (RKR). RKR anger att hyresavtal ska klassas som finansiella om leasingperioden omfattar större delen av leasingobjektets ekonomiska livslängd, även om äganderätten inte övergår till den som hyr objektet. I staden redovisas alla avtal som operationella leasingavtal. Bedömning avseende kommunstyrelsen Nedan beskrivs revisionskontorets bedömning närmare med fokus på de områden revisionskontoret bedömer behöver utvecklas. Verksamhet och ekonomi Revisionskontoret bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak skött den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Intern kontroll Revisionskontoret bedömer att kommunstyrelsen i huvudsak haft tillräcklig uppsikt över den kommunala koncernen. Förbättringsområden finns, bland annat avseende nämndernas investeringsredovisning och följsamhet till kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning. Kommunstyrelsens styrning och interna kontroll, avseende den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret, har i huvudsak varit tillräcklig. Revisionskontoret har granskat ett antal områden under året och lämnat rekommendationer utifrån detta. Revisionskontorets rekommendationer beskrivs nedan samt ett urval av granskningarna. Styrning och samordning Revisionskontoret konstaterar att kommunstyrelsens uppsiktsplikt till stor del utförs genom den periodiska rapporteringen av verksamhet och ekonomi samt via stadens integrerade styrmodell, ILS. Revisionskontoret skriver att som ett led i uppsiktsplikten följs, enligt uppgift, stadens större investeringsprojekt löpande. Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott uppges regelbundet få muntlig information om framdriften för projekten. 10 (16) Koncernstyrelsen får motsvarande information avseende bolagskoncernen. Revisionskontoret anser dock att rapportering och analys av investeringsverksamheten behöver utvecklas. Revisionskontoret har i flera granskningar under senare år noterat att flera nämnder och bolag behöver stärka följsamheten till stadens regelverk gällande upphandling. Även uppföljningen för att säkerställa att leverantörer utför sina uppdrag till de priser och den kvalitet som avtalats bör bli mer omfattande. Detta är också viktigt för att motverka oegentligheter och välfärdsbrott. Ett annat område där nämnderna behöver stärka följsamheten till kommunfullmäktiges styrning är uppföljning och kontroll av föreningsbidrag och kulturstöd. Ärendeberedning och beslutsfattande En uppföljande granskning av kommunstyrelsens ärendeberedning och beslutfattande har genomförts. I en tidigare granskning från 2021 identifierades brister. Årets granskning visar att det skett ett utvecklingsarbete, men att avvikelser återstår att åtgärda. Revisionskontoret noterar att ett arbete med att minska antalet ärenden som sambehandlas har bedrivits sedan föregående granskning. Enligt kommunallagens krav på beredning, tydligt beslutsunderlag och ordnade beslutsformer, samt principerna om öppenhet, rättssäkerhet och saklighet, bör sambehandling undvikas om det inte finns ett tydligt syfte för att behandla ärendena tillsammans. Sambehandling riskerar att försvåra insyn, försvaga beslutsunderlaget och försvåra möjligheten att laglighetspröva beslut, skriver revisionskontoret. Revisionskontoret noterar att det av stadsledningskontorets delegationsordning framgår att flertalet ärenden ska betraktas som verkställighet och av den anledningen inte ska återrapporteras till kommunstyrelsen. Enligt förarbeten till kommunallagen framgår att rent förberedande åtgärder eller rent verkställande åtgärder där det saknas utrymme för självständiga bedömningar inte är beslut i kommunallagens mening. Enligt en bokstavstolkning är det således få åtgärder som omfattas av verkställighetsbegreppet. Det finns risker med att betrakta åtgärder som verkställighet om det inte finns hänvisning till riktlinjer, handböcker eller liknande som tydligt styr vilka överväganden tjänstepersoner ska göra vid verkställigheten. I avsaknad av sådana styrande dokument blir det svårt att hävda att det är rent förberedande åtgärder eller att det saknas möjlighet för tjänstepersoner att göra självständiga bedömningar. Risken i förlängningen är att beslut felaktigt fattas av tjänstepersoner, vilket kan få som konsekvens att besluten blir ogiltiga. Vidare lyfter revisionskontoret den reservering av medel för kompetensutveckling och sociala investeringar, som föreslås i årsredovisningsärendet 2025. Reserveringen finansieras genom årets förändring av eget kapital. Revisionskontoret framhåller att en redovisningsmässig reservering av detta slag är enligt god redovisningssed inte möjlig inom eget kapital. Kommunstyrelsen rekommenderas att: 11 (16) • Fortsätta att se över formerna för sambehandling av ärenden i syfte att säkerställa att beslut som rör skilda frågor så långt som möjligt redovisas separat. • Säkerställa att beslutsunderlag efterlever regleringen i styrande och stödjande dokument. • Tydliggöra definitionen av verkställighet och hänvisa i delegationsordningen till relevanta styrdokument som sätter ramar för verkställighet för respektive åtgärd. • Säkerställa att beslut fattade på delegation anmäls till kommunstyrelsen inom angiven tidsram. Årsredovisning och räkenskaper Årets granskning visar att räkenskaperna i huvudsak har upprättats i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed. Kommunstyrelsen ansvarar för att stadens huvudbokslut sammanställs och för att ta fram en årsredovisning. Revisionskontoret granskar årligen nämndernas interna kontroll i processer som påverkar de finansiella rapporterna. Årets granskningar har bland annat omfattat investeringsredovisning, löner, betalkort (First Card), inventarier och maskiner samt köp och avgifter inom äldreomsorgen. Iakttagelser i granskningarna visar på att nämnderna inte efterlever redovisningsregler, kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning samt tillämpningsanvisningarna full ut. Det är därför viktigt att kommunstyrelsen stärker uppsikten över nämndernas följsamhet till regelverket. I kommunstyrelsens reglemente anges att kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning. I likhet med tidigare år konstaterar revisionskontoret att nämndernas investeringsredovisning inte fullt ut efterlever gällande redovisningsregler. Eftersom investeringsverksamheten är av stor betydelse för staden anser revisionskontoret att uppsikten och kontrollen av nämndernas investeringsredovisning behöver stärkas. I granskningsarbetet har det även varit svårt att få en tydlig, transparent och samlad bild av investeringsverksamheten. Mot bakgrund av att investeringsverksamheten representerar väsentliga värden i stadens balansräkning anser revisionskontoret att det är viktigt att rapporteringen förbättras. Detta för att såväl nämnderna som kommunstyrelsen ska få en tydlig bild som underlag för kommande beslut. Kommunstyrelsen rekommenderas att: Utveckla anvisningar för nämndernas rapportering av investeringar för att möjliggöra en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. 12 (16) Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. Årsrapport Stockholms stad Samlad bedömning Revisionskontorets bedömning: Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret delar inte bedömningen att verksamheten delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Stadsledningskontorets bedömning är att samtliga inriktningsmål uppnås. Stadsledningskontoret hävdar att verksamheten har bedrivits ändamålsenligt under året även om samtliga verksamhetsområdesmål inte uppfylls helt. Kommunfullmäktige har högt ställda mål och inom flera områden har staden begränsad rådighet. Sammantaget bedrivs arbetet ändamålsenlig och verksamheten utvecklas mot uppställda mål. Pedagogisk verksamhet Revisionskontorets bedömning: Revisionskontoret bedömer att grundskoleverksamheten delvis bedrivits på ett ändamålsenligt sätt och noterar att kunskapsresultaten är höga i jämförelse med riket och utifrån Stockholms socioekonomiska struktur. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret delar inte bedömningen. Stadens mål är högt ställda och utfallen höga, i jämförelse med riket, men de nås inte fullt ut. Med högt ställda mål och utfall som överträffar kunskapsresultaten i skolan (i genomsnitt) i jämförelse med riket gör stadsledningskontoret bedömningen att verksamheten har bedrivits ändamålsenligt och konstaterar att arbetet för att bibehålla och nå ännu bättre resultat samt för att minska skillnader i resultat mellan skolor fortsätter. Socialtjänst Revisionskontorets bedömning: Revisionskontoret bedömer att verksamhetsområdet socialtjänst delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionskontorets granskning visar att handläggningstider inom individ- och familjeomsorg är långa och anser vidare att kommunstyrelsen inom äldreomsorgen 13 (16) behöver se över nyckeltal för att mäta kvalitet som ett komplement till brukarundersökningar och kvalitetsobservationer. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret har delvis förståelse för revisionskontorets uppfattning men delar ändå inte bedömningen att socialtjänstens arbete delvis bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Stadsledningskontoret delar synen att handläggningstiderna är långa men vill lyfta det pågående arbetet med omställning till den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 2025. Omställningen innebär att socialtjänsten ska utöka tillgängligheten och ge insatser utan behovsbedömning. Med ett starkare fokus på tillgänglighet, förebyggande perspektiv, kunskapsbaserade insatser samt utvidgade möjligheter att ge insatser utan föregående individuell behovsprövning och beslut, ökar socialtjänstens möjlighet att agera i ett tidigare skede, innan problem vuxit sig stora. Stadsledningskontoret arbetar löpande med att utveckla analys och målbedömning samt indikatorer och nyckeltal för uppföljning, inom såväl äldreomsorgen som övriga verksamhetsområden. Målbedömningen grundar sig på analys av kvantitativa och kvalitativa underlag och utfall, bland annat kommunfullmäktiges indikatorer, nämndernas arbete för att bidra till kommunfullmäktiges ambitioner samt nämndernas bedömningar. Stadsledningskontoret vill understryka att fler eller andra indikatorer och nyckeltal inte nödvändigtvis är svaret på hur kvaliteten inom äldreomsorgen bäst följs upp. Indikatorer och nyckeltal som säger något om verksamhetens riktning och utveckling är till stöd för bedömning av måluppfyllelse men behöver kompletteras med professionens observationer och bedömningar. Samhälle Revisionskontorets bedömning: Revisionskontoret bedömer att det samhällsutvecklande arbetet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Detta eftersom det finns stora avvikelser från kommunfullmäktiges målsättning avseende bostäder samt området klimat och miljö. Revisionskontoret konstaterar att arbetet för att möta upp nya krav gällande säkerhet och beredskap har påbörjats och lyfter att det för specialskyddsrummen saknas en tydlig plan för hur driftsorganisationen ska se ut i händelse av höjd beredskap. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret har delvis förståelse för revisionskontorets uppfattning men delar ändå inte bedömningen att det samhällsutvecklande arbetet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Stadens bostadsmål och mål inom klimat- och miljö är högst ställda och utvecklingen inom dessa områden är i hög grad beroende av faktorer utanför stadens rådighet, till exempel av konjunkturen och rikspolitiken. Stadsledningskontorets vill lyfta stadens aktiva arbete för framdrift av planer och projekt och beroendet av andra aktörers beslut och ställningstaganden i processen. Stadsledningskontoret vill även lyfta det strukturerade och ambitiösa arbete stadens nämnder och bolag bedriver utifrån stadens miljöprogram och handlingsplaner för att minska stadens påverkan på klimat 14 (16) och miljö, och kan konstatera att nämnder och bolag i huvudsak har genomfört planerade aktiviteter. Stadsledningskontoret vill framhålla att när det gäller plan för driftorganisation för specialskyddsrum saknas i dag planeringsförutsättningar. Arbetet är beroende av förändringar i regelverk kring exempelvis bemanning (civilplikt) samt hur kostnader ska fördelas mellan stat och kommun. Ekonomi Revisionskontorets bedömning: Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet i huvudsak har bedrivits från ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Revisionskontoret lyfter dock att de bedömer att egenfinansieringsgraden behöver öka. De lyfter även att de i en tidigare granskning har rekommenderat kommunstyrelsen att se över de finansiella målen för att stärka den långsiktiga ekonomistyrningen och att målen inte har ändrats sedan dess. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret bedömer att egenfinansieringsgraden behöver stärkas långsiktigt för att upprätthålla en finansiell stabilitet. Ett kommunövergripande utredningsarbete pågår, enligt budgetuppdrag, avseende hur stadens organisation kan möta behovet av en hög egenfinansieringsgrad samtidigt som prioriterade investeringar genomförs. De finansiella målen ses över årligen samordnat med budgetarbetet inför nästkommande år. Årsredovisning och räkenskaper Revisionskontorets bedömning: Revisionskontoret bedömer att stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Revisionskontorets lyfter dock att staden inte fullt ut följer RKR:s rekommendation avseende leasing. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret har bedömt att den nyttjandeperiod som är fastslagen och garanterad enbart är för den tid som leasingavtalet gäller. Inga leasingavtal har vid avtalstecknande bedömts omfatta större delen leasingsobjektets ekonomiska livslängd. Stadsledningskontoret gör bedömningen att leasingavtal hanteras korrekt i årsredovisningen 2025. Årsrapport kommunstyrelsen Intern kontroll Revisionskontorets rekommenderar kommunstyrelsen att: • Fortsätta att se över formerna för sambehandling av ärenden i syfte att säkerställa att beslut som rör skilda frågor så långt som möjligt redovisas separat. • Säkerställa att beslutsunderlag efterlever regleringen i styrande och stödjande dokument. 15 (16) • Tydliggöra definitionen av verkställighet och hänvisa i delegationsordningen till relevanta styrdokument som sätter ramar för verkställighet för respektive åtgärd. • Säkerställa att beslut fattade på delegation anmäls till kommunstyrelsen inom angiven tidsram. • Utveckla anvisningar för nämndernas rapportering av investeringar för att möjliggöra en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. Revisionskontoret lyfter även att de anser att rapportering och analys av investeringsverksamheten behöver utvecklas och att uppsikten och kontrollen av nämndernas investeringsredovisning behöver stärkas. De lyfter att de i granskningar av nämndernas interna kontroll iakttagit att det finns brister i nämndernas efterlevnad av redovisningsregler, styrdokument och tillämpningsanvisningar. Revisionskontoret kommenterar även att de i granskningar under senare år noterat att flera nämnder och bolag behöver stärka följsamheten till stadens regelverk gällande upphandling. Stadsledningskontorets svar: Stadsledningskontoret konstaterar att det finns behov av att även fortsättningsvis sambehandla vissa ärenden inom ramen för kommunallagens krav och arbetar för att säkerställa att beslut som rör skilda frågor så långt som möjligt redovisas separat. Delegationsordningen för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier uppdateras löpande som ett led i det kontinuerliga förbättringsarbetet. Exempelvis uppdateras hänvisningar och förtydliganden för att minska risken för feltolkningar. Vägledande i arbetet är att delegationsordningen ska vara aktuell och korrekt samt tydlig och användarvänlig för chefer och medarbetare. I delegationsordningen återfinns, utöver ärenden och ärendegrupper som avser beslut, även punkter som ska betraktas som verkställighet och som av den anledningen inte anmäls till kommunstyrelsen. Dessa förtydligar stadsledningskontorets ansvar och organisation och ger ofta chefer och medarbetare en överblick över närliggande uppgifter, och hur de ska hanteras. Stadsledningskontoret avser att uppdatera delegationsordningen under året och i samband med det komplettera med hänvisningar till styrdokument i form av riktlinjer med mera utifrån behov. KF/KS kansli tar fram statistik över anmälda delegationsbeslut för att därigenom utröna kännedom om anmälan av delegationsbeslut. Vidare arbetar KF/KS kansli med att ta fram nya mallar för att underlätta anmälan av delegationsbeslut. Stadsledningskontoret ser i likhet med revisionskontoret behov av en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. I syfte att stärka rapportering och analys inom området bedrivs ett brett utvecklingsarbete. 16 (16) För att stärka regelefterlevnaden avseende investeringsredovisning pågår sedan en tid ett fördjupat utvecklingsarbete i samarbete med berörda nämnder. För förbättrad rapportering och analys utvecklas även Hypergene, stadens system för budget och prognos, som bland annat kan bidra till en tydlig, transparent och samlad bild av investeringsverksamheten. I stadsledningskontorets uppsiktsplikt ingår bland annat att följa upp mål, resultat och prognoser, identifiera avvikelser, föra dialog med nämnder och bolag och föreslå åtgärder. Stadsledningskontoret arbetar fortlöpande för en effektiv uppsiktsplikt som ger tillräckliga underlag för att säkerställa denna och bidra till god ekonomisk hushållning. Stadsledningskontoret anser att det är av yttersta vikt att nämnderna efterlever redovisningsregler, kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning och tillämpningsanvisningarna full ut. Stadsledningskontoret vill även lyfta att de investeringstunga nämnderna har utvecklat sitt arbetssätt de senaste åren. SLK instämmer i att det finns förbättringsområden inom avtalsuppföljning som är centralt för att motverka välfärdsbrott. Stadsledningskontoret bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom området. --- [Remiss - Årsrapport Kommunstyrelsen 2025.pdf] Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Rapport från stadsrevisionen Dnr: RVK 2026/36 Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Dnr: RVK 2026/36 Stadsrevisionen i Stockholms stad är kommunfullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs av stadens nämnder och bolag. I årsrapporter för nämnder och bolag sammanfattar stadsrevisionen det gångna årets granskningar och bedömningar. På stadens webbplats, start.stockholm/revision, finns revisionsrapporter publicerade. För att prenumerera på stadsrevisionens informationsbrev, uppge e-postadress till revision.rvk@stockholm.se. Stadsrevisionen Hantverkargatan 3d 105 35 Stockholm Växel: 08-508 29 000 revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision Innehåll 1. Inledning ......................................................................................... 1 2. Samlad bedömning ........................................................................ 2 3. Verksamhet och ekonomi ............................................................. 3 3.1 Verksamheten .................................................................................. 3 3.2 Ekonomi ........................................................................................... 4 4. Intern kontroll ................................................................................. 5 4.1 Styrning och samordning ................................................................. 5 4.2 Ärendeberedning och beslutsfattande ............................................. 7 4.3 Årsredovisning och räkenskaper...................................................... 9 5. Sammanställning rekommendationer ........................................ 11 6. Bedömningskriterier .................................................................... 13 Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 1 (13) 1. Inledning Revisorerna granskar varje år stadens verksamhet utifrån risk och väsentlighet. Revisionen utförs i enlighet med kommunallag, lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), reglemente för stadsrevisionen, god revisionssed i kommunal verksamhet samt standard för kommunal räkenskapsrevision. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupp 1. Granskning- en har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning av kommunstyrelsens verksamhet. I granskningen har revisorerna biträtts av stadens revisionskontor. Två årsrapporter överlämnas till kommunstyrelsen. Denna årsrap- port, Årsrapport kommunstyrelsen, sammanfattar årets granskning avseende kommunstyrelsen. Den andra rapporten, som benämns Årsrapport Stockholms stad, sammanfattar årets granskning av den kommunala koncernen med fokus på staden samt granskning av årsredovisning och räkenskaper. Rapporten har faktakontrollerats av stadsledningskontoret. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 2 (13) 2. Samlad bedömning Utifrån genomförd granskning har revisionskontoret gjort följande bedömningar: • Kommunstyrelsen har i huvudsak skött den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. • Kommunstyrelsen har i huvudsak haft tillräcklig uppsikt över den kommunala koncernen. Förbättringsområden finns, bland annat avseende nämndernas investeringsredovisning. • Kommunstyrelsens styrning och interna kontroll, avseende den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret, har i huvudsak varit tillräcklig. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 3 (13) 3. Verksamhet och ekonomi Utifrån genomförd granskning bedömer revisionskontoret att kommunstyrelsen i huvudsak skött den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Skönhetsrådet har bedrivit sin verksamhet inom budget. 3.1 Verksamheten Såväl kommunstyrelsen som revisionskontoret bedömer att samtliga av kommunfullmäktige beslutade inriktningsmål uppnås avseende kommunstyrelsen. De aktiviteter som åligger kommunstyrelsen har i huvudsak genomförts. I verksamhetsberättelsen beskriver kommunstyrelsen utförligt sitt arbete med att leda, styra och samordna den kommunala verksam- heten för att nå kommunfullmäktiges mål. Under året har kommun- styrelsen bland annat stöttat berörda nämnder i arbetet med att an- passa verksamheten till den nya socialtjänstlagen. Ett annat område som lyfts fram är arbetet kopplat till implementering av det nya miljöprogrammet samt kopplat till naturreservatsbildning för att bevara biologisk mångfald. Vidare beskrivs att arbetet för att mot- verka välfärdsbrott har intensifierats med fokus på brottsförebygg- ande arbete, inköp och upphandling, tillstånd och tillsyn samt föreningsstöd. Arbete för att stärka säkerhet och beredskap utifrån omvärldsläget pågår löpande. Bland annat genom att hålla samman sektorsspecifika risk- och sårbarhetsanalyser samt genom att säker- ställa att säkerhetsskyddsanalysen är aktuell. Aktiviteter som kvarstår redovisas till kommunfullmäktige i en bilaga till kommunstyrelsens årsredovisning. Bland annat redovisas att arbetet med att utveckla arbetssätt för att möjliggöra en jobb- garanti inom välfärdsverksamheterna, kommer att vara på plats först under 2026. Detsamma gäller utveckling av arbetet med uppföljning och kontroll vid förhyrning av stadens lokaler till privatpersoner och organisationer utanför den kommunala koncernen. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 4 (13) 3.2 Ekonomi Kommunstyrelsens driftbudget omfattar stadsledningskontoret, den politiska organisationen (kommunfullmäktige, kommunstyrelsen med tillhörande utskott och rotlar, politiska sekreterare) samt skönhetsrådets ekonomiska förvaltning. I budgeten avsätts även medel för medlemsavgifter och stöd till organisationer såsom Sveriges Kommuner och Regioner samt kommunalförbundet Storstockholms brandförsvar. Driftverksamhet (mnkr), före resultatdispositioner Budget 2025 Utfall 2025 Avvikelse 2025 Avvikelse 2025, % Kostnader 2 769,9 2 731,6 38,3 1,4 % Intäkter 903,9 958,5 54,6 6,0 % Verksamhetens nettokostnader 1 866,0 1 773,2 92,8 5,0 % Kommunstyrelsens ekonomiska utfall avviker positivt med 92,8 mnkr i förhållande till budget. Avvikelsen förklaras främst av att den politiska organisationen redovisar ett överskott på 94 mnkr, vilket enligt regelverk ombudgeteras till kommande år. Exklusive den politiska organisationen finns några mindre avvikelser som i huvudsak förklaras av justeringar i it-prislistan, vakanta tjänster samt högre intäkter för visnings- och upplåtelseverksamheten än budgeterat. Skönhetsrådet har genomfört sin verksamhet inom ramen för tilldelade resurser (3,3 mnkr). Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 5 (13) 4. Intern kontroll Utifrån genomförd granskning bedömer revisionskontoret att kommunstyrelsen i huvudsak haft tillräcklig uppsikt över den kommunala koncernen. Förbättringsområden finns, bland annat avseende nämndernas investeringsredovisning och följsamhet till kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning. Kommun- styrelsens styrning och interna kontroll, avseende den verksamhet som bedrivs genom stadsledningskontoret, har i huvudsak varit tillräcklig. Ett antal områden som granskats under året beskrivs nedan. 4.1 Styrning och samordning Kommunallagen anger att kommunstyrelsen ska ha uppsikt över all verksamhet som bedrivs av nämnder, kommunala bolag och kom- munalförbund. Av lagen framgår inte hur omfattande uppsikten ska vara. Kommunfullmäktige har inte heller antagit något styrdoku- ment som reglerar kommunstyrelsens uppsiktsplikt. Uppsiktsplikten utförs till stor del genom den periodiska rapport- eringen av verksamhet och ekonomi samt via det integrerade led- ningssystemet (ILS). Ledningssystemet omfattar verksamhetsplan- ering och uppföljning, riskanalysarbete och internkontrollplan. Under året har ledningssystemet utvärderats med stöd av en extern konsult, i enlighet med uppdrag från kommunfullmäktige. I likhet med den granskning som revisionskontoret genomförde 2022, fram- kom att antal styrsignaler är för många för att vara helt verknings- fulla. Utöver budgetdokumentet fanns vid tidpunkten för ut- värderingen även 132 andra stadsövergripande styrdokument för verksamheten att följa. Diskussioner pågår om hur styrningen och ledningssystemet ska utvecklas. Under året har även ett omtag genomförts avseende internkontroll- arbetet inför 2026. Förändringen syftar till att risker i högre ut- sträckning ska kopplas samman med väsentliga processer. Vidare ska analysarbetet medföra ett större fokus på förebyggande arbete kring fel och oegentligheter, i enlighet med den nya lydelsen i kommunallagen. Som ett led i uppsiktsplikten följs, enligt uppgift, stadens större investeringsprojekt löpande. Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott uppges regelbundet få muntlig information om framdriften för projekten. Koncernstyrelsen får motsvarande information avseende bolagskoncernen. Revisionskontoret anser dock att rapportering och analys av investeringsverksamheten behöver utvecklas, se även avsnitt 4.3. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 6 (13) Revisionskontoret har i flera granskningar under senare år noterat att flera nämnder och bolag behöver stärka följsamheten till stadens regelverk gällande upphandling. Även uppföljningen för att säker- ställa att leverantörer utför sina uppdrag till de priser och den kvalitet som avtalats bör bli mer omfattande. Detta är också viktigt för att motverka oegentligheter och välfärdsbrott. Under året har stadsledningskontoret tagit fram en vägledning för arbetet med seriositetskontroller, vilket revisionen rekommenderat. Under 2025 granskade revisionskontoret två nämnders och ett bolags arbete för att motverka arbetslivskriminalitet i byggprojekt. Granskningarna visade att styrningen inom området inte fullt ut nått ut i verksamhet- en. Revisionskontoret anser därför att kommunstyrelsen bör över- väga om åtgärder behöver vidtas för att fånga upp om nämnder och bolag säkerställer god regelefterlevnad inom upphandling och avtalsuppföljning. Ett annat område där nämnderna behöver stärka följsamheten till kommunfullmäktiges styrning är uppföljning och kontroll av föreningsbidrag och kulturstöd. Under 2025 inträffade en omfattande personuppgiftsincident hos en systemleverantör som påverkade flera kommuner och regioner, däribland staden. Åtgärder vidtogs för att begränsa konsekvenserna av incidenten. Enligt uppgift har incidenten granskats med hjälp av extern konsult i syfte att ta reda på hur informations- och it- säkerhetsarbetet kan stärkas. Den nya cybersäkerhetslagen, som trädde i kraft 15 januari 2026, innebär att kommunstyrelsen får ansvar för den samlade efterlev- naden av NIS2-direktivet. Under 2025 har en ny organisation byggts upp på stadsledningskontoret för att ta ett samlat grepp över området informationssäkerhet. Syftet är att anpassa verksamheten till externa krav och rådande säkerhetsläge, men även att åtgärda identifierade brister och att rationalisera arbetet i staden som helhet. Även incidenthanteringen ska utvecklas. I enlighet med dataskyddsförordning (GDPR) finns det utsedda dataskyddsombud för samtliga nämnder och bolag. Av dataskydds- ombudets rapport avseende kommunstyrelsen framgår att kommun- styrelsen behöver ta ställning till hur data i centrala it-system ska dokumenteras. Vidare att det finns behov av att kvalitetssäkra register med personuppgifter och att den stöddokumentation som finns är lätt att ta till sig för alla medarbetare, oavsett förkunskaper inom området. Inom stadsledningskontoret pågår, enligt uppgift, ett utvecklingsarbete där ett systemstöd för dataskydd och informa- tionssäkerhet ska implementeras för att underlätta gemensamma arbetssätt och analys. Flertalet nämnder och bolag behöver enligt respektive dataskyddsombud utveckla sitt informationssäkerhets- arbete för att efterleva dataskyddsförordningen fullt ut. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 7 (13) 4.2 Ärendeberedning och beslutsfattande En uppföljande granskning av kommunstyrelsens ärendeberedning och beslutfattande har genomförts. I en tidigare granskning från 2021 identifierades brister vad gäller beslutsunderlagens utform- ning, rutiner för att upphäva styrande dokument samt struktur för beslutsfattande. Årets granskning visar att det skett ett utvecklings- arbete, men att avvikelser återstår att åtgärda. Det finns en struktur för ärendeberedning och beslutsfattande från rotel till KF/KS-kansli och vidare till kommunstyrelsen. Stöd- dokument finns framtagna som beskriver handläggningen och utformningen av ärenden. I intervjuer framgår att ett arbete har bedrivits sedan föregående granskning med att minska antalet ärenden som sambehandlas. Protokollgenomgången visar dock att det fortsatt finns ärenden som sambehandlas och där ärendena rör tämligen skilda frågor. En stickprovskontroll visar också att det i två av tio ärenden finns brister i efterlevnad av utformning av underlag samt att det saknas publicerade handlingar i tre ärenden. Enligt kommunallagens krav på beredning, tydligt beslutsunderlag och ordnade beslutsformer, samt principerna om öppenhet, rätts- säkerhet och saklighet, bör sambehandling undvikas om det inte finns ett tydligt syfte för att behandla ärendena tillsammans. Sam- behandling riskerar att försvåra insyn, försvaga beslutsunderlaget och försvåra möjligheten att laglighetspröva beslut. Det finns en beslutad delegationsordning för stadsledningskontoret, rotlar och partikanslier. Delegationsordningen beskriver vilka beslut som ska anmälas, lägsta nivå för delegerad beslutanderätt samt vilka ärenden som är att betrakta som verkställighet. Vidare visar gransk- ningen att det finns en manual för anmälan av delegationsbeslut. I intervjuer framkommer att delegationsbeslut rapporteras mer frek- vent till kommunstyrelsen än vid tidigare granskning. Detta bekräf- tas av genomförd protokollgenomgång. Av delegationsordningen framgår att flertalet ärenden ska betraktas som verkställighet och av den anledningen inte ska återrapporteras till kommunstyrelsen. Enligt förarbeten till kommunallag framgår att rent förberedande åtgärder eller rent verkställande åtgärder där det saknas utrymme för självständiga bedömningar inte är beslut i kommunallagens mening. Enligt en bokstavstolkning är det således få åtgärder som omfattas av verkställighetsbegreppet om inte nämnden genom riktlinjer tydligt instruerat tjänstepersoner hur de ska agera. Det finns risker med att betrakta åtgärder som verkstäl- lighet om det inte finns hänvisning till riktlinjer, handböcker eller liknande dokument som tydligt styr vilka överväganden tjänste- personer ska göra vid verkställigheten. I avsaknad av sådana styr- ande dokument blir det svårt att hävda att det är rent förberedande Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 8 (13) åtgärder eller att det saknas möjlighet för tjänstepersoner att göra självständiga bedömningar. Risken i förlängningen är att beslut felaktigt fattas av tjänstepersoner, vilket kan få som konsekvens att besluten blir ogiltiga. Det finns en systematik utifrån protokollgenomgången för att hant- era tidigare gällande styrdokument vid ikraftträdande av nya upp- lagor. Tydliga beslut fattas om upphörande av styrdokument. Det framgår att den kommunala författningssamlingen har setts över i syfte att minska antalet dokument samt skapa en tydligare struktur. Vid intervju anges att styrdokumenten vanligen inte tidsätts, varvid det inte finns någon bestämd regelbundenhet för hur ofta styr- dokumenten ska ses över. Det finns en process för att se över stads- övergripande dokument regelbundet och att varje styrdokument innehåller uppgift om angiven dokumentansvarig funktion. Styr- dokument, som handlingsplaner och policys, diarieförs och kan begäras ut eller är utifrån relevans publicerade på stadens webb- plats. I kommunstyrelsens beredning av årsredovisningsärendet avseende 2025 föreslår kommunstyrelsen att kommunfullmäktige ska besluta om att reservera medel för kompetensutveckling (100 mnkr) och för sociala investeringar (150 mnkr). Vidare anges att reserveringen finansieras genom årets förändring av eget kapital. En redovisnings- mässig reservering av detta slag är enligt god redovisningssed inte möjlig inom eget kapital. Revisionskontoret anser därför att det finns risk för att formuleringen ger en felaktig bild av beslutens redovisningsmässiga innebörd. Kommunstyrelsen rekommenderas att: • Fortsätta att se över formerna för sambehandling av ärenden i syfte att säkerställa att beslut som rör skilda frågor så långt som möjligt redovisas separat. • Säkerställa att beslutsunderlag efterlever regleringen i styrande och stödjande dokument. • Tydliggöra definitionen av verkställighet och hänvisa i delegationsordningen till relevanta styrdokument som sätter ramar för verkställighet för respektive åtgärd. • Säkerställa att beslut fattade på delegation anmäls till kommunstyrelsen inom angiven tidsram. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 9 (13) 4.3 Årsredovisning och räkenskaper Årets granskning visar att räkenskaperna i huvudsak har upprättats i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed. I kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning tydliggörs nämndernas ansvar för att löpande föra fullständiga räkenskaper i enlighet med lagstiftning. Kommunstyrelsen ansvarar för att stadens huvudbokslut sammanställs och för att ta fram en årsredovisning. För att säkerställa rättvisande räkenskaper tar stadsledningskontoret fram tillämpningsanvisningar i enlighet med kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning, genomför informationsinsatser samt organiserar nätverk för dialog med ekonomichefer och redo- visningsansvariga vid förvaltningarna. Revisionskontoret granskar årligen nämndernas interna kontroll i processer som påverkar de finansiella rapporterna. Årets granskningar har bland annat omfattat investeringsredovisning, löner, betalkort (First Card), inventarier och maskiner samt köp och avgifter inom äldreomsorgen. Iakttagel- ser i granskningarna visar på att nämnderna inte efterlever redovis- ningsregler, kommunfullmäktiges regler för ekonomisk förvaltning samt tillämpningsanvisningarna full ut. Det är därför viktigt att kommunstyrelsen stärker uppsikten över nämndernas följsamhet till regelverket. Under året har kommunstyrelsen reviderat tillämpningsanvisningen för redovisning av leasingavtal. Anvisningen behöver tydliggöra begreppet nyttjandeperiod av leasingobjekt för att säkerställa en korrekt tolkning utifrån Rådet för kommunal redovisning (RKR) rekommendation. Begreppet är väsentligt för bedömningen av hur leasingavtal ska redovisas. I kommunstyrelsens reglemente anges att kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som kan finnas i lag eller förordning. I likhet med tidigare år konstaterar revisionskontoret att nämndernas investeringsredovisning inte fullt ut efterlever gällande redovisningsregler. Eftersom investerings- verksamheten är av stor betydelse för staden anser revisionskontoret att uppsikten och kontrollen av nämndernas investeringsredovisning behöver stärkas. I granskningsarbetet har det även varit svårt att få en tydlig, transparent och samlad bild av investeringsverksamheten. Mot bakgrund av att investeringsverksamheten representerar väsentliga värden i stadens balansräkning anser revisionskontoret att det är viktigt att rapporteringen förbättras. Detta för att såväl nämnderna som kommunstyrelsen ska få en tydlig bild som underlag för kommande beslut. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 10 (13) Kommunstyrelsen rekommenderas att: • Utveckla anvisningar för nämndernas rapportering av investeringar för att möjliggöra en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 11 (13) 5. Sammanställning rekommendationer Nedan redovisas de rekommendationer som lämnats till kommun- styrelsen utifrån årets granskning samt rekommendationer som kvarstår att åtgärda från tidigare år. Granskning Rekommendation Revisionskontorets uppföljning Årsredovisning och räkenskaper, 2025 Utveckla anvisningar för nämndernas rapportering av investeringar för att möjliggöra en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. Rekommendationen följs upp 2026. Ärendeberedning och besluts- fattande, 2025 Fortsätta att se över formerna för sambehandling av ärenden i syfte att säkerställa att beslut som rör skilda frågor så långt som möjligt redovisas separat. Rekommendationen följs upp 2027. Ärendeberedning och beslutsfattande, 2025 Säkerställa att beslutsunderlag efterlever regleringen i styrande och stödjande dokument. Rekommendationen följs upp 2027. Ärendeberedning och beslutsfattande, 2025 Tydliggöra definitionen av verkställighet och hänvisa i delegationsordningen till relevanta styrdokument som sätter ramar för verkställighet för respektive åtgärd. Rekommendationen följs upp 2027. Ärendeberedning och beslutsfattande, 2025 Säkerställa att beslut fattade på delegation anmäls till kommun- styrelsen inom angiven tidsram. Rekommendationen följs upp 2027. God ekonomisk hushållning, 2024 Bereda, inför beslut i kommunfullmäktige, ett förslag till samlade riktlinjer för god ekonomisk hushållning, som omfattar hela kommunkoncernen, i enlighet med kommunallagens intention. Rekommendationen följs upp 2026. God ekonomisk hushållning, 2024 Säkerställa att de finansiella målen överensstämmer med beslutade riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Rekommendationen följs upp 2026. God ekonomisk hushållning, 2024 Säkerställa att det finns en samlad redogörelse för verksamhetslokaler och bostäder med särskild service samt en planering för att möta framtida behov och förändringar. Rekommendationen är delvis åtgärdad. I lokalresursplanen för 2025 finns ingen samlad redogörelse för verksamhetslokaler och bostäder med särskild service samt en planering för att möta framtida behov och förändringar. Bostäder med särskild service presenteras kortfattat utifrån socialnämndens underlag. Stadens äldreboende- planering är inte inkluderad i lokalresursplanen. Det uppges att ett utvecklingsarbete för att integrera boendeplaneringarna i lokalresursplanen pågår samt att det kan komma att omfatta andra bostadsformer inom social- nämndens ansvarsområde. Rekommendationen följs upp 2026. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 12 (13) Granskning Rekommendation Revisionskontorets uppföljning Hot, hat och våld riktat mot förtroendevalda, 2024 Följa upp kommunkoncernens arbete med förtroendevaldas säkerhet i samband med att de utövar sitt kommunala uppdrag. Rekommendationen är delvis åtgärdad. Stadsledningskontoret tagit fram en anvisning till säkerhetsprogrammet som konkretiserar arbetet mot hot och våld mot förtroendevalda. I denna anvisning konkretiseras även nämnders och bolags- styrelsers ansvar i frågan. Som komplement till detta har även en rutin för stadsledningskontorets arbete mot hot och våld tagits fram. Incidentrapportering för förtroende- valda ska införas under Q1 2026. Risker för hot och våld mot förtroendevalda ska analyseras kontinuerligt och i olika samman- hang enligt den framtagna rutinen. Under sen höst/vinter 2026 kommer möjlighet till uppföljning att finnas då nämnder och bolagsstyrelser ålagts att genomföra en riskanalys, enligt den nämnda anvisningen ovan, för sin nämnds eller styrelses aktiviteter. Rekommendationen följs upp 2026. Styrning av samhällsviktiga investeringar, 2023 Stärka styrning och kontroll avseende underlag till investeringar. Rekommendationen följs upp 2026. Outsourcad it- verksamhet, 2022 Tydliggöra kvalitetsprogrammets inriktning i försörjningsstrategin eller motsvarande dokument, besluta om styr-dokumentet på politisk nivå och förankra strategin i samtliga verksamheter som berörs. Delvis åtgärdad. Enligt uppgift har ett förslag utarbetats men ännu inte beslutats. Tid och form för beslutet ses över. Rekommendationen följs upp 2026. Årsrapport 2025 Kommunstyrelsen Sida 13 (13) 6. Bedömningskriterier Nedan redovisas de bedömningskriterier och -nivåer som ligger till grund för revisionskontorets bedömningar. Kriterierna bygger på Sveriges Kommuner och Regioners God revisionssed i kommunal verksamhet, SKYREV:s vägledningar samt standard för kommunal räkenskaps-revision. Bedömningen av verksamhet och ekonomi (ändamålsenlighet) utgår från att kommunstyrelsen, avseende den verksamhet som bedrivs av stadsledningskontoret, har skötts i enlighet med gällande lagar, före- skrifter, reglemente samt andra av kommunfullmäktige beslutade styrdokument och direktiv samt inom tilldelad ekonomisk ram. Bedömningsnivåerna är i huvudsak/delvis/ inte tillfredsställande verksamhet och ekonomi. Bedömningen av intern kontroll utgår från kommunstyrelsens arbete med att leda, samordna och ha uppsikt över den kommunala koncernen samt den interna kontrollen avseende den verksamhet som bedrivs av stadsledningskontoret. Kommunstyrelsen ska bland annat: • Utöva en samordnad styrning och leda arbetet med att ta fram styrdokument för staden, • följa verksamhet som bedrivs av övriga nämnder och bolag, • bereda ärenden till kommunfullmäktige i enlighet med kommunallag, • fördela ansvar och befogenheter avseende stadsledningskontoret, • tillförlitlig och tillräcklig information om verksamhet och ekonomi. Bedömningsnivåerna är i huvudsak/delvis/inte tillräcklig intern kontroll. Bedömning av om årsredovisningen har upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning, god redovisningssed samt RKR:s rekommendationer finns i Årsrapport för Stockholms stad. --- [Remiss- Årsrapport Stockholms stad 2025.pdf] Årsrapport 2025 Stockholms stad Rapport från stadsrevisionen Dnr: RVK 2026/36 Årsrapport 2025 Stockholms stad Dnr: RVK 2026/36 Stadsrevisionen Hantverkargatan 3d 105 35 Stockholm Växel: 08-508 29 000 revision.rvk@stockholm.se start.stockholm/revision Innehåll 1. Inledning ......................................................................................... 1 2. Samlad bedömning ........................................................................ 2 2.1 Ändamålsenlig verksamhet och ekonomi ........................................ 2 2.2 Intern kontroll ................................................................................... 3 2.3 Årsredovisning och räkenskaper...................................................... 3 3. Ändamålsenlig verksamhet .......................................................... 4 3.1 Kommunfullmäktiges mål för verksamheten .................................... 4 3.2 Pedagogisk verksamhet ................................................................... 5 3.3 Socialtjänst ..................................................................................... 10 3.4 Samhälle ........................................................................................ 15 4. Ekonomi ........................................................................................ 22 4.1 Finansiella mål ............................................................................... 23 4.2 Årets resultat .................................................................................. 23 4.3 Investeringar .................................................................................. 27 4.4 Lån ................................................................................................. 28 4.5 Revisionskontorets bedömning ...................................................... 29 5. Intern kontroll ............................................................................... 31 5.1 Revisionskontorets bedömning ...................................................... 32 6. Årsredovisning och räkenskaper ............................................... 33 6.1 Investeringsredovisning ................................................................. 33 6.2 Leasing ........................................................................................... 33 6.3 Processer och rutiner ..................................................................... 34 6.4 Revisionskontorets bedömning ...................................................... 34 Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 1 (34) 1. Inledning Revisorerna granskar varje år stadens verksamhet utifrån risk och väsentlighet. Revisionen utförts i enlighet med kommunallag, lagen om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), reglemente för stadsrevisionen, god revisionssed i kommunal verksamhet och standard för kommunal räkenskapsrevision. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupp 1. Granskning- en har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge en rimlig grund för bedömning av stadens verksamhet. I granskningen har revisorerna biträtts av stadens revisionskontor. Med staden avses den verksamhet som bedrivs av kommunstyrelsen och nämnderna. Den kommunala koncernen består av staden, bolagskoncernen, stiftelsen SHIS bostäder samt kommunalförbund- et Storstockholms brandförsvar. Två årsrapporter överlämnas till kommunstyrelsen. Årsrapport för kommunstyrelsen sammanfattar årets granskning av kommunstyr- elsen. I denna årsrapport (Årsrapport Stockholms stad) samman- fattar revisionskontoret årets granskning av den kommunala koncer- nen med fokus på staden samt granskning av årsredovisning och räkenskaper. Rapporten utgör underlag för revisorernas revisions- berättelse med bedömningar och uttalanden om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen och nämnderna. För samtliga nämnder och bolag finns specifika årsrapporter med tillhörande bedömningar. Rapporterna finns att ta del av på webbplatsen start.stockholm/revision . Rapporten har faktakontrollerats av stadsledningskontoret. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 2 (34) 2. Samlad bedömning 2.1 Ändamålsenlig verksamhet och ekonomi Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställ- ande sätt. Verksamheten har i huvudsak en följsamhet till lagstiftning och kommunfullmäktiges styrning. Kommunfullmäktiges mål för verk- samheten uppnås dock inte till fullo. De största avvikelserna rör, i likhet med tidigare år, områdena bostäder samt klimat och miljö. Andra målsättningar som inte nås är bland annat kunskapsutveck- ling i grundskolan. Vad gäller socialtjänsten visar granskning att verksamheten både har svårt att svara upp mot krav i lagstiftning vad gäller handläggningstider och mot kommunfullmäktiges ambitioner. Av de fem finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om, uppnås alla utom nämndernas prognossäkerhet. Stadens soliditet har under de senaste tre åren legat stabilt runt 35 procent, vilket är i nivå med genomsnittet för riket. För kärnverksamheten, socialtjänst och pedagogisk verksamhet, står verksamhetens kostnader i huvud- sak i rimlig proportion till de ekonomiska ramar som kommunfull- mäktige tilldelat och de målsättningar som finns för området. Årets resultat för staden uppgår till 3,7 mdkr och för den kommu- nala koncernen till 4,4 mdkr. Investeringsverksamheten är om fattande och finansieras till del genom att staden tar upp lån. Nettoskulden ökade under året med 3,8 mdkr. Den externa låneskul- den uppgick till 84,8 mdkr på balansdagen. Revisionskontoret anser att det är viktigt att det finns en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten som underlag vid beslut. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 3 (34) 2.2 Intern kontroll Revisionskontorets samlade bedömning är att den interna kontrollen i kommunkoncernens verksamhet i huvudsak är tillräcklig. Vidare bedömer revisionskontoret att kommunstyrelsen i huvudsak haft tillräcklig uppsikt över den kommunala koncernen. Även om den interna kontrollen som helhet bedöms vara tillräcklig är intern kontroll ett utvecklingsområde för flera nämnder och bolag. Exempel på områden där granskning visar på behov av utveckling är investeringsredovisning, följsamhet till kommunfull- mäktiges regler för ekonomisk förvaltning, avtalsuppföljning och socialtjänstens dokumentation av individärenden. 2.3 Årsredovisning och räkenskaper Revisionskontoret bedömer att stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Årsredovisningen ger en i huvudsak rättvisande bild av årets resultat och ställning. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 4 (34) 3. Ändamålsenlig verksamhet Revisorerna ska bedöma om verksamheten har utförts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Bedömningen grundar sig på genomförd granskning, verksamhetens rapportering samt tillsyns- och inspektionsrapporter. I detta avsnitt redovisas revisionskontorets bedömningar avseende: • Vilka nämnder/bolag som når upp till kommunfullmäktiges mål för verksamheten, • ändamålsenlighet utifrån kommunala kärnverksamheter (pedagogisk verksamhet och socialtjänst). • ändamålsenlighet utifrån stadens uppdrag som samhälls- utvecklare med fokus på bostäder samt klimat och miljö. I analyserna har offentlig statistik använts. Senast tillgängliga jämförelsetal är från 2024 för de flesta nyckeltal. Uppgifter har hämtats från Kolada, som är det verktyg som Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) tagit fram för att underlätta för kommuner/regioner att jämföra sina verksamheter. I texten används begreppet referenskostnad. Referenskostnad är den förväntade kostnaden för olika verksamheter utifrån kommunens struktur och med en genomsnittlig ambitionsnivå. 3.1 Kommunfullmäktiges mål för verksamheten Kommunfullmäktige har beslutat om tre inriktningsmål. • Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden. • Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning. • Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla. Nämnder och bolag följer upp kommunfullmäktiges mål och bedömer måluppfyllelse utifrån utfall för indikatorer samt om aktiviteter genomförts i enlighet med plan. Kommunstyrelsen sammanställer materialet i Stockholms stads årsredovisning, vilken överlämnas till kommunfullmäktige. Kommunstyrelsens bedömning är att samtliga inriktningsmål för 2025 uppnås. Av årsredovisningen framgår att måluppfyllelsen varierar mellan olika verksamhetsom- rådesmål och indikatorer. De största avvikelserna rör bostäder samt klimat och miljö, men avvikelser finns även för kunskapsresultat i grundskolan, äldreomsorg och mål som rör trygghet. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 5 (34) 3.1.1 Revisionskontorets bedömning Revisionskontoret bedömer att styrelser och nämnder i huvudsak har en styrning och uppföljning som syftar till att uppnå kommun- fullmäktiges mål. För några nämnder och bolag bedömer dock revisionskontoret att verksamheten delvis har skötts på ett ända- målsenligt sätt. I bedömningen har såväl måluppfyllelse som resultatet av årets granskning vägts in. Det gäller: • Stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Järva och Skärholmen som inte når mål som rör socialtjänst/trygghet och/eller förskola. • Utbildningsnämnden som inte når årsmål för kunskaps- resultat i grundskolan samt andel ekologiska livsmedel och klimatpåverkan från skolmåltider. • Exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som inte når bostadsmål. • Miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden och Stockholm Globe Arena Fastigheter AB som inte når miljömål. För en utförlig beskrivning av revisionskontorets bedömning av respektive nämnd/bolags måluppfyllelse, se årsrapporter på webbplatsen start.stockholm/revision . 3.2 Pedagogisk verksamhet Avsnittet pedagogisk verksamhet omfattar verksamheterna förskola, grundskola och gymnasieskola. De elva stadsdelsnämnderna ansvarar för de kommunala förskol- orna. Förskolenämnden leder det stadsövergripande kvalitets- och utvecklingsarbetet. Förskolenämnden ansvarar även för tillstånds- prövning och tillsyn av de fristående förskolorna samt pedagogisk omsorg. Utbildningsnämnden är huvudman för de kommunala skolorna. Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) bygger och förvaltar skollokaler. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 6 (34) 3.2.1 Förskola Nio av elva stadsdelsnämnder samt förskolenämnden bedömer att de når upp till kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål för förskolan. I stadens förskoleundersökning redovisas att vårdnads- havarna är nöjda med sitt barns förskola (90 procent 2025, 89 procent 2024). Kommunstyrelsen bedömer dock målet som delvis uppfyllt baserat på utveckling och resultat för indikatorer som kommunfullmäktige beslutat om. Skillnaden mellan utfall och målvärde är liten. Kommunfullmäktige anger att antal barn per barngrupp ska minska. Dock har antal barn per barngrupp ökat till i genomsnitt 15,6 (15,4 år 2024), vilket är i nivå med riket. Målsättningen är att andelen legitimerade förskollärare ska öka, men utfallet för 2025 är samma som för tidigare år (36,9 procent). I Kolada anges att måttet ”andel heltidstjänster med förskollärarlegitimation eller -examen” är cirka tio procentenheter lägre för staden än för riket. Inskrivningsgraden i förskolan är kvar på samma nivå som tidigare år, cirka 95 procent. För några stadsdelsnämnder har dock inskrivningsgraden minskat något. Revisionskontoret har granskat om stadens förskolor säkerställer att det finns ett förebyggande och åtgärdande arbete mot kränkande behandling och diskriminering. Granskningen visar att det finns rutiner och arbetssätt för att anmäla, utreda och åtgärda kränkande behandling och diskriminering av barn. Förskolepersonalen deltar regelbundet i olika kompetenshöjande insatser inom området. Upp- följningen behöver dock stärkas. Dels avseende att det utsatta barnet vid behov hörs i samband med utredning samt dels att stadsdels- nämnden följer upp förskolornas arbete. En annan granskning har omfattat fysisk barnsäkerhet. Förskolor i kommunal regi samt för- skolenämndens tillsyn av de fristående förskolorna har granskats. Granskningen visar att stadsdelsnämnderna har rutiner och hand- lingsplaner för barnsäkerhetsarbetet. Det finns dock ingen upp- följning av inomhustemperatur, vilket är ett krav i riktlinjen Säker förskola som kommunfullmäktige beslutat om. Vidare visar gransk- ningen att förskolenämndens dokumentation inte till fullo motsvarar lagkrav och rättspraxis. Vad gäller SISAB visar granskningen av inomhusmiljö att bolaget genomför kontroller och har rutiner för att identifiera och hantera eventuella olägenheter. Förskolenämnden har genomfört flera samverkansuppdrag till- sammans med utbildningsnämnden, socialnämnden och stadsdels- nämnderna för att utveckla och skapa förutsättningar för en likvär- dig förskoleverksamhet. Nämnderna har under året upprättat flera riktlinjer och program för att styra verksamheten. Dessa omfattar exempelvis barnhälsa, barnsäkerhet, öppen förskola, riktlinjer för Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 7 (34) ansökan och placering i förskola och pedagogisk omsorg, skol- bibliotek samt lekvärdesriktlinjer för förskolegårdar. Dessa kommer, enligt förskolenämnden, bidra till att förbättra och säkra kvaliteten i förskolan. Som en följd av att det föds färre barn har antal inskrivna barn i de kommunala förskolorna minskat. Att efterfrågan på barnomsorg minskar påverkar stadsdelsnämndernas ekonomi och lokalbehov. För 2025 redovisar förskoleverksamheten ett underskott med 38 mnkr eller 0,7 procent av driftbudgeten (-7 mnkr 2024). I jäm- förelse med beräknad referenskostnad, där hänsyn tas till struktur- ella skillnader i kostnadsläge m.m., bedrivs förskoleverksamheten (kommunal och fristående regi) till en högre kostnad, 3,6 procent över beräknad referenskostnad (2024). Kostnaden per förskolebarn (kommunal regi) är också högre än genomsnittet för riket, 214 000 kr per barn och år, jämfört med 195 000 kr (2024). 3.2.2 Grundskola och gymnasieskola Kommunfullmäktige har beslutat om ett verksamhetsområdesmål som rör utveckling och lärande i skolan. Kommunstyrelsen be- dömer målet som delvis uppfyllt. Kommunfullmäktiges årsmål för att mäta grundskoleelevers kun- skaper uppnås inte helt. I jämförelse med riket ligger dock kun- skapsresultaten på en hög nivå. Andel elever i åk 9 med godkända betyg i alla ämnen är exempelvis 78,9 procent (riket 69,7 procent) för elever i kommunala skolor (årsmål 82 procent). Det är fortsatt stor spridning i skolresultat för skolor i olika stadsdelsområden till följd av socioekonomiska förutsättningar. Skillnaden har dock minskat över en 10-årsperiod. Utbildningsnämnden redovisar att åtgärder har vidtagits för att stärka kunskapsresultaten i socio- ekonomiskt svaga områden. Bland annat har riktade insatser inom matematik och språk genomförts för elever i yngre åldrar. Kommunfullmäktiges årsmål för kunskapsresultat i gymnasieskolan uppnås. Såväl betygspoäng som andel behöriga elever till högskole- studier är högre än i riket. 85 procent av eleverna som studerar på nationella program slutför sin utbildning inom tre år. De goda studieresultaten förklaras till del av att Stockholms stads gymnasie- skolor är attraktiva och att det krävs höga meritpoäng från grund- skolan för att bli antagen. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 8 (34) I Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor gick 2025 cirka 96 000 elever, inklusive elever från andra kommuner. Antalet elever i stadens kommunala grundskolor förväntas minska med 5 600 elever fram till 2032. Antalet elever i de kommunala gym- nasieskolorna förväntas däremot öka med närmare 1 000 elever. Utbildningsnämnden arbetar tillsammans med SISAB för att anpassa skollokalerna till förändringar i elevantal. I de anpassade skolformerna (skolor för elever med intellektuell funktionsnedsättning eller hjärnskada) har elevantalet ökat de senaste åren, både inom anpassat gymnasium och anpassad grund- skola. I en granskning av anpassad gymnasieskola konstaterar revisionskontoret att det ökade behovet av elevplatser ställer krav på att åtgärder genomförs för att säkerställa individuella lärmiljöer samt trygghet och studiero för eleverna. Granskningen visar att utbildningsnämnden i allt väsentligt bedriver undervisningen på ett sätt som främjar elevernas kunskapsutveckling. Dock behöver undervisningen i högre grad bedrivas av behöriga lärare. En granskning av om det finns förutsättningar för grundskolerek- torer att utöva ett pedagogiskt ledarskap har genomförts. Gransk- ningen visar att rektors mandat är tydligt och att rektorerna har relevant utbildning. Den centrala förvaltningen erbjuder stöd till rektorerna avseende det pedagogiska uppdraget, ekonomi och per- sonalfrågor. Rektorerna efterfrågar dock mer stöd för att hantera fastighets- och lokalfrågor. Revisionskontorets uppföljning av rekommendationer visar utbildningsnämnden har stärkt styrningen av skolornas hälso- främjande arbete och rutinerna för hur elever med funktionsnedsätt- ning ska stödjas efter genomförd gymnasieutbildning. Däremot kvarstår arbete avseende avtalsuppföljning, bland annat rörande lokalvård och skolskjuts, för att säkerställa att varor och tjänster levereras i enlighet med avtalade villkor och efterfrågad kvalitet. Såväl grundskolorna som gymnasieskolorna redovisar ekonomiska överskott för 2025, 209 mnkr respektive 113,7 mnkr före resultat- överföringar (sammantaget en avvikelse från driftbudgeten med 0,8 procent). Överskottet förklaras av att ersättningen per elev har ökat samtidigt som personalkostnaderna minskat, bland annat till följd av att personalkostnadspålägget har sänkts. Statistik visar att grundskoleverksamheten bedrivs till en högre kostnad än beräknad referenskostnad (2024: 11,4 procent över beräknad referenskostnad) och gymnasieskolan till en lägre kostnad (2023: -10,3 procent). Kostnaden per elev i årskurs 1-9 uppgick 2024 till cirka 162 000 kr att jämföra med rikets 136 000 kr. För Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 9 (34) gymnasieskolan uppgick kostnaden per elev till cirka 119 000 kronor, att jämföra med rikets 144 000 kronor. 3.2.3 Revisionskontorets bedömning, pedagogisk verksamhet Revisionskontoret bedömer, utifrån genomförd granskning, att för- skoleverksamheten och gymnasieskolan i huvudsak sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Det pågår ett aktivt stadsövergripande arbete för att utveckla kvalit- et och skapa förutsättningar för likvärdiga förskolor. Stadens enkät- undersökning visar att vårdnadshavare är nöjda med sitt barns för- skola. Kommunfullmäktiges kunskapsresultat för gymnasieskolorna uppnås. Från ekonomisk synpunkt bedrivs gymnasieskolan effektivt relativt riket i genomsnitt. Förskoleverksamheten är ett politiskt prioriterat område och har därför tilldelats mer resurser än generellt för kommuner. Verksamheten redovisar ändå ett mindre underskott. Det är angeläget att verksamheten säkerställer en effektiv resurs- användning. För grundskolan bedömer revisionskontoret att verksamheten delvis bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges kunskapsmål nås inte full ut, även om kunskapsresultaten är höga i jämförelse med riket och utifrån Stockholms socioekonomiska struktur. Grundskoleverksamheten bedrivs till en högre kostnad än riket i genomsnitt. Till del förklaras skillnaden av politiska am- bitioner. Det är dock angeläget att det strategiska arbetet för att anpassa verksamheten till demografiska förändringar fortsätter att utvecklas. Revisionskontoret noterar att SISAB rapporterar en generell utveckling med fler vakanta fastigheter och längre vakanstider, vilket utöver ekonomisk påverkan också inverkar på trygghets- och hållbarhetsarbetet. Bolaget har avyttrat flera fastigheter till andra ändamål, bland annat flera tomställda förskolor som kommer att ersättas av LSS-boenden. Utbildningsnämnden och SISAB har tagit fram en samverkansmodell för hantering av vakanta lokaler som bedöms vara fortsatt viktiga för den långsiktiga skolplaneringen. Det vikande elevunderlaget ger utrymme att evakuera förskolor och skolor som är i behov av omfattande renoveringar. Revisionskontor- et konstaterar att det är angeläget att kommunstyrelsen säkerställer en gemensam planering som både tillgodoser kommunfullmäktiges ambitioner om goda skolmiljöer och samtidigt värnar om en lång- siktigt hållbar ekonomi. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 10 (34) 3.3 Socialtjänst Stadsdelsnämnderna ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården samt för stadens uppgifter inom socialtjänsten (social- tjänstlagen) och lagstiftningen om stöd och service till vissa funk- tionshindrade (LSS) inom stadsdelsområdet. Socialnämnden och äldrenämnden ansvarar bland annat för kommunövergripande frågor som rör verksamhetsområdet. En ny socialtjänstlag trädde i kraft 1 juli 2025. Under året har social- nämnden och äldrenämnden genomfört ett arbete för att anpassa insatser till lagförändringen, där insatser i högre utsträckning kan ges utan att ett biståndsbeslut fattas. Syftet är att nå likvärdighet mellan stadsdelsnämnderna. Micasa Fastigheter i Stockholm AB ansvarar för att förvalta och skapa fler bostäder för äldre, personer med funktionsnedsättning och andra prioriterade grupper. Stiftelsen SHIS bostäder är stadens bostadssociala resurs. 3.3.1 Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg omfattar stöd till barn, vuxna och familjer i svåra livssituationer. Individ- och familjeomsorg styrs av flera av kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål. Kommun- styrelsen har bedömt målen som uppfyllda. Det flesta insatser inom området hör samman med målet ”Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst”. Kommunfullmäktige har beslutat om årsmål för sex indikatorer som har koppling till individ- och familjeomsorg. Av dessa uppnås alla utom en. Indikatorn ”Andel familjehemsplacerade barn som når målen i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska i grundskolan” uppnås delvis. Utfallet är drygt 68 procent (årsmål 75 procent), vilket är en förbättring jämfört med 2024 då utfallet var 65 procent. Revisionskontorets granskning av placering av barn och unga i familjehem visar att handläggningen av familjevårdsärenden brister. Den genomsnittliga väntetiden för att placera barn och unga i familjehem överskrider vida de sex månader som socialtjänstlagen anger som tidsgräns. Verifieringen av stadsdelsnämndernas arbete med kontroller av familjehemsföräldrar under pågående placering visar att kontroller inte genomförs på ett systematiskt sätt samt i enlighet med stadsdelsnämndernas egna rutiner. Vidare noteras brister i den sociala dokumentationen. Revisionskontoret har även granskat hanteringen av skyddade personuppgifter inom verksamheten ekonomiskt bistånd. Gransk- ningen visar att det finns en risk för att skyddade personuppgifter Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 11 (34) kan röjas till obehöriga och att hanteringen därmed behöver stärkas. Granskade nämnder saknar en övergripande riskanalys samt styrning i form av anvisningar som omfattar samtliga skyddade personuppgifter som hanteras. Vidare saknas uppföljning av att hanteringen sker på ett enhetligt och säkert sätt. Socialtjänstinspektörerna har under året genomfört två gransk- ningar. En granskning omfattade stöd till hemlösa och en annan arbetet för att stödja personer i behov av långvarigt ekonomiskt bistånd. Båda granskningarna visar att målgrupperna behöver tätare kontakt med socialtjänsten och mera stöd. I socialtjänstrapporten från maj 2025 (avseende verksamhetsår 2024), redovisas att anmälningar om oro för barn och unga fortsätter att öka. Under 2024 skedde en ökning med drygt sju procent. Socialtjänstens utredningstider är också fortsatt långa. Exempelvis har drygt en tredjedel av utredningarna 2024 inte slutförts inom den lagstadgade gränsen om fyra månader. Antalet beviljade insatser med behovsprövning inom området skadligt bruk och beroende har minskat något. Samtidigt har det skett en viss ökning i antalet personer som har beviljats en behovs- prövad insats. Antalet placeringar inom stödboende är i nivå med föregående år. Revisionskontorets granskning av hur insatsen stödboende följs upp visar att uppföljning sker i enlighet med kommunfullmäktiges riktlinjer, men att genomförandeplaner ibland saknas. SHIS bostäder har tillsammans med socialnämnden startat ett pilotprojekt avseende personer med pågående substansmissbruk. Projektet har omfattat 15 personer och har hittills redovisat goda resultat. Projektet pågår till och med 30 april 2026. Stiftelsen ser en ökad efterfrågan från stadsdelsnämnderna på bostäder för vuxna inom den bostadssociala sektorn. Däremot har behovet av bostäder för nyanlända minskat. SHIS bostäder och socialnämnden samarbet- ar för att balansera bostadsbeståndet. Av de rekommendationer som lämnats tidigare år, och som har följts upp under året, kvarstår bland annat rekommendationer avseende individuppföljning och genomförandeplaner. Av den ekonomiska redovisningen framgår att individ- och familje- omsorg inkl. socialpsykiatri redovisar ett överskott på 89,8 mnkr (2024: -24,9 mnkr) eller 2,8 procent av driftbudgeten. En majoritet av stadsdelsnämnderna redovisar överskott. Överskottet förklaras främst av att statsbidrag för familjer från Ukraina redovisas som intäkt medan vissa kostnader som berör målgruppen redovisas inom andra verksamhetsområden. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 12 (34) I jämförelse med riket är kostnaden för individ- och familjeomsorg något lägre per invånare och år (2024: 5 308 kr, riket 5 951 kr). För ekonomiskt bistånd redovisas ett underskott om -2,0 mnkr (2024 - 5,0 mnkr) eller 0,2 procent av driftbudget. Kostnaden för ekonom- iskt bistånd per invånare är nivå med riket (2024: 1 438 kr, riket 1 455 kr). RKA har tagit fram ett effektivitetsindex för ekonomiskt bistånd. Indexet visar ett lågt resultat för staden. I indexet tas hän- syn till långvarigt behov av ekonomiskt bistånd och hur många vuxna som återaktualiseras för bistånd ett år efter avslutat försörj- ningsstöd. 3.3.2 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Stockholms stad ger årligen insatser enligt lag om stöd och service till personer med funktionsnedsättning (LSS) och socialtjänstlag (SoL). De vanligaste insatserna är daglig verksamhet, bostad med särskild service för vuxna, boendestöd och hemtjänst. Verksamhetsområdesmålet ”Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst” omfattar även stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Måluppfyllelse mäts genom en årlig brukarundersökning som Sveriges kommuner och regioner (SKR) genomför. Revisionskontoret har granskat hur stadsdelsnämnderna följer upp arbetsmarknadsinsatsen IWork. IWork är en insats som riktar sig till unga vuxna med funktionsnedsättning som behöver stöd för att komma i arbete eller studier. Cirka 400 personer fick insatsen under 2025. Granskningen visar att uppföljning sker minst en gång under pågående beslut eller vid förändringar i beslut, vilket är i linje med kommunfullmäktiges riktlinje. Funktionshindersinspektörerna har under året granskat barns del- aktighet i handläggningen av insatser enligt LSS samt social- psykiatrin avseende sysselsättning och öppna verksamheter. Granskningarna visar att beställare och utförare till stor del följer stadens riktlinjer, anvisningar och avtal samtidigt som ett fortsatt utvecklingsarbete behövs för att säkerställa att handläggning och genomförande av att insatser sker på ett rättssäkert och likställt sätt. Bland annat behöver brukare involveras mer i planeringen av hur beviljade insatser ska genomföras. Fortsatt arbete behövs också för att barnrättsperspektivet än mer ska genomsyra handläggningen, både i ärenden där insatsen avser barnet direkt och i ärenden där ett barn som anhörig påverkas av den enskildes situation. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 13 (34) Årets uppföljning av rekommendationer visar att individuppfölj- ning, genomförandeplaner, rutiner kopplat till delegering av läke- medelshantering samt stöd till unga personer med funktionsnedsätt- ning att komma i arbete återstår att åtgärda. Verksamhetsområdet redovisar sammantaget ett överskott på 31,4 mnkr eller 0,6 procent av nettobudgeten (2024 2,4 mnkr). Ungefär hälften av stadsdelsnämnderna redovisar överskott och hälften underskott. Enligt uppgift har fler boendeplaceringar genomförts till verksamheter i egen regi. I jämförelse med riket är kostnaden för LSS-boende hög (2024: 1 585 000 kr per brukare och år, riket 1 411 000 kr.) Det samma gäller för daglig verksamhet (2024: 392 000 kr/brukare och år, riket 263 000kr). 3.3.3 Äldreomsorg Måluppfyllelse för verksamhetsområdesmålet ”Stockholm ska vara en bra stad att åldras i – med god omsorg och stor trygghet” mäts genom ett antal indikatorer där alla utom en är resultatet från en brukarundersökning. ”Andelen nöjda omsorgstagare i dagverk- samhet” når upp till målvärdet medan övriga indikatorer om brukarnas nöjdhet uppnås delvis. I likhet med tidigare år uppnås inte indikatorn ”Antal personer en hemtjänsttagare med minst två besök om dagen möter under en 14-dagarsperiod”. Resultatet har försämrats över tid. Kommunstyrelsen bedömer målet som uppfyllt. I revisionskontorets granskning konstateras att 8 av 11 stadsdels- nämnder inte når upp till årsmål för indikatorer. Revisionskontoret har under 2025 genomfört flera granskningar inom äldreomsorgen. Vård- och omsorg i särskilt boende i kommunal regi har granskats avseende vård- och omsorg vid demenssjukdom, förebyggande arbete för att minska risken för fallskador och aktiviteter för att brukare ska uppleva en meningsfull tillvaro. Granskningarna visar på några avvikelser. Bland annat behöver samverkan med Region Stockholm gällande samordnad individuell planering (SIP) vid demenssjukdom stärkas. Det systematiska arbetet för att förebygga fallolyckor är av varierande kvalitet. Det finns brister i uppföljning av om åtgärder har genom- förts för att minska risken för fallskador. Vad gäller arbetet med meningsfull tillvaro så finns dokumenterade rutiner. Boendena planerar för individuella och gemensamma aktiviteter. Dock genomförs inte alltid aktiviteterna. Uppföljning av meningsfull tillvaro görs i liten utsträckning. Även äldreinspektörerna har uppmärksammat vissa utvecklingsområden avseende meningsfull tillvaro. Bland annat framkommer att vård- och omsorgsboenden behöver säkerställa att brukare dagligen erbjuds social stimulans, aktiviteter och utevistelse. I granskningen av inomhusmiljö i Micasas fastigheter konstateras att bolaget vid värmebölja har svårt Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 14 (34) att säkerställa att inomhustemperaturerna hålls inom Folkhälso- myndighetens riktvärden för känsliga grupper. En granskning av fast omsorgskontakt i hemtjänst har genomförts. Enligt socialtjänstlagen ska alla brukare ha tillgång till en fast om- sorgskontakt. Kontaktpersonen ska vara undersköterska. Gransk- ningen visar att brukare i de allra flesta fall har en fast omsorgs- kontakt, men att personen i fråga inte alltid är undersköterska. Äldreinspektörerna har genomfört flera kvalitetsobservationer som visar att de flesta brukare är nöjda med sin hemtjänst. Brukarna upplever att personalen är lyhörda och bemöter de äldre utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Generellt visade kvalitetsobservationerna att personal tog hänsyn till anhöriga. Verksamheterna saknade dock ett strukturerat arbetssätt för hur anhörigperspektivet ska tillämpas. Andra utvecklingsområden som påvisades är bland annat följsamhet till basala hygienrutiner och måltidshantering. Det varierade också mellan stadsdelsnämnderna hur mycket tid beställarenheterna beviljade för respektive insats. Årets uppföljning av rekommendationer visar att åtgärder återstår att genomföra avseende genomförandeplaner. Äldrenämnden hanterar föreningsbidrag till ideella organisationer som bedriver stadsövergripande aktiviteter för äldre i Stockholm. En granskning av nämndens uppföljning av bidragen har genom- förts. Granskningen visar att kontroller och uppföljning behöver bli mer omfattande för att säkerställa att stadens medel endast betalas ut till seriösa föreningar. Verksamhetsområdet äldreomsorg redovisar ett överskott på 303,1 mnkr eller 3,2 procent av nettobudgeten (2024: 154,4 mnkr). Två nämnder redovisar underskott och två nämnder större över- skott. Nettokostnadsavvikelsen är -13,5 procent, vilket betyder att stadens äldreomsorg bedrivs till en lägre kostnad än beräknad referenskostnad. Kostnaden för äldreomsorg (kr/invånare 80+) är i nivå med riket (2024: 256 755 kr, riket 256 435 kr). 3.3.4 Revisionskontorets bedömning, socialtjänst Revisionskontoret bedömer att verksamhetsområdet socialtjänst delvis bedrivits på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisionskontorets granskning visar att flera av stadsdelsnämnderna har svårt att svara upp mot krav i lagstift- ning samt kommunfullmäktiges ambitioner inom området. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 15 (34) Brister finns, framförallt inom individ- och familjeomsorg, där bland annat handläggningstider är allt för långa. Inom äldreomsorg- en uppnås endast målvärdet för en av de indikatorer som finns för att mäta måluppfyllelse. I likhet med tidigare år anser revisionskon- toret att kommunstyrelsen behöver se över nyckeltal för att mäta kvalitet som ett komplement till brukarundersökningar och kvalitetsobservationer. Socialtjänsten har bedrivits inom den budget som kommun- fullmäktige tilldelat verksamhetsområdet. 3.4 Samhälle Kommunfullmäktige har flera mål och indikatorer som visar ambitionsnivån för det samhällsutvecklande arbetet såsom mål för bostäder, klimat- och miljöarbetet samt trygghet och beredskap. 3.4.1 Styrning för bostadsförsörjning Enligt bostadsförsörjningslagen ska kommuner planera för att alla invånare ska kunna leva i goda bostäder. Kommuner ska även skapa förutsättningar för olika byggaktörer att bygga bostäder. Översiktsplanen anger den långsiktiga inriktningen för hur stadens mark ska användas och var olika typer av utveckling bör ske. Handlingsplanen för bostadsförsörjning konkretiserar detta genom åtgärder och insatser som visar vad som ska göras och hur arbetet ska genomföras. Riktlinjerna för markanvisning reglerar hur stadens mark ska fördelas och används som ett styrmedel för att säkerställa att marken bidrar till stadens mål. Ett arbete har inletts med att revidera Stockholms översiktsplan och planeras beslutas under 2028. I december 2025 beslutade kommunfullmäktige om ny handlings- plan för bostadsförsörjning, vilken ersätter den tidigare riktlinjen för bostadsförsörjning. Handlingsplanen riktar sig både till berörda förvaltningar och bolag inom staden och till externa aktörer. I början av 2025 trädde den nya riktlinjen för markanvisning i kraft. Ett mål med den nya riktlinjen var att transparensen i markanvis- ningsprocessen ska öka, bland annat genom att markanvisningar i högre utsträckning prövas i ett jämförelseförfarande med tydliga kriterier och urvalsgrunder. Vidare ska markanvisning i större ut- sträckning ske i ett senare skede av detaljplaneprocessen, detta för att förutsättningar för krav kopplade till markanvisningen ska bli tydligare. Årets granskning visar att riktlinjerna har implementerats, men att det ännu är för tidigt att se om åtgärderna haft avsedd effekt. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 16 (34) 3.4.2 Bostadsplanering- och produktion Kommunfullmäktige har beslutat om ett övergripande bostadsmål om att bygga 140 000 bostäder till 2035. Bostadsbyggandet utmanas fortsatt av höga produktionskostnader, vilket gör att det är svårt att få ekonomisk lönsamhet i projekt för såväl exploateringsnämnden och de kommunala bostadsbolagen som för externa byggaktörer. För 2025, i likhet med tidigare år, är avvikelserna stora för de års- mål för indikatorer som kommunfullmäktiges beslutat om för att mäta måluppfyllelse. Kommunstyrelsen bedömer bostadsmålet som delvis uppfyllt. KF-indikator Årsmål 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Utfall 2022 Antal bostäder i genomförandebeslut 6 000 2 268 e.t e.t e.t Antal markanvisade bostäder till stadens allmännyttiga bostadsbolag 2 000 772 1 841 1 000 e.t Antal påbörjade bostäder 6 000 3 494 2 582 2 893 4 833 Antal seniorbostäder i hyresrätt i inriktningsbeslut 100 113 e.t e.t e.t Antal bostäder i godkända/antagna detaljplaner 6 000 2 174 3 970 5 314 3 513 Under året har exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden arbetat med att utveckla styrning och uppföljning av framdrift i bostadsprojekten. Arbetet har bland annat handlat om att utveckla portföljstyrningen genom tydligare prioriteringar, ökat fokus på genomförbarhet och förbättrade styrprocesser. Effekten av detta har blivit att flera projekt har senarelagts eller avslutats på grund av svag lönsamhet, låg efterfrågan eller höga risknivåer. Genom port- följstyrning uppges att resurser kan omfördelas till projekt med bättre förutsättningar. Sammanlagt har 35 projekt pausats, motsvar- ande cirka 22 800 bostäder. Ytterligare åtgärder som genomförs för att stimulera bostadsbygg- andet är bland annat att ge externa byggaktörer möjlighet att om- vandla planerade bostadsrätter till hyresrätter, där efterfrågan på bostadsrätter har minskat. Vidare erbjuds även successiva tillträden och det förs en aktiv dialog med byggaktörerna. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 17 (34) Kommunfullmäktiges planeringsstrategi från 2024 och budgetdirek- tiv för 2025 betonar vikten av samverkan mellan nämnder och kommunala bolag, särskilt för att ge de allmännyttiga bostadsbolag- en förutsättningar att ta ett större ansvar och möjliggöra fler bygg- starter. Bostadsbolagen har ett gemensamt ägardirektiv om att bygga minst 3 500 bostäder under mandatperioden. Hittills har bolagen sammanlagt påbörjat byggandet av 724 bostäder. Totalt planeras att påbörja byggnation av 247 bostäder under 2026. Revisionskontoret konstaterar att målsättningen om 3 500 bostäder inte kommer att uppnås. När det gäller samverkan mellan berörda nämnder och de allmän- nyttiga bostadsbolagen visar revisionskontorets granskning av samverkan för ett ökat bostadsbyggande att denna i huvudsak fungerar väl. Det finns etablerade samverkansforum på flera organisatoriska nivåer. Vidare framgår att det finns ett strukturerat arbete med analyser av marknadsförutsättningar, efterfrågan, bostadspotential och planberedskap, i enlighet med uppdrag i kommunfullmäktiges budget. Dessa analyser utgör ett viktigt underlag i arbetet med att identifiera bostadsprojekt som är genom- förbara, ekonomiskt hållbara och strategiskt betydelsefulla ur ett samhällsperspektiv. Vidare visade granskningen att det finns flera utmaningar kopplade till utvecklingen i fokusområdena. Bland annat framkommer att både interna och externa aktörer upplever svårigheter med att uppnå ekonomisk lönsamhet i projekten. När det gäller bostäder med särskild service visar underlagen att kommunen och de kommunala bolagen står inför betydande utmaningar i att möta det långsiktiga behovet. Behovsbilden är tydligt beskriven, men faktorer som pausade projekt, lång tid från markanvisning till inflyttning och begränsad tillgång till mark påverkar förutsättningarna. Dessa omständigheter innebär att skillnaden mellan behov och faktisk utbyggnad riskerar att bestå, vilket kräver fortsatt samordning och tydligare åtgärder för att säkerställa att planerade boenden kan genomföras. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 18 (34) 3.4.3 Klimat och miljö Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmålet ”Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning” med fyra verksamhetsområdesmål. Kommunstyrelsen bedömer att inriktningsmålet i sin helhet uppnås, trots att målvärdet för 14 av de 18 indikatorer som kommunstyrels- en redovisar utfall för inte uppnås. Följande indikatorer når inte sitt årsmål: • Andel matavfall till biologisk behandling. • Elproduktion baserad på solenergi. • Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter. • Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel. • Utsläpp koldioxid per invånare. • Andel av stadens yta som omfattas av åtgärdsplaner för skyfall. • Andel enskilda exploateringsprojekt som tar ekologiska värden och funktioner i anspråk där ekologiska kompensa- tionsåtgärder genomförs. • Andel inköpta ekologiska måltider och livsmedel. • Andel lediga avgiftsbelagda parkeringsplatser i innerstaden, dagtid. • Minskade utsläpp från transporter. • Minskat biltrafikarbete, jämfört med 2017. • Antal förekomster i stadens kemikaliehanteringssystem av utpekade produkter med utfasningsämnen. • Andel upphandlingar med kemikaliekrav. • Antal dygn över miljökvalitetsmålet för dygnsmedelvärdet för PM10. Staden har dock inte full rådighet över utvecklingen för alla indikatorer. För andra, där rådighet finns, finns andra utmaningar. Servicenämnden, som ansvarar för upphandling av livsmedel, redogör t.ex. i sin verksamhetsberättelse för att det är svårt för stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden att nå målet om ekologiska livsmedel och måltider. Detta trots att det befintliga avtalet innebär god tillgång till ekologiska produkter. Service- nämnden har identifierat behov av mer stöd och vägledning till köken för omställningen, vilket mynnat ut i ett nytt uppdrag från kommunfullmäktige till nämnden under kommande år. Samtidigt finns uppgifter om att ekologiska varor varit slut hos leverantören och att prisskillnaden mellan ekologiska och konventionella produktgrupper inom avtalet är allt för stor. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 19 (34) Cirkulär hantering av material och avfall från rivning och byggna- tion har granskats. Granskningen omfattade exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) och AB Stockholmshem. Bedömningen är att nämnderna och bolagen i huvudsak säkerställer en cirkulär hantering av material och avfall från rivning och bygg- nation i enlighet med lagstiftningen krav. Kommunfullmäktiges mål om cirkularitet uppnås dock inte. Kommunstyrelsen beskriver i sin verksamhetsberättelse att imple- menteringen av klimathandlingsplan 2030 har fortsatt. För att ut- veckla arbetssätt inom verksamheterna i syfte att minska hushållens konsumtionsbaserade utsläpp, samverkar staden med KTH, Karolinska institutet och Stockholms universitet. 3.4.4 Trygghet Årets undersökning visar att 82 procent av de invånare som svarat på enkäten uppgett att det är tryggt att vistas i det stadsdelsområde där de bor. Därmed uppnås kommunfullmäktiges målsättning. Variationen mellan olika stadsdelsnämndsområden är dock fortsatt stor, från 52 procent (Skärholmen) till 94 procent (Norra inner- staden). Resultatet är en förbättring jämfört med utfall för 2024. Kommunstyrelsen redogör för att det finns ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen i Stockholm, Polismyndigheten, Region Stockholm och Tullverket för att minska antal öppna drogscener i länet. Under året har antal öppna drogscener, enligt uppgift, minskat från 26 till 21. En granskning har genomförts som omfattar kulturnämnden samt stadsdelsnämnderna Järva, Södermalm och Hässelby-Vällingbys arbete för att fritidsgårdar ska vara trygga miljöer för barn och unga att visas i. Granskningen visar att nämnderna i huvudsak har ett ändamålsenligt arbete, även om några utvecklingsområden finns. Bland annat behöver stadsdelsnämnderna säkerställa att utdrag ur belastningsregister kontrolleras och dokumenteras vid rekrytering av personal till fritidsgårdar. Bostadsbolagen rapporterar att de under året genomfört flera åt- gärder för att öka tryggheten för hyresgästerna. Åtgärder i fastig- heter kan exempelvis bestå av ett stärkt skalskydd och förbättrad belysning. Det genomförs också utbildning för medarbetare i att upptäcka våld i nära relationer hos hyresgäster. Bolagen samverkar också med andra aktörer för att öka tryggheten i närområdet. Ett exempel är ett samarbete som kallas för ”Trygga trappan” där bolagen och polisen gemensamt verkar för att öka tryggheten i trapphus och andra allmänna ytor. Bostadsbolagen mäter genom enkäter hyresgästernas upplevda trygghet, vilket är en utgångspunkt Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 20 (34) för vilka insatser som behöver göras. AB Stockholmshems utfall för 2025 är 84,5 procent, AB Familjebostäder 82 procent och AB Svenska Bostäder 81,3 procent. SISAB rapporterar att det ekonomiska utfallet för skadegörelse på stadens skolfastigheter fortsätter att minska och har halverats sedan 2022. Bolaget har både arbetat med ett allmänt förebyggande trygg- hetsarbete och med riktade insatser vid skolor med höga eller ökande skadekostnader. Bolaget har under 2025 särskilt arbetat med att öka tryggheten i och runt tomställda lokaler. 3.4.5 Beredskap Kommunernas beredskapsarbete regleras genom en rad olika lagar, förordningar och föreskrifter. Under de kommande åren väntas också ny lagstiftning träda ikraft som medför väsentligt utökade uppgifter för kommunerna, bland annat inom försörjningsberedskap och befolkningsskydd. Kommunstyrelsen beskriver i sin verksam- hetsberättelse att uppbyggnaden av en robust civil beredskap är långsiktig och kräver omfattande investeringar, vilket även medför ökade driftkostnader. Hur stor del av investeringarna som kommer att finansieras med statliga medel är oklart. Kommunfullmäktige beslutade 2024 om ett säkerhetsprogram med övergripande mål för säkerhetsarbetet. Ett antal anvisningar har tillkommit under 2024-2025 som fördjupar och konkretiserar delar av beredskaps- och säkerhetsarbetet. Ägardirektiv och bolagsord- ningar har setts över för att tydliggöra bolagens roll i förhållande till stadens åtaganden i det civila försvaret. Under 2026 kommer bland annat plan för krigsledning och krigsorganisation att revideras. Alla verksamheter ska också genomföra en risk- och sårbarhetsanalys. Inom ramen för den grundläggande granskningen har revisions- kontoret följt upp att bostads- och fastighetsbolagen tar ansvar för sitt bestånd av skyddsrum. Det pågår ett arbete med att inventera och rusta upp skyddsrummen där bolagen har kommit olika långt. I bostadsområden är åtgärderna i regel enkla, men det stora antalet skyddsrum leder till en betydande ekonomisk påverkan för bostads- bolagen. För specialskyddsrummen är åtgärderna i vissa fall tekniskt komplicerade och kan innebära att befintlig verksamhet behöver evakueras. Revisionskontoret konstaterar att det saknas en tydlig plan för hur driftsorganisationen ska se ut i händelse av höjd beredskap. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 21 (34) 3.4.6 Revisionskontorets bedömning, samhälle Revisionskontoret bedömer att det samhällsutvecklande arbetet delvis har bedrivits på ett ändamålsenligt sätt. Detta eftersom det finns stora avvikelser från kommunfullmäktiges målsättning avseende bostäder samt området klimat och miljö. Arbetet för att möta upp nya krav gällande säkerhet och beredskap har påbörjats. Medborgarundersökningen visar att invånarna i större utsträckning än förra året anser att det är tryggt i den stadsdel där de bor. Däre- mot är variationen mellan stadsdelsnämndsområdena fortfarande stor. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 22 (34) 4. Ekonomi Kommunallagen föreskriver att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning ska säkerställa en ändamålsenlig verksamhet och en effektiv hushållning av kommunens skattemedel. Styrningen ska leda till att värdet på kommunens tillgångar och eget kapital bibehålls så att inte kommande generationer belastas av de beslut som fattas idag. I begreppet ingår att säkerställa ekonomisk stabilitet på såväl kort som lång sikt. Revisorerna ska uttala sig om huruvida resultatet i den års- redovisning som kommunstyrelsen överlämnar till kommun- fullmäktige är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning. Stockholms stad har inte ett specifikt dokument som kallas God ekonomisk hushållning. Regler för ekonomisk förvaltning, inves- teringspolicy och de mål som kommunfullmäktige beslutar om utgör tillsammans stadens styrning för att uppnå god ekonomisk hushållning. I avsnitten som följer redogörs för utfallet för de finansiella målen, det ekonomiska resultatet i jämförelse med föregående år och budget samt för investeringar, kassaflöde och låneskuldens utveckling. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 23 (34) 4.1 Finansiella mål Kommunfullmäktige har fastställt fem finansiella mål. Samtliga mål utom ett uppnås. Nämndernas prognossäkerhet avviker 1,7 procent från justerad budget, vilket är en större avvikelse än tidigare år. Avvikelsen förklaras främst av att statsbidrag från Migrationsverket och Skolverket erhållits sent under året. Finansiella mål Bedöm- ning 2025 Utfall 2025 Utfall 2024 Utfall 2023 Stadens ekonomiska resultat enligt balanskravet ska uppgå till 0,1 mnkr Uppnås 1 652 mnkr 1 968 mnkr 3 184 mnkr Nettokostnader i förhållande till skatteintäkter, utjämning och generella statsbidrag ska inte överstiga 100 % Uppnås 98,5 % 99,1 % 90,3 % Soliditeten ska inte understiga 34 % inkl. pensionsåtaganden för staden eller den kommunala koncernen Uppnås 35 % 46 % 34 % 46 % 35 % 48 % Budgetföljsamheten ska vara 100 % Uppnås 98,5 % 99,1 % 99,3 % Prognossäkerheten i tertialrapport 2, jämfört med utfallet, högst +/- 1 % Uppnås ej 1,7 % 0,6 % 0,5 % Revisionskontoret bedömer att samtliga nämnder bedrivit verksam- heten från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. För de kommunala bolagen finns avvikande bedömningar för tre bolag. Mässfastigheter i Stockholm AB/Stockholmsmässan AB, Stockholm Globe Arena Fastigheter AB och Stockholms Hamn AB når inte upp till kommunfullmäktiges resultatkrav. För ytterligare information se rapporter på webbplatsen start.stockholm/revision . 4.2 Årets resultat Den kommunala koncernens resultat 2025 uppgår till 4 367 mnkr (2 482 mnkr). Nedan redovisas resultatet för året i jämförelse med 2024 och budget för staden respektive bolagskoncernen. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 24 (34) 4.2.1 Staden I tabellen nedan redovisas stadens utfall 2025 i jämförelse med föregående år. Resultaträkning (mnkr) Utfall 2025 Utfall 2024 Förändring Verksamhetens intäkter 15 807 15 708 99 varav jämförelsestörande intäkter 1 410 1 781 -372 Verksamhetens kostnader, inkl. reservering central medelreserv 69 454 68 191 1263 varav jämförelsestörande kostnader 353 11 342 Avskrivningar 3 119 2 800 319 Verksamhetens nettokostnader 56 767 55 283 1 483 Skatteintäkter m.m. 60 219 57 637 2 582 Verksamhetens resultat 3 453 2 354 1 099 Finansnetto 232 543 -311 Årets resultat 3 685 2 897 788 Årets resultat uppgår till 3 685 mnkr (2024, 2 897 mnkr). Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning har sammanlagt ökat med 4,5 procent i jämförelse med föregående år och uppgår till 60 220 mnkr (57 638 mnkr). Förändringen förklaras främst av att skatteunderlaget stärkts och att skattesatsen höjts med 24 öre. Verk- samhetens nettokostnader uppgick till 56 767 mnkr (55 283 mnkr), vilket är en ökning med 2,7 procent. Att kostnadsutvecklingen är relativt måttlig förklaras bland annat av att inflationen varit lägre under 2025 än 2024. Resultatet från den finansiella verksamheten uppgår till 232 mnkr och inkluderar stadens räntenetto och övriga finansiella intäkter och kostnader. Pensionsskulden värdesäkras genom index och påverkar därför driftskostnaderna. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 25 (34) Kommunfullmäktige budgeterar årligen för en ekonomi i balans men utan överskott (0,1 mnkr i resultat). Budgetavvikelser uppstår därför alltid och ska bland annat användas för att finansiera inves- teringar. Avvikelser från budgeterat resultat förklaras bland annat av att: • Realisationsvinster från försäljningar och intäkter från exploateringar inte budgeteras. Av årets resultat är 950 mnkr (1 369 mnkr 2024) intäkter från försäljningar och exploateringar. • Nämnderna redovisar ett överskott om 887 mnkr, jämfört med budget (504 mnkr 2024). Facknämndernas överskott är 518 mnkr (339). Alla facknämnder redovisar överskott, förutom idrottsnämnden och valnämnden vilka redovisar mindre negativa avvikelser. Samtliga stadsdelsnämnderna redovisar överskott på sammantaget 369 mnkr (165 mnkr). • Övriga poster. Cirka 1 800 mnkr förklaras bland annat av lägre uppräkning av pensionsskuld (517 mnkr) samt att medel för oförutsedda händelser och stöd till verksamheten inte förbrukats fullt ut (1 062 mnkr). Årets resultat har inte belastats av de utbetalningar som avser medfinansiering av infrastruktur enligt Stockholms- och Sverigeöverenskommelserna. Utbetalningarna tas mot tidigare avsättningar. Under året har drygt 1,2 mdkr utbetalats. Utbetal- ningar för bussterminalen vid Slussen uppgick till cirka 0,3 mdkr. Prognosen för kvarstående utbetalningar för stadens samlade åtagande efter år 2026 uppgår till cirka 7 mdkr. 4.2.2 Bolagskoncernen Bolagskoncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatt upp- går till 863 mnkr, vilket är 473 mnkr högre än kommunfullmäktiges resultatkrav. Resultatet efter skatt är 539 mnkr (94 mnkr 2024). Bolagskoncernen lämnar ingen aktieutdelning enligt beslut i kommunfullmäktige. Ursprungligen var 340 mnkr budgeterat i utdelning till staden. Finansnettot avviker med 167 mnkr (7 procent) mot budget, vilket förklaras av lägre räntekostnader än budgeterat. Skillnaden förklaras av att den genomsnittliga låneräntan varit lägre under året samt av att investeringar inte har genomförts enligt plan. Genomförande- graden är cirka 82 procent. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 26 (34) Moderbolaget redovisar ett utfall om 314 mnkr, jämfört med kommunfullmäktiges resultatkrav om 60 mnkr. Avvikelsen förklaras bland annat av att bolagets finansnetto är 186 mnkr högre än budget till följd av en utdelning från Stockholm Exergi AB på 179 mnkr, vilken inte var budgeterad. Flera dotterbolag redovisar starkare resultat än kommunfullmäk- tiges resultatkrav. De största positiva avvikelserna redovisar: • Stockholms Vatten och Avfall AB, 444 mnkr jämfört med 68 mnkr. Bolagets höjda taxor har bidragit till att stärka resultatet. Kostnader för entreprenader, personal och räntor är också lägre än budgeterat. • AB Svenska Bostäder, 263 mnkr jämfört med 90 mnkr. Kostnaderna för fastighetsskötsel, administration samt räntor och avskrivningar har varit lägre än budgeterat. • AB Stockholmshem, 424 mnkr jämfört med 255 mnkr. En tidigare nedskrivning har återförts och därmed stärkt resultatet (100 mnkr). • Stockholms Stads Parkering AB, 182 mnkr jämfört med 80 mnkr. Intäkterna har ökat till följd av hyreshöjningar och högre intäkter från besöksparkering samt lägre kostnader för snöröjning, underhåll m.m. Följande dotterbolag redovisar resultat som är lägre än kommunfull- mäktiges resultatkrav. De största negativa avvikelserna redovisar: • Stockholms hamn AB, -494 mnkr jämfört med -123 mnkr. Avvikelsen förklaras av en nedskrivning av värdet på Norviks Hamn (-440 mnkr). • Mässfastigheter i Stockholm AB/Stockholmsmässan AB, - 168 mnkr jämfört med 100 mnkr. Avvikelsen förklaras av lägre intäkter än budget och att bolagets kostnader inte sänkts i tillräcklig omfattning för att möta de lägre intäkt- erna. • Stockholm Globe Arena Fastigheter AB, -169 mnkr jämfört med -162 mnkr. Avvikelsen motsvarar 6 procent av bolagets omslutning och förklaras bland annat av högre räntekostnad- er. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 27 (34) 4.3 Investeringar Den kommunala koncernens bruttoinvesteringar uppgår till 19 391 mnkr (21 151 mnkr), medan nettoinvesteringarna uppgår till 18 197 mnkr (19 985 mnkr). För den kommunala koncernen upp- gick egenfinansieringsgraden till 70 procent (59 procent). 4.3.1 Staden Stadens bruttoinvesteringar uppgår till 8 008 mnkr (8 809 mnkr). Netto uppgår investeringarna till 6 814 mnkr (7 643 mnkr), vilket är 445 mnkr lägre än budget. Stadens egenfinansieringsgrad avseende investeringar uppgick till 94 procent (92 procent). Årets genomförandegrad uppgick till 94 procent (92 procent). Genomförandegrad mäter hur mycket av årets investeringsram som förbrukats under året, men har ingen koppling till projektens fram- drift. Störst avvikelse från investeringsram, liksom tidigare år, redovisar fastighetsnämnden om 335 mnkr (627 mnkr). Nämnden redovisar att avvikelser främst beror på förseningar avseende större idrotts- investeringar. Bland annat gällande Brännkyrkahallen, Älvsjöbadet samt Vällingby sim- och idrottshall. Stadens största (över 1 mdkr) pågående genomförandeprojekt anges i tabellen nedan. Exploateringsnämnden ansvarar för samtliga projekt. Projekt (mnkr) Beräknad totalutgift Upparbetat tom 251231 Prognos- avvikelse mot beslut Hagastaden 10 355 7 083 28 Slussen 20 860 11 147 -114 Hornsbergskvarteren 1 302 814 112 Stadshagen 1 010 488 -365 Kolkajen-Ropsten 1 033 183 -1,5 Gasverket 1 404 716 -62,8 Gasklocka 2 1 008 693 46 Bromstensstaden etapp 1 och 2 1 375 724 -65 Slakthusområdet etapp 1 1 020 465 -10 Årstafältet, etapp 1 2 336 1 253 -225 Årstafältet, etapp 2 och 3 2 161 1 140 -120 Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 28 (34) 4.3.2 Bolagskoncernen Bolagskoncernen genomförde 2025 investeringar för 11 480 mnkr (12 802 mnkr). Den totala investeringsramen uppgick till 13 998 mnkr. Årets egenfinansieringsgrad uppgick till cirka 60 procent (genomförandegrad cirka 82 procent). Bostadsbolagen står tillsammans för en budgetavvikelse på 1 612 mnkr eller 64 procent från årets investeringsram. Avvikelsen förklaras av att planerade investeringsprojekt inte kommit igång till följd av bristande lönsamhet i projekten. Bolagskoncernens största (över 1 mdkr) pågående genomförande- projekt anges i tabellen nedan (mnkr). Projekt Total utgift Upparbetat tom 251231 Prognos- avvikelse mot beslut Stockholms framtida avloppsrening (SFA) (Stockholm vatten och avlopp AB) 19 500 13 614 6 mnkr högre än budget Mässtunneln (Stockholm vatten och avlopp AB) 1 061 401 1 mnkr högre än budget Årstafältet etapp 1 (Stockholm vatten och avlopp AB) 1 136 976 46 mnkr lägre än budget Grovrening Sickla del 2 installationer (Stockholm vatten och avlopp AB) 1 379 538 95 mnkr lägre än budget Plankan (AB Svenska bostäder) 1 097 1 089 8 mnkr lägre än budget Persikan (AB Stockholmshem) 1 010 875 20 mnkr lägre än budget 4.4 Lån Den kommunala koncernens externa låneskuld, som till största delen avser bolagens investeringar, uppgår brutto till 84 756 mnkr (83 468 mnkr). Det är en ökning med 1 287 mnkr från föregående år. Netto uppgår låneskulden till 81 598 mnkr (77 873 mnkr), vilket är en ökning med 3 785 mnkr. Den samlade låneskulden ligger inom finanspolicyns ram som uppgår till 110 000 mnkr. Låneramen har utökat med 50 000 mnkr sedan 2019. Staden tar upp lån både till fast och rörlig ränta på inhemsk och internationell lånemarknad. Ränte- och valutarisk säkras genom handel med derivat. Den genomsnittliga räntebindningstiden för den externa skuldportföljen uppgick på balansdagen till 2,0 år (2,1 år). Enligt finanspolicyn ska den genomsnittliga bindningstiden vara mellan 1,25 och 3,75 år. Exklusive beaktande av ränteswappar, uppgick den genomsnittliga räntebindningstiden till 1,6 år (1,8 år). Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 29 (34) På balansdagen uppgick ränteförfall inom ett år till 42,8 procent (40,8 procent, max. 75 procent enligt policyn). Finansieringsrisker hanteras genom att sprida tidpunkten för omsättning av lån. På balansdagen förföll 17,3 procent (19,4 procent, max. 30 procent enligt policy). 4.5 Revisionskontorets bedömning Revisionskontoret bedömer att stadens verksamhet i huvudsak har bedrivits från ekonomisk synpunkt på ett tillfredsställande sätt. Resultatet som redovisas i årsredovisningen är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat om för att uppnå god ekonomisk hushållning. Stockholms stad uppnår balanskravsresultatet för 2025. Av de fem finansiella mål som kommunfullmäktige beslutat om uppnås alla utom nämndernas prognossäkerhet. Soliditeten har under de senaste tre åren legat stabilt runt 35 procent (staden), vilket är i nivå med genomsnittet för riket. Verksamheten, exklusive investeringsverksamheten, har i huvudsak genomförts i enligt med plan. För kärnverksamheten (socialtjänst och pedagogisk verksamhet, se avsnitt 3) står verksamhetens kost- nader i huvudsak i rimlig proportion till de ekonomiska ramar som kommunfullmäktige tilldelat och de målsättningar som finns för området. För områdena klimat och miljö finns väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges mål. För flera mål är verksamhetens rådighet begränsad. Även när det gäller bostäder finns väsentliga avvikelser från kommunfullmäktiges mål. Exploateringsnämnden och bostads- bolagen har bedömt att det inte är möjligt att exploatera mark och bygga bostäder till en rimlig kostnad. Det betyder att det finns en målkonflikt mellan att bygga bostäder och att säkerställa en lång- siktigt hållbar ekonomi. Det arbete som den kommunala koncernen genomfört för att säkerställa lönsamhet i projekt och för att i tidigt skede identifiera icke lönsamma projekt är en viktig del i ekonomi- styrningen för att upprätthålla god ekonomisk hushållning. Till följd av att investeringsverksamheten är omfattande, räcker inte årets överskott för staden eller för den kommunala koncernen för att finansiera investeringsverksamheten. För staden finansieras inves- teringar till 92 procent med egna medel och bolagskoncernens in- vesteringar finansieras till 60 procent. Detta trots att årets budgeter- ade investeringsramar inte förbrukats till fullo (genomförandegrad staden 92 procent, bolagskoncernen 82 procent). Revisionskontorets bedömning är att egenfinansieringsgraden behöver öka. Nettoskuld- en ökade med 3,7 mdkr. Den externa låneskulden uppgick till Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 30 (34) 84,8 mdkr på balansdagen. Av investeringsvolymen avsåg 5,2 mdkr va-verksamhet där framtida avskrivningar, amorteringar och drifts- kostnader ska finansieras inom va-kollektivet. Varje generation ska stå för sina egna kostnader. Verksamheten be- höver över tid ge ett tillräckligt överskott för att kostnader inte ska vältras över på kommande generationer. Vad som är tillräckligt överskott är en bedömning av kommunens framtida utveckling, med hänsyn till demografi och ekonomi. Stadsrevisionen granskade 2024 kommunstyrelsens styrning för att upprätthålla god ekonomisk hus- hållning. Bedömningen var att kommunstyrelsen behöver utveckla och stärka ekonomistyrningen för att säkerställa att god ekonomisk hushållning fortsätter att upprätthållas för kommande generationer mot bakgrund av den omfattande investeringsverksamheten. Kommunstyrelsen rekommenderades bland annat att se över de finansiella målen för att stärka den långsiktiga ekonomistyrningen och för att målen i högre utsträckning ska omfatta bolagskoncernen. De finansiella målen har inte förändrats sedan granskningen. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 31 (34) 5. Intern kontroll Revisorerna ska enligt kommunallagen och aktiebolagslagen bedöma om nämnder och bolag bedrivit verksamheten med tillräcklig intern kontroll. En tillräcklig intern kontroll betyder att det finns en styrning och uppföljning som bidrar till måluppfyllelse, ändamålsenlig verksamhet och regelefterlevnad. Den interna kontrollen syftar även till att förebygga fel och oegentligheter. Varje nämnd och bolag ansvarar för att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig i sin verksamhet. Kommunstyrelsen har uppsikt över både bolag och nämnder, vilket även inkluderar intern- kontrollarbetet. Stockholms Stadshus AB svarar för styrning, kontroll, uppföljning och löpande översyn av dotterbolagens verksamheter. Kommunstyrelsen har under året utvärderat det integrerade led- ningssystemet (ILS) samt reviderat modellen för systematisk intern kontroll. I övrigt har kommunstyrelsen fokuserat på att stärka den interna kontrollen inom områdena inköp och avtalstrohet, ekonomi- administration, informationssäkerhet samt för att förebygga väl- färdsbrott. Följande nämnder och bolag bedöms delvis ha en tillräcklig intern styrning och kontroll. Vilka avvikelser som identifierats för respek- tive nämnd och bolag framgår av revisionsrapporter som finns tillgängliga på webbplatsen start.stockholm/revision . Facknämnder: • Exploateringsnämnden • Fastighetensnämnden • Förskolenämnden • Kulturnämnden • Kyrkogårdsnämnden • Trafiknämnden • Utbildningsnämnden Stadsdelsnämnder: • Bromma • Farsta • Hägersten-Älvsjö • Järva • Skärholmen Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 32 (34) Bolag: • AB Familjebostäder • AB Stockholmshem • AB Svenska Bostäder • Kulturhuset Stadsteatern AB • Mässfastigheter i Stockholm AB • St:Erik Markutveckling AB • Stockholms Hamn AB • Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) 5.1 Revisionskontorets bedömning Revisionskontorets samlade bedömning är att den interna kontrollen i kommunkoncernens verksamhet i huvudsak är tillräcklig. Även om den interna kontrollen som helhet bedöms vara tillräcklig är intern kontroll ett utvecklingsområde för flera nämnder och bolag. Väsentlighets- och riskanalysen samt internkontrollplanen behöver utvecklas för flera bolag och nämnder. Även arbetet med att genomföra systematiska kontroller samt dokumentation behöver stärkas. Det finns också ett mönster från årets granskningar, och även tidigare års granskningar, som visar att avtalsuppföljning generellt är ett utvecklingsområde. Det samma gäller även social- tjänstens dokumentation av individärenden. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 33 (34) 6. Årsredovisning och räkenskaper Revisorerna ska bedöma om årsredovisning är upprättad i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning (LKBR), Rådet för kommunal redovisnings (RKR) rekommendationer samt i enlig- het med god redovisningssed. Granskning har genomförts utifrån standard för kommunal räken- skapsrevision. Yttrandet från sakkunnigt biträde för räkenskaps- revision finns tillgängligt på webbplatsen start.stockholm/revision . Nedan redovisas ett urval av de iakttagelser som gjorts i samband med årets granskning. 6.1 Investeringsredovisning I årets granskning av investeringsverksamheten har noterats att investerande nämnder, på ett strukturerat sätt, behöver utveckla uppföljningen av om ej aktiverade projektutgifter ska kvarstå eller kostnadsföras. Det finns flera projekt där aktiviteten varit låg under året, vilket kan indikera förgäveskostnader. I granskningen har även identifierats att några typer av utgifter, exempelvis rivning och sanering, för vissa projekt redovisats felaktigt. Vidare visar gransk- ningen att vissa specifika redovisningsfrågor, kopplade till redovis- ning av investeringar, behöver analyseras för att säkerställa en korrekt redovisning. Det gäller återköp av tomträttsavgälder och kostnader för ledningsflyttar vid exploateringsprojekt. I granskningsarbetet har det varit svårt att få en tydlig och samlad bild av investeringsverksamheten. Exempelvis redovisas exploa- teringsnämndens investeringsprojekt i flera bilagor till verksam- hetsberättelsen. Det ges dock ingen tydlig och samlad information om investeringsportföljen i sin helhet. Mot bakgrund av att inves- teringsverksamheten representerar väsentliga värden i stadens balansräkning, anser revisionskontoret att det är viktigt att rapport- eringen förbättras. Detta för att såväl nämnderna som kommun- styrelsen ska få en tydlig bild av investeringsverksamheten för att kunna fatta välgrundade beslut. 6.2 Leasing Årets granskning visar att staden inte fullt ut följer RKR:s rekommendation avseende leasing. RKR anger att hyresavtal ska klassas som finansiella om leasingperioden omfattar större delen av leasingobjektets ekonomiska livslängd, även om äganderätten inte övergår till den som hyr objektet. I staden redovisas alla avtal som operationella leasingavtal. Årsrapport 2025 Stockholms stad Sida 34 (34) 6.3 Processer och rutiner För att säkerställa att räkenskaperna ger en rättvisande bild behöver underlag till bokföring och redovisning vara korrekta. Processer och rutiner ska vara utformade så att en tillräcklig intern kontroll upp- nås. Årets granskning visar på några områden där nämnderna inte fullt ut efterlever kommunfullmäktiges regelverk för ekonomisk förvaltning. Kommunstyrelsen behöver därför stärka uppsikten över nämndernas följsamhet till regelverket. Utförlig information finns i revisionskontorets årsrapporter för respektive nämnd och bolag (se webbplatsen start.stockholm/revision ). Granskningen visar att: • Nämnderna behöver säkerställa att kontroller genomförs i enlighet med tillämpningsanvisningar för intern kontroll av lönehantering. • Nämnderna, och några av bolagen, behöver säkerställa att register för anläggningstillgångar och korttidsinventarier är aktuella och fullständiga samt att avvikelser följs upp. • Stadsdelsnämnderna behöver stickprovsvis granska utförare inom äldreomsorg för att minska risken för oegentligheter och välfärdsbrott. 6.4 Revisionskontorets bedömning Revisionskontoret bedömer att stadens årsredovisning 2025, i allt väsentligt, upprättats i enlighet med lag om kommunal bokföring och redovisning samt i huvudsak följer god redovisningssed. Årsredovisningen ger en i huvudsak rättvisande bild av årets resultat och ställning. De avvikelser som noterats i granskningen bedöms inte ha en väsentlig påverkan på stadens eller den kommunala koncernens finansiella ställning.