← Tillbaka till arkivet
Stadsplanering Bromma Kommande möte Miljö- och hälsoskyddsnämnden · Möte 2026-08-25 · Kortfattat 2026-08-18

Brommas grönområden: Motion om skyddsprogram mot nybyggnation

En motion från Johan Paccamonti (M) föreslår ett skyddsprogram för Brommas grönområden. Det innebär bland annat att befintliga byggplaner som påverkar grönområden ska ses över, att man i första hand ska bygga på industrimark istället för grönområden, samt att en trafikanalys ska göras för att säkerställa att nybyggnation inte överbelastar trafiken i Bromma. Miljöförvaltningen delar uppfattningen att grönska är viktig att värna och nämner att staden redan arbetar med att skydda natur genom bland annat nya naturreservat och biotopskyddsområden, varav två ligger i Bromma.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-08-25. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.

Bilagor

Från originalhandlingen
[07 2026-11203 Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden (KS 2026_468).pdf] Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Inledning Stockholm är en stad som kombinerar tät stadsbebyggelse, grönska och närheten till vatten på ett sätt som är unikt i världen. Det är just samspelet mellan dessa tre element som gör Stockholm till en av Europas vackraste och mest attraktiva städer – en stad som stockholmarna älskar och som turister från hela världen vallfärdar till. Den unika karaktären förutsätter att det råder en god balans mellan stadsmiljö, grönområden och vattenytor. Tyvärr har stadsbyggnadspolitiken under lång tid rört sig i fel riktning. Grönområden i Stockholms stad har byggts bort i en takt som är djupt oroande. Moderaterna har upprepade gånger lyft fram denna problematik. I en debattartikel i Dagens Industri (februari 2026) konstaterade Moderaterna att de senaste 25 åren har grönytor motsvarande hela Kungsholmens yta försvunnit till följd av förtätning och exploatering. I Bromma är problemet särskilt påtagligt: byggplaner har successivt ätit sig in i uppskattade och välbesökta grönområden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har dessutom särskilt pekat ut Bromma som ett område där grönska ska exploateras bort och deras målbild verkar vara att bygga om en grön stadsdel till att bli en grå stadsdel. Grönområden är inte en lyx – de är en nödvändighet. De bidrar till biologisk mångfald, renar luft, minskar buller, motverkar översvämningsrisker och är avgörande för stockholmarnas hälsa och välmående. Varje gångväg, varje skogsridå och varje öppen äng som bebyggs är en förlust som inte kan återtas. Stockholmarna förtjänar en stad som värnar om dessa kvaliteter lika omsorgsfullt som den värnar om bostadsförsörjning och tillväxt. I Bromma är det dessutom så att grönskan finns i alla delar stadsdelen oavsett om det är villakvarter eller flerfamiljshus. Oavsett upplåtelseform eller typ av bebyggelse är Bromma en grön stadsdel. För att vända utvecklingen och ge Brommas grönområden ett verkligt skydd föreslår jag att kommunfullmäktige antar ett skyddsprogram för Brommas grönområden, bestående av tre sammanhängande delar. Del 1: Bygg på industrimark – inte i grönområden När Stockholm växer så växer Sverige. Det är därför självklart att kunna bygga nytt även i Bromma. Den grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara att i första hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt industrimark och gamla verksamhetsområden. Det finns i dag ett antal markanvisningar i Bromma som berör grönområden och som bör ses över i sin helhet. Syftet med översynen ska vara att minimera intrånget i grönområden i Bromma och att värna så mycket grönska som möjligt Samma princip bör tillämpas på befintliga detaljplaner som medger bebyggelse i grönområden. Även dessa ska ses över med syfte att säkerställa att de inte möjliggör en ovarsam exploatering som står i strid med Brommas gröna karaktär. Berörda förvaltningar ska dessutom ges i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur befintliga grönområden kan ges ett förstärkt juridiskt och planeringsmässigt skydd, det kan exempelvis handla om att inrätta fler naturreservat eller biotopskyddsområden. Exempel på sådana områden är område 25 vid Solviksängen samt Myrberget i Traneberg, vilka är exempel på välbesökta och biologiskt värdefulla naturmiljöer som riskerar att exploateras utan ett tydligare skydd. De uppdrag som S-V-MP-majoriteten gett till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden om att förbereda Bromma för förtätning bör även upphävas. Istället bör inriktningen vara att värna grönområden och säkerställa att byggnationen går i linje med den typ av bebyggelse som brommaborna vill se. Det är framförallt de här två uppdragen som pekar ut riktningen för S-V-MP-majoritetens önskan om att bygga bort Brommas grönområden och de uppdragen behöver därför avbrytas. • Ett samlat arbete för att tillskapa fler hyresrätter i södra Bromma ska genomföras. (Exploateringsnämnden) • Stadsbyggnadsnämnden ska bidra till att alla områden i staden har en mer blandad bebyggelse. Fler flerbostadshus ska byggas i områden som domineras av villor och fler hyresrätter byggas i områden som domineras av bostadsrätter och ägt boende. Del 2: Bygg bara så mycket som Brommas trafik klarar av En allvarlig brist i dagens stadsbyggnadsplanering är att nybyggnation godkänns utan att konsekvenserna för trafik och infrastruktur utreds i tillräcklig utsträckning. I Bromma är detta ett växande problem. Bromma är en stadsdel med begränsad kapacitet i vägnätet och ett kollektivtrafiksystem som redan i dag är väl använt. Ny bebyggelse i stor skala kan inte genomföras utan att det samtidigt planeras för hur trafiken ska hanteras. En samlad trafikanalys bör genomföras för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar faktiskt klarar av, med hänsyn till både biltrafik och kollektivtrafik. Resultatet av denna analys bör bli styrande: ny bebyggelse ska inte godkännas om det inte också finns en plan för hur en fungerande trafiklösning ska säkerställas. Särskilt fokus bör riktas mot Brommaplan, som utgör en central knutpunkt i Brommas infrastruktur och som i dag präglas av köer, trängsel och otillräcklig kapacitet. En särskild Brommaplansförhandling bör inledas med syfte att uppnå bred politisk enighet om åtgärder för att förbättra trafikflödet och göra Brommaplan till en fungerande och trivsam knutpunkt för både kollektivtrafikresenärer och bilister. Del 3: Bygg den stad som stockholmarna vill ha Bromma är en del av Stockholm som präglas av en varierad och uppskattad bebyggelsestruktur – villor, radhus, mindre hyreshus och naturmark samsas i en miljö som lockar barnfamiljer och bostadssökande som värdesätter luft, grönska och närheten till naturen. Denna karaktär är ett av Brommas största mervärden och bör aktivt värnas. Den småhus- och villastrategi som togs fram under perioden 2018–2022 speglar stockholmarnas faktiska bostadspreferenser. Strategin bör ges större tyngd inom den fysiska planeringen, så att det inte kan åsidosättas av enskilda bygglovs- eller detaljplanebeslut. Vidare bör det fastslås som en planeringsregel att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma, i syfte att bevara den blandade bebyggelsestrukturen. Slutligen är det avgörande att varje ny bebyggelse inkluderar en plan för nödvändig samhällsservice. Skolor, förskolor och annan välfärd måste finnas i tillräcklig utsträckning i relation till det växande invånarantalet. Om tillräcklig kapacitet saknas måste dessa insatser planeras in som en del av exploateringsprocessen. Yrkanden Med anledning av det ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar: Att befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt Att berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg. Att upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden Att en trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov. Att en särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde. Att småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden. Att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma. Att varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen. --- [07 2026-11203 Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Bromma grönområden.pdf] Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Fleminggatan 4 Box 8136 10420 Stockholm malin.jigrud@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (3) Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/468 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna miljöförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Bakgrund Kommunstyrelsen har remitterat motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden, för synpunkter senast 2026-09-15. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta att: • Befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt. • Berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg. • Upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden. • En trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov. • En särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde. • Småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden. • Möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma. • Varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen. Handläggare Malin Jigrud Telefon: 08-508 28 707 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-08-25, p. 7 Miljöförvaltningen Avdelningen för stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr 2026-11203 2026-05-06 Fleminggatan 4 Box 8136 10420 Stockholm malin.jigrud@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr 2026-11203 Sida 2 (3) Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Förvaltningens synpunkter och förslag Miljöförvaltningen delar motionärens uppfattning att grönska och natur är en grundläggande nödvändighet att värna i den fortsatta stadsutvecklingen. Innan specifika stadsdelsområden pekas ut för stärkt skydd bör arbetet med att skydda och stärka stadens natur ske stadsövergripande i linje med det första målet i stadens miljöprogram 2030 om en rättvis och inkluderande omställning. Det arbetet pågår inom ramen för arbetet med Stockholms stads översiktsplan. För att bevara och stärka den biologiska mångfalden, och säkerställa att grönområden fortsatt ska kunna användas för rekreation och friluftsliv har Stockholms stad i år inrättat tre nya naturreservat, Ålstenskogen-Storskogens naturreservat, Majroskogens naturreservat samt Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat. Därutöver har tio biotopskyddsområden bildats under 2024-2026. Två av dessa områden, Olovslunden (3,5 ha) och Nockebyhov (4,9 ha), ligger i Bromma. Vidare ska kommunstyrelsen i samarbete med exploaterings- nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnads- nämnden, utifrån policyn för skydd av natur, utreda vilka områden i staden som bör bli föremål för fördjupade studier om de är lämpliga som naturreservat eller biotopskyddsområden (Stockholms stads budget 2026). Vad gäller exploatering av naturmark framför motionären att ”Den grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara att i första hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt industrimark och gamla verksamhetsområden.”. Miljöförvaltningen instämmer i att exploatering av värdefull naturmark bör undvikas så långt det går, exempelvis genom att utveckla redan ianspråktagen mark. Det är förvaltningens uppfattning att staden arbetar utifrån en sådan princip där det är möjligt. Samlokalisering av industriverksamheter tillsammans med exempelvis bostäder kan dock påverka verksamheternas långsiktiga utveckling på platsen. Lämpligheten av den exploatering som föreslås behöver därför bedömas i varje enskilt fall. Anna Hadenius Maria Svanholm Förvaltningschef Avdelningschef Tjänsteutlåtande Dnr 2026-11203 Sida 3 (3) Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Bilagor 1. Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden
Originalhandlingen finns på meetingspublic.stockholm.se.