← Tillbaka till arkivet
Miljö Bromma Miljö- och hälsoskyddsnämnden · Möte 2026-08-25 · Kortfattat 2026-08-27

Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslog en motion från Johan Paccamonti (M) om ett skyddsprogram för Brommas grönområden. Motionen ville bland annat se över befintliga markanvisningar, upphäva förtätningsuppdrag för Bromma, och genomföra en trafikanalys för att styra framtida bygglov. Moderaterna reserverade sig mot beslutet och ville att nämnden skulle tillstyrka motionen.
Detta ärende har uppdaterats med information från protokollet för mötet den 2026-08-25.

Bilagor

Från originalhandlingen
[§7 den 25 augusti 2026, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden .pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 7/2026 2026-08-25 Protokoll 7/2026 fört vid Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde tisdagen den 25 augusti 2026 kl. 17:00-17:10, Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset Ledamöter Åsa Lindhagen (MP) Ordförande Elin Hjelmestam (L) Vice ordförande Felicia Schartner Giertta (S) Fredrik Pettersson (S) Bjarne Snis Sigtryggsson (S) Celal Altun (S) Frida Nehrfors Hultén (V) Leo Müller (V) Torbjörn Erbe (M) Fritz Lennaárd (M) Elin Böhlin (M) Anders Edin (SD) Ashna Ibrahim (C) Ersättare Elsa Wiberg (S) Carl Housten (S) Jonas Santesson (V) Eva Darolf Linnros (V) Torbjörn Ebérus (M) Josefine Axelsson (M) Maja Boström (C) Övriga närvarande Lykke Ask Nämndsekreterare Monika Gerdhem Avdelningschef Mikael Nyberg Avdelningschef Daniel Persson Avdelningschef Maria Svanholm Avdelningschef Björn Söderlund Utvecklingschef Emily Tjäder Avdelningschef Malin Täppefur Avdelningschef Malin Frisk Borgarrådssekreterare Andreas Eriksson Borgarrådssekreterare Erica Fiume Tjänsteman Anna Nilheimer Avdelningschef Lars-Gunnar Brundin Personalföreträdare Justerare Åsa Lindhagen, Elin Hjelmestam Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 7/2026 2026-08-25 Datum för justering 2026-08-26 Paragraf §7 Sekreterare Lykke Ask Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 7/2026 2026-08-25 § 7 Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/468 Ecos dnr 2026-11203 MF 2026/81 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag: 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation Samtliga ledamöter för moderaterna reserverar sig med hänvisning till sitt förslag. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut 1. Ordföranden Åsa Lindhagen (MP), Felicia Schartner Giertta m.fl. (S), Frida Nehrfors Hultén m.fl. (V), vice ordföranden Elin Hjelmestam (L), Anders Edin (SD) och Ashna Ibrahim (C) föreslår (se beslutet). 2. Torbjörn Erbe m.fl. (M) föreslår att nämnden beslutar att tillstyrka motionen samt att därutöver anföra följande: Det är glädjande att miljöförvaltningen i stora delar vår uppfattning om grönskans grundläggande värde och att Stockholms grönska ska skyddas. Men denna motion är ett svar på ett specifikt politiskt hot: den rödgröna majoritetens uttalade ambition att systematiskt förtäta Bromma. Stadens övergripande planer är välkomna, men de blir otillräckliga när den politiska viljan är att exploatera enskilda stadsdelar. Därför krävs ett riktat skydd. Motionens förslag om att upphäva de politiska förtätningsuppdragen, se över markanvisningar och skydda hotade pärlor som Solviksängen och Myrberget är direkta och nödvändiga åtgärder för att Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 7/2026 2026-08-25 motverka detta. Principen måste vara att bygga på redan exploaterad mark, inte i värdefulla grönområden. En hållbar stadsutveckling kräver också att infrastrukturen och samhällsservicen hänger med. Att bygga utan en plan för trafik, skolor och förskolor är oansvarigt. Kraven på en bindande trafikanalys och säkerställd service är därför ofrånkomliga. Slutligen handlar det om att bygga en stad som stockholmarna vill ha. Genom att stärka småhus- och villastrategin värnar vi Brommas uppskattade, blandade karaktär. Beslutsgång Ordföranden Åsa Lindhagen (MP) ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag som stöds av ordföranden Åsa Lindhagen (MP), Felicia Schartner Giertta m.fl. (S), Frida Nehrfors Hultén m.fl. (V), vice ordföranden Elin Hjelmestam (L), Anders Edin (SD) och Ashna Ibrahim (C). Handlingar i ärendet • MF 2026/81-2 07 2026-11203 Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden (KS 2026_468) • MF 2026/81-3 07 2026-11203 Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Bromma grönområden Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Åsa Lindhagen 2026-08-26 Elin Hjelmestam 2026-08-26 --- [07 2026-11203 Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden (KS 2026_468).pdf] Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Inledning Stockholm är en stad som kombinerar tät stadsbebyggelse, grönska och närheten till vatten på ett sätt som är unikt i världen. Det är just samspelet mellan dessa tre element som gör Stockholm till en av Europas vackraste och mest attraktiva städer – en stad som stockholmarna älskar och som turister från hela världen vallfärdar till. Den unika karaktären förutsätter att det råder en god balans mellan stadsmiljö, grönområden och vattenytor. Tyvärr har stadsbyggnadspolitiken under lång tid rört sig i fel riktning. Grönområden i Stockholms stad har byggts bort i en takt som är djupt oroande. Moderaterna har upprepade gånger lyft fram denna problematik. I en debattartikel i Dagens Industri (februari 2026) konstaterade Moderaterna att de senaste 25 åren har grönytor motsvarande hela Kungsholmens yta försvunnit till följd av förtätning och exploatering. I Bromma är problemet särskilt påtagligt: byggplaner har successivt ätit sig in i uppskattade och välbesökta grönområden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har dessutom särskilt pekat ut Bromma som ett område där grönska ska exploateras bort och deras målbild verkar vara att bygga om en grön stadsdel till att bli en grå stadsdel. Grönområden är inte en lyx – de är en nödvändighet. De bidrar till biologisk mångfald, renar luft, minskar buller, motverkar översvämningsrisker och är avgörande för stockholmarnas hälsa och välmående. Varje gångväg, varje skogsridå och varje öppen äng som bebyggs är en förlust som inte kan återtas. Stockholmarna förtjänar en stad som värnar om dessa kvaliteter lika omsorgsfullt som den värnar om bostadsförsörjning och tillväxt. I Bromma är det dessutom så att grönskan finns i alla delar stadsdelen oavsett om det är villakvarter eller flerfamiljshus. Oavsett upplåtelseform eller typ av bebyggelse är Bromma en grön stadsdel. För att vända utvecklingen och ge Brommas grönområden ett verkligt skydd föreslår jag att kommunfullmäktige antar ett skyddsprogram för Brommas grönområden, bestående av tre sammanhängande delar. Del 1: Bygg på industrimark – inte i grönområden När Stockholm växer så växer Sverige. Det är därför självklart att kunna bygga nytt även i Bromma. Den grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara att i första hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt industrimark och gamla verksamhetsområden. Det finns i dag ett antal markanvisningar i Bromma som berör grönområden och som bör ses över i sin helhet. Syftet med översynen ska vara att minimera intrånget i grönområden i Bromma och att värna så mycket grönska som möjligt Samma princip bör tillämpas på befintliga detaljplaner som medger bebyggelse i grönområden. Även dessa ska ses över med syfte att säkerställa att de inte möjliggör en ovarsam exploatering som står i strid med Brommas gröna karaktär. Berörda förvaltningar ska dessutom ges i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur befintliga grönområden kan ges ett förstärkt juridiskt och planeringsmässigt skydd, det kan exempelvis handla om att inrätta fler naturreservat eller biotopskyddsområden. Exempel på sådana områden är område 25 vid Solviksängen samt Myrberget i Traneberg, vilka är exempel på välbesökta och biologiskt värdefulla naturmiljöer som riskerar att exploateras utan ett tydligare skydd. De uppdrag som S-V-MP-majoriteten gett till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden om att förbereda Bromma för förtätning bör även upphävas. Istället bör inriktningen vara att värna grönområden och säkerställa att byggnationen går i linje med den typ av bebyggelse som brommaborna vill se. Det är framförallt de här två uppdragen som pekar ut riktningen för S-V-MP-majoritetens önskan om att bygga bort Brommas grönområden och de uppdragen behöver därför avbrytas. • Ett samlat arbete för att tillskapa fler hyresrätter i södra Bromma ska genomföras. (Exploateringsnämnden) • Stadsbyggnadsnämnden ska bidra till att alla områden i staden har en mer blandad bebyggelse. Fler flerbostadshus ska byggas i områden som domineras av villor och fler hyresrätter byggas i områden som domineras av bostadsrätter och ägt boende. Del 2: Bygg bara så mycket som Brommas trafik klarar av En allvarlig brist i dagens stadsbyggnadsplanering är att nybyggnation godkänns utan att konsekvenserna för trafik och infrastruktur utreds i tillräcklig utsträckning. I Bromma är detta ett växande problem. Bromma är en stadsdel med begränsad kapacitet i vägnätet och ett kollektivtrafiksystem som redan i dag är väl använt. Ny bebyggelse i stor skala kan inte genomföras utan att det samtidigt planeras för hur trafiken ska hanteras. En samlad trafikanalys bör genomföras för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar faktiskt klarar av, med hänsyn till både biltrafik och kollektivtrafik. Resultatet av denna analys bör bli styrande: ny bebyggelse ska inte godkännas om det inte också finns en plan för hur en fungerande trafiklösning ska säkerställas. Särskilt fokus bör riktas mot Brommaplan, som utgör en central knutpunkt i Brommas infrastruktur och som i dag präglas av köer, trängsel och otillräcklig kapacitet. En särskild Brommaplansförhandling bör inledas med syfte att uppnå bred politisk enighet om åtgärder för att förbättra trafikflödet och göra Brommaplan till en fungerande och trivsam knutpunkt för både kollektivtrafikresenärer och bilister. Del 3: Bygg den stad som stockholmarna vill ha Bromma är en del av Stockholm som präglas av en varierad och uppskattad bebyggelsestruktur – villor, radhus, mindre hyreshus och naturmark samsas i en miljö som lockar barnfamiljer och bostadssökande som värdesätter luft, grönska och närheten till naturen. Denna karaktär är ett av Brommas största mervärden och bör aktivt värnas. Den småhus- och villastrategi som togs fram under perioden 2018–2022 speglar stockholmarnas faktiska bostadspreferenser. Strategin bör ges större tyngd inom den fysiska planeringen, så att det inte kan åsidosättas av enskilda bygglovs- eller detaljplanebeslut. Vidare bör det fastslås som en planeringsregel att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma, i syfte att bevara den blandade bebyggelsestrukturen. Slutligen är det avgörande att varje ny bebyggelse inkluderar en plan för nödvändig samhällsservice. Skolor, förskolor och annan välfärd måste finnas i tillräcklig utsträckning i relation till det växande invånarantalet. Om tillräcklig kapacitet saknas måste dessa insatser planeras in som en del av exploateringsprocessen. Yrkanden Med anledning av det ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar: Att befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt Att berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg. Att upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden Att en trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov. Att en särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde. Att småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden. Att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma. Att varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen. --- [07 2026-11203 Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Bromma grönområden.pdf] Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Fleminggatan 4 Box 8136 10420 Stockholm malin.jigrud@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (3) Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/468 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna miljöförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bakgrund Kommunstyrelsen har remitterat motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden, för synpunkter senast 2026-09-15. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att: • Befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt. • Berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg. • Upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden. • En trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov. • En särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde. • Småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden. • Möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma. • Varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen. Handläggare Malin Jigrud Telefon: 08-508 28 707 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-08-25, p. 7 Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 2026-11203 2026-05-06 Fleminggatan 4 Box 8136 10420 Stockholm malin.jigrud@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr 2026-11203 Sida 2 (3) Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Förvaltningens synpunkter och förslag Miljöförvaltningen delar motionärens uppfattning att grönska och natur är en grundläggande nödvändighet att värna i den fortsatta stadsutvecklingen. Innan specifika stadsdelsområden pekas ut för stärkt skydd bör arbetet med att skydda och stärka stadens natur ske stadsövergripande i linje med det första målet i stadens miljöprogram 2030 om en rättvis och inkluderande omställning. Det arbetet pågår inom ramen för arbetet med Stockholms stads översiktsplan. För att bevara och stärka den biologiska mångfalden, och säkerställa att grönområden fortsatt ska kunna användas för rekreation och friluftsliv har Stockholms stad i år inrättat tre nya naturreservat, Ålstenskogen-Storskogens naturreservat, Majroskogens naturreservat samt Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat. Därutöver har tio biotopskyddsområden bildats under 2024-2026. Två av dessa områden, Olovslunden (3,5 ha) och Nockebyhov (4,9 ha), ligger i Bromma. Vidare ska kommunstyrelsen i samarbete med exploaterings- nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnads- nämnden, utifrån policyn för skydd av natur, utreda vilka områden i staden som bör bli föremål för fördjupade studier om de är lämpliga som naturreservat eller biotopskyddsområden (Stockholms stads budget 2026). Vad gäller exploatering av naturmark framför motionären att ”Den grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara att i första hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt industrimark och gamla verksamhetsområden.”. Miljöförvaltningen instämmer i att exploatering av värdefull naturmark bör undvikas så långt det går, exempelvis genom att utveckla redan ianspråktagen mark. Det är förvaltningens uppfattning att staden arbetar utifrån en sådan princip där det är möjligt. Samlokalisering av industriverksamheter tillsammans med exempelvis bostäder kan dock påverka verksamheternas långsiktiga utveckling på platsen. Lämpligheten av den exploatering som föreslås behöver därför bedömas i varje enskilt fall. Anna Hadenius Maria Svanholm Förvaltningschef Avdelningschef Tjänsteutlåtande Dnr 2026-11203 Sida 3 (3) Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Bilagor 1. Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.