Brommas grönområden: Motion om skyddsprogram mot nybyggnation
En motion från Johan Paccamonti (M) föreslår ett skyddsprogram för Brommas grönområden. Det innebär bland annat att befintliga byggplaner som påverkar grönområden ska ses över, att man i första hand ska bygga på industrimark istället för grönområden, samt att en trafikanalys ska göras för att säkerställa att nybyggnation inte överbelastar trafiken i Bromma. Miljöförvaltningen delar uppfattningen att grönska är viktig att värna och nämner att staden redan arbetar med att skydda natur genom bland annat nya naturreservat och biotopskyddsområden, varav två ligger i Bromma.
Detta ärende ska behandlas vid mötet den 2026-08-25. Mötet har inte ägt rum ännu — du kan fortfarande göra din röst hörd genom att kontakta din lokala politiker.
Från originalhandlingen
[07 2026-11203 Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden (KS 2026_468).pdf]
Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas
grönområden
Inledning
Stockholm är en stad som kombinerar tät stadsbebyggelse, grönska och närheten till vatten på
ett sätt som är unikt i världen. Det är just samspelet mellan dessa tre element som gör
Stockholm till en av Europas vackraste och mest attraktiva städer – en stad som
stockholmarna älskar och som turister från hela världen vallfärdar till. Den unika karaktären
förutsätter att det råder en god balans mellan stadsmiljö, grönområden och vattenytor.
Tyvärr har stadsbyggnadspolitiken under lång tid rört sig i fel riktning. Grönområden i
Stockholms stad har byggts bort i en takt som är djupt oroande. Moderaterna har upprepade
gånger lyft fram denna problematik. I en debattartikel i Dagens Industri (februari 2026)
konstaterade Moderaterna att de senaste 25 åren har grönytor motsvarande hela
Kungsholmens yta försvunnit till följd av förtätning och exploatering. I Bromma är problemet
särskilt påtagligt: byggplaner har successivt ätit sig in i uppskattade och välbesökta
grönområden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har dessutom särskilt
pekat ut Bromma som ett område där grönska ska exploateras bort och deras målbild verkar
vara att bygga om en grön stadsdel till att bli en grå stadsdel.
Grönområden är inte en lyx – de är en nödvändighet. De bidrar till biologisk mångfald, renar
luft, minskar buller, motverkar översvämningsrisker och är avgörande för stockholmarnas
hälsa och välmående. Varje gångväg, varje skogsridå och varje öppen äng som bebyggs är en
förlust som inte kan återtas. Stockholmarna förtjänar en stad som värnar om dessa kvaliteter
lika omsorgsfullt som den värnar om bostadsförsörjning och tillväxt. I Bromma är det
dessutom så att grönskan finns i alla delar stadsdelen oavsett om det är villakvarter eller
flerfamiljshus. Oavsett upplåtelseform eller typ av bebyggelse är Bromma en grön stadsdel.
För att vända utvecklingen och ge Brommas grönområden ett verkligt skydd föreslår jag att
kommunfullmäktige antar ett skyddsprogram för Brommas grönområden, bestående av tre
sammanhängande delar.
Del 1: Bygg på industrimark – inte i grönområden
När Stockholm växer så växer Sverige. Det är därför självklart att kunna bygga nytt även i
Bromma. Den grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara att i första
hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt industrimark och gamla
verksamhetsområden. Det finns i dag ett antal markanvisningar i Bromma som berör
grönområden och som bör ses över i sin helhet. Syftet med översynen ska vara att minimera
intrånget i grönområden i Bromma och att värna så mycket grönska som möjligt
Samma princip bör tillämpas på befintliga detaljplaner som medger bebyggelse i
grönområden. Även dessa ska ses över med syfte att säkerställa att de inte möjliggör en
ovarsam exploatering som står i strid med Brommas gröna karaktär.
Berörda förvaltningar ska dessutom ges i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur
befintliga grönområden kan ges ett förstärkt juridiskt och planeringsmässigt skydd, det kan
exempelvis handla om att inrätta fler naturreservat eller biotopskyddsområden. Exempel på
sådana områden är område 25 vid Solviksängen samt Myrberget i Traneberg, vilka är
exempel på välbesökta och biologiskt värdefulla naturmiljöer som riskerar att exploateras
utan ett tydligare skydd.
De uppdrag som S-V-MP-majoriteten gett till exploateringsnämnden och
stadsbyggnadsnämnden om att förbereda Bromma för förtätning bör även upphävas. Istället
bör inriktningen vara att värna grönområden och säkerställa att byggnationen går i linje med
den typ av bebyggelse som brommaborna vill se. Det är framförallt de här två uppdragen som
pekar ut riktningen för S-V-MP-majoritetens önskan om att bygga bort Brommas
grönområden och de uppdragen behöver därför avbrytas.
• Ett samlat arbete för att tillskapa fler hyresrätter i södra Bromma ska genomföras.
(Exploateringsnämnden)
• Stadsbyggnadsnämnden ska bidra till att alla områden i staden har en mer blandad
bebyggelse. Fler flerbostadshus ska byggas i områden som domineras av villor och
fler hyresrätter byggas i områden som domineras av bostadsrätter och ägt boende.
Del 2: Bygg bara så mycket som Brommas trafik klarar av
En allvarlig brist i dagens stadsbyggnadsplanering är att nybyggnation godkänns utan att
konsekvenserna för trafik och infrastruktur utreds i tillräcklig utsträckning. I Bromma är detta
ett växande problem. Bromma är en stadsdel med begränsad kapacitet i vägnätet och ett
kollektivtrafiksystem som redan i dag är väl använt. Ny bebyggelse i stor skala kan inte
genomföras utan att det samtidigt planeras för hur trafiken ska hanteras.
En samlad trafikanalys bör genomföras för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas
trafiklösningar faktiskt klarar av, med hänsyn till både biltrafik och kollektivtrafik. Resultatet
av denna analys bör bli styrande: ny bebyggelse ska inte godkännas om det inte också finns en
plan för hur en fungerande trafiklösning ska säkerställas.
Särskilt fokus bör riktas mot Brommaplan, som utgör en central knutpunkt i Brommas
infrastruktur och som i dag präglas av köer, trängsel och otillräcklig kapacitet. En särskild
Brommaplansförhandling bör inledas med syfte att uppnå bred politisk enighet om åtgärder
för att förbättra trafikflödet och göra Brommaplan till en fungerande och trivsam knutpunkt
för både kollektivtrafikresenärer och bilister.
Del 3: Bygg den stad som stockholmarna vill ha
Bromma är en del av Stockholm som präglas av en varierad och uppskattad
bebyggelsestruktur – villor, radhus, mindre hyreshus och naturmark samsas i en miljö som
lockar barnfamiljer och bostadssökande som värdesätter luft, grönska och närheten till
naturen. Denna karaktär är ett av Brommas största mervärden och bör aktivt värnas.
Den småhus- och villastrategi som togs fram under perioden 2018–2022 speglar
stockholmarnas faktiska bostadspreferenser. Strategin bör ges större tyngd inom den fysiska
planeringen, så att det inte kan åsidosättas av enskilda bygglovs- eller detaljplanebeslut.
Vidare bör det fastslås som en planeringsregel att möjligheten att bygga småhus eller radhus
alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma, i syfte att bevara den blandade
bebyggelsestrukturen.
Slutligen är det avgörande att varje ny bebyggelse inkluderar en plan för nödvändig
samhällsservice. Skolor, förskolor och annan välfärd måste finnas i tillräcklig utsträckning i
relation till det växande invånarantalet. Om tillräcklig kapacitet saknas måste dessa insatser
planeras in som en del av exploateringsprocessen.
Yrkanden
Med anledning av det ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar:
Att befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma
ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt
Att berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga
grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg.
Att upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt
fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden
Att en trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas
trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov.
Att en särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om
åtgärder för ett förbättrat trafikflöde.
Att småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska
planeringen av staden.
Att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i
Bromma.
Att varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan
saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen.
---
[07 2026-11203 Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Bromma grönområden.pdf]
Miljöförvaltningen
Avdelningen för stadsmiljö
Fleminggatan 4
Box 8136
10420 Stockholm
malin.jigrud@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (3)
Motion av Johan Paccamonti (M) om
skyddsprogram för Brommas
grönområden
Remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/468
Förvaltningens förslag till beslut
1. Godkänna miljöförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Bakgrund
Kommunstyrelsen har remitterat motion av Johan Paccamonti (M)
om skyddsprogram för Brommas grönområden, för synpunkter
senast 2026-09-15. I motionen föreslås kommunfullmäktige besluta
att:
• Befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär
intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så
mycket grönska som möjligt.
• Berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på
förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt
fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i
Traneberg.
• Upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och
stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta
och bygga sönder Brommas grönområden.
• En trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket
nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att
resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov.
• En särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte
att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde.
• Småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges
ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden.
• Möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas
när nybyggnation planeras i Bromma.
• Varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig
samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras
in som en del av exploateringsprocessen.
Handläggare
Malin Jigrud
Telefon: 08-508 28 707
Till
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
2026-08-25, p. 7
Miljöförvaltningen
Avdelningen för stadsmiljö
Tjänsteutlåtande
Dnr 2026-11203
2026-05-06
Fleminggatan 4
Box 8136
10420 Stockholm
malin.jigrud@stockholm.se
start.stockholm
Tjänsteutlåtande
Dnr 2026-11203
Sida 2 (3)
Motion av Johan Paccamonti (M) om
skyddsprogram för Brommas grönområden
Förvaltningens synpunkter och förslag
Miljöförvaltningen delar motionärens uppfattning att grönska och
natur är en grundläggande nödvändighet att värna i den fortsatta
stadsutvecklingen. Innan specifika stadsdelsområden pekas ut för
stärkt skydd bör arbetet med att skydda och stärka stadens natur ske
stadsövergripande i linje med det första målet i stadens
miljöprogram 2030 om en rättvis och inkluderande omställning. Det
arbetet pågår inom ramen för arbetet med Stockholms stads
översiktsplan.
För att bevara och stärka den biologiska mångfalden, och säkerställa
att grönområden fortsatt ska kunna användas för rekreation och
friluftsliv har Stockholms stad i år inrättat tre nya naturreservat,
Ålstenskogen-Storskogens naturreservat, Majroskogens
naturreservat samt Kyrkhamn-Riddersviks naturreservat.
Därutöver har tio biotopskyddsområden bildats under 2024-2026.
Två av dessa områden, Olovslunden (3,5 ha) och Nockebyhov (4,9
ha), ligger i Bromma.
Vidare ska kommunstyrelsen i samarbete med exploaterings-
nämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnads-
nämnden, utifrån policyn för skydd av natur, utreda vilka områden i
staden som bör bli föremål för fördjupade studier om de är lämpliga
som naturreservat eller biotopskyddsområden (Stockholms stads
budget 2026).
Vad gäller exploatering av naturmark framför motionären att ”Den
grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara
att i första hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt
industrimark och gamla verksamhetsområden.”.
Miljöförvaltningen instämmer i att exploatering av värdefull
naturmark bör undvikas så långt det går, exempelvis genom att
utveckla redan ianspråktagen mark. Det är förvaltningens
uppfattning att staden arbetar utifrån en sådan princip där det är
möjligt. Samlokalisering av industriverksamheter tillsammans med
exempelvis bostäder kan dock påverka verksamheternas långsiktiga
utveckling på platsen. Lämpligheten av den exploatering som
föreslås behöver därför bedömas i varje enskilt fall.
Anna Hadenius Maria Svanholm
Förvaltningschef Avdelningschef
Tjänsteutlåtande
Dnr 2026-11203
Sida 3 (3)
Motion av Johan Paccamonti (M) om
skyddsprogram för Brommas grönområden
Bilagor
1. Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för
Brommas grönområden
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.