Rapporter om socialtjänst och äldreomsorg i Stockholm

[Inkomna rapporter till nämnden.pdf] Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Nämndkansliet Telefonvägen 30 plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Telefon 08-508 23 017 Växel 08-508 22 000 camilla.hoglund@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (1) Inkomna rapporter till nämnden Rapporter eller ärenden som behandlats av annan nämnd, tar ni del av på eDokMeetings under respektives sammanträde. 1. Socialtjänstrapport 2025 Socialnämnden 19 maj 2026, § 7 2. Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering Socialnämnden 19 maj 2026, § 8 3. Årsrapport om personligt ombud år 2025 Socialnämnden 19 maj 2026, § 10 4. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott Socialnämnden 19 maj 2026, § 11 5. Avtalsuppföljning av socialtjänst och LSS-verksamhet – Årsrapport 2025 Socialnämnden 9 juni 2026, § 13 6. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning Funktionshinderinspektörerna 2026 Socialnämnden 9 juni 2026, § 11 7. Eftervård vid avslutad placering, Barn 13–17 år - Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning Socialnämnden 9 juni 2026, § 10 8. Äldreomsorgens årsrapport 2025 Äldrenämnden 9 juni 2026, § 8 9. Hälsoskyddstillsyn på vård- och omsorgsboenden under åren 2023-2025 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-05-19, § 14 Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltning Nämndkansliet Anmälan Telefonvägen 30 plan 9 Box 490 129 04 Hägersten Telefon 08-508 23 017 Växel 08-508 22 000 camilla.hoglund@stockholm.se start.stockholm Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd 2026-08-27 --- [1 Socialtja¨nstrapport 2025.pdf] Socialtjänst- rapport 2025 En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad Socialtjänst- rapport 2025 Socialtjänstrapport 2025 En beskrivning av socialtjänsten i Stockholms stad 2 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 3 4 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Socialtjänstrapport 2025 Maj 2026 Diarienummer: SOF 2026/59 Utgivare: Socialförvaltningen Socialtjänstrapport 2025 finns i en tryckt fullversion samt i fristående digitala kapitel som är tillgänglighetsanpassade Fotograf/bildbyrå Omslag: Mostphoto Sid 2-3: Unsplash/Torben Mielke Johnér: Kapitel 1, 2, 3, 5, 6, 7 , 9 Maskot: Kapitel 4, 8 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 5 • Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i befolkningen har successivt minskat under de senaste tio åren, från 4,7 procent 2015 till 2,9 procent 2025. Andelen och antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd skiljer sig dock påtagligt mellan de olika stadsdelsnämnderna från 0,5 till 7,2 procent. • Anmälningar om oro för barn och unga har planat ut efter den ökning som noterats efter att stadens digitala tjänst för orosanmälningar om barn infördes 2023. Våld, vanvård eller försummelse var den bakomliggande oron i 34 procent av utredningar som inleddes gällande ett barn, förseelse eller annan brottslighet utgjorde 5 procent. • Behovet av insatser hos Relationsvåldscentrum har ökat med 12 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor som är i behov av insatser fortsätter att stiga, samtidigt som även andelen män som söker stöd från socialtjänsten på grund av våld i nära relationer har ökat. • Det totala antalet personer som fick insatser enligt LSS och/eller SoL har ökat från föregående år och antalet personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet efter uppnådd pensionsålder ökade för första gången på fem år. Foto: Nanushka Yeaman Stockholm ska vara en stad för alla. Socialnämnden ska genom sin samordnande och övergripande roll bidra till att stadens invånare får rättssäkra, likvärdiga och tillgängliga insatser. Alla stockholmare som är i behov av insatser från samhället ska få det. Hela socialtjänsten och funktionshinderomsorgen i staden ska i sitt arbete bidra till att Stockholm är en demokratisk, öppen, jämställd och jämlik stad – en trygg och välkomnande stad i en ibland orolig värld. Årets socialtjänstrapport, som avser verksamhetsåret 2025, är den sjuttonde rapporten som socialnämnden sammanställer. Rapporten innehåller statistik och andra relevanta uppgifter som samlats in från Stockholms stads socialtjänst inom följande verksamhetsområden; ekonomiskt bistånd, barn och unga, familjerätten, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, skadligt bruk och beroende, hemlöshet, socialpsykiatri och funktionsnedsättning. Syftet med rapporten är att genom statistik beskriva situationen inom stadens socialtjänstverksamhet samt att följa förändringar och utveckling över tid inom de olika verksamhetsområdena. Stockholms stads socialtjänst strävar alltid efter utveckling för att ännu bättre kunna möta invånarnas behov, den statistik som återfinns i socialtjänstrapporten utgör ett viktigt underlag för att utveckla framtidens socialtjänstinsatser. I rapporten presenteras lägesförändringar och riktningar inom de olika verksamhetsområdena. I årets rapport presenteras flera förändringar och trender, här följer ett urval: Förord Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 6 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Innehåll 1. Demografi 2. Ekonomiskt bistånd Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................................................................................14 Om statistiken ................................................................................................................................................................................................................................................................................14 Befolkningsutveckling ............................................................................................................................................................................................................................................15 Förväntad livslängd vid födseln .....................................................................................................................................................................................................17 Utbildningsnivå bland invånare 25–64 år ........................................................................................................................................................19 Medelinkomst per kön och åldersgrupp 2024 ...................................................................................................................................... 20 Personer aktuella inom socialtjänsten 2025 ...........................................................................................................................................22 Sammanfattning ...................................................................................................................................................................................................................................................................26 Om statistiken ...............................................................................................................................................................................................................................................................................27 Insatser, biståndets omfattning och utformning ........................................................................................................................27 Biståndsbehov över tid27 Skillnader av biståndsbehov mellan stadsdelsnämnder 28 Biståndshushåll 29 Biståndshushållens storlek 31 Barn i familjer med ekonomiskt bistånd 31 Skillnader mellan kön 32 Hushållstyper 33 Åldersfördelning 35 Försörjningshinder 35 Biståndstider  37 Hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov  40 Kostnader för ekonomiskt bistånd 40 Biståndets ändamål 43 Medelbidrag45 Avslutade ärenden 45 Budget- och skuldrådgivning ...........................................................................................................................................................................47 Insatser, biståndets omfattning och utformning ........................................................................................................................47 Antal rådsökande 47 Skillnader i kön och ålder 49 Pågående ärenden per månad 49 Skuldrådgivning 50 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 7 3. Barn och unga Sammanfattning ....................................................................................................................................................................................................................................................................52 Om statistiken ................................................................................................................................................................................................................................................................................52 Anmälningar, utredningar och öppenvårdsinsatser ...........................................................................................................53 Anmälningar och inledda utredningar 53 Ansökan om stöd 63 Utredningstider 64 Andel anmälningar som leder till utredning och insats 66 Öppenvårdsinsatser 69 Behovsprövade öppenvårdsinsatser  70 Mellantvång 71 Heldygnsvård ....................................................................................................................................................................................................................................................................................72 Placeringsformer 73 Särskilda ungdomshem (§ 12-hem) 73 Hem för vård eller boende (HVB) 73 Behandlingsfamilj 73 Familjehem och jourhem 73 Skyddat boende 74 Stödboende 74 Vårdnadsöverflyttningar 76 Ensamkommande barn och unga 77 Tvångsvård av barn och unga 78 Unga lagöverträdare ...................................................................................................................................................................................................................................................81 Yttranden 81 Ungdomsvård 82 Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) 82 Ungdomstjänst 82 Ungdomsövervakning 84 Sluten ungdomsvård 84 8 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 5. Våld i nära relationer 4. Familjerätt Sammanfattning .................................................................................................................................................................................................................................................................. 86 Om statistiken ..............................................................................................................................................................................................................................................................................86 Utredning inom familjerätten ..........................................................................................................................................................................................................86 Faderskap och föräldraskap 86 Talerätt i faderskaps- och föräldraskapsmål 87 Adoption .......................................................................................................................................................................................................................................................................................................88 Internationella adoptioner 88 Nationella adoptioner 89 Vårdnad, boende och umgänge .................................................................................................................................................................................................. 90 Samarbetssamtal 90 Avtal om vårdnad, boende och umgänge 92 Informationssamtal 94 Upplysningar 94 Utredningar om vårdnad, boende och umgänge 96 Umgängesstöd 97 Sammanfattning .............................................................................................................................................................................................................................................................100 Om statistiken .........................................................................................................................................................................................................................................................................100 Utredningar, insatser och insatsernas utformning .......................................................................................................... 101 Utredningar RVT 101 Stöd till våldsutsatta och våldsutövande vuxna .....................................................................................................................103 Relationsvåldscentrum (RVC) 103 Biståndsbedömd insats hos RVC 103 Råd- och stödsamtal till våldsutsatta personer 105 Stöd till våldsutövande personer 105 Mikamottagningen och prostitution och människohandels-teamet (POM) 106 Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld 106 Skyddat boende och jourlägenhet 108 Placeringar på skyddat boende 108 Placering vid Kriscentrum skyddat boende – egen regi 109 Jourlägenhet 109 Andra boendeformer 110 SHIS Mellanbo 110 Förtur i bostadskön 113 Brukardelaktighet ........................................................................................................................................................................................................................................................114 Resultatindikator om förbättrad situation 114 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 9 6. Skadligt bruk och beroende 7. Hemlöshet Sammanfattning ................................................................................................................................................................................................................................................................116 Om statistiken ............................................................................................................................................................................................................................................................................116 Insatser, omfattning och utformning ........................................................................................................................................................................117 Köns- och åldersfördelning 117 Anledning till inledd kontakt med socialtjänsten 119 Statistik om målgruppen från hälso– och sjukvården 120 Stadsövergripande insatser 121 Öppna insatser med behovsprövning 122 Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt 122 Beviljade öppna insatser med behovsprövning 122 Olika insatsformer 124 Öppenvård 124 Case manager 124 Boendestöd 125 Sociala insatsgrupper (SIG) 126 Boendeinsatser och frivillig institutionsvård med behovsprövning 126 Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt 127 Sammantaget för olika boendeformer och frivillig institutionsvård 130 Olika boendeformer 130 Frivillig institutionsvård 131 Behandlingshem 131 Stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd 132 Stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd 132 Sammanfattning frivillig institutionsvård 132 Boende- och vårddygn  133 Anmälningar enligt LVM och inledda eller kopplade utredningar enligt LVM och SoL 133 Vård enligt LVM 135 Brukardelaktighet .........................................................................................................................................................................................................................................................136 Resultat indikator om förbättrad situation 136 Sammanfattning ...............................................................................................................................................................................................................................................................138 Om statistiken ...........................................................................................................................................................................................................................................................................138 Insatser, biståndets omfattning och utformning ....................................................................................................................139 Kartläggning av barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever under osäkra boendeförhållanden 139 Vräkningsförebyggande arbete 141 Avhysningar där barn är berörda i Stockholms stad 142 Tak över huvudet-garantin 143 Försöks- och träningslägenheter 144 SHIS Bostäder 149 EU-medborgare som lever i social eller ekonomisk utsatthet 151 10 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 9. Funktionsnedsättning 8. Socialpsykiatri Sammanfattning ...............................................................................................................................................................................................................................................................154 Om statistiken ...........................................................................................................................................................................................................................................................................154 Insatser, biståndets omfattning och utformning ....................................................................................................................155 Sysselsättning  156 Särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap 2 § SoL 158 Boendestöd 158 Hemtjänst 160 Boendeformer 161 Hem för vård och boende och hem för viss annan heldygnsvård 162 Stödboende  162 Boende med stöd – SHIS  164 Bostad med särskilt stöd 164 Försöks- och träningslägenheter 165 Förmedling av boenden 166 Resultatindikator om förbättrad situation 166 Sammanfattning ..............................................................................................................................................................................................................................................................168 Om statistiken ..........................................................................................................................................................................................................................................................................168 Insatser, biståndets omfattning och utformning ...................................................................................................................168 Insatser enligt LSS 172 Personkrets enligt LSS 172 Verkställda beslut enligt LSS 172 Personlig assistans 173 Bostad med särskild service för vuxna 175 Daglig verksamhet 177 Antal verkställda beslut enligt LSS per stadsdelsnämnd 177 Insatser enligt SoL 178 Verkställda beslut enligt SoL 178 Boendestöd 179 Antal verkställda beslut per stadsdelsnämnd 181 Insatser som kan ges antingen enligt LSS eller SoL inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning 181 Ledsagarservice och ledsagning 181 Avlösarservice och avlösning 182 Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice samt kon - taktperson 183 Beslut och domar i enskilda ärenden 183 Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice uppdelat per funktionsnedsättning  184 Beslut och domar avseende kontaktperson uppdelat per funktionsnedsätt - ning  185 Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning 186 Valfrihetsystem ...................................................................................................................................................................................................................................................................187 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 11 Förkortningar BBIC Barns behov i centrum BMM Barnmorskemottagning (tidigare MVC – mödravårdscentral) BoU Barn- och ungdomsenheterna BRÅ Brottsförebyggande rådet BSTF Brief Strategic Family Therapy, Kort strategisk familjeterapi BUP Barn- och ungdomspsykiatri BVC Barnavårdscentral EBO Egenbosatt asylsökande eller nyanländ EU Europeiska unionen FB Föräldrabalken (1949:381) FL Förvaltningslag (2017:900) FN Förenta nationerna FoT Försöks- och träningslägenhet FUT Felaktiga utbetalningar GDPR The General Data Protection Regulation HFD Högsta förvaltningsdomstolen HSL Hälso- och sjukvårdslag (2017:30) HVB Hem för vård eller boende HVH Hem för viss annan heldygnsvård IFO Individ- och familjeomsorgen ILS Integrerat ledningssystem IOP Idéburet offentligt partnerskap IPS Individual placement and support i.u Inga uppgifter IVO Inspektionen för vård och omsorg KBF Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning KBT Kognitiv beteendeterapi KCK Kriscentrum-Kruton LMA Lag (1994:137) om mottagande av asylsökande mfl LOV Lag (2008:962) om valfrihetssystem LPBSB Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSU Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård LUL Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare 12 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall LVU Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga MI Motiverande samtal (motivational interviewing) MFoF Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd MNKR Miljoner kronor Mv Medelvärde MVP Mentorer i våldsprevention OSL Offentlighet- och sekretesslagen (2009:400) POM Prostitution och människohandel PRIO Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa PUT Permanent uppehållstillstånd RKA Rådet för kommunala analyser RVC Relationsvåldscentrum RVT Relationsvåldsteam RÅ Regeringsrättens årsbok SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SHIS Stiftelsen hotellhem i Stockholm SIP Samordnad individuell plan SiS Statens institutionsstyrelse SkolL Skollag (2010:800) SKKP Särskilt kvalificerad kontaktperson SKR Sveriges kommuner och regioner SLK Stadsledningskontoret SoL Socialtjänstlagen (2025:400) STIS Stärkt tidigt stöd i samverkan TKR Tusen kronor TUT Tillfälligt uppehållstillstånd TÖG Tak över huvudet-garanti UNHCR The office of the United Nations High Commissioner for Refugees VINR Våld i nära relation Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 13 Demografi Socialtjänstrapport 2025 1 Demografi 1. Demografi 14 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Demografi Sammanfattning • Stockholms stad hade nästan en miljon invånare 2025, med en ökande andel äldre och färre barn. Detta påverkar socialtjänstens behov av insatser för olika åldersgrupper. • Utbildningsnivå och inkomster varierar kraftigt, med upp till 75 procent eftergymnasial utbildning i innerstaden och betydligt lägre i vissa förorter. Inkomstskillnaderna mellan stadsdelar är särskilt stora för män. • Kvinnors förväntade livslängd fortsatte att stiga (86,8 år), medan männens stagnerade (83,2 år). Skillnaderna mellan stadsdelar är tydliga, med upp till fyra års variation. • Nästan fem procent av invånarna var aktuella inom socialtjänsten 2025. Flest personer var aktuella inom barn och unga (14 237) och ekonomiskt bistånd (12 827). Många hade behov av stöd inom flera områden samtidigt. Om statistiken I det inledande kapitlet behandlas Stockholms stads demografi och socioekonomi samt ett urval av bestämningsfaktorer för hälsa. Urvalet har gjorts utifrån faktorer som på något sätt påverkar socialtjänstens utveckling samt uppgifter som kan bidra till ökade möjligheter att analysera de enskilda verksamhetsområdenas utveckling. Därtill redovisas övergripande statistik om socialtjänstens brukare, utifrån samtliga verksamhetsområden. Uppgifterna som redovisas är stadens befolkningsantal, utbildningsnivåer, medelinkomst, in- och utflyttningsstatistik, personer som varit aktuella inom socialtjänsten i Stockholms stad under 2025 samt parvisa kombinationer av personer aktuella för utredning inom två olika verksamhetsområden. Vidare redovisas uppgifter om förväntad medellivslängd vid födseln, självskattad hälsa, riskkonsumtion av alkohol, gymnasiebehörighet samt upplevd tillgång till emotionellt respektive praktiskt stöd. Källor till statistiken är stadens verksamhetssystem sociala system, områdesdatasystem (ODS). Statistiken redovisas per stadsdelsnämnd respektive hela staden. Värt att notera är att den sammanlagda summan för stadsdelsnämnderna inte kan räknas ihop till den totala summan för hela staden. Detta beror på att det finns restförda personer i staden. Det är personer som saknar adress och som redovisas som en restpost på totalen i hela staden. I restposten återfinns personer med skyddad adress, personer som är i utlandstjänst för offentliga och privata arbetsgivare eller av annan anledning saknar känd hemvist. Dessa personer har tidigare fördelats på stadsdelsnämnderna men ingår nu enbart i summan för hela staden. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används de nu aktuella benämningarna nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) • Område social beredskap (tidigare Stockholms stads socialjour) • Område nyanlända (tidigare Intro Stockholm) Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 15 Demografi Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstaden stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Befolkningsutveckling Befolkningsantalet i Stockholms stad har stadigt ökat sedan 1980-talet. År 2025 hade Stockholms stad en befolkning på totalt 999 236 personer som bestod av 50,6 procent kvinnor och 49,4 procent män. Trots den totala tillväxten, minskar andelen barn och unga medan andelen äldre ökar. Figur 1:1 visar befolknings utvecklingen sedan 1976 fram till 2025. Figur 1:1 Stockholms stads befolkningsutveckling, totalt antal, 1976–2025 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  0 200 000 400 000 600 000 800 000 1 000 000 1 200 000 19761978198019821984198619881990199219941996199820002002200420062008201020122014201620182020202220242026 Definition: Definitiv befolkning 31 december respektive år, från SCB  Tabell 1:1 visar antalet födda respektive antalet döda per 1 000 invånare samt in- respektive utflyttningar i staden mellan 2015 och 2025. Sammanställningen visar att det under 2025 föddes fler barn per 1 000 invånare (11,3) än antal personer som dog per 1 000 invånare (6,0). Samtidigt var antal inflyttningar färre (67,5) än antal utflyttningar (69,3) per 1 000 invånare. Trots att den totala folkmängden fortsätter att öka, drivs tillväxten inte längre av barnafödande eller inflyttning utan av att fler lever allt längre. Även om antal födda överskrider antal döda per 1 000 invånare så har födelsetalen minskat årligen över lång tid och har nått en ny lägsta nivå år 2025. 16 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 1:1 Demografiska händelser 2015–2025 Källa: SCB och Sweco År Födda Döda Samtliga inflyttningar Samtliga utflyttningar 2015 15,1 7,3 76,0 71,4 2016 14,9 7,2 74,0 68,7 2017 14,2 6,8 77,9 70,4 2018 13,6 6,7 76,4 70,4 2019 13,4 6,5 74,8 69,8 2020 13,3 7,5 71,9 76,6 2021 13,5 6,3 74,8 79,9 2022 11,9 6,3 73,5 73,9 2023 11,7 6,2 69,2 70,8 2024 11,5 5,9 72,5 71,4 2025 11,4 6,0 67,5 69,3 Tabell 1:2 visar befolkningsförändringar per åldersgrupp mellan 2014 och 2025. De äldsta åldersgrupperna (65+ år) har haft den högsta och mest stabila tillväx ten. Sedan 2019 har antalet barn och unga (0–17 år) samt unga vuxna (21–29 år) minskat, medan andelen äldre har ökat. Den mellersta gruppen 30–44 år har hållit sig relativt stabil fram till och med 2025 då gruppen såg sin första minskning på 0,6 procent under den aktuella tidsperioden. Tabell 1:2 Befolkningsantal per åldersgrupp 2014–2025 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  År 2025 var antalet inflyttningar det lägsta på tio år med 67,5 inflyttade per 1 000 invånare 67,5 År 0-17 år 18-20 år 21-29 år 30-44 år 45-64 år 65+ år Totalt 2014 178 271 26 866 135 711 226 226 213 529 131 386 911 989 2015 182 010 25 909 136 365 228 435 216 716 134 081 923 516 2016 185 323 25 569 136 311 231 127 220 730 136 559 935 619 2017 188 828 25 844 136 495 234 438 224 314 139 842 949 761 2018 191 678 26 774 134 823 238 127 227 672 143 080 962 154 2019 194 220 27 308 132 724 241 836 231 719 146 266 974 073 2020 193 894 27 079 129 226 243 344 233 738 148 270 975 551 2021 192 847 27 454 127 146 244 320 235 445 151 558 978 770 2022 191 016 28 509 125 088 247 759 237 172 155 204 984 748 2023 189 727 29 283 122 612 249 126 239 437 158 758 988 943 2024 188 314 30 386 121 980 249 475 242 540 162 879 995 574 2025 185 941 31 112 121 556 247 980 245 651 166 996 999 236 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 17 Demografi Tabell 1:3 visar befolkningsantal per åldersgrupp och stadsdelsnämnd under 2025. Befolkningsantalet varierar från 38 683 invånare till 155 616 invånare mellan stadsdelsnämnderna. En knapp femtedel (19 procent) av befolkningen utgörs av barn (0–17 år) och 65 procent utgör befolkning i arbetsför ålder (18–64 år). Den äldre befolkningen utgör 17 procent av stadens totala befolkning. Tabell 1:3 Befolkningsantal och andel samt åldersfördelning per stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  Definition: Definitiv befolkning 31 december respektive år, från SCB  Förväntad livslängd vid födseln Den förväntade livslängden vid födseln är ett mått på hur länge nyfödda förväntas leva om dödsriskerna i alla åldrar förblir oförändrade. Måttet används för att följa hälsoutvecklingen över tid och mellan olika grupper.1 I figur 1:2 visas utvecklingen av den förväntade livslängden vid födsel per kön för perioden 2003–2025. Den förväntade livslängden vid födseln har ökat stadigt över tid för båda könen och skillnaden mellan könen har minskat från 5,1 år (2003) till 3,3 år (2024). År 2025 var första gången sedan pandemin som skillnaden mellan könen ökade från 3,3 år till 3,6 år till fördel för kvinnor. Skill naderna ökade i och med att den förväntade livslängden hölls oförändrad för män (83,2 år) under 2025, medan ökningen fortsatte för kvinnor med 0,3 år (86,8 år). 1 World Bank Group. 2026. Life expectancy at birth, total (years). Källa: Glossary | DataBank Stads - delsnämnd Totalt 0-17 år 18-20 år 21-29 år 30-44 år 45-64 år 65+ år Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Järva 96 974 100% 21 490 22% 4 014 4% 14 058 14% 22 160 23% 22 621 23% 12 631 13% Hässelby- Vällingby 76 401 100% 16 942 22% 2 939 4% 7 576 10% 18 033 24% 18 963 25% 11 948 16% Bromma 82 863 100% 17 013 21% 2 869 3% 8 621 10% 19 893 24% 20 940 25% 13 527 16% Kungs- holmen 71 235 100% 9 981 14% 1 527 2% 9 939 14% 18 466 26% 17 771 25% 13 551 19% Norra Inner- staden 155 616 100% 22 869 15% 4 079 3% 25 917 17% 37 100 24% 35 078 23% 30 573 20% Söder- malm 129 966 100% 19 188 15% 3 525 3% 14 177 11% 29 434 23% 35 769 28% 27 873 21% Enskede- Årsta- Vantör 105 899 100% 21 154 20% 3 363 3% 11 848 11% 29 509 28% 25 709 24% 14 316 14% Skarp- näck 46 520 100% 9 150 20% 1 447 3% 4 714 10% 11 988 26% 11 882 26% 7 339 16% Farsta 62 335 100% 12 893 21% 2 010 3% 6 375 10% 15 335 25% 15 278 25% 10 444 17% Häger- sten- Älvsjö 129 094 100% 26 529 21% 3 762 3% 13 192 10% 35 507 28% 31 182 24% 18 922 15% Skär- holmen 38 683 100% 8 241 21% 1 499 4% 4 654 12% 9 312 24% 9 364 24% 5 613 15% Rest- förda 3 650 100% 491 13% 78 2% 485 13% 1 243 34% 1 094 30% 259 7% Totalt i staden 999 236 100% 185 941 19% 31 112 3% 121 556 12% 247 980 25% 245 651 25% 166 996 17% 18 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 1:2 Förväntad medellivslängd från födsel per kön, 2003–2025 Källa: Data från områdesdatasystem (ODS) med beräkning av Sweco  72 74 76 78 80 82 84 86 88 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Kvinnor Män Modellen att beräkna medellivslängden skiljer sig något från SCB:s modell vilket gör att uppgifterna för hela staden kan skilja något från SCB:s officiella statistik  I figur 1:3 visas den förväntade livslängden per kön och stadsdelsnämnd. För kvinnor varierar den förväntade livslängden vid födseln mellan 84,5 år till 88,5 år beroende på stadsdelsnämnd. Motsvarande spann för män var som lägst 80,8 år och som högst 84,6 år. Skillnaden mellan könen inom stadsdelsnämnderna varierade mellan två år och drygt fem år. Figur 1:3 Förväntad medellivslängd från födsel per kön och stadsdelsnämnd, år 2025 Källa: Data från områdesdatasystem (ODS) med beräkning av Sweco  76 78 80 82 84 86 88 90 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Totalt i staden Kvinnor Män Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 19 Demografi Utbildningsnivå bland invånare 25–64 år Under år 2024 hade 26 procent och 64 procent av invånarna i åldrarna 25–64 år i staden gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. 2 Andelen med förgymnasial utbildning var i snitt sju procent för staden som helhet men varierade mellan tre till 18 procent per stadsdelsnämnd. Tabell 1:4 visar andelen av befolkningen i åldrarna 25–64 år utifrån högsta utbildningsnivå år 2024. För innerstadens stadsdelsnämnder låg andelen med eftergymnasial utbildning högst i staden med ett spann mellan 72 och 75 procent. Högre variation förekom i närförorterna där sex stadsdelsnämnder hade en majoritet (50 till 69 procent) av invånare mellan 25–64 år med eftergymnasial utbildning respektive två stadsdelsnämnder med drygt 40 procent. Tabell 1:4 Andel av befolkningen 25–64 år per SDN, efter högsta utbildningsnivå 2024 Källa: SCB Stadsdelsnämnd Förgymnasial utbildning (%) Gymnasie- utbildning (%) Eftergymnasial- utbildning (%) Uppgift saknas (%) Järva 18% 33% 41% 8% Hässelby-Vällingby 11% 35% 50% 5% Bromma 4% 24% 69% 3% Kungsholmen 3% 20% 75% 2% Norra Innerstaden 3% 19% 75% 4% Södermalm 4% 22% 72% 2% Enskede-Årsta-Vantör 8% 30% 59% 4% Skarpnäck 6% 24% 68% 2% Farsta 9% 33% 55% 2% Hägersten-Älvsjö 5% 24% 69% 2% Skärholmen 15% 34% 42% 8% Totalt i staden 7% 26% 64% 4% 2 Statistiken avser 2024 eftersom uppgifter för 2025 inte var tillgängliga när rapporten sammanställdes. Andelen personer 25–64 år med eftergymnasial utbildning var 64 procent i staden som helhet 20 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Medelinkomst per kön och åldersgrupp 2024 Figur 1:4 visar medelinkomsten år 2024, för kvinnor och män i olika åldersgrupper samt den procentuella inkomstskillnaden mellan könen. 3 Skillnaden var som lägst i den yngsta åldersgruppen 20 till 29 år (9,5 procent) och som störst bland äldre (70+ år) där den passerade 40 procent. Jämfört mot föregående år har skillnaderna i medelinkomst minskat i framförallt den yngsta och den äldsta gruppen med en halv respektive en hel procent. Figur 1:4 Medelinkomst per kön och åldersgrupp* samt procentuell skillnad i inkomst mellan kön per åldersgrupp i Stockholms stad år 2024 Källa: Områdesdatasystem (ODS)  *inklusive personer utan inkomst 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 20-29 år 30-39 år 40-49 år 50-59 år 60-69 år 70+ år Kvinnor Män Skillnad i inkomst i procent (%) Tabell 1:5a respektive tabell 1:5b visar årlig medelinkomst för kvinnor respektive män per stadsdelsnämnd under perioden 2022 till 2024. 4 För kvinnor var medelinkomsten i staden 421 384 kronor under 2024 men varierade med 229 602 kronor mellan stadsdelsnämnderna. Det innebär att en kvinna i stadsdelsnämnden med högst medelinkomst tjänade 83 procent mer än en kvinna i stadsdelsnämnden med lägst medelinkomst. Denna relativa skillnad i medel inkomst har ökat från föregående år då motsvarande andel var 80 respektive 79 procent år 2022 och 2023. Jämfört med den sammanräknade förvärvs inkomsten för kvinnor i landet år 2024 (366 900 kr) har staden flera stadsdelsnämnder som ligger långt mer än 30 procent över rikssnittet. 5 Samtidigt finns andra stadsdelsnämnder som ligger mer än 20 procent under rikssnittet. 3 Statistiken avser 2024 eftersom uppgifter för 2025 inte var tillgängliga när rapporten sammanställdes. 4 Statistiken avser 2024 eftersom uppgifter för 2025 inte var tillgängliga när rapporten sammanställdes. 5 Statistiska centralbyrån (SCB) (2026) Inkomster för personer i Sverige 2024. Länk: Inkomster för personer i Sverige Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 21 Demografi Tabell 1:5a Medelinkomst kvinnor, 2022–2024, 20 år och äldre Källa: Områdesdatasystem (ODS)  Tabell 1:5b Medelinkomst män, 2022–2024, 20 år och äldre Källa: Områdesdatasystem (ODS)  Stadsdelsnämnd Medelinkomst 2022 Medelinkomst 2023 Medelinkomst 2024 Skillnad 2023-2024 (kr) Skillnad 2022-2024 (%) Järva 259 646 271 171 279 495 8 324 3,2% Hässelby-Vällingby 319 618 334 675 347 050 12 375 3,9% Bromma 442 110 463 325 485 164 21 839 4,9% Kungsholmen 459 489 483 301 507 790 24 489 5,3% Norra Innerstaden 460 624 481 730 501 894 20 164 4,4% Södermalm 424 972 444 916 460 070 15 155 3,6% Enskede-Årsta- Vantör 349 416 368 088 380 753 12 665 3,6% Skarpnäck 360 450 375 944 392 017 16 073 4,5% Farsta 331 740 348 485 360 873 12 388 3,7% Hägersten-Älvsjö 397 348 417 884 434 746 16 862 4,2% Skärholmen 255 537 269 556 278 188 8 632 3,4% Totalt i staden 387 231 405 720 421 384 15 663 4,0% Stadsdelsnämnd Medelinkomst 2022 Medelinkomst 2023 Medelinkomst 2024 Skillnad 2023-2024 (kr) Skillnad 2022-2024 (%) Järva 327 788 341 169 352 861 11 692 3,6% Hässelby-Vällingby 401 562 418 545 431 627 13 083 3,3% Bromma 613 127 630 788 650 727 19 939 3,3% Kungsholmen 614 507 638 924 672 321 33 397 5,4% Norra Innerstaden 681 290 703 671 737 752 34 080 5,0% Södermalm 520 783 540 050 564 222 24 172 4,6% Enskede-Årsta- Vantör 421 470 442 243 458 162 15 918 3,8% Skarpnäck 413 980 431 185 446 390 15 206 3,7% Farsta 390 600 410 547 424 920 14 373 3,7% Hägersten-Älvsjö 485 428 507 777 528 851 21 073 4,3% Skärholmen 300 442 316 961 323 917 6 957 2,3% Totalt i staden 497 198 515 866 536 831 20 965 4,2% 22 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 För män var medelinkomsten i staden 536 831 kronor under 2024 vilket motsvarar en ökning på 20 965 kronor jämfört med 2023. Medelinkomsten för män varierade med 413 835 kronor mellan stadsdelsnämnderna under 2024 vilket innebär att en man i stadsdelsnämnden med högst medelinkomst tjänade knappt 128 procent mer än en man i stadsdelsnämnden med lägst medelinkomst under samma år. Sett över tid är detta den högsta relativa skillnaden i medel - inkomst under de senaste tre åren och jämfört med kvinnor ligger den 45 procentenheter högre vilket visar på de betydande inkomstskillnaderna som råder för män boende i olika stadsdelsnämnder. Den sammanräknade förvärvsinkomsten för män i landet år 2024 var 438 900 kronor. 6 I staden förekommer flera stadsdelsnämnder med en medelinkomst som ligger mellan 40 och 70 procent högre än rikssnittet. Samtidigt förekommer stadsdelsnämnder som ligger drygt 25 procent lägre än rikssnittet. Personer aktuella inom socialtjänsten 2025 Tabell 1:6 visar antalet unika personer som varit aktuella för utredning eller insats inom socialtjänsten under 2025, uppdelat på stadsdelsnämnd och verksamhetsområde. Observera att definitionen av ”aktuella” har utvidgats jämfört med tidigare år, vilket påverkar jämförbarheten. Föregående års statistik utgår ifrån unika personer aktuella för insats och bygger på en grövre indelning av områden. Tabell 1:6 Antal individer per stadsdelsförvaltning som varit aktuella inom socialtjänsten under 2025. * För ekonomiskt bistånd redovisas det antal individer som erhållit ekonomiskt bistånd under år 2025 ** För Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri avses antalet individer som har haft insats någon gång under året med verksamhetskod 6XXX respektive 19XX  Den övriga redovisningen avser antalet individer med pågående utredning under 2025 för respektive utredningstyp 6 Statistiska centralbyrån (SCB) (2026) Inkomster för personer i Sverige 2024. Länk: Inkomster för personer i Sverige Stads- dels- nämnd/ enhet Totalt (unika personer) Barn/ ungdom Ekonomiskt bistånd* Familje- rätt Funktions - nedsättning** Social- psykiatri** Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende Vuxen: Våld i nära relation Vuxen: Övriga vuxna Järva 7 356 2 295 2 691 762 1 493 606 445 205 216 Hässelby- Vällingby 5 135 1 880 1 403 464 1 155 578 228 194 110 Bromma 2 773 858 580 294 754 338 170 178 9 Kungs- holmen 1 608 418 278 233 472 221 121 65 20 Norra Innerstaden 3 535 1 189 480 545 874 474 198 181 67 Södermalm 3 783 1 062 667 417 1 143 438 371 277 45 Enskede- Årsta- Vantör 5 815 1 988 1 490 636 1 238 705 363 277 187 Skarpnäck 2 215 530 570 238 711 305 159 120 29 Farsta 3 688 1 076 1 017 313 1 085 415 264 171 49 Hägersten- Älvsjö 5 527 1 984 1 160 577 1 417 645 332 250 48 Skärholmen 3 245 1 072 1 004 270 730 307 256 138 46 Övriga enheter 1 781 19 1 488 0 81 203 401 9 74 Totalt i staden (netto**) 45 695 14 237 12 827 4 662 10 989 5 141 3 290 2 018 895 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 23 Demografi För samtliga verksamhetsområden redovisas antal unika personer aktuella för utredning, förutom för ekonomiskt bistånd där istället antal unika personer som erhållit ekonomiskt bistånd redovisas. De två nedersta raderna i tabellen redogör för aktuella personer på två olika sätt. Den översta raden (summa SDN) summerar antal unika personer som varit aktuella i verksamhetsområdet per stadsdelsnämnd under året. Den nedre raden (netto) visar antal unika personer per verksamhetsområde för hela staden, det vill säga att om en person varit aktuell inom verksamhetsområdet i fler än en stadsdelsnämnd under året så räknas personen bara en gång. Flest personer var aktuella inom verksamhetsområde barn och unga (14 237 personer) följt av ekonomiskt bistånd (12 827 personer) respektive funktionsnedsättning (10 989 personer). När antal aktuella sätts i relation till befolkningsstorlek tycks knappt 5 procent av befolkningen eller nästan var tjugonde invånare i staden ha varit aktuella inom socialtjänsten under 2025. För barn och unga är motsvarande andel nästan 7 procent av alla personer 0–20 år i staden. Variationen i andel aktuella per stadsdelsnämnd sträcker sig från 2 procent som lägst till 8 procent som högst.7 Tabell 1:7 Antal individer som varit aktuella inom socialtjänsten under 2025 i parvisa kombinationer av verksamhetsområden. I tabell 1:7 visas alla aktuella inom ett visst verksamhetsområde och antal aktuella personer som också varit aktuella i ett annat verksamhetsområde. 8 Till exempel kan man utläsa på översta raden och i första kolumnen (Barn och unga) att 14 237 barn och unga har varit aktuella för utredning. Utav dessa har 168 barn och unga också varit aktuella inom ekonomiskt bistånd, 901 av dessa har varit aktuella inom familjerätt och så vidare. Det blir tydligt att av de 3 290 personerna som var aktuella inom skadligt bruk och beroende var 1 983 av dessa även aktuella inom ekonomiskt bistånd. Av de 5 141 aktuella personerna för socialpsykiatri var 1 583 av dessa även aktuella för ekonomiskt bistånd. Antalen som redovisas i tabell 1:8 kan skilja sig något mot antal som redovisas i de övriga kapitlen till följd av olika bearbetning på individnivå. 7 Andelen aktuella är uppskattad genom att jämföra antal aktuella med den befolkningsstatistik som redovisas i tabell 1:3. 8 För verksamhetsområde Ekonomiskt bistånd avses personer som erhållit bistånd under 2025, för Funktionsnedsättning och Socialpsykiatri avses personer som erhållit insats under 2025. För övriga verksamhetsområden avses personer som varit aktuella för utredning. Verksamhets- område Barn/ ungdom Ekonomiskt bistånd Familje- rätt Funktions- nedsättning Social- psykiatri Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende Vuxen: Våld i nära relation Vuxen: Övriga vuxna Barn/ ungdom 14 237 168 901 511 25 44 26 55 Ekonomiskt bistånd 168 12 827 142 1 118 1 583 1 983 465 346 Familje- rätt 901 142 4 662 59 36 25 225 7 Funktions- nedsättning 511 1 118 59 10 989 662 266 118 44 Social- psykiatri 25 1 583 36 662 5 141 313 152 75 Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende 44 1 983 25 266 313 3 290 104 81 Vuxen: Våld i nära relation 26 465 225 118 152 104 2 018 18 Vuxen: Övriga vuxna 55 346 7 44 75 81 18 895 24 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 1:8 Andel personer inom ett område som även varit aktuella inom ett annat område under 2025 I tabell 1:8 visas andel personer inom ett verksamhetsområde som även varit aktuell inom ett annat verksamhetsområde under 2025. Tabellen visar att det är en genomgående hög andel inom majoriteten av verksamhetsområden som också är aktuella inom ekonomiskt bistånd. Andelen aktuella inom familjerätt respektive inom barn och unga, som också är aktuella inom andra verksamhetsområden kan se genomgående låga ut vilket kan förklaras med att dokumentationen helt eller delvis sker på barnets personnummer och blir således inte jämförbart med övriga verksamhetsområden i tabellen. Trots detta är drygt 19 procent av aktuella inom familjerätt också aktuella inom barn och unga. Det vill säga att andelen barn som var aktuella inom båda dessa verksamhets områden hade varit ännu högre om aktuella vuxna personer exkluderats ur en sådan jämförande analys. Tabellen visar att endast 5 procent av aktuella inom skadligt bruk och beroende också är aktuella inom våld i nära relation trots kännedom om hög våldsutsatthet för kvinnor i denna målgrupp. En faktor som delvis förklarar den oväntat låga andelen är att statistiken inkluderar både män och kvinnor. Verksamhets- område Barn/ ungdom Ekonomiskt bistånd Familje- rätt Funktions- nedsättning Social- psykiatri Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende Vuxen: Våld i nära relation Vuxen: Övriga vuxna Barn/ ungdom 87,8% 1,2% 6,3% 3,6% 0,2% 0,3% 0,2% 0,4% Ekonomiskt bistånd 1,3% 48,2% 1,1% 8,7% 12,3% 15,5% 3,6% 2,7% Familje- rätt 19,3% 3,0% 70,1% 1,3% 0,8% 0,5% 4,8% 0,2% Funktions- nedsättning 4,7% 10,2% 0,5% 74,7% 6,0% 2,4% 1,1% 0,4% Social- psykiatri 0,5% 30,8% 0,7% 12,9% 44,6% 6,1% 3,0% 1,5% Vuxen: Skadligt bruk/ Beroende 1,3% 60,3% 0,8% 8,1% 9,5% 14% 3% 2% Vuxen: Våld i nära relation 1,3% 23,0% 11,1% 5,8% 7,5% 5,2% 45,1% 0,9% Vuxen: Övriga vuxna 6,1% 38,7% 0,8% 4,9% 8,4% 9,1% 2,0% 30,1% Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 25 Ekonomiskt bistånd 2 Ekonomiskt bistånd 2. Ekonomiskt bistånd Socialtjänstrapport 2025 26 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Ekonomiskt bistånd Sammanfattning • Under 2025 fick 1,8 procent av befolkningen i Stockholms stad någon gång under året ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 18 230 personer (vuxna och barn). • Antalet hushåll som uppbar ekonomiskt bistånd någon gång under året var 12 025 hushåll. Det var 197 fler hushåll jämfört med året innan. • Hushållstypen ensamstående man utan barn representerade 46 procent av biståndshushållen och ensamstående kvinnor utan barn utgjorde 29 procent. Den tredje vanligaste hushållstypen var ensamstående kvinna med barn, vilken motsvarar 14 procent. • Under 2025 fanns 5 400 barn i hushåll med ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 2,9 procent av befolkningen 0–17 år. Jämfört med år 2024 har antalet barn minskat med 98 barn. • Av samtliga vuxna personer som uppbar ekonomiskt bistånd under 2025 hade 47 procent försörjningshindret arbetslöshet, 22 procent hade nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och 21 procent hade sociala eller medicinska skäl. • Under 2025 hade 50 procent av de vuxna biståndsmottagarna ett lång varigt behov av ekonomiskt bistånd och 24 procent hade ett mycket långvarigt biståndsbehov. • År 2025 uppgick kostnaderna för utbetalat ekonomiskt bistånd till strax över en miljard kronor, vilket var en ökning med knappt 54 miljoner kronor eller fem procent i jämförelse med föregående år. • Kostnaden för ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende har successivt minskat sedan 2018, minskningen motsvarar 60 procent. • Ekonomiskt bistånd för tillfällig boendelösning beviljades till 1 581 hushåll, vilket var 313 hushåll färre än året innan. • Under 2025 aktualiserades 2 735 nya rådsökande inom stadens budget- och skuldrådgivning. Det var en ökning med 389 fler nya rådsökande (+16,6 procent) jämfört med året innan. • Stadens budget- och skuldrådgivning hjälpte till att skicka in 1 076 ansökningar om skuldsanering under 2025. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 27 Ekonomiskt bistånd av befolkningen i Stockholm fick ekonomiskt bistånd någon gång under 2025 1,8% Om statistiken Källan till den redovisade statistiken om ekonomiskt bistånd är stadens verksamhetssystem sociala system. Källan till den redovisade statistiken om budget- och skuldrådgivning är verksamheten Boss+, manuell statistik samt Kronofogden. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklängesräkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används de nu aktuella benämningarna nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) • Område social beredskap (tidigare Stockholms stads socialjour) • Område nyanlända (tidigare Intro Stockholm) Insatser, biståndets omfattning och utformning Biståndsbehov över tid Andelen personer av befolkningen som uppbär ekonomiskt bistånd är fortsatt låg och oförändrad sedan året innan. Under år 2025 uppbar 1,8 procent av befolkningen i Stockholms stad någon gång under året ekonomiskt bistånd, vilket motsvarar 18 230 personer (vuxna och barn). Jämfört med 2024 är det 62 personer fler som uppburit bistånd under året. Vuxna manliga bistånds mottagare är den grupp som har ökat, medan vuxna kvinnliga bistånds mottagare samt barn i biståndshushåll har minskat. Sett ur ett tioårsperspektiv har både andelen personer i befolkningen och antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd minskat. Sedan 2015 har andelen i befolkningen som uppbär ekonomiskt bistånd minskat från 2,7 procent till 1,8 procent. Antalet personer som uppbär ekonomiskt bistånd har under perioden minskat med 6 825 personer, vilket motsvarar en minskning på 27 procent. Diagrammet som följer visar utvecklingen av ekonomiskt bistånd i Stockholms stad i förhållande till befolkningen under de senaste tio åren (se figur 2:1). 28 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:1 Andel i befolkningen i Stockholms stad, vuxna och barn, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året, 2015–2025 Källa: Sociala system  1,5% 1,8% 2,0% 2,3% 2,5% 2,8% 3,0% 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Antal unika biståndstagare, vuxna och barn i hushållen, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året i Stockholms stad i relation till befolkningen i staden (medelbefolkning av definitiv uppgift för 2024 från SCB och prel uppgift för 2025 från EPS/Beslutsstöd )  Skillnader av biståndsbehov mellan stadsdelsnämnder Befolkningens behov av ekonomiskt bistånd fördelar sig olika över staden och är avhängig befolkningssammansättningen i respektive stadsdelsnämnd. Andelen av befolkningen som någon gång under året 2025 fått ekonomiskt bistånd har en relativt stor spridning i stadens olika stadsdelsnämnder med 4,4 procent som högst och 0,4 procent som lägst. Genomgående visar sig skillnader mellan innerstads- och ytterstadsområden där befolkningen i de senare har ett större behov av ekonomiskt bistånd. Diagrammet som följer visar en jämförelse av andel i befolkningen i respektive stadsdelsnämnd som någon gång under år 2025 haft ekonomiskt bistånd (se figur 2:2). Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 29 Ekonomiskt bistånd Figur 2:2 Andel av befolkningen i Stockholms stad, vuxna och barn, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året fördelat på stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala system  4,4 2,7 1,0 0,5 0,4 0,6 2,1 1,7 2,3 1,3 4,0 0% 1% 2% 3% 4% 5% Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Definition: Antal unika biståndstagare, vuxna och barn i hushållen, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året i Stockholms stad, per den sdn de senast under året fick bistånd, i relation till befolkningen i respektive sdn (medelbefolkning av definitiv uppgift för 2024 från SCB och prel uppgift för 2025 från EPS/Beslutsstöd )  Biståndshushåll Den som är gift eller sambo ansöker om ekonomiskt bistånd tillsammans med sin partner. Bådas sammanräknade inkomster och utgifter ligger till grund för bedömningen av biståndsbehovet. Av denna anledning redovisas inte enbart personer utan även hushållens behov av ekonomiskt bistånd. Ett hushåll kan bestå av en ensamstående individ med eller utan barn, eller ett par med eller utan barn. År 2025 var det 12 025 hushåll som någon gång under året uppbar ekonomiskt bistånd i staden. Det var 197 fler hushåll jämfört med året innan, detta mot svarar en ökning med 1,7 procent. Biståndshushållen ökade till antalet i åtta av de elva stadsdelsnämnderna under 2025. Diagrammet som följer visar antal hushåll per nämnd de senaste tre åren. Hushållen redovisas utifrån den nämnd där hushållet senast under året uppbar ekonomiskt bistånd (se figur 2:3). 30 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:3 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd per nämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  2 470 1 183 507 244 426 647 1 403 536 857 1 065 792 700 210 528 2 516 1 206 513 256 463 649 1 337 555 871 1 113 839 707 242 561 2 452 1 301 545 273 469 660 1 385 542 969 1 095 903 765 216 450 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, Område hemlöshet Socialnämnden, Dödsbosektionen Socialnämnden, Område nyanlända 2023 2024 2025 Definition: Antal unika biståndshushåll, ekonomisk samhörighet, som fått ekonomiskt bistånd någon gång under året i Stockholms stad, per den SDN de senast under året fick bistånd  Biståndshushållen ökade till antalet i åtta av de elva stadsdels nämnderna under 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 31 Ekonomiskt bistånd Biståndshushållens storlek Under 2025 var den genomsnittliga storleken på biståndshushållen 1,5 personer. Sett över tid har den genomsnittliga storleken på de hushåll som uppbär ekonomiskt bistånd varit relativt oförändrad. Under åren 2011 till 2022 var den genomsnittliga hushållsstorleken i staden 1,7 personer. En minskning skedde under 2023 till 1,6 personer följt av ytterligare en minskning under 2024, till 1,5 personer. Den genomsnittliga storleken på biståndshushållen skiljer sig något mellan stadsdelsnämnderna från 1,7 personer till 1,2 personer. Tabell 2:1 visar genomsnittlig hushållsstorlek fördelat per stadsdelsnämnd under 2025. Tabell 2:1 Genomsnittlig hushållsstorlek per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  Definition: Antal unika biståndstagare, vuxna och barn, i relation till antal unika biståndshushåll per SDN, per den senaste SDN hushållet fick bistånd  Barn i familjer med ekonomiskt bistånd Under 2025 fanns 5 400 barn i hushåll med ekonomiskt bistånd. Jämfört med år 2024 har antalet barn minskat med 98 barn. Antalet barn som ingår i hushåll med ekonomiskt bistånd har successivt minskat under de senaste tio åren. Sedan 2015 har antalet minskat med 3 110 barn, vilket motsvarar 37 procent färre barn. Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i befolkningen har också successivt minskat under de senaste tio åren, från 4,7 procent 2015 till 2,9 procent 2025. Andelen och antalet barn som lever i familjer med ekonomiskt bistånd skiljer sig påtagligt mellan de olika stadsdelsnämnderna. I en stadsdelsnämnd lever 7,2 procent av samtliga barn i familjer med ekonomiskt bistånd samtidigt som den stadsdelsnämnd med lägst andel barn i befolkningen i familjer med ekonomiskt bistånd endast uppgår till 0,5 procent. (se figur 2:4). Nämnd Antal personer Järva 1,7 Hässelby-Vällingby 1,6 Bromma 1,6 Kungsholmen 1,2 Norra Innerstaden 1,3 Södermalm 1,2 Enskede-Årsta-Vantör 1,6 Skarpnäck 1,5 Farsta 1,5 Hägersten-Älvsjö 1,5 Skärholmen 1,7 Socialnämnden, område hemlöshet 1,0 Socialnämnden, dödsbosektionen 1,0 Socialnämnden, område nyanlända 1,7 Totalt i staden 1,5 Andelen barn i hushåll med ekonomiskt bistånd i befolkningen har successivt minskat under de senaste åren, från 4,7 procent 2015 till 2,9 procent 2025 32 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:4 Andel i befolkningen 0–17 år som ingår i hushåll som någon gång under året har uppburit ekonomiskt bistånd, per stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala system  7,2 4,0 1,7 0,5 0,6 0,6 3,5 2,6 3,1 1,8 6,3 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Skillnader mellan kön Sett över tid har män uppburit ekonomiskt bistånd i något högre utsträckning än kvinnor. Under 2025 var 47 procent av de vuxna biståndstagarna kvinnor och 53 procent var män. Jämfört med året innan har könsfördelningen förändrats på så sätt att andelen män har ökat med en procentenhet. Följande diagram visar utvecklingen de senaste tio åren vad gäller fördelningen mellan kvinnor och män i behov av ekonomiskt bistånd (se figur 2:5). Figur 2:5 Andel kvinnliga och manliga vuxna biståndsmottagare, 2015–2025 Källa: Sociala system  40% 42% 44% 46% 48% 50% 52% 54% 56% 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Män Kvinnor Definition: Andel män respektive kvinnor av antalet unika vuxna biståndstagare i de unika hushållen som någon gång under året fått ekonomiskt bistånd, dödsbon ej inräknat  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 33 Ekonomiskt bistånd Hushållstyper Den vanligaste hushållstypen som ansöker om ekonomiskt bistånd är i likhet med tidigare år ensamstående man utan barn, följt av ensamstående kvinna utan barn. Hushållstypen ensamstående man utan barn representerade 46 procent av biståndshushållen under 2025 medan ensamstående kvinnor utan barn utgjorde 29 procent av biståndshushållen. Den tredje vanligaste hushållstypen var ensamstående kvinna med barn, vilken motsvarar 14 procent. Den hushållstyp som är i minst behov av ekonomiskt bistånd är hushållstypen par utan barn som utgör endast två procent av samtliga hushåll. I figur 2:6 visas fördelningen av antal hushåll inom respektive hushållstyp. Figur 2:6 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd efter hushållstyp, 2025 Källa: Sociala system  Definition: Uppgift som handläggaren registrerar i Sociala system enligt ovan kategorisering  3 462 1 642 5 535 371 248 556 211 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående kvinna med barn Ensamstående man utan barn Ensamstående man med barn Par utan barn Par med barn Dödsbo 34 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 De flesta hushåll som någon gång under 2025 uppbar ekonomiskt bistånd var hushållstyper utan barn, 9 456 hushåll, jämfört med 2 569 hushåll med barn. I jämförelse med 2024 var antalet hushåll utan barn 200 fler under 2025, medan antalet hushåll med barn var ungefär detsamma som året innan. Hushåll utan barn, både ensamstående och par, utgör 79 procent av samtliga hushåll. I samtliga stadsdelsnämnder och även vid socialnämndens område nyanlända är hushåll utan barn den mest förekommande hushållstypen bland de bistånds sökande hushållen (se figur 2:7). Figur 2:7 Antal hushåll som uppburit ekonomiskt bistånd med barn respektive eller utan barn, per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  1 784 981 416 245 394 587 1 031 432 757 849 690 310 668 320 129 28 75 73 354 110 212 246 213 140 0 500 1 000 1 500 2 000 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område nyanlända Hushåll utan barn Hushåll med barn Definition: Biståndshushåll med hushållstyp utan barn respektive biståndshushåll med hushållstyp utan barn satt i relation till varandra  Dödsbon exkluderade  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 35 Ekonomiskt bistånd Av de hushåll med barn som någon gång under året 2025 uppbar ekonomiskt bistånd var det vanligast att hushållet bestod av ett till två barn, 72 procent. Ungefär 14 procent av barnhushållen hade fyra eller fler barn, detta motsvarar 370 hushåll och 1 783 barn. Åldersfördelning Den största åldersgruppen av vuxna biståndsmottagare som uppbar ekonomiskt bistånd någon gång under året 2025 var gruppen 40–64 år. Totalt 6 994 personer återfanns inom denna åldersgrupp vilket motsvarar knappt 55 procent av de vuxna biståndsmottagarna. Den näst största gruppen var personer i åldrarna 30–39 år, 2 843 personer vilket motsvarar 22 procent. Unga vuxna i åldrarna 18–24 år som betraktas som vuxna med eget hushåll, var den tredje största gruppen, 1 060 personer vilket motsvarar åtta procent. Jämfört med 2024 har antalet personer minskat i åldersgrupperna 18–24 år och 25–29 år medan det har ökat något i de äldre åldersgrupperna. Det finns vissa skillnader när det gäller fördelningen av andelen biståndsmottagare baserat på ålder och kön. I åldersgruppen 25–29 år återfinns den största skillnaden mellan kön och behov av ekonomiskt bistånd under 2025. Av de män och kvinnor som var i åldern 25–29 år var 37 procent kvinnor och 63 procent män. Försörjningshinder Ett försörjningshinder registreras för varje individ som ansöker om ekonomiskt bistånd och skälet till att individen inte kan försörja sig på egen hand anges. Av de försörjningshinder som finns i socialtjänstens verksamhetssystem är följande tre kategorier de mest förekommande: arbetslöshet, sjukdom och sociala eller medicinska skäl. En biståndsmottagare kan ha ett eller flera olika försörjningshinder under året. Resultatet som presenteras avser det försörjningshinder som varit mest förekommande under året för varje biståndsmottagare. Den som är arbetsför och oförhindrad att söka arbete tillhör kategorin arbetslösa. Inom gruppen som kodas som arbetslösa finns stora variationer vad gäller hur nära arbetsmarknaden en individ befinner sig. Inom gruppen finns både personer som har annan ersättning för sin försörjning, såsom exempelvis arbetslöshetskassa, men även personer som helt saknar annan ersättning än ekonomiskt bistånd. Kategorin arbetslösa innefattar även nyanlända som väntar på att påbörja etableringsprogrammet samt de som redan deltar i etablerings- programmet men som inte helt kan försörja sig på etableringsersättningen. Under 2025 var det 47 procent av samtliga vuxna biståndsmottagare som hade detta försörjningshinder. Andelen arbetslösa var det samma jämfört med året innan, dock var det en ökning med 82 personer. Den grupp som på grund av sjukdom har behov av ekonomiskt bistånd består framförallt av sjukskrivna personer som har ett läkarintyg med en styrkt tillfälligt nedsatt arbetsförmåga, men som antingen inte har kvalificerat sig för sjukpenning eller har en så pass låg sjukpenning att de inte kan försörja sig enbart på denna. Gruppen består även av personer som bedömts ha en varaktigt nedsatt arbetsförmåga och som har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan men som inte helt klarar sin egen försörjning och därmed behöver kompletterande ekonomiskt bistånd. Detta försörjningshinder är det näst vanligaste försörjningshindret och utgör 22 procent av alla vuxna biståndssökande. Andelen är en procentenhet lägre jämfört med året innan vilket motsvarar en minskning med 53 personer. hade under 2025 försörjningshindret arbetslöshet 22 procent hade försörjningshindret nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och 21 procent hade sociala eller medicinska skäl 47% 36 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Personer som av socialtjänsten bedöms att de av sociala eller medicinska skäl är förhindrade att söka arbete har ofta återkommande behov av insatser från andra delar av socialtjänsten eller från hälso- och sjukvården. Skälen kan exempelvis vara ett pågående skadligt bruk eller beroende, psykisk ohälsa eller att individen befinner sig i en akut krissituation. Andelen med socialmedicinska skäl utgör 21 procent, vilket är samma andel som föregående år men en ökning med 31 personer. I figur 2:8 presenteras andel och fördelning av de tre kategorierna av försörjningshinder vid stadsdelsnämnderna samt socialnämndens område hemlöshet. Figur 2:8 Andel vuxna biståndmottagare fördelat på de tre vanligaste kategorierna av försörjningshinder per stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala system  50,6 48,0 49,3 34,9 42,1 34,6 43,4 44,0 37,5 45,1 53,0 43,8 18,5 15,9 19,1 31,7 25,6 27,7 21,9 26,8 21,2 19,8 18,0 16,3 18,9 21,5 17,6 20,9 21,3 26,8 22,6 18,1 27,3 21,8 13,0 34,3 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Arbetslös Sjuk Sociala/medicinska skäl Definition 2  De vuxna redovisade på den f -hindergrupp de vanligast hade under året: Som Arbetslös, Sjuk eller Sociala/medicinska/ i relation till alla vuxna  Fördelningen mellan kvinnor och män avseende olika försörjningshinder skiljer sig något. Likt tidigare år har män i högre grad än kvinnor arbetslöshet som försörjningshinder medan kvinnor i högre grad än män erhåller ekonomiskt bistånd till följd av sjukdom. Det försörjningshinder som har den största könsskillnaden är sociala eller medicinska skäl där 37 procent med detta försörjningshinder utgörs av kvinnor och 63 procent utgörs av män. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 37 Ekonomiskt bistånd Biståndstider År 2025 fick hushållen, likt föregående år, i genomsnitt ekonomiskt bistånd i 7,7 månader under en tolvmånadersperiod. (se figur 2:9). Figur 2:9 Genomsnittlig biståndstid (månad/ år) 2015–2025 Källa: Sociala system  6,6 6,8 7,0 7,2 7,4 7,6 7,8 8,0 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Det genomsnittliga antalet månader samtliga unika biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd under året  Under 2025 hade 50 procent av de vuxna biståndsmottagarna ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd.1 Det är en ökning med ungefär två procentenheter jämfört med föregående år. Andel biståndsmottagare med långvarigt biståndsbehov skiljer sig åt mellan nämnderna. Figur 2:10 visar hur andelen biståndsmottagare med ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd fördelar sig per nämnd. 1 Med långvarigt behov avses tio månader eller mer under en tolvmånadersperiod. 38 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:10 Andel vuxna personer med långvarigt biståndsbehov, per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  56,6 52,8 44,5 45,3 41,9 48,4 53,1 50,7 51,0 52,2 50,2 35,9 39,6 50,4 0% 20% 40% 60% Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Socialnämnden, område nyanlända Totalt i staden Biståndstiderna skiljer sig åt mellan olika hushållstyper. Den vanligaste hushållstypen som uppbär ekonomiskt bistånd är, som tidigare nämnts, ensamstående män utan barn. Näst vanligast är ensamstående kvinnor utan barn. Biståndstiderna mellan dessa två grupper skiljer sig åt på så sätt att ensam stående kvinnor utan barn har en längre genomsnittlig biståndstid på 8,1 månader jämfört med ensamstående män utan barn som har 7,4 månader i genomsnittlig biståndstid (se figur 2:11). Under 2025 hade 50 procent av de vuxna biståndsmottagarna ett långvarigt behov av ekonomiskt bistånd Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 39 Ekonomiskt bistånd Figur 2:11 Genomsnittlig biståndstid (mån/ år) för hushållstyper utan barn per nämnd, 2025 Källa: Sociala system  7,5 7,6 6,9 7,6 7,3 7,7 7,6 7,8 7,6 7,6 6,9 6,7 7,5 7,4 8,7 8,5 7,1 7,2 7,3 7,5 8,3 8,1 8,4 8,1 8,2 7,5 7,2 8,1 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Socialnämnden, område nyanlända Totalt i staden Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna utan barn Definition: Det genomsnittliga antalet månader under året biståndshushåll med hushållstyp man utan barn respektive kvinna utan barn (korrigerad hushållstyp) har fått ekonomiskt bistånd  40 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov Under år 2025 var det 2 821 hushåll som hade ett mycket långvarigt behov av ekonomiskt bistånd under 46–90 månader, vilket motsvarar 3 088 vuxna personer. Detta var något färre både till antal hushåll och antal vuxna personer jämfört med året innan. Sett över en femårsperiod har antalet hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov varit relativt oförändrat. Sedan år 2020 har antalet biståndshushåll med mycket långvarigt behov minskat med 128 hushåll. I takt med att biståndsmottagande i staden som helhet har minskat över tid har dock andelen med mycket långvarigt behov av bistånd ökat något de senaste åren, från 21 procent under 2020 till 24 procent under 2025. Gruppen med ett mycket långvarigt behov av bistånd skiljer sig åt från den totala gruppen biståndsmottagare i några avseenden. Skillnader syns bland annat i försörjningshinder. I gruppen hushåll med mycket långvarigt biståndsbehov är det vanligare med sjukdom och sociala eller medicinska skäl som försörjningshinder jämfört med samtliga biståndshushåll. Andelen med arbetslöshetsrelaterade försörjningshinder är samtidigt lägre bland de hushåll som har ett mycket långvarigt biståndsbehov. Av de hushåll som under 2025 hade ett mycket långvarigt biståndsbehov hade 39 procent sjukdomsrelaterade försörjningshinder, 30 procent hade försörjningshinder av sociala eller medicinska skäl och 27 procent hade ett arbetslöshetsrelaterat försörjningshinder. Andra skillnader i gruppen relaterat till samtliga biståndshushåll återfinns i hushållstyper. Andelen ensamstående kvinnor utan barn är högre i gruppen med mycket långvarigt biståndsbehov jämfört med samtliga hushåll. Av de hushåll som hade ett mycket långvarigt biståndsbehov var 37 procent ensamstående kvinnor utan barn jämfört med 29 procent för samtliga biståndshushåll. Andelen hushåll med barn är något lägre i gruppen med mycket långvarigt biståndsbehov jämfört med samtliga biståndshushåll. Under 2025 var det 547 hushåll med barn som hade ett mycket långvarigt biståndsbehov vilket motsvarar 19 procent, jämfört med 21 procent hushåll med barn av samtliga biståndshushåll. Kostnader för ekonomiskt bistånd År 2025 uppgick kostnaderna för utbetalat ekonomiskt bistånd i Stockholms stad till strax över en miljard kronor, vilket var en ökning med knappt 54 miljoner kronor eller fem procent i jämförelse med föregående år (se figur 2:12). Under 2025 uppgick stadens kostnader för utbetalat ekonomiskt bistånd till strax över en miljard kronor Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 41 Ekonomiskt bistånd Figur 2:12 Kostnader för ekonomiskt bistånd (tkr) 2015–2025 Källa: Sociala system  850 000 900 000 950 000 1 000 000 1 050 000 1 100 000 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Den totala årskostnaden för ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd, som utbetalats till de unika biståndshushållen i staden  Summan inkluderar mellan 0,01 och 0,02 % ersättning enligt LMA  Kostnaderna för utbetalat ekonomiskt bistånd ökade vid samtliga stadsdelsnämnder utom en under 2025. I figur 2:13 presenteras kostnaderna för utbetalt bistånd under de tre senaste åren fördelat per stadsdelsnämnd. 42 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:13 Kostnader för ekonomiskt bistånd (tkr) fördelat per nämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  228 091 101 142 39 902 19 165 32 756 50 438 133 108 44 948 73 911 86 502 65 651 44 141 3 079 33 286 249 865 112 896 46 315 21 216 37 663 54 933 130 193 45 151 83 465 100 571 71 439 48 651 4 161 25 313 251 718 127 314 45 429 22 306 38 171 55 410 134 703 50 164 91 894 104 005 85 792 51 882 3 682 23 246 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Socialnämnden, dödsbosektionen Socialnämnden, område nyanlända 2023 2024 2025 Definition: Den summerade totala årskostnaden för ekonomiskt bistånd för de unika hushåll som fick sitt senaste ekonomiskt bistånd utbetalat på resp SDN  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 43 Ekonomiskt bistånd Biståndets ändamål Ekonomiskt bistånd består av två delar: försörjningsstöd och bistånd till levnadskostnader i övrigt. Av den totala kostnaden för ekonomiskt bistånd i staden avsåg 90 procent försörjningsstöd och 10 procent bistånd till levnadskostnader i övrigt. Ett biståndsändamål som årligen följs upp i rapporten är det bistånd som betalas ut för tillfälliga boendelösningar i form av akutboende och vandrarhems- liknande boenden för de personer eller familjer som saknar egen bostad. Det var 1 581 hushåll som någon gång under året 2025 beviljades ekonomiskt bistånd för tillfällig boendelösning vilket var 313 hushåll färre än året innan. År 2025 låg kostnaden för ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende på drygt 34 miljoner kronor jämfört med 52 miljoner kronor föregående år. Sedan 2018 har kostnaderna för tillfälligt boende successivt sjunkit för varje år. Den totala minskningen sedan 2018 i kostnader för ekonomiskt bistånd till tillfälligt boende motsvarar 60 procent. Diagrammet som följer visar kostnaderna för ekonomiskt bistånd till akutboende och vandrarhemsliknande boenden de senaste tio åren (se figur 2:14). Figur 2:14 Kostnader för akutboende och vandrarhemsliknande boende (mnkr), 2015–2025 Källa: Sociala system  0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Definition: Summering av årskostnaden för ändamål 27 (härbärge), ändamål 28 (vandrarhem tom nov 2020), ändamål 29 (hotellkostnad tom nov 2020) och ändamål 46 ( boendekostnad på vandrarhemsliknande boende from dec 2020) 44 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Kostnaderna för tillfälligt boende varierar mellan stadsdelsnämnder och social nämndens område hemlöshet samt över tid. 2 Jämfört med 2024 har kostnaderna för tillfälligt boende under 2025 minskat i nio av elva stadsdelsnämnder. Socialnämndens område hemlöshet har en ökning av kostnader för tillfälligt boende. I figur 2:15 visas kostnaderna per nämnd de senaste tre åren. Figur 2:15 Kostnader för akutboende och vandrarhemsliknande boende fördelat per nämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  11 693 629 4 271 844 1 356 438 1 632 285 2 002 316 1 380 637 9 953 695 2 628 711 1 990 285 4 860 844 5 748 898 8 676 809 13 469 196 5 924 555 904 273 1 196 083 2 021 635 1 774 618 6 915 274 2 082 892 1 349 534 5 870 272 3 419 596 6 911 916 4 424 411 5 337 830 1 397 911 344 636 1 139 154 807 675 3 633 034 1 718 407 2 092 871 4 510 762 1 585 795 7 244 204 0 3000 000 6000 000 9000 000 12000 000 15000 000 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Kungsholmen Norra Innerstaden Södermalm Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet 2023 2024 2025 Definition: Summering av årskostnaden för ändamål 27 (härbärge), ändamål 28 (vandrarhem tom nov 2020), ändamål 29 (hotellkostnad tom nov 2020) och ändamål 46 (boendekostnad på vandrarhemsliknande boende from dec 2020)  2 Avser ändamål 27 (boendekostnad på akutboende) och ändamål 46 (boendekostnad på vandrarhemsliknande boende). var medelbidraget under 2025 11 662 kr Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 45 Ekonomiskt bistånd Under år 2025 var det totalt 120 barnfamiljer bestående av 251 enskilda barn som beviljades ekonomiskt bistånd för tillfälliga boendelösningar. Det var en minskning med 15 barnfamiljer och 21 barn jämfört med föregående år. Sedan år 2020 har antal hushåll samt antal barn som beviljats bistånd för tillfälligt boende mer än halverats. I tabell 2:2 visas antalet barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad och som beviljats ekonomiskt bistånd till vandrarhemsliknande boenden någon gång under året, fördelat per stadsdelsområde under de senaste tre åren. Tabell 2:2 Antal hushåll med barn som beviljats ekonomiskt bistånd för tillfälligt boende på hotell eller vandrarhem per stadsdelsnämnd, 2023–2025 Källa: Sociala system  Nämnd 2023 2024 2025 Västerort* 79 49 63 Innerstad** 12 14 10 Söderort*** 87 71 47 * Västerort avser stadsdelsnämnderna Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma  ** Innerstad avser stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Norra Innerstaden och Södermalm  *** Söderort avser stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck, Farsta, Hägersten- Älvsjö och Skärholmen  Definition: Antal unika biståndshushåll med bistånd till tillfälligt boende (ändamål 46) någon gång under året Medelbidrag Under år 2025 var medelbidraget 11 662 kronor per månad och hushåll, vilket var en ökning med 2,5 procent jämfört med år 2024 då medelbidraget var 11 383 kronor per månad och hushåll. Avslutade ärenden Totalt avslutades 3 259 biståndshushåll under året 2025 vilket motsvarar 27 procent av antalet biståndshushåll som fick ekonomiskt bistånd någon gång under året. Antalet ärenden som avslutades var något fler under 2025 jämfört med året innan. Av tabell 2:3 framgår att den vanligaste avslutsorsaken under 2025 var likt föregående år att individen började arbeta. Andelen ärenden som avslutades med denna orsak var 23 procent jämfört med 22 procent året innan. Andelen ärenden som avslutades på grund av att individen börjat studera ökade från 6 procent till 7 procent. Andelen ärenden som avslutats med anledning av att individen beviljats sjukersättning, aktivitetsersättning, a-kassa, pension eller någon annan typ av ersättning från socialförsäkringssystemet var 16 procent under 2025. Jämfört med året innan har andelen ärenden som avslutats av detta skäl minskat med 3 procentenheter. 46 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 2:3 Antal avslutade biståndshushåll under 2025, efter avslutsorsak Källa: Sociala system  Avslutsorsak Antal Börjat arbeta 755 Börjat studera 214 Beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 170 Beviljats pension eller äldreförsörjningsstöd 191 Beviljats A-kassa, Alfa-kassa eller aktivitetsstöd 47 Beviljats annan ersättning 108 Engångsansökan 289 Intro Stockholm - Beviljats etableringsersättning 7 Intro Stockholm - Ärendeansvar övergår till stadsdel 17 Intro Stockholm - Etableringsperiod avslutad 16 Kriminalvård 48 Avliden 44 Okänt 242 Registrering av ny samhörighet 10 Avslag 34 Felaktig registrering 5 Stadigvarande boende 30 Flyttat till annan stadsdel 89 Flyttat till annan kommun 338 Flyttat till annat land 34 Kontakten avbruten 301 Återtagen ansökan 18 Övrigt 252 Totalt i staden 3 259 *Antal under 4 redovisas inte i tabellen  Samtliga avslutsorsaker redovisas i totalen  Definition: Biståndshushåll (bistånd någon gång under året) med registrerad avslutsorsak under året och som inte återkommit (beviljats bistånd) efter avslutet, senare under året  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 47 Ekonomiskt bistånd Budget- och skuldrådgivning Insatser, biståndets omfattning och utformning Budget- och skuldrådgivningen är en obligatorisk verksamhet för kommunen som regleras i 13 kap. 2 § SoL. Rådgivningens främsta uppgift är att bidra till att förebygga skuldproblem och hjälpa skuldsatta personer att finna en lösning på sin situation. Stödet som ges ska syfta till att hjälpa rådsökande att kunna klara sin ekonomiska situation på egen hand. Antal rådsökande Under året 2025 registrerades 2 735 personer som nya rådsökande i ärendehanteringssystemet Boss+ vilket framgår av figur 2:16. Det var en ökning med 389 fler nya rådsökande (+16,6 procent) jämfört med året innan. Figur 2:16 Antal nya rådsökande hos budget- och skuldrådgivningen i Stockholms stad, 2021–2025 Källa: Boss+ 2548 2182 2242 2346 2735 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 2021 2022 2023 2024 2025 Siffrorna i figur 2:16 som visar antal nya rådsökande åren 2021 till 2023 avser det totala antalet nya rådsökande som är folkbokförda i Stockholms stad och som är registrerade i Boss+. Det innebär inte per automatik att de har fått stöd av budget- och skuldrådgivningen inom Stockholms stad, även om det är det 48 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 mest troliga. Siffrorna för 2024 och 2025 i figur 2:16 är däremot inrapporterade från respektive stadsdelsnämnd vilket innebär att det med säkerhet går att säga att dessa avser individer som har fått stöd från Stockholms stads budget- och skuldrådgivning. Majoriteten av stadsdelsnämnderna hade ett ökat antal nya rådsökande under året 2025 jämfört med året tidigare. Figur 2:17 visar hur nya rådsökande är fördelade över staden. Figur 2:17 Antal nya rådsökande fördelat per nämnd i Stockholms stad, 2025 Källa: Sociala system  365 283 156 460 366 118 214 283 383 107 0 100 200 300 400 500 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Innerstaden* Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet *Avser stadsdelsnämnderna Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm En rådsökande som uttryckligen inte längre har behov av eller önskar kontakt med budget- och skuldrådgivningen eller som inte har sökt kontakt de senaste tre månaderna avslutas i Boss+. Under år 2025 avslutades 2 492 ärenden, inflödet av nya ärenden under året är därmed större än utflödet. Om en rådsökande efter avslut återupptar kontakten igen registreras personen som ett återaktiverat ärende och inte som ett nytt ärende. Under 2025 återaktiverades 404 ärenden och redovisas därmed inte bland de nya rådsökandena som återfinns i figur 2:16 och 2:17. Här saknas även nya rådsökande som har skyddade personuppgifter. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 49 Ekonomiskt bistånd Skillnader i kön och ålder Av de nya rådsökande med Stockholms stad som registrerad hemkommun var ungefär 41 procent kvinnor och 58 procent män under 2025.3 Könsfördelningen följer samma mönster som tidigare år där något fler män jämfört med kvinnor sökt stöd hos budget- och skuldrådgivare. Majoriteten av nya rådsökande befann sig i åldersgruppen 45–54 år tätt följt av gruppen 35–44 år. I figur 2:18 visas andelen nya rådsökande fördelat på olika åldersgrupper under de tre senaste åren. Figur 2:18 Andel nya rådsökande fördelat på olika åldersgrupper, 2023–2025 Källa: Boss+ 1,8 12,0 24,7 24,4 19,9 12,2 3,5 2,6 14,1 25,2 23,5 20,0 10,3 3,1 2,3 13,1 23,6 25,6 19,2 12,1 4,1 0 5 10 15 20 25 30 18-25 år 26-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år 65-75 år 75 år- 2023 2024 2025 Pågående ärenden per månad I figur 2:19 redogörs för medelvärdet för antal ärenden per månad med stöd från en budget- och skuldrådgivare fördelat på stadsdelsnämnderna och socialnämnden. 3 En procent har registrerats med okänd könstillhörighet i Boss+. 50 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 2:19 Antal pågående ärenden per månad 2025, medelvärde fördelat per nämnd Källa: Sociala system  327,3 224,9 153,6 519,4 311,3 243,3 214,5 341,8 341,4 101,3 0 200 400 600 Järva Hässelby- Vällingby Bromma Innerstaden* Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Socialnämnden, område hemlöshet Definition: Den totala årskostnaden för ekonomiskt bistånd, försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd, som utbetalats till de unika biståndshushållen i staden  Summan inkluderar mellan 0,01 och 0,02 % ersättning enligt LMA  Skuldrådgivning Skuldrådgivning är den vanligaste råd- och stödinsatsen inom Stockholms stads budget- och skuldrådgivning. Många skuldrådgivningsärenden mynnar ut i en ansökan om skuldsanering hos Kronofogden. Under 2025 ansökte 2 687 invånare i Stockholms stad om skuldsanering. Av ärendehanteringssystemet Boss+ framgår att stadens budget- och skuldrådgivare i 1 076 fall hjälpte till att skicka in ansökan om skuldsanering under året 2025. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 51 Barn och unga 3 Barn och unga 3. Barn och unga Socialtjänstrapport 2025 52 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Barn och unga Sammanfattning • Den tidigare ökningen av orosanmälningar gällande barn planade ut under 2025. • Under året berördes 4,6 procent av alla barn och unga mellan 0–20 år i Stockholms stad av en utredning inom socialtjänstens myndighetsut övande barn- och ungdomsvård. • Våld, vanvård eller försummelse var den bakomliggande oron i 34 procent av utredningar som inleddes gällande ett barn. • Förseelse eller annan brottslighet utgjorde 5 procent av den bakom liggande oron till att en utredning gällande ett barn inleddes. • Antalet barn och unga som någon gång under året avtjänat en påföljd enligt Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) ökade med 14 barn och ungdomar från föregående år. Om statistiken Statistiken som redovisas i detta kapitel är hämtad från stadens verksamhetssystem sociala system, nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarna, Område öppenvård, Migrationsverket, Statistiska centralbyrån (SCB), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), frivården, Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) samt Statens institutionsstyrelse.1 Statistiken i kapitlet avser barn i åldrarna 0–17 år och i vissa fall unga upp till 21 år. I statistiken som redovisas avses barnet eller den unges ålder vid årets slut. Från och med 2025 inkluderas enbart barn 0–17 år i vissa tabeller vilket förklarar att alla tabeller inte är helt jämförbara med tidigare års socialtjänst rapporter då barn och unga redovisades i åldersspannet 0–20 år. Vid hänvisning till befolkningsmängd avses medelbefolkning under året. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Den statistik som presenteras är sammanslagen från den gamla och den nya socialtjänstlagen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används den aktuella benämningen nedan: • Område öppenvård (tidigare Framtid Stockholm). 1 Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO) är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som genomförs av FoU Välfärd Värmland vid Karlstads universitet i samverkan SKR. Under 2024 följde Stockholms stad upp de barnavårdsutredningar som avslutats mellan den 1 oktober 2023 och den 31 mars 2024. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 53 Barn och unga Anmälningar, utredningar och öppenvårdsinsatser Anmälningar och inledda utredningar Ett ärende kan aktualiseras hos socialtjänsten genom anmälan, ansökan eller att information kommer in på annat sätt. 2 Information till socialtjänstens om att ett barn kan behöva stöd eller skydd kommer främst genom anmälningar från andra myndigheter och aktörer samt från privatpersoner. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter (exempelvis förskola, skola, polismyndigheten, hälso- och sjukvård och tandvård) är skyldiga enligt SoL att genast anmäla till socialnämnden om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.3 Om socialnämnden får information om något som skulle kunna leda till en åtgärd, ska nämnden genast inleda en utredning. 4 När det gäller unga personer, det vill säga den som fyllt 18 men inte 21 år, finns inte någon generell skyldighet att anmäla oro. Socialnämndens möjligheter att inleda en utredning skiljer sig också åt beroende på om det gäller ett barn 0–17 år eller en ung person mellan 18–20 år. För barn som kan vara i behov av skydd eller stöd har socialnämnden ett långtgående utredningsansvar och kan inleda och genomföra en utredning oberoende av vårdnadshavarens eller barnets inställning. När det gäller en ung person kan socialnämnden i regel inte inleda någon utredning eller vidta några åtgärder om den unge inte vill ha någon hjälp. Det finns dock situationer när socialtjänsten måste agera oberoende om den unge samtycker eller inte. Så är fallet om den unge behöver vårdas enligt Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) eller enligt Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Ansökningar från enskilda om stöd från socialtjänsten ska alltid resultera i en utredning där behovet bedöms och är därför inte medräknade i tabell 3:1. Ansökningar redovisas i tabellerna 3:8 och 3:9. 2 Med information på annat sätt menas att ett ärende kan inkomma enligt SoL som inte är ansökan eller anmälan, exempelvis genom begärande om yttrande, meddelande från en myndighet eller socialtjänstens egna iakttagelser. 3 19 kap. 1 § SoL. 4 14 kap. 2 § SoL. 54 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:1a Antal inkomna anmälningar för barn 0–17 år totalt och uppdelat på kön, samt antal och andel inledda utredningar 2016–2025 Källa: Sociala system  År Antal inkomna anmälningar Flickor Pojkar Antal som hanteras i en utredning* Andel som hanteras i en utredning* (%) 2016 21 240 9 534 11 706 11 695 55 2017 25 305 11 150 14 155 13 569 54 2018 27 395 12 420 14 975 15 709 57 2019 30 703 13 955 16 748 17 725 58 2020 33 514 15 175 18 339 19 439 58 2021 33 984 15 791 18 193 20 285 60 2022 34 800 15 923 18 877 20 281 58 2023 38 070 17 470 20 600 22 499 59 2024 40 598 19 270 21 328 23 922 59 2025 41 100 19 040 22 060 23 583 57 *Anmälningar som hanterats inom ramen för utredning antingen genom att ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till (tillförts) en pågående utredning  Under 2025 kom totalt 41 100 anmälningar om oro för barn in till stadens social tjänst. Detta är ungefär lika många som föregående år då det kom in 40 598 anmälningar. Detta visar på att den tidigare ökning från år till år som vi sett vad gäller inkomna orosanmälningar för barn har planat ut under 2025. Tabell 3:1b Antal inkomna anmälningar för unga 18–20 år totalt och uppdelat på kön, samt antal och andel inledda utredningar 2016–2025 Källa: Sociala system  År Antal inkomna anmälningar Kvinnor Män Antal som hanteras i en utredning* Andel som hanteras i en utredning* (%) 2016 979 348 631 448 46 2017 1 245 386 859 672 54 2018 1 283 476 807 671 52 2019 1 349 503 846 706 52 2020 1 589 607 982 903 57 2021 1 605 670 935 876 55 2022 1 708 725 983 946 55 2023 1 867 689 1 178 1 089 58 2024 2 159 945 1 214 1 260 58 2025 2 368 884 1 484 1 323 56 *Anmälningar som hanterats inom ramen för utredning antingen genom att ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till (tillförts) en pågående utredning  När det gäller unga personer som vid årets slut fyllt 18 men inte 21 år har det under 2025 kommit in 2 368 anmälningar om oro. Detta är en ökning med 209 anmälningar sedan föregående år. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 55 Barn och unga I figur 3:1 redovisas andel inkomna orosanmälningar i förhållande till befolkningsmängd för barn 0–17 år. Det förekommer ofta flera anmälningar för samma person, siffrorna motsvarar därmed inte andelen personer där det kommit in en orosanmälan. Det framgår dock att ökningen av orosanmälningar de senaste tio åren inte enbart handlar om ökad befolkningsmängd under perioden. Figur 3:1 Andel inkomna anmälningar i relation till befolkning för barn 0–17 år 2016–2025 Källa: Sociala system  0 5 10 15 20 25 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Andel av befolkningen*(%) *Avser medelbefolkning i åldersgruppen  Antalet 0–17 åringar som bor i Stockholms stad har minskat något under 2025. Figuren visar att även om antal orosanmälningar inte ökat totalt sett för 0–17 åringar så har de ökat något i relation till befolkningsmängden. Tabell 3:2 Andel inkomna anmälningar uppdelat per stadsdelsnämnd och åldersgrupp 2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 0–5 år (%) 6–12 år (%) 13–17 år (%) 18–20 år (%) Samtliga (totalt antal) Järva 17 35 41 7 5 961 Hässelby-Vällingby 18 35 44 3 5 720 Bromma 15 37 40 7 3 024 Kungsholmen 21 29 47 3 1 524 Norra Innerstaden 19 34 43 4 3 793 Södermalm 15 36 45 4 3 354 Enskede-Årsta-Vantör 15 35 45 5 5 569 Skarpnäck 17 34 44 5 1 657 Farsta 16 33 45 5 4 173 Hägersten-Älvsjö 16 33 44 7 5 635 Skärholmen 17 30 46 7 3 058 Totalt i staden 17 34 44 5 43 468 56 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Den vanligaste åldersgruppen som orosanmälningar gäller är barn 13–17 år följt av barn 6–12 år. För de yngsta barnen 0–5 år görs anmälningar i betydligt lägre utsträckning än för andra barn. Det är totalt sett i Stockholms stad störst befolkningsmängd i åldersgruppen 6–12 år (71 355) följt av 0–5 åringarna (57 595) och 13–17 åringarna (53 103).5 Värt att notera är att den lagstiftade anmälningsplikten endast gäller barn, därav är det förväntat att antalet anmälningar för unga personer 18–20 år är betydligt lägre än för barn 0–17 år. I figur 3:2 redovisas andelen anmälningar från de vanligaste uppgiftslämnarna för år 2023 till 2025. Figur 3:2 Andel inkomna anmälningar för barn 0–17 år per kategori uppgiftslämnare och år 2023–2025 Källa: Sociala system  22,9 1,0 2,5 17,0 10,7 25,5 0,4 7,3 12,6 21,9 1,0 2,5 16,9 11,1 24,7 0,5 7,3 14,1 21,3 0,8 2,3 16,0 12,0 26,3 0,4 7,6 13,4 0 10 20 30 Hälso-/sjukvård BMM/BVC Förskola Skola Socialtjänst Polis Migrationsverket Privatperson Övriga 2023 (%) 2024 (%) 2025 (%) Figur 3:2 visar att de tre vanligaste uppgiftslämnarna; polismyndigheten, hälso- och sjukvården och skolan tillsammans stod för cirka 64 procent av alla anmälningar om oro för barn till socialtjänsten i Stockholms stad under 2025. Överlag är det relativt oförändrat vad gäller andel anmälningar från de olika uppgiftslämnarna. En viss skillnad finns gällande skolan och hälso- och sjukvårdens anmälningar, vilka har minskat något i andel medan polismyndigheten och socialtjänstens egna anmälningar har ökat. Under 2025, liksom under de senaste åren, kom flest anmälningar från polismyndigheten. Antalet orosanmälningar från polismyndigheten var 10 810 under 2025, vilket är oförändrat från föregående år (10 846). Även från förskolan har antalet anmälningar i stort sett varit oförändrat jämfört med föregående år. När det gäller skolan har antalet anmälningar sjunkit från 7 068 under 2024 till 6 575 under 2025. Av figur 3:2 framgår att anmälningsskyldiga som kan upptäcka omsorgsbrister bland de yngsta barnen, exempelvis personal på förskola, barnavårdscentraler (BVC) eller barnmorskemottagningar (BMM) endast stått för en liten andel, cirka tre procent, av anmälningarna till socialtjänsten under de senaste åren. 5 Medelbefolkning under året enligt SCB. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 57 Barn och unga I september 2023 införde Stockholms stad möjligheten att göra en digital anmälan vid oro för barn. Digital orosanmälan kan göras både av tjänsteperson och privatperson. Användandet av digital orosanmälan har ökat varje år sedan möjligheten infördes. Under 2025 kom 15 107 av orosanmälningarna in via den digitala tjänsten vilket motsvarar cirka 37 procent av det totala antalet oros - anmälningar för barn. Föregående år kom cirka 30 procent av oros anmäl- ningarna in digitalt. Skolan var den myndighet som gjorde flest av sina anmälningar via den digitala tjänsten, ca 81 procent, följt av förskolan som använde tjänsten vid 78 procent av sina anmälningar. I tabell 3:3a och 3:3b redovisas antalet anmälningar som kommit in totalt och per stadsdelsnämnd samt hur stort antal av dessa som hanterats i en utredning. När en utredning pågår samtidigt som en eller flera nya anmälningar kommer in kan dessa kopplas till den pågående utredningen utan att något nytt beslut fattas om att inleda en utredning. En utredning kan alltså omfatta flera anmälningar om oro. Tabell 3:3a Antal anmälningar per stadsdelsnämnd för barn 0–17 år uppdelat på kön samt antal av dessa som hanteras i en utredning 2025 Källa: Sociala system  *Avser medelbefolkningen under året i åldersgruppen  Totalen inkluderar restförda som ej redovisas per sdn i tabellen  **Antal anmälningar som hanterats inom ramen för utredning genom att en ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till en pågående utredning  ***Antal utredningar som inletts av de anmälningar som avsåg barn som inte redan omfattades av en pågående utredning  Stadsdelsnämnd Antal invånare 0–17* Antal anmälningar Flickor Pojkar Antal anmälningar som hanteras i en utredning** Antal nya utredningar*** Järva 20 769 5 538 2 581 2 957 3 048 1 123 Hässelby- Vällingby 16 536 5 560 2 501 3 059 3 612 1 092 Bromma 16 729 2 801 1 260 1 541 1 486 403 Kungsholmen 9 806 1 476 656 820 703 201 Norra Innerstaden 22 466 3 641 1 737 1 904 2 199 695 Södermalm 18 902 3 204 1 580 1 624 1 593 499 Enskede-Årsta- Vantör 20 674 5 265 2 436 2 829 3 298 1 166 Skarpnäck 8 946 1 572 732 840 706 224 Farsta 12 616 3 945 1 813 2 132 1 969 550 Hägersten- Älvsjö 26 101 5 249 2 488 2 761 3 140 1 080 Skärholmen 7 999 2 849 1 256 1 593 1 829 583 Totalt i staden 182 052 41 100 19 040 22 060 23 583 7 616 58 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:3b Antal anmälningar per stadsdelsnämnd för unga 18–20 år samt antal av dessa som hanteras i en utredning, totalt samt fördelat på kön, 2025 Källa: Sociala system  *Avser medelbefolkningen under året i åldersgruppen  Totalen inkluderar restförda som ej redovisas per sdn i tabellen  **Antal anmälningar som hanterats inom ramen för utredning genom att en ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till en pågående utredning  ***Antal utredningar som inletts av de anmälningar som avsåg unga som inte redan omfattades av en pågående utredning  Det är stora skillnader mellan antal anmälningar som mottogs i de olika stadsdelsnämnderna under 2025. Socialstyrelsens kartläggning av anmälningar avseende oro för barn visar att antal anmälningar per barn är väsentligt högre i kommuner där befolkningen har låga inkomster och svag arbetsmarknads - anknytning jämfört med kommuner med högre socioekonomisk status. 6 Som framgår av tabellerna 3:3 gäller sambandet även i Stockholms stad där det kom in betydligt färre anmälningar till stadsdelsnämnderna i innerstaden jämfört med i ytterstaden trots liknande invånarantal. Anmälningspliktiga tjänstepersoner är skyldiga att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Det innebär i praktiken att en anmälan inte alltid är detsamma som att ett barn faktiskt far illa. Vid anmälningar om oro för ett barn ska socialtjänsten göra en förhandsbedömning, det vill säga bedöma om en utredning ska inledas eller inte. Under 2025 resulterade 7 616 anmälningar för barn och 262 anmälningar för unga i ett beslut om att inleda en ny utredning.7 Totalt för barn och unga är detta en minskning med 500 beslut jämfört med föregående år. Det var ungefär lika många orosanmälningar under 2025 jämfört med 2024 som kopplades till en redan pågående utredning. Under 2025 kom det in cirka 1 000 fler anmälningar som ledde till ett beslut om att inte inleda utredning jämfört med 6 Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021. Uppföljning och analys av utvecklingen. Socialstyrelsen; november 2022. 7 Samma barn kan ha utretts flera gånger under året. Siffran motsvarar därför inte antalet barn som utreddes 2025. Stadsdelsnämnd Antal invånare 18–20 år* Antal anmälningar Kvinnor Män Antal anmälningar som hanteras i en utredning** Antal nya utredningar*** Järva 3 932 423 145 278 255 50 Hässelby- Vällingby 2 941 160 65 95 85 26 Bromma 2 918 223 79 144 149 12 Kungsholmen 1 487 48 15 33 16 3 Norra Innerstaden 3 917 152 57 95 86 24 Södermalm 3 504 150 45 105 68 15 Enskede-Årsta- Vantör 3 362 304 127 177 169 32 Skarpnäck 1 450 85 48 37 39 8 Farsta 2 015 228 100 128 137 25 Hägersten- Älvsjö 3 813 386 123 263 215 42 Skärholmen 1 491 209 80 129 104 25 Totalt i staden 30 909 2 368 884 1 484 1 323 262 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 59 Barn och unga 2024. Det fanns könsskillnader inom både gruppen barn och gruppen unga. För unga personer var könsskillnaderna stora, det kom in betydligt fler anmälningar för män än för kvinnor. Det var även en större andel av anmälningarna för män som hanterades i en utredning (58 procent) än för kvinnor (52 procent). Figur 3:3 visar andelen utredningar som inleddes totalt i staden och i respektive stadsdelsnämnd under 2025. Figur 3:3 Andel inledda utredningar per stadsdelsnämnd 2025 Källa: Sociala system  Andelen av de anmälningarna som kom in och hanterades i en utredning varierade mellan 45 till 65 procent i olika stadsdelsnämnder. Dessa skillnader förekom även mellan stadsdelsnämnder med liknande socioekonomiska förhållanden. Se vidare i tabell 3:5 och 3:6 om vilken problematik som lett till att utredning inletts i respektive stadsdelsnämnd. Totalt i staden var andelen anmälningar för barn och unga som hanterades i en utredning, antingen genom att anmälan kopplades till en pågående utredning eller genom att en ny utredning inleddes, drygt 57 procent under 2025 vilket var lägre än föregående år då motsvarande siffra var 59 procent. Under 2025 ledde 30 procent av de anmälningar som avsåg barn 0–17 år, som inte redan var aktuella i en utredning, till att en utredning inleddes. Socialstyrelsens nationella kartläggning visar att av de anmälningar som togs emot i Sverige under 2021 gällande barn 0–17 år, hanterades 55 procent i en utredning. Av de anmälningar som under 2021 avsåg barn i landet som inte redan var aktuella i en pågående utredning ledde 29 procent till att en utredning inleddes.8 När det gäller anmälningar för unga personer 18–20 år är det vanligast att de hanteras i en redan pågående utredning. Det är mindre vanligt att en ny utredning inleds för denna åldersgrupp. 9 8 Anmälningar om barn som far illa eller misstänks fara illa 2021. Uppföljning och analys av utvecklingen. Socialstyrelsen; november 2022. 9 Se inledning under denna rubrik gällande socialtjänsten olika lagstadgade möjligheter att utreda olika åldersgrupper av barn och unga. I Stockholm stad 2025 hanterades 57 procent av alla orosanmälningar för barn i en utredning, antingen genom att en ny utredning inleddes eller genom att anmälan tillfördes en redan pågående utredning 0 10 20 30 40 50 60 70 80 0–17 18–20 ​ 0–17 18–20 ​​ 0–17 18–20 ​​​ 0–17 18–20 ​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​​​​​​​​​​​ 0–17 18–20 ​ Järva ​ ​​Hässelby-V. ​​ ​​​ Bromma ​​​ ​​​​Kungsholmen ​​​​ ​​​​​Norra Inner. ​​​​​ ​​​​​​Södermalm ​​​​​​ ​​​​​​​Enskede-Å-V. ​​​​​​​ ​​​​​​​​Skarpnäck ​​​​​​​​ ​​​​​​​​​ Farsta ​​​​​​​​​ ​​​​​​​​​​Hägersten-Ä. ​​​​​​​​​​ ​​​​​​​​​​​Skärholmen ​​​​​​​​​​​ ​​​​​​​​​​​​ Totalt Andel anmälningar som omfattats av en utredning antingen genom att en ny utredning inletts eller genom att anmälan kopplats till en pågående utredning. Andel utredningar som inletts av de anmälningar som avsåg barn som inte redan omfattades av en pågående utredning. 60 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:4 Andel unika barn och unga där anmälan lett till utredning i relation till befolkningen uppdelat på åldersgrupp och stadsdelsnämnd 2025 Källa: Sociala system och SCB  Stadsdelsnämnd 0–5 år (%) 6–12 år (%) 13–17 år (%) 18–20 år (%) Samtliga (%) Järva 4,3 6,8 8,8 2,7 6,1 Hässelby-Vällingby 6,4 7,8 9,6 1,6 7,0 Bromma 1,9 3,5 4,0 1,0 2,9 Kungsholmen 1,9 2,5 3,6 0,6 2,3 Norra Innerstaden 2,0 4,4 4,9 0,9 3,2 Södermalm 1,9 3,9 4,5 0,8 3,0 Enskede-Årsta-Vantör 3,8 6,7 9,6 2,1 6,0 Skarpnäck 2,0 3,3 4,8 1,0 3,0 Farsta 3,0 5,3 8,2 2,3 5,1 Hägersten-Älvsjö 3,1 5,1 6,9 2,2 4,6 Skärholmen 6,6 8,1 11,9 3,4 8,0 Totalt i staden 3,1 5,3 6,9 1,7 4,6 Tabell 3:4 visar att 4,6 procent av alla barn och unga 0–20 år i Stockholms stad har varit aktuella för utredning hos socialtjänsten under 2025. Barn 0–5 år har i betydligt lägre utsträckning omfattats av en utredning än barn i andra åldersgrupper men med en stor skillnad mellan stadsdelsnämnderna med ett spann mellan 1,9 till 6,6 procent. För barn som är 6–12 år har andelen som utreds i staden minskat med en procentenhet sedan 2024. Andelen för 13–17 åringarna har däremot ökat något från 6,2 till 6,9 procent. Av stadens unga i åldern 18–20 år omfattades 1,7 procent av en utredning under 2025, vilket är samma andel som föregående år. För åldersgruppen 18–20 år skiljer sig socialtjänstens lagstadgade möjlighet att inleda utredning jämfört med när det gäller minderåriga. Tabell 3:4 synliggör skillnaderna mellan stadsdelsnämnderna när det gäller andel unika barn som 2025 omfattades av en utredning hos socialtjänsten. I innerstadens stadsdelsnämnder berördes mellan 2–3 procent av alla barn och unga 0–20 år av en utredning medan cirka 6–8 procent av alla barn och unga i samma åldersgrupp berördes i ytterstadens stadsdelsnämnder. Figur 3:4 visar var ifrån orosanmälan kommer för de barn och unga där utredning inleddes under 2025. Under 2025 berördes 4,6 procent av alla barn och unga mellan 0–20 år i Stockholms stad av en utredning inom den myndighetsutövande sociala barn- och ungdomsvården Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 61 Barn och unga Figur 3:4 Uppgiftslämnare vid inledda utredningar* för barn 0–17 år 2025 Källa: Sociala system  H äl s o - /sj ukvå r d 1 8 , 4 % B MM/ B V C 0 , 7 % F örsk o l a 2 , 6 % S k o l a 1 8 , 1 % S o c i a l t j än s t 1 2 , 3 % Polis 2 7 , 5 % M i g r a t i ons- ver k e t 0 , 2 % P r i v a t p e r s o n 8 , 4 % Ö v r i g a 11,7 % *Avser anmälningar som lett till att en ny utredning inletts eller kopplats till en pågående utredning  Polismyndigheten är den vanligaste uppgiftslämnaren sett till de anmälningar som lett till att en utredning inletts. När en utredning inleds eller en anmälan kopplas till en pågående utredning är det i drygt 27 procent polismyndigheten som har gjort orosanmälan. Andra vanliga uppgiftslämnare i de fall där en utredning inletts är hälso- och sjukvård och skola. Tillsammans är polismyndigheten, skola och hälso- och sjukvården uppgiftslämnare för cirka 64 procent av de anmälningar som lett till att en utredning inletts. Se figur 3:2. Tabell 3:5 Anmälningsorsak som lett till utredning** utifrån problematik hos föräldrar uppdelat per stadsdelsnämnd för barn 0–17 år 2025 Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **Inklusive anmälningar kopplade till pågående utredning  ***Övrigt avser misstanke om sexuella övergrepp mot barn, psykisk ohälsa/funktionshinder, funktionsnedsättning, kriminalitet, annat skäl  Problematik hos förälder eller vårdnadshavare Stadsdels - nämnd Fysiska övergrepp mot barnet Psykiska övergrepp mot barnet Vanvård/ försummelse Våld inom familjen/ närstående Relations- konflikt inom familjen Alkohol-/ Drog - missbruk Heders - relaterad problematik Övrigt*** Järva 238 62 308 497 171 217 40 235 Hässelby- Vällingby 172 81 301 449 267 308 35 312 Bromma 94 64 123 227 188 213 15 217 Kungsholmen 52 17 54 58 61 72 * 44 Norra Innerstaden 146 105 163 331 345 311 0 222 Södermalm 84 41 85 194 241 157 0 160 Enskede- Årsta-Vantör 137 83 415 508 257 415 50 371 Skarpnäck 65 28 94 75 66 95 * 106 Farsta 135 74 155 272 174 294 9 231 Hägersten- Älvsjö 193 112 365 374 315 333 6 301 Skärholmen 121 30 143 209 129 200 18 120 Totalt i staden 1 437 697 2 206 3 194 2 214 2 615 178 2 319 62 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:5 visar anmälningsorsak enbart när en anmälan har lett till att en utredning inletts utifrån problematik hos förälder eller vårdnadshavare. I en anmälan om oro kan det i vissa fall finnas flera anmälningsorsaker. När en anmälan kommer in till socialtjänsten är det den som registrerar anmälan i verksamhetssystemet som tolkar innehållet och definierar anmälningsorsak. När en utredning inleds för ett barn är den vanligaste bakomliggande oron som beskrivs i anmälan någon form av våld i familjen.10 Det är en bakomliggande orsak i cirka 7 800 utredningar, vilket motsvarar 34 procent av samtliga utredningar (avser vårdnadshavarnas problematik och barnets egna svårigheter) vilket är samma andel som föregående år.11 Tabell 3:6 Anmälningsorsak som lett till utredning** utifrån problematik hos föräldrar uppdelat per stadsdelsnämnd för barn 0–17 år 2025 Källa: Sociala system  * Inklusive anmälningar kopplade till pågående utredning  Tabell 3:6 visar anmälningsorsak när en anmälan lett till att utredning inletts i de fall anmälan handlat om egna svårigheter hos barnet. I en anmälan om oro kan det i vissa fall finnas flera anmälningsorsaker. Tabellen anger inte samtliga anmälningar som kommit in i respektive stadsdelsnämnd utan enbart de anmälningar som lett till att en utredning inletts. Beteendeproblem är den vanligaste anmälningsorsaken när utredning inleds inom kategorin egna svårigheter hos barnet. Psykisk ohälsa och skolsociala problem har minskat som bakomliggande oro vid utredning de senaste åren, i övrigt är det relativt oförändrat. Förseelse eller annan brottslighet är bakomliggande oro till att 1 284 utredningar avseende barn inletts vilket motsvarar 5 procent av samtliga utredningar (vårdnadshavarnas problematik och egna svårigheter hos barnet) vilket är samma andel som föregående år. 10 Det är betydligt vanligare att den bakomliggande anmälningsorsaken när en utredning inleds är problematik hos föräldrar eller vårdnadshavarna (65 procent) än barnets egna svårigheter (35 procent). 10 Enligt Socialstyrelsens definition av våld mot barn avses alla former av fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld, upplevt våld samt vanvård eller försummelse. 11 Statistiken kan påverkas av att det i vissa fall saknas ifylld anmälningsorsak i verksamhetssystemet. När en utredning inleds för ett barn är den bakomliggande oron i 34% våld, vanvård eller försummelse i familjen Egna svårigheter hos barnet Stadsdelsnämnd Skolsociala problem Beteendeproblem Förseelse/Annan brottslighet Alkohol-/ Narkotikamissbruk Psykisk ohälsa Övrigt Järva 157 285 106 104 77 30 Hässelby- Vällingby 191 333 118 142 140 41 Bromma 75 129 67 58 103 10 Kungsholmen 31 56 53 37 49 5 Norra Innerstaden 83 198 115 130 155 17 Södermalm 109 148 91 92 131 25 Enskede-Årsta- Vantör 196 443 236 161 188 39 Skarpnäck 39 80 50 64 86 25 Farsta 138 295 182 203 125 21 Hägersten- Älvsjö 135 329 190 178 210 55 Skärholmen 118 280 76 65 74 26 Totalt i staden 1 272 2 576 1 284 1 234 1 338 294 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 63 Barn och unga Tabell 3:7 Antal anmälningar för barn och unga 0–20 år uppdelat på antal dagar till beslut 2025 Källa: Sociala system  Vid en anmälan om oro för ett barn eller en ung person ska socialtjänsten efter en omedelbar skyddsbedömning fatta beslut om att inleda eller inte inleda en utredning. Ett sådant beslut ska fattas skyndsamt och senast 14 dagar från det att anmälan tagits emot. I vissa undantagsfall kan det finnas giltiga skäl att denna tidsgräns förlängs och orsaken ska framgå tydligt av den skriftliga dokumentationen. Det kommer in många orosanmälningar för barn och unga där det redan pågår en utredning, dessa kopplas då till den befintliga utredningen. I tabell 3:7 redovisas samtliga anmälningar för barn och unga 0–20 år som kommit in till staden under 2025 samt hur lång tid det tagit att fatta beslut om en utredning ska inledas eller inte. Tidsförloppet är uppdelat i olika intervall, från 1–3 dagar till mer än 60 dagar. Under 2025 kom 43 468 anmälningar in gällande barn och unga 0–20 år till Stockholms stad och majoriteten av dessa behandlades inom 14 dagar. För 7 810 anmälningar tog det mellan 15 och 21 dagar att fatta beslut och för 2 483 anmälningar tog det mellan 22 och 30 dagar att fatta beslut. Vidare fattades beslut i 1 397 anmälningar när det gått mellan 31 och 60 dagar och i 251 anmälningar fattades beslut efter mer än 60 dagar. De 58 anmälningar som återfinns i raden Ej färdigbehandlad info är de anmälningar som kommit in under året och där det fortfarande saknas ett beslut vid tidpunkten för statistikuttaget. 12 Ansökan om stöd En ansökan om stöd kan göras av ett barns vårdnadshavare eller av barnet självt efter att barnet fyllt 15 år. Från och med den 1 juli 2023 har socialtjänsten också möjlighet att bevilja vissa öppna insatser, till exempel kontaktperson samt särskilt kvalificerad kontaktperson, till barn som fyllt 12 år utan vårdnads - havares samtycke. Barnet själv måste samtycka till insatsen. En ansökan kan vara muntlig eller skriftlig och socialtjänsten ska som huvudregel inleda utredning när en person ansöker om stöd. Ibland kan det vara otydligt om en person ansökt eller ej och i dessa situationer är det socialtjänstens ansvar att ta reda på om avsikten varit att göra en ansökan eller inte. När en ansökan kommer in i en redan pågående utredning kopplas den, liksom anmälningar, till den befintliga utredningen. 12 Information till tabellen togs ut från sociala system den 7 februari 2026. För de anmälningar där beslut inte fattats när filen togs ut har dagar beräknats från datum för inkommen anmälan, vilket kan vara från 1 januari – 31 december, till den 5 februari 2026. Antal dagar till beslut 2025 Process 1–3 dagar 4–14 dagar 15–21 dagar 22–30 dagar 31–60 dagar 60+ dagar Totalt Utredning inledd 3 285 3 191 1 010 276 111 5 7 878 Kopplad information 9 805 5 030 1 263 423 392 115 17 028 Beslut inte inleda utredning 1 329 8 887 5 537 1 784 873 94 18 504 Ej färdig- behandlad info 21 37 58 Totalt i staden 14 419 17 108 7 810 2 483 1 397 251 43 468 64 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:8 Antal ansökningar totalt samt uppdelat på åldersgrupp och kön 2025 Källa: Sociala system  Ålder Flickor Pojkar Totalt 0–5 år 34 50 84 6–12 år 133 169 302 13–17 år 194 147 341 18–20 år 145 151 296 Totalt i staden 506 517 1 023 Under 2025 kom 1 023 ansökningar in gällande barn och unga 0–20 år. Av de ansökningar som kom in under 2025 noteras bara en marginell skillnad mellan flickor och pojkar. 506 ansökningar gällde flickor och 517 ansökningar gällde pojkar. Tabell 3:9 Antal ansökningar för barn och unga 0–20 år totalt samt uppdelat på kön och stadsdelsnämnd 2025 Källa: Sociala system  Stadsdelar Flickor Pojkar Totalt Järva 79 62 141 Hässelby-Vällingby 65 81 146 Bromma 40 35 75 Kungsholmen 14 13 27 Norra Innerstaden 24 41 65 Södermalm 53 51 104 Enskede-Årsta- Vantör 54 51 105 Skarpnäck 21 33 54 Farsta 40 41 81 Hägersten-Älvsjö 70 66 136 Skärholmen 46 43 89 Totalt i staden 506 517 1 023 Skillnaderna mellan stadsdelsnämnderna vad gäller antalet ansökningar följer i stort sett samma mönster som för anmälningar. Det vill säga att det kommer in fler ansökningar i ytterstadens stadsdelsnämnder jämfört med innerstadens stadsdelsnämnder. Utredningstider Utredningar för barn ska genomföras skyndsamt och slutföras inom fyra månader, om det inte finns särskilda skäl att fatta beslut om förlängd utredningstid. Det är viktigt ur flera aspekter att utredningar avseende barns behov av stöd och skydd slutförs inom de lagstadgade fyra månaderna. Ett utdraget utredningsförfarande minskar rättssäkerheten för den enskilde och kan samtidigt orsaka ett minskat förtroende för socialtjänsten. En fördröjd utredning kan även leda till att insatser som barnet bedöms vara i behov av försenas. Det är möjligt att påbörja insatser under utredningstiden om barnet, den unge eller vårdnadshavarna efterfrågar det och om socialtjänsten bedömer att behov finns. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 65 Barn och unga Tabell 3:10 Andel utredningar för barn 0 –17 år som pågått mer än 4 månader samt andel av dessa med beslut om förlängning 2023–2025 Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **Tabellen avser utredningar med startdatum under perioden 1 januari till och med 30 juni och kan inte användas för helårsanalys  I första kolumnen i tabell 3:10 visas hur stor andel av samtliga utredningar som inletts under perioden 1 januari till 30 juni 2023–2025 och som pågått längre än fyra månader. Kolumnen är uppdelad per stadsdelsnämnd. Tabellens andra kolumn visar i hur stor andel av dessa utredningar beslut om förlängd utredningstid fattats. Kolumnen är uppdelad per stadsdelsnämnd. I staden totalt har drygt 40 procent av alla utredningar som inleddes under första halvåret 2025 pågått längre tid än fyra månader. I 7 procent av utredningarna har beslut om förlängd utredningstid fattats. Siffrorna för 2025 är högre jämfört med både 2023 och 2024, vilket innebär att fler utredningar inte har genomförts inom den lagstadgade utredningstiden. Stadsdelsnämnd Andel utredningar som pågått mer än fyra månader Därav med förlängningsbeslut, andel (%) 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Järva 31 29 36 17 17 7 Hässelby- Vällingby 29 18 37 37 30 20 Bromma 21 14 19 16 41 13 Kungsholmen 49 38 55 * 11 9 Norra Innerstaden 29 44 41 11 9 11 Södermalm 57 40 57 4 9 5 Enskede-Årsta- Vantör 33 36 40 6 4 4 Skarpnäck 22 27 35 18 * 10 Farsta 33 45 51 5 * * Hägersten- Älvsjö 50 40 45 9 4 5 Skärholmen 51 52 56 13 11 2 Totalt i staden 36 34 42 13 10 7 66 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Andel anmälningar som leder till utredning och insats Tabell 3:11a Andel anmälningar som leder till utredning och insats för barn 0–17 år 2025* Källa: Sociala system  *Avser anmälningar inkomna under perioden 1 januari – 30 juni 2025  **Gäller anmälningar som avser barn som inte redan omfattades av en pågående utredning  Tabell 3:11a visar antalet inkomna orosanmälningar för barn 0–17 år mellan 1 januari och 30 juni 2025 samt hur många av dessa där utredning inletts och beslut om insats har fattats. Tabell 3:11b visar samma sak för unga 18–20 år. Det varierar mellan stadsdelsnämnderna avseende hur stor andel av de anmälningarna som kommit in resulterar i att utredning inleds. Se även tabell 3:3a. Vad gäller barn 0–17 år är genomsnittet för staden att utredning inleds i 32 procent av anmälningarna och av dessa utredningar är det sedan 29 procent som leder till ett beslut om insats. Dessa siffror är i princip desamma som föregående år. Värt att notera är att socialtjänsten i en del ärenden kan bedöma att ett barn eller en ung person är i behov av insats, men om vårdnadshavare eller den unge själv, om hen är över 15 år, inte samtycker finns det i de flesta fall ingen möjlighet att besluta om insatser. Forskningsstudien NUSO visar att socialtjänsten i 43 procent av utredningarna bedömer att det finns behov av stöd.13 I cirka 31 procent av utredningarna saknas samtycke till insats från en eller båda vårdnadshavare. 13 Resultat från NUSO Stockholms stad 2024. Stadsdelsnämnd Antal inkomna anmälningar exkl kopplade** Varav antal inledda utredningar Varav andel inledda utredningar (%) Antal beslutade insatser av de inledda utredningarna Andel beslutade insatser av de inledda utredningarna (%) Järva 1 669 542 32 173 32 Hässelby-Vällingby 1 636 593 36 169 28 Bromma 856 218 25 75 34 Kungsholmen 471 104 22 24 23 Norra innerstaden 1 023 363 35 99 27 Södermalm 1 023 245 24 74 30 Enskede-Årsta- Vantör 1 550 606 39 137 23 Skarpnäck 540 112 21 46 41 Farsta 1 286 286 22 80 28 Hägersten-Älvsjö 1 609 575 36 161 28 Skärholmen 713 264 37 79 30 Totalt i staden 12 376 3 908 32 1 117 29 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 67 Barn och unga Tabell 3:11b Flödesschema: Andel anmälningar som leder till utredning och insats för unga 18–20 år 2025** Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **Avser anmälningar inkomna under perioden 1 januari – 30 juni 2025  ***Gäller anmälningar som avser barn som inte redan omfattades av en pågående utredning  Även vad gäller unga personer 18–20 år varierar det mellan stadsdelsnämnderna beträffande hur stor andel av de anmälningarna som kommer in resulterar i att utredning inleds. Snittet för hela staden är 22 procent och av dessa utredningar beviljas sedan insats i 32 procent. Socialtjänstens möjlighet att inleda en utredning skiljer sig åt beroende på om det gäller ett barn eller en ung person 18–20 år. När det gäller en ung person kan socialtjänsten som regel inte inleda utredning eller vidta åtgärder om den unge inte vill ha någon hjälp. Det finns dock situationer när socialtjänsten måste agera oberoende av samtycke, så är fallet om den unge behöver vårdas enligt LVU eller enligt LVM. Stadelsnämnd Antal inkomna orosanmälningar exkl kopplade*** Varav antal inledda utredningar Varav andel inledda utredningar (%) Antal beslutade insatser av de inledda utredningarna Andel beslutade insatser av de inledda utredningarna (%) Järva 139 34 24 17 50 Hässelby-Vällingby 74 21 28 * * Bromma 47 9 19 * * Kungsholmen 22 * * * * Norra innerstaden 64 19 30 5 26 Södermalm 66 10 15 * * EnskedeÅrsta- Vantör 114 23 20 6 26 Skarpnäck 40 * * * * Farsta 72 17 24 9 53 Hägersten-Älvsjö 144 32 22 11 34 Skärholmen 69 15 22 4 27 Totalt i staden 851 189 22 60 32 68 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:12a Barn som åter utreds inom ett år efter avslutad utredning utan beslut om insats* Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd Antal barn som avslutats efter utredning utan insatsbeslut Antal barn som utreds igen inom ett år Andel barn som utreds igen inom ett år (%) Järva 901 180 20 Hässelby-Vällingby 754 199 26 Bromma 316 52 16 Kungsholmen 149 29 19 Norra innerstaden 473 97 21 Södermalm 425 121 28 Enskede-Årsta- Vantör 948 220 23 Skarpnäck 258 41 16 Farsta 427 94 22 Hägersten-Älvsjö 915 219 24 Skärholmen 410 91 22 Hela staden 5976 1343 22 *Tabellen avser antal unika personer, 0–17 år, som hade ett avslutat BoU- ärende under perioden 1 december 2023 – 30 november 2024 och hur många av dessa som återaktualiserades inom 12 månader efter avslutat ärende  Tabell 3:12a visar i första kolumnen antal barn som avslutats efter utredning av socialtjänsten utan att beslut om insats har fattats under perioden 1 december 2023 till 30 november 2024. Att beslut om insats inte har fattats kan dels bero på att bedömning gjorts att det inte finns ett behov hos barnet och dels att barnet eller deras vårdnadshavare erbjudits men inte samtyckt till insats. Forskningsstudien NUSO visar att socialtjänsten i 52 procent av utredningarna bedömer att det inte finns behov av stöd.14 15 Nästa kolumn visar hur många av de barn som avslutats efter utredning utan beslut om insats och som åter blivit aktuella för utredning under det efterföljande året. Den sista kolumnen redovisar hur stor andel de barnen utgör. För att exemplifiera med Järva: 901 barn som enbart genomgått en utredning (utan beslutad insats) avslutades under ovan nämnda tidsperiod. Av dessa återkom 180 till socialtjänsten för ny utredning inom ett år. Detta innebär att 20 procent av de barn som avslutades utan ett insatsbeslut utreddes på nytt inom 12 månader. 14 Resultat från NUSO Stockholms stad 2024. 15 I 5 procent av utredningarna gick det inte att utläsa av beslutsunderlagen. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 69 Barn och unga Tabell 3:12b Barn som om åter utreds inom ett år efter avslutad insats* Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd Antal barn som avslutat insats Antal barn som utreds igen inom ett år Andel barn som utreds igen inom ett år (%) Järva 405 103 25 Hässelby-Vällingby 267 83 31 Bromma 152 21 14 Kungsholmen 52 16 31 Norra innerstaden 219 56 26 Södermalm 196 47 24 Enskede-Årsta- Vantör 266 74 28 Skarpnäck 106 18 17 Farsta 180 45 25 Hägersten-Älvsjö 314 79 25 Skärholmen 166 34 20 Hela staden 2323 576 25 *Tabellen avser antal unika personer, 0–17 år, som hade ett avslutat BoU- ärende under perioden 1 december 2023 – 30 november 2024 och hur många av dessa som återaktualiserades inom 12 månader efter avslutat ärende  Tabell 3:12b visar i första kolumnen antalet barn som under perioden den 1 december 2023 till 30 november 2024 avslutat en tidigare beslutad insats. Den andra kolumnen visar hur många av dessa barn som åter blivit aktuella för utredning under det efterföljande året. Den sista kolumnen visar hur stor andel de barn som åter blir aktuella för utredning utgör. För att exemplifiera med Järva: 405 barn som haft någon form av insatsbeslut avslutades under perioden. Av dessa återkom 103 till socialtjänsten för ny utredning inom ett år efter det att insatsen avslutats. Detta innebär att 25 procent av barnen utreddes på nytt inom 12 månader. Andelen barn som inom ett år åter blir aktuella för utredning är något högre för barn med tidigare insatsbeslut än för barn som enbart utretts. En förklaring till detta kan vara att de barn som beviljats insats har större och mer komplexa behov än de barn som enbart genomgått utredning. Av denna statistik framgår inte hur många av de barn som fått beslut om insats som fullföljt insatsen. Öppenvårdsinsatser I Stockholms stad erbjuds ett flertal öppenvårdsinsatser, främst av stadens stadsdelsnämnder, men också av socialnämnden, som bedriver vissa upp - sökande, rådgivande och stödjande verksamheter. Flera av stadens insatser kan ges utan föregående individuell behovsprövning, till exempel kuratorssamtal och samtalsgrupper vid stadens ungdomsmottagningar samt insatser från stödcentrum. Föräldraskapsstöd, råd- och stödsamtal, olika stödgruppsverksamheter som riktar sig till barn, unga och deras föräldrar är fler exempel på sådana insatser. Behovsprövade insatser verkställs oftast vid respektive stadsdelsnämnds egen öppenvård, alternativt vid socialnämndens tillhandahållna öppenvård. Exempel på sådana insatser är strukturerade öppenvårdsprogram, personligt stöd, kontaktperson eller kontaktfamilj, Särskilt kvalificerad kontaktperson, Brief Strategic Family Therapy (BSFT) med flera.16 16 Brief Strategic Family Therapy (kort strategisk familjeterapi) är en manualbaserad metod för familjer med barn och unga som har missbruks- och beteendeproblem. Metoden är lik systemisk eller strukturell familjeterapi. 70 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Behovsprövade öppenvårdsinsatser Figur 3:5 Antal beslutade öppenvårdsinsatser för barn och unga 0–19 år 2023–2025 Källa: Sociala system  2 571 2 976 2 563 2 812 2 582 2 818 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar 2023 2023 2024 2024 2025 2025 En jämförelse med föregående år visar att antalet beslut om öppenvårdsinsatser som beviljats barn och unga i stort sett är oförändrat sedan 2024. 2025 beviljades 2 582 öppenvårdsinaster till flickor och 2 818 öppenvårdsinaster till pojkar. Strukturerade öppenvårdsinsatser är den typ av insats som oftast beviljas i staden och familjebehandling är troligen den mest förekommande insatsen i denna kategori. Totalt berördes 3 642 barn och unga i någon form av strukturerad öppenvårdsinsats under 2025. Av dessa var 1 874 pojkar och 1 768 flickor. Det är en liten ökning jämfört med de föregående åren. Antal barn och unga som 2025 beviljades insatsen personligt stöd var 301 personer. Jämfört med 2024 är det en minskning med 27 procent och jämfört med 2023 en minskning på 38 procent. Minskningen beror sannolikt på att fler barn och unga tar emot strukturerade öppenvårdsinsatser. Antalet barn och unga som beviljats kontaktfamilj eller kontaktperson har ökat från 740 barn år 2024 till 761 barn år 2025. Ökningen går främst att härleda till flickor som ökat med drygt 5 procent, bland pojkar är det 0,5 procent fler som beviljats kontaktfamilj eller kontaktperson jämfört med 2024. År 2025 beviljades insatsen BSFT till 89 barn. Det är 20 barn fler än år 2024. Av de barn som beviljades BSFT 2025 var 48 pojkar och 41 flickor. Under 2025 beviljades 94 barn samtalsstöd på något av stadens relationsvåldscenter. Det är 14 fler än 2024.17 17 Barnsamtal vid något av stadens relationsvåldscenter innefattar antingen Trappansamtal eller här-och-nu-samtal (båda modeller för krissamtal med barn som upplevt våld i sin familj). Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 71 Barn och unga Tabell 3:13 Antal beslutade öppenvårdinsatser för barn och unga 0–19 år 2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd Egen regi Köpta Järva 896 49 Hässelby-Vällingby 589 43 Bromma 329 42 Kungsholmen 166 23 Norra Innerstaden 370 64 Södermalm 383 80 Enskede-Årsta-Vantör 572 44 Skarpnäck 203 * Farsta 380 * Hägersten-Älvsjö 733 27 Skärholmen 356 33 Totalt i staden 4 977 423 *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 3:13 visar antalet beviljade öppenvårdsinsatser sorterat på stadsdelsnämnd samt om insatserna beviljats i stadens egen regi eller om de har köpts från privata leverantörer. Av tabellen framgår att 4 977 öppenvårdsinsatser beviljats antingen i stadsdelsnämndernas eller i socialnämndens regi och att 423 insatser köpts från privata leverantörer. Sammanlagt blir detta 5 400 insatser vilket är en marginell ökning på under 0,5 procent jämfört med föregående år. Mellantvång Mellantvång enligt 22 § LVU är ett lagrum som ger socialtjänsten möjlighet att bevilja insatser utan samtycke från den unga eller hens vårdnadshavare. Lagrummet skapades för att verka förebyggande och nå de barn och unga som inte samtycker till insatser enligt SoL, men som inte heller bedöms uppfylla kriterierna för vård enligt LVU. Möjligheten till mellantvång är tänkt att öka den unges motivation att förändra sin livssituation och sluta begå brott samt att förebygga behov av placering. Under vare sig 2024 eller 2025 fattades några beslut i staden om mellantvång enligt 22 § LVU. 72 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Heldygnsvård Tabell 3:14 Antal barn och unga 0-19 år som någon gång under året varit place- rade i heldygnsvård fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform 2025 Källa: Nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarnas enheter för barn och unga  *Antal under 4 redovisas ej  ** Denna kolumn avser både barn som placerats tillsammans med en vårdnadshavare samt barn och unga som placerats själv  Ensamkommande barn ingår inte i tabellen  Under 2025 har cirka 2 000 barn och unga varit placerade utanför det egna hemmet med stöd av SoL, LVU samt Lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende (LPBSB) vilket är ungefär samma antal personer som 2024. I uppgifterna ingår såväl barn och unga som varit placerade under hela året som de som varit placerade under kortare perioder. Det vill säga både nytillkomna placeringar och placeringar som pågått sedan många år. Samma barn kan återfinnas i olika placeringsformer och räknas flera gånger. I denna tabell ingår inte ensamkommande barn och unga, de återfinns i tabell 3:17. Inom placeringsformerna jourhem, HVB och SiS särskilda ungdomshem har antalet placerade barn och unga minskat under 2025. Den största minskningen avser jourhem där 85 färre barn och unga placerats och HVB där placeringarna minskat med 50 barn och unga. Samtidigt har antalet placeringar i behandlingsfamilj ökat med 24 barn och unga och placering i familjehem med 16 barn och unga. Stockholms stad har under de senaste åren aktivt arbetat med att placera barn och unga i behandlingsfamiljer istället för HVB. Stadsdelsnämnd SiS särskilda ungdomshem HVB Jourhem Familjehem Skyddat boende** Stödboende Behandlingsfamilj Järva 23 64 195 142 48 26 60 Hässelby- Vällingby 6 26 87 104 36 11 12 Bromma * 16 28 43 4 9 * Kungsholmen * * 15 21 * 4 * Norra Innerstaden 4 11 18 22 * 8 4 Södermalm * * 23 36 16 9 5 Enskede-Årsta- Vantör 4 31 100 85 32 30 11 Skarpnäck * 11 25 16 7 4 * Farsta 16 26 59 33 13 24 27 Hägersten- Älvsjö 14 26 94 52 17 31 11 Skärholmen 9 18 87 50 8 14 * Totalt i staden 84 239 731 604 184 170 140 Stockholms stad har under de senaste åren aktivt arbetat med att placera barn och unga i behandlingsfamiljer istället för HVB vilket har fått genomslag 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 73 Barn och unga Placeringsformer Nedan beskrivs placeringsformer inom barn och ungas verksamhetsområde. Särskilda ungdomshem (§ 12-hem) För vård av barn och unga som på grund av eget beteende enligt 3 § LVU behöver stå under särskilt noggrann tillsyn finns det särskilda ungdomshem. Statens institutionsstyrelse (SiS) ansvarar för de särskilda ungdomshemmen. Under 2025 var 86 barn och unga från Stockholms stad placerade på ett särskilt ungdomshem. Motsvarande antal under 2024 var 100. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Hem för vård eller boende (HVB) Med hem för vård eller boende avses ett hem som tar emot enskilda barn och unga för vård eller behandling i förening med boende. Antalet placerade barn och unga från Stockholms stad på HVB uppgick år 2025 till 250 personer. Motsvarande antal under 2024 var 305. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Behandlingsfamilj Vårdformen behandlingsfamilj bygger på den manualbaserade amerikanska behandlingsinsatsen Treatment Foster Care Oregon (TFCO). Insatsen rekommenderas av Socialstyrelsen i kunskapsstödet Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott för barn 6–17 år. 18 I Sverige är vårdföretaget Humana licensägare i TFCO-metoden. Stockholms stad har även upphandlat företag som erbjuder liknande förstärkt familjehemsplacering, så kallade behandlingsfamiljer, för barn och unga med allvarliga beteendeproblem. Insatsen används som ett alternativ till placering på institution där barn och unga i åldern 12 – 17 år med allvarliga beteendeproblem istället placeras i ett förstärkt familjehem. Ett behandlingsteam arbetar tillsammans med familjehemsföräldrarna, barnet eller den unga, den biologiska familjen och med skolan. Under året var 140 barn och unga placerade i behandlingsfamilj. Motsvarade antal under 2024 var 116. Forskning visar att TFCO kan leda till färre dagar på låst avdelning, minska substansbruk av narkotika och förbättra den psykiska hälsan för placerade barn och unga med normbrytande beteende. 19 Under året placerades inget ensamkommande barn i behandlingsfamilj. Familjehem och jourhem Familjehem är ett enskilt hem som på uppdrag av socialtjänsten tar emot barn för stadigvarande vård, omsorg och uppfostran och vars verksamhet inte bedrivs yrkesmässigt. Ett familjehem kan vara ett hem inom barnets sociala nätverk eller ett hem där familjehemsföräldrarna inte känner barnet sedan tidigare. Alla familjehem ska utredas och godkännas av socialtjänsten. Under 2025 var 646 barn och unga familjehemsplacerade av Stockholms stad, jämfört med 640 barn och unga under 2024. Av de 646 barn och unga som under 2025 var placerade i familjehem var 94 nya placeringar. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Jourhem är ett enskilt hem som vid upprepade tillfällen tar emot barn för tillfällig vård, omsorg och uppfostran på uppdrag av socialnämnden. Hemmet ska vara utrett av socialtjänsten och placeringen får pågå i högst två månader efter avslutad utredning om det inte finns särskilda skäl för barnet att vårdas längre i jourhemmet. 18 Insatser för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott. Kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år. Socialstyrelsen, november 2021. 19 SBU 2026. 74 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Under 2025 var 761 barn och unga från Stockholms stad placerade i jourhem. Året innan var antalet barn och unga placerade i jourhem 862. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Skyddat boende Skyddat boende är en insats för personer som behöver stöd och skydd på grund av hot, våld eller andra övergrepp. Från och med den 1 april 2024 ska barn som följer med en vårdnadshavare till ett sådant boende utredas och beviljas insatsen genom ett individuellt beslut. För placering med stöd av SoL krävs samtycke från båda vårdnadshavarna samt, om barnet har fyllt 15 år, även från barnet. Om samtycke saknas från den vårdnadshavare som barnet inte placeras tillsammans med, kan stadsdelsnämnden efter ansökan hos förvaltningsrätten besluta om placering enligt LPBSB. Före den 1 april 2024 gjordes ingen individuell behovsprövning för medföljande barn och därmed fattades inget placeringsbeslut. Sedan den 1 april 2024 är skyddat boende tillståndspliktigt. Det finns två former av tillståndspliktig verksamhet för våldsutsatta barn och vuxna, dels skyddat boende och dels HVB med inriktning skyddat boende. Under 2025 var totalt 184 barn och unga placerade på skyddat boende. Under 2024 var 194 barn och unga placerade på skyddat boende. Under 2025 har antalet vuxna som placeras på skyddat boende minskat med 42 personer, se kapitel fem Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck för statistik. Detta innebär att antal barn per vuxen i skyddat boende har ökat under motsvarande period. Stödboende Med stödboende avses verksamhet som tar emot enskilda i åldern 16 till 20 år i ett eget boende med individanpassat stöd. Syftet med placeringsformen är att, under trygga former, träna och förbereda den unge för ett självständigt boende och vuxenliv. Stadsdelsnämnderna har under 2025 placerat 183 barn och unga i stödboende. Under 2024 placerades 215 barn och unga i stödboende. Siffrorna inkluderar ensamkommande barn och unga. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 75 Barn och unga Figur 3:6 Antal unika barn och unga 0–19 år placerade i heldygnsvård under perioden 2016–2025 Källa: Nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarnas enheter för barn och unga  *Behandlingsfamilj har registrerats som insats sedan 2022  Figur 3:6 visar utvecklingen gällande placeringar av unika barn och unga i heldygnsvård under den senaste tioårsperioden. I diagrammets siffror ingår även ensamkommande barn och unga. Det höga antalet placeringar under åren 2015 – 2018 bedöms ha sin grund i den stora ökningen av antalet ensamkommande barn till Sverige under dessa år. Därefter har antalet ensamkommande barn som kommit till Sverige minskat. Placeringsformen behandlingsfamilj har redovisats i socialtjänstrapporten sedan 2022. 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 SiS särskilda ungdomshem HVB Jourhem Familjehem Stödboende Behandlingsfamilj* 76 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:15 Antal vårddygn för barn och unga 0–19 år som varit placerade i heldygnsvård fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform 2025 Källa: Nyckeltal inrapporterade till SLK från stadsdelsförvaltningarnas enheter för barn och unga  Ensamkommande barn ingår inte i tabellen  Totalt har antalet vårddygn ökat jämfört med föregående år. Antalet vårddygn för barn och unga, fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform kan jämföras med antalet barn och unga i tabell 3:14. Antalet placeringar och vårddygn inom placeringsformerna jourhem och HVB har minskat jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet vårddygn och antalet placeringar ökat inom placeringsformerna familjehem och behandlingsfamiljer. Vårdnadsöverflyttningar Efter två års placering i samma familjehem ska socialtjänsten särskilt överväga om det finns skäl att ansöka hos tingsrätten om överflyttning av vårdnaden till familjehemsföräldrarna enligt 6 kap. 8 § Föräldrabalk (1949:381). Därefter ska frågan om vårdnadsöverflyttning övervägas årligen. Den 1 januari 2025 trädde lagändringar i kraft som bland annat rör vårdnadsöverflyttningar. Syftet med lagändringen är att stärka barns skydd och trygghet, särskilt i situationer där barn kan riskera att fara illa, och att ge en tydligare rättslig grund för när vårdnad kan flyttas från föräldrar till nya vårdnadshavare. Vid en vårdnadsöverflyttning förordnas familjehemsföräldrarna som särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet. Antalet verkställda beslut om vårdnads - överflyttning i Stockholms stad har under de senaste tio åren varierat mellan 14 och 47 överflyttningar per år. Det högsta antalet genomfördes 2024 och det lägsta 2020. År 2024 verkställdes 47 vårdnadsöverflyttningar jämfört med 43 under 2025. Stadelsnämnd SiS särskilda ungdomshem HVB Jourhem Familjehem Skyddat boende Stödboende Behandlingsfamilj Järva 2 616 6 034 31 100 40 499 3 880 4 459 11472 Hässelby- Vällingby 841 2 131 13 793 32 167 3 057 1 470 1386 Bromma 253 1 448 4 546 14 358 180 1 156 197 Kungsholmen 215 524 1 680 3 427 113 897 275 Norra innerstaden 614 778 2 579 6 042 62 1 243 1169 Södermalm 291 715 4 225 9 659 789 2 448 612 Enskede-Årsta- Vantör 748 4 977 19 455 25 378 1 627 6 310 933 Skarpnäck 129 1 515 4 961 5 328 471 1 194 265 Farsta 2 305 2 713 9 802 8 731 1 012 3 015 4879 Hägersten- Älvsjö 2 292 4 126 16 481 12 971 704 5 132 1449 Skärholmen 894 3 216 15 860 13 782 481 2 186 276 Totalt i staden 11 198 28 177 124 482 172 342 12 376 29 510 22 913 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 77 Barn och unga Ensamkommande barn och unga Med ensamkommande barn avses en person under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skild från båda sina föräldrar eller annan laglig ställföreträdare. 20 Ensamkommande unga är personer som har kommit till Sverige som ensamkommande barn och som har fyllt 18 men ännu inte 21 år. Socialtjänstens ansvar motsvarar i huvudsak det som gäller för andra barn med behov av stöd. Ensamkommande barn kan ansöka om asyl eller tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet vid ankomsten till Sverige. 21 De kan även överföras till Sverige som kvotflyktingar vilket innebär att de beviljats uppehållstillstånd före sin ankomst.22 Antalet ensamkommande barn som sökt skydd i Sverige har minskat successivt sedan 2015, med undantag för 2022. Under 2022 togs 1 518 ensamkommande barn och unga emot i Sverige, vilket var nästan tre gånger så många som under 2021. Ökningen var huvudsakligen en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Under 2025 tog Sverige emot totalt 437 ensamkommande barn vilket var en minskning med 60 barn från föregående år. 23 Av dessa ansökte 272 barn från Ukraina om skydd i Sverige, jämfört med 214 barn under 2024. Ytterligare 20 barn var kvotflyktingar, medan de resterande 145 barn var asylsökande. De flesta ensamkommande barn från Ukraina som sökt skydd i Sverige har kommit tillsammans med en medsökande eller medföljande vuxen och har i hög grad anvisats utifrån anknytning. Tabell 3:16 Antal årligen nytillkomna ensamkommande barn totalt samt uppdelat på asylsökande, massflyktingar och kvotflyktingar Källa: Migrationsverket  År Asylsökande Massflyktingar Kvotflyktingar Totalt antal anvisningar 2022 25 105 5 135 2023 16 25 0 41 2024 13 27 0 40 2025 10 17 0 27 Under 2025 anvisades totalt 27 ensamkommande barn till Stockholms stad, en minskning med 13 barn jämfört med föregående år. Av dessa var 17 barn från Ukraina som sökt skydd enligt massflyktsdirektivet och 10 barn var asyl - sökande. Inga kvotflyktingar anvisades till staden, vilket var oförändrat från året innan. Samtidigt som antalet nytillkomna ensamkommande barn har minskat successivt har många av dem som tidigare tillhörde målgruppen blivit myndiga och därmed avslutats inom socialtjänstens verksamhetsområde barn och unga. Det totala antalet aktuella ensamkommande barn och unga har därför minskat från år till år. 20 Med att en vuxen person har trätt i förälders ställe avses enligt förarbetena att personen i fråga på grund av lagen eller sedvanan i den stat där barnet senast hade sin hemvist har ställning som vårdnadshavare för barnet (Socialstyrelsen 2020). 21 Direktiv som ger EU-länder tillfälligt skydd vid massflyktingströmmar, gäller i upp till ett år med möjlighet till förlängning. 22 Utvalda utifrån flyktingstatus enligt FN:s kriterier. 23 Källa: Migrationsverket. Stockholms stad anvisades totalt 27 ensamkommande barn under 2025 Av dessa var 17 barn från Ukraina och 10 barn var asylsökande Inget ensamkommande barn var kvotflykting 27 78 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 3:17 Antal ensamkommande barn och unga per placeringsform 2023–2025 Källa: Sociala system  Placeringsformer 2023 2024 2025 Asyl/ massflyktingar TUT/PUT Asyl TUT/PUT** Asyl TUT/PUT** Jourhem 34 26 30 16 26 4 Familjehem 14 53 11 41 9 33 Stödboende 5 45 4 25 * 11 HVB 13 9 10 6 8 * SiS särskilda ungdomshem 0 * 0 * 0 * *Antal under 4 redovisas ej  **Från 1 juli 2024 kan många av massflyktingarna folkbokföra sig och har då registrerats i Sociala system som TUT/PUT *** - =Ingen uppgift, behandlingsfamilj har från och med 2024 haft en verksamhetskod för ensamkommande barn och unga  För ensamkommande barn och unga som har permanent uppehållstillstånd (PUT) eller tillfälligt uppehållstillstånd (TUT) är familjehem fortsatt den vanligaste placeringsformen. Av de placerade barnen med uppehållstillstånd är 62 procent placerade i familjehem och 21 procent i stödboenden. Få av de barn och unga som har uppehållstillstånd var under 2025 placerade på HVB eller på SiS ungdomshem. Bland ensamkommande asylsökande barn och unga var jourhem den vanligaste placeringsformen. Samma barn kan under året ha varit placerat i olika placeringsformer vilket kan påverka statistiken. Tvångsvård av barn och unga LVU är en skyddslagstiftning som reglerar tvångsvård av barn och unga under 21 år och syftar till att samhället ska kunna fullgöra sina skyldigheter att till - godose barns och ungas behov av skydd, stöd och behandling. LVU är ett komplement till SoL när nödvändig vård inte kan genomföras med samtycke från barnet/den unga och dennes vårdnadshavare. Vård enligt LVU kan beslutas på grund av missförhållanden i barnets hem med stöd av 2 § eller på grund av den unges eget beteende med stöd av 3 § LVU. Tabell 3:18 Antal barn och unga med beslut enligt LVU under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  Ålder 2023 2024 2025 0-11 år 276 307 291 12-17 år 357 330 314 18-20 år 124 137 144 Totalt i staden 757 774 749 Totalt har 749 barn och unga omfattats av någon form av beslut enligt LVU under 2025. I siffran ingår barn och unga som varit placerade enligt LVU under hela året såväl som barn och unga som varit placerade enligt LVU några ensta - ka dagar. Vidare ingår barn och unga som placerats enligt LVU under året såväl som barn och unga som varit placerade enligt LVU sedan många år tillbaka. Motsvarande antal 2024 var 774 barn och unga. Andelen flickor och pojkar med beslut enligt LVU har varit relativt konstant under de senaste åren, drygt 40 procent flickor och cirka 60 procent pojkar. Under 2024 skedde en mindre Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 79 Barn och unga förändring då andelen flickor med beslut enligt LVU ökade till drygt 44 procent, medan andelen pojkar minskade till drygt 55 procent. 2025 låg siffrorna kvar på ungefär samma nivå som 2024 med 43 procent flickor och 57 procent pojkar. Tabell 3:19 Antal beslut enligt LVU under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  Beslutsgrund LVU 2023 2024 2025 Ansökan: Miljö (2§) 169 159 115 Ansökan: Eget beteende (3§) 80 96 76 Ansökan 2§ + 3§ 23 21 16 Omedelbart omhändertagande (6§) 258 267 223 Placering (11§) 598 645 577 Upphörande (21§) 186 187 216 Umgängesbegränsning (14§ 1p) 99 92 104 Hemlighållande av vistelseort (14§ 2p) 64 64 52 Flyttningsförbud (24-31§§) 34 8 0 Förebyggande insatser (22§) 4 0 0 Provtagning inför umgänge (32 a §) 4 4 * Provtagning inför upphörande (32 b §) 0 0 0 Uppföljning av avslutad vård (21 b §) 24 31 47 Beslut om utreseförbud enligt 31 § a - i ** - 15 39 *Antal under 4 redovisas ej  ** - = ingen uppgift, beslut om utreseförbud har varit möjligt att registrera i sociala system före maj 2024 Samtliga beslut som redovisas i tabell 3:19 avser de 749 barn och unga som redovisas i tabell 3:18. Besluten i tabell 3:19 avser antalet unika barn per tabellrad. Som exempel har 39 unika barn omfattats av beslut om utreseförbud enligt 31 § LVU. För varje av dessa barn kan flera beslut ha fattats. Antalet placerade barn och unga som vårdas med stöd av 2 § LVU (på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller annat förhållande i hemmet) har minskat sedan föregående år. Även antalet barn och unga som vårdas med stöd av 3 § LVU (där den unge genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller annat socialt nedbrytande beteende utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas) har minskat. Antalet omedelbara omhändertaganden enligt 6 § LVU fortsätter att minska, under 2025 omhändertogs 223 barn och unga omedelbart. Motsvarande siffra 2024 var 267. Ansökningar om beslut om omedelbart omhändertagande var vanligare för pojkar än för flickor. Totalt avsåg 123 ansökningar pojkar och 100 flickor. Flest beslut togs i åldersgruppen 15 till 17 år där antalet uppgick till 67. Lägst antal beslut avsåg åldersgruppen 18 till 20 år där antalet uppgick till 28. Under 2025 gjordes 115 ansökningar om vård på grund av missförhållanden i hemmet, 59 avsåg flickor och 56 pojkar. Under 2024 uppgick motsvarande antal till 159 ansökningar, varav 92 avsåg flickor och 67 pojkar. 80 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Ansökningar om vård på grund av den unges eget beteende var under 2025 betydligt vanligare för pojkar än för flickor. Totalt gjordes 57 ansökningar för pojkar och 19 för flickor. Under 2024 uppgick motsvarande antal till 96 ansökningar, varav 75 avsåg pojkar och 21 flickor. Under 2025 gjordes ansökningar om vård med hänvisning till både missförhållanden i hemmet och den unges eget beteende gällande 6 flickor och 10 pojkar. Detta innebär en minskning av antalet barn och unga jämfört med föregående år. Tabell 3:20 Antal barn med beslut enligt LPBSB 2024–2025 Källa: Sociala system  Ålder 2024* 2025 0–11 år 45 40 12–17 år 5 7 Totalt i staden 50 47 *avser perioden 1 april–31 december 2024 Under året har 47 barn omfattats av någon form av beslut enligt denna lag. Under 1 april till 31 december 2024 omfattades 50 barn av beslut enligt lagen (2024:79) om placering av barn i skyddat boende (LPBSB). 24 Värt att notera är att detta inte är samma antal barn som haft en placering på skyddat boende då ytterligare placeringar sker med vårdnadshavarnas samtycke enligt SoL. Tabell 3:21 Antal beslut enligt LPBSB 2024–2025 Källa: Sociala system  Beslutsgrund LPBSB 2024** 2025 Ansökan till FR (3 kap 1 §) 14 21 Omedelbart beslut (4 kap 1 §) 50 43 Placering (5 kap 1 §) 47 43 Omedelbart upphörande (4 kap 8 §) 25 13 Omedelbart hemlighållande/ umgängesbegränsning (5 kap 5 §) 14 * Hemlighållande vistelseort (5 kap 4 § 1 st p 1) 34 39 Umgängesbegränsning (5 kap 4 § 1 st p 2) 35 37 Avvisa framställning (5 kap 7 §) 0 0 Avvisa framställning (7 kap 2 §) 0 0 Insats upphör (7 kap 1 §) 15 24 Övriga beslut enligt LPBSB 15 12 *Antal under 4 redovisas ej  **Avser perioden 1 april – 31 december 2024 Samtliga beslut som redovisas i tabell 3:21 avser de 47 barn som redovisas i tabell 3:20. Besluten i tabell 3:21 avser antalet unika barn per tabellrad. Som exempel har 43 unika barn omfattats av omedelbart beslut enligt 4 kap 1 §. För varje barn kan flera beslut ha fattats. 24 Lagen trädde i kraft 1 april 2024. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 81 Barn och unga Beslut enligt LPBSB kan bara fattas om samtycke saknas från den vårdnads - havare som barnet inte är placerad tillsammans med. När samtycke finns fattas beslut om placering i skyddat boende enligt SoL. Dessa beslut finns inte med i ovanstående tabell. Flest barn har omfattats av beslut om att omedelbart bevilja insatser enligt 4 kap. 1§. Totalt har för 14 barn beslutats att ansöka om insats enligt 3 kap 1 § LPBSB hos förvaltningsrätten. Detta kan tyda på att staden har haft många korta placeringar om maximalt sex veckor eller att placeringarna har fortsatt med samtycke enligt SoL efter det omedelbara beslutet enligt LPBSB. Unga lagöverträdare Lagföringsbeslut gällande barn och unga 15–20 år utgör 18 procent av alla lagföringsbeslut, trots att åldersgruppen endast utgör åtta procent av den straffbara befolkningen. Den vanligaste brottstypen vad gäller unga misstänkta är någon form av narkotikabrott. Brott mot person stod för 35 procent av brottsmisstankarna medan misstanke för stöld stod för 17 procent. 25 Yttranden I tabell 3:22 redovisas antalet beslut om att lämna yttranden enligt Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL). Det är Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten eller tingsrätten, som fattar beslut om att inhämta yttrande från socialnämnden när ett barn är misstänkt för brott. Yttranden enligt LuL är mindre utredningar där socialtjänsten ska yttra sig om den unges levnadsförhållanden och hälsa samt tidigare kriminalitet och eventuella vårdbehov. Yttrandet lämnas därefter till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten och utgör ett viktigt underlag i barnets rättsliga process. Eftersom yttranden lämnas när ett barn är misstänkt för brott används antalet yttranden som en indikator på graden av ungdomsbrottslighet i en stadsdelsnämnd. Tabell 3:22 Antal beslut om att lämna yttrande enligt LUL fördelat på stadsdelsnämnd under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Järva 193 133 105 Hässelby-Vällingby 85 58 71 Bromma 46 30 48 Kungsholmen 14 22 25 Norra Innerstaden 35 36 29 Södermalm 58 48 46 Enskede-Årsta-Vantör 133 88 90 Skarpnäck 28 35 17 Farsta 51 62 56 Hägersten-Älvsjö 49 66 83 Skärholmen 37 36 46 Totalt i staden 729 614 616 Jämfört med år 2023 skrevs färre yttranden i staden år 2025 men jämfört med 2024 är nivån i princip densamma. Det skrivs fler yttranden i ytterstadens stadsdelsnämnder än i innerstadens stadsdelsnämnder vilket sannolikt beror på att ungdomsbrottsligheten tenderar 25 www.bra.se . 82 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 att vara högre i socioekonomiskt utsatta områden. Unga personer i ytterstadsområden är, jämfört med unga i innerstadsområden, mer exponerade för riskfaktorer och löper därmed högre risk att dras in i kriminalitet. Dessa risk - faktorer ser olika ut och verkar både på strukturell och på individuell nivå. Bland det mest framträdande riskfaktorerna är att ha föräldrar med låg grad av arbetsmarknadsanknytning, att själv misslyckas i skolan och att växa upp i ett konfliktfyllt hem. 26 Risken för att utveckla en kriminell identitet är också större om det i ens när - område finns tillgång till vapen och narkotika och om ens vänner tillhör kriminella grupperingar. Ungdomsvård Den som är under 21 år kan dömas till ungdomsvård istället för andra påföljder om hen har ett särskilt behov av vård enligt SoL eller LVU. Ungdomsvård är framförallt avsedd för ungdomar 15–17 år. Påföljden preciseras i varje enskilt fall i ett ungdomskontrakt om vården ges enligt SoL och i en vårdplan om vården ges med stöd av LVU. Påföljden kan innebära allt från att lämna urinprov under en bestämd tid till en placering på HVB eller på ett av SiS särskilda ungdomshem. Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) SKKP är en insats som tillhandahålls centralt i staden via Område öppenvård. Barn och unga kan dömas till SKKP inom ramen för ungdomsvård. Insatsen preciseras då i ett ungdomskontrakt. SKKP kan också ges på frivillig väg och som mellantvång med stöd av 22 § LVU. Under år 2025 tog 87 unga personer del av insatsen SKKP jämfört med 84 personer 2024. Av de som tog del av insatsen var 77 procent pojkar och 23 procent flickor. Jämfört med år 2024 är andelarna ungefär lika stora. SKKP kan dels ges som rättslig påföljd inom ramen för ett ungdomskontrakt men också beviljas som individuellt behovsprövad öppenvårdsinsats. Av de pojkar som tog del av SKKP dömdes 34 till insatsen och 32 genomförde den frivilligt efter en individuell behovsprövning. Antalet flickor som dömts respektive genomfört insatsen frivilligt är för få för att redovisas uppdelade. Ett fåtal av de personer som beviljats SKKP har inte tagit del av hela insatsen utan endast genomfört behandlingsprogrammet Repulse. 27 Medelåldern för de flickor som tagit del av SKKP var strax under 16 år och för pojkarna var strax under 17 år. Ungdomstjänst Ungdomstjänst är en påföljd för unga lagöverträdare och en obligatorisk uppgift för kommunerna att tillhandahålla. Ungdomstjänst är tänkt som ett påföljdsalternativ i stället för böter eller fängelsestraff för barn och unga i åldern 15–21 år som begått brott men som saknar eller enbart har ett begränsat vårdbehov. 26 Brå (2023) Socioekonomisk bakgrund och brott: En kunskapsöversikt. 27 Repulse är en strukturerad metod som tar sin utgångspunkt i ett kognitivt förhållningssätt, social inlärningsteori och utvecklingspsykologiska kunskaper om barns utveckling och mognad. Metoden genomförs i en samtalsserie av individuella samtal med psykoedukativa inslag i kombination med social färdighetsträning ( www.socialstyrelsen.se ). Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 83 Barn och unga Den som dömts till ungdomstjänst avtjänar sitt straff genom att arbeta mellan 20 och 150 timmar. Arbetet är oavlönat, sker exempelvis i en förening eller inom en ideell organisation och är oftast förlagt så att det inte inverkar negativt på barnets eller den ungas skolgång. Under 2025 var 129 barn och unga inskrivna vid Stockholms ungdomstjänst någon gång under året, vilket är en ökning jämfört med både 2024 och 2023. Dessa 129 barn och unga hade sammanlagt fått 164 domar med påföljden ungdomstjänst. Av de barn och unga inskrivna vid Stockholms ungdomstjänst 2025 var 19 flickor och 110 pojkar. Figur 3:7 Antal barn och unga inskrivna vid Stockholms ungdomstjänst 2023–2025 Källa: Stockholms ungdomstjänst  108 101 129 0 20 40 60 80 100 120 140 2023 2024 2025 84 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Ungdomsövervakning Ungdomsövervakning är en påföljd som trädde i kraft i januari 2021 och som bland annat innefattar hemarrest under helger samt att följa givna regler om var den unge får vistas eller inte får vistas. Detta kontrolleras med elektronisk övervakning (fotboja). Påföljdens målgrupp är i huvudsak unga personer mellan 15–17 år som antingen begått allvarliga brott eller som dömts för upprepad brottslighet. Kriminalvården (frivården) är ansvarig huvudman för att beslut om ungdoms - övervakning verkställs och påföljden ska genomföras i nära samverkan med socialtjänsten. Tidigare år har frivården tillhandahållit statistik avseende det totala antalet barn och unga från Stockholms stad som någon gång under året avtjänat påföljden ungdomsövervakning. För år 2025 har inte jämförbara siffror tillhandahållits utan frivården har redovisat ett medeltal vilket visar att varje månad har 13 barn och unga från Stockholm stad avtjänat påföljden ungdomsövervakning. Sluten ungdomsvård Barn som begår allvarliga brott när de är i åldern 15–17 år blir oftast dömda till sluten ungdomsvård (LSU) i stället för fängelse. Sluten ungdomsvård avtjänas på egna avdelningar inom SiS särskilda ungdomshem och villkorlig frigivning tillämpas inte. Detta innebär att ett barn som döms till LSU är frihetsberövad under hela strafftiden. Minimitiden för LSU är fjorton dagar och maxtiden fyra år. År 2025 avtjänade sammanlagt 45 barn och unga från Stockholms stad en påföljd enligt LSU någon gång under året, av dessa var 22 nya placeringar. Detta är en ökning jämfört med både 2022 och 2023 då fem respektive tretton barn och unga avtjänade en påföljd enligt LSU. Även i jämförelse med 2024 då 31 barn och unga avtjänade en påföljd enligt LSU är det en markant ökning. Ökningen av domar enligt LSU kan bero på rekrytering av minderåriga inom den organiserade brottsligheten. De barn som döms för de allra grövsta brotten döms också till längre påföljder enligt LSU varför dessa återkommer i statistiken över åren. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 85 Familjerätten 4 Familjerätten 4. Familjerätt Socialtjänstrapport 2025 86 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Familjerätten Sammanfattning • Antalet informationssamtal har fortsatt öka, från 2023 till 2025 ökade antalet samtal med cirka 14 procent. • Antalet medgivandeutredningar för internationella adoptioner fortsätter vara lågt med en halvering av antal utredningar under en tioårsperiod. • Antal avtal som socialnämnden godkänner gällande vårdnad, boende och umgänge är det lägsta antalet sedan 2020. • År 2025 fastställdes 44 faderskap och föräldraskap i domstol, vilket är bland det lägsta antalet på tio år. • Antalet faderskap och föräldraskapsbekräftelser fortsätter att minska. Om statistiken Statistiken som avser familjerätten har hämtats från stadens sociala system samt egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämndernas sju familjerätter. Statistik gällande internationell adoption har hämtats från Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF). I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Idag finns det sju familjerätter i staden. Familjerätt Nordväst där Bromma och Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnder ingår. Familjerätt Sydost som består av stadsdelsnämnderna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skarpnäck samt Familjerätt Sydväst som består av Hägersten-Älvsjö och Skärholmen stadsdelsnämnder. Därtill finns familjerätt i stadsdelsnämnderna Järva, Norra innerstaden, Södermalm samt Kungsholmen. Utredning inom familjerätten Faderskap och föräldraskap Enligt svensk lag gäller föräldraskapspresumtion, vilket innebär att den maka eller make som är gift med modern anses vara förälder till barnet. Gifta föräldrar behöver alltså inte fastställa faderskap eller föräldraskap men för ogifta föräldrar måste däremot föräldraskapet fastställas. Detta kan sedan den 1 januari 2022 göras via Skatteverkets e-tjänst inom 14 dagar efter barnets födelse. De föräldrar som inte bekräftar faderskap eller föräldraskap via Skatteverkets e-tjänst behöver göra detta hos familjerätten. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 87 Familjerätten Figur 4:1 Antal födda barn i Stockholms stad, bekräftelser av faderskap och föräldraskap samt antal anmälningar om gemensam vårdnad 2023–2025* Källa: Sociala system samt Statistiska centralbyrån  11553 11430 11438 1286 1233 1030994 818 799 0 1500 3000 4500 6000 7500 9000 10500 12000 2023 2024 2025 Antal födda barn i Stockholms stad Totalt antal bekräftelser av faderskap och föräldraskap på familjerätten Varav antal som anmält gemensam vårdnad *Inklusive moderskap  I figur 4:1 redovisas för år 2025 antalet barn födda i Stockholms stad, antalet barn för vilka faderskap och föräldraskap har fastställts genom bekräftelse hos stadens familjerätter samt antal anmälningar om gemensam vårdnad. Under 2025 föddes 11 438 barn i Stockholms stad, av dessa bekräftades 1 030 faderskap och föräldraskap hos stadens familjerätter. Av det totala antalet fastställda faderskap och föräldraskap anmälde 799 föräldrar gemensam vårdnad om barnet, vilket motsvarar cirka 78 procent. Detta innebär en förändring jämfört med 2024 då antalet faderskaps- och föräldraskapsbekräftelser uppgick till 1 233 och 818 föräldrar anmälde gemensam vårdnad, vilket motsvarar 66 procent. År 2023 bekräftades 1 286 faderskap och föräldraskap hos familjerätten och 994 föräldrar anmälde gemensam vårdnad, vilket motsvarar 77 procent. Att antalet bekräftelser av faderskap och föräldraskap hos stadens familjerätter har minskat kan ha att göra med att fler föräldrar bekräftar faderskap och föräldraskap via Skatteverkets e-tjänst och ett minskat födelsetal i Stockholms stad. Talerätt i faderskaps- och föräldraskapsmål Faderskap och föräldraskap kan behöva fastställas eller hävas i domstol när fel fader eller förälder är fastställd genom föräldraskapspresumtion. Familjerätten har i uppgift att föra barnets talan i de fall familjerätten är skyldig att utreda och, om möjligt, fastställa faderskapet eller föräldraskapet för ett barn. fick faderskap eller föräldraskap fastställt genom bekräftelse hos stadens familjerätter 2025 1 030 barn 88 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:2 visar att antalet faderskap eller föräldraskap som fastställts i domstol har varierat över tid. Statistiken visar en tydlig nedåtgående trend från 95 till 44 fall som fastställts genom domstolsbeslut under perioden 2016–2025. Möjligtvis förklaras minskningen med att färre barn har fötts i situationer där faderskapet är oklart eller ifrågasatt vilket gör att behovet av rättsliga prövningar har minskat. Figur 4:2 Antal barn för vilka faderskap och föräldraskap fastställs genom dom 2016–2025 Källa: Sociala system  0 20 40 60 80 100 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Adoption I Sverige har familjerätten ansvar för att utreda önskemål om adoption, det gäller både internationella och nationella adoptioner. Internationella adoptioner Vid internationella adoptioner förmedlas kontakt med givarlandet genom en av MFoF:s auktoriserade adoptionsorganisationer. Utredningar vid internationell adoption kallas för medgivandeutredningar vilket innebär att den som vill adoptera ett barn med hemvist utomlands måste ha familjerättens medgivande innan barnet lämnar sitt hemvistland. I figur 4:3 visas att antalet genomförda medgivandeutredningar har minskat marginellt från 19 till 18 utredningar från 2024 jämfört med 2025. Faderskap och föräldraskap som fastställts genom dom har minskat med över hälften de senaste tio åren Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 89 Familjerätten Figur 4:3 Antal medgivandeutredningar i samband med adoption 2016–2025 Källa: Sociala system  41 49 57 24 18 23 28 16 19 18 0 10 20 30 40 50 60 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Trenden de senaste åren är att internationella adoptioner minskar. Detta gäller inte bara i Stockholms stad utan även i Sveriges övriga kommuner, liksom i världen. Enligt nationell statistik från MFoF kom i början av 2000-talet cirka 1 000 barn per år till Sverige genom de auktoriserade adoptionsorganisationerna medan motsvarande antal under 2025 var 50 barn.1 Den långsiktiga minskningen av internationella adoptioner förklaras främst av att fler länder prioriterar nationella adoptioner och fosterfamiljer. Vissa ursprungsländer har även begränsat eller stoppat adoptioner av etiska och juridiska skäl efter uppgifter om oegentligheter så som att barn stulits från de biologiska föräldrarna. 2 Andra förklaringar som sannolikt bidragit till det minskade antalet barn som lämnas för adoption är förbättrade levnadsvillkor, ökad tillgång till preventivmedel och förändrade attityder till ensamstående föräldrar. I Sverige väljer även ett ökat antal assisterad befruktning eller surrogatarrangemang utomlands.3 Nationella adoptioner Den som vill adoptera ett barn inom Sverige behöver göra en ansökan om adoption hos tingsrätten som också fattar beslut i frågan. Tingsrätten ger i sin tur familjerätten i uppdrag att göra en adoptionsutredning som sedan utgör underlag för rättens beslut. 1 För att läsa mer, gå in på MFoF (mfof.se) och sök på statistik internationella adoptioner . 2 För att läsa mer se, Sveriges internationella adoptionsverksamhet, Lärdomar och vägen framåt , SOU 2025:61. 3 För att läsa mer, gå in på MFoF (mfof.se) och sök på Handbok - Att utreda och fastställa faderskap eller föräldraskap, kap. 9. År 2025 genomfördes 18 medgivandeutredningar i staden, vilket är en minskning med över hälften jämfört med för tio år sedan 90 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:4 Antal barn i adoptionsutredningar avseende nationella adoptioner 2016–2025 Källa: Sociala system  0 20 40 60 80 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Figur 4:4 redovisar antalet barn i adoptionsutredningar avseende nationella adoptioner. De nationella adoptionerna är idag betydligt fler än de internationella adoptionerna. 4 I nationella adoptioner ingår närståendeadoptioner som inkluderar adoptioner kopplade till surrogatarrangemang, assisterad befruktning utomlands och adoption av en makes/makas/sambos barn eller barn som adopteras av familjehemsföräldrar. År 2025 genomfördes totalt 55 nationella adoptioner varav 46 var närståendeadoptioner. Statistiken visar att nationella adoptioner minskade markant 2022, men därefter har antalet ökat något igen. Under pandemiåren 2020–2022 begränsades möjligheterna att genomgå assisterad befruktning och surrogatarrangemang utomlands vilket sannolikt bidrog till att antalet nationella adoptioner då minskade. Vårdnad, boende och umgänge Om föräldrar inte kan komma överens i frågor som rör deras gemensamma barns vårdnad, boende eller umgänge har de möjlighet att vända sig till domstol som kan fatta beslut om dessa frågor i föräldrarnas ställe. Samarbetssamtal Föräldrar i Stockholms stad som har svårt att komma överens om vårdnad, boende eller umgänge, rekommenderas att ta hjälp av familjerätten vid den stadsdelsnämnd där barnet är folkbokfört eller hos stadens familjerådgivning för att försöka lösa tvisten. Föräldrar kan ta egna initiativ till att söka samarbetssamtal, men de kan också genomföras på uppdrag av domstol i samband med rättslig tvist rörande vårdnad, boende och umgänge. Följande tabell 4:1 visar antal barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal per stadsdelsnämnd samt hur många av dessa som initierats genom tingsrättsbeslut. 4 För att läsa mer, gå in på Statistiska centralbyrån (scb.se) och sök på adoptioner 2000–2024 . förekommer i adoptions- utredningar över nationella adoptioner 2025 55 barn Antalet barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal minskade 2025 jämfört med föregående år Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 91 Familjerätten Tabell 4:1 Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal per stadsdelsnämnd samt hur många av dessa som initierats genom tingsrättsbeslut 2023–2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna och socialnämden  *Antal under 4 redovisas ej  **Familjerådgivningen utför inte samarbetssamtal på uppdrag av domstol ***Uppgift saknas från Kungsholmen stadsdelsnämnd avseende år 2024  Antal barn i staden vars föräldrar var aktuella för samarbetssamtal år 2025 var 1 835. Antal samarbetssamtal som initierats genom tingsrättsbeslut år 2025 var 55 vilket är en ökning från föregående års 47 samtal. Det finns ett tydligt samband mellan stadsdelsområdets befolkningsstorlek och antal barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal. Områden med en större befolkning har generellt fler ärenden, sambandet är dock inte proportionellt eftersom vissa områden har färre ärenden än vad deras befolkningsandel antyder, medan andra har fler än vad som kan förklaras enbart av folkmängden. Även åldersstrukturen har betydelse, eftersom samarbetssamtal rör föräldrar i områden med en större andel barn och unga.5 Samtidigt visar jämförelsen att en hög andel barn och unga inte automatiskt innebär fler samarbetssamtal, vilket tyder på att demografiska faktorer inte ensamt kan förklara variationerna. Att det totala antalet barn vars föräldrar deltog i samarbetssamtal minskar trots en relativt stabil befolkning, kan bero på lokala arbetssätt eller hur aktivt insatsen erbjuds. Familjerådgivningen Stockholms stad redovisar att 73 färre barn hade föräldrar som deltog i frivilliga samarbetssamtal under 2025 jämfört med 2024, vilket motsvarar en minskning med cirka tio procent. I figur 4:5 som följer redovisas antal barn vars föräldrar deltagit i frivilliga eller domstolsinitierade samarbetssamtal de senaste tio åren. 5 Se tabell 1:4, kapitel 1, Demografi Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetessamtal varav initierade genom tingsrätts- beslut Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetessamtal varav initierade genom tingsrättsbeslut Antal barn vars föräldrar deltog i samarbetessamtal varav initierade genom tingsrättsbeslut Järva 106 0 120 * 126 14 Hässelby-Vällingby 109 * 104 6 91 * Bromma 80 * 86 6 112 * Kungsholmen 86 5 0*** * 143 * Norra Innerstaden 108 6 90 * 90 11 Södermalm 172 4 185 * 172 * Enskede-Årsta-Vantör 113 8 113 7 98 * Skarpnäck 55 * 51 * 24 * Farsta 76 5 70 6 48 4 Hägersten-Älvsjö 245 6 288 * 233 8 Skärholmen 59 6 51 7 54 * Familje rådgivningen** 855 - 717 - 644 - Totalt i staden 2 064 47 1 875 47 1 835 55 92 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:5 Antal barn vars föräldrar deltagit i samarbetssamtal 2016–2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna och socialnämden  0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 20 16 20 17 20 18 20 19 20 20 20 21 20 22 20 23 20 24 20 25 A B C Totalt antal Varav frivilliga Varav initierade av domstol *Uppgift saknas från Kungsholmen avseende år 2024  Avtal om vårdnad, boende och umgänge Familjerätten är skyldig att ge föräldrar hjälp med att träffa juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge inklusive fördelning av eventuella resekostnader vid umgänge med barnet. Föräldrar ansöker själva hos familjerätten om att få upprätta ett avtal. Innan ett avtal godkänns av familjerätten ska en utredning genomföras för att säkerställa att avtalet är till barnets bästa. Tabell 4:2 Antal inkomna ansökningar om avtal avseende vårdnad, boende eller umgänge 2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Järva 36 45 Hässelby-Vällingby 26 38 Bromma 25 22 Kungsholmen 25 12 Norra Innerstaden 15 20 Södermalm 15 15 Enskede-Årsta-Vantör 32 33 Skarpnäck 8 12 Farsta 24 21 Hägersten-Älvsjö 40 25 Skärholmen 22 24 Totalt i staden 268 267 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 93 Familjerätten Tabell 4:2 visar antal inkomna ansökningar om att få hjälp med att ingå juridiskt bindande avtal om vårdnad, boende eller umgänge. Under 2025 kom totalt 267 ansökningar om avtal rörande vårdnad, boende eller umgänge in till stadsdelsnämnderna. Antalet ansökningar är i stort sett samma till antalet som året innan men med variationer mellan stadsdelsnämnderna. I vissa stadsdelsnämnder ökade antalet ansökningar och i andra minskade antalet. Tabell 4:3 Antal avtal om vårdnad, boende eller umgänge som socialnämnden godkänt** Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Järva 28 44 33 36 25 30 Hässelby-Vällingby 16 17 29 27 15 30 Bromma * * 16 14 17 21 Kungsholmen 6 7 14 14 * * Norra Innerstaden 16 8 * 14 12 9 Södermalm 11 8 6 26 21 13 Enskede-Årsta-Vantör 24 16 26 12 19 13 Skarpnäck 10 20 38 * * * Farsta 13 * * 9 13 9 Hägersten-Älvsjö * 27 24 10 17 13 Skärholmen 29 20 46 * 14 12 Totalt i staden 170 187 252 167 165 155 *Antal under 4 redovisas ej för att det inte ska vara möjligt att räkna fram känslliga uppgifter med hjälp av andra värden kan ytterligare observationer med låga värden ha markerats vid behov **Flera avtal kan gälla samma barn  Tabell 4:3 visar antal avtal som godkänts mellan föräldrar under perioden 2020–2025 uppdelat per stadsdelsnämnd. Flera avtal kan gälla samma barn. År 2020 godkände familjerätterna i Stockholms stad 170 avtal om vårdnad, boende och umgänge, under 2021 ökade antalet till 187 avtal och kulminerade 2022 då antalet avtal steg till 252. Antalet godkända avtal under 2022 innebar en ökning med 35 procent från året innan och utgör den högsta nivån under den studerade perioden. Under 2023 sjönk antalet igen till 167 godkända avtal vilket innebär en nedgång med cirka 34 procent. Under åren 2024 och 2025 fortsatte antalet att minska något till 165 respektive 155 avtal. Trenden visar därmed en stabilisering på en nivå som är jämförbar med antal avtal som godkändes under åren före toppåret 2022. Av de 267 inkomna ansökningarna 2025 godkände familjerätten 155 avtal. Att alla avtal inte godkänns av familjerätten beror oftast på att båda föräldrar inte är tillräckligt överens i frågan om vårdnad, boende eller umgänge för att ingå juridiskt bindande avtal. Föräldrar som inte är överens erbjuds som regel samarbetssamtal för att kunna nå en överenskommelse. Antal avtal om vårdnad boende och umgänge är det lägsta på fem år 94 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Informationssamtal Informationssamtal är ett samtal som erbjuds av stadens familjerätter till en eller båda föräldrarna inför en eventuell tvist i domstol. För den förälder som driver en tvist är det obligatoriskt att delta i ett sådant samtal. Syftet är att ge föräldrar information om processen och om vilket stöd som finns, samt att uppmuntra till lösningar i samförstånd kring frågor om vårdnad, boende och umgänge. I följande tabell 4:4 redovisas antal föräldrar som deltagit i informationssamtal om vårdnad, boende och umgänge, uppdelat per stadsdelsnämnd och år. År 2025 deltog totalt 1 086 föräldrar i informationssamtal i stadens olika stadsdelar, vilket är en liten ökning jämfört med föregående år och en ökning med 13 procent sedan 2023. Deltagandet är dock ojämnt fördelat mellan nämnderna och variationerna kan delvis förklaras av skillnader i befolkningsstorlek och åldersstruktur, men inte helt. Vissa stadsdelsnämnder med både stora och medelstora barn- och ungdomsbefolkningar uppvisar höga deltagartal i relation till sin målgrupp medan andra stadsdelsnämnder med ett högt antal unga invånare har ett relativt lågt deltagande. Även stadsdelsnämnder med färre barn och unga kan ha högt deltagande i informationssamtal. Den största observerade ökningen av informationssamtal motsvarar 68 procent från 2024 till 2025 i en stadsdelsnämnd. Tabell 4:4 Antal föräldrar som deltagit i informationssamtal Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Järva 148 176 Hässelby-Vällingby 148 111 Bromma 78 63 Kungsholmen 42 34 Norra Innerstaden 88 148 Södermalm 73 83 Enskede-Årsta-Vantör 134 142 Skarpnäck 46 48 Farsta 83 80 Hägersten-Älvsjö 172 147 Skärholmen 64 54 Totalt i staden 1 076 1 086 *Egenrapporterad data från stadsdelsförvaltningarna  Upplysningar Om föräldrar som inte kan komma överens om vårdnad, boende eller umgänge väljer att gå till rättslig tvist har domstolen en skyldighet att se till att frågan vid behov utreds innan den avgörs av domstolen. Som ett första steg i processen ska socialtjänstens familjerätt ges tillfälle att lämna upplysningar till tingsrätten. Om familjerätten har tillgång till uppgifter som kan vara av betydelse för domstolens huvudförhandling i målet ska familjerätten upplysa domstolen om detta. föräldrar i informations samtal hos familjerätten i Stockholms stad vilket är det högsta antalet sedan inträdet av lagen (2021:530) om informationssamtal år 2022 1 086 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 95 Familjerätten Tabell 4:5 Antal barn som var aktuella i upplysningar per stadsdelsnämnd 2023–2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Jämförelse 2024–2025 Järva 114 131 -17 Hässelby-Vällingby 95 92 3 Bromma 57 50 7 Kungsholmen 28 27 1 Norra Innerstaden 77 79 -2 Södermalm 56 64 -8 Enskede-Årsta-Vantör 100 80 20 Skarpnäck 21 27 -6 Farsta 51 38 13 Hägersten-Älvsjö 77 72 5 Skärholmen 32 28 4 Totalt i staden 708 688 20 Tabell 4:5 visar antal barn som familjerätterna i staden lämnade upplysningar om relaterat till domstolsförhandlingar om vårdnad, boende eller umgänge uppdelat per stadsdelsnämnd och år. 688 barn var aktuella i upplysningar under 2025, vilket kan jämföras med 708 barn år 2024. Figur 4:6 Antal barn som var aktuella i upplysningar 2020–2025 Källa: Sociala system  996 934 735 651 708 688 0 200 400 600 800 1000 1200 2020 2021 2022 2023 2024 2025 var aktuella i upplysningar under 2025 688 barn 96 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 4:6 visar antalet barn som var aktuella i upplysningar 2020–2025. Antalet uppgick till 996 barn år 2020 och därefter minskade antalet successivt till 2023 då antalet uppgick till 651 barn. År 2024 skedde en ökning till 708 barn, följt av en mindre nedgång till 688 antal barn år 2025. De två sista åren visar därmed en stabilisering på en lägre nivå än i början av perioden. Sammantaget visar utvecklingen en tydlig nedåtgående trend mellan 2020 och 2023 följt av en viss återhämtning och stabilisering under 2024–2025. Utredningar om vårdnad, boende och umgänge Om tvisten kvarstår är nästa steg i processen att domstolen beslutar att familjerätten ska genomföra en utredning på uppdrag av domstolen. Uppdraget om sådan utredning ges till familjerätten i den stadsdelsnämnd där barnet är folkbokfört. Av tabell 4:6 framgår att 401 barn var aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 2025, vilket är en minskning med 26 barn jämfört med 2024. Tabell 4:6 Antal barn aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 2024–2025 Källa: Sociala system  Stadsdelsnämnd 2024 2025 Järva 69 79 Hässelby-Vällingby 61 51 Bromma 46 22 Kungsholmen 25 22 Norra Innerstaden 39 51 Södermalm 34 24 Enskede-Årsta-Vantör 43 45 Skarpnäck 19 23 Farsta 33 22 Hägersten-Älvsjö 41 37 Skärholmen 17 25 Totalt i staden 427 401 Antal barn i upplysningar var 688, jämfört med föregående år, vilket är en liten minskning (se tabell 4:5). Antalet informationssamtal har, som redogörs i tabell 4:4, ökat marginellt. Att informationssamtalen ökar något och antal barn i upplysningar och utredningar minskar kan indikera en förskjutning i likhet med lagens syfte, att informationssamtalen ska verka förebyggande för att undvika rättslig tvist i frågor om vårdnad, boende och umgänge. För att avgöra om detta är en långsiktig trend krävs dock analys över flera år samt beaktande av externa faktorer såsom befolkningsutveckling. Figur 4:7 nedan visar antal barn som var aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge de senaste tio åren. Antalet barn i upplysningar och utredningar minskade totalt i staden 2025 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 97 Familjerätten Figur 4:7 Antal barn som varit aktuella i utredningar om vårdnad, boende och umgänge 2016–2025 Källa: Sociala system  0 200 400 600 800 1000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Umgängesstöd Ett beslut om umgängesstöd från domstolen innebär att barn och umgängesförälder umgås i närvaro av en umgängesstödperson utsedd av familjerätten. Det är bara en domstol som kan besluta om umgänge med umgängesstöd, familjerätten ska verkställa domstolens beslut om umgängesstöd. Tabell 4:7 visar antal barn i beslut om umgängesstöd som familjerätten verkställt uppdelat per stadsdelsnämnd. Samma barn kan vara aktuellt i flera beslut om umgängesstöd under samma år. Under 2025 verkställde stadens familjerätter 127 beslut om umgängesstöd. Under 2025 verkställdes 127 beslut om umgängesstöd från domstolen av stadens familjerätter 98 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 4:7 Antal barn i beslut om umgängesstöd som socialnämnden verkställt** Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna  Stadsdelsnämnd 2025 Järva 34 Hässelby-Vällingby 14 Bromma * Kungsholmen 12 Norra Innerstaden 7 Södermalm 8 Enskede-Årsta-Vantör 17 Skarpnäck * Farsta 8 Hägersten-Älvsjö 10 Skärholmen 10 Totalt i staden 127 *Antal under 4 redovisas ej för att det inte ska vara möjligt att räkna fram känsliga uppgifter med hjälp av andra värden kan ytterligare observationer med låga värden ha markerats vid behov  **Samma barn kan vara aktuellt flera av dessa beslut  I figur 4:8 nedan visas antalet verkställda beslut om umgängesstöd de senaste tio åren, vilket har varierat över tid. År 2016 var antalet barn som berördes av beslut om umgängesstöd 223 jämfört med 2025 då 127 barn berördes av beslut om umgängesstöd. Det är tingsrätten som fattar beslut om umgängesstöd och Stockholms stads statisk följer den nationella statistiken för antal verkställda beslut om umgängesstöd med en uppåtgående trend mellan åren 2017–2021. Därefter minskade antalet beslut under 2022–2023 för att stagnera något under de senaste årens mätningar.6 Figur 4:8 Antal beslut om umgängesstöd 2016–2025* Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsnämderna  223 150 184 188 205 195 120 88 110 127 0 50 100 150 200 250 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 *Samma barn kan vara aktuellt i flera av dessa beslut  6 För att läsa mer, gå in på MFoF (mfof.se) och sök på officiell statistik för familjerätt. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 99 Våld i nära relationer Socialtjänstrapport 2025 5. Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 5 Våld i nära relationer 100 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck Sammanfattning • Ärendeantalet hos relationsvåldsteamen (RVT) har under året ökat med 4 procent från 1 935 personer år 2024 till 2 018 personer. • 46 procent av totala mängden utredningsärenden vid RVT är kvinnor i åldern 30–44 år. • Antal placerade personer på skyddat boende har minskat under 2025 med 41 personer. • Beviljade insatser med behovsprövning hos relationsvåldscentrum (RVC) har ökat med 12 procent från föregående år. • Av de 155 personer som hade registrerad samtalskontakt vid RVC utifrån våldsutövande beteende var 131 personer identifierade som män. Om statistiken Den statistik som redovisas i detta kapitel är hämtad från stadens verksamhetssystem sociala system, berörda utförarverksamheter samt SHIS Bostäder och Bostadsförmedlingen AB. Statistik hämtad från sociala system redovisar antal unika personer aktuella för utredning eller insats inom stadens relationsvåldsteam (RVT) under 2025. Sociala system tillhandahåller data baserat på juridiskt kön för verksamhetsområdet våld i nära relation. Det saknas systemstöd för att dokumentera om en person är våldsutsatt eller är utövande av våld eller mer specifik kategori av våld som förekommer. Egenrapporterade uppgifter från RVC är hämtade från Socialstyrelsens uppföljningsverktyg SU.reg. Vid egenrapporterade uppgifter finns flera osäkerhetsfaktorer, data bör tolkas med stor försiktighet. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används den aktuella benämningen nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 101 Våld i nära relationer Utredningar, insatser och insatsernas utformning Personer över 18 år som är utsatta för eller utsätter närstående för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck kan ansöka om insatser hos stadens RVT som finns i samtliga stadsdelsnämnder och inom socialnämndens område hemlöshet. Ärenden som rör barn som är direkt utsatta för våld inom familjen eller som upplever våld mot en förälder, tas emot av enheten för barn och unga i den stadsdelsnämnd de bor. Statistik över detta finns i kapitel 3 Barn och unga. Utredningar RVT Under 2025 var 2 018 personer aktuella för utredning eller insats vid stadens RVT. Tabell 5:1 redovisar antalet unika utredningsärenden vid RVT, uppdelat på kön och nämnd aktuella under perioden 2023-2025. Tabell 5:1 Antal aktuella ärenden uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  ** För att inte kunna räkna ut antalet vid den prickade nämnden, görs en sekundärprickning  *** För staden netto summeras antal unika individer i staden  Det vill säga, om en individ förekommer flera gånger i olika nämnder är denna endast räknad en gång  Antalet personer vid RVT har ökat med 4 procent jämfört med föregående år. Antalet kvinnor har ökat stadigt över åren och fortsätter att öka. Under 2025 ökade antalet kvinnor som ansökte om insats med 69 och antalet män ökade med 14 jämfört med föregående år. Figur 5:1 illustrerar hur könsfördelningen ser ut mellan kvinnor och män. Fördelningen mellan könen 2025 är densamma som tidigare år, 87 procent kvinnor och 13 procent män. var aktuella för utredning eller insats på grund av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld och förtryck 2 018 personer Nämnd 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Järva 176 20 196 186 16 202 186 19 205 Hässelby- Vällingby 143 23 166 175 25 200 174 20 194 Bromma 151 16 167 150 15 165 162 16 178 Kungsholmen 56 8 64 50 14 64 ** ** 65 Norra Innerstaden 141 15 156 135 20 155 159 22 181 Södermalm 231 46 277 242 45 287 238 39 277 Enskede-Årsta- Vantör 225 32 257 236 33 269 249 28 277 Skarpnäck 89 14 103 99 12 111 102 18 120 Farsta 116 10 126 135 12 147 153 18 171 Hägersten- Älvsjö 195 56 251 197 54 251 196 54 250 Skärholmen 90 22 112 104 18 122 114 24 138 Område hemlöshet 9 0 9 12 0 12 * * 9 Totalt i staden*** 1 583 257 1 840 1 679 256 1 935 1 748 270 2 018 102 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 5:1 Hur ser könsfördelningen ut? Källa: Sociala system  87% 13% Kvinnor Män Figur 5:2 illustrerar åldersfördelningen uppdelat på kön och ålder. Det är förhållandevis jämnt fördelat mellan könen för de olika ålderskategorierna. Kvinnor i åldern 30-44 år är den största gruppen hos RVT och står för 46 procent av ärenden, kvinnor i åldern 45-65 utgör nästan 25 procent. Män i åldersgruppen 30–44 år motsvarar 7 procent av det totala antalet ärenden. Figur 5:2 Åldersfördelningen för aktuella ärenden RVT 2025, uppdelat på kön Källa: Sociala system  45 238 936 479 508 32 134 84 12 0 200 400 600 800 1 000 18-20 år 21-29 år 30-44 år 45-64 år Över 65 år Kvinnor Män Äldre personers utsatthet för våld i nära relation kan vara högre än statistiken visar, vilket kan bero på att personer över 65 år inte söker hjälp från RVT för våldsutsatthet.1 För 2025 har det dock skett en ökning av antal personer över 65 år som är aktuella vid RVT. Antalet unga vuxna hos RVT ökar igen, främst i åldern 18–20 år, efter att ha minskat under flera år. Ökningen stämmer överens med forskning som visar att unga (16–24 år) är mer utsatta för våld i nära relationer än äldre.2 1 Våld mot äldre | Jämställdhetsmyndigheten 2 Våld i ungas parrelationer. Brottsförebyggande rådet. Rapport 2021:15. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 103 Våld i nära relationer Stöd till våldsutsatta och våldsutövande vuxna Relationsvåldscentrum (RVC) Vägen till stöd hos RVC är genom egen kontakt, med möjlighet till fem råd- och stödsamtal eller stödsamtal som biståndsbedömd insats från RVT. 3 4 Insatser till våldsutsatta och våldsutövande personer kan erbjudas individuellt eller i grupp. RVC erbjuder även stödsamtal som biståndsbedömd insats till minderåriga barn där minst en vårdnadshavare har en pågående insats på RVC. Statistik över detta finns i kapitel 3. Biståndsbedömd insats hos RVC Tabell 5:2 visar antal unika personer som har beviljats biståndsbedömd insats vid RVC under de senaste tre åren. Insatserna avser både stöd till våldsutsatta och våldsutövande personer, uppdelat på kön för respektive stadsdelsnämnd. Tabell 5:2 Antal unika personer som beviljats samtalsstöd på RVC, uppdelat på kön och nämnd 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  ** För att inte kunna räkna ut antalet vid den prickade nämnden, görs en sekundärprickning  *** För staden netto summeras antal unika individer i staden  Dvs, om en individ förekommer flera gånger i olika nämnder är denna endast räknad en gång  Under 2025 beviljades 1 386 unika personer biståndsbedömd insats hos RVC vilket var en ökning med 149 personer jämfört med 2024. Figur 5:3 visar antal insatsbeslut vid RVC under 2023–2025, uppdelat på kön vid respektive RVC. Flera insatsbeslut kan avse en och samma person. En person kan också i undantagsfall förekomma flera gånger om personen fått insats vid ett eller fler RVC. 3 Staden har fyra regionala verksamheter med följande upptagningsområden. RVC Väst: Bromma, Hässelby- Vällingby & Järva. RVC Innerstaden: Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm. RVC Sydost: Enskede-Årsta-Vantör, Farsta & Skarpnäck. RVC Sydväst: Hägersten-Älvsjö & Skärholmen. 4 Under 2026 när socialtjänstrapport 2025 publiceras är detta ändrat i och med insatser utan behovsprövning som innebär upp till 15 samtal. Fler unga personer i åldern 18–20 år har sökt stöd och insats från RVT under 2025 Nämnd 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Järva 81 11 92 94 12 106 94 14 108 Hässelby- Vällingby 81 15 96 102 15 117 108 12 120 Bromma 78 4 82 81 7 88 114 9 123 Kungsholmen 34 6 40 33 7 40 36 7 43 Norra Innerstaden 96 9 105 82 13 95 103 18 121 Södermalm 150 32 182 170 34 204 191 28 219 Enskede-Årsta- Vantör 137 19 156 165 18 183 173 19 192 Skarpnäck 47 5 52 62 5 67 69 10 79 Farsta 69 6 75 83 9 92 107 13 120 Hägersten- Älvsjö 133 44 177 135 47 182 153 45 198 Skärholmen 45 6 51 54 9 63 72 16 88 Område hemlöshet * * * * * * * * * Totalt i staden*** 951 157 1 108 1 061 176 1 237 1 196 190 1 386 104 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 5:3 Antalet insatsbeslut, fördelat mellan kön och respektive RVC, 2023–2025 Källa: Sociala system  232 29 286 49 259 30 192 51 280 35 302 57 360 35 215 66 307 34 337 51 417 47 245 69 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 K vinno r M än K vinno r M än K vinno r M än K vinno r M än V äst Innerstaden Sydost Sydväst 20 23 20 24 20 25 * En person kan förekomma på flera RVC på grund av att personen av säkerhetsskäl behöver gå på annat RVC än det hen tillhör eller så flyttar personen till annan stadsdelsförvaltning  Den tydligaste ökningen av personer som beviljats insats kan ses hos RVC Sydost, där antalet personer har ökat från 395 till 464. En bidragande orsak till ökningen är ”Lotsprojektet på RVC Sydost” som syftar till att erbjuda praktiskt och väg ledande stöd till personer som utsatts för våld i nära relationer. 5 Under 2025 togs 91 uppdrag emot, 87 kvinnor och 4 män. Figur 5:4 visar utvecklingen av beviljade insatser under 2023–2025 för stadens fyra RVC. Figuren visar en stadig ökning av ärenden som syns tydligast inom RVC Sydost (40 procent) med pågående Lotsprojekt som en del av förklaringen. RVC Väst (26 procent) och RVC Sydväst (27 procent) har ökat med jämn fördelning samtidigt som RVC Innerstad ökat med 12 procent. 5 Projektmedel var beviljat för perioden 2023–2025 och avslutades vid årsskiftet. Projektets övergripande syfte var att skapa ett bredare utbud av stöd via RVC så att fler våldsutsatta brukar får tillgång till stöd av god kvalitet för att minska konsekvenser av våldet och möjliggöra ett liv fritt från våld. Det är fortsatt en stadig ökning av personer som fått biståndsbedömda insatser vid stadens RVC Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 105 Våld i nära relationer Figur 5:4 Ärendeutveckling för biståndsbedömda insatser till RVC under åren 2023–2025 Källa: Sociala system  200 250 300 350 400 450 500 20 23 20 24 20 25 V äst Inne rstaden Sydost Sydväst *En person kan förekomma på flera RVC om personen av säkerhetsskäl behöver gå till annat RVC eller på grund av flytt till annan stadsdelsförvaltning  Råd- och stödsamtal till våldsutsatta personer Figur 5:5 visar antalet våldsutsatta personer, uppdelat efter kön, som har registrerats för råd- och stödsamtal på respektive RVC. Av statistiken framgår inte hur många av dessa personer som senare har ansökt om en biståndsbedömd insats via RVT. Uppgifterna är baserade på RVC:s egenrapporterade data i SU.reg. Det bör tas i beaktan att flera RVC rapporterar bortfall i statistikregistrering om ärenden är råd- och stödsamtal och, eller biståndsbedömd insats. Figur 5:5 Antal personer, fördelat på kön, som registrerats för råd- och stöd samtal utifrån våldsutsatthet under 2023–2025 Källa: Egenrapporterad data från RVC  40 5 86 10 60 11 86 19 46 9 82 19 43 6 88 31 0 20 40 60 80 100 K vinno r M än K vinno r M än K vinno r M än K vinno r M än V äst Innerstaden Sydost Sydväst 20 24 20 25 Stöd till våldsutövande personer Uppgifter om stöd till våldsutövande personer är hämtad från SU.reg och avser registrerade personer som har haft kontakt med RVC, både för råd- och stödsamtal eller för biståndsbedömd insats från RVT. Under 2025 var det 155 personer som hade registrerad samtalskontakt vid RVC på grund av vålds - utövande beteende. Av dessa var 131 personer identifierade som män, vilket är en ökning med 20 personer från 2024. 106 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 5:3 Antal våldsutövarande personer, RVC 2023–2025 Källa: Egenrapporterad data från RVC  RVC Kvinnor Män Totalt Väst 32 22 38 Innerstaden 18 20 38 Sydost 29 15 10 Sydväst 21 72 69 Totalt 100 129 155 Mikamottagningen och prostitution och människohandels-teamet (POM) 6 Mikamottagningen, verksamma i Stockholms län, erbjuder stödjande samtal och praktiskt stöd till personer som har erfarenhet av sex mot ersättning, sexuellt självskadebeteende eller är utsatta för människohandel för sexuella ändamål. Under 2025 har 141 personer haft kontakt med Mikamottagningen. Av dessa var drygt hälften, 85 personer, hemmahörande i Stockholms stad. De flesta som sökt stöd identifierar sig som kvinnor (91 %). En mindre andel är män (5 %) eller transpersoner och icke-binära (3 %). Ungefär var fjärde person (24 %) har barn under 18 år. I det uppsökande arbetet mötte socialtjänsten under året 222 personer som lever i prostitution. Bland dessa fanns 27 olika nationaliteter, de flesta var vuxna men färre än 4 personer var under 18 år.7 De flesta i gruppen var kvinnor (199), följt av transpersoner (13) och män (10). Ungefär var tredje person (72 totalt) tackade ja till att ta emot någon form av stöd. Uppsökande socialsekreterarna har haft samtal med 302 personer som delgivits misstanke om köp av sexuell handling eller försök till köp av sexuell handling. Av dessa var 128 personer hemmahörande i Stockholms stad. Majoriteten var myndiga män med en medelåldern på ca 36 år, 12 personer var mellan 18–20 år. Under 2025 var det 211 personer (70 procent) som tackade ja till stöd från KAST eller motsvarande insats.8 Origo, resurscentrum mot hedersrelaterat förtryck och våld Origo drivs tillsammans med Polisen, Region Stockholm och övriga kommuner i länet. Till Origo kan personer (13–26 år) som lever i en hederskontext vända sig för stöd och hjälp. Under året sökte 134 nya personer samtalsstöd hos Origo. Av dessa var 40 personer hemmahörande i Stockholms stad, medan 37 personer inte uppgett hemvist. Utöver dessa har ytterligare 34 personer kontaktat verksamheten via funktionen ”Fråga Origo”.9 Tabell 5:4 visar antalet personer, uppdelat på stadsdelsnämnd som under 2023–2025 vänt sig till Origo. 6 POM-teamet är uppsökande handläggare vid enheten mot prostitution och människohandel, en del av enheten för stöd och skydd vid socialförvaltningens avdelning för socialt stöd. 7 För minderåriga personer som utsatts för sexuell exploatering upprättas orosanmälan till barn och ungdomsenhet 8 Mottagningen för köp av sexuella handlingar (KAST). 9 FrågaOrigo är en anonym e-tjänst som Origo resurscentrum tillhandahåller. Bland våldsutsatta personer inom RVC är kvinnor tydligt över representerade medan majoriteten av vålds utövande personer är män Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 107 Våld i nära relationer Tabell 5:4 Antal personer (13–26 år) som tagit kontakt med Origo, 2023–2025 Källa: Egenrapporterade från Origo  Nämnd Kvinnor Män Totalt Järva 16 20 9 Hässelby-Vällingby 9 7 * Bromma 4 * * Kungsholmen 0 0 * Norra Innerstaden * * * Södermalm 7 * * Enskede-Årsta-Vantör 9 7 9 Skarpnäck 0 * 4 Farsta 7 5 * Hägersten-Älvsjö 6 7 * Skärholmen * 8 4 Totalt i staden 62 63 40 * Antal under 4 redovisas ej  Av de 134 nya personerna som varit i kontakt med Origo identifierade sig 21 personer som pojkar och män. Färre än 4 personer identifierar sig som icke- binära. Genomsnittlig ålder var 21 år vilket är en minskning från 2024 då den genomsnittliga åldern var 22 år. Totalt har Origo under året erbjudit 741 stöd- och rådgivningssamtal till unga, vilket är färre samtal än under 2024, då antalet samtal var 934. 10 Fördelning av konsultationer från stadsdelsnämnderna framgår i tabell 5:5. Tabell 5:5 Antal konsultationssamtal till yrkesverksamma, 2023–2025 Källa: Egenrapporterade från Origo  Nämnd 2023 2024 2025 Järva 30 21 26 Hässelby-Vällingby 23 11 15 Bromma 9 12 8 Kungsholmen * * 9 Norra Innerstaden 9 * 8 Södermalm 7 5 * Enskede-Årsta-Vantör 8 12 12 Skarpnäck * * 4 Farsta 11 9 10 Hägersten-Älvsjö 10 8 10 Skärholmen 11 11 13 Socialnämnden * 4 * Totalt i staden 130 98 118 * Antal under 4 redovisas ej  10 Yrkesverksamma är Polismyndigheten, socialtjänst, skola, Region Stockholm och ideella organisationer. 108 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Skyddat boende och jourlägenhet Från och med 2024 hämtas statistiken direkt från stadens sociala system. Det beror på att barn som följer med en förälder till ett skyddat boende numera får ett eget, personligt beslut om stöd (sedan 1 april 2024).11 Socialnämnden har ansvaret för att barnen får den hjälp och det stöd de behöver, vilket dokumenteras i systemet. Antalet placerade barn i skyddat boende redovisas i kapitel 3 Barn och unga. Placeringar på skyddat boende I tabell 5:6 redovisas antal beslut om placering i skyddat boende samt antal personer som placerats. De två måtten skiljer sig åt då en person kan ha fått en insats beviljad vid flera tillfällen under ett år. Antalet beslut om placering är därför fler än antalet personer. Av uppgifterna redovisas inte om placering skett i skyddat boende i stadens regi eller hos annan utförare. Tabell 5:6 Antal beslut om placering och unika personer i skyddat boende, uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  ** Sekundär prickas för att inte antalet i någon sekretessmarkerad cell ska gå att räkna ut  Det totala antalet beslut om placeringar till följd av våld i nära relation eller hedersrelaterat våld under 2025 var 284 för kvinnor och 14 för män. Antalet personer som blivit beviljade skyddat boende under 2025 var 220 kvinnor och 13 män. Under 2024 placerades 259 kvinnor och 15 män i skyddat boende. Det innebär en minskning under 2025 med 41 personer. 53 procent av alla personer är i ålderskategorin 30–44 år och 26 procent är i åldern 18–29 år medan gruppen 45–64 år utgör 18 procent. 11 Lag (2024:79) om placering av barn i skyddat boende. Nämnd 2023 kvinnor 2023 män 2024 kvinnor 2024 män 2025 kvinnor 2025 män Placeringar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Placer- ingar Personer Järva 87 63 * * 81 58 4 4 81 58 * * Hässelby- Vällingby 47 37 5 * 51 42 4 4 40 34 * * Bromma 23 18 * * 12 10 0 0 8 ** 0 0 Kungsholmen 8 8 * * 4 * 0 0 * * 0 0 Norra Innerstaden 14 11 0 0 13 11 0 0 14 13 0 0 Södermalm 36 24 * * 26 20 * * 24 16 * * Enskede-Årsta- Vantör 44 35 0 0 47 40 * * 40 33 * * Skarpnäck 12 11 0 0 18 14 * * 13 10 4 * Farsta 22 16 0 0 23 20 0 0 27 21 0 0 Hägersten- Älvsjö 21 17 * * 18 13 6 4 16 15 * * Skärholmen 24 18 5 * 25 24 0 0 15 9 * * Område hemlöshet 0 0 0 0 7 ** * * ** * 0 0 Totalt i staden 338 258 17 13 325 259 17 15 284 219 14 13 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 109 Våld i nära relationer Placering vid Kriscentrum skyddat boende – egen regi Den verksamhet som erbjuder skyddat boende i stadens regi är Kriscentrum skyddat boende. Verksamheten erbjuder skydd och stöd till våldsutsatta kvinnor med eller utan barn.12 Kriscentrum tillhandahåller därutöver två separata skyddslägenheter som även kan ta emot män. Figur 5:6 visar antalet våldsutsatta kvinnor med eller utan minderåriga barn på Kriscentrum över en treårsperiod. Under perioden 2023-2025 har antalet personer som är inskrivna på Kriscentrum minskat med 21 personer. Under 2025 fanns det 43 kvinnor med barn inskrivna, vilket är en liten ökning från året innan då antalet var 39 kvinnor med barn. Samtidigt har det totala antalet barn på Kriscentrum stadigt minskat under de senaste åren. Den grupp som har förändrats mest är kvinnor utan barn. Under 2025 var det 41 kvinnor på Kriscentrum, vilket är en minskning jämfört med året innan då det var 58 kvinnor. Figur 5:6 Antal placerade våldsutsatta kvinnor med eller utan minderåriga barn samt antal barn på Kriscentrum skyddat boende, 2023–2025 Källa: Egenrapporterad data från Kriscentrum skyddat boende  48 44 78 58 39 72 41 43 65 0 15 30 45 60 75 90 Kvinnor utan barn Kvinnor med barn Barn 2023 2024 2025 Utöver Kriscentrum skyddat boende tillhandahåller staden boende för socialt utsatta kvinnor via stödboendet Syrenen och akutboendet Hvilan. Majoriteten av kvinnorna är utsatta för våld i nära relation eller annan form av våld, tillsammans med andra sociala behov. Jourlägenhet Det har skett en marginell ökning av antal personer placerade i jourlägenhet, se tabell 5:7. Det varierar hur många jourlägenheter stadsdelarna tillhandahåller till målgruppen, och vissa har inga alls. Det är en anledning till att antalet personer och placeringar skiljer sig åt mellan olika delar av staden. Kön redovisas inte för varje stadsdel, eftersom det är så få män eller personer med annan könsidentitet som fått placering. När det gäller ålder är hälften av alla placerade personer mellan 30 och 44 år. En fjärdedel är unga vuxna mellan 18 och 29 år. 12 Tidigare Kriscentrum – Kruton (KCK) 110 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 5:7 Antal beslut om placering och unika personer i jourlägenhet, 2023–2025 Källa: Sociala system  Nämnd 2023 2024 2025 Place- ringar Personer Place- ringar Personer Place- ringar Personer Järva 0 0 0 0 0 0 Hässelby-Vällingby 7 7 10 10 12 10 Bromma 11 9 11 7 11 8 Kungsholmen ** ** * * * * Norra Innerstaden * * 0 0 * * Södermalm 9 9 ** ** ** ** Enskede-Årsta- Vantör 26 24 30 30 32 31 Skarpnäck 0 0 0 0 0 0 Farsta 0 0 0 0 0 0 Hägersten-Älvsjö 0 0 0 0 0 0 Skärholmen 0 0 0 0 0 0 Område hemlöshet 0 0 0 0 0 0 Totalt i staden 59 55 62 57 67 59 * Antal under 4 redovisas ej  ** Sekundär prickas för att inte antalet i någon sekretessmarkerad cell ska gå att räkna ut  Andra boendeformer SHIS Mellanbo SHIS Bostäder (SHIS) är en av Stockholms stads bostadssociala resurser. Mellanbo är den boendeform inom SHIS som riktar sig specifikt till våldsutsatta personer, med eller utan barn. En placering av socialtjänsten i boendeformen Mellanbo inkluderar boendestöd från SHIS. Boendestödjarna har särskild kompetens om våld i nära relation och att möta målgruppens behov. Majoriteten personer som beviljats boende med stöd under 2025 med SHIS Mellanbo är kvinnor utsatta för våld i nära relation. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 111 Våld i nära relationer Tabell 5:8 Antal vuxna och barn boende i SHIS Mellanbo på grund av vålds utsatthet, per stadsdelsnämnd och uppdelat per kön, 2023 till och med 2025 Källa: SHIS bostäder  Tabellen visar antalet boende i Mellanbo respektive år  En del personer som bodde där 2025 kan ha flyttat in 2024 eller tidigare, tabellen visar alltså inte antal unika personer  *Antal under 4 redovisas ej  ** Sekundärprickas för att inte antalet i någon sekretessmarkerad cell ska gå att räkna ut  Antalet personer som bor på SHIS Mellanbo har minskat något, från 42 personer föregående år till 38 personer under 2025. Även antalet barn har blivit färre, från 48 barn till 34 barn. i genomsnitt bor det fortfarande tre barn i varje hushåll. När det gäller män är de väldigt få, de senaste åren har färre än 4 män beviljats boende på SHIS Mellanbo. Under 2025 var den genomsnittliga boendetiden på SHIS Mellanbo tio månader, vilket är två månader längre än året innan. Totalt 22 personer flyttade ut från boendet under året, de flesta av dem vidare till en så kallad genomgångsbostad. 13 13 För att kvalificeras för genomgångsbostad ska personen uppvisa att boendet fungerar utan störningar eller sena/uteblivna hyresbetalningar. Processen kan påbörjas tidigast efter sex månaders boendetid vid Mellanbo. I kapitel 7 Hemlöshet beskrivs SHIS olika boendeformer närmare. Nämnd 2023 2024 2025 2025 Antal barnKvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Järva 35 * 35 26 0 26 24 0 24 28 Hässelby-Vällingby * 0 * 4 0 4 * 0 * ** Bromma * 0 * * 0 * 0 0 0 0 Kungsholmen 0 0 0 0 0 0 * 0 0 0 Norra Innerstaden * * * 0 0 0 7 0 7 * Södermalm 7 0 7 6 * 6 * * * * Enskede-Årsta-Vantör * 0 * 0 0 0 * 0 * 0 Skarpnäck * 0 * 0 0 0 * 0 * 0 Farsta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Hägersten-Älvsjö 0 0 0 * 0 * * 0 0 0 Skärholmen 0 0 0 * 0 * * 0 * * Område hemlöshet * 0 * * 0 * 0 0 0 0 Totalt i staden 55 * 55 42 * 42 38 * 38 34 112 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 5:7 Antal och andel beslut om förtur vid Bostadsförmedlingen, fördelat på kategori av särskilda skäl, år 2025 Källa: Bostadsförmedlingen AB  78% 83% 86% 90% 97% 95% 100% 100% 100% 22% 17% 14% 10% 3% 5% 0% 0% 0% 0% 50% 100% V ål d i n är a r e l a t i o n e r (t o t . 88) Ö v r i g a f y s i s k a f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 1 0 7 ) Ö v r i g a h o t (t o t . 3 6 ) A llv a r lig s ju k d o m (t o t . 4 1 ) B a r n m e d f y s i s k t / p s y k . f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 7 6 ) K a t e g o r i s a k n a s (t o t . 22) P e n s i onä r m e d f y s i s k t f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 1 2 0 ) P s y k i s k a f un k t i o n s h i n d e r (t o t . 99) Ö v r i g a s o c i a l a s k äl (t o t . 2 1 5) A v s l a g B i f a l l Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 113 Våld i nära relationer Figur 5:8 Antalet ansökningar om förtur lägenhet till Bostadsförmedlingen AB utifrån våldsutsatthet och antalet bifall, för år 2023–2025 Källa: Bostadsförmedlingen AB  101 12 12% 67 15 22% 89 19 21% 0 20 40 60 80 100 120 Antal ansökningar kategori våld i nära relation Antal personer som fått bifall Andel bifall 2023 2024 2025 Förtur i bostadskön Den som är utsatt för våld i en nära relation, eller hedersrelaterat våld och förtryck, kan få förtur i Stockholms kommunala bostadskö. För att tilldelas förtur måste även övriga krav som ställs vara uppfyllda. 14 Under 2025 var våld i nära relationer den vanligaste orsaken till att en person fick förtur följt av orsaken fysisk funktionsnedsättning. Figur 5.7 visar beslut om förtur fördelat på särskilda skäl. Statistiken i figur 5:8 är inhämtad från Bostadsförmedlingen Stockholm AB. Bostadsförmedlingen tog emot 903 ansökningar under 2025 och fattade beslut i 805 av ärenden. Fler personer har under 2025 sökt förtur på grund av våld i nära relationer jämfört med föregående år, antalet ökade från 67 till 89 ansökningar. Av dessa fick 20 personer beslut om bifall på sin ansökan, likt föregående år fick totalt sett ungefär var femte person, 22 procent sin ansökan om förtur beviljad. 14 Läs mer i Bostadsförmedlingens riktlinjer för förtursverksamhet: riktlinjer-for-fortursverksamheten-2024-09-26.pdf 114 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Brukardelaktighet Tabell 5:9 Andel personer inom vuxen/våld i nära relation som upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten 2025 Källa: Enkätundersökning till brukare inom vuxen/våld i nära relation under april och maj månad av indikator ”Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/ insatserna de fått från socialtjänsten”, 2025  Nämnd Indikator Antal svar Järva * * Hässelby-Vällingby 100 4 Bromma 87 13 Kungsholmen 75 6 Norra Innerstaden 93 13 Södermalm 100 20 Enskede-Årsta-Vantör 86 12 Skarpnäck 100 11 Farsta * * Hägersten-Älvsjö 100 13 Skärholmen 100 10 Socialnämnden, område hemlöshet * * Totalt i staden 92 117 *Antal under 4 redovisas ej  Resultatindikator om förbättrad situation Resultaten i tabell 5:9 bygger på svar från 117 personer som varit utsatta för våld i nära relationer. Av dessa var 107 kvinnor och 8 män. 92 procent uppgav att deras situation förbättrats efter en eller flera insatser från socialtjänsten. Det finns dock en skillnad mellan könen: bland kvinnor uppgav 93 procent en förbättrad situation medan 75 procent av männen uppgav motsvarande. Tolkning av resultaten bör göras med stor försiktighet givet det låga antalet respondenter. upplevde att de fått en förbättrad situation av insatsen eller insatserna de fått från social tjänsten 92 % Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 115 Skadligt bruk och beroende 6 Skadligt bruk och beroende 6. Skadligt bruk och beroende Socialtjänstrapport 2025 116 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Skadligt bruk och beroende Sammanfattning • Antalet personer aktuella för utredning eller insats minskade jämfört med föregående år, medan fördelningen mellan könen har varit relativt stabil över tid. • Den vanligaste anledningen till aktualisering på socialtjänstens vuxenheter var egen ansökan följt av orosanmälan och LVM-anmälan. • Den mest förekommande öppna insatsen med behovsprövning var öppenvård. • Mer än hälften av alla personer som var aktuella under året hade en eller flera behovsprövade boende- eller institutionsplaceringar. • Antalet LVM-anmälningar ökade jämfört med föregående år, de flesta anmälningarna kom från beroendevården. Om statistiken Den statistik som redovisas i detta kapitel är hämtad från stadens verksamhetssystem sociala system, avdelningen för socialt stöd inom socialnämnden, Beroendecentrum Stockholm och Statens institutionsstyrelse (SiS). Den statistik som är hämtad från sociala system redovisar antal unika personer, 18 år och äldre, som varit aktuella för utredning eller insats inom stadens vuxenenheter under hela 2025. Statistiken omfattar personer med skadligt bruk och beroende av alkohol, narkotika och andra substanser samt spel om pengar. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen . Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 117 Skadligt bruk och beroende Insatser, omfattning och utformning Merparten av stadens vuxenenheter handlägger ärenden för personer med skadligt bruk och beroende som är 20 år och uppåt, men det förekommer även att vissa stadsdelsnämnder handlägger ärenden från 18 år. Köns- och åldersfördelning Under 2025 var 3 308 personer aktuella för utredning eller insats inom stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet kopplat till skadligt bruk och beroende, vilket framgår av tabell 6:1 och figur 6:1. Under åren 2021 till 2022 minskade antalet aktuella personer, medan det mellan åren 2022 till 2024 skedde en större ökning. Antalet aktuella personer 2025 har minskat med 60 personer (cirka 2 procent) sedan 2024. Antalet aktuella personer i respektive stadsdelsnämnd och socialnämndens område hemlöshet de senaste fem åren visar på små variationer bland verksamheterna mellan åren, vilket tyder på ett relativt jämt in- och utflöde av personer. Tabell 6:1 Antal unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2021–2025, fördelat per nämnd och totalt Källa: Sociala system  Nämnd 2021 2022 2023 2024 2025 Järva* 505 461 460 479 445 Hässelby-Vällingby 209 192 216 249 228 Bromma 156 132 153 148 170 Kungsholmen 130 122 121 122 121 Norra Innerstaden** 244 209 227 207 198 Södermalm 379 347 353 383 371 Enskede-Årsta-Vantör 337 345 352 374 363 Skarpnäck 175 165 163 182 159 Farsta 243 228 244 256 264 Hägersten-Älvsjö 330 311 315 329 332 Skärholmen 253 256 244 245 256 Socialnämnden, område hemlöshet 391 415 409 394 401 Totalt i staden*** 3 352 3 183 3 257 3 368 3 308 *Rinkeby-Kista och Spånga-Tensta stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd sedan juli 2023 Siffror för 2021–2022 är därför sammanslagna  **Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra Innerstadens stadsdelsnämnd sedan juli 2023  Siffror för 2021–2022 är därför sammanslagna  ***Staden brutto= summa av stadsdelsområdena där en person kan ha varit aktuell på mer ett ett stadsdelsområden under året  personer var aktuella för utredning eller insats kopplat till skadligt bruk och beroende 3 308 118 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 6:1 Antal unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2021–2025 Källa: Sociala system  0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 2021 2022 2023 2024 2025 Tabell 6:2 Antal unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2021–2025, fördelat på kön Källa: Sociala system  Av de 3 308 personerna som var aktuella för utredning eller insatser kopplat till skadligt bruk och beroende var 819 kvinnor (25 procent) och 2 489 män (75 procent) vilket framgår av tabell 6:2. Jämfört med 2024 har det skett en minskning av andelen kvinnor med en procentenhet medan andelen män ökat med en procentenhet. Män utgör en tydlig majoritet av målgruppen i staden och fördelningen mellan könen har varit relativt stabil under de senaste åren med små procentuella förskjutningar. Skillnaden mellan kvinnor och män ligger i linje med nationell statistik.1 1 Socialstyrelsen. Statistik om insatser till vuxna personer med skadligt bruk och beroende 2024. Artikelnummer: 2025-5-9580. Publicerad: 2025-05-22. Kön 2021 2022 2023 2024 2025 Antal Andel %) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Antal Andel (%) Kvinnor 834 25 804 25 834 26 864 26 819 25 Män 2 518 75 2 379 75 2 423 74 2 504 74 2 489 75 Totalt i staden 3 352 100 3 183 100 3 257 100 3 368 100 3 308 100 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 119 Skadligt bruk och beroende Tabell 6:3 Åldersfördelning bland unika personer aktuella för utredning eller insats, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende 2025 fördelat på kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år 15 46 61 21–24 år 56 125 181 25–34 år 167 561 728 35–49 år 305 850 1 155 50–64 år 210 707 917 65+ år 66 200 266 Totalt i staden 819 2 489 3 308 Tabell 6:3 innehåller en ny åldersfördelning med fler åldersgrupper i jämförelse mot föregående års rapport. Av tabellen framgår att aktuella personer på stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet under 2025 var högst i åldrarna 35–49 år, följt av åldersgruppen 50–64 år. Resultaten är i linje med 2024 års rapport där jämförbara siffror återfanns i åldersspannet som då redo visades på 30–64 år. Högst antal kvinnor (37 procent) återfinns i åldersgruppen 35–49 år följt av 26 procent i åldersgruppen 50–64 år. För männen är det ungefär 34 procent som återfinns i åldersgruppen 35–49 år följt av 28 procent i åldersgruppen 50–64 år. I den tredje största ålderskategorin 25–34 år är det procentuellt något färre kvinnor (20 procent) medan männen utgör 23 procent i åldersgruppen. I åldersgruppen 65 år och äldre utgör kvinnor respektive män 8 procent vardera. För denna åldersgrupp är det vanligast att personer har kontakt med stadens vuxenenheter upp till 78 års ålder, det förekommer dock ett fåtal personer över 80 år som är aktuella för utredning eller insats för skadligt bruk och beroende, även om det rör sig om ett fåtal personer. Anledning till inledd kontakt med socialtjänsten Ingången till stadens vuxenenheter kan ske på olika sätt. Aktualisering kan antingen ske via kontakt med en mottagningsenhet eller via internt samarbete inom socialtjänsten från andra enheter. I stadens sociala system går det att aktualisera personer från inkommande information utifrån rubrikerna: • Ansökan • LVM-anmälan2 • Orosanmälan 3 • LOB4 • Begäran om yttrande 5 2 Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall. LVM-anmälan inkommer främst från hälso- och sjukvården. 3 Orosanmälningar kan inkomma från allmänheten såsom anhöriga eller hyresvärd. 4 LOB står för Lag (1976:511) om omhändertagande av berusade personer m.m. och ger polis eller ordnings vakt rätt att omhänderta personer som är så pass berusade av alkohol eller andra medel att de inte kan ta hand om sig själva, eller utgör en fara för sig själva eller andra. 5 Begäran om yttranden kan komma från rättsväsendet eller Transportstyrelsen och socialtjänsten har då en skyldighet att yttra sig avseende den enskildes kriminalitet eller nykter- och drogfrihet i förhållande till ansökningar om körkortstillstånd eller vid prövningar av återkallelse av körkort. 120 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Denna tabell är ny för årets rapport varför det inte går att jämföra resultatet med tidigare år. Tabell 6:4 Antal nya ärenden och aktualiseringsorsak under 2025, fördelat på nämnd och kön Samtliga är registrerade med underutredningstyp skadligt bruk/beroende förutom LOB som även innehåller underutredningstyp övriga vuxna Källa: Sociala system  Nämnd Kvinnor Män Ansökan LVM- Anmälan Oros- anmälan LOB Begäran om yttrande Järva 23 41 26 14 23 * * Hässelby- Vällingby 8 53 4 9 15 33 Bromma 19 43 5 25 14 18 Kungs- holmen 8 23 7 10 12 * * Norra Innerstaden 16 61 41 18 15 * * Södermalm 22 85 33 24 36 * * Enskede- Årsta-Vantör 24 57 25 27 18 11 Skarpnäck 5 31 22 9 * * Farsta 20 60 55 8 9 8 Hägersten- Älvsjö 19 29 7 18 * * Skärholmen 12 59 24 8 * * 28 Social- nämnden, område hemlöshet 14 83 88 6 * * Totalt i staden 190 625 337 176 177 5 120 Tabell 6:4 visar antalet nya unika personer, uppdelat på kön och orsak till deras aktualisering på socialtjänstens vuxenenheter under 2025. Av tabellen framgår att det totalt aktualiserades 815 nya personer under 2025, varav 23 procent var kvinnor och 77 procent var män. Den vanligaste anledningen till aktualisering är egen ansökan (41 procent), följt av orosanmälan (22 procent) och LVM-anmälan (22 procent). Av tabellen framgår det att det finns skillnader mellan stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet när det kommer till aktualiseringsorsak. Av de totalt 815 personer som aktualiserades som nya ärenden under 2025 var det 39 procent av kvinnorna och 42 procent av männen som aktualiserades utifrån egen ansökan. En mindre skillnad kan ses mellan kvinnor och män avseende orosanmälan, där något fler män aktualiserats via orosanmälan istället för LVM-anmälan medan det är något vanligare för kvinnor att aktualiseras via LVM-anmälan i förhållande till orosanmälan. Andelen kvinnor respektive män och aktualiseringsorsak ligger i övrigt i proportion till populationen som helhet, med undantag för begäran om yttrande där endast 11 procent av de som aktualiserades av denna orsak var kvinnor. Statistik om målgruppen från hälso– och sjukvården Beroendecentrum Stockholm är Region Stockholms beroendevård och har Stockholms län som upptagningsområde. Beroendecentrum Stockholm ansvarar för all akut- och heldygnsvård inom beroendevården i Stockholm och erbjuder även specialiserad beroendevård inom öppna former för personer som nya personer aktualiserades under 2025, varav 23 procent var kvinnor och 77 procent män 815 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 121 Skadligt bruk och beroende har problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller spel om pengar. Utöver Beroendecentrum Stockholm finns det i Stockholm beroendevårdsmottagningar i privat regi, i detta kapitel redovisas enbart siffror från Beroendecentrum Stockholm. Figur 6:2 Besökarantal Beroendecentrum Stockholm 2021–2025, redovisat per kön och totalt Källa: Beroendecentrum Stockholm  0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 20 21 20 22 20 23 20 24 20 25 K vinno r M än TotaltA B C Av figur 6:2 framgår att Beroendecentrum Stockholm haft ett besökarantal av unika patienter på ungefär samma nivåer mellan åren 2021–2025, med en ökning mellan åren 2021 till 2023 och en minskning mellan åren 2023 till 2025. Under 2025 hade Beroendecentrum Stockholm ett besökarantal på totalt 24 495 personer. Könsfördelningen är 8 302 kvinnor (34 procent) och 16 193 män (66 procent), en förskjutning med en procentenhet i jämförelse mot föregående år, där andelen kvinnor ökat. Under 2025 kom Beroendecentrum Stockholm i kontakt med en något högre andel kvinnor än stadens socialtjänst, 34 procent i jämförelse mot stadens 25 procent. Beroendecentrum Stockholm har även ett avsevärt högre besökarantal än antalet aktuella personer med skadligt bruk och beroende i staden, vilket kan sättas i relation till att upptagningsområdet avser hela Stockholms län. Hur trenderna gällande antalet aktuella personer inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten hör ihop är svårt att uttala sig om. Det kan vara att personer med skadligt bruk och beroende väljer att vända sig till hälso- och sjukvården i första hand medan socialtjänsten utgör samhällets yttersta skyddsnät. Stadsövergripande insatser Socialnämnden har en stadsövergripande behandlingsenhet som erbjuder stödjande och rådgivande samtal för invånare i staden från 20 år som har, eller riskerar, skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller spel om pengar. Behandlingsenheten tar även emot anhöriga och erbjuder par- och familjesamtal.6 Under 2025 bistod behandlingsenheten 65 par och familjer med icke behovsprövade insatser kopplat till skadligt bruk och beroende av alkohol och narkotika. Det är en ökning jämfört mot föregående år. För 56 av de 65 par och familjer som fick icke behovsprövade insatser under året avslutades insatserna under 2025. Behandlingsenheten har under året inte genomfört några insatser till par eller familjer kopplat till problematiskt spel om pengar. 6 Läs mer på: Rådgivning vid skadligt bruk eller beroende av alkohol, narkotika eller spel om pengar - Stockholms stad 122 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Antal personer som hade individuella kontakter och icke behovsprövade insatser för problem med alkohol och narkotika var 386, varav 360 av dessa personer avslutades under året. Detta är en ny siffra för årets rapport varför inga jämförelser kan göras mot föregående år. Totalt 35 personer var beviljade individuellt behovsprövade insatser för problematiskt spel om pengar, varav 27 personer även avslutades under året. Detta är en ökning mot föregående år. Öppna insatser med behovsprövning I avsnittet redovisas statistik om öppna insatser med behovsprövning. 7 Öppna insatser med behovsprövning kan beviljas som enstaka insatser men även parallellt eller i kombination med exempelvis boendeinsatser med behovsprövning. I staden ser det olika ut kring huruvida nämnden har en egen eller regionalt delad öppenvård, tillgång till ett eget boendestöd, case managers eller sociala insatsgrupper (SIG).8 9 För de nämnder som saknar egna öppna insatser kan det bli aktuellt att avropa genom externt upphandlade utförare eller köpa insatsen inom stadens verksamheter. Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt I statistiken nedan redovisas öppna insatser med behovsprövning i egen eller extern regi. Tabell 6:5 är modifierad mot tidigare års socialtjänstrapport och visar vilken form av insats den enskilde beviljats, i jämförelse mot tidigare då insatserna redovisades samlat under benämningen öppna insatser med behovsprövning. Tabell 6:6 innehåller en ny ålderskategorisering för att bättre överensstämma mot övriga kapitel. Tabellerna går således inte att jämföra mot föregående år. Figur 6:3 är ny och har tagits fram för att kunna redovisa antal SIG vuxen - insatser i staden då personer som vill lämna en kriminell livsstil är en växande målgrupp. SIG-statistiken redovisas separat från de övriga öppna insatserna och ingår således inte i den sammantagna statistiken för övriga öppna insatser med behovsprövning. Öppna insatser utan behovsprövning som endast erbjuds av en del nämnder återspeglas inte i statistiken. Beviljade öppna insatser med behovsprövning Under 2025 var det sammanlagt 1 312 unika personer som beviljades öppna insatser med behovsprövning, vilket framgår av tabell 6:5. Av tabell 6:6 framgår en total på 1 485, vilket innebär att vissa individer har haft flera parallella insatser under året. Av dessa personer är 432 kvinnor (29 procent) och 1 053 män (71 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor med öppna insatser med behovsprövning 53 procent och andelen män 42 procent. I tabell 6:6 framgår att flest personer som mottagit någon form av öppen insats med behovsprövning under 2025 återfinns i åldersgruppen 35–49 år. Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år följt av åldersgruppen 50–64 år, vilket är detsamma som för männen. Då tabell 6:5 och 6:6 innehåller fler insatskategorier och nya åldersindelningar än föregående år går det inte att göra jämförelse mot tidigare års rapporter. 7 Att en insats är öppen innebär att den utförs medan personen bor kvar hemma eller i ett mer självständigt boende ordnat av socialtjänsten. 8 En Case manager fungerar som en länk för personer med komplexa behov, oftast med samsjuklighet i form av skadligt bruk och beroende och samtidig psykisk ohälsa, genom att samordna insatser från socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra aktörer. 9 SIG (sociala insatsgrupper) stöttar personer med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil. Här samverkar i grunden socialtjänst och polis. unika personer beviljades insatser med behovs prövning i form av öppenvård, kontakt person, boendestöd eller case manager 1 312 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 123 Skadligt bruk och beroende Tabell 6:5 Antal personer med öppna insatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2025, fördelat per nämnd och insatstyp Individer 18 år och äldre Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **I Summa sdn kan en person endast ingå en gång per sdn men hen kan finnas i mer än ett stadsdelsområde  ***I summa staden förekommer en individ endast 1 gång  Tabell 6:6 Antal personer med öppna insatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2025, fördelat på ålder och kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år * * 9 21–24 år * * 58 25–34 år 88 221 309 35–49 år 171 371 542 50–64 år 125 353 478 65+ år 22 67 89 Totalt i staden** 432 1 053 1 485 *Antal under 4 redovisas ej  **I totalt i staden förekommer en individ endast 1 gång per insats  Nämnd Öppenvård Kontakt- person Boende- stöd Case manager Antal unika personer med öppna insatser med behovsprövning Järva 159 * 52 18 204 Hässelby-Vällingby 45 7 4 10 60 Bromma 6 0 0 18 24 Kungsholmen 18 0 53 5 70 Norra Innerstaden 58 0 10 12 76 Södermalm 144 0 14 89 204 Enskede-Årsta- Vantör 155 * * 18 170 Skarpnäck 32 * 26 27 83 Farsta 61 0 50 13 108 Hägersten-Älvsjö 118 0 53 33 180 Skärholmen 7 0 38 70 81 Socialnämnden, område hemlöshet 11 * * 44 54 Summa sdn** 814 9 305 357 1 314 Summa staden*** 814 9 305 356 1 312 124 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Olika insatsformer De vanligaste öppna insatserna med behovsprövning för målgruppen är: • Öppenvård • Case manager • Boendestöd Endast 9 personer (cirka 1 procent) har erhållit insatsen kontaktperson under året, varav det främst är en stadsdelsnämnd som använder sig av den insatsen. 10 Det är generellt stora skillnader i hur öppna insatser med behovsprövning används inom stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet. Samtidigt bör statistiken sättas i relation till antal aktuella personer vid respektive nämnd. Öppenvård Öppenvårdsbehandling kan ske individuellt eller i grupp utifrån olika behandlingsmetoder för olika former av substansberoende eller skadligt bruk och beroende av spel om pengar. För att kunna delta i behandling är ett eget boende eller en boendeinsats via socialtjänsten ofta en förutsättning. 11 Öppenvårdsbehandling utgör den vanligaste insatsen och har beviljats 814 personer under 2025, vilket framgår av tabell 6:5. Av dessa är 229 kvinnor (28 procent) och 585 män (72 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor 28 procent och andelen män 24 procent som har öppenvård som insats, vilket visar på att det är en något vanligare insats för kvinnor än män. Case manager Case management är ett samlingsnamn för flera typer av modeller där syftet är att samordna vård- och stödåtgärder och se till att den enskilde får tillgång till adekvat vård och stöd. De olika modellerna skiljer sig åt när det gäller intensiteten i kontakten, graden av samordning och roll i de behandlande och rehabiliterande insatserna. Insatsen används främst för personer med omfattande samsjuklighet avseende skadligt bruk och beroende och samtidig psykisk ohälsa. I tabell 6:5 framgår att case manager är den näst vanligaste insatsen och har beviljats för sammanlagt 357 personer, varav 119 kvinnor (33 procent) och 238 män (67 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är det 15 procent av kvinnorna och 10 procent av männen som har insatsen beviljad. Case manager är således mer förekommande som insats för kvinnor än män, vilket kan tyda på en mer förekommande samsjuklighet bland de kvinnor som socialtjänsten kommer i kontakt med. 10 Enligt 13 kap. 7 § SoL kan socialnämnden utse en särskild person (kontaktperson) med uppgift att hjälpa den enskilde och personens närmaste i personliga angelägenheter om den enskilde begär eller samtycker till det. 11 Socialstyrelsen (2019), Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende- Stöd för styrning och ledning. Art. nr. 2019-1-16, s. 9. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 125 Skadligt bruk och beroende Boendestöd Boendestöd är inte begränsat till insatser i hemmet, utan omfattar också annat som kan bidra till personens utveckling och förmåga att klara vardagslivet, till exempel genom att bistå i kontakten med andra myndigheter, hjälp att hantera vardagsekonomi med mera. Boendestödet ska vara flexibelt och kunna utformas efter den enskildes behov. Boendestöd kan utgöra en isolerad insats men kan även, utifrån den enskildes behov, kombineras med andra insatser såsom till exempel öppenvårdsbehandling. Tabell 6:5 visar att boendestöd är den tredje vanligaste insatsen och att den har beviljats för 305 personer, varav 79 kvinnor (26 procent) och 226 män (74 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 har tio procent av kvinnorna och nio procent av männen haft boendestöd som insats. Figur 6:3 Antal SIG vuxeninsatser, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/beroende alternativt övriga vuxna, 2025, fördelat per nämnd som har SIG Källa: Sociala system  0 0 0 4 9 4 10 27 56 18 21 0 9 0 14 123 0 50 100 Järva Hässelby- Vällingby Enskede- Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten- Älvsjö Skärholmen Totalt i staden Skadligt bruk och beroende Övriga vuxna *Antal under 4 redovisas ej  126 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Sociala insatsgrupper (SIG) Under 2025 fanns SIG som insats i stadsdelsnämnderna Järva, Hässelby- Vällingby, Enskede Årsta Vantör, Skarpnäck, Farsta, Hägersten-Älvsjö och Skärholmen. Övriga stadsdelsnämnder har vid behov möjlighet att verkställa SIG-insats via annan stadsdelsnämnd eller bevilja snarlika insatser via externa utförare. Stadens SIG vuxenverksamheter är olika organiserade inom socialtjänsten. Insatsen SIG vuxen redovisas i figur 6:3 och bygger på både statistik för insatser registrerade med underutredningstyp skadligt bruk och beroende och övriga vuxna. I sociala system är det även möjligt att registrera SIG-insatsen med underutredningstyp barn och ungdom, varför statistiken enbart avser personer 20 år och äldre. SIG vuxeninsatser erbjuds vuxna personer som vill lämna en kriminell livsstil och det kan skilja sig markant i om den enskilde har ett skadligt bruk eller beroende som dominerande problematik, eller som en bieffekt av kriminaliteten. Av figur 6:3 framkommer att det är vanligast att registrera insatsen under övriga vuxna, vilket kan tolkas som att det är kriminaliteten som är huvudproblematiken för den stora delen av målgruppen, medan det för 18 procent av de som beviljats SIG vuxeninsats funnits orsak att registrera insatsen med underutredningstyp skadligt bruk och beroende . Den vanligaste åldersgruppen för insatsen är 25–34 år, följt av 21–24 år, där medianåldern för gruppen är 23 år. Majoriteten av de som beviljas insatsen är män, även om det förekommer att kvinnor beviljas SIG-vuxeninsats. Boendeinsatser och frivillig institutionsvård med behovsprövning Personer med ett skadligt bruk och beroende kan ha olika insatsbehov när det gäller boende och frivillig institutionsvård. För vissa har livssituationen lett till förlust av bostad, för andra har den varit ett hinder att över huvud taget komma in på bostadsmarknaden. Somliga kan tillfälligt behöva placering på olika boendeformer eller behandlingshem för att få ett mer omfattande stöd till återhämtning, för att sedan kunna flytta hem eller vidare till ett mer självständigt boende inom socialtjänstens försorg. Stadens egna boenden såväl som upphandlade alternativ består av olika typer av boendeformer, både med krav på drogfrihet och utan krav på drogfrihet utifrån ett skadereducerande perspektiv. Boendena har olika grader av personalstöd och består av både kollektiva boendeformer, korridorsboenden och enskilda lägenheter inom allmännyttans bestånd. Utöver de boenden som finns att tillgå inom socialnämndens försorg upphandlar staden stöd- och omvårdnadsboenden och HVB-hem genom privata utförare.12 12 Hem för vård eller boende. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 127 Skadligt bruk och beroende I statistiken nedan ingår de olika boendeformerna: • Träningsboende • Vård i familjehem • Stöd- och omvårdnadsboende i familjehem • Skyddat boende vuxna • Akutboende • Vandrarhemsboende • Hotellboende • Försöks-, tränings- och jourlägenhet • Andra boendeformer • Bostad Först • Avhopparverksamhet I statistiken nedan ingår frivillig institutionsvård: • Stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB) • Stöd- och omvårdnadsboende (HVB) • Behandlingshem Stadens egna boenden återfinns i kategorin stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB). Förändring mot tidigare rapporters redovisning av statistiken i detta avsnitt I tidigare socialtjänstrapport har statistik redovisats sammantaget för de olika boendeformerna stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB), träningsboende, skyddat boende vuxna, akutboende, stöd- och omvårdnadsboende i familjehem, vandrarhemsboende, hotellboende, försöks-, tränings-, och jourlägenheter, Bostad Först och andra boendeformer. Nytt för årets rapport är att statistiken redovisas uppdelat för de olika boendeformerna med skillnad att stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB) enbart redovisas under frivillig institutionsvård och att boendeformerna vård i familje hem och avhopparverksamhet har tillkommit. Det är därmed inte möjligt att genomföra jämförelser mot tidigare år. I likhet med tidigare år redovisas statistik för frivillig institutionsvård uppdelat, varpå jämförelser mot tidigare år är möjligt. 128 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tidigare tabell som redovisat antal insatser med behovsprövning till personer 21 år och äldre där samtliga ovanstående boendeformer och frivillig institutionsvård har återfunnits, har utgått i årets rapport i och med att denna nya tabell tagits fram. Vidare är inte jämförelser mot tidigare år möjlig i och med att den nya tabellen innehåller statistik för personer 18 år och äldre. Tabell 6:7a Antal personer med boende-, familjehems- och institutionsinsatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2025, fördelat per nämnd och kategori Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **I Summa sdn kan en person endast ingå en gång per sdn men hen kan finnas i mer än ett stadsdelsområde  ***I summa staden förekommer en individ endast 1 gång  Nämnd Stöd- och omvårdnads- boende (ej HVB) Stöd- och omvårdnads- boende (HVB) Behandlings- hem Tränings- boende Vård i familjehem Stöd och omvårdnads- boende i familje- hem Järva 150 9 17 0 0 0 Hässelby- Vällingby 62 * 9 8 0 * Bromma 60 * * 0 0 0 Kungsholmen 46 * 4 0 0 0 Norra Innerstaden 77 4 5 0 0 * Södermalm 141 6 7 0 0 * Enskede-Årsta- Vantör 137 * 4 0 0 * Skarpnäck 45 * 0 0 0 * Farsta 107 * * 0 0 * Hägersten- Älvsjö 101 4 13 * 0 * Skärholmen 84 * * * 0 0 Social- nämnden, område hemlöshet 188 0 * 0 0 0 Summa sdn** 1 198 34 67 12 0 9 Summa staden*** 1 198 34 67 12 0 9 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 129 Skadligt bruk och beroende Nämnd Skyddat boende vuxna Akut- boende Vandrar- hems- boende Hotell- boende Försöks-, tränings- och jour- lägenhet Andra boende- former Bostad Först Av- hoppar- verk- samhet Antal unika personer med boende-, familje- hems- och institutions- insatser med behovs- prövning Järva * * 0 0 57 55 15 0 236 Hässelby- Vällingby * * 0 0 22 17 10 0 103 Bromma 0 16 0 0 19 21 * 0 89 Kungsholmen * 11 0 0 20 4 * 0 65 Norra Innerstaden * 27 0 0 15 41 8 0 127 Södermalm * 37 0 0 39 42 7 0 196 Enskede- Årsta-Vantör 0 50 0 0 80 27 6 0 210 Skarpnäck 0 17 0 0 10 29 5 0 83 Farsta * 39 0 0 21 56 6 0 158 Hägersten- Älvsjö 0 52 0 0 54 13 10 * 178 Skärholmen 0 26 0 0 47 14 5 * 133 Social- nämnden, område hemlöshet * 162 0 0 66 156 * 5 356 Summa sdn** 6 442 0 0 450 475 79 8 1 934 Summa staden*** 6 441 0 0 450 475 79 8 1 933 Tabell 6:7b Antal personer med boende-, familjehems- och institutionsinsatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2025, fördelat per nämnd och kategori Källa: Sociala system  *Antal under 4 redovisas ej  **I Summa sdn kan en person endast ingå en gång per sdn men hen kan finnas i mer än ett stadsdelsområde  ***I summa staden förekommer en individ endast 1 gång  130 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 6:8 Antal personer med boende-, familjehems- och institutionsinsatser med behovsprövning, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2025, fördelat på ålder och kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år 6 14 20 21–24 år 52 86 138 25–34 år 138 421 559 35–49 år 287 769 1 056 50–64 år 170 657 827 65+ år 39 141 180 Totalt i staden** 692 2 088 2 780 *Antal under 4 redovisas ej  **I totalt i staden förekommer en individ endast 1 gång per insats  Sammantaget för olika boendeformer och frivillig institutionsvård Av tabell 6:7 framgår att 1 933 unika personer beviljats en eller flera boende- eller institutionsinsatser under 2025. Av dessa personer är 484 kvinnor (25 procent) och 1 449 män (75 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor med boende- eller institutionsinsatser 59 procent och andelen män 58 procent. Det är således en högre andel kvinnor och män som beviljats boende- eller institutionsinsatser än öppna insatser med behovsprövning (se tabell 6:5). Totalt rör det sig om 2 780 insatser, varav 692 insatser har beviljats kvinnor och 2 088 insatser har beviljats av män. Sett till samtliga boende- och institutionsinsatser är den vanligaste förekommande insatsen stöd- och omvårdnadsboende (ej HVB) följt av andra boendeformer, försöks- tränings- och jourlägenhet samt akutboende. I tabell 6:8 framgår att flest personer som mottagit boende-, familjehems- och institutionsinsatser under 2025 återfinns i åldersgruppen 35–49 år (38 procent). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år (41 procent) följt av åldersgruppen 50–64 år (25 procent), vilket är samma åldersgrupper för männen med 37 respektive 31 procent. Olika boendeformer Av tabell 6:7 framgår att 1 481 personer beviljats olika boendeformer under 2025. Av dessa personer är 345 kvinnor (23 procent) och 1 136 män (77 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft olika boendeformer 42 procent och andelen män 46 procent. De fyra vanligaste boendeformerna är: • Andra boendeformer där könsfördelningen är 93 kvinnor (20 procent) och 382 män (70 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft andra boendeformer 11 procent och andelen män 15 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (180 personer) följt av åldersgruppen 50–64 år (165 personer). Flest kvinnor återfinns i unika personer beviljades en eller flera behovs prövade boende- eller institutions insatser 1 933 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 131 Skadligt bruk och beroende åldersgruppen 35–49 år tätt följt av åldersgruppen 50–64 år, vilket är detsamma som för männen. • Försöks-, tränings-, och jourlägenhet där könsfördelningen är 115 kvinnor (26 procent) och 335 män (74 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft försöks-, tränings-, och jourlägenhet 14 procent och andelen män 13 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (176 personer) följt av åldersgruppen 50–64 år (147 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 35–49 år tätt följt av åldersgruppen 50–64 år. • Akutboende där könsfördelningen är 103 kvinnor (23 procent) och 339 män (77 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft akutboende 13 procent och andelen män 14 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (196 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, vilket är detsamma som för männen. • Bostad Först där könsfördelningen är 21 kvinnor (27 procent) och 58 män (73 procent). Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft Bostad Först tre procent och andelen män två procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 50–64 år (41 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 50–64 år tätt följt av åldersgrupperna 25–34 år och 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 50–64 år. Frivillig institutionsvård Av tabell 6:7 framgår att 1 299 personer beviljats frivillig institutionsvård under 2025. Av dessa personer är 347 kvinnor (27 procent) och 952 män (73 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 160 personer. Könsfördelningen är ungefär densamma som under 2024, med en ökning på två procentenheter för kvinnor och en motsvarande minskning för män. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft frivillig institutionsvård 42 procent och andelen män 38 procent. Nedan följer jämförelser avseende personer som beviljats frivillig institutionsvård i form av behandlingshem, stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd respektive stöd- och omvårdnadsboenden utan HVB-tillstånd. Behandlingshem I tabell 6:7 framgår att 67 personer beviljats behandlingshem under 2025. Av dessa personer är 28 kvinnor (42 procent) och 39 män (58 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 24 personer. Andelen kvinnor som placerats på behandlingshem har ökat med sju procentenheter medan andelen män minskat med motsvarande, jämfört med 2024. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft behandlingshem 3 procent och andelen män 2 procent. 132 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (22 personer) tätt följt av åldersgruppen 25–34 år (20 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 25–34 år. Under 2024 återfanns totalt flest personer i åldersgruppen 25–34 år. Stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd Av tabell 6:7 framgår att 34 personer beviljats stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd under 2025. Av dessa personer är 13 kvinnor (38 procent) och 21 män (62 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 10 personer. Andelen kvinnor som placerats på stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd har ökat med sex procentenheter medan andelen män har minskat med motsvarande, jämfört med 2024. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd två procent och andelen män en procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (13 personer) följt av åldersgruppen 25–34 år (8 personer). Flest kvinnor återfinns i åldersgruppen 35–49 år, medan flest män återfinns i åldersgruppen 35–49 år tätt följt av åldersgruppen 25–34 år. Under 2024 återfanns totalt flest personer i åldersgruppen 35–49 år följt av 25–34 år samt 50–64 år. Stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd I tabell 6:7 framgår att 1 198 personer beviljats stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd under 2025. Av dessa personer är 306 kvinnor (26 procent) och 892 män (74 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 194 personer. Andelen kvinnor har ökat med två procentenheter medan andelen män har minskat med motsvarande, jämfört med 2024. Sett till det totala antalet kvinnor respektive män som varit aktuella för utredning eller insats under 2025 är andelen kvinnor som haft stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd 37 procent och andelen män 36 procent. Totalt återfinns flest personer i åldersgruppen 35–49 år (431 personer) följt av åldersgruppen 50–64 år (329 personer). Flest kvinnor respektive män återfinns i åldersgruppen 35–49 år, vilket var detsamma som under 2024. Sammanfattning frivillig institutionsvård Sammanfattningsvis har fler personer beviljats frivillig institutionsvård under 2025 jämfört med 2024. Det finns dock skillnader mellan de olika insatserna, där det skett en minskning avseende placeringar på behandlingshem och stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd, medan det skett en ökning av placeringar på stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd. Även könsskillnader kan noteras där placeringar av kvinnor ökat på samtliga insatser medan placeringar av män minskat med motsvarande. Antalet personer som beviljats stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd har ökat, medan antalet personer som beviljats behandlingshem och stöd- och omvårdnadsboende med HVB-tillstånd har minskat Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 133 Skadligt bruk och beroende Antalet boendedygn och vårddygn visar att den genomsnittliga placeringstiden är ungefär fem månader Boende- och vårddygn Tabell 6:9 Antal personer som beviljats boende och antal beviljade boendedygn, registrerade med underutredningstyp skadligt bruk/beroende, 2018–2025 Källa: Sociala system  År Antal personer Antal boendedygn 2018 1 052 174 675 2019 1 192 198 805 2020 1 231 190 482 2021 1 280 201 650 2022 1 388 219 572 2023 1 469 230 856 2024 1 467 235 401 2025 1 461 238 359 Tabell 6:9 redovisar statistik för ovan beskrivna olika boendeformer samt stöd- och omvårdnadsboende utan HVB-tillstånd . Av tabellen framgår att 1 461 personer beviljats sammanlagt 238 359 boendedygn under 2025. Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 6 personer, men en ökning med 2 958 boendedygn. Det genomsnittliga antalet boendedygn per person var 163 dygn, vilket motsvarar ungefär fem månader. Tabell 6:10 Antal personer som beviljats frivillig institutionsvård och antal beviljade vårddygn, registrerad med underutredningstyp skadligt bruk/ beroende, 2023–2025 Källa: Sociala system  År Antal personer Antal vårddygn 2023 1 239 173 991 2024 1 274 179 919 2025 1 246 176 190 Tabell 6:10 redovisar statistik för ovan beskriven frivillig institutionsvård . På grund av ändringar i underlaget för statistiken kan årets siffror avvika från tidigare års redovisningar. Av tabellen framgår att 1 246 personer beviljats sammanlagt 176 190 vårddygn. Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 28 personer och 3 729 vårddygn. Det genomsnittliga antalet boendedygn per person var 141 dygn, vilket motsvarar ungefär fem månader. Anmälningar enligt LVM och inledda eller kopplade utredningar enligt LVM och SoL Nytt för årets rapport är att statistik för inkomna anmälningar och inledda utredningar enligt LVM redovisas i samma tabell. Detta till skillnad mot tidigare rapporter där statistiken redovisats uppdelad i två olika tabeller. Nytt för årets rapport är även att denna tabell visar inledda utredningar enligt socialtjänstlagen, SoL, samt om anmälningarna kopplats till pågående utredning 134 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 enligt LVM. Sociala system möjliggör inte statistikuttag gällande anmälningar kopplade till pågående utredningar enligt SoL, varpå den statistiken inte går att redovisa. Nytt för årets rapport är även att det lagts till en tabell som visar könsfördelning och åldersgrupper för de personer som det kommit in LVM-anmälningar på. Tabell 6:11 Antal inkomna anmälningar enligt LVM och inledda eller kopplade utredningar enligt LVM och SoL 2025, fördelat per nämnd Källa: Sociala system  Nämnd Totalt inkomna anmälningar enligt LVM* Inledd utredning enligt LVM** Inledd utredning enligt SoL** Kopplad till pågående utredning enligt LVM* Järva 124 13 9 93 Hässelby- Vällingby 104 12 11 59 Bromma 90 31 18 37 Kungsholmen 47 13 5 26 Norra Innerstaden 97 17 14 35 Södermalm 120 19 31 43 Enskede- Årsta-Vantör 212 5 * 115 Skarpnäck 44 6 * 11 Farsta 116 9 28 66 Hägersten- Älvsjö 129 16 23 70 Skärholmen 64 7 24 43 Social- nämnden, område hemlöshet 150 14 75 124 Totalt i staden 1 297 162 243 722 **Underlagsfil: Inkommande information  **Underlagsfil: Övrigt beslut  Tabell 6:12 Inkomna anmälningar enligt LVM 2025, fördelat på ålder och kön Källa: Sociala system  Ålder Kvinnor Män Totalt 18–20 år 7 7 14 21–24 år 27 42 69 25–34 år 76 162 238 35–49 år 145 282 427 50–64 år 93 243 336 65+ år 47 166 213 Totalt i staden 395 902 1 297 I tabell 6:11 framgår det att det registrerades 1 297 LVM-anmälningar i sociala system under 2025. Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 143 anmälningar. Av de anmälningarna som kommit in avser 395 kvinnor (30 procent) och 902 män (70 procent), vilket framgår av tabell 6:12. Jämfört med 2024 rör det sig om en ökning med 2 procentenheter för kvinnor och Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 135 Skadligt bruk och beroende Under 2025 registrerades 1 297 LVM-anmälningar i sociala system, vilket är en ökning mot föregående år motsvarande minskning för män. Tabell 6:12 visar att flest LVM-anmälningar kommit in gällande kvinnor och män i åldersgruppen 35–49 år (33 procent). Flest LVM-anmälningar har lämnats av beroendevård (475 stycken) följt av läkare (303 stycken), polis (201 stycken), akutsjukvård (148 stycken) och psykiatrin (114 stycken). Av tabell 6:11 framgår att 162 utredningar inletts enligt LVM i sociala system.13 De inledda LVM-utredningarna avser 55 kvinnor (34 procent) och 107 män (66 procent). Jämfört med 2024 rör det sig om en minskning med 33 inledda LVM-utredningar. I tabell 6:11 framgår att 243 utredningar inletts enligt SoL. Utredningarna avser 70 kvinnor (29 procent) och 173 män (71 procent). Slutligen framgår av tabell 6:11 att 722 anmälningar kopplats till pågående utredningar enligt LVM och avser 189 kvinnor (26 procent) och 533 män (74 procent). Vård enligt LVM Figur 6:4 Antal intagningar i LVM-vård 2024–2025, redovisat per kön och totalt Källa: Statens institutionsstyrelse (SiS)  14 23 37 8 22 30 0 20 40 60 80 100 Kvinnor Män Totalt 2024* 2025 *SiS har korrigerat statistiken för 2024, med två till intagningsbeslut, varav en kvinna och en man  I figur 6:4 framgår att totalt 30 nya personer var intagna för vård enligt LVM inom SiS-institutioner, så kallade LVM-hem, under 2025. Av dessa var 8 kvinnor (27 procent) och 22 män (73 procent). Av de 30 intagningarna har 24 skett genom omedelbart omhändertagande enligt 13 § LVM, fem genom vård enligt 4 § LVM och en enligt 11 kap.14 15 1 § SoL. Av de 24 intagningarna enligt 13 § LVM har tolv gått över till vård enligt 4 § LVM. Sammantaget har således 17 nya personer vårdats enligt 4 § LVM under 2025. 13 Enligt 7 § LVM ska socialnämnden inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 § LVM eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. 14 Enligt 13 § LVM får socialnämnden besluta att en missbrukare omedelbart ska omhändertas, om det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, och rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 15 Enligt 4 § LVM ska tvångsvård beslutas om någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, och vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (2001:453) eller på något annat sätt, och han eller hon till följd av missbruket utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv, eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. 136 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 upplevde att de fått en förbättrad situation av insatsen eller insatserna de fått från social tjänsten 88 % Jämfört med 2024 har antalet personer som sammantaget vårdats enligt 4 § LVM minskat med 8 personer. En något högre procentuell förskjutning har även skett mellan könen för det totala antalet personer som var intagna för vård, där andelen kvinnor minskat med elva procentenheter och en motsvarande ökning skett av andelen män. Mellan åren 2023–2024 var förskjutningen mellan könen den motsatta. Brukardelaktighet Tabell 6:13 Andel personer inom vuxen/skadligt bruk och beroende som upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten 2025 Källa: Enkätundersökning till brukare inom vuxen/skadligt bruk och beroende under april och maj månad av indikator ”Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten”, 2025  Nämnd Indikator Antal svar Järva 100 18 Hässelby-Vällingby 83 12 Bromma 100 11 Kungsholmen 80 25 Norra Innerstaden 92 37 Södermalm 93 27 Enskede-Årsta-Vantör 86 44 Skarpnäck 92 13 Farsta 100 15 Hägersten-Älvsjö 81 27 Skärholmen 76 29 Socialnämnden, område hemlöshet 82 22 Totalt i staden 88 281 Resultat indikator om förbättrad situation Av tabell 6:13 framgår att resultatet för indikatorn vuxen/skadligt bruk och beroende bygger på svar från 281 respondenter. Av dessa är 82 kvinnor (29 procent) och 197 män (70 procent). Vidare visar tabellen att 88 procent upplever att de fått en förbättrad situation av insatsen eller insatserna de fått från socialtjänsten. Jämfört med 2024 är det en ökning med tre procentenheter. När resultatet delas upp efter kön finns vissa skillnader där indikatorn för kvinnor är 78 och för män 91. Antalet respondenter per nämnd är i en del fall så litet att tolkning av dessa resultat bör göras med försiktighet. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 137 Hemlöshet 7 Hemlöshet 7. Hemlöshet Socialtjänstrapport 2025 138 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Hemlöshet Sammanfattning • Barnfamiljer med socialtjänstkontakt i Stockholms stad som lever under osäkra boendeförhållanden minskade med 139 barnfamiljer (36 procent) jämfört med föregående kartläggning 2023. • I Stockholms stad påverkades 34 barn av en verkställd avhysning, vilket var en ökning jämfört med 2024 då 21 barn berördes. • Antal beslut av socialjouren om logi enligt Tak över huvudet-garantin (TÖG) har minskat sedan år 2022. • Totalt pågick 991 insatser i form av försöks-, tränings- och jourlägenheter per den sista december 2025. • Antal förfrågningar från nämnder till SHIS Bostäder ökade med 63 stycken jämfört med 2024 och utgjorde det högsta antalet förfrågningar sedan år 2022. Om statistiken Hemlöshet är inte ett eget verksamhetsområde inom stadens socialtjänst vilket innebär begränsningar avseende statistik som går att hämta ut från stadens verksamhetssystem sociala system. Av den anledningen har statistiken i detta kapitel inhämtats manuellt från verksamheter, socialnämndens egna kartläggningar och i förekommande fall från andra myndigheter och bolag. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstaden stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror för 2021 och 2022 är därför sammanlagda. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklängesräkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Under 2025 har en omorganisering skett i staden vilket påverkar benämningen av vissa verksamheter. I rapporten används de aktuella benämningarna nedan: • Område hemlöshet (tidigare enheten för hemlösa) • Område boende vuxna (tidigare boendeenheten) • Område social beredskap (tidigare Stockholms stads socialjour) Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 139 Hemlöshet Insatser, biståndets omfattning och utformning Kartläggning av barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever under osäkra boendeförhållanden Socialnämnden har sedan 2004 vartannat år genomfört kartläggningar av barnfamiljer som saknar stadigvarande bostad och har kontakt med någon av stadens enheter inom socialtjänstens myndighetsutövande verksamheter. Den senaste kartläggningen genomfördes i april 2025. 1 Definitionen av barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden skiljer sig från stadens definition av hemlöshet. Barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden definieras enligt följande: ”Familjer (par eller ensamstående) med hemmavarande barn under 18 år som saknar egen eller förhyrd bostad och som inte bor i något stadigvarande andrahands- eller inneboendekontrakt och därför är hänvisade till tillfälliga boendealternativ. Dessutom familjer med barn som vistas på institutioner, i familjehem eller annan vårdinrättning och inte har någon ordnad bostad vid utskrivning”. Enligt stadens definition av hemlöshet räknas inte boende i försökslägenhet, Bostad Först eller inom SHIS Bostäder som en hemlöshetssituation. I kartläggningen av barnfamiljer som lever under osäkra boendeförhållanden omfattas dock barnfamiljer som bor i försökslägenhet, Bostad Först-lägenhet eller inom SHIS. Anledningen till att en bredare definition används i kartläggningar av barnfamiljer som lever i osäkra boendeförhållanden är att boendelösningar som SHIS Bostäder och försökslägenheter inte är permanenta, samtidigt som de berör barn. Figur 7:1 Antal barn och barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden åren 2015–2025 Källa: Socialförvaltningens kartläggning av barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden  0 200 400 600 800 1000 1200 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Antal familjer Antal barn 1 Rapport - Barnfamiljer med socialtjänstkontakt i Stockholms stad som lever under osäkra boendeförhållanden 140 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Antal barn och barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden år 2015 till och med 2025. Figur 7:1 visar resultatet från kartläggningarna sedan 2015. Sedan 2021 års kartläggning av barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever under osäkra boendeförhållanden omfattas även nyanlända som anvisats till staden enligt Bosättningslagen (2016:38) av kartläggningen. Totalt 248 barnfamiljer med socialtjänstkontakt som lever i osäkra boendeförhållanden rapporterades in till 2025 års kartläggning. Det är en minskning med 139 barnfamiljer och motsvarande 36 procent jämfört med föregående kartläggning 2023. Majoriteten, 60 procent, av samtliga hushåll som rapporterats in utgörs av en ensamstående kvinna med barn. Figur 7:2 Kartlagda barnfamiljer i boendeformer av mer stadigvarande karaktär åren 2017–2025 Andel procent Källa: Socialförvaltningens kartläggning av barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden  43 60 71 65 71 0 10 20 30 40 50 60 70 80 2017 2019 2021 2023 2025 * Siffran för 2025 avser samtliga kartlagda barnfamiljer, till skillnad från tidigare år då siffran endast avser barnfamiljer som ej uppgavs vara nyanlända  Figur 7:2 visar att majoriteten (71 procent) av de inrapporterade barnfamiljerna bodde i boendeformer av mer stadigvarande karaktär. barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden rapporterades in 2025 248 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 141 Hemlöshet Tabell 7:1 Huvudsaklig orsak till nuvarande boendesituation Antal och andel Källa: Socialförvaltningens kartläggning av barnfamiljer som befinner sig i osäkra boendeförhållanden  Huvudsaklig orsak till nuvarande boendesituation Antal Andel (%) Inneboendekontrakt upphört 12 5% Andrahandskontrakt upphört 29 12% Anknytning som kommit till flykting som saknat boende 10 4% Separation/skilsmässa 9 4% Våld i nära relation 61 25% Oplanerad inflyttning till staden 5 2% EBO (eget boende under asyltiden) som inte lett till eget boende * * Lämnat/tackat nej till boende på annan ort * * Avhyst från förstahandskontrakt i Stockholms stad 9 4% Avhyst från försöks/träningslägenhet * * Tidsbegränsat kontrakt under etablering 48 19% Kort kötid i bostadskön 58 23% Total 248 100% *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 7:1 redovisar olika skäl till varför barnfamiljerna lever under osäkra boendeförhållanden. Våld i nära relation uppges vara den vanligaste anledningen till att familjerna befinner sig i en osäker boendesituation (25 procent). I 2023 års kartläggning var våld i nära relation orsak till nuvarande boendesituation för 27 procent av hushållen och i 2021 års kartläggning 31 procent. Den näst vanligaste orsaken är kort tid i bostadskön följt av tidsbegränsat kontrakt under etableringstiden. Vräkningsförebyggande arbete Kronofogden rapporterade in 503 registrerade ansökningar om avhysning för personer med tillhörighet i Stockholms stad år 2025 varav 254 (50 procent) verkställdes, vilket framgår av tabell 7:2. Det var 30 stycken fler verkställda avhysningar jämfört med 2024. Motsvarande siffror för hela landet var 7 907 registrerade ansökningar och 3 330 (42 procent) verkställda avhysningar. Det innebär att personer med till- hörighet i Stockholms stad stod för åtta procent av Sveriges samtliga verkställda avhysningar under året, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med 2024. 142 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:2 Antal verkställda avhysningar i Stockholms stad år 2021–2025 Källa: Kronofogden  Avhysningar 2021 2022 2023 2024 2025 Antal verkställda avhysningar 197 197 237 224 254 Avhysningar där barn är berörda i Stockholms stad Sedan 2008 tar Kronofogden fram statistik över antal verkställda avhysningar där barn berörs. Från och med 2025 har Kronofogden infört ett nytt sätt att registrera barn i samband med avhysning. Tidigare angavs om barnet bodde permanent, växelvis eller hade umgänge på adressen. Från 2025 och framåt utgår statistiken istället från folkbokföringsuppgifter om barnet är skrivet på adressen eller inte. I hela landet påverkades totalt 824 barn (447 avhysningar) av en verkställd avhysning under 2025. I Stockholms stad påverkades 34 barn (18 avhysningar) av en verkställd avhysning, vilket framgår av figur 7:3. Det motsvarar 4 procent av alla barn som berörts av en verkställd avhysning i hela landet. Andelen kan jämföras med Göteborgs stad där 82 barn (motsvarande 10 procent) berördes av en verkställd avhysning samt Malmö stad där 55 barn (motsvarande 7 procent) berördes av verkställd avhysning. Stadens andel av vräkningar som berörde barn är en procentenhet högre än 2024 och till antalet fler än 2024, då 21 barn berördes av en verkställd avhysning. Figur 7:3 Antal berörda barn i verkställda beslut om avhysning i Stockholms stad åren 2015–2025 Källa: Kronofogden  0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 I Stockholms stad påverkades 34 barn av en verkställd avhysning Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 143 Hemlöshet Tak över huvudet-garantin Tak över huvudet-garantin har funnits i Stockholms stad sedan 1999 och innebär att kommuninvånare i Stockholms stad som lever i akut hemlöshet alltid ska kunna erbjudas tak över huvudet. På dagtid ansvarar nämnderna för att upprätthålla garantin. Under kvällar och helger hanteras garantin av stadens område social beredskap. Tabell 7:3 Antal beslut om TÖG åren 2022 till 2025, fördelade per nämnd samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  Nämnd 2022 2023 2024 2025* Järva 531 506 420 489 Hässelby-Vällingby 185 147 149 185 Bromma 158 167 106 91 Kungsholmen 44 42 38 32 Norra innerstaden 105 91 49 82 Södermalm 229 205 152 170 Enskede-Årsta-Vantör 263 275 215 235 Skarpnäck 159 174 150 75 Farsta 179 215 160 130 Hägersten-Älvsjö 307 239 119 116 Skärholmen 115 77 195 338 Socialnämnden område hemlöshet 1 598 1 365 1 081 879 Totalt i staden 3 873 3 503 2 834 2 822 *Fram till och med 2024 rapporterades de logibeslut som fattats av hemlöshetsjouren som TÖG-beslut  2025 integrerades hemlöshetsjouren i område social beredskap  Från och med 2025 rapporteras samtliga beviljade logibeslut som TÖG-beslut  Antal beslut om TÖG fattade av område social beredskap fördelade per SDN/ SOF samt totalt år 2022 till och med 2025. Tabell 7:3 visar antalet beslut om TÖG fattade av område social beredskap åren 2022 till 2025 fördelade per stadsdelsnämnd respektive socialnämndens område hemlöshet. Flera beslut kan röra samma individ. Tabellen visar alltså inte antalet unika individer som beviljats logi enligt TÖG. Under 2025 fattade område social beredskap 14 stycken färre beslut avseende TÖG jämfört med år 2024. Antalet beslut om TÖG har minskat avsevärt sedan år 2022 då det fattades 1 051 fler beslut om TÖG jämfört med år 2025. Av det totala antalet fattade beslut under 2025 avsåg 24 procent kvinnor medan 76 procent av besluten avsåg män. om TÖG fattades av område social beredskap under 2025 2 822 beslut 144 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Försöks- och träningslägenheter Insatserna försöks- respektive träningslägenhet är resurser avsedda för personer som behöver stöd från socialtjänsten för att kunna få, klara av och behålla ett eget boende och som på egen hand inte blir godkända som förstahandshyresgäster. Handläggning av insatserna regleras i riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter. 2 Insatsen Bostad Först innebär ett försökslägenhetskontrakt samt tillgång till en case manager som både samordnar och ger stödinsatser. Bostad Först riktar sig till personer med psykiatrisk problematik och skadligt bruk och beroende som långvarigt levt i hemlöshet och syftar till att ge denna målgrupp möjlighet till förbättrad livskvalitet genom ökad boendestabilitet. Antal försöks- och träningslägenheter (fortsättningsvis kallade FoT-lägenheter eller FoT-insatser) som Bostadsförmedlingen i Stockholm ska förmedla beslutas i Stockholms stads budget varje år. Målen för perioden 2021 till 2025 var 600 lägenheter per år, varav 150 lägenheter var avsedda som genomgångsbostäder via SHIS för målgruppen barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden. Tabell 7:4 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och tränings- lägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS åren 2021 till 2025 Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB  Typ av lägenhet 2021 2022 2023 2024 2025 Försöks- och träningslägenhet 320 336 318 311 352 Bostad Först-lägenhet 49 40 45 50 64 Genomgångsbostad SHIS 11 47 44 73 25 Totalt i staden 380 423 407 434 441 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och träningslägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2021 till och med 2025. Tabell 7:4 visar antal förmedlade lägenheter totalt samt fördelade per boendeformerna försöks- och träningslägenhet, Bostad Först-lägenhet respektive SHIS genomgångsbostad perioden 2021 till och med 2025. Under 2025 förmedlades totalt 441 lägenheter, vilket var en ökning med 7 lägenheter jämfört med 2024. Utöver de 25 lägenheter som förmedlats som genomgångsbostäder för barnfamiljer via SHIS så fick ytterligare 108 barnfamiljer under 2025 en genomgångsbostad i någon av SHIS anläggningar. 2 Riktlinjer för handläggning av försöks-, tränings- och Bostad Först-lägenheter Under 2025 förmedlades totalt 441 lägenheter Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 145 Hemlöshet Tabell 7:5 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och tränings- lägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2025 fördelade per ansökande nämnd/övriga, samt totalt Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB  Nämnd/organisation Antal Järva 38 Hässelby-Vällingby 16 Bromma 13 Kungsholmen 7 Norra innerstaden 13 Södermalm 33 Enskede-Årsta-Vantör 85 Skarpnäck 17 Farsta 10 Hägersten-Älvsjö 30 Skärholmen 24 Socialnämnden område boende vuxna 122 SHIS - genomgångsbostad för barnfamilj 25 Övriga (ideella organisationer) 8 Total 441 Antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och träningslägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2025 fördelade per rekvirerande stadsdelsnämnd, övriga, samt totalt. Tabell 7:5 visar antal av Bostadsförmedlingen förmedlade försöks- och träningslägenheter, Bostad Först-lägenheter samt genomgångsbostäder via SHIS år 2025 fördelade per rekvirerande stadsdelsnämnd och övriga aktörer samt totalt för staden. Flest antal lägenheter, 122 stycken, förmedlades till socialnämndens verksamhet vid område boende vuxna, följt av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd som tog emot 85 lägenheter. Lägst antal lägenheter togs emot av Kungsholmens stadsdelsnämnd, 7 stycken, respektive ideella organisationer som tog emot 8 lägenheter. Skillnader mellan nämnder kan förstås mot bakgrund av geografisk storlek samt antal personer som lever i hemlöshet i respektive nämnds förvaltningsområde. 146 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:6 Antal förmedlade FoT-lägenheter i kommunen 2025, fördelade per det stadsdelsområde inom vilka de är belägna samt totalt Källa: Bostadsförmedlingen i Stockholm AB  Nämnd/organisation Antal Järva 32 Hässelby-Vällingby 46 Bromma 30 Kungsholmen 6 Norra innerstaden 0 Södermalm 7 Enskede-Årsta-Vantör 71 Skarpnäck 52 Farsta 97 Hägersten-Älvsjö 71 Skärholmen 29 Total 441 Antal förmedlade FoT-lägenheter i kommunen 2025, fördelade per det stadsdelsområde inom vilka de är belägna samt totalt. Tabell 7:6 visar inom vilka geografiska stadsdelsområden FoT-lägenheter har förmedlats under 2025. Tabellen visar att högst antal lägenheter, 97 stycken, under 2025 återfanns inom Farsta stadsdelsnämnds förvaltningsområde. Antalet motsvarar 22 procent av samtliga förmedlade FoT-lägenheter. Inom stadsdelsområdena Enskede-Årsta-Vantör respektive Hägersten-Älvsjö förmedlades 71 lägenheter per stadsdelsområde. Detta innebär att 54 procent av samtliga förmedlade FoT under 2025 var belägna inom stadsdelsnämnderna Farsta, Enskede-Årsta-Vantör samt Hägersten-Älvsjö. Vid jämförelse med tabell 7:5 framgår att det finns en diskrepans mellan de antal lägenheter som dessa tre stadsdelsnämnder själva ansökte om från Bostadsförmedlingen och de antal lägenheter som förmedlades inom deras förvaltningsområden. Farsta stadsdelsnämnd ansökte om 10 lägenheter medan totalt 97 lägenheter förmedlades inom deras stadsdelsområde. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ansökte om 30 lägenheter medan totalt 71 lägenheter förmedlades inom deras stadsdelsområde. För Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsnämnd var förhållandet det motsatta då de själva ansökte om 85 lägenheter varav 71 stycken förmedlades inom deras förvaltningsområde. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 147 Hemlöshet Att fler eller färre lägenheter än vad en stadsdelsnämnd själva ansökt om förmedlas inom dess förvaltningsområde kan bero på flera saker. Det är möjligt för en stadsdelsnämnd att ansöka om lägenheter i annat stadsdelsområde i de fall det bedöms olämpligt för en person att få FoT-lägenhet i den stadsdel som beviljar insatsen. Vad gäller socialnämndens verksamhet vid område boende vuxna så saknar socialnämnden ett tillhörande geografiskt förvaltningsområde, varför samtliga FoT-insatser verkställs inom andra nämnders förvaltningsområden. En aspekt som också påverkar är hyresnivåer. Bostadsbolagens bestånd av lägenheter som faller inom ramen för Försäkringskassans norm för godtagbara boendekostnader återfinns i högre utsträckning inom vissa geografiska områden. Tabell 7:7 Antal pågående FoT-insatser i kommunen per den sista december 2025, fördelade per nämnd samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  SDN/SON Träning Försök Jour Järva 60 41 0 Hässelby-Vällingby 44 23 6 Bromma 26 11 * Kungsholmen 13 11 0 Norra innerstaden 12 19 * Södermalm 50 26 * Enskede-Årsta-Vantör 78 54 24 Skarpnäck 29 11 * Farsta 15 16 0 Hägersten-Älvsjö 52 39 * Skärholmen 56 23 0 Socialnämnden område boende vuxna 28 212 0 Total 463 486 42 *Antal under 4 redovisas ej  Antal pågående insatser i form av försöks-, tränings- samt jourlägenheter i kommunen per den sista december 2025, fördelade per nämnd samt totalt. Tabell 7:7 visar antal pågående FoT-insatser i staden den sista december 2025, fördelade per nämnd samt totalt i staden. Att antal pågående FoT-insatser överstiger antal förmedlade FoT-lägenheter beror på att insatserna kan pågå i flera år. Den sista december 2025 pågick totalt 991 FoT-insatser. 148 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Andelen kvinnor med insatsen försökslägenhet var 35 procent, medan andelen män var 65 procent. Fördelningen av insatsen träningslägenhet var likadan som den i insatsen försökslägenhet, 34 procent av de som hade insatsen var kvinnor medan 66 procent var män. I insatsen jourlägenhet såg könsfördelningen annorlunda ut, där utgjorde kvinnor 69 procent av de personer som i december månad hade insatsen medan män utgjorde 31 procent. Insatsen jourlägenhet används främst för målgrupperna våldsutsatta eller barnfamiljer i behov av ett kortvarigt boende för att lösa en akut situation. Antal personer i FoT-lägenheter överensstämmer inte alltid med antal lägenheter, vilket beror på att en del personer är sammanboende. Det finns alltså marginellt fler personer som har insatsen än det finns aktiva FoT-kontrakt per nämnd. Av de 212 försökslägenheter som socialnämndens område boende vuxna rapporterade in avsåg 141 lägenheter insatsen Bostad Först, vilket var en ökning med 2 lägenheter jämfört med motsvarande period 2024 då 139 lägenheter avsåg insatsen. Andelen kvinnor med insatsen Bostad Först var 30 procent, medan andelen män med insatsen var 70 procent. Tabell 7:8 Antal försökslägenheter som övergått till eget kontrakt, per nämnd samt totalt under år 2021 till och med 2025 Källa: Egenrapporterade uppgifter  SDN/SON 2021 2022 2023 2024 2025 Järva 15 13 10 10 11 Hässelby-Vällingby 6 6 8 14 10 Bromma 6 * 6 4 5 Kungsholmen 4 * * * * Norra innerstaden 7 14 * 5 0 Södermalm 4 7 6 9 4 Enskede-Årsta-Vantör 27 17 12 6 12 Skarpnäck 10 8 6 * * Farsta 4 9 6 * * Hägersten-Älvsjö 18 17 19 16 12 Skärholmen 10 7 4 4 9 Socialnämnden område boende vuxna 14 8 24 19 26 Totalt 125 110 107 91 98 *Antal under 4 redovisas ej  Antal försökslägenheter som övergått till eget kontrakt, per stadsdelsnämnd/ socialnämnden, samt totalt under år 2021 till och med 2025. Målsättningen med insatsen försökslägenhet är att den enskilde efter en försöksperiod ska kunna bli godkänd som förstahandshyresgäst. Av tabell 7:8 framgår att 98 lägenheter under 2025 övergick från försöks- till förstahandskontrakt. Resultatet är i linje med det från 2024, då 91 lägenheter övergick till förstahandskontrakt. Antal lägenheter som övergått till förstahandskontrakt har successivt minskat sedan 2021 då 125 försökslägenheter övergick till förstahandskontrakt. i form av försöks-, tränings- och jour- lägenheter pågick den 31 december 2025 991 insatser Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 149 Hemlöshet SHIS Bostäder SHIS Bostäder (hädanefter kallade SHIS) är en av Stockholms stads bostads - sociala resurser. SHIS tillhandahåller socialtjänsten i Stockholms stad genomgångsbostäder med eller utan kompletterande biståndsbedömd insats, vilket möjliggör för socialtjänsten att remittera hushåll som inte uppfyller kriterierna för rätt till bistånd enligt SoL till bostadsanskaffning. För att få en bostad via SHIS krävs en remiss från en stadsdelsnämnd eller socialnämndens område hemlöshet. Grundkraven är att den sökande ska vara folkbokförd i Stockholms stad, vara aktuell inom stadens socialtjänst samt ha uppehållstillstånd. De olika boendeformer som SHIS tillhandahåller är: • Avtalat boende för ungdom, vuxen och familj • Boende med stöd för unga vuxna, vuxna och personer med erfarenhet av relationsvåld (Mellanbo). Tabell 7:9 Antal förfrågningar till SHIS per nämnd åren 2022–2025 Källa: SHIS Bostäder  Nämnd 2022 2023 2024 2025 Järva 101 117 128 114 Hässelby-Vällingby 58 67 73 94 Bromma 28 27 35 31 Kungsholmen 23 14 12 17 Norra innerstaden 52 33 47 36 Södermalm 52 60 47 37 Enskede-Årsta-Vantör 70 59 41 71 Skarpnäck 21 24 27 34 Farsta 53 72 78 73 Hägersten-Älvsjö 57 52 59 52 Skärholmen 53 29 23 56 Socialnämnden område hemlöshet 87 117 92 110 Totalt i staden 655 671 662 725 Antal förfrågningar till SHIS per stadsdelsnämnd och socialnämndens område hemlöshet år 2022 till och med 2025. Tabell 7:9 visar antal förfrågningar som har gjorts till SHIS per stadsdelsnämnd och socialnämndens område under åren 2022 till 2025. Av tabellen framgår att förfrågningarna har ökat under 2025 jämfört med tidigare år. 150 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:10 Antal förfrågningar Avtalat boende per nämnd, år 2025 Källa: SHIS Bostäder  Nämnd Avtalat boende familjer Avtalat boende vuxna Avtalat boende ungdomar Järva 22 31 14 Hässelby-Vällingby 18 36 15 Bromma 2 4 2 Kungsholmen 2 10 2 Norra innerstaden 2 8 5 Södermalm 3 4 2 Enskede-Årsta-Vantör 13 27 10 Skarpnäck 9 8 5 Farsta 10 14 14 Hägersten-Älvsjö 10 7 13 Skärholmen 10 18 12 Socialnämnden område hemlöshet 0 17 1 Totalt i staden 101 184 95 Av tabell 7:10 framgår antal förfrågningar per nämnd under 2025 avseende boendeformen avtalat boende på SHIS. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd stod för det största antalet förfrågningar (69) inom boendeformen avtalat boende, tätt följt av Järva stadsdelsnämnd med 67 förfrågningar. Lägst antal förfrågningar gjorde Bromma stadsdelsnämnd, som stod för 8 förfrågningar under 2025. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 151 Hemlöshet Tabell 7:11 Antal förfrågningar Boende med stöd per nämnd, år 2025 Källa: SHIS Bostäder Nämnd Boende med stöd vuxna Boende med stöd unga Mellanbo Järva 7 17 23 Hässelby-Vällingby 11 12 2 Bromma 16 7 0 Kungsholmen 1 1 1 Norra innerstaden 8 3 10 Södermalm 21 7 0 Enskede-Årsta-Vantör 16 4 1 Skarpnäck 9 0 3 Farsta 29 4 2 Hägersten-Älvsjö 16 6 0 Skärholmen 7 9 0 Socialnämnden område hemlöshet 88 2 2 Totalt i staden 229 72 44 Tabell 7:11 visar antal förfrågningar per nämnd under 2025 avseende boendeformen boende med stöd på SHIS. Socialnämndens område hemlöshet stod för det största antalet förfrågningar avseende boende med stöd (93), lägst antal förfrågningar gjordes av Kungsholmens stadsdelsnämnd (3). Järva stadsdelsnämnd stod för flest förfrågningar (23) avseende boende för personer med erfarenhet av relationsvåld (Mellanbo). EU-medborgare som lever i social eller ekonomisk utsatthet Begreppet avser utländska EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med permanent uppehållstillstånd i annat EU-land, som lever i fattigdom, hemlöshet och/eller arbetslöshet i Stockholm och inte uppfyller villkoren för uppehållsrätt. Då de inte uppfyller villkoren för uppehållsrätt är de endast berättigade akut bistånd som syftar till att avvärja nödsituationer. Målgruppen omfattas inte av stadens program för att motverka hemlöshet. Sedan 1 maj 2017 ingår socialnämnden i ett idéburet offentligt partnerskap (IOP) med fem frivilliga organisationer som tillhandahåller stöd för målgruppen i form av natthärbärgen och dagverksamheter. 152 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 7:12 Antal besök i dagverksamheter inom IOP för utsatta EU-medborgare åren 2021 till 2025, fördelade per kön samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  År Antal besök kvinnor Antal besök män Totalt i staden 2021 13066 47570 60636 2022 18611 46241 64852 2023 24349 51473 75822 2024 26550 48168 74718 2025 20288 42834 63122 Tabell 7:12 visar antal besök i dagverksamheter inom IOP åren 2021 till 2025, fördelade på kön samt totalt. Flera besök kan ha gjorts av samma individ, tabellen visar alltså inte antalet unika individer som besökt verksamheterna. Mellan 2024 och 2025 minskade det totala antalet besök i dagverksamheter med 11 569 stycken. Besök som kvinnor gjorde minskade från 26 550 år 2024 till 20 288 år 2025, medan besök av män minskade från 48 168 år 2024 till 42 834 år 2025. Besök av kvinnor utgjorde år 2025 drygt 32 procent av det totala antalet besök i dagverksamheter, medan besök av män utgjorde knappt 68 procent. Tabell 7:13 Antal övernattningar i nattverksamheter inom IOP för utsatta EU-medborgare åren 2021 till 2025, fördelade per kön samt totalt Källa: Egenrapporterade uppgifter  År Antal nätter kvinnor Antal nätter män Totalt i staden 2021 8869 15913 24782 2022 9446 16564 26010 2023 9471 18218 27689 2024 6083 14558 20641 2025 6761 13210 19971 Tabell 7:13 visar antal övernattningar i nattverksamheter inom IOP åren 2021 till 2025, fördelade på kön samt totalt. Flera övernattningar kan ha gjorts av samma individ, tabellen visar alltså inte antalet unika individer som övernattat i verksamheterna. Det totala antalet övernattningar minskade med 670 stycken mellan år 2024 och 2025. Under 2025 stod män för 66 procent av övernattningarna medan kvinnor stod för 34 procent. Det är en ökning av andelen övernattningar som gjorts av kvinnor jämfört med 2024 då kvinnor stod för 30 procent av det totala antalet övernattningar medan män stod för 70 procent. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 153 Socialpsykiatri 8 Socialpsykatri 8. Socialpsykiatri Socialtjänstrapport 2025 154 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Socialpsykiatri Sammanfattning • Personer aktuella för insatser inom socialpsykiatrin har ökat med 2 procent (85 personer) sedan föregående år. • I genomsnitt deltog personer med biståndsbedömd sysselsättning i sin sysselsättningsverksamhet 14 timmar per månad under 2025. Detta är en ökning mot föregående år då motsvarande genomsnittliga deltagande var 12 timmar per månad. • Boendestöd är fortsatt den vanligaste insatsen inom socialpsykiatrin. Under 2025 var det 3 146 personer som hade boendestöd, vilket motsvarar 70 procent av målgruppen. Antal personer med boendestöd har ökat med 110 personer från föregående år. • Under det gångna året har det skett en ökning av antalet personer i bostad med särskilt stöd medan antalet personer i stödboende, HVB och försöks- eller träningslägenhet har minskat. Om statistiken Statistiken som avser insatserna sysselsättning, boendestöd samt de olika boende formerna har inhämtats från stadens verksamhetssystem sociala system. Statistiken som avser särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap. 2 § Socialtjänstlagen (SoL) är inhämtad från arbetsmarknadsförvaltningen. Statistiken som redovisar indikatorn andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/ insatserna de fått från socialtjänsten är inhämtad via enkätsvar från stadsdelsnämndernas socialpsykiatriska enheter. Statistiken som avser förmedling av socialpsykiatriska stödboenden och bostad med särskild service enligt SoL är inhämtat från socialnämndens enhet för bedömning och förmedling. I redovisad statistik prickas antal under fyra för att förhindra röjandet av personuppgifter. För att kunna redovisa totaler tillämpas också sekundärprickning vilket innebär att ytterligare en rad prickas för att förhindra baklänges räkning och därmed minska risken för röjandet av personuppgifter. Detta kan innebära att resultat för en verksamhet eller stadsdelsnämnd utelämnas trots att antalen ligger högt över fyra. Den 1 juli 2025 trädde en ny socialtjänstlag (2025:400), SoL, i kraft och hänvisningar till paragrafer i kapitlet görs utifrån den nya lagstiftningen. Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder har bildat Järva stadsdelsnämnd samt Norrmalm och Östermalm stadsdelsnämnder har bildat Norra innerstadens stadsdelsnämnd. Båda sedan juli 2023. Siffror före 2023 är därför sammanlagda. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 155 Socialpsykiatri Insatser, biståndets omfattning och utformning Målgruppen för socialpsykiatrin inom Stockholms stad består av personer som är i åldern 20 till 64 år och har en psykisk funktionsnedsättning. När personen fyller 65 år övergår ansvaret för handläggning av insatser till äldreomsorgen, redovisningen i kapitlet är därför avgränsad till personer som är i åldern 20 till och med 64 år. Tabell 8:1 Antal och andel personer mellan 20 till 64 år per nämnd som är aktuella inom socialpsykatrin, samt uppdelat på kvinnor och män, 2025** Källa: Sociala System  Nämnd Totalt Antal Andel (%) Andel (%) Kvinnor Andel (%) Män Järva 547 12 50 50 Hässelby-Vällingby 519 12 53 47 Bromma 291 6 60 40 Kungsholmen 190 4 56 44 Norra innerstaden 421 9 56 44 Södermalm 372 8 51 49 Enskede-Årsta- Vantör 636 14 55 45 Skarpnäck 263 6 57 43 Farsta 376 8 59 41 Hägersten-Älvsjö 548 12 58 42 Skärholmen 262 6 49 51 Enheten för hemlösa* 170 4 19 81 Totalt i staden 4 512 100 53 47 *De personer som har kontakt med socialförvaltningens Område hemlöshet är medräknade i den totala andelen personer  **En person kan finnas med i fler än en stadsdelsnämnd, men totalen visar antal unika personer  Tabellen ovan visar antal personer, uppdelat på kvinnor, män och stadsdelsnämnd som under 2025 har haft en insats från socialpsykiatrin, vilket totalt avsåg 4 512 personer. Det är en ökning med 85 personer sedan föregående år, då motsvarande antal var 4 427 personer. Antalet har ökat med 18 kvinnor och 67 män jämfört med föregående år, vilket har gjort könsfördelningen något jämnare. personer mellan 20 till 64 år hade en insats via socialpsykiatrin under 2025 4 512 156 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:2 Antal personer mellan 20 till 64 år med behovsprövad insats inom socialpsykiatrin, uppdelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 110 91 201 25–34 år 395 380 775 35–44 år 539 524 1 063 45–54 år 624 497 1 121 55–64 år 738 614 1 352 Totalt i staden 2 406 2 106 4 512 Av de personer som var aktuella inom socialpsykiatrin 2025 var cirka 53 procent kvinnor och 47 procent män. Trenden de senaste åren har varit att fler kvinnor än män erhåller socialpsykiatriska insatser. De personer som hade socialpsykiatriska insatser under 2025 befann sig främst i den övre delen av åldersspannet för målgruppen. Andelen personer mellan 20 och 24 år var cirka 4 procent. Andelen mellan 25 och 44 år var 40 procent. Av personerna som hade en insats inom socialpsykiatrin 2024 var 55 procent mellan 45 och 64 år gamla. Sysselsättning Sysselsättning som insats kan ha flera olika syften för enskilda individer. Det övergripande syftet är att på ett eller annat sätt främja den enskilde i dennes individuella återhämtningsprocess. Sysselsättning kan beviljas i syfte att bryta isolering, tillgodose den enskildes behov av social samvaro och meningsfull vardag samt främja den enskildes delaktighet i samhället. Sysselsättning kan också ha ett tydligt arbetsförberedande syfte för personer som har en målsättning att närma sig och på sikt etablera sig på arbetsmarknaden. Tabell 8:3 Antal personer mellan 20 till 64 år med behovsprövad sysselsättning inom valfrihetssystemet, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 14 14 28 25–34 år 60 97 157 35–44 år 101 147 248 45–54 år 142 118 260 55–64 år 208 128 336 Totalt i staden 525 504 1 029 Totalt hade 1 029 personer biståndsbedömd sysselsättning inom socialpsykiatrins valfrihetssystem under 2025, vilket motsvarar nästan 23 procent av målgruppen. Antalet personer med biståndsbedömd sysselsättning har minskat marginellt från föregående år. Av dessa 1 029 personer var 51 procent kvinnor och 49 procent män. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 157 Socialpsykiatri Majoriteten av personerna med biståndsbedömd sysselsättning under 2025 var mellan 55 och 64 år. Antalet deltagare har ökat i åldersgruppen 45 till 54 år samt i åldersgruppen 55 till 64 år. En möjlig förklaring är att denna åldersgrupp oftare har varaktig sjukersättning och beviljas sysselsättning för att få möjlighet att delta i ett socialt sammanhang. Den yngre målgruppen får sannolikt arbetsmarknadsinsatser i större utsträckning via exempelvis Arbetsförmed - lingen istället för att beviljas sysselsättning inom socialpsykiatrin. Vid bedömningen tas hänsyn till om behovet kan tillgodoses på annat sätt och om andra möjligheter till sysselsättning redan har prövats. Exempelvis hänvisas personer med försörjningsstöd i första hand till stadens Jobbtorg, som är en del av stadens arbetsmarknadsverksamhet. Tabell 8:4 Genomsnittligt antal beviljade sysselsättningstimmar per månad samt fördelning över tidsintervall per nämnd för personer 20–64 år med behovs prövad sysselsättning inom valfrihetssystemet 2025** Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  **Genomsnittligt antal sysselsättningstimmar per månad är närvarorapporterat av utföraren  En och samma person kan ha sysselsättning i mer än en stadsdelsnämnd under året  I tabell 8:4 redovisas endast beslut där utföraren är ansluten till stadens val frihetssystem. Detta system innebär att brukaren själv väljer en utförare inom valfrihetssystemet, antingen en privat aktör som upphandlats eller en utförare i stadens egen regi. Utöver dessa finns även sysselsättningsbeslut där beställaren har ingått individuella avtal med utföraren. I genomsnitt deltog personer med biståndsbedömd sysselsättning i sin sysselsättningsverksamhet 14 timmar per månad under 2025. Jämfört med föregående år är det fler beviljade sysselssättningstimmar per månad. Män deltog i sysselsättning i något större omfattning per månad än kvinnor, 14 timmar per månad respektive 13 timmar per månad. Nämnd Total Sysselsättning h/m (Mv) Järva 17 Hässelby-Vällingby 12 Bromma 11 Kungsholmen 14 Norra innerstaden 13 Södermalm 16 Enskede-Årsta-Vantör 15 Skarpnäck 8 Farsta 13 Hägersten-Älvsjö 14 Skärholmen 12 Enheten för hemlösa 13 Totalt i staden 14 158 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:5 Fördelning över tidsintervall per nämnd för personer 20 till 64 år med behovsprövad sysselsättning inom valfrihetssystemet, 2025** Källa: Sociala System  Nämnd Tidsintervall 1–12 h/v Tidsintervall 10–24 h/v Tidsintervall 22–40 h/v Järva 85 * * Hässelby-Vällingby 91 9 0 Bromma 94 6 0 Kungsholmen 100 0 0 Norra innerstaden 97 3 0 Södermalm 96 * * Enskede-Årsta-Vantör 95 5 0 Skarpnäck 96 * * Farsta 94 * * Hägersten-Älvsjö 93 7 0 Skärholmen 90 * * Enheten för hemlösa 97 * * Totalt i staden 93 6 0 *Antal under fyra redovisas ej  ** En och samma person kan ha sysselsättning i mer än en stadsdelsnämnd under året  I tabell 8:5 redovisas fördelningen över tidsintervaller i sysselsättnings - deltagande. Ett fåtal individer befinner sig i tidsintervallet 22–40 timmar per vecka. Observera att siffran noll är avrundad, vilket kan innebära att det eventuellt finns en liten andel personer som har insats i detta tidsintervall trots att det i tabellen är redovisat som noll. Syftet med intervallerna är främst att stärka rättssäkerheten för den enskilde och därmed specificera omfattningen på biståndet i beslut och beställning. Tidsintervallerna överlappar varandra för att den enskilde ska kunna ha ett flexibelt deltagande och själv kunna välja hur mycket hen vill gå utan att direkt behöva ett nytt biståndsbeslut. Vill den enskilde utöka sitt deltagande över intervallgränserna krävs det en ny bedömning och ett nytt biståndsbeslut. Särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier enligt 4 kap. 2 § SoL Sedan den 1 juli 2023 kräver deltagande i arbetsmarknadsförvaltningens IPS-verksamhet Alfa ett biståndsbeslut enligt 11 kap. 4 § SoL, efter att kommunfullmäktige fattade beslut om att införa särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier. Under 2025 har totalt 184 personer beviljats särskilt individanpassad stödinsats för att underlätta arbete eller studier inom socialpsykiatrin, av dessa var 87 män och 97 kvinnor. Majoriteten av deltagarna var mellan 30 och 39 år. Boendestöd Boendestöd är den vanligaste insatsen inom socialpsykiatrin. Antal personer 20 till 64 år med boendestöd inom valfrihetssystemet, uppdelat på kön och åldersgrupp redovisas i tabell 8:5. Under 2025 hade 3 146 personer boendestöd, vilket motsvarar 70 procent av målgruppen. Antalet personer med boendestöd har ökat med 110 individer jämfört med föregående år. Ökningen under 2025 kan delvis förklaras av att fler personer beviljats kompletterande boendestöd i SHIS Boende med stöd, vilket har ökat med 72 personer. timmar per månad avser det genomsnittliga del- tagandet i sysselsättning inom socialpsykiatrin 14 timmar Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 159 Socialpsykiatri Ökningen kan också bero på att fler personer bor i boendeformen avtalat boende inom SHIS. Denna boendeform är inte biståndsbedömd och kan därför inte redovisas i statistiken, men kombineras ofta med boendestöd. Av personerna med boendestöd under 2025 var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Boendestöd är vanligast i åldersgrupperna 45–54 år och 55–64 år. Det är fortsatt relativt ovanligt med boendestöd i de yngre åldersgrupperna. Tabell 8:6 Antal personer mellan 20–64 år med boendestöd inom valfrihets systemet, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Staden totalt 20–24 år 86 61 147 25–34 år 325 232 557 35–44 år 439 335 774 45–54 år 493 309 802 55–64 år 512 354 866 Totalt i staden 1 855 1 291 3 146 Boendestöd beviljas i antal timmar per månad och ersättning utgår till utförare per timme. Det finns tre olika tidsintervaller som kan beviljas: 1–7 timmar, 8–18 timmar och 19 timmar och uppåt. Andel personer mellan 20–64 år med boendestöd inom valfrihetssystemet per månad, fördelat på tidsintervallet redovisas i tabell 8:7. Tabell 8:7 Andel personer mellan 20–64 år med boendestöd inom valfrihets systemet per nämnd, fördelat på tidsintervallet, 2025* Källa: Sociala System  Nämnd Tidsintervall 1–7 timmar (%) >7 timmar (%) Järva 69 31 Hässelby-Vällingby 79 21 Bromma 59 41 Kungsholmen 75 25 Norra innerstaden 52 48 Södermalm 71 29 Enskede-Årsta-Vantör 69 31 Skarpnäck 58 42 Farsta 62 38 Hägersten-Älvsjö 58 42 Skärholmen 78 22 Enheten för hemlösa 67 33 Totalt i staden 66 34 *Antal under 4 redovisas ej  160 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Majoriteten av de personer som beviljats boendestöd har en omfattning på 1–7 timmars boendestöd per månad. Antal boendestödstimmar inom valfrihets systemet per månad och nämnd i genomsnitt, totalt och uppdelat på kvinnor och män framgår i tabell 8:8. Tabell 8:8 Antal boendestödstimmar inom valfrihetssystemet per månad och nämnd i genomsnitt, totalt och uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System  Nämnd Boendestöd h/m (mv) Kvinnor Män Totalt Järva 7 6 6 Hässelby-Vällingby 6 6 6 Bromma 7 6 7 Kungsholmen 6 6 6 Norra innerstaden 9 8 8 Södermalm 7 7 7 Enskede-Årsta-Vantör 7 6 6 Skarpnäck 7 7 7 Farsta 8 6 7 Hägersten-Älvsjö 8 7 8 Skärholmen 6 5 6 Enheten för hemlösa 8 4 5 Totalt i staden 7 7 7 Det genomsnittliga antalet beviljade boendestödstimmar per månad är 7 timmar och fördelar sig jämnt mellan kvinnor och män. Det är av vikt att poängtera att personer med boendestöd även kan ha andra samtidigt pågående insatser vilket kan påverka bedömningen av omfattning av timmar. Hemtjänst Hemtjänst är en insats som syftar till att ge stöd och hjälp i det dagliga livet för personer som på grund av ålder, funktionsnedsättning eller sjukdom har svårt att klara sig själva i hemmet. Hemtjänst kan omfatta praktisk hjälp, såsom städning, tvätt och inköp, samt personlig omvårdnad, exempelvis hjälp med hygien, påklädning och måltider. Utförandet av hemtjänst kan ske av kommunala eller privata utförare. Verksamheten regleras av gällande lagstiftning, inklusive krav på kvalitet, säkerhet och bemötande. boendestöd beviljas i snitt per person och månad 7 timmar Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 161 Socialpsykiatri Tabell 8:9 Antal personer mellan 20–64 år med hemtjänst, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 0 0 0 25–34 år 6 6 12 35–44 år 17 10 27 45–54 år 38 27 65 55–64 år 132 89 221 Totalt i staden 193 132 325 *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 8:9 visar antalet personer som beviljats hemtjänst, uppdelat efter kön och ålder. Under 2025 hade totalt 325 personer inom socialpsykiatrin hemtjänst, vilket motsvarar cirka 7 procent av målgruppen. Det är en mindre ökning sedan föregående år. Den största andelen av de beviljade insatserna avsåg personer i åldersgruppen 55 till 64 år. Av de 325 individerna med hemtjänst var 60 procent kvinnor och 40 procent män. Boendeformer I 8 kap. 10 § SoL framgår att socialnämnden ska medverka till att människor som av psykiska skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får bo på ett sätt som är anpassat efter deras individuella behov av särskilt stöd. Dessutom ska kommunen inrätta bostäder med särskilt stöd för dem som till följd av sådana svårigheter behöver ett sådant boende. Inom socialpsykiatrin i staden finns relativt många personer som är i behov av en boendeinsats till följd av de svårigheter som funktionsnedsättningen medför. Dessa boendeformer har olika karaktär och beskrivs i detta avsnitt. Genomgående för boendeinsatser är att fler män än kvinnor beviljas insats i form av boende. Kvinnor beviljas istället insatser som ges i eller i anslutning till hemmet, exempelvis boendestöd, samt insatser som sysselsättning. Sammanfattningsvis har det under det gångna året skett en ökning av antalet personer i bostad med särskilt stöd medan antalet personer i stödboende, HVB och försöks- eller träningslägenhet har minskat. Antalet personer som bor i SHIS boende med stöd har även ökat kraftigt. Detta beror troligtvis på en justering i stadens sociala system 2024 med följden att besluten i större utsträckning kunde registrerades under korrekt kategori för 2025. Tidigare registrerades dessa beslut bland annat som stödboende. Antal personer i respektive boendeform redovisas i tabell 8:10. 162 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:10 Antal personer 20–64 år boende i respektive boendeform inom socialpsykiatrin 2023–2025 Källa: Sociala System  Boendeformer 2023 2024 2025 HVB 146 142 120 Stödboende 403 426 395 Bostad med särskild service SoL och LSS 168 168 185 Försöks-/träningslägenheter 381 372 325 SHIS boende med stöd 33 105 Hem för vård och boende och hem för viss annan heldygnsvård Hem för vård och boende (HVB) och hem för viss annan heldygnsvård (HVH) är tillfälliga boendeformer som drivs i privat regi och som staden upphandlar via ramavtal. Syftet är att komplettera de boenden som erbjuds inom valfrihetssystemet då platstillgången är underdimensionerad. Under 2025 bodde 120 personer mellan 20–64 år på HVB eller HVH, vilket är en minskning med 22 personer från föregående år. Av de som bodde på HVB och HVH 2025 var 29 procent kvinnor och 71 procent män. Av de boende var 38 procent mellan 55 och 64 år. Stödboende Stödboende är en boendeform inom stadens valfrihetssystem. Det är ett mellanboende för personer som för närvarande inte klarar av att bo i egen lägenhet. Stöd ges på dagtid men inte på natten. Det finns även många stödboenden som inte ingår i valfrihetssystemet och dessa erbjuder varierande mycket stöd. Under 2025 hade 395 personer mellan 20 och 64 år insatsen stödboende. Det är en minskning med 31 personer jämfört med föregående år, varav 10 var män och 21 var kvinnor. Av de som bodde på stödboende var 28 procent kvinnor och 72 procent män. Av de 395 personerna var 30 procent mellan 55 och 64 år. Åldersgruppen 20–24 år utgjorde 5 procent. I tabell 8:11 redovisas antal personer som bodde på stödboende, uppdelat på kön och åldersgrupp. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 163 Socialpsykiatri Tabell 8:11 Antal personer mellan 20–64 år på stödboende inom socialpsykiatrin, uppdelat på kön och åldersgrupp, 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 6 15 21 25–34 år 17 52 69 35–44 år 28 71 99 45–54 år 26 63 89 55–64 år 35 82 117 Totalt i staden 112 283 395 Antalet stödboendeplaceringar är relativt jämnt fördelade mellan nämnderna. Av de som hade insatsen stödboende under 2025 bodde 204 personer på ett boende inom valfrihetssystemet och 192 personer på ett annat slags stödboende. Antalet personer som fått insatsen stödboende har minskat på boenden som inte ingår i valfrihetssystemet. Dessa är till exempel socialnämndens boenden för personer som befinner sig i en process ur hemlöshet. Förändringen innebär att majoriteten av alla personer med insats numera har ett stödboende inom valfrihetssystemet. 164 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 8:12 Antal personer mellan 20–64 år per nämnd som har insatsen stödboende, uppdelat på antal personer inom och utanför valfrihetssystemet, 2025 Källa: Sociala System  Nämnd Stödboende inom valfrihets systemet Stödboende, ej inom valfrihets systemet Järva 27 13 Hässelby-Vällingby 22 11 Bromma 8 10 Kungsholmen 10 4 Norra innerstaden 26 12 Södermalm 19 16 Enskede-Årsta-Vantör 16 7 Skarpnäck 19 11 Farsta 15 16 Hägersten-Älvsjö 12 14 Skärholmen 10 6 Enheten för hemlösa 20 72 Totalt i staden 204 192 Boende med stöd – SHIS Under 2024 särskildes SHIS boendeform Boende med stöd från övriga stöd boenden i verksamhetssystemet. Denna boendeform är avsedd för personer som på grund av psykisk eller fysisk ohälsa, eller andra skäl, behöver ett boende där personal från SHIS erbjuder stödinsatser. Under 2025 hade 105 personer inom socialpsykiatrin tillgång till denna insats, jämfört med 33 personer år 2024. Ökningen beror till viss del på att en del beslut registrerats om från stödboende till SHIS Boende med stöd. Antalet personer är relativt jämnt fördelad över åldrar men betydligt vanligare bland män än bland kvinnor, 78 män jämfört med 27 kvinnor. Bostad med särskilt stöd Bostad med särskilt stöd är en permanent boendeform inom stadens valfrihetssystem där stöd erbjuds dygnet runt. Under 2025 bodde 185 personer mellan 18–64 år i en bostad med särskilt stöd (både enligt SoL och LSS) vilket är en ökning med 17 personer jämfört med 2024. Av dessa var 36 procent kvinnor och 64 procent var män. Den över vägande delen, 49 procent, var i åldern 55–64 år. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 165 Socialpsykiatri Eftersom utbudet av bostäder med särskilt stöd inom valfrihetssystemet inte motsvarar stadens behov behöver nämnderna köpa platser på andra boenden. Under 2025 verkställdes 55 beslut utanför valfrihetssystemet, vilket motsvarar 30 procent av samtliga beslut om bostad med särskilt stöd. Bostad med särskilt stöd är en permanent boendeform, vilket innebär att personer bor kvar även efter 65-årsdagen. Hur många de är redovisas inte i denna rapport då ärendehandläggningen övergår till äldreomsorgen då en person fyller 65 år. Försöks- och träningslägenheter Försöks- och träningslägenheter är en resurs för personer som behöver stöd från socialtjänsten för att få, klara av och behålla ett eget boende. Svårigheterna kan till exempel vara en följd av psykisk funktionsnedsättning. Insatsen kombineras alltid med boendestöd. Under 2025 hade 325 personer insatsen försöks- eller träningslägenhet via socialpsykiatrin, vilket är en minskning med 47 personer jämfört med före gående år. Andelen kvinnor som bodde i försöks eller träningslägenhet under 2025 utgjorde 44 procent och andelen män utgjorde 56 procent. Antal personer med insatsen försöks- och träningslägenhet uppdelat på kön redovisas i tabell 8:12. I de övriga boendeinsatserna ökar andelen individer med stigande ålder. När det gäller försöks- och träningslägenheter är gruppen mellan 25–34 år störst i förhållande till andra åldersgrupper. Tabell 8:13 Antal personer mellan 20–64 år med insatsen försöks- eller träningslägenhet inom socialpsykiatrin, uppdelat på kön och åldersgrupp 2025 Källa: Sociala System  Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt 20–24 år 13 5 18 25–34 år 48 38 86 35–44 år 33 50 83 45–54 år 16 44 60 55–64 år 34 44 78 Totalt i staden 144 181 325 166 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Förmedling av boenden I slutet av 2025 fanns 18 stödboenden inom valfrihetssystemet, 3 drevs i privat regi, 1 på entreprenad och övriga i stadens regi. I slutet av året fanns 12 boenden med särskilt stöd inom Stockholms stads valfrihetssystem varav 11 drevs i stadens regi och ett på entreprenad. Boenden inom valfrihetssystemet förmedlas centralt genom socialnämnden. Antalet personer som köar till bostad med särskilt stöd har minskat under det senaste året. I slutet av 2025 stod 66 personer i kö jämfört med 81 personer ett år tidigare. Antalet förmedlade lägenheter ökade från 12 förmedlingar 2024 till 32 förmedlingar 2025. En förklaring är att ett nytt boende med 13 platser öppnade i Järva stadsdelsnämnd under 2025. När det gäller stödboende stod 49 personer i kö under slutet av 2025, vilket är en minskning med 16 personer jämfört med samma tidpunkt år 2024. Under 2025 förmedlades 63 lägenheter till personer som stöd i kö till stödboenden, vilket signalerar att omsättningen är relativt hög. Inom stödboende tillkom det 15 nya lägenheter under 2025 då en privat utförare utökat sitt bestånd. Resultatindikator om förbättrad situation Indikatorn för socialpsykiatrin i hela staden är 79, vilket betyder att 79 procent av de personer som träffat sin handläggare för uppföljning under april och maj 2025 tycker att insatserna från socialtjänsten har förbättrat deras situation. När resultatet delas upp efter kön syns en skillnad. Indikatorn för kvinnor är 85 och för män 73. Resultaten per stadsdelsnämnd redovisas i tabell 8:13. Antalet respondenter är i en del fall litet varför tolkning av dessa resultat bör göras med försiktighet. Tabell 8:14 Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/insatserna de fått från socialtjänsten 2025 Källa: Enkätundersökning till brukare inom socialpsykiatrin under april och maj månad av indikator “Andel personer som själv upplever att de får en förbättrad situation av insatsen/ insatserna de fått från socialtjänsten”, 2025 * Nämnd Socialpsykiatri Indikator Socialpsykiatri Antal svar Järva 78 23 Hässelby-Vällingby 87 47 Bromma 81 27 Kungsholmen 85 20 Norra Innerstaden 82 45 Södermalm 100 5 Enskede-Årsta-Vantör 79 14 Skarpnäck 58 12 Farsta 71 17 Hägersten-Älvsjö 87 23 Skärholmen * * Socialnämnden, område hemlöshet 50 14 Totalt i staden 79 248 *Antal under 4 personer redovisas ej  Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 167 Funktionsnedsättning 9 Funktionsnedsättning 9. Funktionsnedsättning Socialtjänstrapport 2025 168 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Funktionsnedsättning Sammanfattning • Det totala antalet personer som fick insatser enligt LSS och/eller SoL har ökat från föregående år. • Antalet personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet efter uppnådd pensionsålder ökade för första gången på fem år. • Färre personer fick kommunalt bostadstillägg för personer med funktionsnedsättning (KBF) jämfört med föregående år, men den totala utbetalda summan var högre. Om statistiken Insatser enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387), (LSS) ges inom verksamhetsområdena funktionsnedsättning, socialpsykiatri och äldreomsorg. I detta kapitel redovisas alla LSS-insatser som ges i Stockholms stad oavsett ålder eller verksamhetsområde. Insatser enligt Socialtjänstlagen (SoL) som redovisas i detta kapitel avser endast insatser för personer med funktionsnedsättning i åldern 0–64 år. Personer med psykisk funktionsnedsättning betraktas som en egen målgrupp i staden. Insatser enligt SoL för denna målgrupp redovisas i kapitel 8 som avser socialpsykiatri. Majoriteten av statistiken i detta kapitel utgår från mätdatumet första oktober 2025 då Socialstyrelsen gör sin insamling och sammanställning av nationell LSS-statistik. Så långt det är möjligt används Stockholms stads underlag till Socialstyrelsens LSS-statistik. Där andra villkor för redovisad statistik gäller, anges detta för respektive tabell. Insatser, biståndets omfattning och utformning Under 2025 hade 5 208 personer stöd enligt LSS. Det är 224 fler än året innan. Totalt fick 2 737 personer bistånd enligt SoL. Det är en ökning med 180 personer jämfört med föregående år. År 2025 hade 779 personer insatser enligt båda lagrummen. Det är 40 färre än året innan. Sammantaget fick 364 fler personer insatser enligt LSS och/eller SoL jämfört med året innan. I december 2025 hade 1 069 personer beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (2010:110), (SFB) från Försäkringskassan. Det är 19 fler än året innan. Kommunen betalar för de första 20 assistanstimmarna per vecka för varje person som har sådan ersättning. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 169 Funktionsnedsättning Tabell 9:1 visar hur många kvinnor och män som fått insatser enligt respektive lagrum de senaste tre åren. Fördelningen mellan könen år 2025 är ungefär densamma som året innan. Fler män än kvinnor fick insatser enligt LSS och SFB. När det gäller insatser enligt SoL var skillnaden mindre, men något fler kvinnor än män fick sådana insatser. Tabell 9:1 Antal personer med insats enligt LSS, SoL respektive SFB per lagrum, samt fördelning mellan kvinnor och män, 2023–2025 Källa: Sociala system  *Avser nettovärdet, det vill säga individer med insats enligt endast LSS, endast SoL, eller både LSS och SoL **Källa Försäkringskassan, december 2025  Under 2025 fick 5 208 personer i Stockholms stad insatser enligt LSS och 2 737 personer fick insatser enligt SoL. Det var 779 personer som fick insatser enligt både LSS och SoL. Antalet personer varierar mellan nämnderna. Socialnämnden hade minst antal personer med beviljade insatser. Inom socialnämnden handlar det om två verksamheter: Enheten bedömning och förmedling samt Området hemlöshet. I alla nämnder förutom två ökade antalet personer som fick insatser enligt LSS jämfört med föregående år. Däremot minskade antalet personer som fick insatser enligt SoL eller både LSS och SoL i de flesta nämnder. I tabell 9:2 redovisas fördelningen av ärenden utifrån respektive lagstiftning fördelat på kön och nämnd för 2025. personer erhöll insatser under 2025, varav 5 208 enligt LSS, 2 737 enligt SoL och 779 enligt både LSS och SoL 8 724 Lagrum 2023 2024 2025 Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt LSS* 39 61 4 874 39 61 4 984 39 61 5 208 S o L* 55 45 2 514 54 46 2 557 55 45 2 737 Både LSS och SoL* 48 52 744 49 51 819 48 52 779 SFB** 43 57 1 053 42 58 1 050 43 57 1 069 170 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:2 Antal personer med insats enligt LSS och SoL per nämnd, samt fördelning mellan kvinnor och män, 2025 Källa: Sociala system  *Avser nettovärdet, det vill säga individer med insats enligt endast LSS, SoL, eller både LSS och SoL Uppgiften går ej att beräkna  Den största andelen av de som fick insatser enligt LSS, 46 procent, var mellan 30–64 år. Minst andel, 7 procent, var 65 år eller äldre. I alla åldersgrupper var det fler pojkar och män än flickor och kvinnor som fick stöd enligt LSS, vilket framgår av figur 9:1. En förklaring kan vara att vissa diagnoser är vanligare hos män, till exempel intellektuell funktionsnedsättning och autism. Dessa diagnoser är kopplade till personkretsen i LSS (grupp 1) och därmed också rätten till stöd enligt LSS. 1 1 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2024 – Socialstyrelsen Nämnd LSS* SoL* Både LSS & SoL* Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Kvinnor (%) Män (%) Antal totalt Järva 39 61 686 53 47 318 41 59 73 Hässelby-Vällingby 33 67 537 56 44 277 56 44 108 Bromma 41 59 333 59 41 192 51 49 57 Kungsholmen 35 65 213 64 36 126 58 42 33 Norra Innerstaden 43 57 425 50 50 202 40 60 55 Södermalm 40 60 523 55 45 324 48 52 56 Enskede-Årsta- Vantör 42 58 626 52 48 294 51 49 95 Skarpnäck 39 61 309 55 45 187 51 49 63 Farsta 41 59 440 57 43 301 50 50 101 Hägersten-Älvsjö 40 60 735 56 44 307 45 55 86 Skärholmen 36 64 351 59 41 179 35 65 52 Socialnämnden 33 67 30 13 87 30 . . 0 Totalt i staden 39 61 5 208 55 45 2 737 48 52 779 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 171 Funktionsnedsättning Figur 9:1 Andel (%) personer med insats enligt LSS, fördelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala system  2 8 7 2 0 3 4 0 6 1 3 1 0 26 4 6 0 8 2 1 1 8 4 6 7 1 00 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 % 0 - 1 2 å r 1 3 - 2 1 år 2 2 - 2 9 å r 3 0 - 6 4 å r 6 5 + å r T o t a l t i s t a d e n K v i nno r / F l i c k o r M än / P o jk a r T o t a l t i s t a d e n När det gäller insatser enligt SoL är det ungefär lika många kvinnor som män som får stöd, men det finns vissa skillnader. Fler kvinnor än män fick stöd i åldrarna 22–29 år och 30–64 år. Den största skillnaden mellan könen fanns i åldersgruppen 30–64 år, precis som de senaste åren. Insatser enligt SoL ges främst till vuxna med funktionsnedsättning. En möjlig förklaring är att barn med funktionsnedsättning, som har behov av insatser från socialtjänsten, ofta omfattas av LSS och därför får stöd enligt den lagen i stället. Av figur 9:2 framgår att de flesta som fick insatser enligt SoL var mellan 30 och 64 år (86 procent). Endast 2 procent var 65 år eller äldre. Anledningen är att personer som fyller 65 år och behöver insatser enligt SoL oftast överförs till äldreomsorgen. De få ärenden som finns kvar inom området funktionsnedsättning gäller troligen personer som ännu inte har hunnit föras över till äldreomsorgen. 172 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Figur 9:2 Andel (%) personer med insats enligt SoL, fördelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala system  0 1 5 4 6 1 5 3 0 1 4 4 0 1 4 7 0 3 9 86 2 1 00 0 % 2 0 % 4 0 % 6 0 % 8 0 % 1 0 0 % 0 - 1 2 å r 1 3 - 2 1 år 2 2 - 2 9 å r 3 0 - 6 4 å r 6 5 + å r T o t a l t i s t a d e n K v i nno r / F l i c k o r M än / P o jk a r T o t a l t i s t a d e n Insatser enligt LSS I Stockholms stad handläggs ansökningar om insatser enligt LSS i de elva stadsdelsnämnderna och av socialnämnden. Med socialnämnden menas här Enheten bedömning och förmedling. LSS har tio definierade insatser av vilka hälso- och sjukvården ansvarar för den första insatsen (rådgivning och annat personligt stöd) och socialtjänsten för de nio övriga insatserna. Personkrets enligt LSS Stöd enligt LSS ges till personer som tillhör någon av lagens tre personkretsar och som har behov av lagens insatser som inte är ordnat på annat sätt. LSS är en rättighetslag som ska säkerställa goda levnadsvillkor för den enskilde, medan SoL är en ramlag som ska säkerställa skäliga levnads förhållanden. Om en person kan få samma insats enligt både LSS och SoL ska information ges om möjligheten att söka stödet enligt LSS. LSS tar inte bort de rättigheter som en person kan ha enligt andra lagar, till exempel SoL eller hälso- och sjukvårdslagen. Verkställda beslut enligt LSS Antalet verkställda LSS-beslut har ökat jämfört med förra året. År 2024 var det 8 267 beslut och år 2025 var det 8 463 beslut.2 Det är en ökning med 196 beslut. Samtidigt har antalet verkställda beslut minskat inom fem av nio insatser. Den största ökningen finns inom daglig verksamhet, som har ökat med 190 verkställda beslut jämfört med förra året. Den näst största ökningen gäller bostad med särskild service för vuxna, som har ökat med 41 verkställda beslut. Det är också dessa två insatser som har flest verkställda beslut. Daglig verksamhet hade 3 507 beslut och bostad med särskild service för vuxna hade 1 856 beslut. 2 Verkställda beslut innebär att ett fattat beslut om insats genomförs. Beslut enligt SoL/LSS ska verkställas inom 3 månader. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 173 Funktionsnedsättning Korttidsvistelse och ledsagarservice är de två insatser som minskade mest, även om minskningen är liten. Korttidsvistelse minskade med 17 verkställda beslut och ledsagarservice minskade med 11 verkställda beslut jämfört med förra året. Efter tre år med färre beslut ökade antalet verkställda beslut år 2025 för bostad med särskild service för barn och ungdomar. Ökningen var liten, från 61 till 64 beslut, alltså tre fler än året innan. Fördelningen mellan könen var ojämn när det gäller verkställda LSS-beslut. Fler pojkar och män än flickor och kvinnor hade verkställda beslut inom samtliga insatser. Precis som tidigare år var skillnaderna mellan könen minst för kontaktperson och personlig assistans, och störst för avlösarservice och bostad med särskild service för barn och ungdomar. Tabell 9:3 visar antal verkställda beslut enligt LSS uppdelat på insats och kön, oavsett ålder. En person kan ha beslut om flera insatser samtidigt. Tabell 9:3 Antal verkställda beslut enligt LSS per insats totalt och uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  *Barn och unga definieras som personer upp till och med 23 år  Personlig assistans Med personlig assistans enligt LSS avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov så som andning, personlig hygien och måltider. År 2025 hade 175 vuxna personer beslut om personlig assistans. Det var 13 färre än året innan. Antalet vuxna med beslut om personlig assistans varierade mellan stadsdelsnämnderna, från fem till 47 personer. Precis som tidigare år fick kvinnor i genomsnitt fler assistanstimmar per månad än män. Kvinnor fick i snitt 196 timmar per månad, medan män fick 190 timmar, vilket framgår av tabell 9:4. Pojkar och män hade fler verkställda beslut än flickor och kvinnor inom samtliga LSS-insatser år 2025 Insats 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Personlig assistans 121 137 258 127 132 259 119 137 256 Ledsagarservice 302 402 704 325 403 728 316 401 717 Kontaktperson 221 242 463 230 249 479 227 259 486 Avlösarservice 131 356 487 112 323 435 107 321 428 Korttidsvistelse 246 397 643 239 397 636 242 377 619 Korttidstillsyn 162 331 493 170 367 537 185 345 530 Bostad med särskild service för barn/ ungdomar* 23 55 78 17 44 61 19 45 64 Bostad med särskild service för vuxna 719 1 035 1 754 750 1 065 1 815 756 1 100 1 856 Daglig verksamhet 1 318 1 826 3 144 1 413 1 904 3 317 1 491 2 016 3 507 Totalt i staden 3 243 4 781 8 024 3 383 4 884 8 267 3 462 5 001 8 463 174 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:4 Antal vuxna personer med beslut om personlig assistans enligt LSS per stadsdelsnämnd samt genomsnittligt antal beviljade timmar uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  Uppgiften går ej att beräkna  År 2025 hade 81 barn och ungdomar beslut om personlig assistans. Det var 10 fler än året innan. Antalet varierade mellan stadsdelsnämnderna, från 0 till 16 personer. Av tabell 9:5 framgår att flickor fick i genomsnitt fler timmar per månad än pojkar under 2025. De senaste åren har det varierat mellan flickor och pojkar vem som fått flest timmar. År 2025 var skillnaden större än tidigare år – den var 25 timmar. Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Genomsnittligt antal beviljade timmar Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar Antal personer Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Järva 198 184 43 180 150 49 172 143 47 Hässelby-Vällingby 101 139 11 122 143 10 88 166 8 Bromma 199 62 7 183 430 8 216 . 5 Kungsholmen 258 200 6 368 282 6 227 157 6 Norra Innerstaden 186 212 13 196 229 15 231 214 18 Södermalm 312 252 15 281 244 20 291 237 16 Enskede-Årsta- Vantör 274 223 26 193 218 24 190 236 26 Skarpnäck 198 137 11 220 139 8 215 142 8 Farsta 157 84 10 176 145 6 176 135 6 Hägersten-Älvsjö 129 240 17 138 260 18 143 242 16 Skärholmen 139 262 18 228 233 24 161 202 19 Totalt i staden 211 195 177 205 201 188 196 190 175 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 175 Funktionsnedsättning Tabell 9:5 Antal barn/ungdomar** med beslut om personlig assistans enligt LSS per stadsdelsnämnd samt genomsnittligt antal beviljade timmar per månad uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala system  * Antal under 4 redovisas ej  **Barn och ungdomar definieras som personer upp till och med 17 år  Uppgifft saknas och går inte att beräkna  Bostad med särskild service för vuxna Bostad med särskild service enligt LSS verkställs i gruppbostad eller service - bostad. Gruppbostad är till för personer med så pass omfattande tillsyns- och omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. En servicebostad består av fullvärdiga lägenheter som är geografiskt samlade i samma bostadsområde. Dygnet-runt-stöd med en fast personalgrupp finns och den enskilde ska erbjudas stöd i den egna lägenheten utifrån sitt behov. Behovet av bostad med särskild service har inte kunnat tillgodoses inom stadens befintliga verksamheter under flera års tid. Långa byggprocesser och svårighet att matcha behov med utbyggnadstakt är några förklaringar. För att snabbare tillgodose behovet av bostäder med särskild service och minska beroendet av nyproduktion pågår även ett aktivt arbete med att möjliggöra ombyggnads projekt i befintliga fastigheter. Sedan förra året har antalet personer som bor i bostad med särskild service för vuxna ökat med 41. Totalt bor nu 1 856 vuxna i en sådan bostad. De flesta har fått sitt boende i en verksamhet inom stadens valfrihetssystem. Eftersom staden inte kan möta hela behovet måste stadsdelsnämnderna ibland teckna individuella avtal med privata aktörer utanför valfrihetssystemet. Socialförvaltningen ser inom en tioårsperiod en brist på grupp- och servicebostäder enligt LSS för personer med särskilda behov. Det kan till exempel gälla bostäder för personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism som också har andra diagnoser, personer med förvärvad hjärnskada eller yngre personer med demens. Stadsdelsnämnderna ser utmaningar i att målgruppen som bor på bostad med särskild service blir allt äldre Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Genomsnittligt antal beviljade timmar per månad Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar per månad Antal personer Genomsnittligt antal beviljade timmar per månad Antal personer Flickor (Mv) Pojkar (Mv) Totalt Flickor (Mv) Pojkar (Mv) Totalt Flickor (Mv) Pojkar (Mv) Totalt Järva 89 98 11 118 84 16 167 112 16 Hässelby-Vällingby 33 76 4 80 64 5 148 142 7 Bromma 185 87 6 214 87 5 183 127 6 Kungsholmen 94 190 * . . * . . 0 Norra Innerstaden 255 186 9 257 171 8 294 187 5 Södermalm 167 165 5 344 247 * 389 296 8 Enskede-Årsta- Vantör 127 136 10 181 76 6 235 87 4 Skarpnäck . 45 * 130 121 * 138 70 5 Farsta 172 154 7 95 161 7 171 144 6 Hägersten-Älvsjö 161 227 11 223 164 9 201 174 12 Skärholmen 287 239 15 102 377 9 88 156 12 Totalt i staden 174 167 81 156 157 71 183 158 81 176 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:6 beskriver fördelningen av antal verkställda beslut om bostad med särskild service enligt LSS uppdelat på typ av bostad samt fördelning mellan könen. De flesta besluten, 68 procent, gällde gruppbostad. Precis som tidigare år var det fler män än kvinnor som hade verkställda beslut om bostad med särskild service, både i gruppbostad och servicebostad. Tabell 9:6 Antal personer som bor på bostad med särskild service för vuxna enligt LSS, uppdelat på typ av bostad samt kvinnor och män, 2025 Källa: Sociala system  Typ av bostad Andel kvinnor (%) Andel män (%) Totalt antal Gruppbostad 41 59 1 256 Servicebostad 41 59 589 Uppgift saknas 27 73 11 Totalt i staden 41 59 1 856 I Stockholms stad får personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS bo kvar där även efter att de har nått pensionsåldern. De förs alltså inte över till äldreomsorgen. År 2025 fanns, vilket framgår av tabell 9:7, totalt 165 personer som var 69 år eller äldre och hade denna typ av bostad. Av dem var 68 kvinnor och 97 män. Det är två fler än året innan. Alla nämnder hade personer i denna grupp, och antalet varierade mellan 6 och 25 personer. Tabell 9:7 Antal personer från 69 år med verkställt beslut om bostad med särskild service (LSS) uppdelat på nämnd och kön, 2025 Källa: Sociala system  Nämnd Kvinnor Män Totalt Järva 13 12 25 Hässelby-Vällingby 6 13 19 Bromma * * 7 Kungsholmen * * 8 Norra Innerstaden 4 8 12 Södermalm 6 14 20 Enskede-Årsta-Vantör * * 10 Skarpnäck 7 9 16 Farsta * * 6 Hägersten-Älvsjö 10 12 22 Skärholmen * * 8 Socialnämnden 5 7 12 Totalt i staden 68 97 165 * Antal under 4 redovisas ej  Merparten av besluten om bostad med särskild service verkställs i gruppbostad Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 177 Funktionsnedsättning Daglig verksamhet Insatsen daglig verksamhet har som syfte att bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktighet i samhället. Den som omfattas av LSS personkrets 1 eller 2 och är i yrkesverksam ålder, saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig har rätt till daglig verksamhet. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom 2014 fastställt att yrkesverksam ålder i bestämmelsen om daglig verksamhet motsvarar förvärvsarbete fram till normal pensionsålder, vilket enligt HFD motsvarar tiden för rätt att kvarstå i anställning. 3 Från 1 januari 2023 höjdes rätten att kvarstå i anställning till 69 år. Tabell 9:8 visar att 3 507 personer hade daglig verksamhet år 2025. Av dessa var 43 procent kvinnor och 57 procent män. Daglig verksamhet är vanligast bland personer i åldern 25–34 år, där 1 140 personer ingick. År 2025 hade också 49 personer i åldern 15–19 år daglig verksamhet. Tabell 9:8 Antal personer med daglig verksamhet enligt LSS, fördelat på åldersgrupp och kön, 2025 Källa: Sociala system  Åldersgrupp Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden 15–19 år 22 27 49 20–24 år 221 312 533 25–34 år 474 666 1 140 35–44 år 328 471 799 45–54 år 234 260 494 55–64 år 160 220 380 65–68 år 46 52 98 69+ år 6 8 14 Totalt i staden 1 491 2 016 3 507 I Stockholms stad är utgångspunkten att daglig verksamhet inte beviljas efter att den enskilde uppnått den normala pensionsåldern. Personer som uppnått pensionsålder kan dock, efter en individuell bedömning som görs av den aktuella stadsdelsnämnden, fortsatt beviljas daglig verksamhet om det krävs för att motverka passivisering och isolering. År 2025 var det 14 personer som hade kvar insatsen daglig verksamhet när de hade fyllt 69 år. Det är fler än året innan, då var det färre än fyra. Antal verkställda beslut enligt LSS per stadsdelsnämnd Tabell 9:9 visar hur antalet verkställda beslut för insatserna personlig assistans, daglig verksamhet, avlösarservice, bostad med särskild service, kontaktperson och ledsagarservice är fördelade per 10 000 invånare och stadsdelsnämnd. Daglig verksamhet är den insats som har högst antal verkställda beslut per 10 000 invånare i samtliga stadsdelsnämnder. Personlig assistans är den insats som totalt sett har lägst antal verkställda beslut per 10 000 invånare, tätt följd av insatserna avlösarservice och kontaktperson. 3 HFD 2014 ref 41 178 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:9 Antal verkställda beslut enligt LSS per 10 000 invånare efter stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala System och SCB  Insatser enligt SoL I Stockholms stad handläggs ansökningar om insatser enligt SoL av de elva stadsdelsnämnderna och av socialnämnden. Med socialnämnden menas här gruppen för bedömning och förmedling samt område hemlöshet. Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning beviljas bland annat insatserna avlösning, boendestöd, bostad med särskild service, dagverksamhet, hemtjänst, kontaktperson, korttidsvistelse för barn och unga, korttidsboende vuxna, ledsagning och trygghetslarm enligt SoL. Verkställda beslut enligt SoL Under det senaste året ökade antalet verkställda beslut enligt SoL med 221 beslut. Antalet gick från 4 284 beslut år 2024 till 4 505 beslut år 2025. Flest verkställda beslut gällde boendestöd (1 764 beslut) och hemtjänst (1 310 beslut). Minst verkställda beslut gällde korttidsvistelse barn och unga (6 beslut) och dagverksamhet (12 beslut). Av de tio insatserna ökade hälften i antal beslut. För de insatser som minskade var minskningen liten, förutom för korttidsvistelse för barn och unga, som minskade med 40 procent. Den insats som ökade mest var korttidsboende för vuxna, med 14 procent ökning. Till skillnad från verkställda beslut enligt LSS, där män hade flest beslut, hade kvinnor flest verkställda beslut inom de flesta insatserna enligt SoL. Noterbart är att inom alla tre boendeinsatser hade fler män än kvinnor beslut om insatsen. I tabell 9:10 redovisas antal verkställda beslut enligt SoL per insats, totalt och uppdelat på kön. En person kan ha beslut om flera insatser samtidigt. Kvinnor hade fler verkställda beslut än män inom merparten av insatserna enligt SoL Stadsdels- nämnd Personlig assistans Daglig verksamhet Avlösar- service Bostad med särskild service Kontakt- person Ledsagar- service Järva 7 45 6 22 3 11 Hässelby- Vällingby 2 52 4 20 9 9 Bromma 1 33 2 17 3 2 Kungsholmen 1 24 2 15 2 3 Norra Innerstaden 1 18 2 14 3 3 Södermalm 2 26 3 17 4 5 Enskede-Årsta- Vantör 3 40 4 20 8 8 Skarpnäck 3 47 4 24 8 12 Farsta 2 49 8 26 7 12 Hägersten- Älvsjö 2 33 8 20 4 10 Skärholmen 8 57 8 29 12 16 Totalt i staden 3 35 4 19 5 7 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 179 Funktionsnedsättning Tabell 9:10 Antal verkställda beslut enligt SoL per insats, totalt och uppdelat på kön, 2023–2025 Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  **Barn och unga definieras som personer upp till och med 17 år  Boendestöd Boendestöd är en social och praktisk stödinsats som syftar till att stärka den enskildes förmåga att hantera sitt vardagsliv både inom och utanför det egna hemmet. Boendestöd kan exempelvis beviljas till personer med psykisk, neuropsykiatrisk, intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning som har behov av stöd för att upprätthålla och/eller utveckla resurser och färdigheter. Antalet verkställda beslut om boendestöd har ökat i staden de senaste åren. Detta stämmer överens med nationell statistik från Socialstyrelsens lägesrapport 2025.4 Tabell 9:11 visar att 1 757 personer hade boendestöd år 2025, vilket motsvarar 20 procent av målgruppen. Av dessa var 52 procent kvinnor och 48 procent män. Boendestöd var vanligast i åldersspannet 35–44 år. 4 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2025 – Socialstyrelsen Insats 2023 2024 2025 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Avlösning 9 7 16 7 14 21 10 9 19 Boendestöd 769 755 1 524 814 776 1 590 910 854 1 764 Bostad med särskild service 35 29 64 31 30 61 27 40 67 Dagverksamhet * * 13 * * 14 6 6 12 Hemtjänst 710 534 1 244 717 577 1 294 738 572 1 310 Kontaktperson 35 16 51 45 18 63 37 21 58 Korttidsvistelse barn/unga** * * 10 * * 10 0 6 6 Korttidsboende vuxna 18 17 35 6 22 28 8 24 32 Ledsagning 182 146 328 191 150 341 217 161 378 Trygghetslarm 459 375 834 481 381 862 471 388 859 Totalt i staden 2 226 1 893 4 119 2 300 1 984 4 284 2 424 2 081 4 505 180 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Boendestöd var vanligast i åldersspannet 35–44 år Tabell 9:11 Antal personer med boendestöd totalt, fördelat på åldersgrupp och kön, 2023–2025 *Antal under 4 redovisas ej  Tabell 9:12 visar att det finns vissa skillnader mellan nämnderna i hur många timmar boendestöd som ges per månad. I genomsnitt ligger det mellan 7 och 10 timmar. Fördelningen mellan kvinnor och män i staden är nästan jämn. Kvinnor fick i genomsnitt 9 timmar per månad och män 8 timmar. Tidigare år fick både kvinnor och män i genomsnitt 9 timmar per månad. Tabell 9:12 Antal boendestödstimmar totalt, per månad och stadsdelsnämnd i genomsnitt, totalt och uppdelat på kvinnor och män, 2023–2025 Källa: Sociala System  Insats 2023 2024 2025 Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden Kvinnor/ Flickor Män/ Pojkar Totalt i staden 15–19 år * * 9 7 10 17 7 7 14 20–24 år * * 121 76 59 135 82 63 145 25–34 år 184 186 370 188 189 377 222 203 425 35–44 år 205 189 394 206 194 400 234 232 466 45–54 år 164 151 315 181 153 334 182 173 355 55–64 år 148 160 308 154 168 322 180 172 352 Totalt i staden 767 750 1 517 812 773 1 585 907 850 1 757 Stadsdels- nämnd 2023 2024 2025 Boendestöd timmar/månad (medelvärde) Boendestöd timmar/månad (medelvärde) Boendestöd timmar/månad (medelvärde) Kvinnor (mv) Män (mv) Totalt (mv) Kvinnor (mv) Män (mv) Totalt (mv) Kvinnor (mv) Män (mv) Totalt (mv) Järva 7 7 7 7 7 7 8 7 7 Hässelby- Vällingby 7 7 7 7 7 7 7 7 7 Bromma 9 8 9 8 7 8 7 7 7 Kungsholmen 10 10 10 9 8 8 8 8 8 Norra innerstaden 10 9 10 10 9 10 10 8 9 Södermalm 9 8 8 8 7 7 8 8 8 Enskede-Årsta- Vantör 10 10 10 10 10 10 10 10 10 Skarpnäck 10 10 10 11 10 10 10 9 10 Farsta 12 11 12 10 10 10 10 9 10 Hägersten- Älvsjö 10 10 10 9 9 9 8 9 8 Skärholmen 11 10 10 11 10 10 9 9 9 Totalt i staden 9 9 9 9 9 9 9 8 9 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 181 Funktionsnedsättning Antal verkställda beslut per stadsdelsnämnd Tabell 9:13 visar hur antalet verkställda beslut för insatserna boendestöd, hemtjänst, trygghetslarm, ledsagning samt bostad med särskild service är fördelade per 10 000 invånare och stadsdelsnämnd. Boendestöd är den insats som totalt sett har högst antal verkställda beslut per 10 000 invånare. Lägst antal verkställda beslut har insatsen bostad med särskild service. Tabell 9:13 Antal verkställda beslut enligt SoL per 10 000 invånare efter stadsdelsnämnd, 2025 Källa: Sociala System och SCB  Stadsdelsnämnd Boende- stöd Hem- tjänst Trygghets- larm Led- sagning Bostad med särskild service Järva 18 21 12 5 0 Hässelby- Vällingby 29 16 12 4 1 Bromma 17 10 5 1 1 Kungsholmen 10 11 5 2 1 Norra innerstaden 8 6 4 1 1 Södermalm 12 12 8 6 1 Enskede-Årsta- Vantör 18 13 12 4 0 Skarpnäck 33 17 13 5 0 Farsta 37 19 12 10 1 Hägersten- Älvsjö 17 10 7 1 1 Skärholmen 29 23 17 8 1 Totalt i staden 18 13 9 4 1 Insatser som kan ges antingen enligt LSS eller SoL inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning Ledsagarservice och ledsagning Ledsagning är en insats som syftar till att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att vara delaktiga i samhällslivet. Insatsen beviljas antingen enligt LSS (ledsagarservice) eller enligt SoL (ledsagning). I Stockholms stads riktlinjer beskrivs vad insatsen kan innehålla utifrån den enskildes behov och önskemål. Ledsagarservice och ledsagning beviljas i antal timmar per månad. Stadens inriktning är att bedömningen ska vara densamma oavsett om ledsagning ges enligt SoL eller ledsagarservice enligt LSS. Tabell 9:14 visar att 717 personer fick ledsagarservice enligt LSS och 378 personer fick ledsagning enligt SoL under 2025. Antalet personer som fick insatsen varierade mellan nämnderna. För ledsagarservice enligt LSS var antalet mellan 18 till 124 personer. För ledsagning enligt SoL var antalet mellan 7 till 82 personer. Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per månad är nästan oförändrat jämfört med föregående år, både för ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL. Men för ledsagning enligt SoL har genomsnittet minskat från 12 till 11 timmar per månad för både kvinnor och män. 182 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:14 Antal personer med beslut om ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL per stadsdelsnämnd, samt genomsnittligt antal beviljade timmar uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System samt uppgifter till Socialstyrelsen (LSS)  Stadsdels- nämnd LSS SoL Antal timmar Antal personer Antal timmar Antal personer Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Järva 10 12 107 9 10 45 Hässelby- Vällingby 10 12 69 10 10 29 Bromma 16 12 18 10 19 7 Kungsholmen 11 12 18 15 15 17 Norra Innerstaden 17 16 44 15 12 15 Södermalm 12 12 62 10 9 82 Enskede-Årsta- Vantör 12 11 88 11 10 47 Skarpnäck 14 12 55 12 13 24 Farsta 12 12 72 13 13 64 Hägersten- Älvsjö 11 11 124 12 13 17 Skärholmen 12 11 60 9 13 31 Totalt i staden 12 12 717 11 11 378 *Antal under 4 redovisas ej  Avlösarservice och avlösning Avlösning innebär att en person tillfälligt tar över omvårdnaden av en person så att anhöriga eller andra närstående kan få avlastning. Insatsen kan beviljas enligt LSS (avlösarservice) eller enligt SoL (avlösning). Insatsen ska anpassas efter den enskildes behov och önskemål och med stor flexibilitet. Insatsen beviljas som ett visst antal timmar per månad. Avlösning enligt SoL kan ges till barn och ungdomar som har ett stort behov av omvårdnad och tillsyn men som inte tillhör LSS personkrets. Insatsen kan också ges till vuxna personer som får vård och hjälp av anhöriga i hemmet. År 2025 fick fler personer avlösning enligt LSS (428 personer) än enligt SoL (19 personer). Antalet personer med insatsen enligt LSS minskade med 7 personer från år 2024 till 2025. Antalet med insatsen enligt SoL minskade med 2 personer under samma period. Kvinnor och män fick i genomsnitt lika många timmar avlösarservice enligt LSS per månad, 11 timmar vardera. För avlösning enligt SoL minskade det genomsnittliga antalet timmar för kvinnor men ökade för män. År 2025 fick kvinnor i genomsnitt 20 timmar per månad (26 timmar år 2024) och män tolv timmar per månad (11 timmar år 2024). Antalet personer som fick insatsen enligt LSS eller SoL varierade mellan nämnderna, se tabell 9:15. Antalet personer som fick avlösarservice eller avlösning år 2025 minskade med nio jämfört med 2024 9 personer Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 183 Funktionsnedsättning Tabell 9:15 Antal personer med beslut om ledsagarservice enligt LSS och ledsagning enligt SoL per stadsdelsnämnd, samt genomsnittligt antal beviljade timmar uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System samt uppgifter till Socialstyrelsen (LSS)  Stadsdels- nämnd LSS SoL Antal timmar Antal personer Antal timmar Antal personer Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Kvinnor (Mv) Män (Mv) Totalt Järva 9 11 61 8 . * Hässelby- Vällingby 10 11 34 6 20 * Bromma 8 7 17 . . 0 Kungsholmen 11 13 15 . . 0 Norra Innerstaden 11 15 29 16 12 * Södermalm 13 13 36 56 11 4 Enskede-Årsta- Vantör 11 11 37 8 . * Skarpnäck 11 11 18 . . 0 Farsta 14 12 49 15 8 * Hägersten- Älvsjö 13 11 100 8 9 5 Skärholmen 13 11 32 . 16 * Totalt i staden 11 11 428 20 12 19 *Antal under 4 redovisas ej  Värden som ej går att beräkna redovisas med en punkt  Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice samt kontaktperson Socialnämnden har under 2025, tillsammans med stadsdelsnämnderna, samlat och följt statistik över antal ansökningar, beslut och avslag avseende ledsagning, ledsagarservice och biträde av kontaktperson i syfte att säkerställa likställigheten. Beslut och domar i enskilda ärenden Totalt fick staden in 1 430 ansökningar, varav 909 avsåg ansökningar om ledsagning och ledsagarservice och 521 avsåg kontaktperson. 48 procent av ansökningarna gjordes av kvinnor och 52 procent av män. Den totala andelen avslag för ledsagning, ledsagarservice och kontaktperson minskade från 10 procent år 2024 till 9 procent år 2025. Andelen avslag för ansökningar om kontaktperson ökade från 16 till 18 procent jämfört med året innan. Ansökningar om kontaktperson fick också oftare avslag än ansökningar om ledsagning och ledsagarservice. Tabell 9:16 visar det totala antalet beslut som fattades i Stockholms stad under 2025 om ledsagning, ledsagarservice och kontaktperson. Tabellen visar både hur många beslut som fattades för varje insats och hur många som blev bifall, delavslag eller avslag. För insatsen kontaktperson ingick inte delavslag i datainsamlingen. Det beror dels på att delavslag i sådana ärenden bedöms vara ovanliga, dels på att ansökningarnas utformning var svår att standardisera. Andelen domar som går emot stadens beslut är få, endast fyra stycken 184 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:16 Beslut och domar i enskilda ärenden, per insats, 2025 Källa: Stadsdelsnämnderna  Beslut och domar 2025 Ledsagning/ ledsagarservice Kontaktperson Totalt Antal beslut 909 521 1430 – varav bifall 699 425 1124 – varav delavslag 183 0 183 – varav avslag 27 96 123 Andel delavslag (%) 20% 0% 13% Andel (%) avslag 3% 18% 9% Domar som meddelats * * 17 Domar mot stadens beslut * * 4 *Antal under 4 redovisas ej  Beslut och domar avseende ledsagning och ledsagarservice uppdelat per funktionsnedsättning De flesta ansökningar om ledsagning och ledsagarservice gjordes av personer vars huvudsakliga funktionsnedsättning bedömdes vara intellektuell funktionsnedsättning eller autism. Dessa grupper stod för 35 respektive 24 procent av ansökningarna. Personer med dövblindhet stod för den lägsta andelen ansökningar. Hur ofta en ansökan om ledsagning och ledsagarservice beviljades varierade mellan olika funktionsnedsättningar, vilket visas i tabell 9:17. Andelen bifall låg mellan 72 och 89 procent. Personer med demens fick oftast bifall, med 89 procent. Personer med synskada fick bifall i lägst utsträckning, 72 procent. Det var dock en ökning från 68 procent året innan. Samtidigt fick personer med synskada och dövblindhet flest ledsagartimmar, precis som året innan. Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 185 Funktionsnedsättning Tabell 9:17 Beslut och domar i enskilda ärenden avseende ledsagarservice/ledsagning, per funktionsnedsättning, 2025 Källa: Stadsdelsnämnderna  Beslut och domar avseende kontaktperson uppdelat per funktionsnedsättning När det gäller ansökningar om kontaktperson var personer med autism den grupp som ansökte om insatsen i högst omfattning. De stod för 60 procent av ansökningarna. Ingen person med demens ansökte om insatsen kontaktperson. Det var också få personer med synskada och dövblindhet som ansökte om insatsen kontaktperson. Tabell 9:18 visar att hur ofta en ansökan om kontaktperson beviljades varierade mellan olika funktionsnedsättningar. Personer med autism och personer med fysiska funktionsnedsättningar fick bifall i 86 procent av fallen. Av de grupper där antal redovisas var det personer med neurologiska sjukdomar som fick bifall i lägst utsträckning, med 67 procent. Beslut och domar 2025 Intellektuell funktions- ned- sättning Autism Fysiska funktions- ned- sättningar Neuro- logiska sjuk- domar Demens Syn- skada Döv- blindhet Annan Antal beslut 318 219 175 55 18 89 9 26 – varav bifall 230 169 146 44 16 64 7 23 – varav delavslag 81 39 23 8 * 25 * * – varav avslag 7 11 6 * 0 0 0 0 186 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Tabell 9:18 Beslut och domar i enskilda ärenden avseende kontaktperson, per funktionsnedsättning, 2025 *Antal under 4 redovisas ej  Kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning I Stockholms stad finns ett kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF). Bidraget är ett stöd från staden och fungerar som ett komplement till bostadsbidrag och bostadstillägg från Försäkringskassan. Syftet är att göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att få en bostad som passar deras behov. Tabell 9:19 visar att totalt 522 personer fick KBF under 2025. Antalet personer som får bidraget har minskat flera år i rad, det senaste året minskade det med 40 personer. Antalet mottagare varierade mellan stadsdelsnämnderna, från 15 till 98 personer. Av dem som fick bidraget var 46 procent kvinnor och 54 procent män. Tabell 9:19 Antal personer med kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättningar (KBF) per stadsdelsnämnd, totalt samt uppdelat på kön, 2025 Källa: Sociala System  Stadsdelsnämnd Kvinnor Män Totalt Järva 13 23 36 Hässelby-Vällingby 13 9 22 Bromma 14 22 36 Kungsholmen 26 31 57 Norra Innerstaden 51 47 98 Södermalm 34 38 72 Enskede-Årsta-Vantör 17 25 42 Skarpnäck 9 6 15 Farsta 15 20 35 Hägersten-Älvsjö 40 50 90 Skärholmen 8 11 19 Totalt i staden 240 282 522 Tabell 9:20 visar att stadens kostnader för KBF var totalt 8 854 478 kronor år 2025. Det är en ökning med 566 813 kronor jämfört med året innan. Samtidigt minskade antalet personer som får bidraget med 40. Under 2025 var den genomsnittliga kostnaden för KBF 16 963 kronor per person och år, vilket motsvarar 1 414 kronor per månad. personer beviljades KBF år 2025, en minskning med 40 personer jämfört med år 2024 522 Beslut och domar 2025 Intellektuell funktions- ned- sättning Autism Fysiska funktions- nedsätt- ningar Neuro- logiska sjukdomar Demens Syn- skada Döv- blindhet Annan Antal beslut 143 314 14 6 0 * * 42 – varav bifall 123 254 12 4 0 * 0 31 – varav delavslag 0 0 0 0 0 0 0 0 – varav avslag 20 60 * * 0 0 * 11 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 187 Funktionsnedsättning Stadsdelsnämnderna kan söka ersättning från kommunfullmäktige för sina kostnader för KBF. Detta gäller för alla typer av boenden, både befintliga och nybyggda. Tabell 9:20 Antal kronor i kostnad för kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF) per stadsdelsnämnd, 2023–2025 Källa: Stadsledningskontoret  Stadsdelsnämnd 2023 2024 2025 Järva 320 161 244 489 197 133 Hässelby-Vällingby 227 287 231 497 218 565 Bromma 567 274 500 115 530 286 Kungsholmen 728 982 607 920 536 314 Norra Innerstaden 2 705 218 2 241 301 2 440 533 Södermalm 1 723 466 1 734 012 1 865 897 Enskede-Årsta-Vantör 596 271 543 179 650 067 Skarpnäck 193 813 176 157 158 958 Farsta 424 495 464 830 465 704 Hägersten-Älvsjö 1 430 658 1 444 377 1 669 786 Skärholmen 149 518 102 788 124 235 Totalt i staden 9 067 143 8 290 665 8 857 478 Valfrihetsystem Stockholms stad tillämpar valfrihet enligt lagen om valfrihetssystem vilket ger den enskilde möjlighet att välja vilken utförare som ska utföra vissa insatser enligt SoL och LSS. De verksamheter som ingår i valfrihetssystemet är utförare i stadens egen regi, upphandlade entreprenader samt de som ansökt om och slutit avtal med staden Verksamheterna presenteras på stadens hemsida, under fliken stöd vid funktionsnedsättning. Här kan den enskilde få information om verksamheternas innehåll vilket sedan kan vara till hjälp vid valet av utförare. Tabellen 9:21 visar antal verksamheter anslutna till valfrihetssystemet uppdelat per insats. Tabell 9:21 Antal verksamheter med LOV-avtal per insats, 2023–2025 Källa: Enheten för upphandling och föreningsstöd, socialförvaltningen  Insats 2023 2024 2025 Ledsagar-/avlösarservice (SoL & LSS) 75 75 72 Korttidshem 36 32 37 Korttidstillsyn 9 9 9 Bostad med särskild service för barn och unga 6 4 4 Bostad med särskild service vuxna 6 6 9 Daglig verksamhet 168 170 178 Totalt i staden 300 296 309 Uppgifter i tabellen är hämtade från tidigare socialtjänstrapporter åren 2023–2025  188 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Sedan flera år tillbaka är daglig verksamhet den insats där antalet verksamheter har ökat mest, åtta nya verksamheter har gått med i stadens valfrihetssystem under 2025. För insatsen bostad med särskild service för vuxna finns sammantaget nio privata utförarverksamheter, vilket innebär en ökning med tre utförarverksamheter jämfört med året innan. Staden arbetar aktivt med att kartlägga behovet, samordna och planera för att möjliggöra fler platser i bostäder med särskild service samt verka för att fler utförare ska sluta avtal med staden. I tabell 9:22 redovisas antal verkställda beslut för vuxna fördelat per insats och regiform. Individuella avtal förekommer i stor utsträckning för insatsen bostad med särskild service enligt LSS för vuxna. Ett individuellt avtal innebär att stadsdelsnämnden behövt verkställa insatsen hos en verksamhet som inte är med i stadens valfrihetssystem. Andelen beslut inom insatsen som verkställs med individuella avtal har ökat under året med 1 procent, och ligger i likhet med förra året på 27 procent. Sett till antal individuella avtal så handlar det om en ökning med 6 avtal. Tabell 9:22 Antal och andel verkställda beslut för vuxna per insats (LSS och SoL), uppdelat på regi samt kvinnor och män, 2025 Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  Justerat totalt antal för korttidvistelse  Andelen baseras på justerad total **Daglig verksamhet kan beviljas från 16 år  Individuella avtal förekommer i stor utsträckning inom insatsen bostad med särskild service enligt LSS för vuxna Regi Kön Ledsagning (SoL/ Ledsagarservice (LSS) Avlösning (SoL)/ Avlösarservice (LSS) Korttidsvistelse (LSS) Bostad med särskild service (LSS) Daglig verksamhet (LSS)** Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Egen regi Kvinnor 95 * 26 435 404 Män 94 23 * 26 30 38 579 55 458 25 Entreprenad Kvinnor * * 5 129 62 Män * * * * 10 10 155 15 72 4 Privat regi (LOV) Kvinnor 308 7 32 23 958 Män 281 72 18 66 29 41 30 3 1 306 65 Individuella avtal Kvinnor * * * 166 57 Män * 0 * * * * 332 27 172 7 Intraprenad Kvinnor * * * * * Män * * * * * * * * * * Uppgift saknas 32 4 * 8 16 11 7 0 18 1 Totalt i staden 814 100 38 100 148 100 1 856 100 3 507 100 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 189 Funktionsnedsättning I tabell 9:23 redovisas verkställda beslut för insatser som riktar sig till barn och unga. Flest individuella avtal förekommer för insatsen bostad med särskild service för barn och unga, där 53 beslut vilket motsvarar 83 procent av besluten verkställs med individuellt avtal. Andelen individuella avtal inom insatsen bostad med särskild service enligt LSS för barn och ungdomar ökade under år 2025 med en procentenhet. Bostad med särskild service för barn och unga är den enda LSS-insatsen i valfrihetssystemet där staden inte driver någon verksamhet i egen regi. Tabell 9:23 Antal och andel verkställda beslut för barn/ungdomar per insats (LSS & SoL), uppdelat på regi samt flickor och pojkar, 2025 Källa: Sociala System  *Antal under 4 redovisas ej  Justerat totalt antal för Bostad med särskild service; andelen baseras på justerad total  **Korttidstillsyn kan beviljas för 12–23 år  ***Bostad med särskild service kan beviljas upp till 23 år  Det förekommer flest individuella avtal för insatsen bostad med särskild service för barn och unga Regi Kön Avlösning (SoL)/ Avlösarservice (LSS) Korttidsvistelse (LSS) Korttidstillsyn (LSS)** Bostad med särskild service (LSS)*** Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Antal Total (%) Egen regi Flickor 23 28 111 * Pojkar 83 26 24 11 168 53 * * Entreprenad Flickor * * * * Pojkar * * * * * * * * Privat regi (LOV) Flickor 78 115 46 * Pojkar 215 72 244 76 96 27 * 17 Individuella avtal Flickor * 7 26 16 Pojkar * 0 8 3 77 19 37 83 Intraprenad Flickor * * * * Pojkar * * * * * * * * Uppgift saknas 8 2 45 10 6 1 * * Totalt i staden 409 100 471 100 530 100 64 100 av besluten för insatsen bostad med särskild service för barn och unga verkställs med individuellt avtal 83 % 190 Socialtjänstrapporten Stockholm stad 2025 Stockholms stads webbplats: start.stockholm --- [2A Tjänsteutlåtande - Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2025.pdf] Socialförvaltningen Avdelningen för strategi och utveckling Storforsplan 36 Box 44 123 21 Farsta Växel 08-50825000 Fax socialforvaltningen@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (16) Socialförvaltningen Dnr SOF 2026/175 Äldreförvaltiningen Dnr ALD 2026/117 Handläggare Till Uppföljning av stadens lex Sarah-rapportering år 2025 Förvaltningarnas förslag till beslut 1. Socialnämnden antar förvaltningens redovisning av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025. 2. Socialnämnden överlämnar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 till kommunfullmäktige. 3. Ärendet överlämnas för kännedom till stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden. Sammanfattning Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp inkomna rapporter om missförhållanden enligt lex Sarah i Stockholms stad under år 2025. Totalt inrapporterades 470 missförhållanden, varav 377 rapporter inkom från verksamhet i egen regi, 90 rapporter inkom från verksamhet i privat regi, inklusive entreprenad, och tre rapporter inkom från annan kommun. Jämfört med år 2024 ökade det totala antalet rapporter med nio stycken. Av de 377 rapporter som inkom från egen regi utmynnade 186 stycken i beslut om att händelsen var att betrakta som ett missförhållande eller påtaglig risk för ett missförhållande. Totalt 25 av dessa bedömdes utgöra ett allvarligt missförhållande eller risk för allvarligt missförhållande och anmäldes till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Under år 2025 anmäldes åtta rapporter från privat regi samt en rapport från annan kommun till IVO. Flest rapporteringar inkom från verksamhetsområdet funktionsnedsättning, följt av äldreomsorg och därefter barn och unga. De flesta rapporter handlade om brister i utförande av insats följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Antalet rapporter enligt lex Sarah har ökat över tid i Stockholms stad med undantag för vissa år. Det kan finnas olika orsaker till Socialförvaltningen Kerstin Börjesson Telefon: 08-50825170 Äldreförvaltningen Theresa Olsson Telefon: 08-50836221 Socialnämnden 2026-05-19 Äldrenämnden 2026-05-19 Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-04-15 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 detta och behöver inte nödvändigtvis innebära ökat antal missförhållanden. Ökningen kan exempelvis bero på att verksamheterna har bedrivit ett aktivt arbete kring lex Sarah. Förvaltningen föreslår att nämnden antar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till berörda nämnder för kännedom. Bakgrund Enligt 27 kap. socialtjänstlagen samt 23 § och 24 § lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har personal inom verksamhet som omfattas av lex Sarah en skyldighet att medverka till god kvalitet och rapportera missförhållanden inom den egna verksamheten. Bestämmelserna innebär också en skyldighet att anmäla allvarliga missförhållanden, eller påtaglig risk för allvarliga missförhållanden, till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). I juni år 2013 antog kommunfullmäktige riktlinjer för lex Sarah som gäller för alla nämnder som bedriver socialtjänstverksamhet och verksamhet enligt LSS1. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen fick samtidigt i uppdrag att årligen sammanställa inkomna lex Sarah rapporter och anmälningar till IVO. Uppföljningen av lex Sarah-rapporteringen i staden ska ge en samlad bild av hur rapporteringen utvecklas och ska redovisas till kommunfullmäktige varje år. I detta tjänsteutlåtande redovisas uppföljningen av rapporteringen i stadens nämnder år 2025. Ärendet Verksamheter som omfattas av lex Sarah är skyldiga att utreda, åtgärda och dokumentera ett rapporterat missförhållande eller risk för missförhållande. Om utredning visar på ett allvarligt missförhållande eller en risk för ett allvarligt missförhållande ska det anmälas till IVO utan dröjsmål. Privat regi, inklusive entreprenad, är skyldig att informera berörd nämnd om inkomna rapporter. 1. Stadens arbete med lex Sarah Stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder ska ha framtagna lokala rutiner för hur verksamheten ska fullfölja sina skyldigheter enligt lex Sarah. Berörda facknämnder i staden är arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden. Rutinerna ska vara utformade med utgångspunkt i stadens riktlinjer samt i gällande lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd. 1 Dnr 1025-1033-2012. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 1.1. Uppföljning av stadens lex Sarah-rapporter Socialförvaltningen och äldreförvaltningen har följt upp samtliga berörda nämnders rapporterade missförhållanden under år 2025, både kvantitativt och kvalitativt. Den kvantitativa metoden för insamling av stadens lex Sarah- rapporter ändrades år 2024. Tidigare samlades statistiken in på gruppnivå men från år 2024 samlas statistiken in per enskild rapport. Data insamlat per rapport ger större möjlighet till jämförelser mellan ingående variabler jämfört med data på gruppnivå. När en metod för uppgiftsinsamling förändras behöver man dock vara försiktig med jämförelser från tidigare år. 2. Redovisning av resultat från den kvantitativa uppföljningen 2.1. Totalt antal inkomna rapporter Under år 2025 inkom totalt 470 rapporter som berörde enskilda som hade insatser, eller kunde komma i fråga om insatser, från socialtjänst eller verksamhet enligt LSS. Utav de inkomna rapporterna var 34 att betrakta som ett allvarligt missförhållande, eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande, och anmäldes således till IVO. Jämfört med år 2024 ökade antalet rapporteringar i staden med totalt nio rapporter medan antalet anmälningar till IVO minskade med sex stycken. Nedanstående diagram visar utvecklingen över antalet rapporter samt anmälningar till IVO sedan år 2018. Sett över tidsperioden har antalet rapporteringar ökat medan antalet anmälningar till IVO har minskat. Diagram 1. Totalt antal lex Sarah-rapporter samt anmälningar till IVO under perioden 2018–2025. Notera att metoden för inrapportering av statistiken ändrades år 2024. 219 333 303 360 431 374 461 470 80 66 25 55 50 37 40 34 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Totalt antal rapporter Varav anmälningar till IVO Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 2.2 Rapporter per egen regi, privat regi och annan kommun Av de 470 inkomna rapporterna under år 2025 avsåg 377 stycken missförhållanden i nämndernas egen regi och 90 rapporter avsåg missförhållanden i privat regi, inklusive entreprenad. Tre rapporter avsåg missförhållanden i annan kommun. Av de 377 rapporter som inkommit från stadens egen regi resulterade 25 stycken i anmälan till IVO, vilket var en rapport mindre jämfört med år 2024. Av de 90 rapporter som inkommit från privat regi resulterade åtta stycken i anmälan till IVO, vilket var sex färre jämfört med år 2024. Under år 2025 inkom tre rapporter om missförhållanden från annan kommun, varav en av dessa anmäldes till IVO. Under år 2024 inkom inga rapporter om missförhållanden från annan kommun. Diagram 2. Antal inkomna lex Sarah-rapporter samt anmälningar till IVO uppdelat på egen regi och privat regi år 2018–2025. Notering: För fullständiga uppgifter samt uppgifter om rapporter från annan kommun se bilaga 1, tabell 1. Beslut om missförhållande i egen regi Alla inkomna rapporter i egen regi utgjorde inte ett missförhållande, eller risk för missförhållande. För 30 procent av rapporterna bedömdes händelsen inte utgöra ett missförhållande eller påtaglig risk för missförhållande. Nästan hälften av alla rapporter som inkom från egen regi år 2025 utmynnade i beslut om att händelsen var att betrakta som ett missförhållande enligt lex Sarah.2 För 20 procent av rapporterna pågick fortfarande utredning vid insamlandet av statistiken. 2 Allvarliga missförhållanden och påtaglig risk för allvarliga missförhållanden är inkluderat. 0 50 100 150 200 250 300 350 400 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 5 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Jämfört med år 2024 har antalet rapporter som bedömts utgöra ett missförhållande minskat medan antalet rapporter som efter utredning inte bedömdes utgöra lex Sarah ökade. Tabell 2. Beslut om rapporter avseende egen regi år 2024 och 2025. Notering: Svar saknades för fyra rapporter år 2025. 2.3 Jämförelse mellan nämnder Antalet rapporter enligt lex Sarah skiljde sig åt mellan nämnderna i staden. Skillnaderna kan bero på flera saker, bland annat storlek på nämnd, antalet enskilda som har insatser samt omfattningen av utförarverksamheter i egen regi respektive privat regi. Även andra faktorer kan påverka som exempelvis rutiner och kännedom om lex Sarah. Inom socialnämnden inkom 34 rapporter enligt lex Sarah varav tio anmäldes till IVO. Det var en ökning jämfört med år 2024, då 21 rapporter inkom, varav fyra anmäldes till IVO. De flesta rapporter som anmäldes till IVO av socialnämnden handlade om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (sju stycken). Enligt uppgift var den största bakomliggande orsaken brister i rutiner. 60 81 211 75 112 186 Antal rapporter där utredning fortfarande pågick Antal rapporter som inte bedömts utgöra missförhållande enligt lex Sarah Antal rapporter som bedömts utgöra missförhållande enligt lex Sarah År 2024 År 2025 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 6 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Tabell 3. Antal lex Sarah-rapporter och anmälningar till IVO per nämnd år 2025 uppdelat på egen regi, privat regi samt annan kommun. Nämnd Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Annan kommun Annan kommun till IVO Bromma 33 2 3 0 0 0 Enskede-Årsta- Vantör 14 0 15 1 0 0 Farsta 20 1 8 1 0 0 Hägersten- Älvsjö 39 1 8 1 0 0 Hässelby- Vällingby 19 3 0 0 0 0 Järva 34 1 3 0 0 0 Kungsholmen 26 3 5 3 0 0 Norra innerstaden 43 2 16 0 0 0 Skarpnäck 13 0 18 0 2 0 Skärholmen 34 2 2 1 0 0 Södermalm 68 0 12 1 1 1 Arbetsmarknads- nämnden 0 0 0 0 0 0 Socialnämnden 34 10 0 0 0 0 Utbildnings- nämnden 0 0 0 0 0 0 Äldrenämnden 0 0 0 0 0 0 Totalt 377 25 90 8 3 1 2.4 Typ av missförhållanden En lex Sarah-rapport kan avse fler än en typ av missförhållande. Av alla inkomna rapporter under år 2025, inklusive de rapporter som sedan inte bedömdes utgöra missförhållande eller där utredning fortfarande pågick, handlade de flesta om brister i utförande av insats följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Brist i utförande av insats ökade något från föregående år medan alla andra typer av missförhållande hade samma antal eller minskade från år 2024. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 7 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Tabell 4. Alla inkomna lex Sarah-rapporter fördelat på typ av missförhållande år 2022–2025. 2022 2023 2024 2025 Brister i bemötande 28 16 35 35 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 11 11 18 18 Brister vid handläggning och genomförande 174 141 158 137 Brister i utförande av insats 136 120 171 186 Ekonomiska övergrepp 9 9 15 9 Fysiska övergrepp 17 31 40 29 Psykiska övergrepp 4 6 13 11 Sexuella övergrepp 9 7 7 7 Annat 11 16 41 37 Notering: För tre rapporter saknades svar. 2.5 Rapporter per verksamhetsområde Antalet inkomna rapporter skiljde sig åt mellan socialtjänstens verksamhetsområden. Det behöver ställas i relation till respektive verksamhetsområdes omfattning och innehåll. Flest rapporter inkom från verksamhetsområde funktionsnedsättning (175 stycken), följt av äldreomsorg (138 stycken) och därefter barn och unga (86 stycken). Fullständiga uppgifter om antal rapporter samt anmälningar till IVO per verksamhetsområde och regiform finns i bilaga 1, tabell 5. Nedan följer fördjupad redovisning av inkomna rapporter per verksamhetsområde. Observera att i nedanstående redovisning inkluderas alla inkomna rapporter, även rapporter från egen regi som efter utredning inte bedömdes utgöra ett missförhållande eller där utredning fortfarande pågick vid statistikinsamlingen. Äldreomsorg I oktober år 2025 hade 27 479 personer, 65 år eller äldre, ett verkställt beslut om äldreomsorg i Stockholms stad, en ökning med 700 personer jämfört med år 2024. Sett till fördelningen mellan egen regi och privat regi inom äldreomsorgen hade 43,6 procent hjälp från egen regi och 56,4 procent hade hjälp från privat regi, inklusive entreprenad.3 Under år 2025 inkom totalt 138 rapporter inom äldreomsorgen, vilket var en minskning med 43 rapporter jämfört med år 2024. Från verksamheter i stadens egen regi inkom 109 rapporter, en minskning med 28 stycken jämfört med året innan. Från privat regi inkom 29 rapporter, en minskning med 15 stycken jämfört med året innan. 3 Sweco, fasta tabeller oktober 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 8 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 De flesta rapporter inkom från vård- och omsorgsboende samt korttidsvård (66 rapporter), följt av hemtjänst i ordinärt boende (46 rapporter) och därefter myndighetsutövning (22 rapporter). Jämfört med år 2024 minskade antalet rapporter främst inom hemtjänsten, från 69 till 46 stycken. Antalet rapporter minskade även inom myndighetsutövning, från 36 till 22 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 6. Utav de 138 inkomna rapporterna år 2025 anmäldes 13 av dem till IVO, en minskning med tre stycken jämfört med år 2024. Sju anmälningar till IVO gjordes från verksamheter i stadens egen regi, vilket var en minskning med en anmälan jämfört med året innan. Sex anmälningar gjordes från privat regi, en minskning med två anmälningar jämfört med året innan. Nio av anmälningarna till IVO inkom från vård- och omsorgsboende samt korttidsvård och fyra inkom från hemtjänst i ordinärt boende. Hälften av rapporterna, 50 procent, berörde kvinnor och 29 procent berörde män. För 21 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både kvinnor och män. Den vanligaste typen av missförhållanden handlade om brist i utförande av insats (69 stycken), följt av brist i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (20 stycken) och därefter brist i bemötande (13 stycken). Jämfört med år 2024 minskade främst brist i utförande av insats, från 88 stycken till 69 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 7. Vanligast tidpunkt för när rapporterad händelse skett var dagtid (85 rapporter), då huvuddelen av insatserna utförs. Därefter var det ungefär lika många händelser som rapporterats ha skett kvällstid (25 stycken) och på natten (23 stycken). För fem rapporter saknades svar. Funktionsnedsättning Under år 2025 hade totalt 5 208 personer insats enligt LSS och 2 737 personer hade insats enligt socialtjänstlagen. Antalet personer med beslut om assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken (SFB) från Försäkringskassan var totalt 1 069 personer i december år 2025.4 Under år 2025 inkom totalt 175 rapporter från verksamhetsområdet funktionsnedsättning, vilket var en ökning med 31 rapporter jämfört med år 2024. Ökningen fanns inom insatserna bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna enligt LSS. Från verksamheter i stadens egen regi inkom 113 rapporter, en ökning 4 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 9 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 med 31 stycken jämfört med året innan. Från privat regi inkom 60 rapporter, en minskning med två stycken jämfört med året innan. Två rapporter inkom från annan kommun år 2025. Totalt två rapporter anmäldes till IVO under år 2025, en minskning med åtta stycken jämfört med år 2024. En anmälan gjordes av verksamhet i egen regi och en anmälan gjordes av privat regi. Utav de inkomna rapporterna berörde 46 procent flickor eller kvinnor och 35 procent berörde pojkar eller män. För 19 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både flickor eller kvinnor och pojkar eller män. De flesta rapporter inkom från bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna enligt LSS (121 stycken), följt av daglig verksamhet enligt LSS (15 stycken). Jämfört med år 2024 ökade antalet rapporter främst inom bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna enligt LSS, från 92 stycken till 121 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 8a och tabell 8b. Den vanligaste typen av missförhållanden som angavs i rapporterna handlade om brister i utförande av insats (98 stycken). Därefter var det ungefär lika många inrapporterade missförhållanden som gällde fysiska övergrepp (15 stycken), brist i bemötande (16 stycken), brist i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (18 stycken) samt andra orsaker (17 stycken). Jämfört med år 2024 ökade främst brister i utförande av insats, från 69 till 98 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 9. Individ- och familjeomsorg, barn och unga Under år 2025 inleddes utredning avseende 7 878 personer mellan 0–20 år.5 Inom verksamhetsområdet barn och unga inkom 86 rapporter under år 2025, en ökning med 26 rapporter jämfört med år 2024. Ökningen återfanns främst inom myndighetsutövning. De flesta rapporter, 85 stycken, inkom från egen regi. En rapport inkom från annan kommun. Totalt tio rapporter anmäldes till IVO, nio kom från egen regi och en kom från annan kommun. Utav de tio rapporter som anmäldes till IVO inkom fem från myndighetsutövning, fyra från HVB och en inkom från annan verksamhet. Av de inkomna rapporterna berörde 42 procent pojkar och 37 procent berörde flickor. För 21 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både flickor och pojkar. De flesta rapporter inkom från myndighetsutövning (60 stycken), följt av hem för vård och boende (HVB) där nio rapporter inkom. Jämfört med år 2024 ökade främst antalet rapporter inom 5 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 10 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 myndighetsutövning, från 47 stycken till 60 stycken. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 10. Den vanligaste typen av missförhållande handlade om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (59 stycken), följt av brister i utförande av insats (nio stycken). Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 11. Socialpsykiatri Under år 2025 fick 4 512 unika individer mellan 20 till 64 år någon insats inom socialpsykiatrin.6 Under år 2025 inkom totalt tolv rapporter inom socialpsykiatrin, vilket var en minskning med en rapport jämfört med år 2024. Alla rapporter inkom från verksamhet i egen regi. Av de tolv inkomna rapporterna år 2025 gjordes en anmälan till IVO, vilket var samma som föregående år. Fyra av de inkomna rapporterna berörde kvinnor och sju berörde män. För en rapport var kön okänt. De flesta rapporter inkom från myndighetsutövning (fyra rapporter) följt av bostad med särskild service samt stödboende, båda med tre rapporter vardera. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 12. De två vanligaste typerna av missförhållande var brist i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande och brist i utförande av insats (fyra rapporter vardera). Se fullständiga uppgifter bilaga 1, tabell 13. Individ- och familjeomsorg, vuxen/skadligt bruk och beroende Under år 2025 var 3 308 personer aktuella för utredning eller insats kopplat till skadligt bruk och beroende inom stadsdelsnämnderna och socialnämndens område hemlöshet koppla till skadligt bruk och beroende. 7 Totalt inkom 27 rapporter under år 2025, varav 26 stycken inkom från egen regi och en rapport från privat regi. Det var en minskning från föregående år då antalet rapporter var 33 stycken, alla från egen regi. Av de inkomna rapporterna anmäldes två till IVO, en från egen regi och en från privat regi. Det var en marginell minskning jämfört med år 2024 då antalet anmälningar till IVO var tre stycken. Utav de inkomna rapporterna berörde 48 procent män och 37 procent kvinnor. För 15 procent av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både kvinnor och män. De flesta rapporterna inkom från myndighetsutövning (17 stycken) följt av strukturerad öppenvård (fem stycken). Skillnaderna jämfört 6 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. 7 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 11 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 med år 2024 var marginella. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 14. Den vanligaste typen av missförhållande år 2025 var brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande (elva rapporter) följt av brister i fysisk arbetsmiljö, utrustning och teknik (fem rapporter). Jämfört med år 2024 minskade framför allt antalet brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande, från 21 till elva rapporter. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 15. Ekonomiskt bistånd Under år 2025 uppbar 12 025 hushåll i staden någon gång under året ekonomiskt bistånd.8 Totalt inkom 27 rapporter inom ekonomiskt bistånd under år 2025, vilket var en ökning med två rapporter jämfört med år 2024. Sex av de inkomna rapporterna år 2025 anmäldes till IVO, en ökning med två stycken jämfört med år 2024. Rapporter som anmäldes till IVO inkom från myndighetsutövning och handlade om brister vid handläggning och genomförande. En tredjedel av rapporterna berörde kvinnor och en tredjedel berörde män. För en tredjedel av rapporterna var kön antingen okänt eller berörde både kvinnor och män. De flesta rapporter avsåg myndighetsutövning (23 stycken), tre rapporter inkom från annan verksamhet och svar saknades för en rapport. Uppgifterna finns även i bilaga 1, tabell 16. Majoriteten av alla rapporter (21 stycken) handlade om brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Se fullständiga uppgifter i bilaga 1, tabell 17. Kvinnojour och akutboenden Under år 2025 inkom inga rapporter enligt lex Sarah. Under år 2024 inkom tre rapporter. Jobbtorg Stockholm Under år 2025 var det 3 920 unika individer som var aktuella på Jobbtorg Stockholm. Under år 2025 inkom inga rapporter enligt lex Sarah. Under år 2024 inkom en rapport. Våld i nära relation Under år 2025 inkom två rapporter från verksamhetsområdet våld i nära relation. Ingen av rapporterna anmäldes till IVO. En rapport inkom från relationsvåldscentrum och en rapport inkom från annan verksamhet. Båda rapporterna berörde kvinnor. 8 Stockholms stad socialtjänstrapport 2025. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 12 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Från år 2025 särredovisas våld i nära relation särskildes som eget verksamhetsområde i statistiken. Därför saknas jämförbara uppgifter för tidigare år. 3 Redovisning av resultat från den kvalitativa uppföljningen I syfte att utveckla den stadsövergripande uppföljningen infördes från år 2019 även en kvalitativ rapportering i nämndernas redovisning. Nämnderna ska i sin rapportering beskriva de mönster och trender som nämnderna har sett när det gäller typ av missförhållanden samt bakomliggande orsaker som indikerar brister i verksamheten. Under år 2025 gjordes rapportering inom följande tre verksamhetsområden: • äldreomsorg • funktionsnedsättning • individ och familj (inklusive ekonomiskt bistånd) 3.1 Äldreomsorg I nämndernas redovisning kunde flera typer av brister identifieras i de inrapporterade missförhållandena inom äldreomsorgen. Vanligast var brister i utförande av insats och brister i följsamhet mot rutiner. Flera nämnder angav även brister i bemötande och brister vid handläggning. Därutöver varierade det i vilka brister som lyftes fram av nämnderna. Exempel på brister som angavs var kunskapsbrist, brist i dokumentation, kommunikation och samverkan, brister som uppstått i samband med vakanser samt att utrustning inte använts på rätt sätt. Nämnderna beskrev att de hade vidtagit olika åtgärder för att minska risken för att missförhållanden upprepas. Exempel på åtgärder var att man uppdaterat och kompletterat rutiner så att de ska vara tydligare och tillgängliga samt att man kontinuerligt går igenom rutinerna tillsammans med medarbetarna. En annan vanlig åtgärd var att man arbetat med åtgärdsplaner, uppföljning av åtgärder och egenkontroller. Några nämnder hade gjort kompetenshöjande insatser som exempelvis utbildning inom förflyttningsteknik, lagstiftning och regelverk samt om avvikelser och lex Sarah. Några nämnder angav att de hade fört gemensamma diskussioner om lex Sarah-rapporter och resultat från utredningar för ett gemensamt lärande. En nämnd uppgav att de tydliggjort ansvarsfördelningen i introduktionsplanen. Satsningar som nämnderna hade gjort var bland annat riktade utbildningar och föreläsningar till chefer och medarbetare. En nämnd angav att de haft utbildning med fallbeskrivningar och övningar och en annan nämnd hade tagit fram en ny folder om rapporteringsskyldigheten. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 13 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 3.2 Funktionsnedsättning Från nämnderna framkom olika typer av brister till de inrapporterade missförhållandena. De vanligaste bristerna handlade om brister i utförande av insats, brister i följsamhet mot rutiner samt brister i handläggning och genomförande. Därutöver var det en variation i vilka brister nämnderna identifierat och rapporterat in. Nämnderna beskrev att de hade vidtagit olika åtgärder för att minska risken för att missförhållanden upprepas. Vanliga åtgärder handlade om att man sett över och uppdaterat rutiner så att de ska vara tydligare, att man stärkt egenkontrollen samt att man utvecklat samverkan. Flera nämnder uppgav att de arbetat med att tydliggöra processer, uppdaterat handlingsplaner och fört gemensamma diskussioner för lärande. Enstaka nämnder lyfte fram ytterligare åtgärder som exempelvis handledning för medarbetarna. 3.3 Individ och familj Majoriteten av inrapporterade missförhållanden inom individ och familj rörde under år 2025 myndighetsutövning. Missförhållandena har främst bestått i brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande. Bakomliggande orsaker som angavs var kunskapsbrister, brist i följsamhet mot rutiner och avsaknad av rutiner, brist i dokumentation, brist i kommunikation samt brist i arbetssätt. Exempel som lyftes fram av nämnderna var fördröjd handläggningstid, brist i samverkan mellan myndighet och utförare samt avsaknad av umgängesplan vid lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Nämnderna beskrev att de har vidtagit olika åtgärder riktade för att minska risken för att missförhållandet eller risk för missförhållande ska uppstå igen. Exempel på åtgärder var att rutiner reviderats, utvecklats, upprättats och implementerats i verksamheterna. En nämnd hade även infört en metodutvecklarfunktion med uppdrag att kvalitetssäkra och uppdatera rutiner. Flera nämnder uppgav att de arbetat med uppföljning på olika sätt samt med egenkontroller. En annan vanlig åtgärd var att arbeta med kompetensutveckling, exempelvis inom lagstiftning och regelverk, dokumentation och kvalitetsutveckling. I flera verksamheter hade ledningsgruppen arbetat med uppföljning och genomgång av lex Sarah-rapporter för ökad kunskap. Flera nämnder lyfte att man fört gemensamma diskussioner om lex Sarah på sina enheter för kvalitetsförbättring och lärande. Ärendets beredning Detta tjänsteutlåtande har utarbetats i samarbete mellan socialförvaltningen och äldreförvaltningen. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i socialförvaltningens förvaltningsgrupp den 13 maj 2026 och i äldreförvaltningens Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 14 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 förvaltningsgrupp den 13 maj 2026. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 12 maj 2026 och det för socialnämnden, äldrenämnden och överförmyndarnämnden gemensamma rådet för funktionshinderfrågor den 12 maj 2026. Jämställdhetsanalys Av de rapporter som inkom under år 2025 berörde 44 procent flickor eller kvinnor och 36 procent pojkar eller män. Andelen rapporter som berörde båda könen var nio procent och andelen rapporter där kön var okänt var elva procent. Jämfört med år 2024 minskade den totala andelen rapporter som berörde endast pojkar eller män med åtta procent, från 44 till 36 procent. Andelen rapporter som berörde endast flickor eller kvinnor ökade marginellt. Förvaltningarna ser att andelen flickor/kvinnor och pojkar/män skiftat över tid och att resultatet därför kan handla om en naturlig fluktuation. Förvaltningarna kommer att fortsätta följa utvecklingen. Inom äldreomsorgen berörde de flesta rapporter kvinnor, vilket bedöms vara i linje med att det var en högre andel kvinnor som hade någon form av insats från äldreomsorgen år 2025 än män. Under år 2025 var det fler pojkar och män som hade insats inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning. Sett till inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 var det något fler som berörde endast flickor eller kvinnor, skillnaden var dock marginell. Jämfört med år 2024 har det skiftat, då berörde fler lex Sarah-rapporter pojkar eller män. Förvaltningarna vet inte vad förändringen beror på men det skulle kunna handla om en naturlig variation. Inom verksamhetsområdet barn och unga var fördelningen mellan pojkar och flickor relativt jämn, Ingen större skillnad kunde påvisas. För övriga verksamhetsområden var antalet rapporter 27 eller färre och därför svårt att dra några slutsatser kring. Konsekvenser för barn När missförhållanden enligt lex Sarah uppstår kan det drabba barn särskilt hårt, då barn är en särskilt sårbar grupp med begränsade möjligheter att själva påverka sin situation. För barnet kan det leda till en känsla av maktlöshet, otrygghet och bristande tillit till vuxna och samhällsinstitutioner. Dessa känslor kan påverka barnets hälsa, utveckling och relationer både på kort och lång sikt. Att barn känner sig lyssnad på och får vara delaktigt i processer som rör deras liv är avgörande för tillit och säkerställa deras rättigheter, enligt FN:s barnkonvention. Genom att prioritera barnets bästa i varje steg vid utredning av lex Sarah-processen kan barn få förutsättningar för ett tryggt och hälsosamt liv. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 15 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 Syftet med lex Sarah-rapportering är att säkerställa att verksamheter inom socialtjänsten och LSS bedrivs med god kvalitet. Genom att rapportera, utreda och åtgärda missförhållanden eller risker för missförhållanden, strävar lex Sarah efter att skydda barnets rättigheter och säkerhet genom att identifiera och åtgärda brister. Det är av vikt att utgå från barnets bästa vid utredning enligt lex Sarah. Förvaltningens synpunkter och förslag Arbetet enligt lex Sarah är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet för att komma till rätta med brister i den egna verksamheten och förhindra att liknande missförhållanden uppkommer igen. Förvaltningarna ser att antalet lex Sarah-rapporter har ökat över tid samtidigt som antalet anmälningar om allvarligt missförhållande till IVO har minskat. Det kan finnas olika orsaker till en ökad rapportering och behöver inte nödvändigtvis innebära ökat antal missförhållanden. Ökningen kan exempelvis bero på att verksamheterna har bedrivit ett aktivt arbete kring lex Sarah. Under år 2025 ökade antalet rapporter i staden inom egen regi och minskade något inom privat regi. Ökningen var främst inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning och insatserna bostad med särskild service och korttidsvistelse för vuxna inom LSS. Förvaltningarna har följt upp resultatet och enligt information från nämnderna ser man inte att missförhållandena har ökat i verksamheterna. Den ökade rapporteringen har istället handlat om att man stärkt lex Sarah-arbetet med ökad kunskap och förståelse för syftet med rapporteringen. Jämfört med år 2024 ökade även antalet rapporter inom verksamhetsområdet barn och unga. Ökningen var framför allt inom myndighetsutövningen. Förvaltningarna har följt upp resultatet och ser att ökningen fanns inom flera nämnder och ingen tydlig trend eller orsak kunde identifieras. Det totala antalet händelser som betraktades som allvarliga och anmäldes till IVO minskade år 2025 jämfört med föregående år, något som är i linje med den långsiktiga trend som syns i statistiken. Inom en nämnd var det en ökning med sex anmälningar till IVO under år 2025. Förvaltningarna har följt upp resultatet och enligt uppgifter har ett stärkt arbete med lex Sarah gjorts under året. Bland annat genom att ha lex Sarah som ett kontinuerligt tema på ledningsgrupp och utvecklingsnätverk. Analysen av nämndernas lex Sarah-utredningar år 2025 har gett en översiktlig bild av olika typer av missförhållanden, vilka bakomliggande orsaker som identifierats samt åtgärder som har vidtagits. De vanligaste bristerna som framkom inom samtliga Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 16 (16) Uppföljning av stadens lex Sarah- rapportering år 2025 verksamhetsområden var brister i utförande av insats och brister i rättssäkerhet vid handläggning och genomförande av insats. Övriga brister som lyftes var exempelvis brister i kommunikation och dokumentation, brist i kunskap om lagstiftning samt brister i samverkan. Uppkomna missförhållanden uppgavs främst ha orsakats av brister i följsamhet till rutiner, otydliga rutiner samt brister i förankring av rutiner. För att minska risken för att missförhållanden upprepas har nämnderna vidtagit en rad olika åtgärder. Bland annat har nämnderna granskat, uppdaterat och implementerat förbättrade rutiner, genomfört kompetenshöjande insatser, fört gemensamma diskussioner om lex Sarah för lärande samt genomfört olika kontrollåtgärder. Socialförvaltningen och äldreförvaltningen ser att nämnderna har arbetat med lex Sarah som en del i det systematiska kvalitetsarbetet och att insatser har gjorts för att stärka arbetet. Det inkommer få rapporteringar från vissa verksamhetsområden. Orsaken till det är inte klarlagt och en fördjupad utredning skulle behöva göras för närmare svar. Förvaltningarna fortsätter att följa utvecklingen och arbetet tillsammans med berörda nämnder. Under år 2025 arrangerade socialförvaltningen och äldreförvaltningen två nätverksträffar för stadens lex Sarah- utredare. Vid träffarna diskuterades bland annat föregående års lex Sarah-statistik, utvecklingsbehov och specifika sakfrågor. Under året färdigställdes det stadsgemensamma kunskapsunderlag som initierats och tagits fram av nätverket. Kunskapsunderlaget riktar sig till chefer och är tänkt att användas tillsammans med medarbetare i syfte att stärka kunskapen om lex Sarah och ge möjlighet till gemensamma diskussioner. Under året färdigställde förvaltningarna även ett stöddokument som initierats av nätverket och som ska utgöra ett stöd för lex Sarah-utredarna i deras arbete. Förvaltningen föreslår att nämnden antar redovisningen av inkomna lex Sarah-rapporter under år 2025 samt överlämnar redovisningen till kommunfullmäktige. Vidare föreslås att ärendet överlämnas till stadsdelsnämnderna, arbetsmarknadsnämnden och utbildningsnämnden för kännedom. Veronica Carstorp Wolgast Socialdirektör Socialförvaltningen Karin Bülow Äldredirektör Äldreförvaltingen Bilaga 1. Text Statistiktabeller för lex Sarah-rapporter i Stockholms stad år 2025. Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-05-08 Lina Blombergsson, Avdelningschef 2026-05-08 --- [2B Bilaga - Statistiktabeller för lex Sarah rapporter i Stockholms stad år 2025.pdf] Bilaga 1: Statistiktabeller för lex Sarah-rapporter i Stockholms stad år 2025 Om tabellerna. Notera att i nedanstående tabeller inkluderas alla inkomna rapporter under år 2025, även rapporter från egen regi som efter utredning inte bedömdes utgöra ett missförhållande eller där utredning fortfarande pågick vid statistikinsamlingen. Tabell 1. Antal inkomna lex Sarah-rapporter samt anmälningar till IVO uppdelat på egen regi, privat regi och annan kommun år 2018–2025. Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Annan kommun Annan kommun, till IVO 2018 219 50 85 30 0 0 2019 296 57 37 9 0 0 2020 269 17 34 9 1 0 2021 298 44 62 11 5 1 2022 349 42 82 8 3 1 2023 288 29 86 8 0 0 2024 352 26 109 14 0 0 2025 377 25 90 8 3 1 1 Tabell 5. Antal lex Sarah-rapporter och anmälningar till IVO per verksamhetsområde, fördelat på egen regi, privatregi och annan kommun år 2024–2025. Egen regi Egen regi, till IVO Privat regi Privat regi, till IVO Annan kommun Annan kommun, IVO Verksamhet 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 2024 2025 Äldreomsorg 137 109 8 7 44 29 8 6 0 0 0 0 Funktions- nedsättning 82 113 4 1 62 60 6 1 0 2 0 0 Barn och unga 60 85 6 9 0 0 0 0 0 1 0 1 Skadligt bruk och beroende 33 26 3 1 0 1 0 1 0 0 0 0 Ekonomiskt bistånd 25 27 4 6 0 0 0 0 0 0 0 0 Socialpsykiatri 11 12 1 1 2 0 0 0 0 0 0 0 Kvinnojour, akutboende 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Våld i nära relation * 2 * 0 * 0 * 0 * 0 * 0 Jobbtorg 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Svar saknas 0 3 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 352 377 26 25 109 90 14 8 0 3 0 1 *Våld i nära relation särskildes som eget verksamhetsområde i statistiken från år 2025. Därför saknas jämförbara uppgifter från tidigare år. Notering: För år 2025 saknades svar om verksamhetsområde för tre rapporter. För år 2024 saknades svar om verksamhetsområde från en rapport. Tabell 6. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom äldreomsorgen 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom äldreomsorgen 2024 2025 Hemtjänst ordinärt boende 69 46 Hemtjänst, servicehus 12 3 Vård- och omsorgsboende och korttidsvård 60 66 Dagverksamhet 2 0 Myndighetsutövning 36 22 Annat 2 1 Totalt 181 138 2 Tabell 7. Typ av missförhållande som rapporterats inom äldreomsorgen år 2024– 2025. Typ av missförhållande inom äldreomsorgen 2024 2025 Brister i bemötande 14 13 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 8 6 Brister vid handläggning och genomförande 40 20 Brister i utförande av insats 88 69 Ekonomiska övergrepp 6 5 Fysiska övergrepp 20 8 Psykiska övergrepp 9 2 Sexuella övergrepp 2 2 Annat 15 12 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 8a. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom funktionsnedsättning, LSS år 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom verksamhet LSS 2024 2025 Personlig assistans 7 9 Bostad med särskild service, korttidsvistelse vuxna 92 121 Bostad med särskild service, korttidsvistelse barn och unga 6 8 Daglig verksamhet 13 15 Ledsagarservice, avlösarservice, kontaktperson 1 0 Korttidstillsyn skolungdom över 12 år 1 2 Myndighetsutövning 8 6 Annat 4 2 Totalt 132 163 Tabell 8b. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom funktionsnedsättning, SoL år 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom funktionsnedsättning, SoL 2024 2025 Hemtjänst 4 1 Boendestöd 0 5 Bostad med särskild service, korttidsvård 2 3 Sysselsättning/daglig verksamhet 2 0 Kontaktperson, ledsagning, avlösning 0 0 Myndighetsutövning 1 3 Annat 3 0 Totalt 12 12 3 Tabell 9. Typ av missförhållande som rapporterats inom funktionsnedsättning år 2024–2025. Typ av missförhållande inom funktionsnedsättning 2024 2025 Brister i bemötande 12 16 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 5 4 Brister vid handläggning och genomförande 12 18 Brister i utförande av insats 69 98 Ekonomiska övergrepp 5 4 Fysiska övergrepp 19 15 Psykiska övergrepp 3 7 Sexuella övergrepp 5 4 Annat 19 17 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 10. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom barn och unga 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom barn och unga 2024 2025 HVB 3 9 Stödboende 0 0 Jourhem 0 3 Kontaktfamilj, kontaktperson 0 1 Biståndsbedömd öppenvård 3 4 Samarbetssamtal, umgängesstöd 1 0 Myndighetsutövning 47 60 Annat 6 8 Svar saknas 0 1 Totalt 60 86 4 Tabell 11. Typ av missförhållande som rapporterats inom barn och unga år 2024– 2025. Typ av missförhållande inom barn och unga 2024 2025 Brister i bemötande 1 2 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 2 2 Brister vid handläggning och genomförande 53 59 Brister i utförande av insats 0 9 Ekonomiska övergrepp 0 0 Fysiska övergrepp 1 1 Psykiska övergrepp 1 0 Sexuella övergrepp 0 1 Annat 4 6 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 12. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom socialpsykiatri 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom socialpsykiatri 2024 2025 Boendestöd 5 1 Myndighetsutövning 3 4 Bostad med särskild service 1 3 Hemtjänst 1 0 Kontaktperson, ledsagning, avlösning 1 0 Sysselsättning 1 0 HVB 0 0 Stödboende 0 3 Övrigt boende 0 0 Annat 1 0 Svar saknas 0 1 Totalt 13 12 5 Tabell 13. Typ av missförhållande som rapporterats inom socialpsykiatri år 2024– 2025. Typ av missförhållande inom socialpsykiatri 2024 2025 Brister i bemötande 2 0 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 0 0 Brister vid handläggning och genomförande 6 4 Brister i utförande av insats 6 4 Ekonomiska övergrepp 0 0 Fysiska övergrepp 0 0 Psykiska övergrepp 0 0 Sexuella övergrepp 0 0 Annat 1 1 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 14. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom vuxen/skadligt bruk och beroende 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom vuxen/skadligt bruk och beroende 2024 2025 Boendestöd 5 1 Case manager 0 0 Boende 1 2 Strukturerad öppenvård 1 5 Behandling på institution 3 0 Sysselsättning/arbetsträning 0 0 Kontaktperson 0 0 Myndighetsutövning 19 17 Annat 4 1 Svar saknas 0 1 Totalt 33 27 6 Tabell 15. Typ av missförhållande som rapporterats inom vuxen/skadligt bruk och beroende år 2024–2025. Typ av missförhållande inom vuxen/ skadligt bruk och beroende 2024 2025 Brister i bemötande 5 0 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 2 5 Brister vid handläggning och genomförande 21 11 Brister i utförande av insats 7 3 Ekonomiska övergrepp 4 0 Fysiska övergrepp 0 2 Psykiska övergrepp 0 1 Sexuella övergrepp 0 0 Annat 1 1 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. Tabell 16. Antal lex Sarah-rapporter per verksamhetsområde inom ekonomiskt bistånd 2024–2025. Rapporter per verksamhetsområde inom ekonomiskt bistånd 2024 2025 Myndighetsutövning 21 23 Annat 4 3 Svar saknas 0 1 Totalt 25 27 Tabell 17. Typ av missförhållande som rapporterats inom ekonomiskt bistånd år 2024–2025. Typ av missförhållande inom ekonomiskt bistånd 2024 2025 Brister i bemötande 1 3 Brister i fysisk miljö, utrustning eller teknik 0 1 Brister vid handläggning och genomförande 24 21 Brister i utförande av insats 0 2 Ekonomiska övergrepp 0 0 Fysiska övergrepp 0 0 Psykiska övergrepp 0 0 Sexuella övergrepp 0 0 Annat 0 0 Notering: En händelse kan utgöra flera typer av missförhållanden, för några rapporter saknades typ av missförhållande. --- [3 Årsrapport personligt ombud 2025.pdf] Sida 0 (13) Årsrapport personligt ombud 2025 Dnr 2026/230 Sida 1 (13) Rapport 2025-05-12 Sammanfattning Verksamheten med personligt ombud riktar sig till personer med långvariga och omfattande psykiska funktionsnedsättningar som har behov av särskilt stöd för att kunna tillvarata sina rättigheter i samhället. Ett personligt ombud arbetar på uppdrag av den enskilde och fungerar som ett redskap för att stärka den enskildes tillit till sig själv och därmed få bättre kontroll och makt över den egna vardagen. Ett syfte med rapporten är att ta tillvara personliga ombuds kunskaper om systemfel och samverkansproblem. Uppgifterna i årsrapporten är hämtade från stadens redovisningar till Länsstyrelsen i Stockholms län. Några av de uppmärksammade brister som rapporterats är att handläggare saknar kunskap och kompetens om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser. Vidare återges brister som rör regelverket mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, brist på samverkan mellan myndigheter och vården samt brister i samverkan mellan specialistpsykiatri och primärvård. Rapport Sida 2 (13) Innehåll Sammanfattning ....................................................................................... 1 Bakgrund ................................................................................................... 3 Vad är personligt ombud? .......................................................................... 3 Personligt ombud i Stockholms stad ..................................................... 4 Stockholms stads organisation av personligt ombud ................................. 4 Personligt ombuds ledningsgrupp ......................................................... 5 Redovisning av uppgifter om målgruppen 2025 ................................... 5 Kontaktorsaker ........................................................................................... 7 Förändringar i målgruppen under 2025 ..................................................... 9 Uppmärksammade brister under 2025 ...................................................... 9 Brister som rör psykiatrin ........................................................................... 9 Brister som rör primärvården ................................................................... 10 Brister som rör Försäkringskassan .......................................................... 10 Brister som rör Arbetsförmedlingen ......................................................... 10 Brister som rör socialtjänsten ................................................................... 10 Brister som rör samverkan mellan myndigheter och organisationer ........ 11 Övriga iakttagelser (tillgänglighet och strukturella hinder) ....................... 11 Åtgärder .................................................................................................... 11 Slutdiskussion ........................................................................................ 12 Rapport Sida 3 (13) Bakgrund Vad är personligt ombud? I samband med psykiatrireformen bedrevs försöksverksamhet med personliga ombud på tio orter i Sverige. Socialstyrelsen utvärderade verksamheterna och resultaten var goda för de personer som fått stöd. År 2000 beslutade riksdagen att verksamheter med personliga ombud skulle permanentas och göras landsomfattande. Personligt ombud är ett stöd som riktar sig till personer över 18 år med psykiska funktionsnedsättningar som har betydande och väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på olika livsområden. Den som får stöd av personligt ombud ska ha ett sammansatt och omfattande behov av vård, stöd och service, rehabilitering och sysselsättning. Det ska dessutom finnas ett behov av långvariga kontakter med socialtjänsten, primärvården eller den specialiserade psykiatrin och andra myndigheter. Det finns inget krav på att den enskilde ska ha en psykiatrisk diagnos. Ombuden arbetar på den enskildes uppdrag och är fristående från myndigheter och vårdgivare. De arbetar inte med myndighetsutövning eller vård- och behandlingsinsatser. Tjänsten är kostnadsfri för den enskilde och föregås inte av biståndsprövning. Verksamheten med personligt ombud ska enligt SFS 2013:522 stödja den enskilde att så långt det är möjligt uppnå följande ändamål: 1. ha bättre möjligheter att påverka sin livssituation och vara delaktig i samhället, 2. ha möjligheter att leva ett mer självständigt liv och få en förbättrad livssituation, och 3. ges möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service på jämlika villkor samt rättshjälp, rådgivning och annat stöd utifrån sina egna önskemål och behov. Verksamheten syftar även till att 1. få myndigheter, kommuner och landsting att samverka utifrån den enskildes önskemål och behov, och 2. ge underlag till åtgärder som kan förebygga brister i fråga om att den enskilde kan få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. Verksamheten ska bedrivas så att samverkan mellan huvudmän kommer till stånd utifrån den enskildes behov. Den ska också bedrivas så att samverkan omfattar patient-, brukar- och Rapport Sida 4 (13) anhörigorganisationer. Anhörig-, brukar- och intresseorganisationerna kan ha en viktig roll för att nå de personer som har störst behov och behöver stöd av personligt ombud. Insatserna som ombuden ger ska vara samordnade och ges efter att den enskilde har varit delaktig i planeringen av stödet. Bara i yttersta undantagsfall arbetar ombudet med fullmakt från den enskilde, och då bör arbetet vara begränsat i både tid och innehåll. Ombuden upptäcker ofta brister och hinder i samhällets stödsystem i sitt uppdrag. Det ingår också i ombudens arbete att identifiera och rapportera de brister i serviceutbudet, som gör att enskildas behov inte blir tillgodosedda. Dessa deltar på så vis indirekt i strukturpåverkan genom att vara katalysatorer för brister och fel i välfärdssystemet. 1 Personligt ombud i Stockholms stad Stockholms stads organisation av personligt ombud I Stockholms stad finansieras verksamheten med personligt ombud delvis av statsbidrag. Förutsättningarna för att få statsbidrag regleras i SFS 2013:522 (Förordning om statsbidrag till kommuner som bedriver verksamhet med personligt ombud för vissa personer med psykiska funktionsnedsättningar). Varje år rapporterar staden uppgifter till Länsstyrelsen. Uppgifterna i den aktuella årsrapporten är hämtade från 2025 års rapportering till Länsstyrelsen. I Stockholms stad bedriver stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningens Område hemlöshet personligt ombud i kommunal regi. Verksamheterna har organiserat ombuden i områdeskontor: ett för de södra stadsdelsnämnderna (Farsta, Skarpnäck, Enskede-Årsta- Vantör, Hägersten-Älvsjö, Skärholmen) samt innerstaden (Kungsholmen, Södermalm, Norra innerstaden). Söderort hade fem personliga ombud under 2025 och innerstaden hade fyra. Utöver detta finns det ett områdeskontor med upptagningsområde Hässelby-Vällingby och Bromma, som hade två personliga ombud under 2025. Järva stadsdelsnämnd och socialförvaltningens Område hemlöshet hade två ombud i respektive organisation. Antalet personliga ombud är oförändrat i staden sedan föregående år och uppgår till totalt femton stycken. 1 Socialstyrelsens meddelandeblad, nr 5/2011 Rapport Sida 5 (13) Personligt ombuds ledningsgrupp Enligt SFS 2013:522 ska representanter för kommunen, regionens primärvård och psykiatri, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ingå i ledningsgruppen. Även patient-, brukar- och anhörigorganisationer bör erbjudas att ingå i ledningsgruppen. Ledningsgruppens ansvar är att arbeta strategiskt för att använda ombudens kunskaper och erfarenheter för att förbättra villkoren för hela gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Det gäller i såväl den kommunala socialtjänstverksamheten som i den samlade rehabiliteringen av personer med psykiska funktionsnedsättningar. 2 Den huvudsakliga uppgiften är alltså att uppmärksamma och åtgärda systemfel, inte att leda verksamheten. Stadens ledningsgrupp för personliga ombud finns i Samordningsförbundet Stockholms stads regi. Möten hålls två gånger per år med representanter från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, regionen, enhetscheferna för de olika områdeskontoren, ansvarig utredare på socialförvaltningen samt representanter från brukaorganisationer. Redovisning av uppgifter om målgruppen 2025 Totalt hade 580 personer stöd av personligt ombud under 2025. Det är en minskning med 18 personer sedan föregående år. Av dessa var 298 personer nytillkomna under 2025 och resterande hade haft stöd även under 2024. Totalt avslutades kontakten med 322 personer under 2025. I rapporteringen för 2025 framgår att samtliga områdeskontor och berörda nämnder haft en kösituation, bortsett från två. Vid kö prioriteras unga vuxna, personer som riskerar att bli vräkta från sin bostad, personer som är utan andra myndighetskontakter och ärenden där det finns minderåriga barn. Socialförvaltningens Område hemlöshet rapporterar att de prioriterar kvinnliga klienter på grund av den särskilda utsatthet som kvinnor i akut hemlöshet befinner sig i. I de fall det har uppstått en kö har kötiden till personligt ombud varit mellan 30 – 55 dagar. Totalt sett över staden fick 323 kvinnor stöd av personligt ombud under 2025, vilket motsvarar 56 procent av målgruppen. 2 Socialstyrelsens meddelandeblad nr 5/2011 Rapport Sida 6 (13) Motsvarande siffra för män var 253 personer, vilket är 44 procent av målgruppen. Innerstaden är det områdeskontor som har flest antal klienter med totalt 189 individer aktuella för personligt ombud. En viss överrepresentation av kvinnor är i linje med den generella könsfördelningen inom socialpsykiatrins målgrupp. Redovisningen visar att ökningen sedan 2024 i huvudsak består av män. Antalet kvinnor är överrepresenterade i samtliga områdeskontor, med undantag för socialförvaltningen Område hemlöshet. I könsfördelningen mellan områdeskontoren och stadsdelsförvaltningarna har det över tid funnits en överrepresentation av män på socialförvaltningens Område hemlöshet. Män tenderar att vara överrepresenterade bland de personer i hemlöshet som har någon form av individuell social problematik som exempelvis långvarigt skadligt bruk eller beroende. 3 I nedan tabell redovisas antal personer med stöd av personligt ombud, uppdelat på områdeskontor/stadsdelsnämnd och kön under 2025. Antal personer med stöd av personligt ombud, uppdelat på områdeskontor/stadsdelsnämnd och kön, 2025*. Områdeskontor/SDN Kvinnor Män Totalt Söderort 102 70 173 Innerstaden 115 72 189 Bromma och Hässelby-Vällingby 19 15 34 Område hemlöshet 13 34 47 Järva 74 62 137 Totalt 323 253 580 Källa: Områdeskontorens rapportering för personligt ombud till Länsstyrelsen 2025. *Antalet personer som identifierar sig som icke-binära är för få för att redovisas separat, och är därför inkluderade i totalantalet De personer som sökte stöd av personligt ombud under 2025 var främst mellan 30 och 49 år. Dessa utgjorde 43 procent av målgruppen, följt av ålderskategorin 50–64 år som utgjorde 33 procent. Personer mellan 18–29 år utgjorde 17 procent av målgruppen och åtta procent var 65 år eller äldre. 3 Socialtjänstrapport 2024, dnr. SOF 2025/359 s.121 Rapport Sida 7 (13) Antal personer som hade kontakt personligt ombud under 2025, fördelat på ålder och områdeskontor. Källa: Områdeskontorens/stadsdelsnämndernas rapportering för personligt ombud till Länsstyrelsen 2025. Av de personer som sökte stöd av personligt ombud under 2024 hade 82 hushåll hemmavarande barn, vilket är ungefär samma antal hushåll i jämförelse med 2024. Kontaktorsaker De vanligaste kontaktorsakerna är stöd i kontakt med myndigheter, och stöd i frågor som rör ekonomi, vilket även var fallet föregående år. Det är också vanligt förekommande att personer söker stöd för frågor som rör bostad och stöd i kontakt med sjukvården. Anledningar till varför individer tagit kontakt mer personligt ombud 2025, uppdelat på kontaktorsak och kön. Kontaktorsak Kvinnor Män Totalt Stöd i kontakten med myndigheter 134 112 246 Ekonomi 104 94 198 Stöd i kontakten med sjukvård 53 49 102 Bostad 39 46 85 Struktur i vardagen 33 37 70 Sysselsättning 28 30 58 Källa: Områdeskontorens/stadsdelsnämndernas rapportering för personligt ombud till Länsstyrelsen 2025. Ombuden rapporterar in en förändring i behovet hos målgruppen, där en ökad andel klienter har samsjuklighet. Samtidigt uppger ombuden att den ekonomiska utsattheten har ökat, vilket medför ett större behov av stöd vid ansökningar till olika fonder samt i kontakter med ekonomiskt stödjande instanser. 0 50 100 150 200 250 300 18-29 år 30-49 år 50-64 år 65 år och äldre Rapport Sida 8 (13) Inom det ekonomiska området ses en fortsatt ökning av ansökningar om ekonomiskt bistånd, inklusive nödprövningar, samt fler ärenden som rör vräkningshot och skuldsättning. Samtidigt har antalet överklaganden, exempelvis gällande ekonomiskt bistånd och sjukersättning, minskat. Arbetet har i större utsträckning blivit mer brådskande och präglas oftare av akuta insatser, där klienter befinner sig i situationer med risk för insolvens eller vräkning. Det upplevs också svårare att få till stånd vräkningsförebyggande åtgärder i tid. Det finns fortsatt betydande svårigheter för målgruppen att få och upprätthålla kontakt med myndigheter. Enligt ombuden upplever flera klienter att de hamnar mellan olika myndigheters ansvarsområden. Det har även blivit svårare att få tillgång till öppenvårdspsykiatrin, då remisser från vårdcentraler oftare avslås. Samverkan mellan öppen- och slutenvårdspsykiatrin upplevs också ha försämrats. Fler klienter har svårigheter att få eller behålla arbete eller annan meningsfull sysselsättning. Stöd i kontakten med myndigheter och vårdgivare är fortsatt den vanligaste orsaken till kontakt med personligt ombud. Därutöver syns en ökad efterfrågan på stöd i form av ledsagning till möten, även om detta inte fullt ut framgår i statistiken. Behovet är särskilt tydligt hos personer med social ångest eller i otrygga livssituationer, där det kan vara svårt att passa tider och hantera bokade möten. Kontaktpersoner inom boendeinsatser har ofta begränsade möjligheter att följa med på möten utanför boendet, främst på grund av tidsbrist. Att personligt ombud i större utsträckning efterfrågas i dessa situationer kan bero på att andra yrkesgrupper i högre grad uppmärksammat denna möjlighet till stöd. Behovet av stöd i kontakter med Arbetsförmedlingen har ökat, liksom i ärenden som rör folkbokföring. Sammanfattningsvis är stöd i myndighetskontakter fortsatt den vanligaste insatsen. Ekonomiska svårigheter är ett centralt område, där allt fler klienter har svårt att få ekonomin att gå ihop. Behovet av stöd i kontakter med exempelvis försörjningsstöd, budget- och skuldrådgivning samt Försäkringskassan är därför stort. De allmänna prisökningarna i samhället påverkar målgruppen i hög grad. Det är även vanligt att personer som redan har insatser från socialtjänsten söker stöd hos personligt ombud i dessa kontakter. Det kan handla om att kontakten inte fungerar tillfredsställande, att insatserna inte upplevs som tillräckliga eller att det finns behov av stöd i att beskriva sin funktionsnedsättning. Rapport Sida 9 (13) Förändringar i målgruppen under 2025 Enligt ombuden ses en ökning av personer utan tidigare stödinsatser som insjuknar i psykisk ohälsa, ofta i samband med skuldsättning. Dessa personer uppges ha svårigheter att hantera sin vardag, även i kontakter med exempelvis a-kassa och aktivitetsersättning. Gruppen inkluderar även personer med egen försörjning. Ombuden rapporterar även en ökning av klienter med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, särskilt autism, samt fler anhöriga och unga vuxna som står utanför studier och arbete. Fler personer uppges söka stöd kring sysselsättning, och en större andel av dessa är män. Ombuden ser också en ökning av ärenden som rör våld i nära relation samt en växande andel klienter med beroendeproblematik. Den senare framträder ofta över tid och syns därför inte alltid i statistiken. Ombuden uppger vidare att fler unga vuxna, personer över 65 år samt kvinnor har nåtts under året. Samverkan med socialtjänsten beskrivs ha förbättrats, och även andra samverkansparter uppges i ökad utsträckning efterfråga rådgivning från personligt ombud. Lotsning till andra stödinsatser, såsom boendestöd, beroendevård och stöd vid våld i nära relation, uppges också ha ökat. Område hemlöshet rapporterar att andelen ärenden där klienter har behov av tolk har minskat jämfört med tidigare år. En möjlig förklaring som lyfts är att personer som kom i samband med flyktingmottagandet 2015 i högre grad har etablerat sig i samhället. Riktade informationsinsatser uppges ha haft god effekt för att nå grupper som tidigare varit svåra att komma i kontakt med. I Järva rapporterar ombuden att antalet ärenden ökar i samband med sådana satsningar, vilket av ombuden bedöms tyda på ett fortsatt stort behov av personligt ombud i området. Uppmärksammade brister under 2025 De personliga ombuden rapporterar identifierade brister i vård- och omsorgssystemet. Bristerna sammanfattas utifrån den enskildes möjligheter att få tillgång till samhällets utbud av vård, stöd och service. Bristerna rapporteras vidare till Länsstyrelsen en gång per år och två gånger per år till ledningsgruppen. Följande brister har de olika områdeskontoren och stadsdelsnämnderna rapporterat under 2025: Brister som rör psykiatrin Ombuden rapporterar om fortsatt bristande tillgänglighet till psykiatrin. Remisser från primärvården uppges ofta avslås, och personer med samtidig beroendeproblematik tas i många fall inte Rapport Sida 10 (13) emot. Det framhålls även brist på kontinuitet, särskilt avseende läkarkontakter, samt långa väntetider för exempelvis NPF- utredningar. Ombuden beskriver vidare svårigheter i övergångar mellan regioner samt bristande samordning mellan olika vårdgivare. Klienter med komplex problematik riskerar att inte få adekvat vård, särskilt vid samsjuklighet där ansvar för behandling uppges fördelas otydligt mellan psykiatri och beroendevård. Detta kan leda till att klienter blir utan insatser och att problemen fördjupas över tid. Brister som rör primärvården Ombuden uppger att det finns ett fortsatt glapp mellan primärvård och specialistpsykiatri. Remisser uppges ibland inte skickas, inte nå fram eller returneras. Samtidigt hänvisas patienter från psykiatrin tillbaka till primärvården, trots omfattande behov. Det framhålls även brister i kompetens och resurser inom första linjens psykiatri samt låg delaktighet i samordnade insatser såsom SIP. Detta medför enligt ombuden att patienter riskerar att hamna mellan vårdnivåer. Brister som rör Försäkringskassan Ombuden rapporterar om långa handläggningstider och svårigheter att komma i kontakt med myndigheten, ofta i form av långa telefonköer. Samtidigt uppges beslutsprocesser i vissa delar ha blivit snabbare. Det beskrivs att systemen ställer motstridiga krav på klienter, exempelvis i relation till Arbetsförmedlingen, vilket kan leda till att individer hamnar i kläm mellan olika regelverk. Processerna uppges vara komplexa och svåra att hantera, särskilt för personer utan digitala verktyg eller med kognitiva svårigheter. Brister som rör Arbetsförmedlingen Vidare rapporteras att insatser inte alltid upplevs som anpassade eller meningsfulla, och att stöd för personer med funktionsnedsättning inte fungerar tillfredsställande. Detta bidrar enligt ombuden till fortsatta svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Brister som rör socialtjänsten Ombuden beskriver brister i tillgänglighet och återkoppling, exempelvis svårigheter att nå handläggare och långa väntetider vid nyansökningar om ekonomiskt bistånd. Ansökningsförfarandet uppges vara komplext och svårt att hantera utan stöd. Vidare rapporteras brister i samverkan mellan olika enheter, såsom LSS och socialpsykiatri, där ansvar ibland överförs mellan instanser. Inom boendestöd lyfts bristande kompetens, begränsad flexibilitet och otillräcklig omfattning av insatser. Ombuden Rapport Sida 11 (13) uppmärksammar även att klienter i vissa fall inte får tillräckligt stöd trots kända behov, exempelvis vid vräkningsrisk. Ombuden uppger att det finns brister i tillgänglighet och struktur inom vissa kommunala verksamheter, exempelvis medborgarkontor och träffpunkter. Det beskrivs även svårigheter kopplade till bostadsmarknaden, där målgruppen har begränsade möjligheter att få egen bostad. Det framhålls att vräkningsförebyggande arbete ibland är otydligt organiserat och att insatser inte alltid initieras i tid. Även hantering av klagomål uppges i vissa fall vara bristfällig. Brister som rör samverkan mellan myndigheter och organisationer Ombuden rapporterar om återkommande brister i samverkan mellan myndigheter. Klienter uppges ofta själva behöva samordna sina kontakter, vilket kan vara svårt att hantera. Samordnad individuell plan (SIP) används inte konsekvent, och processen uppges ibland vara otydlig och tidskrävande. Det förekommer att möten dröjer länge eller inte genomförs alls. Övriga iakttagelser (tillgänglighet och strukturella hinder) Ombuden uppmärksammar särskilda svårigheter för personer utan fast bostad eller giltig ID-handling. Skärpta regler kring folkbokföring uppges kunna leda till att personer registreras som utflyttade, vilket försvårar tillgång till vård och stöd. Det framhålls att kraven för att erhålla eller förnya ID-handlingar är svåra att uppfylla för målgruppen, vilket ytterligare kan försvåra möjligheten att etablera kontakt med myndigheter och ta del av samhällets insatser. Åtgärder I redovisningen till Länsstyrelsen har områdeskontoren även redogjort för de åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade bristerna. Ombuden uppger att de under året har arbetat systematiskt för att uppmärksamma och hantera brister i de verksamheter som berör målgruppen. Ombuden rapporterar att de alltid informerar enhetschefer om brister, oavsett om de hanteras direkt eller behöver tas vidare. Ombuden uppger att direkt kontakt med professionella och myndigheter har varit en central del av arbetet. I enskilda ärenden har de ofta, tillsammans med klienten, tagit kontakt med handläggare, socialsekreterare, Äldre Direkt och ibland vårdgivare Rapport Sida 12 (13) för att diskutera problem och hitta lösningar. Ombuden uppger att detta ofta ger snabba resultat, till exempel när träffpunkter för äldre hålls öppna vid personalbrist, telefontider justeras eller stödinsatser till klienter säkerställs. Ombuden rapporterar vidare att de arbetar uppsökande för att nå personer som inte själva tar kontakt, exempelvis genom regelbundna besök på träfflokaler för vuxna som lever i hemlöshet, personer med skadligt bruk och beroende eller andra socialt utsatta grupper. Personligt ombud stöttar också klienter att själva anmäla klagomål, dokumentera avvikelser och överklaga beslut till förvaltningsrätten. För att systematisera arbetet används även en särskild avvikelseblankett där ombuden kan dokumentera och rapportera brister i verksamheter. Enligt ombuden är regelbunden rapportering och återkoppling en central del i arbetet. Brister och erfarenheter diskuteras vid gemensamma arbetsplatsträffar en gång per månad, och sammanställs samt återkopplas till ledningsgruppen två gånger per år. Ombuden deltar även i informationsmöten med vård, myndigheter och andra instanser där målgruppen kommer i kontakt, och tar då alltid upp de brister och svårigheter som klienterna upplever. Ombuden bedömer att dessa insatser bidrar till ökad tillgång till stöd, tydligare ansvarsfördelning och snabbare lösningar på praktiska problem, samtidigt som de ökar medvetenheten hos professionella om målgruppens behov och utmaningar. Slutdiskussion Personligt ombud är en resurs för att säkerställa att personer med psykiska funktionsnedsättningar får möjlighet att tillvarata sina rättigheter i samhället och få det stöd de behöver. Personligt ombud spelar en central roll i att förbättra samverkan, bemötande, tillgänglighet och kunskap om målgruppen. Detta arbete behöver vara kontinuerligt och långsiktigt för att säkerställa att systemet utvecklas i takt med de behov som målgruppen har. Ombuden beskriver att deras arbete präglas av både individfokus och systemperspektiv; det innebär att de stödjer klienten direkt i kontakter med vård och myndigheter, samtidigt som de rapporterar återkommande brister som kan åtgärdas på organisations- och systemnivå. Målgruppen har under 2025 blivit allt mer komplex, vilket framkommer i ombudens observationer. Fler klienter har samsjuklighet med neuropsykiatriska diagnoser eller beroendeproblematik, och det finns en ökning av yngre vuxna och äldre klienter som söker stöd. Ombuden noterar att åldersfördelningen påverkar typen av insats: yngre vuxna har ofta Rapport Sida 13 (13) behov av stöd i etablering av vardagsstruktur, sysselsättning och kontakt med socialtjänst och psykiatri, medan äldre klienter framför allt behöver hjälp med tillgång till vård och ekonomiskt stöd. Ombuden rapporterar att stödinsatser ofta omfattar myndighetskontakter, vårdkontakter, ekonomisk rådgivning och ledsagning. Ledsagning till möten är särskilt viktig för personer med social ångest eller som befinner sig i utsatta situationer där det är svårt att hantera praktiska ärenden på egen hand. Ombuden ser också att systemfel, såsom långsam handläggning, bristande samordning mellan psykiatri och beroendevård, samt otillräcklig information om rättigheter, är återkommande hinder för klienterna. Personligt ombud fungerar därmed både som en individnära stödperson och som en indikator på systembrister. Ombuden rapporterar brister via avvikelseblanketter och diskussioner med ledningsgrupp, som sedan för vidare ärendena till berörda myndigheter. För att detta ska vara effektivt är det viktigt att återkoppling sker och att brister tas på allvar, särskilt i stadens egna verksamheter. Ombuden beskriver att detta bidrar till långsiktiga förbättringar, till exempel när det gäller tillgången till boendestöd, myndighetskontakter och information om rättigheter. Den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft den 1 juli 2025, syftar till att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Ombuden kan spela en roll i detta genom att arbeta förebyggande, identifiera behov innan problem eskalerar och underlätta samordning mellan olika aktörer. Eftersom personligt ombud inte regleras direkt i socialtjänstlagen, utan styrs av förordningen om statsbidrag, är det viktigt att verksamheten har tydliga rutiner och resurser för att kunna bidra till de nya socialtjänstprinciperna. Ombuden kan på så sätt bidra till att socialtjänsten blir mer tillgänglig och samordnad utan behovsprövning, vilket i förlängningen kan minska belastningen på andra delar av systemet. Sammanfattningsvis visar ombudens iakttagelser att verksamheten är en kritisk länk mellan individ och system. Den är avgörande för att personer med psykiska funktionsnedsättningar ska kunna tillvarata sina rättigheter, få tillgång till insatser och uppleva en mer sammanhållen vård och stödstruktur. Ombuden identifierar återkommande systembrister, vilket pekar på behovet av fortsatt arbete med samordning, kompetenshöjning och resursförstärkning. --- [4 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.pdf] start.stockholm Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 Maj 2026 Dnr: SOF 2026/58 Utgivare : Avdelningen för strategi och utveckling, Socialförvaltningen Kontaktperson : Erica Björklund Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 3 (33) Innehåll Inledning .................................................................................................... 4 Viktiga utgångspunkter och centrala begrepp ....................................... 4 Ekonomiskt bistånd................................................................................... 4 FUT – felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd ........................... 5 Utredningsförfarandet ............................................................................. 5 Bidragsbrott .............................................................................................. 6 Redovisning av Stockholms stads FUT-arbete under året 2025 ............ 7 Datainsamling ........................................................................................... 8 Resultat ..................................................................................................... 8 Externa underrättelser ............................................................................. 9 Misstänkta felaktiga utbetalningar ............................................................ 10 Orsaker till misstänkt felaktig utbetalning ........................................... 13 Förhandsbedömning ............................................................................... 15 Inleda utredning...................................................................................... 16 Inte inleda utredning .............................................................................. 17 Återkrav................................................................................................... 18 Polisanmälan ........................................................................................... 21 Efterkontroller ......................................................................................... 23 Inbesparat belopp ................................................................................... 25 Uppföljning .............................................................................................. 26 Avslut ....................................................................................................... 28 Slutsatser och analys .............................................................................. 29 Det förebyggande arbetet ..................................................................... 29 Interna felaktigheter .............................................................................. 30 Utebliven och undanhållen information ............................................... 30 Utmaningar och utvecklingsområden ................................................... 31 Tekniska förutsättningar ........................................................................ 31 Samverkan med Polisen .......................................................................... 32 Förberedelser inför rapport 2026 .......................................................... 33 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 4 (33) Inledning Ekonomiskt bistånd utgör samhällets yttersta skyddsnät och kan beviljas till den som saknar möjligheter att försörja sig på annat sätt. För att upprätthålla legitimitet och förtroende för välfärdssystemet krävs att bedömningar grundas på korrekta uppgifter och att rätt bistånd betalas ut till rätt person. Stockholms stad bedriver sedan många år ett aktivt och strukturerat arbete för att förebygga och utreda felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd samt bidragsbrott. När en utredning visar att en felaktig utbetalning har skett, fattas beslut om återkrav. Vid misstanke om att den felaktiga utbetalningen skett till följd av uppsåtlig handling görs en polisanmälan om bidragsbrott. Stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningens två enheter som betalar ut ekonomiskt bistånd, Område hemlöshet och Område nyanlända, ansvarar för att ha upprättade rutiner som motverkar och utreder felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Socialförvaltningens avdelning för strategi och utveckling har ett stadsövergripande ansvar vad avser att följa upp arbetet och identifiera behov av utveckling. I föreliggande rapport redogörs för hur förvaltningarna har arbetat med felaktiga utbetalningar och bidragsbrott under året 2025. I rapporten återfinns: • statistik över felaktiga utbetalningar från 2025, • jämförelser med tidigare års statistik, • analys av orsakerna till felaktiga utbetalningar, • en beskrivning av de viktigaste resultaten för förvaltningarna, • en beskrivning av hur arbetet med insamling av data för år 2026 kommer att utvecklas. Viktiga utgångspunkter och centrala begrepp Ekonomiskt bistånd Förutsättningarna för ekonomiskt bistånd regleras i socialtjänstlagen (2025:400). Den nya lagen trädde i kraft 2025 och ersatte den tidigare socialtjänstlagen (2001:453). I denna rapport hänvisas i första hand till gällande lagstiftning, men arbetet med felaktiga utbetalningar omfattar även handläggning enligt den upphävda lagen. Detta följer av övergångsbestämmelser som innebär att äldre bestämmelser ska tillämpas för felaktiga utbetalningar av bistånd som beviljats före den 1 juli 2025. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 5 (33) Både den nuvarande och den upphävda lagen innehåller motsvarande regler om felaktiga utbetalningar och återkrav, även om paragrafernas utformning delvis har ändrats. När texten hänvisar till socialtjänstlagen (2025:400), vidare benämnd SoL, avses även handläggning som sker enligt äldre paragrafer i enlighet med övergångsbestämmelserna. För att underlätta läsningen anges inte motsvarande paragrafer i den upphävda lagen. Av förarbetena till SoL framgår att ekonomiskt bistånd är välfärdssystemens yttersta skyddsnät och syftar till att i första hand träda in tillfälligtvis när en individ har försörjningsproblem som inte kan tillgodoses på annat sätt. Socialtjänstens huvuduppgift inom ekonomiskt bistånd är att stödja individer att på sikt bli självförsörjande. Samtidigt ska rätten till ekonomiskt bistånd utredas tills individen inte längre har behov av att ansöka om ekonomiskt stöd. Rätten till bistånd prövas månadsvis, vilket innebär att förutsättningarna utreds löpande. Socialsekreterare i Stockholms stad utreder och handlägger ansökningar om ekonomiskt bistånd och ska inom ramen för detta arbete förebygga och motverka att felaktiga utbetalningar sker. Uppgifter som den sökande lämnar verifieras både av individen själv, genom information från andra myndigheter samt genom regelbundna och rutinmässiga kontroller. FUT – felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd Av 33 kap. 1 § SoL framgår att ekonomiskt bistånd kan återkrävas om: • en individ orsakat att biståndet betalats ut felaktigt eller med för högt belopp genom att denne har lämnat oriktiga uppgifter, inte fullgjorts sin uppgiftsskyldighet eller på annat sätt orsakat den felaktiga utbetalningen, samt • i det fall som en individ tagit emot ekonomiskt bistånd felaktigt eller med för högt belopp och skäligen borde ha insett detta. Vid misstanke om att ekonomiskt bistånd har utbetalats felaktigt ska en utredning om misstänkt felaktig utbetalning inledas. Felaktiga utbetalningar benämns fortsatt som FUT. Utredningsförfarandet Vid misstanke om FUT ska en förhandsbedömning göras kring om det finns skäl att inleda utredning. Inom ramen för utredningen kan ytterligare nödvändig information inhämtas och utredas. Beslut om återkrav fattas om det finns grund för att återkräva biståndet enligt 33 kap. 1 § SoL. Ett återkrav som inte betalas tillbaka kan föranleda Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 6 (33) ersättningstalan i domstol, förutsatt att den enskilde bedöms ha betalningsförmåga. Förvaltningsrätten kan då ålägga den enskilde skyldighet att betala återkravet, vilket möjliggör för förvaltningarna att efterfråga stöd från Kronofogden i det fall som återbetalningen uteblir. Inom Stockholms stad är det utredare av felaktiga utbetalningar (FUT-utredare) som utför FUT-arbetet på respektive förvaltning. Ur en rättssäkerhetssynpunkt är det viktigt med en tydlig prioritering av arbetet och en samsyn kring uppdraget, varför förvaltningar tidigare har kommit överens om vilka arbetsmoment som ska ingå i FUT-utredarens uppdrag 1. Utredningsförfarandet kan överblickas enligt nedan processflöde. Figur 1 - Utredningsprocess FUT Bidragsbrott Förvaltningarna är skyldiga att göra en polisanmälan när det finns misstanke om att ett bidragsbrott har begåtts. En anmälan ska göras när det finns anledning att anta att brott föreligger, vilket innebär att en uppsåtsbedömning genomförs för att utesluta fall där det tydligt framgår att inget brott har skett. En individ kan dömas för bidragsbrott enligt 2 § bidragsbrottslagen (2007:612) om denne lämnat oriktiga uppgifter, inte anmält ändrade förhållanden som denne är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning och på så sätt orsakat fara för att en ekonomisk förmån eller ett ekonomiskt stöd felaktigt betalats ut, felaktigt tillgodoräknas, betalats ut med ett för högt belopp eller tillgodoräknas med ett för högt belopp. 1 Arbetsbeskrivning FUT.docx Misstänkt felaktighet Förhandsbedömning Inleda utredning Utredning Återkrav Uppföljning Avslut Polisanmälan Uppföljning Avslut Inte inleda utredning Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 7 (33) Det är viktigt att skilja mellan felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i detta sammanhang. Begreppen är inte synonyma, eftersom bidragsbrott förutsätter uppsåt. Alla felaktiga utbetalningar utgör därför inte bidragsbrott. Förändringar inom socialförsäkrings- och välfärdsbrottsområdet Inom socialförsäkrings- och välfärdsbrottsområdet pågår flera förändringar och satsningar som är relevanta för Stockholms stads FUT-arbete, Dessa påverkar både handläggningen av ekonomiskt bistånd och möjligheterna att utreda felaktiga utbetalningar. År 2024 trädde lagen (2024:307) om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet i kraft. Lagen reglerar myndigheters, kommuners och regioners skyldighet att lämna uppgifter till andra aktörer för att motverka felaktiga utbetalningar, fusk och brottslighet. Under 2025 omformulerades lagen genom SFS 2025:761 för att stärka uppgiftsskyldigheten och omfatta fler situationer där uppgifter ska lämnas. Den 1 december 2025 infördes även en ny sekretessbrytande bestämmelse i 10 kap. 15 a § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Bestämmelsen ger myndigheter utökade möjligheter att lämna uppgifter utan hinder av sekretess, när detta är nödvändigt för att en annan myndighet ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett korrekt och effektivt sätt. Syftet är bland annat att förebygga, upptäcka och utreda felaktiga utbetalningar. Regeringen har dessutom lagt fram ytterligare lagförslag inför 2026 för att minska risken för felaktiga utbetalningar. Förslagen syftar dels till att stärka myndigheternas möjligheter till informationsutbyte och datainhämtning, dels till att låta kommunernas utbetalningar omfattas av de kontroller som utförs av Utbetalningsmyndigheten. Redovisning av Stockholms stads FUT- arbete under året 2025 Under 2025 fanns totalt 13 FUT-utredare i staden, med tjänstgöringsgrader mellan 25 och 100 procent. Samtliga stadsdelsförvaltningar samt en av socialförvaltningens två enheter hade FUT-utredare i tjänst. Eftersom att dessa tillhör olika förvaltningar har de gemensamma träffar för likställighet och erfarenhetsutbyte. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 8 (33) Under våren 2025 deltog stadens FUT-utredare i ett samverkansmöte med Polisen och Åklagarmyndigheten. Syftet var att stärka samarbetet kring polisanmälningar om bidragsbrott och att minska antalet förundersökningar som läggs ned på grund av bristande bevisning. Mötet bidrog även till ökad kompetens genom informationsutbyte och en fördjupad förståelse för det arbete som respektive myndighet bedriver. Samverkan planeras att följas upp under våren 2026. I oktober 2025 hölls SKR:s konferens om att förebygga och motverka välfärdsbrott, där utredare från Socialförvaltningen och några FUT-utredare deltog. Konferensen gav insikter i andra aktörers arbetssätt, möjliggjorde erfarenhetsutbyte och etablering av samverkanskontakter samt fördjupade kunskapen om verktyg för att identifiera och förebygga felaktiga utbetalningar. Datainsamling FUT-arbetet följs upp och analyseras årligen i denna rapport. För att möjliggöra en samlad analys av arbetet med att upptäckta felaktiga utbetalningar i Stockholms stad inhämtas data med stöd av stadens verksamhetssystem och direkt från FUT-utredarna på förvaltningarna. Kvantitativa uppgifter har i största möjliga utsträckning hämtats direkt från verksamhetssystemet och redogör för de utredningar, beslut och belopp som beslutats om under 2025. FUT-utredarna har kompletterat med kvantitativa uppgifter som inte går att härleda i verksamhetssystemet samt med kvalitativa uppgifter som är viktiga för mer träffsäkra analyser. Inför datainsamlingen har FUT- utredarna fått instruktioner om hur uppgifterna ska hämtas och sammanställas, för att minska risken för egna tolkningar och mätfel. Resultat Resultatet av den insamlade statistiken för Stockholms stads FUT-arbete 2025 presenteras nedan i den ordning som följer utredningsprocessen. Det innebär att uppgifterna redovisas från det att misstanke om felaktig utbetalning uppstår till dess att ärendet avslutas. Misstankar kan uppdagas internt under handläggningen av ett ärende om ekonomiskt bistånd, men även externt när en privatperson, annan tjänsteman eller myndighet lämnar information som tyder på att bistånd kan ha betalats ut på felaktiga grunder. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 9 (33) Externa underrättelser När en tjänsteman eller myndighet misstänker att ekonomiskt bistånd har utbetalats felaktigt är denne skyldig att underrätta socialtjänsten. Detta följer av lagen (2008:206) om underrättelseskyldighet vid felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet. Tabell 1 - Inkomna underrättelser år 2025 fördelat per stadsdel. Under året har 24 underrättelser inkommit till staden (tabell 1), jämfört med 20 underrättelser år 2024 och 10 underrättelser år 2023. Underrättelserantalet per år ökar, men antalet underrättelser som görs till staden är ändå mycket lågt. Tabell 2 – Antal underrättelser om misstänkta felaktiga utbetalningar av ekonomiskt bistånd fördelat per underrättande myndighet, år 2025. Mer än hälften av de underrättelser som inkommit under året är från Arbetsförmedlingen, vilket var fallet även år 2023 och 2024 (tabell 2 3 3 7 5 3 0 0 1 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Underrättelser per stadsdel 1 13 2 2 1 1 3 0 5 10 15 Totalt 24 st Underrättande myndigheter Kronofogden Arbetsförmedlingen Polismyndigheten Migrationsverket CSN Försäkringskassan Skatteverket Annan kommun Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 10 (33) 2). Om fler myndigheter underrättade socialtjänsten, skulle förmodligen fler felaktiga utbetalningar kunna upptäckas och på sikt förebyggas. Om kommunerna framöver omfattas av Utbetalningsmyndighetens uppdrag i enlighet med regeringens förslag om ändring i lagen (2023:455) om Utbetalningsmyndighetens granskning av utbetalningar, kan det komma att innebära att Utbetalningsmyndigheten tillkommer som underrättande part framöver och att fler underrättelser kring misstänkta FUT inkommer till förvaltningarna. Misstänkta felaktiga utbetalningar Misstänkta FUT registreras i stadens verksamhetssystem hos respektive förvaltning i form av en så kallad ”Inkommande information”. Informationen tilldelas förvaltningens FUT-utredare som inleder FUT-arbetet i det enskilda ärendet. Tabell 3 - Antal inkommande information om misstänkt FUT under åren 2021– 2025. I tabell 3 redovisas antalen misstänkta FUT som inkommit de senaste 5 åren. Mellan år 2021 och 2022 mer än dubblades antalet misstänkta FUT, men har därefter minskat successivt. Under år 2025 har 667 stycken ”Inkommande information” registrerats avseende misstänkta FUT. Det är 64 färre än föregående år. I tabell 4 redovisas antalet misstänkta FUT fördelat per förvaltning. 358 833 800 731 667 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 Inkommande 2021-2025 2021 2022 2023 2024 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 11 (33) Tabell 4 - Antal inkommande information om misstänkt FUT under år 2025, fördelat per förvaltning. Viktigt att beakta är att antalet misstänkta FUT inte är detsamma som antalet faktiska felaktigheter. Dels kan det finnas misstankar som inte stämmer och dels kan det finnas felaktiga utbetalningar som aldrig upptäcks. Antalet inkommande information mäter således specifikt antalet registrerade misstankar. Antalet misstänkta FUT har i tidigare rapporter jämförts med antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under året, för att ge en uppskattad fingervisning kring hur stor andel ärenden det rör sig om där det kan förekomma felaktig utbetalning av ekonomiskt bistånd. År 2024 uppskattades det röra sig om misstänkta FUT i motsvarande 6,3 procent av antalet hushåll med ekonomiskt bistånd, år 2023 uppskattades det röra sig om 7 procent. Eftersom att mätningen tidigare avsett antalet misstankar som registrerats i systemet och inte antalet hushåll som förekommit bland dessa, har flera registrerade misstankar i praktiken kunnat avse ett och samma hushåll. Ett hushåll kan i praktiken vara föremål för flera olika misstankar över tid. 27 67 63 84 68 95 18 28 31 26 37 123 0 20 40 60 80 100 120 140 Inkommande information 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 12 (33) Tabell 5 - Antal unika och återkommande hushåll som varit föremål för misstänkt FUT år 2025. För år 2025 har data gällande faktisk förekomst av hushåll bland misstänkta FUT undersökts. Ett bortfall om 53 registrerade misstankar har förekommit, med hänsyn till att inkommande information som inte föranleder utredning, inte arkiveras i systemet på samma sätt som inledda utredningar (tabell 5). 11 809 hushåll har under år 2025 vid något tillfälle varit aktuella för ekonomiskt bistånd. Detta omfattar 18 013 individer och motsvarar 1,8 procent av stadens befolkning. 667 stycken misstänkta felaktiga utbetalningar har registrerats i verksamhetssystemet. Efter bortfall kvarstår totalt 614 misstänkta FUT. 560 unika hushåll har förekommit bland dessa, vilket motsvarar 4,7 procent av antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd under året. Om bortfallet om 53 ärenden medräknas som unika hushåll motsvarar det sammanlagt 5,1 procent. Misstänkta FUT har således förekommit i 4,7–5,1 procent av antalet hushåll som erhållit bistånd under året. Det är en lägre andel än vad som uppskattas i tidigare rapporter, där hänsyn inte har tagits till att ett hushåll kan vara föremål för misstänkt FUT upprepade gånger. I 48 av de förekommande hushållen har misstänkt FUT registrerats vid mer än ett tillfälle. Detta motsvarar 0,04 procent av antal hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd och 7,8 procent av de hushåll som under året varit föremål för misstänkt FUT. Den totala mängden misstänkta FUT har minskat. Det kan bero på fler saker, dels förbättrade kontrollmekanismer, ökad möjlighet till informationsutbyte mellan kommunen och andra myndigheter samt ökad digitalisering. Det indikerar även att förvaltningarnas förebyggande arbete kan ha gett resultat, socialsekreterarna har blivit bättre på att uppmärksamma oegentligheter innan biståndet beviljas. 667 560 48 53 0 200 400 600 800 Antal inkommande Antal unika hushåll Antal återkommande hushåll Bortfall Återkommande hushåll 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 13 (33) Orsaker till misstänkt felaktig utbetalning Att ekonomiskt bistånd utbetalats felaktigt kan bero på flera orsaker. Det kan handla om att den som ansöker om biståndet har lämnat oriktiga uppgifter vid ansökan eller undanhåller information som är avgörande vid bedömningen av dennes rätt till bistånd. Men det kan även handla om misstag som begåtts internt inom ramen för handläggning av ekonomiskt bistånd, exempelvis genom att socialsekreteraren missar relevant information som finns på ansökan eller på grund av att en rutinkontroll uteblir. När en misstänkt FUT registreras behöver alltid en orsak anges. Värt att notera är att den orsak som inledningsvis anges inte går att ändra under utredningens gång. Den misstänkta orsaken till att FUT har skett, kan senare visa sig vara en annan eller flera andra faktiska orsaker. Under år 2025 har samtliga 667 misstänkta FUT registrerats enligt följande: Tabell 6 - orsaker till misstänkt FUT år 2025. Interna fel och oredovisade inkomster utgör de vanligaste orsakerna till att misstänkta FUT registreras. Interna fel som leder till felaktiga utbetalningar ska alltid dokumenteras. Det är i regel svårt att återkräva bistånd som betalats ut på grund av handläggningsmisstag, men socialtjänsten kan i vissa fall besluta om återkrav om den enskilde skäligen borde ha förstått att utbetalningen var felaktig. Det är även viktigt att följa upp antalet interna fel, både på förvaltningsnivå och stadsövergripande nivå. Syftet är att kunna 72 38 14 32 231 255 25 Orsaker 2025 Annat Boende/vistelse Falska handlingar Hushållsgemenskap Interna felaktigheter Oredovisade inkomster Oredovisade tillgångar Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 14 (33) utveckla och förbättra arbetssätt inom handläggningen av ekonomiskt bistånd och därigenom minska risken för att liknande fel uppstår framöver. Tabell 7 - Orsaker till misstänkt FUT under åren 2021–2025. I tabell 7 redovisas fördelning av orsakerna bakom registrerade misstänkta FUT för åren 2021–2025. Interna fel har sedan 2022 utgjort en betydande andel av de registrerade felaktigheterna: 49 procent år 2021, 34 procent år 2022, 39 procent år 2023 och 44 procent år 2024. År 2025 har andelen interna fel minskat med 10 procentenheter jämfört med föregående år och utgör 34 procent av de registrerade felaktigheterna. Denna minskning kan indikera att handläggningen blivit mer träffsäker och att förvaltningarna har utvecklat sina arbetssätt utifrån de interna fel som uppmärksammats under de senaste åren. År 2025 ökade andelen misstänkta FUT som rörde oredovisade inkomster. Dessa utgjorde 38 procent av de registrerade misstankarna, jämfört med 28 procent föregående år. Även antalet falska handlingar ökade, från 5 till 14 fall. Även om dessa endast motsvarar 2 procent av de 667 registrerade misstänkta felaktigheterna är de viktiga att uppmärksamma, eftersom förfalskade handlingar innebär en högre sannolikhet för att handlingen begåtts med uppsåt och kan ligga till grund för polisanmälan om bidragsbrott. Den ökade andelen oredovisade inkomster och det ökade antalet falska handlingar, trots ett minskat totalt inflöde av misstänkta 34 71 77 109 72 32 45 50 25 38 7 12 17 5 14 37 36 33 29 32 33 288 315 326 231 178 337 272 207 255 37 44 36 30 25 0 50 100 150 200 250 300 350 400 2021 2022 2023 2024 2025 2021-2025 Annat Boende/vistelse Falska handlingar Hushållsgemenskap Interna felaktigheter Oredovisade inkomster Oredovisade tillgångar Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 15 (33) felaktiga utbetalningar, kan indikera att förvaltningarna i större utsträckning än tidigare upptäcker denna typ av avvikelser. Detta kan vara ett resultat av interna kontroller samt förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter. Fördelningen av övriga orsaker; oredovisade tillgångar, hushållsgemenskap, boende/vistelse samt annat, ter sig förhållandevis likvärdigt över åren och utgör enbart en liten del av de misstänkta felaktiga utbetalningar som uppmärksammas. Förhandsbedömning FUT-utredarna ansvarar för att göra förhandsbedömningar på samtliga misstänkta FUT på respektive förvaltning. Av 33 kap. 5 § SoL framgår att socialnämndens möjlighet till att väcka ersättningstalan i återkravsärenden som inte har betalats tillbaka är begränsat till 3 år efter det att den felaktiga utbetalningen gjordes. Det är därför viktigt att misstanke om FUT utreds utan dröjsmål. Antalet ärenden som står i kö till förhandsbedömning mäts vid årsskiftet varje år. Antal ärenden i kö under de senaste fem åren redovisas i tabell 8 nedan. Tabell 8 - antal misstänkta FUT i kö för förhandsbedömning under åren 2021– 2025. I slutet av 2025 stod 157 ärenden i kö, vilket är 70 färre än föregående år. Antalet ärenden i kö har succesivt minskat under de senaste fem åren och under 2025 har kön minskat med flest antal ärenden hittills. Denna utveckling korrelerar med det minskade inflödet av misstänkta FUT. Att kön minskar är positivt, eftersom det minskar risken för att felaktiga utbetalningar förblir obetalda till följd av att treårsfristen löpt ut. 286 267 264 227 157 0 50 100 150 200 250 300 350 2021 2022 2023 2024 2025 Antal i kö 2021-2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 16 (33) Inleda utredning Om förhandsbedömningen visar att det finns skäl att anta att en felaktig utbetalning har skett och att den kan återkrävas enligt 33 kap. 1 § eller om ärendet kräver vidare utredning för att en bedömning ska kunna göras, ska utredning inledas. Utredningen om felaktig utbetalning genomförs separat från, men parallellt med, utredningen om rätten till ekonomiskt bistånd. Totalt inleddes 270 utredningar under år 2025. Det är en (1) utredning färre än föregående år och nio ärenden färre än året dessförinnan (Tabell 9). Tabell 9 - antalet inledda FUT-utredningar under åren 2021–2025. Trots att inflödet av misstänkta FUT minskar inleds utredningar i ungefär samma omfattning som tidigare år. Detta kan indikera att en större andel av de inkomna misstankarna innehåller tillräcklig information för vidare utredning och att färre ärenden avskrivs på grund av att informationen inte är tillräckliga för vidare utredning. 358 305 279 271 270 0 100 200 300 400 Totalt 2021-2025 2021 2022 2023 2024 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 17 (33) Tabell 10 – registrerade inkommande information (misstänkta FUT) och inledda utredningar om misstänkt FUT år 2025. I ovanstående tabell redovisas antalet misstänkta FUT jämfört med antalet inledda utredningar, fördelat på orsak. Den största andelen av de misstankar som leder till att en utredning inleds avser oredovisade inkomster. Detta förklaras av att det i dessa fall ofta finns skäl att anta att bistånd har betalats ut felaktigt och att beloppet kan återkrävas enligt 33 kap. 1 § socialtjänstlagen. En låg andel av de misstänkta FUT som beror på interna fel leder till att utredning inleds, ca 15 procent. Detta ligger i linje med att det, som tidigare nämnts, är svårare att återkräva det bistånd som betalats ut felaktigt till följd av handläggningsmisstag. Jämförelsen är dock ungefärlig, eftersom statistiken påverkas av den kö som råder; utredningar som inleds under 2025 kan avse misstankar som registrerats året innan. Jämförelsen är ändock relevant, eftersom de flesta felaktiga utbetalningar som beror på interna fel varken återkrävs eller återbetalas. Det är därför viktigt att lyfta betydelsen av interna rutiner och kontroller som syftar till att minska risken för att sådana fel uppstår. Ett systematiskt förbättringsarbete är avgörande för att förvaltningarna ska kunna minska antalet felaktiga utbetalningar som orsakas av interna fel. Inte inleda utredning Om det inte finns skäl att anta att en felaktig utbetalning som kan återkrävas enligt 33 kap. 1 § har skett, görs bedömningen att inte inleda utredning. Det kan exempelvis avse de interna fel som inte kan återkrävas, situationer där mer än 3 år har passerat sedan felaktigheten uppstod eller fall där omständigheterna inte utgör 72 38 14 32 231 255 2519 17 7 13 34 170 10 0 50 100 150 200 250 300 Inkommande och inledda 2025 Inkommande 2025 Inledda 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 18 (33) grund för återkrav. I tabellen nedan redovisas antalet misstänkta FUT där bedömning under åren 2023–2025 varit att inte inleda utredning, fördelat efter orsak. Tabell 11 - antal misstänkta FUT där bedömning gjorts att inte inleda utredning under år 2023–2025. Vid en jämförelse över de tre senaste åren framgår att bedömningen att inte inleda utredning är relativt stabil, med undantag för interna felaktigheter där antalet ärenden har minskat. Detta korrelerar med det minskade inflödet av misstänkta FUT kopplade till interna fel. Totalt gjordes bedömningen att inte inleda utredning i 416 misstänkta FUT under 2025. Det är 58 färre än föregående år och korrelerar även det med ett minskat inflöde av misstänkta FUT. Återkrav Under året fattades totalt 99 beslut om återkrav. I tabellen nedan redovisas hur stor andel av de inledda utredningarna som har resulterat i beslut om återkrav. Enbart 36,7 procent av de utredningar som inleddes under året resulterade i ett sådant beslut. En jämförelse med föregående år visar att andelen utredningar som resulterar i återkrav har minskat avsevärt (tabell 12). 37 7 6 9 286 74 17 66 20 5 14 257 97 15 62 31 6 19 189 91 18 0 50 100 150 200 250 300 350 Ej inledda 2023-2025 2023 2024 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 19 (33) Tabell 12 - andel inledda utredningar som resulterar i beslut om återkrav Att ett beslut om återkrav inte fattas kan bero på flera olika omständigheter, ofta i kombination. En vanlig orsak är att utredningen visar att någon felaktig utbetalning inte har skett. Det kan också handla om att det saknas grund för återkrav enligt 33 kap. 1 § socialtjänstlagen, exempelvis när det inte kan fastställas att den enskilde har orsakat felaktigheten på det sätt som lagstiftningen avser. Förbättrad information till biståndssökande kan också bidra till att färre felaktiga uppgifter lämnas i ansökningar. Därtill kan utvecklade rutiner, bättre möjligheter till informationsinhämtning och skärpta kontroller i handläggningen påverka utfallet och leda till att färre utredningar resulterar i beslut om återkrav. Andra förklaringar till att andelen beslut om återkrav minskat kan vara en ökad benägenhet att skriva av mindre belopp eller att hantera felaktiga utbetalningar på andra sätt. Det kan exempelvis ske genom att biståndet korrigeras i kommande utbetalningar efter överenskommelse med den enskilde, eller genom att den enskilde frivilligt betalar tillbaka beloppet utan att ett formellt beslut om återkrav fattas. Flera av förvaltningarna uppger att de under senare år har intensifierat arbetet med frivilliga återbetalningar. Område Nyanlända (socialförvaltningen) anger exempelvis att de motiverat till frivilliga återbetalningar i samtliga ärenden där det funnits skäl för återkrav. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning har dessutom sedan ett par år tillbaka möjliggjort för frivilliga återbetalningar via Swish 2, vilket är ett mer tillgängligt och användarvänligt alternativ än exempelvis plusgirobetalning. 2 Swish är en applikation som används för att överföra pengar mellan privatpersoner, men också för att utföra betalningar till företag (www.swish.nu). 358 305 279 271 270 246 223 213 138 99 68,7% 73,1% 76,3% 50,9% 36,7% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% 0 50 100 150 200 250 300 350 400 2021 2022 2023 2024 2025 Andel återkrav 2021-2025 inledda utredningar återkrav andel Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 20 (33) Sammantaget är det sannolikt att dessa arbetssätt har haft en betydande påverkan på den minskade andelen beslut om återkrav. I tabellen nedan redovisas antalet återkrav per förvaltning (tabell 13). Tabell 13 - antal beslut om återkrav per förvaltning år 2025 De 99 besluten om återkrav avser totalt 2 258 795 kronor som betalats ut felaktigt, vilket motsvarar 0,2 procent av det totalt utbetalade biståndet i Stockholms stad under året (ca 1,08 miljard kronor). Den totala kostnaden för utbetalt ekonomiskt bistånd i Stockholms stad, tkr Återkravs - beloppet, kr Andel av det totalt utbetalda biståndet under året 2021 1 016 999 6 713 226 0,6 % 2022 955 574 7 393 343 0,8 % 2023 956 120 9 268 261 1 % 2024 1 031 832 3 427 704 0,3 % 2025 1 085 716 2 258 795 0,2 % Tabell 14 - andel av totalt utbetalat biståndet under åren 2021–2025. Andelen felaktigt utbetalat bistånd i relation till totalt utbetalat bistånd har varierat under tid och korrelerar inte i linje med inflöde, inledda utredningar eller andel återkrav på samma sätt som tidigare presenterade siffror. Under åren 2021–2023 kom andelen felaktigt utbetalat bistånd att öka från 0,6 procent till 1 procent för att sedan minska drastiskt till 0,3 procent år 2024 och 0,2 procent år 2025. 4 11 10 6 12 15 2 4 2 1 0 32 0 5 10 15 20 25 30 35 Återkravsbeslut per förvaltning 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 21 (33) Att beloppet sticker ut i förhållande till hur övriga siffror korrelerar beror sannolikt på att de felaktigt utbetalda beloppen varierar kraftigt mellan olika ärenden. Ett FUT-ärende kan avse en mindre felaktig utbetalning under en enskild månad, medan ett annat kan omfatta betydande belopp som betalats ut felaktigt under en längre tidsperiod. Ett beslut om återkrav kan dessutom omfatta flera felaktiga utbetalningar i samma ärende, om dessa upptäckts och utretts vid samma tillfälle. Beloppet kan då bli förhållandevis högt, även om det avser ett och samma beslut. Polisanmälan Enligt 6 § BBL är socialtjänsten skyldig att polisanmäla misstänkta bidragsbrott. Under året har 30 polisanmälningar om misstänkt bidragsbrott gjorts. Det avser 30 procent av de återkrav som gjorts under året. För att ge en tydligare bild av i vilka fall en polisanmälan kan bli aktuell följer här ett antal exempel från stadens förvaltningar. Skälen till anmälningarna har varierat, men kan delas in i följande kategorier: 1. Oredovisade inkomster Personer har undanhållit inkomster från arbete eller andra källor, såsom Swish-transaktioner och utlandsbetalningar. Vissa har aktivt dolt inkomster genom att skapa nya bankkonton för att undvika insyn. 2. Studier utan redovisning Personer har påbörjat studier utan att informera socialtjänsten, trots att de fått information om att bistånd inte utgår vid studier. 3. Felaktiga adressuppgifter och boendeförhållanden Personer har varit folkbokförda i en av stadens stadsdelar men bott i en annan stadsdel eller kommun utan att meddela detta. Vissa har levt i samboskap men ansökt om bistånd som ensamstående. Andra har haft inneboende utan att redovisa det. 4. Oredovisade tillgångar Personer har haft sparade medel, fastigheter, pantsättningar eller andra ekonomiska tillgångar utan att informera socialtjänsten. 5. Manipulerade eller falska handlingar Personer har manipulerat kontoutdrag och inkomstdeklaration för att dölja inkomster, förfalskat hyreskontrakt för en adress där denne inte var boende samt förfalskat hyreskvitton. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 22 (33) I tabellen nedan redovisas antal gjorda polisanmälningar per år, under de senaste fem åren. Tabellen redogör även för antalet ärenden där Polisen återkopplat om nedlagd förundersökning. Tabell 15 - antal polisanmälningar och antal nedlagda förundersökningar per år, åren 2021–2025 Även om statistiken för nedlagda förundersökningar är förskjuten – eftersom att en polisanmälan kan läggas ned senare i tid och därmed synas i statistiken för kommande år – kan det konstateras att en stor del av de polisanmälningar som gjorts under de senaste fem åren har lagts ned. Många ärenden avslutas på grund av bristande bevisning, medan vissa ligger kvar för fortsatt utredning. Under 2025 har förundersökningar lagts ned av flera skäl, bland annat att den misstänkte redan varit åtalad för annan brottslighet, brist på bevis, att beloppet bedömts vara för lågt för att utgöra vårdslöst bidragsbrott, att brott inte kunnat styrkas, att uppsåt eller oaktsamhet inte gått att bevisa eller att det saknats möjlighet att utreda brottet vidare. I 2024 års rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 3 framgår att en genomgång av stadens statistik för år 2019–2023 har genomförts och att totalt 191 polisanmälningar upprättades under dessa år. Enbart fyra av dessa gick till åtal – motsvarande två procent. Åtal väcktes för samtliga fyra fall under år 2024. Sedan dess har inget ytterligare åtal väckts. Chanserna att väsentligt fler av de anmälningar som fortfarande var under utredning vid genomgången samt de polisanmälningar som gjorts därefter kommer leda till åtal verkar därmed små. 3 Bilaga - Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2024 60 48 34 41 30 36 31 39 31 34 0 10 20 30 40 50 60 70 2021 2022 2023 2024 2025 2021-2025 Polisanmälningar Nedlagd förundersökning Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 23 (33) Genomgången visade även att det är vanligt förekommande att de polisanmälningar som förvaltningarna gör blir liggande hos Polismyndigheten för att sedan avskrivas som preskriberade. I flera fall bedömdes också att beloppen som anmälningarna avser var så låga att eventuella utredningsåtgärder inte ansågs stå i proportion till förundersökningens omfattning. Den höga andelen nedlagda förundersökningar medför i förlängningen att bidragsbrott kopplat till ekonomiskt bistånd kan begås vid upprepade tillfällen utan att det leder till någon påföljd och att staden förvaltningar går miste om återkravsbelopp och skadestånd. Att upprätta en polisanmälan är dessutom en tidskrävande arbetsuppgift för stadens FUT-utredare. Mot bakgrund av att så få av stadens anmälningar leder till lagföring har denna arbetsuppgift under de senaste åren fått lägre prioritet. Detta innebär en risk för att tiden mellan att ett misstänkt brott begås och att det anmäls till polisen blir längre, samt att kvaliteten på anmälningarna försämras. En sådan utveckling riskerar att skapa en ond cirkel där polisens förutsättningar att utreda misstänkta bidragsbrott försämras ytterligare. Under de senaste två åren har stadens FUT-utredare deltagit i samverkansmöte med Polisen, med syfte att försöka stärka förutsättningarna för att polisanmälningar ska leda till åtal. Under våren 2025 genomfördes ett möte där FUT-utredare och representanter från Polisen gemensamt gick igenom centrala aspekter och förhållningssätt vid upprättande av polisanmälningar, för att öka möjligheterna till lagföring i de fall där bidragsbrott misstänks. Arbetet kommer att följas upp under 2026. Efterkontroller Varje år genomförs en så kallad efterkontroll, eftersom den vanligaste orsaken till att en FUT-utredning inleds är oredovisade inkomster. Efterkontrollen innebär att förvaltningarna granskar de taxerade inkomsterna för personer som avslutats från ekonomiskt bistånd, där den taxerade inkomsten jämförs med de uppgifter som individen lämnat i samband med sina ansökningar. Urvalet omfattar personer som har varit aktuella och mottagit bistånd under hela det aktuella taxeringsåret, men vars ärenden avslutats i början av nästkommande år. Dessa ärenden har därmed inte omfattats av den ordinarie deklarationskontroll som rutinmässigt genomförs för alla pågående ärenden under deklarationsperioden. Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 24 (33) Tabell 16 - Efterkontroller 2021–2025. Under 2025 genomfördes efterkontroller för inkomstår 2024. Förvaltningarna skickade begäran om informationsutlämnade till Skatteverket för 916 personer. Av dessa hade 563 haft taxerad inkomst under 2024 och 63 av dessa lämnades till FUT-utredare för vidare utredning. Utfallet av dessa utredningar och om de leder till återkrav kommer att följas upp i rapporten för år 2026. I tabell 16 redovisas antalet genomförda efterkontroller och deras utfall under de senaste fem åren. Under denna period har mellan 868 och 1 171 personer omfattats av efterkontrollerna, vilket årligen resulterat i mellan 15 och 20 återkrav – motsvarande cirka två procent av kontrollerna. Uppföljningen visar dock att de återkrav som efterkontrollerna genererar ofta avser förhållandevis stora belopp. 868 1171 1069 1047 916 466 677 633 602 563 56 51 84 65 63 20 20 18 15 0 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 2021 2022 2023 2024 2025 Efterkontroller 2021-2025 Antal personer som lämnades till Skatteverket från början Antal personer som kom tillbaka från Skatteverket där personen hade taxerad inkomst Antal personer där uppgifterna från Skatteverket ledde till FUT-utredning Antal utredningar som ledde till beslut om återkrav Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 25 (33) Tabell 17 – Andel av totalt belopp som återkrävts till följd av efterkontroller under åren 2022–2024. I tabell 17 redovisas hur stor del av återkrävt belopp som kommer från efterkontrollerna under åren 2022–2024. För 2021 finns inga sparade uppgifter om detta och eftersom efterkontrollerna för 2025 fortfarande utreds finns ännu inget belopp att redovisa för året. År 2022 ledde efterkontrollerna till 20 beslut om återkrav om sammanlagt cirka 350 000 kronor, vilket motsvarade omkring fem procent av allt återkrävt bistånd det året. År 2023 fattades 18 beslut om cirka 600 000 kronor, motsvarande sex procent, och år 2024 fattades 15 beslut om cirka 500 000 kronor, motsvarande 15 procent av det totala återkrävda biståndet. Arbetet med efterkontrollerna utgör därmed en viktig del av stadens kontrollarbete och bidrar till att felaktiga utbetalningar upptäcks och återkrävs. Inbesparat belopp När en FUT-utredning inleds kan det framkomma att personen i fråga egentligen inte är i behov av ekonomiskt bistånd. Det har upptäckts att personer i vissa fall slutar att ansöka om ekonomiskt bistånd i samband med att en FUT-utredning inleds. En FUT- utredning kan även medföra att en inkomst upptäcks och att individen fortsatt får rätt till ett lägre belopp ekonomiskt bistånd än innan upptäckten. Det här innebär att förvaltningarna, genom att bedriva ett aktivt FUT-arbete, motverkar utbetalningar som de annars hade riskerat att betala ut felaktigt. För att uppskatta hur stora belopp detta avser gör förvaltningarna årliga beräkningar av så kallat inbesparat belopp. FUT-utredarna använder en gemensam mall för dessa beräkningar. Mallen består av tydliga instruktioner för hur beloppet ska räknas ut samt 5% 6% 15% 0 kr 5000 000 kr 10000 000 kr 2022 2023 2024 Andel av återskravsbelopp - efterkontroller 2022-2024 totalt återkravsbelopp återkravsbelopp efterkontroller andel Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 26 (33) beskriver att mallen ska fyllas i löpande för att möjliggöra en enhetlig statistikföring. Tidigare i rapporten har förvaltningarnas arbete med frivilliga inbetalningar lyfts, det vill säga de inbetalningar som enskilda gör när felaktiga utbetalningar upptäcks, utan att ett formellt beslut om återkrav fattas. Enligt mallen ska frivilliga inbetalningar räknas in i det inbesparade beloppet i de fall de avser en felaktig utbetalning som hade kunnat återkrävas enligt 33 kap. 1 § SoL. Tabell 18 - inbesparat belopp för år 2021–2025. År 2025 beräknades det inbesparade beloppet till 3 848 246 kronor, vilket motsvarar en ökning med cirka 600 000 kronor jämfört med föregående år. Att beloppet har ökat kan bero på flera faktorer. Dels kan ärendetypen spela in, exempelvis om behovet av ekonomiskt bistånd varit kortvarigt eller långvarigt. Även omständigheter i det enskilda ärendet påverkar, såsom hur många personer som ingått i hushållet. Ju fler personer i hushållet, desto större biståndsbehov och därmed ett högre inbesparat belopp. Ökningen kan också hänga samman med att utredningar har inletts i ungefär samma omfattning som tidigare år, trots att antalet misstänkta FUT-ärenden har minskat. De misstankar som inkommit kan i högre grad ha varit relevanta, vilket kan ha lett till att fler av de personer som varit föremål för FUT-utredning har upphört att ansöka om bistånd till följd av utredningen. Uppföljning Under 2025 återbetalades sammanlagt 1 432 958 kronor av det bistånd som tidigare utbetalats felaktigt (tabell 18). Återbetalningarna kan avse återkrav som beslutats flera år tillbaka i tiden och är därför inte direkt kopplade till de återkrav som fattades under året. Detta beror dels på att avbetalningsplaner kan upprättas och dels på att socialtjänsten inte kan kräva att den som saknar 3 970 647 kr 4 004 859 kr 4 701 048 kr 3 236 817 kr 3 848 246 kr 0 kr 1000 000 kr 2000 000 kr 3000 000 kr 4000 000 kr 5000 000 kr Inbesparat belopp 2021-2025 2021 2022 2023 2024 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 27 (33) betalningsförmåga betalar tillbaka – återbetalningen kan således ske senare i tiden när betalningsförmåga uppstår. Tabell 19 - Återbetalt belopp per år, 2021–2025. Vid årsskiftet 2025/2026 fanns sammanlagt 454 beslut om återkrav under uppföljning i staden. Av dessa avsåg 221 beslut hushåll som fortsatt var i behov av ekonomiskt bistånd för sin försörjning I totalt 15 ärenden där återkravet varit obetalt har beslut fattats om att väcka ersättningstalan och i ytterligare 16 ärenden pågår utredning om huruvida ersättningstalan ska väckas (tabell 19). Att antalet ersättningstalan är lågt kan delvis förklaras av att ungefär hälften av de återkravsbeslut som följs upp avser hushåll som fortsatt är i behov av ekonomiskt bistånd. I dessa fall är det inte aktuellt att driva en ersättningstalan. För resterande beslut kan det handla om pågående avbetalningsplaner eller att den enskilde saknar betalningsförmåga, även om personen är självförsörjande. Under 2024 och 2025 har antalet beslut och utredningar om ersättningstalan minskat. En möjlig förklaring är det ekonomiska läget i samhället, med hög inflation och försämrad privatekonomi, vilket kan ha påverkat individers möjlighet och benägenhet att betala sina skulder. kr1 797 302 kr1 828 657 kr1 363 474 kr1 257 152 kr1 432 958 kr0 kr 200 000 kr 400 000 kr 600 000 kr 800 000 kr1 000 000 kr1 200 000 kr1 400 000 kr1 600 000 kr1 800 000 kr2 000 000 Återbetalt belopp 2021-2025 2021 2022 2023 2024 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 28 (33) Tabell 20 - Antal beslut och pågående utredningar om att väcka ersättningstalan 2021–2025. Avslut Under 2025 avslutades totalt 222 FUT-utredningar, jämfört med 274 utredningar under 2024 och 251 under 2023. I tabell 21 redovisas antalet avslutade utredningar per förvaltning. Tabell 21 - antal avslutade utredningar per förvaltning, år 2025. Den vanligaste orsaken till avslut under året var att återkravet hade återbetalats. Totalt 62 ärenden avslutades av denna anledning, vilket motsvarar 28 procent av samtliga avslut. Den näst vanligaste orsaken var ”Eftergift – 3 år” (58 ärenden, motsvarande 26 procent), vilket innebär att beslutet eftergetts eftersom det gått för lång tid sedan den felaktiga utbetalningen skedde och det därmed inte längre är möjligt att väcka ersättningstalan i domstol. År 2024 avslutades 94 ärenden med hänsyn till denna orsak, vilket utgjorde 34 procent av de totala avsluten det året. Andelen ärenden som avslutas på 33 33 41 18 1513 17 20 13 16 0 10 20 30 40 50 2021 2022 2023 2024 2025 Ersättningstalan 2021-2025 Beslut ersättningstalan Pågående utredning ersättningstalan 10 23 25 23 16 39 13 14 6 6 20 27 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Avslutade utredningar år 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 29 (33) grund av att det gått för långt tid minskar således, vilket indikerar att potentiella FUT i större utsträckning utreds i ett tidigare skede. Den fullständiga fördelningen av avslutsorsaker under 2025 redovisas i tabellen nedan. Tabell 22 - avslutsorsaker redovisade per antal och andel. S lutsatser och analys Ur resultatet går d et att dra slutsatser kring både positiva effekter och utvecklingsområden. Stadens FUT-arbete har positiva ekonomiska effekter, främst genom at t förhindra fortsatt felaktig utbetalning av bistånd samt genom att främja återbetalning av det bistånd som felaktigt har utbetalats. Under 2025 har antalet misstänkta FUT minskat, samtidigt leder en större andel av misstankarna till att utredning inleds. Det tyder dels på att verksamheterna i högre grad identifierar relevanta fel men också att antalet felaktiga utbetalningar minskar. FUT-utredarna i staden fortsätter att utreda misstänkta FUT i samma takt som tidigare, vilket har minskat den kö s om byggts upp under tidigare år. Färre ärenden avslutas på grund av lång handläggningstid, vilket gör att fler kan återkrävas och vid behov drivas vidare rättsligt. Både inbesparade och återbetalade belopp har ökat, vilket visar att arbetet ger tydliga re sultat. Det förebyggande arbetet En stor del av FUT-arbetet handlar om att förebygga och motverka att felaktiga utbetalningar sker över huvud taget. För att stärka arbetet långsiktigt behöver det utvecklas, systematiseras och samordnas. Det är därför viktigt att förstå varför felaktiga 5 10 3 2 58 14 47 13 6 2 62 2% 5% 1% 1% 26% 6% 21% 6% 3% 1% 28% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 0 10 20 30 40 50 60 70 Avslutsorsak 2025 Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 30 (33) utbetalningar uppstår och att anpassa rutiner och arbetssätt därefter. Resultatet visar att felaktiga utbetalningar främst beror på: • interna fel i handläggningen • oredovisade inkomster eller annan undanhållen information från den enskilde Interna felaktigheter En av de största orsakerna till felaktiga utbetalningar under de senaste fem åren är interna felaktigheter. Att interna felaktigheter förekommer i en så hög utsträckning är enskilt en viktig omständighet att förhålla sig till när det kommer till utvecklingsarbetet. Staden bör arbeta för att öka förutsättningarna för att minska de interna felaktigheterna i den mån det går. De interna fel som leder till felaktiga utbetalningar ger ett viktigt underlag för att utveckla rutiner och arbetssätt. Återkommande misstag bör analyseras för att identifiera vilka delar av handläggningen som behöver stärkas. FUT-utredarna är en central resurs i detta arbete, eftersom de har god kunskap om vilka fel som återkommer och vad som behöver uppmärksammas i utredningar. Interna fel utgör sällan grund för återkrav enligt 33 kap. SoL. Däremot kan den enskilde informeras om felet och ges möjlighet att frivilligt betala tillbaka. Flera verksamheter har arbetat aktivt med frivilliga återbetalningar, vilket både ger ekonomiska effekter och stärker den enskildes förståelse för utredningsprocessen. Ökad kunskap hos den enskilde är i sig en viktig del av det förebyggande arbetet. Utebliven och undanhållen information En stor del av de felaktiga utbetalningarna beror på att den enskilde inte lämnar fullständig information. Socialtjänsten kan i viss utsträckning inhämta uppgifter från andra aktörer, men möjligheterna är begränsade. Utredningen ska i första hand baseras på den information som den enskilde själv lämnar. Polisanmälningar om bidragsbrott är få. Det beror delvis på att många förundersökningar läggs ned, men också på att det ofta är svårt att visa uppsåt. Många uppger att de inte förstått vad som förväntas av dem. Detta understryker vikten av tydlig information och god tillgänglighet. Den nya socialtjänstlagen stärker socialtjänstens ansvar för service och tydlighet. Inom ekonomiskt bistånd innebär det att säkerställa att den enskilde: • får korrekt information Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 31 (33) • förstår vad som krävs • får det stöd som behövs för att kunna uppfylla kraven Det sociala arbetet som sker parallellt med handläggningen behöver därför ses som en del av det förebyggande FUT-arbetet. Det är också viktigt att underlätta för den enskilde att lämna in rätt uppgifter. Utredningar kräver ofta omfattande underlag från flera aktörer och med kort tidsfrist. Effektiva och lättillgängliga kommunikations- och informationsvägar är därför avgörande. Utmaningar och utvecklingsområden Arbetet med ekonomiskt bistånd och FUT står inför flera utmaningar som kräver utvecklingsinsatser på organisatorisk, strukturell och framför allt teknisk nivå. Ett tätt och individnära socialt arbete stärker individens förutsättningar att lämna korrekt information och underlag till sin ansökan. Samtidigt är handläggningen mycket omfattande och komplex. Socialsekreterarna behöver både bedriva socialt arbete och hantera stora mängder information i varje aktuellt ärende för att säkerställa att individen får rätt stöd samtidigt som korrekta beslut fattas. Detta är en tydlig utmaning. Tekniska förutsättningar De tekniska förutsättningarna i verksamhetssystemet har betydelse för arbetets effektivitet. Många moment i handläggningen kräver tidskrävande manuell hantering, exempelvis: • informationsinhämtning • hantering av e-ansökan • beräkning av bistånd • kontroller och verifikationer Systemet har begränsade möjligheter att bearbeta data och automatisera kontroller. Att fortsätta utveckla digitala och automatiserade lösningar kan bidra till att minska den administrativa belastningen och stärka kvaliteten i beslutsunderlagen. Regeringen har dessutom både drivit igenom och föreslagit ytterligare lagändringar som ökar möjligheterna för digitaliserad och automatiserad informationsinhämtning inom myndighet, vilket stärker förutsättningarna för att införa sådana lösningar. I de årliga efterkontrollerna upptäcks många oredovisade inkomster. Under 2025 upptäcktes 15 procent av de felaktiga utbetalningarna (i kronor) genom dessa kontroller. Om socialtjänsten haft tillgång till Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 32 (33) månatliga inkomstuppgifter redan vid utredningstillfället hade dessa fel kunnat undvikas. Under våren 2026 lanserar SKR en ny version av SSBTEK med månatliga löneuppgifter. Under 2027 planeras en ny tjänst ersätta SSBTEK, som ska ge både socialtjänsten och den enskilde bättre möjligheter att komplettera information från fler aktörer, exempelvis banker och försäkringsbolag. I dagsläget är verksamhetssystemet inte kompatibelt med dessa lösningar. Den utveckling som krävs är omfattande och resurskrävande. Det pågår ett större arbete med att utveckla socialtjänstens system, som är långsiktigt och omfattar alla verksamhetsområden. Samtidigt kan det finnas skäl att särskilt uppmärksamma behoven av digital utveckling inom arbetet med ekonomiskt bistånd och FUT. Samverkan med Polisen Ett återkommande utvecklingsområde är samarbetet mellan staden och polisen, vilket fortsatt är aktuellt. Staden behöver förbättra och systematisera samarbetet med Polisen. Det krävs också att polisanmälda bidragsbrott prioriteras i högre grad, eftersom att många ärenden fortfarande läggs ned. Bidragsbrott kräver komplexa ekonomiska utredningar och ett nära samarbete mellan flera myndigheter. Kommunerna saknar befogenheter att själva inhämta den information som krävs för att styrka brott medan Polisen har de verktyg och befogenheter som behövs för att säkra bevisning, men brist på resurser och specialkompetens gör att ärenden ibland prioriteras bort. Mindre, enskilda fall riskerar att nedprioriteras när fokus riktas mot organiserad brottslighet. Konsekvensen blir att många bidragsbrott inte leder till rättsliga påföljder, vilket skapar frustration hos stadens FUT-utredare och innebär att förvaltningarna går miste om återkravsbelopp och skadestånd. Detta påverkar både ekonomin och tilliten till välfärdssystemen. För att stärka arbetet kopplat till felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, för att upprätthålla legitimiteten i välfärdssystemet samt för att berörda myndigheter ska uppfattas som trovärdiga och rättvisa krävs: • bättre samverkan och informationsutbyte mellan staden, polisen och andra myndigheter, • regelbunden kompetensutveckling för handläggare inom regelverk, kontrollrutiner och metoder för att upptäcka avsiktliga fel, samt Rapport över arbetet mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott i Stockholms stad 2025 33 (33) • förebyggande insatser i form av exempelvis tydligare information till allmänheten om vilka krav som gäller för ekonomiskt bistånd. Förberedelser inför rapport 2026 I början av rapporten nämndes att FUT-utredarna bidrar med både kvantitativa och kvalitativa uppgifter som inte kan hämtas direkt från verksamhetssystemet. Trots att åtgärder vidtas för att minska risken för fel finns fortfarande en viss osäkerhet i materialet. Manuella sammanställningar innebär alltid risk för mätfel och varierande tolkningar. Arbetet är dessutom tidskrävande för FUT-utredarna. För att komma till rätta med detta har ett utvecklingsarbete påbörjats med målet att mer statistik ska kunna hämtas direkt från verksamhetssystemet. Arbetet leds av utredare på avdelningen för strategi och utveckling och genomförs tillsammans med enheten för sociala system, med stöd från representanter för FUT-utredarna. Syftet med digitaliseringen är att förbättra datakvaliteten och skapa ett mer tillförlitligt underlag för kommande rapporter. Mer automatiserad och systembaserad statistik ger bättre möjligheter till fördjupad analys och skapar en bredare grund för framtida utvecklingsarbete. En del av utvecklingsarbetet handlar också om att undersöka möjligheten att följa frivilliga återbetalningar mer systematiskt, både i antal och belopp. Detta skulle ge ett tydligare underlag för att analysera deras betydelse i FUT-arbetet. I årets resultat syns till exempel en tydlig minskning av andelen utredningar som leder till beslut om återkrav. En möjlig förklaring är att fler återbetalningar sker frivilligt, men utan tillförlitlig statistik går det inte att fastställa. Att kunna följa dessa uppgifter digitalt skulle därför vara en viktig del av framtida analyser. Genom att arbeta med och implementera samtliga av de utvecklingsområden som lyfts kan både handläggningen av ekonomiskt bistånd och FUT-arbetet i Stockholms stad förbättras när det kommer till effektivitet, rättssäkerhet och träffsäkerhet samtidigt som det ökar förutsättningarna för ett gediget socialt arbete. --- [5 Avtalsuppföljning av socialtjänst och LSS-verksamhet - Årsrapport 2025.pdf] Socialförvaltningen Avtalsuppföljning av socialtjänst och LSS-verksamhet Dnr SOF 2023 Sida 0 (17) 2023-01-28 Enheten för upphandling och föreningsstöd Socialförvaltningen Enheten för upphandling och föreningsstöd 123 21 Farsta Växel 08-508 25 000 monica.prabhakar@stockholm.se stockholm.se Avtalsuppföljning av socialtjänst och LSS- verksamhet Årsrapport 2025 Dnr SOF 2025/501 Sammanfattning Socialförvaltningen redovisar i denna årsrapport resultatet från avtalsuppföljning av verksamheter i enskild regi. Verksamheterna bedrivs enligt socialtjänstlagen (SoL) och lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). De är upphandlade av socialnämnden enligt lag om offentlig upphandling (LOU) eller antagna i stadens valfrihetssystem enligt lag om valfrihetssystem (LOV). De verksamhetsområden som följts upp är konsulentstödda jourhem, dygnetruntvård för barn och unga, ledsagning och avlösning enligt SoL och LSS samt boendestöd inom socialpsykiatrin. Socialförvaltningen föreslår även ett urval för avtalsuppföljning för åren 2026–2028 i denna årsrapport. Under 2024 genomfördes 130 av 154 planerade uppföljningar. Skälen till att vissa uppföljningar inte genomfördes berodde på att leverantörer inte hade inkommit med underlag för uppföljning i tid, att avtal blev uppsagda innan eller i samband med avtalsuppföljningen och i några enstaka fall på grund av att uppföljningar inte hade hunnit genomföras av stadsdelsförvaltningar eller socialförvaltningen. Resultatet från avtalsuppföljningarna visar att den stora majoriteten av leverantörerna efter förtydliganden, kompletteringar och åtgärd av påtalade brister möter avtalens krav. I vissa enskilda fall har det funnits behov av ytterligare åtgärder så som begäran om rättelse eller uppsägning av avtalet. Socialförvaltningen kommer att följa upp flertalet utförare där det efter uppföljning konstaterats att vissa brister kvarstår. Generellt sett har de brister som framkommit ofta berört avsaknad av eller ofullständiga rutiner, exempelvis rutinen för hot och våld eller lex Sarah, samt att det systematiska kvalitetsarbetet har behövt utvecklas, framförallt kopplat till dokumentation av egenkontroller och avvikelser. I flera fall har också utförarna behövt åtgärda brister i hur man erbjuder handledning och introduktionsutbildning. Inom insatserna boendestöd samt ledsagning och avlösning har man i några fall kunnat konstatera att utförarna inte når upp till kravet på adekvat utbildad personal och att andelen tillsvidareanställd personal varit för låg. I avtalet dygnetruntvård för barn och unga har det uppmärksammats att dokumentationen, både kring det systematiska kvalitetsarbetet och riskanalyser behövt förbättras. I enstaka fall har även den ekonomiska stabiliteten behövt följas upp. Hos en utförare bedömdes utföraren inte kunna leverera insats till överenskommet pris vilket utgjorde en så pass allvarlig brist att avtalet hävdes. Inom konsulentstödda jourhem har tre avtal sagts upp då utförarna inte kunnat leverera godkända jourhem. Innehåll Sammanfattning ....................................................................................... 1 Om avtalsuppföljning .............................................................................. 4 Urval 2025 ................................................................................................. 5 Informations- och samarbetsforum........................................................ 6 Externa forum ............................................................................................. 6 Interna forum .............................................................................................. 6 Klagomålshantering och särskilda utredningar ................................... 7 Uppföljning LOV-avtal, sociala tjänster ................................................. 8 Genomförande ........................................................................................... 8 Resultat ...................................................................................................... 8 Boendestöd inom socialpsykiatrin .............................................................. 8 Ledsagning och avlösning enligt SoL och LSS .......................................... 9 Uppföljning LOU-avtal, sociala tjänster ............................................... 11 Insatser för barn och unga – konsultentstödda jourhemsinsatser ........... 11 Barn- och ungdomsinsatser, dygnetruntvård ........................................... 13 Plan för uppföljning 2026–2028 ............................................................ 15 Bakgrund .................................................................................................. 15 Uppföljningar under 2026 ......................................................................... 15 Uppföljningar 2027 ................................................................................... 16 Uppföljningar 2028 ................................................................................... 16 Om avtalsuppföljning Socialförvaltningen följer upp de stadsövergripande avtal som socialnämnden tecknat för sin egen och stadsdelsnämndernas räkning. Avtalsuppföljningen av verksamheter som är upphandlade enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) för personer med funktionsnedsättning och personer med psykisk funktionsnedsättning görs av socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna tillsammans, medan uppföljningen av ramavtalen som är upphandlade enligt lag (216:1145) om offentlig upphandling (LOU) görs av socialförvaltningen. Inför uppföljningsåret 2020 togs nya principer för avtalsuppföljningen fram. Huvudprincipen var en tillits- och riskbaserad modell med en balans mellan tillit och kontroll. Sedan 2020 har ett allt starkare fokus på att motverka och bekämpa välfärdsbrott tillkommit. Under 2022 började förvaltningen göra utökade kontroller, exempelvis av leverantörernas ekonomi och styrelse, i vissa uppföljningar. Dessa har sedan implementerats i uppföljningar som socialförvaltningen gör. Under 2025 har samtliga leverantörer inom området konsulentstödda jourhem kontrollerats digitalt med hjälp av enkätfrågor samt uppgifter från olika informationskällor. Utifrån den digitala uppföljningen har sedan enskilda verksamheter valts ut för fördjupad uppföljning och verksamhetsbesök. Inom dygnetruntvård för barn och unga har urvalet gjorts genom att kontrollera vilka verksamheter staden använder mest samt vilka som haft registrerade avvikelser, synpunkter och klagomål. Denna rapport redogör för de uppföljningar som skett genom både digitala kontroller och verksamhetsbesök. Kontrollerna har utgått från de krav som ligger till grund för avtalet samt upphandlingslagstiftning. De verksamheter som vid avtalsuppföljningen uppvisar brister ges möjlighet att inom en förutbestämd tidsram åtgärda bristerna. Beroende på bristens omfattning och allvarlighetsgrad kan andra åtgärder vidtas, till exempel begäran om rättelse, viten eller hävning. Där det kan konstateras att brister kvarstår efter uppföljningen, följer socialförvaltningen upp att utföraren åtgärdar avvikelserna. Urval 2025 Under året 2025 har följande områden följts upp inom stadens valfrihetssystem (LOV): • Ledsagning och avlösning enligt SoL och LSS • Boendestöd inom socialpsykiatrin Inom de insatser som inte ingår i valfrihetsystemet och är upphandlade enligt LOU, har avtalsområdena konsulentstödda jourhem och dygnetruntvård för barn och unga följts upp. Det senare avtalet omfattar flertalet olika delområden och specifika verksamheter knutna till respektive delområde. Urvalet av områden som har följts upp har utgått från avtalsuppföljningsplanen för åren 2025–2027 som togs fram i föregående årsrapport, ”Avtalsuppföljning av socialtjänst och LSS- verksamhet 2024” med diarienummer 2025/501. De områden som föreslogs prioriterades dels utifrån tidsmässiga aspekter, där man tittade på när den senaste uppföljning genomfördes, dels utifrån en riskbedömning av vilka verksamheter som behöver tillsyn. Verksamhetsområdena boendestöd samt ledsagning och avlösning inom valfrihetsystemetet (LOV) valdes framförallt ut eftersom den senaste uppföljningen ägde rum för mer än tre år sen. Insatsen boendestöd bedömdes dessutom vara prioriterad då den bedrivs på så sätt att insynen från utomstående är begränsad. Ett urval av vilka verksamheter som skulle följas upp inom respektive område gjordes på grundval av hur många placeringar staden haft på respektive verksamhet samt om förvaltningen mottagit klagomål eller andra synpunkter på specifika verksamheter. Inom ledsagning och avlösning valdes 47 av totalt 64 verksamheter ut för uppföljning och inom boendestöd 23 av 28 verksamheter. Fördelningen av antal verksamheter som stadsdelsförvaltningarna ska följa upp gjordes utifrån en fördelningsnyckel som tog hänsyn till bland annat deras storlek och budget för att det skulle bli jämt fördelat utifrån deras resurser. Inom avtalen upphandlade enligt LOU valdes avtalsområdena konsulentstödda jourhem och dygnetruntvård för barn och unga ut på grund av att det var länge sedan insatserna följdes upp, samt för att båda områden har nya ramavtal med delvis nya krav som bedömdes relevanta att följa upp. Inom konsulentstödda jourhem valdes samtliga avtal ut för uppföljning, via en så kallade digital screening och verksamhetsbesök. Inom dygnetruntvård för barn och unga följdes de avtal upp som används mest av staden samt de som hade registrerade avvikelser, klagomål eller synpunkter. Informations- och samarbetsforum Externa forum Informationsmöte och branschråd Under året 2025 har två branschråd ägt rum, i april respektive november. Temat för mötet i april var nya socialtjänstlagen samt stadens långsiktiga boendeplanering för bostad med särskild service enligt LSS och SoL. Temat för mötet i november var budgeten för år 2026, bryt upp programmet för våldsutsatta samt stadens arbete mot välfärdsbrott. Under 2025 har socialförvaltningen fortsatt deltagit i flera forum för myndighetssamverkan på övergripande nivå. Förvaltningen har medverkat inom ramen för initiativet "motståndskraft hos utbetalande och rättsvårdande myndigheter" och dess gruppering med fokus på välfärdsbrottlighet inom hem för vård och boende (HVB). Under år 2025 kommer samarbetet fortsätta men med fokus på välfärdsbrott inom området familjehem. Det kommunöverskridande samarbete som bildades 2024 mellan Stockholms stad, Göteborgs stad, Malmö stad och Huddinge kommun har fortsatt i syfte att utbyta information om uppföljning och leverantörer samt erfarenheter om välfärdsbrott. Förvaltningen har också samarbetat nära med Huddinge kommun vilket bland annat resulterat i en gemensam uppföljning av en leverantör båda kommunerna hade avtal med. Interna forum Varje år sker nätverksträffar med ansvariga på respektive stadsdelsförvaltning. Under våren 2025 presenterades det nya underlaget och urvalet för uppföljningen. Samtliga stadsdelsförvaltningar bjöds in till mötet och där presenterades nya mallar för uppföljning, olika fokusområden samt specifika frågor kopplat till de insatser som följs upp. Under hösten sker en ny nätverksträff med ett större fokus på frågor och utmaningar kopplat till påbörjade uppföljningar. Klagomålshantering och särskilda utredningar Socialförvaltningen hanterar även inkomna klagomål på leverantörer. Sådana klagomål rapporteras oftast löpande av stadsdelsförvaltningarna efter att de har haft en inledande dialog med leverantören efter att avvikelser har inträffat. Staden har en gemensam rutin för hantering av klagomål på privata leverantörer. Rutinen tydliggör ansvarsfördelningen mellan stadsdelsförvaltningarna och socialförvaltningen i klagomålshanteringen. Utöver klagomål från stadsdelsförvaltningarna hanterar även socialförvaltningen inkomna synpunkter och klagomål från andra aktörer, till exempel brukare, anhöriga och enskilda medarbetare från olika verksamheter. Genom en aktiv omvärldsbevakning hanterar även socialförvaltningen information om utförare som kan komma från media eller andra myndigheter, till exempel Inspektion för vård och omsorg eller Polismyndigheten. Socialförvaltningen har även ett nära samarbete med stadsledningskontoret som samarbetar med och får information från andra myndigheter rörande välfärdsbrott. Sammantaget genomför socialförvaltningen ofta särskilda utredningar av utförare som vi fått information från någon av ovanstående källor, utöver de planerade uppföljningarna. Utredningarna, som kan omfatta allt ifrån fakturagranskning till regelrätta uppföljningar med verksamhetsbesök, kan leda till sanktioner i form av begäran om rättelser eller hävning av avtalen i de fall det kan konstateras att avtalsbrott förekommit. Uppföljning LOV-avtal, sociala tjänster Genomförande Alla uppföljningar har genomförts genom ett samarbete mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsförvaltningarna har genomfört uppföljningen och socialförvaltningen har haft det övergripande ansvaret kring urval, instruktioner, uppföljningsprotokoll och resultat. Uppföljningarna har bestått av granskning av rutiner och personalförteckningar samt ett verksamhetsbesök med intervju med ansvarig chef. Intervjun berörde bland annat frågor om verksamhetens innehåll och metoder, personal, dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete. Med anledning av ökat fokus på välfärdsbrott genomfördes även en utökad seriositets- och ekonomisk kontroll med hjälp av UC kreditupplysning. Här granskades bland annat att företagen var registrerade för F-skatt, att de uppfyllde stadens krav på ekonomisk stabilitet och att de inte hade några skatteskulder. Resultat Boendestöd inom socialpsykiatrin Inom avtalsområdet boendestöd ingår 28 privata verksamheter i valfrihetsystemet som är upphandlade av socialförvaltningen. Avtalsuppföljning var planerad för 23 av dessa, varav 20 genomförts. De tre verksamheter som kvarstår kommer att följas upp av socialförvaltningen under år 2026. Uppföljningen visar att en majoritet av verksamheterna, 14 av 20, lever upp till avtalets krav vid uppföljning eller efter åtgärd av någon typ av brist. I de sex fall där brister uppmärksammades var den vanligaste bristen att rutiner saknades eller behövde förtydligas, exempelvis rutinen för lex Sarah eller rutinen för hot och våld. Vid mindre brister i rutinerna fick verksamheterna möjlighet att komplettera och få dessa godkända. Det var också vanligt att verksamheterna behövde uppdatera informationen om dem som finns på stadens hemsida hitta och jämför service, efter exempelvis byte av enhets- eller verksamhetschef. Utöver de 14 fall där verksamheterna efter uppföljning bedömts leva upp till avtalets krav, har fem verksamheterna ansetts ha vissa kvarstående brister. I flera fall har dessa brister bestått av ett otillräckligt systematiskt kvalitetsarbete, där framförallt egenkontroller av verksamheten har saknats eller ansetts behöva förtydligas. Ofta har det även utöver det varit brister i flera rutiner. I två fall har andelen utbildad personal inte nått upp till avtalets krav på 80 procent. I ytterligare två fall har det konstaterats att andelen tillsvidareanställd personal bedömts vara för låg i förhållande till avtalets krav på att tillsvidareanställning ska vara norm. I samtliga fall där brister kvarstår i verksamheterna kommer socialförvaltningen att vidta åtgärder för att säkra efterlevnaden av avtalets krav. Diagram 1. Diagrammet visar andelen utförare inom boendestöd som följer avtal (42 procent), följer avtal efter åtgärdade brister (32 procent) och följer avtal till största del med mindre kvarstående brister (26 procent). Ledsagning och avlösning enligt SoL och LSS Inom avtalsområdet ledsagning och avlösning ingår 64 privata verksamheter i valfrihetsystemet som är upphandlade av socialförvaltning. Avtalsuppföljning var planerad för 47 av dessa, varav 38 har genomförts. Av de resterande nio verksamheterna hade sex stycken redan sagts upp eller hävts innan uppföljningen hade genomförts, och för de tre verksamheter som återstår kommer socialförvaltningen att genomföra uppföljningarna under år 2026. Uppföljningen visar att en majoritet av verksamheterna, 21 av 38, lever upp till avtalets krav vid uppföljning eller efter åtgärd av 42% 32% 26% Boendestöd Följer avtal Följer avtal efter åtgärdade brister Följer avtal till största del med mindre kvarstående brister någon typ av brist. Vanliga brister som kunde kompletteras av utförarna, var att rutiner behövde förtydligas, exempelvis rutinen för hot och våld eller rutinen för orosanmälan. Det fanns även exempel på att utförarna inte kände till eller arbetade aktivt utifrån stadens arbete mot våld i nära relationer, vilket är ett krav i avtalet. I flera fall var uppgifterna om verksamheten på stadens hemsida också inaktuella, vilket utförarna behövde uppdatera. Sju verksamheter bedömes till största delen bedriva verksamhet enligt avtal med vissa kvarstående brister. Bristerna bestod bland annat i att den löpande dokumentationen kring brukarna behövde utvecklas eller att utförarna inte erbjöd den i avtalet kravställda introduktionsutbildningen i bland annat funktionsnedsättningar och ledsagning med rullstol. Brister kunde även konstateras i det systematiska kvalitetsarbetet, där egenkontrollerna av verksamheten ofta saknades eller behövde utvecklas. För fyra stycken verksamheter bedömdes andelen tillsvidareanställda var för låg i förhållande till avtalets krav på att tillsvidareanställning ska vara norm. Sammanfattningsvis uppvisade verksamheterna ofta flera olika typer av brister, vilket ledde till bedömningen att de hade kvarstående brister och att vidare hantering krävs. En av dessa verksamheter har socialförvaltningen följt upp tillsammans med äldreförvaltningen, och resterande verksamheter ska följas upp under innevarande år. Diagram 2. Diagrammet visar andelen utförare inom ledsagning och avlösning som följer avtal (66 procent), följer avtal efter 66% 12% 22% Ledsagning och avlösning Följer avtal Följer avtal efter åtgärdade brister Följer avtal till största del med mindre kvarstående brister åtgärdade brister (12 procent) och följer avtal till största med mindre kvarstående brister (22 procent). Uppföljning LOU-avtal, sociala tjänster Insatser för barn och unga – konsultentstödda jourhemsinsatser Genomförande Upphandlingen av konsulentstödda jourheminsatser i Stockholms stad innefattade vid påbörjande av uppföljningen avtal med 15 utförare. Dessa förmedlar jourhem till Stockholms stad, som i sin tur ska godkännas av socialförvaltningen, utifrån förvaltningens egen och utförarens utredning av deras lämplighet. Totalt granskades 13 av 15 utförare, varav tre stycken sades upp av förvaltningen efter avslutad uppföljning. Vid uppföljningen har samtliga utförare kontrollerats genom en digital screening. Denna screening har bestått av ekonomiska kontroller och seriositetsprövning via bland annat kreditupplysningsbolag och informationsdatabastjänster. Här granskades bland annat att företagen var registrerade för F-skatt, att de uppfyllde stadens krav på ekonomisk stabilitet, att de inte hade några skatteskulder och att de inte hade begått några av de brott som är uteslutningsgrundande enligt upphandlingslagstiftningen. Utöver detta har enkätfrågor skickats ut till leverantörerna och där centrala rutiner, kvalitetsberättelse och utbildningsintyg för konsulenter begärts in. Kontroller har också gjorts utifrån potentiella ändringar i tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utifrån denna övergripande screening har sedan några leverantörer valts ut för fördjupad avtalsuppföljning med platsbesök och intervju med föreståndare eller annan personal. Intervjuerna har berört bland annat frågor om hur placeringar av barn och unga går till, hur de säkerställer de placerades skolgång, hanterar avvikelser, vilka metoder de använder samt hur de handleder jourhemmen. Vid besöken har även social dokumentation samt anställnings- och utbildningsbevis för personalen granskats. Totalt har sex verksamhetsbesök genomförts. Resultat Av de uppföljningar som har genomförts så visar resultatet att majoriteten av utförarna, bedriver verksamhet i enlighet med avtal, eller att de gör de efter att ha åtgärdat någon typ av brist. Fyra utförare har behövt komplettera brister av olika slag. I flera fall har leverantörerna behövt inkomma med en åtgärdsplan för att garantera att både konsulenter och jourhem har haft tillgång till extern handledning, vilket är ett krav i avtalet. I ett fall har rutinen för anmälan enligt lex Sarah behövt förtydligas samt studieintyg för personalen kompletteras. I ett annat fall behövde administrationen kring dokumentation av insatsen tydliggöras. I tre fall bedömdes bristerna hos utförarna vara så pass allvarliga att avtalet sades upp i förtid. Gemensamt för alla dem var att de, trots att avtalet löpt i nästan två års tid, inte hade inkommit med eller fått någon jourhemsfamilj godkänd av socialförvaltningen. En utförare hade, utöver bristen på godkända jourhemsfamiljer, även brustit i att svara på flera avvikelserapporter från en stadsdelsförvaltning samt ett för lågt kreditbetyg. Diagram 3. Diagrammet visar andelen utförare inom konsulentstödda jourhemsinsatser som följer avtal (38 procent), som följer avtal efter åtgärdade brister (31 procent), som följer avtal till största del med mindre kvarstående brister (8 procent) och som inte följer avtal (23 procent). 38% 31% 8% 23% Konsulentstödda jourhemsinsatser Följer avtal Följer avtal efter åtgärdade brister Följer avtal till största del med mindre kvarstående brister Följer inte avtal Barn- och ungdomsinsatser, dygnetruntvård Genomförande Avtalet inom dygnetruntvård för barn och unga innefattade 69 utförare vid uppföljningens start. Dessa utförare kan i sin tur ha flera avtal inom olika insatser som avtalet omfattar. Genom att kontrollera vilka utförare som staden har haft flest placeringar hos samt vilka som fått klagomål och synpunkter riktade mot sig har förvaltningen valt ut 19 verksamheter för uppföljning, varav 18 är slutförda. Den uppföljning som ännu inte genomförts kommer att slutföras senare under året. Verksamheterna granskades både med hjälp av inskickade enkätsvar och bakgrundskontroller samt med platsbesök, med inspektion av lokaler och intervju med verksamhetens föreståndare. Enkätfrågorna har bland annat berört verksamheternas rutiner för registerutdrag, hur de lever upp till de särskilda arbets- och anställningsvillkoren samt utbildningsbevis för anställd personal. Bakgrundskontrollerna har innefattat granskning av bland annat betalda arbetsgivaravgifter, ekonomisk stabilitet samt kontroll av företrädarna för bolaget. I en av uppföljningarna testade förvaltningen för första gången att göra det gemensamt med Huddinge kommun. Tjänstemän från båda kommunerna genomförde med ett delvis gemensam protokoll ett verksamhetsbesök hos en utförare som uppmärksammats för brister både av beställare och i media. Samarbetet med Huddinge kommun planeras att fortsätta under kommande år. Resultat De uppföljningar som genomförts visar att en majoritet av utförarna följer avtalet, även om 31 procent gör det först efter att ha åtgärdat någon typ av brist. Bristerna har bland annat bestått av att de behövt förtydliga någon rutin som exempelvis rutinen för lex Sarah eller orosanmälan, utveckla kvalitetsberättelsen eller komplettera utbildningsbevis för sin personal. I ett fall hade verksamheten inte informerat förvaltningen om att de hade nya lokaler och ny föreståndare och i ett annat behövde utföraren inkomma med ett tydliggörande kring en styrelseledamots många uppdrag i olika bolag. Utförarna bedömdes i samtliga dessa fall, efter komplettering eller åtgärd av bristen, leva upp till avtalets krav. I två fall bedöms utförarna leva upp till avtalet men med vissa kvarstående brister. I ett av fallen handlade det om att en verksamhet inte hade ett godkänt kreditbetyg och därmed inte levde upp till avtalets krav på ekonomisk stabilitet. I ett annat fall bedömdes en utförares dokumentation vara bristfällig kopplat till riskbedömningar både generellt men också för enskilda placerade ungdomar i verksamheten. Även dokumentationen av egenkontroller kopplat till det systematiska kvalitetsarbetet bedömdes vara bristfälliga. I båda dessa fall har utförarna fått lämna in en åtgärdsplan avseende de uppmärksammade bristerna som socialförvaltningen kommer att följa upp. I ett fall bedömdes utföraren inte leva upp till avtalets krav och avtalet hävdes. Förutom flera allvarliga brister i avvikelsehanteringen, riskanalysen och det systematiskt kvalitetsarbete, medgav också utföraren att de inte kunde leverera den avtalade insatsen till det dygnspris de uppgett i sitt anbud. Den samlade bedömningen var att utföraren gjorde sig skyldig till ett väsentligt avtalsbrott som inte kunde rättas och ledde därför till en omedelbar hävning av avtalet. Diagram 4. Diagrammet visar andelen utförare inom konsulentstödda jourhemsinsatser som följer avtal (54 procent), som följer avtal efter åtgärdade brister (23 procent), som följer avtal till största del med mindre kvarstående brister (15 procent) och som inte följer avtal (8 procent). 23% 54% 15% 8% Dygnetruntvård för barn och unga Följer avtal Följer avtal efter åtgärdade brister Följer avtal till största del med mindre kvarstående brister Följer inte avtal Plan för uppföljning 2026–2028 Socialförvaltningen ansvarar för att ta fram en plan och strategi för uppföljning av privata verksamheter som har avtal enligt LOV eller LOU. I följande planering framgår vilka områden som kommer att prioriteras under åren 2026 – 2028. Målet för denna planering över flera år syftar till att säkerställa att olika avtalsområden följs upp med jämna mellanrum samt identifiera särskilt prioriterade verksamheter. Bakgrund Stadens centrala LOV-avtal följs upp med hjälp av stadsdelsförvaltningarna. Socialförvaltningen fördelar verksamheter att följa upp och tar fram mallar och instruktioner för hur uppföljningen går till. Socialförvaltningen ansvarar för att både ta fram mallar och instruktioner samt själva följa upp verksamheter som har avtal inom ramen för LOU. Uppföljningar under 2026 Socialförvaltningen Under 2026 följer socialförvaltningen upp avtal inom bostad med särskild service enligt SoL för personer under 65 år, med totalt 6 avtal med fyra delområden. Avtalen inom öppenvård för barn och unga kommer också att följas upp, vilket avser cirka 27 avtal. Gemensam uppföljning Avseende LOV planeras uppföljning av daglig verksamhet enligt LSS tillsammans med stadsdelsförvaltningarna och en digital uppföljning av familjerådgivning avseende bland annat fakturering, personalens kompetens och underleverantörer. Uppföljningar 2027 Socialförvaltningen Under 2027 planeras en uppföljning av ramavtalen inom avhopparverksamhet med 12 avtal och HVB inom socialpsykiatri med 15 avtal. Gemensam uppföljning Avseende LOV planeras uppföljning för insatser av korttidsvistelse, korttidstillsyn samt bostad med särskild service enligt LSS och stödboende och sysselsättning inom socialpsykiatri Uppföljningar 2028 Socialförvaltningen En större digital screening av samtliga avtal inom insatser för personer med missbruk planeras, vilket avser 95 avtal. Utifrån resultatet av screeningen väljs sedan verksamheter ut för fördjupad uppföljning och verksamhetsbesök. Gemensam uppföljning Avseende LOV planeras uppföljning för ledsagning och avlösning enligt SoL och LSS samt boendestöd inom socialpsykiatrin. --- [6 Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning.pdf] Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning – en kvalitetsgranskning Funktionshinderinspektörer 2026 Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning - en kvalitetsgranskning Funktionshinderinspektörerna 2026 Dnr: SOF 2025/927 Utgivningsdatum: Juni 2026 Utgivare: Socialförvaltningen - Avdelningen för strategi och utveckling Kontaktperson: Hanna Rossetti Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 3 (44) Sammanfattning Stockholms stads funktionshinderinspektörer har i uppgift att granska kvalitet i biståndsbedömda insatser för personer med funktionsnedsättning som handläggs enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Granskningar genomförs utifrån en granskningsmodell baserad på kvalitetsområden framtagna av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Aktuell kvalitetsgranskning avser handläggningstider i ärenden som avser insatserna biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans enligt 9 § 2 LSS, bostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför det egna hemmet enligt 9 § 8 LSS, bostad med särskild service för vuxna enligt 9 § 9 LSS samt bostad med särskild service enligt 11 kap 1 § SoL. Som en del i granskningen har även beslutstider i ett antal ärenden granskats. Granskningen är genomförd i stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta-Vantör, Hägersten-Älvsjö, Järva, Skärholmen och Södermalm under våren 2026 och avser beslut som är fattade i ärendet under perioden januari 2025 till april 2026. Totalt omfattar granskningen 492 unika ärenden, 200 flickor/kvinnor och 292 pojkar/män. Sammantaget visar granskningen på både styrkor och utve cklingsområden hos de granskade enheterna. Flera av dessa berör flera eller samtliga enheter men det kan konstateras att det är en variation både inom och mellan de granskade enheterna. Majoriteten av ansökningarna handläggs inom en rimlig tid. Det förekommer dock ärenden med längre handläggningstider hos samtliga förvaltningar och det är inte alltid möjligt att utläsa av dokumentationen varför handläggningen blivit längre än normalt. Granskningen visar också att bedömningar avseende tidsbegränsning av beslut i större utsträckning behöver utgå från den enskildes individuella förutsättningar. Handläggning och dokumentation sker till stor del i enlighet med lagstiftning, riktlinjer samt föreskrifter och allmänna råd. Det finns samtidigt behov av fortsatt utvecklingsarbete för att säkerställa att handläggning och dokumentation alltid sker på ett rättssäkert och likställt sätt. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 4 (44) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 3 Innehåll ...................................................................................................... 4 Inledning .................................................................................................... 5 Granskningsmetod ................................................................................... 5 Kvalitetsparagrafer i lagstiftningen ............................................................. 5 Kvalitetsområden ........................................................................................ 6 Granskningsmodell ..................................................................................... 7 Målgrupp, urval och avgränsning ............................................................... 7 Utgångspunkter ........................................................................................ 8 Lagstiftning ................................................................................................. 8 Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker ...................... 9 Riktlinjer och tillämpningsanvisningar ....................................................... 10 Insatser ..................................................................................................... 10 Statistik ..................................................................................................... 11 Brukarperspektiv ....................................................................................... 11 Justitieombudsmannen (JO) ..................................................................... 12 Riksrevisionens granskning ...................................................................... 13 Granskningsresultat ............................................................................... 14 Informations- och dialogmöten med verksamheterna .............................. 14 Aktgranskning ........................................................................................... 20 Analys ...................................................................................................... 32 Trygghet och säkerhet .............................................................................. 33 Självbestämmande och integritet ............................................................. 36 Tillgänglighet ............................................................................................. 36 Helhetssyn och samordning ..................................................................... 40 Effektivitet och kunskapsbaserad verksamhet ......................................... 41 Slutord och rekommendationer ............................................................ 43 Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 5 (44) Inledning Stockholms stads funktionshinderinspektörer har till uppgift att utifrån kommunstyrelsens instruktioner granska kvalitet i biståndsbedömda insatser för personer med funktionsnedsättning som handläggs enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Arbetet utgår från lagstiftning, förordningar och föreskrifter liksom stadens riktlinjer inom området. Granskningarna utgår från de kvalitetskriterier som tagits fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Uppdraget har ett generellt brukarperspektiv. För att ta del av olika målgruppers angelägna frågor hålls kontinuerlig kontakt med brukarorganisationer. Bevakning av likställigheten över staden samt spridning av goda exempel från de granskade verksamheterna är en viktig del i arbetet. Syftet är att granskningarna ska stimulera och bidra till verksamheternas utvecklings- och kvalitetsarbete. Jämställdhet mellan könen och barnrättsperspektivet ska i möjligaste mån belysas och lyftas fram. Resultatet av varje genomförd granskning återförs till medarbetare och chefer i dialogform innan granskningsrapport fastställs av socialnämnden. Därefter vidarebefordras rapporten till samtliga stadsdelsnämnder. En årsrapport lämnas till socialnämnden samt kommunstyrelsen och dess råd för funktionshinderfrågor. Granskningsmetod Kvalitetsparagrafer i lagstiftningen Socialstyrelsen definierar kvalitet i SOSFS 2011:9. Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. I både SoL och LSS finns kvalitetsparagrafer. Av 5 kap. SoL 1-3 §§ framgår: ” Verksamhet inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Var och en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten ska medverka till att den verksamhet som bedrivs och de insatser som genomförs är av god kvalitet. Socialnämnden ska systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och erfarenhet.” Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 6 (44) Av 6 § LSS framgår: ”Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.” Kvalitetsområden Socialtjänsten styrs av lagstiftning och nationella styrdokument. God kvalitet inom socialtjänsten kräver en samsyn och för att uppnå det är definitioner nödvändiga. Socialstyrelsen och SKR har arbetat fram definitioner på sex kvalitetsområden utifrån lagstiftningens kvalitetsparagrafer: • Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att stöd och insatser utförs enligt gällande regelverk. De är förutsägbara och det finns möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. • Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. • Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av stöd och insatser inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. • Helhetssyn och samordning Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av stöd och insatser som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och stöd och insatser präglas av kontinuitet. • Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes egna erfarenheter tas till vara. • Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 7 (44) Granskningsmodell Granskningsarbetet planeras utifrån en granskningsmodell som dels bygger på lagstiftningens bestämmelser om god kvalitet, dels på de beskrivna kvalitetsområdena. Granskningen följer arbetsmodellen nedan: • Inledande informationsbrev till berörda stadsdelsförvaltningar • Informationsmöte med ansvariga chefer • Dialogmöte med medarbetare • Genomgång av policydokument • Aktgranskning • Återkoppling till ansvariga chefer och medarbetare • Rapport till socialnämnden och stadsdelsnämnderna • Återkoppling till råd för funktionshinderfrågor • Uppföljning cirka sex till tolv månader efter avslutad granskning Målgrupp, urval och avgränsning Aktuell kvalitetsgranskning omfattar handläggningen av ansökningar om följande insatser: • Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans enligt 9 § 2 LSS • B ostad med särskild service för barn och ungdomar som behöver bo utanför det egna hemmet enligt 9 § 8 LSS • Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 LSS • Bostad med särskild service enligt 11 kap 1 § Socialtjänstlagen Gr anskningen genomförs i stadsdelsförvaltningarna Enskede-Årsta- Vantör, Hägersten-Älvsjö, Järva, Skärholmen och Södermalm under våren 2026. Möten med information om granskningen samt dialog om handläggningsprocessen med fokus på handläggningstid genomförs med chefer och biståndshandläggare vid de granskade enheterna. Urvalet av ärenden att granska görs utifrån kriteriet att slutligt beslut fattats i ärendet under 2025. Samtliga beslut som uppfyller dessa kriterier ingår i granskningen. I enstaka ärenden har beslut fattats under perioden januari till april 2026. Det är beslut som skulle ha fattats under 2025 men där handläggningen av olika anledningar har dragit ut på tiden. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 8 (44) De tio ärenden där handläggningstiden varit längst i respektive stadsdelsnämnd granskas mer djupgående. I dessa ärenden granskas dokumentation i inkommande information, journal samt utredning och beslut. Granskningen genomförs i digital akt i stadens verksamhetssystem Paraplyet utifrån en upprättad granskningsmall. Granskningsmallen utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, förvaltningslagen samt stadens riktlinjer och anvisningar. För att kategorisera de variabler som ingår i granskningsmallen läggs avidentifierade uppgifter in. Resultatet presenteras på gruppnivå i tabellform med beskrivningar som är återkommande och gemensamma för flera ärenden. Utöver detta redovisas illustrativa exempel från enskilda ärenden. Specifika detaljer som kan leda till identifiering av enskilda personer har genomgående uteslutits eller ändrats. För att ytterligare fördjupa förståelsen för det kvantitativa resultatet görs även en kvalitativ analys av den skriftliga dokumentationen. En analys av granskningsresultatet görs utifrån de kvalitetsområden som beskrivs ovan där kunskapsbaserad verksamhet och effektivitet redovisas under gemensam rubrik. Utgångspunkter Lagstiftning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) LSS är en utpräglad rättighetslag som har tillkommit som ett komplement till annan lagstiftning. LSS innebär alltså inte någon inskränkning i rätten till bistånd enligt SoL eller till hälso- och sjukvård för de som omfattas av lagen. Genom insatser enligt LSS ska den enskilde tillförsäkras goda levnadsvillkor, vilket ska motsvara vad som är goda levnadsvillkor för människor i samma ålder som den enskilde och som inte har någon funktionsnedsättning. Socialtjänstlagen (SoL) Socialtjänstlagen är formulerad som en målinriktad ramlag och är in te på samma sätt som LSS begränsad till vissa bestämda insatser. Det är inte möjligt att exakt räkna upp alla insatser eller behov som ska anses ingå. En individuell bedömning måste göras i varje enskilt fall. Av 11 kap 1 § SoL framgår att en enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt ska ha rätt att få insatser av socialnämnden för dessa behov. Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 9 (44) Förvaltningslagen (FL) Förvaltningslagen styr hur förvaltningsmyndigheter arbetar. Den fastställer de grundläggande ramarna för kontakten mellan myndigheter och enskilda i samband med handläggning av ärenden. Syftet med lagen är framför allt att säkerställa medborgarnas rättssäkerhet i deras kontakter med det offentliga. Den innehåller både regler för hur ärenden ska handläggas och bestämmelser om myndigheternas ansvar i mötet med enskilda. Barnkonventionen Barnkonventionen består av 54 artiklar. Fyra av artiklarna utgör de gr undläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas när det gäller frågor som rör barn: • förbud mot diskriminering (artikel 2) • barnets bästa (artikel 3) • barnets rätt till liv och utveckling (artikel 6) • barnets rätt att uttrycka sina åsikter (artikel 12). Övriga artiklar i barnkonventionen ska läsas med de fyra grundprinciperna som utgångspunkt. Barnkonventionen omfattar alla under 18 år. I LSS och SoL finns bestämmelser som svarar mot barnkonventionen. Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker Utöver lagstiftning och prejudicerande domar är Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd styrande och vägledande för arbetet med handläggning och genomförande av insatser till personer med funktionsnedsättning. Föreskrifter är rättsligt tvingande medan allmänna råd är generella rekommendationer för hur lagar, förordningar och föreskrifter kan eller bör tillämpas. Som stöd vid handläggning av insatser till personer med funktionsnedsättning finns Socialstyrelsens handbok 1 samt föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. 2 Som stöd vid handläggning av insatser till barn och unga enligt LSS har Socialstyrelsen tagit fram en särskild handbok. 3 1 Handläggning och dokumentation Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen 2021 2 SOSFS 2014:15 Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS, senaste versionen, Socialstyrelsen 2020. 3 Stöd till barn och unga med funktionsnedsättning Handbok för handläggning och utförande av LSS-insatser, Socialstyrelsen 2020. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 10 (44) Riktlinjer och tillämpningsanvisningar Stadens riktlinjer utgör ett komplement till gällande lagstiftning och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd.4 I Stockholms stad ska även de allmänna råden följas. Kommunfullmäktige har delegerat till socialnämnden att utarbeta tillämpningsanvisningar för handläggning enligt riktlinjerna.5 Tillämpningsanvisningarna utgår från riktlinjernas innehåll men innehåller ytterligare information och anvisningar för handläggning av insatser. Insatser Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans enligt 9 § 2 LSS Med personlig assistans enligt 9 § 2 LSS avses ett personligt utformat stöd som ges i olika situationer av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med ett eller flera grundläggande behov. För rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att den enskilde har behov av insatsen för sina grundläggande behov och att dessa inte tillgodoses på annat sätt. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar som behöver bo utanför föräldrahemmet enligt 9 § 8 LSS Barn och unga som trots olika stödinsatser inte kan bo kvar i föräldrahemmet kan få bo i familjehem eller bostad med särskild service enligt LSS. Insatsen kan komma i fråga för barn och unga med svåra funktionsnedsättningar som, trots olika stödinsatser helt eller delvis, inte kan bo kvar i föräldrahemmet. Anledningen till att barnet eller ungdomen beviljas insatsen kan också vara att denne behöver gå i skola på annan ort och därför inte kan bo hos sina föräldrar. Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna enligt 9 § 9 LSS Med insatsen bostad med särskild service avses ett boende med fast personalstöd. I insatsen ingår att den enskilde får stöd att genomföra dagliga aktiviteter såväl i som kring bostaden. Genom insatsen ska den enskilde få en fullvärdig lägenhet där hyreslagens regler är 4 Riktlinjer Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF 2024-06-17. 5 Tillämpningsanvisningar Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Mars 2025, dnr S OF 2025/218, socialförv altningen 2025. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 11 (44) tillämpliga. Huvudformerna för bostad med särskild service är gruppbostad och servicebostad. En bostad enligt 9 § 9 LSS kan också utformas som en annan särskilt anpassad bostad för vuxna. Bostad med särskild service enligt SoL Bostad med särskild service enligt SoL är en permanent boendeform och kan utgöras av gruppbostad, serviceboende eller vård- och omsorgsboende med olika inriktning eller profil. Personer med funktionsnedsättning som inte omfattas av LSS men som på grund av sin funktionsnedsättning är i behov av en bostad med särskild service kan beviljas insatsen enligt SoL. Bostad med särskild service i form av vård- och omsorgsboende är avsett för personer där andra boendeformer eller omvårdnad i hemmet inte längre är möjligt. Statistik Under 2025 hade 5 208 personer stöd enligt LSS i Stockholms stad. Totalt fick 2 737 personer bistånd enligt SoL. 779 personer hade insatser enligt båda lagrummen. Antalet personer varierar mellan nämnderna. Fler pojkar/män än flickor/kvinnor fick insatser enligt LSS. När det gäller insatser enligt SoL var skillnaden mindre, men något fler kvinnor än män fick sådana insatser. När det gäller insatsen bostad med särskild service hade fler män än kvinnor beslut om insatsen . Under 2025 hade 175 vuxna personer beslut om personlig assistans. 81 barn och ungdomar hade beslut om personlig assistans. 64 barn och ungdomar hade ett beslut om bostad med särskild service för barn och unga. 67 personer hade beslut om bostad med särskild service enligt SoL. 1 856 personer hade ett beslut om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. I Stockholms stad får personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS bo kvar där även efter att de har nått pensionsåldern. År 2025 fanns totalt 165 personer som var 69 år eller äldre och hade denna typ av bostad. 6 Brukarperspektiv Funktionshinderinspektörernas uppdrag har ett generellt brukarperspektiv. För att ta del av olika målgruppers angelägna frågor hålls kontinuerlig kontakt med brukarorganisationer. Som en del i kvalitetsgranskningen gjordes ett besök på stadens referensgruppmöte för brukarorganisationer inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning i mars 2025. Referensgruppen uppger att de inte upplever långa handläggningstider som ett stort problem. Referensgruppen framför 6 Socialtjänstrapport 2025, dnr SOF 2026/59, Socialförvaltningen 2026. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 12 (44) däremot att det finns en problematik kopplat till tidsbegränsade beslut och korta beslutslängder. Referensgruppen uppger att många medlemmar upplever det som jobbigt att beslutet ska omprövas varje år eftersom det skapar stor oro. Det kan även skapa oro hos anhöriga. Detta är något som även har lyfts av referensgruppen vid ett tidigare tillfälle i samband med att frågan om beslutslängder diskuterades inom ramen för ett uppdrag som avsåg att utreda om beslut kunde fattas för längre tidsperioder i syfte att öka framförhållningen för brukare och utförare. 7 Frågan om korta beslutslängder har även lyfts av FUB, Autism Sverige och Svenska Downföreningen i en debattartikel i Svenska dagbladet under våren 2025. Debattörerna menar att systemet kring LSS har blivit otryggt och måste förändras. Bland annat lyfts att personer med livslånga funktionsnedsättningar får sina stödinsatser omprövade gång på gång, trots att behoven inte förändras. Det skapar enligt debattörerna oro och otrygghet för både individer och deras familjer. En rättighet som hela tiden måste omprövas är enligt skribenterna inte en verklig rättighet. De anser att tidsbegränsade beslut inom LSS bör tas bort, särskilt när behoven uppenbart är permanenta. Debattörerna kritiserar att personer med varaktiga funktionsnedsättningar måste få sina stödinsatser omprövade, och kräver mer långsiktiga och trygga beslut inom LSS. 8 Justitieombudsmannen (JO) JO har till uppgift att granska att myndigheter arbetar enligt de lagar och regler som styr deras arbete. Det gäller särskilt sådana lagar som berör enskildas rättigheter och skyldigheter i förhållande till det allmänna. Resultatet av JO:s granskningar dokumenteras i beslut eller protokoll där JO uttalar om en myndighet har handlat i enlighet med lagen eller inte. Har en myndighet agerat felaktigt uttalar JO kritik. Kritiken kan riktas mot en myndighet eller en enskild tjänsteman. Runt 5 till 10 procent av de anmälningar som JO utreder leder till kritik. JO:s beslut är inte rättsligt bindande. Det betyder att den kritiserade myndigheten formellt sett inte behöver rätta sig efter JO:s kritik. 9 Under perioden januari 2017 – oktober 2018 meddelade JO 27 kritikbeslut angående handläggningen av LSS-ärenden. Besluten avsåg nämnder runt om i landet. Ungefär hälften av besluten behandlade långa handläggningstider i ärenden om personlig assistans. I flera fall var handläggningstiden längre än ett år. JO 7 Möjlighet att fatta beslut för längre tidsperioder i syfte att öka framförhållningen för brukare och utförare Dnr SOF 2023/478. 8 ”LSS-be slut omprövas trots livslånga behov” | SvD , publicerad 2026-03-20. 9 JO - Riksdagens Ombudsmän, hämtad 2026-05-08. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 13 (44) gjorde då vissa uttalanden om vad som är ett rimligt riktvärde för att handlägga ett ärende om personlig assistans.10 Kritik mot Stockholms stad Under 2025 har JO riktat kritik mot tre olika stadsdelsnämnder avseende ärenden som avser personlig assistans. Kritiken avsåg bland annat långsam handläggning och dokumentationsbrister. I ett av fallen avsåg kritiken felaktig hantering av domar.11 Åtgärder som vidtogs med anledning av JO:s kritik Med anledning av att JO:s beslut avseende inspektionerna i två av stadsdelsnämnderna bedömdes vara av särskilt intresse publicerades dessa på JO:s webbplats. Kritiken som riktats mot stadsdelsnämnderna uppmärksammades därmed på stadsövergripande nivå. Den kritik som JO framfört avseende långsam handläggning diskuterades på stadens nätverk för enhetschefer inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning. Utöver detta anordnade stadens juridiska avdelning särskilda informationstillfällen riktade till stadens beställarchefer där de gick igenom besluten samt informerade generellt om JO:s roll och vad nämnderna bör tänka på kopplat till JO:s granskningar. Liknande information lämnades även till biståndshandläggare i samband med de rättspraxisgenomgångar som anordnas av socialförvaltningen och juridiska avdelningen. Som en del i de åtgärder som vidtogs beslutades även att funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskning våren 2026 skulle avse att undersöka hur handläggning av ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning hanteras med fokus på handläggningstider. Syftet med granskningen är att se om det finns behov av ytterligare stadsövergripande stöd och utbildning kopplat till detta. Riksrevisionens granskning 12 Riksrevisionen har granskat statens regelgivning, stöd och tillsyn gällande kommunernas myndighetsutövning enligt LSS. Riksrevisionen anser att regeringen bör ta initiativ till att justera och förtydliga vissa bestämmelser i LSS. Syftet är att öka förutsättningarna för en mer enhetlig tillämpning som i större utsträckning tillgodoser enskildas behov av stöd. Riksrevisionen 10 JO dnr 7477-2017. 11 JO dnr 6087-2024, 7555-2024, 9381-2024, 9542-2024, 3830-2024, 5244-2023. 12 LSS – ett kommunalt uppdrag under statens styrning och kontroll, dnr 2024/1179 RiR 2026:6. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 14 (44) anser vidare att Socialstyrelsen behöver förbättra sina kunskapsstöd gällande kommunernas myndighetsutövning enligt LSS. Slutligen bedömer Riksrevisionen att mer statlig tillsyn skulle bidra till att synliggöra brister i myndighetsutövningen och öka kunskapen om regelverkets krav. I rapporten lyfter riksrevisionen fram att många kommuner arbetar aktivt för att säkerställa hög kvalitet i myndighetsutövningen enligt LSS samtidigt som Socialstyrelsen, IVO och JO har iakttagit problem och utmaningar i handläggningen, som delas av många kommuner. De iakttagna bristerna i kommunernas LSS- handläggning består bland annat av bristande utredningar, delaktighet och dokumentation, långa handläggningstider samt obefogade tidsbegränsningar av beslut. Det saknas, enligt Riksrevisionen, säkra uppgifter om hur vanligt det är med brister i handläggningen av LSS-ärenden, men enligt de intervjuer som gjorts med bland annat myndighetsföreträdare, forskare och funktionsrättsorganisationer är denna typ av brister vanligt förekommande. Riksrevisionen lyfter fram att problemen i kommunernas handläggning har olika orsaker, däribland hög arbetsbelastning bland LSS-handläggare. I vissa fall beror brister i handläggningen på faktorer som ligger utanför kommunens kontroll. Exempelvis kan långa handläggningstider bero på att det tar tid att få in rätt underlag för att kunna fatta beslut. Det finns också indikationer på att en del kommunala nämnder saknar tillräcklig kompetens om kommunens skyldigheter enligt LSS och förvaltningslagen. Granskningsresultat Informations- och dialogmöten med verksamheterna Informations- och dialogmötena utgick från en frågeguide med frågor kopplade till organisation, rutiner och arbetssätt. Under mötena ställdes följdfrågor för att vidareutveckla resonemang och möjliggöra att alla deltagare fick komma till tals. Organisation och verksamhet Storleken på de granskade enheterna som handlägger insatser till personer med funktionsnedsättning varierar liksom hur arbetet är organiserat. Handläggarna arbetar under enhetschef samt en eller flera gruppledare. I Enskede-Årsta-Vantör, Södermalm, Järva och Hägersten-Älvsjö finns särskilda barnhandläggargrupper. På Södermalm finns så kallade ”löpare” som kan avlasta de olika handläggargrupperna vid behov. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 15 (44) Det skiljer sig åt mellan stadsdelsnämnderna gällande hur handläggningen av personlig assistans är organiserad. Några enheter har handläggare som enbart är specialiserade på att handlägga personlig assistans medan andra tillämpar någon form av medhandläggarskap. Hägersten-Älvsjö har en särskild samordnare som handleder handläggarna i assistansärenden. Ärendemängden varierar mellan 35-70 ärenden per handläggare. Det finns en variation, både inom och mellan enheterna. Flera av enheterna använder sig av en turordningslista för att fördela nya ärenden med syfte att det ska bli så jämn fördelning som möjligt. Södermalm och Järva handlägger insatser för personer med autism inom socialpsykiatrin. På Södermalm och i Järva finns en organisation med en mottagningsenhet som tar emot nya ärenden och gör en tillhörighetsbedömning och kartläggning. När denna är gjord lämnas ärendet vidare till ordinarie handläggare för fortsatt handläggning. Handläggarnas delegation varierar mellan förvaltningarna men när det gäller insatserna personlig assistans och bostad med särskild service är det chef eller gruppledare som fattar sådana beslut. I Enskede-Årsta-Vantör fattas beslut om bostad med särskild service för barn och unga av sociala delegationen. Samtliga enheter har ärendedragning varje vecka men rutinerna kring vilka ärenden som tas upp varierar mellan enheterna. Det varierar också om det är obligatorisk närvaro på ärendedragningarna eller inte. I Skärholmen erbjuds särskilda tillfällen för spontana ärendedragningar. Samtliga enheter har en särskild ärendedragning specifikt för insatsen personlig assistans. Samtliga enheter har rutiner för att mäta medarbetarnas arbetsbelastning genom att handläggarna regelbundet får göra en skattning av sin arbetssituation. Utifrån resultatet av skattningen ges de handläggare som behöver möjlighet att ha avstämningar med chef eller gruppledare. Syftet med dessa avstämningar är att tillsammans se över arbetssituationen och vid behov få hjälp att prioritera. I Skärholmen, Järva och Hägersten-Älvsjö har chef eller gruppledare återkommande ärendeavstämningar med respektive handläggare. På Södermalm och i Enskede-Årsta-Vantör sker sådana genomgångar vid behov. Handläggargrupperna uppger att en vanlig åtgärd vid hög arbetsbelastning är att förlänga tidigare beslut genom så kallade administrativa förlängningar. Det kan antingen handla om att de inte alls hinner påbörja en nyprövning innan den enskildes beslut går ut eller att de behöver förlänga det tidigare beslutet under utredningstiden på grund av att det sker oförutsedda saker som gör att de inte hinner utreda klart. En annan åtgärd vid hög arbetsbelastning är att ha digitala möten, byråbesök eller telefonuppföljningar istället för att göra hembesök hos den enskilde. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 16 (44) Några handläggargrupper uppger att det förekommer att en handläggare som har mycket att göra får så kallat ärendestopp. Det innebär att den handläggare som egentligen står på tur att få ett nytt ärende får stå över en gång. Samtliga handläggargrupper uppger att de framförallt försöker hjälpa varandra när någon har mycket att göra. Arbetet med att säkerställa en skyndsam och rättssäker handläggning Samtliga chefer och handläggare vid de olika enheterna beskriver a tt de alltid försöker handlägga ansökningar så skyndsamt som möjligt. Flera handläggare beskriver att ett riktmärke är att handläggningen inte ska ta mer än tre till fyra månader. Handläggningstiderna kan dock variera beroende på ärendets karaktär samt andra omständigheter. Flera chefer och handläggare framhåller att det är ovanligt att handläggningstiden överskrider sex månader. I de fall handläggningen överskrider den tiden handlar det, enligt dem, framförallt om omständigheter som de inte själva råder över. När det gäller handläggarnas kännedom om de bestämmelser som finns i förvaltningslagen avseende lång handläggningstid varierar det, både inom och mellan enheterna. Ingen av enheterna har tydliga rutiner för att lämna information om bestämmelser kring försenad handläggning till den enskilde. Flera handläggare uppger dock att de känner till bestämmelserna och menar att i de fall handläggningen kommer dra ut på tiden så är det något de normalt informerar den enskilde om. N är det gäller de särskilda informationstillfällena samt de rättspraxisgenomgångar som anordnades av juridiska avdelningen och socialförvaltningen under hösten 2025 så varierar det i vilken omfattning chefer och handläggare deltog. Samtliga enheter utom en hade flera chefer som deltog vid juridiska avdelningens informationstillfälle. Alla utom en enhet hade flera handläggare som deltog vid något av de rättspraxistillfällen som anordnades. Samtliga chefer uppger att de har rutiner och arbetssätt för att säkerställa att handläggningen sker i enlighet med bestämmelserna i förvaltningslagen samt JO:s rekommendationer. Några enheter har en tydlig handläggningsprocess dokumenterad som beskriver alla steg som handläggaren behöver tänka på. På en av enheterna skickar enhetschefen regelbundet ut relevanta domar och JO-beslut till handläggarna och på en annan enhet har cheferna vid flera tillfällen haft genomgångar av handläggning och dokumentation med handläggarna. På två enheter förs statistik över inkomna ärenden för att gruppledare eller samordnare ska kunna följa handläggningsprocessen i varje enskilt ärende. Flera av enheterna som ingår i granskningen uppger att de använder sig av egenkontroller i form aktgranskning alternativt planerar att införa detta. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 17 (44) Några av enheterna berättar att de valde att vidta ytterligare åtgärder efter de informationstillfällen som anordnades av juridiska avdelningen. Exempel på åtgärder som genomfördes var genomgångar avseende olika bestämmelser med handläggargruppen samt avstämning med samordnare för att säkerställa att det fanns fungerande rutiner på enheten. Orsaker till lång handläggningstid Handläggargrupperna uppger att det finns olika orsaker till att handläggningen ibland kan dra ut på tiden. Samtliga handläggargrupper uppger att en av de vanligaste orsakerna till längre handläggningstid är att det tar tid att få in intyg och andra underlag som de behöver. Enligt handläggarna handlar det ofta om att det är långa kötider hos regionen och att det är särskilt svårt för enskilda att få ADL-intyg utfärdade. Att handläggningen drar ut på tiden kan också handla om att den enskilde önskar mer tid för att kunna få fram intyg eller underlag. Det förekommer, enligt flera handläggare, att de vid upprepade tillfällen behöver påminna den enskilde och/eller ombud att lämna in de underlag som efterfrågats. Några handläggargrupper uppger att de ibland väljer att avvakta med att starta igång en utredning innan intyg och underlag har kommit in. Flera handläggare uppger att personlig assistans är en komplicerad insats som ofta kräver omfattande utredning. Ibland kan det krävas flera möten vilket kan leda till att handläggningstiden blir längre. Det gäller särskilt vid handläggning av personlig assistans till barn. Det lyfts också fram att det ofta inkommer många olika underlag som tar tid att gå igenom. I en av handläggargrupperna har kunskapsnivån gällande handläggning av personlig assistans varit låg vilket har lett till att det tagit längre tid att handlägga sådana ansökningar. En annan handläggargrupp framhåller att ansökningar om personlig assistans inte är så vanligt förekommande hos dem. Det gör i sin tur att varje enskild handläggare i den gruppen hanterar sådana ärenden relativt sällan. En relativt vanlig anledning till att handläggningen drar ut på tiden är, enligt handläggarna, att det kan vara svårt att få till möten med den enskilde och/eller företrädare. Ibland är det många olika personer som ska vara med på utredningsmötet så som anhöriga, ombud eller tolkar. Det kan också handla om att enskilda av olika anledning behöver boka om redan inbokade mötestider vilket i sin tur kan leda till att det blir svårt att hitta nya tider som passar alla. De handläggargrupper som ingår i en organisation med en mottagningsenhet lyfter fram att ärenden ibland kan bli liggande länge på mottagningen. Om mottagningshandläggarna har svårt att få tag på den enskilde och kartläggningsfasen drar ut på tiden dröjer det innan ordinarie handläggare får ärendet på sitt bord. En Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 18 (44) handläggargrupp lyfter fram att när ansökan rör ett minderårigt barn så krävs att bägge vårdnadshavarna står bakom ansökan. Det kan ibland ställa till det om en av vårdnadshavarna befinner sig utomlands eller är svår att komma i kontakt med. Flera handläggargrupper lyfter fram att verksamhetsområdet funktionsnedsättning är speciellt på så sätt att det är många olika insatser att handlägga och att det därför skiljer sig åt från andra verksamhetsområden. Det faktum att de handlägger insatser både enligt SoL och LSS gör att mer akuta situationer behöver åtgärdas först. En handläggargrupp uppger att ärenden inom verksamhetsområdet generellt sett är mer komplexa nu än vad de var förr. Det finns ofta en samsjuklighet vilket gör att den enskilde har kontakt med många olika parter som ska samverka. Ibland kan handläggningstiderna bli längre när det händer mycket som behöver åtgärdas akut i flera ärenden samtidigt. Det gör att handläggarna hela tiden måste omprioritera. En handläggargrupp lyfter särskilt fram att omfattande assistansutredningar kräver att det finns tillräckligt med tid för att kunna fokusera. Det är ofta mycket att skriva och det kan vara komplicerat att göra beräkningar och bedömningar. Flera av handläggargrupperna anser att de oftast har en fungerande arbetssituation samtidigt som arbetsbelastningen varierar i perioder. Hög arbetsbelastning kan enligt handläggarna vara en faktor som gör att handläggningen ibland blir lång. Två handläggargrupper uppger att arbetsbelastningen generellt sett upplevs som hög. Några handläggare uppger att de tycker att de har för många pågående ärenden samtidigt vilket gör att de inte alltid hinner med att genomföra arbetet som de skulle önska. En handläggargrupp framhåller att det är många saker att hålla reda på som handläggare. Det är mycket information som ska lämnas och journalföras vilket tar tid från utredningsarbetet. En annan orsak till att handläggning ibland tar längre tid är om ordinarie handläggare blir sjuk eller om det är perioder med hög personalomsättning. Vid situationer där en handläggare som påbörjat en utredning hinner avsluta sin tjänst innan utredningen är färdigställd kan det ibland saknas information som behöver inhämtas av den nya handläggaren. Flera handläggargrupper uppger att semestertider så som sommar- och julledigheter ibland kan bidra till att ärenden blir liggande utan åtgärd lite längre än vanligt. Om ordinarie handläggare har semester kan handläggningen ibland dra ut på tiden. En handläggargrupp lyfter också fram att det många gånger handlar om att beakta den enskildes perspektiv genom att undvika att flera olika handläggare är inne i ärendet. Flera handläggargrupper lyfter fram att beslutsfattandet i ärenden som avser personlig assistans ofta tar längre tid än vid andra insatser. Eftersom utredningens innehåll som regel kommuniceras Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 19 (44) till den enskilde gör detta att handläggningstiden blir längre. Ibland begär den enskilde extra kommuniceringstid vilket gör att handläggningstiden förlängs. Det händer även att det inkommer nya uppgifter i samband med att utredningen kommunicerats vilket gör att handläggarna kan behöva ställa följdfrågor eller begära in ytterligare underlag. Flera handläggargrupper uppger att en anledning till att handläggningen kan dra ut på tiden är att beslutet ska fattas av gruppledare eller chef. Det innebär enligt handläggarna att det blir ett ytterligare moment då chefen behöver läsa igenom utredningen och återkoppla. Den generella uppfattningen är ändå att det vanligtvis går relativt snabbt att få återkoppling från chefer eller gruppledare. Ibland kan det dock bli sårbart om chef eller gruppledare har mycket att göra eller är sjuka, då kommer handläggaren inte alltid vidare i ärendet. Beslutstider Samtliga handläggargrupper menar att de generellt sett arbetar med individuella bedömningar kopplat till hur länge ett bifallsbeslut ska gälla. Handläggargrupperna uppger att beslutstiderna kan variera. Många beslut gäller ett år i taget medan vissa insatser kan ha längre giltighetstider eller gälla tills vidare. Exempel på insatser där beslut kan gälla längre är daglig verksamhet och bostad med särskild service. Det framgår dock att det inte är så vanligt att beslut gäller tillsvidare. Flera handläggare uppger att deras uppfattning är att det var vanligare att beslut om bostad med särskild service gällde tillsvidare förr men att sådan hantering är något som de nu har frångått mer och mer. Några handläggargrupper uppger att de ibland kan fatta beslut om personlig assistans som gäller längre än ett år medan en annan handläggargrupp uppger att de aldrig sätter assistansbeslut längre än ett år. En handläggargrupp uppger att det har varit en tradition på deras enhet att inte låta beslut om personlig assistans gälla längre än ett år men att de nu har börjat tänka om kring detta. En annan handläggargrupp uppger att deras chefer har bestämt att de ska jobba mer med individuella beslutslängder framöver. Flera handläggargrupper uppger att det är vanligt förekommande att sätta ett kortare beslut när den enskilde beviljas en insats för första gången. Det är till exempel vanligt förekommande att sätta kortare beslut om bostad med särskild service i början för att se hur insatsen fungerar. Flera handläggare uppger att en anledning till att inte sätta längre beslut än ett år är för att inte glömma bort att göra uppföljningar. En handläggargrupp uppger att det har varit bestämt att de inte ska sätta beslut som är längre en ett år när det gäller insatser som beviljas till barn. Ett undantag har varit insatserna korttidstillsyn och vissa insatser som beviljas till äldre barn. I dessa fall kan beslutstiderna vara mer individuella. Ett annat exempel på Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 20 (44) när beslut kan sättas längre är om det har kommit en dom från förvaltnings- eller kammarrätten. En handläggargrupp framför att det faktum att assistansbeslut endast gäller ett år gör att de ibland knappt hinner komma igång med beslutet innan det ska prövas på nytt. Om utredningen ska bli klar innan beslutet löper ut behöver handläggningen påbörjas minst tre till fyra månader innan. Aktgranskning Aktgranskningen omfattar totalt 492 ärenden, 200 flickor/kvinnor och 292 pojkar/män. Merparten av de akter som granskades var ärenden där nämnden under år 2025 hade fattat beslut om personlig assistans eller bostad med särskild service. I några fall har nämnden fattat beslut under början av 2026. Av de ärenden som granskats utgör 159 ärenden insatsen personlig assistans, 277 ärenden insatsen bostad med särskild service för vuxna, 28 ärenden bostad med särskild service för barn och unga och 28 ärenden bostad med särskild service enligt SoL. De tio ärendena med längst handläggningstid i respektive förvaltning har granskats mer ingående. Syftet har varit att se om det går att utläsa av dokumentationen i den enskildes akt varför handläggningen dragit ut på tiden samt om det är möjligt att utläsa vilka åtgärder som nämnden har vidtagit för att driva utredningen framåt. Därtill har 50 beslut avseende personlig assistans samt 100 beslut som avser bostad med särskild service för vuxna enligt LSS granskats särskilt avseende beslutstid. Tabell 1: Fördelning antal granskade ärenden redovisat per stadsdelsförvaltning och totalt. Stadsdelsförvaltning Antal ärenden Enskede-Årsta-Vantör 78 Hägersten-Älvsjö 131 Järva 125 Skärholmen 76 Södermalm 82 Totalt 492 Handläggningstid Av 9 § FL framgår att ett ärende ska handläggas så enkelt, snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts. Vidare framgår det av stadens tillämpningsanvisningar att när en ansökan inkommer ska en utredning inledas utan dröjsmål. Utredningen ska inte vara mer omfattande eller ta längre tid än vad som krävs för att beslut ska kunna fattas. Det finns ingen särskild Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 21 (44) bestämmelse som reglerar handläggningstiden vid en ansökan om insats enligt SoL eller LSS.13 Av 11 § FL framgår att om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en enskild part kommer bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen till förseningen. Av 12 § FL framgår att om ett ärende som har inletts av en enskild part inte har avgjorts i första instans senast inom sex månader, får parten skriftligen begära att myndigheten ska avgöra ärendet. Myndigheten ska inom fyra veckor från den dag då en sådan begäran kom in antingen avgöra ärendet eller i ett särskilt beslut avslå begäran. Gra nskningen visar att handläggningstiderna generellt sett inte är långa. En majoritet av ärendena hade en handläggningstid inom ramen för noll till tre månader. Det förekommer dock ärenden med längre handläggningstider. I 12 procent av de granskade ärendena var handläggningstiden mellan fyra och fem månader och i 7 procent av de granskade ärendena var handläggningstiden mellan sex och åtta månader. I några enstaka fall var handläggningstiden mellan nio och tolv månader och i ytterligare några enstaka fall översteg handläggningen tolv månader. Tabell 2: Fördelning handläggningstid redovisat i antal ärenden och andel (procent). Handläggningstid Antal Andel (%) Kortare än 1 månad 191 39 1-3 månader 194 39 4-5 månader 58 12 6-8 månader 33 7 9-12 månader 9 2 Längre än 12 månader 7 1 Totalt 492 100 Granskningen visar att de ärenden där handläggningstiden var kortare än en månad framförallt avser så kallade nyprövningar av beslut om bostad med särskild service för vuxna. En nyprövning innebär att den enskilde varit beviljad insatsen sedan tidigare och att rätten till insats prövas på nytt i samband med att det tidsbegränsade beslutet upphör att gälla. I flera av dessa ärenden var handläggningstiden endast en eller några få dagar. I totalt 49 ärenden var handläggningen sex månader eller längre. Ärenden med en handläggningstid om sex månader eller längre 13 Tillämpningsanvisningar Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Mars 2025, dnr SOF 2025/218, socialförvaltningen 2025. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 22 (44) återfinns i samtliga förvaltningar. Andel ärenden varierar mellan stadsdelsförvaltningarna. De ärenden där handläggningstiden överstiger 12 månader återfinns i Enskede-Årsta-Vantör, Järva och Skärholmen. I några få ärenden översteg handläggningstiden 18 månader. Totalt sex av de granskade ärendena avser återförvisning från förvaltningsrätten. I två av dessa ärenden var handläggningstiden kortare än en månad och i tre ärenden var handläggningstiden, från det att dom meddelats till nytt beslut från nämnden, tre månader. I ett ärende uppgick handläggningstiden till åtta månader. Dokumentation I en undersökning av några kommuners handläggning av LSS- ärenden med inriktning på frågan om handläggningstider 2017 redogör JO för begreppen lång handläggningstid och långsam handläggning. Med lång handläggningstid avses enligt JO att handläggningen av ett ärende har pågått under lång tid. Begreppet långsam handläggning innebär att handläggningen av något skäl inte har fortskridit i den takt som den borde ha gjort. Enbart den omständigheten att handläggningstiden i ett ärende är lång behöver, enligt JO, inte betyda att handläggningen har varit långsam eller att det finns något att anmärka på i nämndens hantering. 14 Journalanteckningar och andra handlingar som hör till den enskildes personakt ska hållas ordnade så att det enkelt går att följa och granska handläggningen. Åtgärder som vidtas vid handläggning av ett ärende och vid genomförande eller uppföljning av en insats ska fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål dokumenteras i journalen. 15 I flera av de granskade ärendena förekommer det oklarheter kring när ansökan inkommit. Det handlar exempelvis om att handläggaren har skrivit ett datum i utredningen men där det vid närmare granskning av inkommande information eller journalanteckningar framkommer att ansökan kommit in vid ett tidigare tillfälle. Det förekommer exempelvis att den enskilde ringt in till förvaltningen och vid samtalet uppgett att denne vill ansöka om insats men i utredningen noteras sedan att ansökan inkommit vid utredningsmötet (som skett vid ett senare tillfälle) alternativt när ansökan vid ett senare tillfälle specificerats skriftligen. Det 14 JO dnr 7477-2017. 15 Handläggning och dokumentation. Handbok för socialtjänsten, Socialstyrelsen 2021. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 23 (44) förekommer även goda exempel där det tydligt framgår både i journal och utredning när ansökan inkommit: ”Skriftlig ansökan om personlig assistans inkom 2024-09-30. Ansökan specificeras senare via mail 2024-10-26.” I ett flertal av de ärenden som dokumentationsgranskats framgår det att det dröjde innan nämnden vidtog inledande utredningsåtgärder. I några ärenden har det tagit flera månader innan utredning påbörjas. I några av de granskade ärendena framgår att handläggaren inledningsvis eller längre in i utredningen lämnar generell information om handläggningstider: ”Undertecknad handläggare uppger att för assistansärenden har nämnden 5-6 månader på sig då det är en mer omfattande utredning än andra insatser inom LSS som i regel tar ca 3 månader.” ”Din ansökan är mottagen. Dessvärre har vi förlängd handläggningstid nu under sommaren. Ansökningar enligt LSS handläggs heller aldrig akut, utan då är det en ansökan om hemtjänst som man får göra.” Det framgår även i några ärenden att handläggaren informerar den enskilde om att handläggning kommer att påbörjas först när intyg och underlag som styrker behovet av sökt insats har inkommit. Nedan ges ett exempel från ett ärende: ”Undertecknad handläggare begär in läkarintyg och framför att jag sedan återkommer med inbokning av möte efter att handlingarna inkommit.” I samma ärende noteras en tid senare: ”Inget utredningsmöte har bokats in ännu då X inte har bifogat något intyg som styrker LSS personkretstillhörighet” I flera av de ärenden som dokumentationsgranskats går det att utläsa av journal att handläggaren inledningsvis informerar om att den enskilde behöver inkomma med olika typer av underlag för att styrka behovet av sökt insats. Det förekommer även att handläggaren efterfrågar olika typer av intyg när utredningstid redan pågått en längre tid. I några ärenden uppmärksammar handläggaren den enskilde på att intyg saknas först flera månader efter att ansökan kommit in. I flera ärenden framgår det tydligt av journalanteckningarna att handläggningstiden försenas till följd av önskemål från den enskilde. Nedan ges några exempel på sådana anledningar: Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 24 (44) ”X önskar flytta fram hembesöket till handläggare på Försäkringskassan tilldelats. X önskar att försäkringskassans handläggare deltar på mötet för att slippa gå igenom två utredningsmöten” ”X ringer och berättar att de rest bort. X vill boka om hembesöket och återkommer den 21 april för att boka in en ny tid” ”X efterfrågar förlängd kommuniceringstid för att kunna inkomma med egenvårdsintyg” I ett fåtal av ärendena går det att utläsa av journal att den enskilde har fått information om försenad handläggning samt anledning till detta. Nedan ges ett exempel på en journalanteckning där det framgår att den enskilde får sådan information: ”Jag vill informera dig om varför du ännu inte fått något beslut. Jag har inväntat underlag för att kunna utreda ansökan. Jag har fortfarande inte fått in de intyg som efterfrågats” I flera av de granskade ärendena framgår det att den enskilde, den enskildes ombud eller anhöriga hör av sig och undrar när beslut kan förväntas komma. Nedan ges några exempel från journal i några ärenden: ”X ringer och undrar hur det går med utredningen” ”Hej! X frågar mig ett par gånger i veckan om hur det går med ansökan. Tror det vore bra med någon slags återkoppling, även om allt inte är klart men om ni kanske kan ge lite tidsramar att förhålla sig till, exempelvis när beslut kan tänkas fattas” ”Mail inkommer från ombud som undrar var vi är i processen med ansökan och vilka underlag som saknas” På samtliga enheter som ingår i granskningen förekommer det att beslut fattas tillfälligt, så kallade administrativa förlängningar. Sådan hantering sker både när nämnden inte hinner påbörja en nyprövning av ett pågående beslut som är på väg att gå ut men även i de fall en ny utredning har påbörjats men inte hinner färdigställas innan det gamla beslutet löper ut. I flera av de granskade ärendena förekommer det att enskilda och/eller ombud får höra av sig till handläggaren för att påpeka att beslut går ut. ”Jag vill gärna veta hur det går med Xs utredning? Som du vet är det bara en månad kvar till beslutet går ut” ”Telefonsamtal med X som undrar över uppföljning av beslutet då det går ut i oktober. Undertecknad handläggare informerar om att uppföljning Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 25 (44) kommer bokas in. Handläggare kommer höra av sig när möjlighet finns. Om mötet inte hinner bokas i tid så kommer nuvarande beslut förlängas”. I flera ärenden förekommer det att nya beslut fattas med hänvisning till en tidigare utredning. Det framstår även som relativt vanligt att förlängningar görs utan att kontakt först tas med den enskilde. Vidare förekommer det även att den här typen av förlängningar görs endast i stadens verksamhetssystem där utföraren meddelas om att insatsen ska fortsätta. Detta innebär att den enskilde står utan giltigt beslut under kortare men ibland även längre perioder. I flera av de ärenden som dokumentationsgranskats noteras mer eller mindre bristande journalföring. Det handlar bland annat om att det inte framgår av den enskildes journal när ansökan inkom samt om och när handlingar så som utredning och beslut delgetts den enskilde. Några enheter använder sig rutinmässigt av förenklad delgivning när avslagsbeslut skickas men det framgår sällan i journal att handläggaren och den enskilde kommit överens om detta. I några få ärenden saknas journalföring helt. Det är relativt vanligt förekommande att journalanteckningar är bakdaterade. I enstaka fall förekommer det att journalanteckningar som avser telefonsamtal, möten och inkommande handlingar görs flera månader i efterhand. Det förekommer även i några ärenden att utredningar och beslut skrivs i efterhand och bakdateras. I några av de granskade ärendena har beslut fattats av chef innan utredningen har färdigställts. I ett fåtal ärenden framgår det av dokumentationen att den enskilde får muntligt besked om beslut men att det sedan tar lång tid innan det skriftliga beslutet med tillhörande utredning skickas hem till den enskilde. I några ärenden som avser bostad med särskild service framstår det som att beslut fattats först när den enskilde kan erbjudas ett boende. Nedan ges exempel på detta: Ansökan inkommer till nämnden i maj 2024. I mitten av oktober, fem månader senare, startas en utredning i stadens dokumentationssystem. I juni 2025, 8 månader senare, får handläggaren information om att det finns ett boende som har en ledig plats. Under juni månad 2025 färdigställs utredningen och beslut fattas och registreras i den enskildes akt. Beslutet gäller 7 månader. Motivering till tidsbegränsningen saknas. I tabellen nedan redovisas om det varit möjligt att följa handläggningen och se vilka åtgärder som nämnden har vidtagit för att driva utredningen framåt i de ärenden som dokumentationsgranskats mer ingående. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 26 (44) Tabell 3: Förekomst av ärenden där det varit möjligt att följa handläggningen i den enskildes journal redovisat i antal ärenden och andel (procent). Handläggningen går att följa i den enskildes journal Antal Andel (%) Ja 13 26 Nej 6 12 Delvis 31 62 Totalt 50 100 I 26 procent av de ärenden som har dokumentationsgranskats mer ingående är det möjligt att följa handläggningen och se vilka åtgärder som nämnden har vidtagit för att driva utredningen framåt. Vid granskning av dokumentationen framgår att det i flera fall endast till viss del går att utläsa anledningen till att handläggningen dragit ut på tiden. Passivitet har noterats i flera ärenden oavsett handläggningstid och i flera ärenden har handläggaren inte gjort några noteringar i den enskildes journal på flera månader. Nedan ges fem olika exempel från ärenden där dokumentationen har granskats avseende handläggningstid: Exempel 1 - sammanlagd handläggningstid 8 månader Ansökan inkommer till stadsdelsnämnden i slutet av november 2024. I slutet av december hålls ett utredningsmöte med den enskilde och det antecknas i journal att utredning påbörjas. I slutet av februari 2025 tar handläggaren kontakt med den enskilde för att i utredningssyfte ställa ytterligare frågor. Utredningen färdigställs sedan och skickas för kommunicering till den enskilde. Av journal framgår att den enskilde inkommer med synpunkter i mars 2025. Av vad som framgår av journalen vidtogs sedan inga ytterligare handläggningsåtgärder förrän i slutet av juli 2025 då beslut i ärendet fattades. Exempel 2 - sammanlagd handläggningstid 5 månader Ansökan inkommer till stadsdelsnämnden i mitten av november 2024. I mitten av december gör handläggaren ett hembesök hos den enskilde. I slutet av januari öppnas en akt i stadens dokumentationssystem och en utredning öppnas upp i mitten av februari 2025. I slutet av februari tar den enskildes ombud kontakt med handläggaren och frågar när beslut kommer fattas. I slutet av mars skickas utredningen för kommunicering. Beslut fattas i mitten av april 2025. Exempel 3 - sammanlagd handläggningstid 8 månader Ansökan inkommer till stadsdelsnämnden i slutet av augusti 2024. Tre veckor senare tar handläggaren kontakt med den enskilde och informerar om vilka underlag som behövs för att styrka behovet. Utredningsmöte bokas in och hålls i mitten av november. Utredning öppnas upp i dokumentationssystemet i slutet av december. I början av februari 2025 skickas utredningen för kommunicering. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 27 (44) Synpunkter och ytterligare intyg inkommer från den enskilde i mitten av februari. Efter två och en halv månad fattas beslut i slutet av april 2025. Av vad som kan utläsas av dokumentationen vidtogs inte någon ytterligare handläggningsåtgärd under den tiden. Exempel 4 - sammanlagd handläggningstid 5 månader Ansökan inkommer till stadsdelsnämnden i början av maj 2025. Handläggaren försöker komma i kontakt med den enskilde vid flera tillfällen och lyckas efter en månad. Utredningsmöte hålls i slutet av juli. Anledningen till att möte bokas in två månader efter den första kontakten går inte att utläsa av journalanteckningarna. En LSS-akt öppnas upp i augusti. Utredning startas, färdigställs och skickas för kommunicering till den enskilde i september. Beslut fattas i slutet av oktober 2025. Flera journalanteckningar som gjorts i ärendet är bakdaterade. Exempel 5 - sammanlagd handläggningstid 6 månader Ansökan inkommer till stadsdelsnämnden i mitten av augusti 2024. En LSS-akt öppnas upp tre veckor senare och i samband med detta deltar ansvarig handläggare på ett möte. Utredning startas i slutet av september och skickas för kommunicering fyra månader senare, i mitten av januari. Av vad som kan utläsas av dokumentationen vidtogs inte någon ytterligare handläggningsåtgärd under den tiden. Beslut fattas i mitten av februari 2025. Flera journalanteckningar som gjorts i ärendet är bakdaterade. Beslutslängd Tidsbegränsning och ändringsförbehåll i beslut JO har uttalat att en nämnds överväganden avseende längden på beslutens giltighetstid bör redovisas. Om nämnden dessutom beslutar att förse beslutet med ett förbehåll bör det enligt JO framgå varför nämnden anser att detta är nödvändigt. En klargörande motivering är enligt JO nödvändig för att den enskilde och andra som tar del av ett beslut ska förstå varför en myndighet anser sig ha grund för ett visst ställningstagande. 16 Av stadens riktlinjer framgår att en individuell bedömning av behovet av ändringsförbehåll alltid ska göras vid beslut om insatser enligt SoL och LSS. Eventuell tidsbegränsning av beslutet är också en bedömning som ska göras med utgångspunkt från omständigheterna i det enskilda fallet. Tidsbegränsning får aldrig vara schablonmässig. Nämnden ska redovisa vilka överväganden som gjorts avseende beslutets giltighetstid. Om nämnden beslutar att förse ett tidsbegränsat beslut med ett förbehåll bör anledningen till detta motiveras. Vidare framgår att om en tidsbegränsad insats 16 JO dnr1977-2020. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 28 (44) ska fortsätta ska ett nytt beslut fattas i god tid innan den tidigare beslutsperioden har löpt ut.17 Beslut om personlig assistans I stadens riktlinjer tydliggörs att vid beslut om personlig assistans bör nämnden alltid överväga om det finns skäl att förse beslutet med ändringsförbehåll. Detta gäller även tidsbegränsade beslut. Om det inte framgår av beslutet att det kan komma att ändras om det sker väsentliga förändringar i de förhållanden som legat till grund för beslutet kan nämnden inte minska eller dra in insatsen under beslutstiden. En individuell bedömning ska dock alltid göras och ställningstagandet ska motiveras. 18 Tabell 4: Fördelning beslutslängd personlig assistans enligt 9 § 2 LSS redovisat i antal ärenden och andel (procent). Beslutstider Antal Andel (%) Kortare än 1 år 9 18 1 år 23 46 2 år 13 26 3 år 3 6 Tillsvidare 2 4 Totalt 50 100 Totalt 50 beslut om personlig assistans har granskats särskilt avseende tidsbegränsning. Granskningen visar att beslutstiderna varierar i de granskade ärendena men det finns en variation mellan stadsdelsnämnderna. Det är vanligast förekommande med tidsbegränsade biståndsbeslut och det förekommer i flera fall att beslut gäller kortare än ett år. Beslut som gäller tillsvidare förekommer i två av de granskade ärendena. Samtliga beslut som tidsbegränsats har även försetts med ett ändringsförbehåll. I ett fåtal ärenden noteras att den enskilde har specificerat önskemål om beslutslängd i sin ansökan. I ett fall önskar den enskilde få ett beslut som gäller tillsvidare. I ett annat fall ansöker den enskilde om att beslutet ska gälla ett antal år framåt. I det senare fallet motiveras ansökan med att ansöknings- och utredningsprocessen är väldigt påfrestande samt att den enskilde har behov av långsiktig trygghet. 17 Riktlinjer Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF 2024-06-17. 18 Ibid. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 29 (44) Tabell 5: Förekomst beslut om personlig assistans med tidsbegränsning och ändringsförbehåll som innehåller en motivering redovisat i antal och andel (procent). Beslutsmotiveringar Antal Andel (%) Både tidsbegränsat och ändringsförbehåll utan motivering 36 75 Tidsbegränsat och förbehåll med motivering 12 25 Totalt 48 100 I 25 procent av de beslut om personlig assistans som tidsbegränsats har nämnden motiverat tidsbegränsning och ändringsförbehåll. Det är framförallt i Järva och Södermalm som motiveringar till tidsbegränsningar och förbehåll återfinns. Nedan ges exempel på hur beslut med tidsbegränsning och förbehåll motiverats. ”Insatsen är ny för X och det kan därför vara bra med nyprövning om ett år för att säkerställa att insatsen faktiskt motsvarar Xs behov och ger möjlighet att fånga upp eventuella förändringar i stödbehov eller livssituation.” ”Beslutet fattas under en kortare period med motiveringen att Xs behov av stöd kan komma att förändras utifrån hans arbetssituation.” Beslut om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS När det gäller bostad med särskild service framgår det av stadens riktlinjer att det alltid ska övervägas om det är relevant med tidsbegränsning. Beslut som avser bostad med särskild service bör som huvudregel inte tidsbegränsas, bland annat för att den enskildes behov av kontinuitet ska tillgodoses. Ett beslut om boende kan dock i vissa fall tidsbegränsas men aldrig schablonmässigt. Om beslutet inte tidsbegränsas kan det finnas skäl att förse beslutet med ett ändringsförbehåll. En godtagbar motivering för tidsbegränsning enligt JO är till exempel att det är svårt att överblicka om behoven kan tillgodoses genom aktuell boendeform för all framtid. 19 Tabell 6: Fördelning beslutslängd Bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS redovisat i antal ärenden och andel (procent). Beslutstider Antal Andel (%) Kortare än 1 år 16 16 1 år 60 60 2 år 15 15 3 år 2 2 4 år 1 1 Tillsvidare 6 6 Totalt 100 100 19 Ibid. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 30 (44) Totalt 100 beslut om bostad med särskild service enligt 9 § 9 LSS har granskats särskilt avseende tidsbegränsning. Granskningen visar att beslutstiderna varierar i de granskade ärendena. Det är vanligast förekommande med tidsbegränsade biståndsbeslut. Det förekommer att beslut gäller kortare än ett år. Dessa beslut avser framförallt nya ärenden där den enskilde inte har varit beviljad insatsen sedan tidigare. Beslut som gäller tillsvidare förekommer endast i sex ärenden. Det ska här noteras att det finns fler beslut om bostad med särskild service som gäller tillsvidare hos de granskade enheterna. Dessa ärenden har dock inte ingått i granskningen eftersom det är beslut som fattades innan 2025. En majoritet av de granskade besluten gäller endast ett år i taget. I flera fall handlar det om personer som får ett beslut för första gången alternativt har varit beviljad insatsen något eller några år. En del av dessa avser personer där det framgår av dokumentationen att nämndens bedömning är att det inte är styrkt att den enskilde har behov för längre tid. Det förekommer dock flera ärenden som avser personer som har stora, omfattande och varaktiga stödbehov och som haft insatsen beviljad under lång tid. Nedan ges några exempel: Den enskilde är 55 år och har varit beviljad bostad med särskild service i 27 år. Nämnden fattar ett beslut som är tidsbegränsat till ett år utan motivering. Den enskilde är 79 år och har varit beviljad bostad med särskild service i 15 år. Nämnden fattar ett beslut som är tidsbegränsat till ett år utan motivering. Den enskilde är 58 år och har varit beviljad bostad med särskild service i 22 år. Nämnden fattar ett beslut som är tidsbegränsat till ett år utan motivering. Den enskilde är 65 år och har varit beviljad bostad med särskild service i 24 år. Nämnden fattar ett beslut som är tidsbegränsat till två år utan motivering. Den enskilde är 69 år och har varit beviljad bostad med särskild service i 16 år. Nämnden fattar ett beslut som är tidsbegränsat till ett år utan motivering Tabell 7: Förekomst beslut om bostad med särskild service enligt LSS med tidsbegränsning och ändringsförbehåll som innehåller en motivering redovisat i antal och andel (procent). Beslutsmotiveringar Antal Andel (%) Både tidsbegränsat och ändringsförbehåll utan motivering 85 90 Tidsbegränsat och förbehåll med motivering 9 10 Totalt 94 100 Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 31 (44) Majoriteten av de beslut som tidsbegränsats har även försetts med ett ändringsförbehåll och det är endast i ett fåtal ärenden som nämnden har motiverat tidsbegränsning och ändringsförbehåll. I ett fåtal av de granskade ärendena framstår det som om tillsvidarebeslut ändrats till tidsbegränsat beslut utan någon motivering till detta. Det är framförallt i en av förvaltningarna som motiveringar till tidsbegränsningar och förbehåll återfinns. Nedan ges två exempel på beslut där det framgår tydligt att motiveringen utgår från den enskildes individuella förutsättningar: ”Nämnden fattar ett tidsbegränsat beslut samt lägger till ett ändringsförbehåll. Detta med anledning av att Xs situation kan komma att förändras kring hens sjukdomar. X har även svårt att nyttja de insatser hen redan är beviljad. Med anledning av detta har nämnden inte möjlighet att fatta ett beslut som sträcker sig över en längre tidsperiod samt kan komma att ompröva beslutet om den inte nyttjas.” ”Nämnden bedömer att Xs boende och sociala situation kan komma att förändras efter träning i en servicebostad med tillgång till personal vilket i sin tur kan komma att påverka beslutet. Med anledning av detta har nämnden inte möjlighet att fatta ett beslut som sträcker sig över en längre tidsperiod.” Barnrättsperspektiv Barn ska ges möjlighet att vara delaktiga i handläggningsprocessen. För att barnet ska ges möjlighet att uttrycka sin inställning, måste barnet få relevant information som är anpassad efter funktionsnedsättning, ålder och mognad. När en förälder är aktuell hos socialtjänsten kan även barnet ibland påverkas påtagligt, direkt eller indirekt. Barnet bör då få information och möjlighet att vara delaktig. Utredningar som primärt berör en vuxen person utgår från den vuxnes behov och önskemål. I de fall där ett barn påverkas av beslut som fattas behöver ansvarig handläggare göra en särskild analys och bedömning där det framgår hur beslutet påverkar barnet. När en förälder eller annan närstående vuxen är aktuell hos socialtjänsten är barnets bästa inte styrande, men ska ändå vägas in i beslutet. I stadens stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten tydliggörs att när ett beslut kan få påtagliga konsekvenser för ett barn ska en barnkonsekvensanalys göras. Det gäller oavsett om beslutet bedöms vara positivt eller negativt för barnet, och både vid bifallsbeslut och avslagsbeslut. Det som ska skrivas är en kortfattad beskrivning kopplad till det aktuella beslutets konsekvenser för Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 32 (44) barnet, och hur barnets bästa beaktats. Om det finns en konflikt mellan barnets vilja och barnets bästa ska det beskrivas.20 Av de 50 ärenden som dokumentationsgranskats avser åtta ärenden barn som är under 18 år. I fem ärenden framgår det att av dokumentationen att barnrättsperspektivet har beaktats i olika omfattning. I resterande tre ärenden framgår det inte av dokumentationen. ”X har deltagit på möte och fått möjlighet att komma till tals. Utifrån kommunikationssvårigheter har X representerats av sina vårdnadshavare och ombud i ärendet. I bedömningen har nämnden beaktat att X bor med andra minderåriga barn. Den beviljade insatsen bedöms kunna erbjuda X möjlighet till utveckling utifrån hans ålder och förmågor enligt Artikel 6 i FN:s barnkonventionslag. Den beviljade insatsen bedöms även kunna ge avlastning till X vårdnadshavare och ge mer tid för X vårdnadshavare att ta hand om Xs syskon.” 42 ärenden avser vuxna personer som är 18 år och äldre. Sex personer är förälder till ett eller flera minderåriga barn som bor i hushållet. I två av ärendena framgår det av dokumentationen att barnrättsperspektivet beaktats. ”Minderåriga barn finns i hushållet. X uttrycker en sorg över att inte kunna ta hand om sina barn eller kunna följa med på aktiviteter. X berättar att barnen är ledsna över situationen och de hjälper ofta X. Information om BRA-samtal har lämnats.” ”För att X ska kunna upprätthålla kontakten med sina barn samt utveckla relationen är det av vikt att möjliggöra att barnen självständigt kan åka och hälsa på X. Vidare är det av vikt att X får stöd för att kunna upprätthålla kontakten med barnen.” Det framgår inte i något av ärendena att det görs bedömningar av handläggningstider och beslutslängder kopplat till barnrättsperspektivet. Analys Nedan följer en analys av granskningsresultatet utifrån kvalitetsområdena trygghet och säkerhet, självbestämmande och integritet, tillgänglighet, helhetssyn och samordning samt kunskapsbaserad verksamhet och effektivitet. Vissa teman går in i varandra och de är redovisade under det kvalitetsområde där temat bäst passar in. Materialet inklusive det som framkommit vid dialogmöten har jämförts mot lagstiftning, Socialstyrelsens handbok, föreskrifter och allmänna råd samt stadens riktlinjer, anvisningar och avtal. Vilket material som ingår i undersökningen 20 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, dnr 3.1.1-388/2021, socialförvaltningen 2021. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 33 (44) har naturligtvis betydelse för analysen och för vilka slutsatser som kan dras. Resultatet bedöms dock kunna ge en indikation på behov av kunskapshöjning och utveckling kopplat till handläggning och dokumentation. Trygghet och säkerhet Av dokumentationen vid handläggning av insatser enligt LSS och SoL ska det framgå vilka åtgärder som vidtas, vilka beslut som fattas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Dokumentationen ska ske fortlöpande och utan oskäligt dröjsmål. 21 JO har uttalat att dokumentationsskyldigheten tillgodoser olika syften. Dokumentationen skapar till exempel förutsättningar för den enskilde att följa handläggningen i sitt ärende. Vidare möjliggör en fullständig dokumentation en framtida intern eller extern granskning av handläggningen. 22 Granskningen visar att handläggningen på de granskade enheterna till stor del sker i enlighet med socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Det framgår även att handläggare på de granskade enheterna till stor del följer stadens riktlinjer och anvisningar. Samtidigt finns det utrymme för utveckling och fortsatt arbete för att säkerställa att handläggningen sker på ett rättssäkert och likställt sätt. Löpande journalföring En rättssäker handläggning kräver att dokumentation sker enligt gällande regelverk. Bristande journalföring minskar möjligheten till insyn i ärendet. Vid den genomgång av dokumentationen som gjorts i ett antal ärenden kan det konstateras att brister förekommer i olika omfattning hos de granskade enheterna. Det handlar både om att journalanteckningar saknas samt att journalanteckningar görs i efterhand. Det gör att det ibland är svårt att följa handläggningen och se vilka åtgärder som faktiskt har vidtagits. Det är viktigt att händelser och åtgärder dokumenteras löpande, så att handläggningen kan fortsätta även om den ansvarige handläggaren är frånvarande eller har avslutat sin anställning. Den som tar över ett ärende behöver kunna utläsa av journalen vad som har skett och bedöma nästa steg i handläggningsprocessen. Löpande dokumentation möjliggör också för chefer och gruppledare att följa ärenden och uppmärksamma om handläggningen inte drivs framåt. Det är också en trygghet för den enskilde att handläggning och dokumentation sker på samma sätt oavsett var i staden personen bor 21 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS [SOSFS 2014:5]. 22 JO dnr 3830-2024. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 34 (44) och ansöker om insatser. De granskade enheterna behöver säkerställa att samtliga handläggare har kunskap om bestämmelser kring journalföring samt att det finns förutsättningar för handläggare att journalföra åtgärder och händelser av betydelse inom rimlig tid. Tillfälliga förlängningar av tidigare beslut I flera ärenden förekommer så kallade administrativa förlängningar. En anledning till att förlängning av beslut förekommer kan vara att handläggare inte hinner följa upp, utreda och fatta ett nytt beslut innan det löper ut. För att den enskilde inte ska stå utan insats förlängs beslutet i avvaktan på att ny utredning kan genomföras. En förlängning av ett beslut kan vara positivt för den enskilde, eftersom han eller hon annars riskerar att stå utan insats under tiden som utredningen pågår. JO har uttalat att han inte kan se något rättsligt hinder mot att fatta tillfälliga beslut. 23 En nämnd får däremot inte använda sig av tillfälliga beslut för att genomföra utredning av en ansökan mindre skyndsamt.24 Aktgranskningen visar att handläggaren många gånger har haft kontakt med den enskilde inför att ett beslut ska förlängas men det förekommer även att den enskilde inte tillfrågats om han eller hon önskar ha kvar insatsen. Det förekommer även att beslut förlängs utan att den enskilde underrättas om detta. Mot bakgrund av detta är det viktigt att förtydliga att både LSS och SoL bygger på principen om frivillighet och det finns inga inslag av tvång. En insats kan således endast ges den enskilde om denne begär det. Det krävs därför en ansökan från den enskilde innan ett beslut kan fattas. Det gäller även vid en så kallad nyprövning av ett pågående beslut. För att motverka att tidsbegränsade beslut förlängs i avvaktan på ny utredning är det viktigt att handläggaren tar kontakt med den enskilde i god tid innan beslutet löper ut. I några fall framgår det av journal att det är den enskilde själv som kontaktar sin handläggare med anledning av att beslutet är på väg att löpa ut. Aktgranskningen visar också att det förekommer att beslut förlängs en månad åt gången upprepade gånger och att detta sker med kort varsel. Sådan hantering bör inte förekomma mer än i undantagsfall eftersom det kan skapa onödig oro hos den enskilde och/eller anhöriga. Det finns naturligtvis situationer där handläggningen av olika orsaker drar ut på tiden eller att handläggaren behöver prioritera mer akuta arbetsuppgifter. Det är dock av stor vikt att handläggaren alltid kontaktar den enskilde, lämnar information samt säkerställer att den enskilde får del av beslutet. 23 JO dnr 5244-2023. 24 JO dnr 7477-2017. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 35 (44) Tidsbegränsade beslut och ändringsförbehåll JO har uttalat att en nämnds överväganden avseende längden på beslutens giltighetstid bör redovisas. Om nämnden dessutom beslutar att förse beslutet med ett förbehåll bör det enligt JO framgå varför nämnden anser att detta är nödvändigt. En klargörande motivering är nödvändig för att den enskilde och andra som tar del av ett beslut ska förstå varför en myndighet anser sig ha grund för ett visst ställningstagande. 25 Att beslutstider och ändringsförbehåll bör motiveras framgår även av stadens riktlinjer. I riktlinjerna tydliggörs framförallt att beslut som avser bostad med särskild service som huvudregel inte bör tidsbegränsas. När det gäller beslutstider varierar det mellan enheterna. Flera handläggare och chefer uppger att de arbetar med att göra individuella bedömningar. Det framkommer samtidigt att det i olika omfattning förekommer interna bestämmelser och överenskommelser i de olika handläggargrupperna. Flera handläggargrupper uppger exempelvis att beslut om bostad med särskild service sällan gäller tillsvidare. När det gäller beslut om personlig assistans uppger en av handläggargrupperna att de aldrig sätter besluten längre än ett år i taget. Flera handläggare uppger att det finns en fördel med att sätta tidsbegränsade beslut som gäller ett år i taget eftersom det minskar risken för att uppföljning skjuts upp eller glöms bort. De beslut som ingår i granskningen är till stor del både tidsbegränsade och har ett ändringsförbehåll. Det gäller även beslut om bostad med särskild service, där en majoritet av dessa gäller ett år och som regel saknas en motivering. När det gäller beslut som avser personlig assistans varierar beslutstiderna. Det förekommer även i större utsträckning att tidsbegränsning och ändringsförbehåll har motiverats men det bör noteras att det framförallt är i två av stadsdelsnämnderna som dessa beslutsmotiveringar förekommer. I samtliga stadsdelsnämnder som ingår i granskningen är det chef eller gruppledare som beslutar om personlig assistans och bostad med särskild service för vuxna. Det ankommer därmed på ansvarig beslutsfattare att säkerställa att en individuell bedömning av tidsbegränsning och ändringsförbehåll har gjorts samt att detta motiveras. Kortare beslut som ska omprövas vid varje uppföljning riskerar att skapa oro hos den enskilde. Längre beslutsperioder kan bidra till kontinuitet för enskilda personer samt minska den enskildes oro över om beviljade insatser ska fortsätta. En individuell bedömning behöver göras i varje enskilt fall där den enskildes behov av kontinuitet alltid ska vägas in som en del i bedömningen. När det gäller insatsen bostad med särskild service behöver de granskade enheterna säkerställa att bedömningar görs i enlighet med 25 JO dnr1977-2020. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 36 (44) stadens riktlinjer. Tidsbegränsning av ett beslut ska inte heller förväxlas med handläggarens ansvar att följa upp beslutet i syfte att försäkra sig om att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Enheterna behöver ha rutiner som säkerställer att uppföljning sker kontinuerligt oavsett beslutets giltighetstid. Självbestämmande och integritet I LSS finns bestämmelser som svarar mot barnkonventionen. När en åtgärd eller insats rör ett barn ska enligt 6 a § LSS barnets bästa särskilt beaktas. Enligt 8 § ska barnet få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. I några av de ärenden som dokumentationsgranskats avser ansökan insatser till barn. I ett av de ärenden som dokumentationsgranskats finns en barnkonsekvensanalys dokumenterad men analysen innehåller endast generella skrivningar om hur barn kan påverkas i allmänhet. I resterande ärenden saknas en dokumenterad analys. Eftersom endast ett begränsat antal ärenden har granskats går det inte att dra några generella slutsatser om hur barnrättsperspektivet hanteras vid de aktuella enheterna. Funktionshinderinspektörerna har dock i en tidigare kvalitetsgranskning 26 konstaterat att arbetet med att stärka barns delaktighet behöver fortsätta samt att barnkonsekvensanalyser är ett område som generellt behöver utvecklas. Standardskrivningar behöver kompletteras med individuella bedömningar av hur det enskilda barnet påverkas av det aktuella beslutet. Det kan till exempel finnas skäl att särskilt uppmärksamma hur barnets rättigheter påverkas av att handläggningen, oavsett orsak, drar ut på tiden. Även beslutstider kan behöva analyseras ur ett barnrättsperspektiv. Granskningen visar att sådana överväganden förekommer i några fall men saknas i andra. Det finns därför anledning för de berörda enheterna att se över sina rutiner och sitt arbete för att säkerställa att barnrättsperspektivet beaktas genom hela handläggningsprocessen. Tillgänglighet Handläggningstid När en ansökan inkommer ska en utredning inledas utan dröjsmål. Utredningen ska inte vara mer omfattande eller ta längre tid än vad som krävs för att beslut ska kunna fattas. Det finns ingen särskild bestämmelse som reglerar handläggningstiden vid en ansökan om 26 Barns delaktighet i handläggningsprocessen enligt LSS – en kvalitetsgranskning dnr SOF 2024/779 Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 37 (44) insats enligt SoL eller LSS. Utredningen ska genomföras i samråd med den enskilde. Granskningen visar att de flesta ansökningar om bostad med särskild service och personlig assistans handläggs inom en rimlig tid. Många ansökningar handläggs inom ramen för en till tre månader. Det förekommer dock ärenden med längre handläggningstid i samtliga nämnder som ingår i granskningen. I ett antal ärenden är handläggningen längre än vad som kan anses vara acceptabelt. JO har uttalat att en handläggningstid om tre till fyra månader i ett ärende om personlig assistans typiskt sett bör kunna anses godtagbar under förutsättning att nämnden fortlöpande har vidtagit handläggningsåtgärder under utredningstiden. 27 I flera av de ärenden som dokumentationsgranskats går det inte fullt ut att utläsa av dokumentationen vilka handläggningsåtgärder som vidtagits för att föra utredningen framåt. Passiva perioder förekommer, även vid utredningar där handläggningen är mellan fyra till fem månader. I ett antal ärenden framstår det som att handläggningstiden blir längre än nödvändigt med anledning av passiva perioder, framförallt i början eller slutet av utredningen. I flera ärenden där handläggningstiden är sex månader eller längre framstår det inte heller som att det krävts några särskilt omfattande utredningsåtgärder som medfört att handläggningen dragit ut på tiden. Det kan antas att ärenden många gånger skulle kunna avgöras mer skyndsamt och de granskade enheterna kan därför behöva se över sina arbetssätt och rutiner kopplat till detta. I några få ärenden framstår det som att nämnden har väntat med att fatta beslut om bostad med särskild service till dess att det har varit möjligt att verkställa insatsen. Mot bakgrund av detta är det av stor vikt att tydliggöra att sådan hantering inte får förekomma. Det finns tydliga bestämmelser om rapporteringsskyldighet till IVO. Särskild avgift finns för kommuner som ansvarar för beslut om insatser enligt LSS. Förvaltningslagens skyndsamhetskrav innebär att nämnden alltid har ett ansvar för att driva handläggningen framåt och se till att det underlag som behövs i ärendet kommer in i rimlig tid. Granskningen visar att det i vissa fall dröjde innan nämnden vidtog inledande utredningsåtgärder. I några ärenden handlade det om en till flera månader innan en utredning startades. I några ärenden framgår det av dokumentationen att handläggaren aktivt väntade med att påbörja utredningen till dess att den enskilde inkommit med underlag som styrkte diagnos och/eller behov av stöd. 27 JO dnr 7477-2017. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 38 (44) I flera av de granskade ärendena framstår det som att det blir långa passiva perioder då handläggaren inväntar underlag från den enskilde. Personlig assistans och bostad med särskild service är omfattande insatser och många gånger behöver handläggaren få ta del av läkarintyg och andra underlag för att kunna avgöra om den enskilde har behov av sökt insats. Vid dialogmötena uppgav handläggarna att den främsta orsaken till att handläggningen ibland blir längre är att det tar tid att få in intyg och underlag. Aktgranskningen visar att det till stor del framgick av dokumentationen att den enskilde inledningsvis fick tydlig information om vilka underlag nämnden behövde för att kunna göra sin bedömning. Det förekommer dock ärenden där handläggaren påtalar att den enskilde behöver komplettera med intyg när utredningen pågått en längre tid. Den enskilde måste naturligtvis få en rimlig möjlighet att inkomma med underlag. Handläggaren ansvarar samtidigt för att se till att utredningen drivs framåt. JO har uttalat att om en ansökan behöver kompletteras i något avseende bör nämnden omgående ta en muntlig kontakt med den enskilde eller skicka en begäran om komplettering. I den bör det enligt JO:s mening alltid anges en frist för när komplettering ska ha kommit in. Om det vid det angivna datumet inte har kommit in någon komplettering kan myndigheten inte förhålla sig passiv, utan måste ta ställning till fortsatta handläggningsåtgärder. Om den enskilde efter påminnelser inte kommer in med materialet måste nämnden, enligt JO, åter ta ställning till hur den ska gå vidare i ärendet. 28 De granskade enheterna kan med anledning av det behöva se över sina rutiner kopplat till detta. Information Frågor om bemötande och tillgänglighet är särskilt viktiga att uppmärksamma vid utredning av insatser till personer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att beakta att bemötandet kan behöva anpassas med hänsyn till den enskildes funktionsnedsättning eller om denne talar ett annat språk. Handläggaren ska försäkra sig om att den enskildes uppgifter och synpunkter kommer fram och att den enskilde kan tillgodogöra sig den information som lämnas. 29 I några av de granskade ärendena framgår det att handläggaren informerar den enskilde om att det generellt sett är lång handläggningstid för LSS-ärenden, att LSS-insatser inte beviljas 28 Ibid. 29 Riktlinjer Handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning Antagna av KS april 2002 Reviderade av KF 2024-06-17. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 39 (44) akut och att handläggningstiderna är längre under sommaren. Med anledning av detta samt att granskningen visar en förekomst av passiva perioder oavsett handläggningstid är det viktigt att tydliggöra att handläggning alltid ska ske skyndsamt samt att den enskilde inte ska behöva vänta längre än nödvändigt på att få sin rätt till en viss insats prövad. Det gäller oavsett om insatsen prövas enligt SoL eller LSS. JO har uttalat att syftet med bestämmelsen i 11 § FL främst är att minska risken för att bristande information om handläggningen leder till onödig irritation hos den enskilde. Det är god förvaltning att inte hålla den enskilde ovetande om vad som händer i ärendet. En myndighet bör därför, enligt JO, lämna information om handläggningen så tidigt som möjligt, och om det redan vid tidpunkten för ansökan står klart att avgörandet kommer att bli väsentligt försenat måste myndigheten lämna en sådan underrättelse då. 30 JO har vidare uttalat att en underrättelse om väsentlig försening ska lämnas så snart det kan bedömas att den faktiska handläggningstiden kommer att markant överstiga den förväntade handläggningstiden och detta främst beror på att myndighetens handläggning varit passiv en längre period. Det krävs alltså, enligt JO, inte att avgörandet redan har blivit försenat för att underrättelseskyldigheten ska inträda. De överväganden som görs bör enligt JO dokumenteras. 31 När det gäller underrättelsens innehåll framhåller JO att nämnden inte bara ska underrätta den enskilde om förseningen, utan också förklara vad förseningen beror på. JO har tidigare uttalat att det inte krävs någon utförlig information om verksamheten eller de omständigheter som har lett till att avgörandet kommer att försenas. En underrättelse enligt 11 § FL kan alltså vara kortfattad. Det är dock viktigt att den är tydligt utformad. Det måste bland annat framgå att det är fråga om en underrättelse enligt den bestämmelsen. Det är också lämpligt att nämnden försöker uppskatta hur lång tid det beräknas ta innan ärendet avgörs. 32 Vid dialogmötena framkom det att kännedomen om de bestämmelser som finns i förvaltningslagen avseende lång handläggningstid varierade mellan handläggarna. Det fanns skillnader både inom och mellan enheterna. Ingen av enheterna hade tydliga rutiner för att lämna information om bestämmelser kring försenad handläggning till den enskilde. Flera handläggare uppgav att de brukade informera den enskilde om de märkte att handläggningen började dra ut på tiden. Aktgranskningen visar dock att det inte alltid går att utläsa av dokumentationen i 30 JO dnr 7262-2022, 7266-2022. 31 JO dnr 3232-2023. 32 JO dnr 7262-2022, 7266-2022. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 40 (44) personakten om samt i sådana fall vilken information som lämnats till den enskilde. I två ärenden framgick det av journal att information lämnats. Det framgick dock inte i några av de granskade ärendena att bedömningar och underrättelser gjorts enligt 11 § FL. Att information om bestämmelsen i 12 § FL lämnats till den enskilde framgick inte av dokumentationen i något av de ärenden där handläggningen översteg sex månader. Det är möjligt att handläggarna har lämnat information i större utsträckning än vad dokumentationen i akterna visar. När dokumentation saknas är det svårt att med säkerhet veta om den enskilde får den information han eller hon har rätt till. Det är därför viktigt att enheterna säkerställer att det finns rutiner för detta. I några ärenden gick det att utläsa av journal att handläggaren informerade om att den enskilde kunde ansöka om andra insatser så som hemtjänst i avvaktan på beslut om personlig assistans eller boende. I majoriteten av ärendena framgick det även av dokumentationen att den enskilde redan hade pågående insatser som säkerställde att den enskildes behov av akut stöd var tillgodosett. Det förekom dock ärenden där det inte framgick om den enskilde tillfrågats om han eller hon ville ansöka om annat stöd i avvaktan på beslut. Det är motbakgrund av detta viktigt att samtliga enheter säkerställer att det finns tydliga rutiner för detta. Det gäller särskilt i de fall där det redan inledningsvis står klart att utredningstiden kommer bli lång. Helhetssyn och samordning Inom ramen för sin informationsskyldighet kan handläggare uppmärksamma behov av stöd utöver de biståndsbedömda insatserna. Det ställer krav på att handläggare har god kännedom om vilket samlat stöd som finns på den egna förvaltningen. Det behöver även finnas en fungerande intern samverkan på stadsdelsförvaltningen. Även om granskningen primärt avser handläggnings- och beslutstider så har funktionshinderinspektörernas kvalitetsgranskningar alltid ett barn- och anhörigperspektiv. Det är viktigt att anhöriga uppmärksammas och vid behov erbjuds stöd för egen del. Det gäller både barn och vuxna. Även syskon till barn med funktionsnedsättning räknas som anhöriga. Anhöriga till personer med funktionsnedsättning som har behov av insatser kan i olika utsträckning påverkas av att handläggningstider blir långa, exempelvis genom att de får ta ett större ansvar för att stötta den enskilde i avvaktan på att insatser beviljas. Anhöriga kan även påverkas av att beslut tidsbegränsas och nyprövas årligen eftersom det kan skapa en oro över om den enskilde fortsatt kommer beviljas insatsen eller inte. Utifrån detta är det viktigt att enheterna har Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 41 (44) rutiner så att information om anhörigstöd alltid lämnas till personer som har kontakt med anhöriga som kan vara i behov av stöd för egen del. Effektivitet och kunskapsbaserad verksamhet Även om handläggning och dokumentation i många fall sker i enlighet med lagstiftning, riktlinjer och anvisningar visar granskningen att det finns utvecklingsområden hos de granskade enheterna. Stöd från chefer och gruppledare Samtliga enheter som ingår i granskningen har rutiner för att mäta handläggarnas arbetsbelastning och det framkommer flera goda exempel på hur chefer och gruppledare vid behov stöttar enskilda handläggare genom att hjälpa till med prioritering och omfördelning av arbetsuppgifter. Majoriteten av handläggarna i de olika grupperna tycker att de får ett bra stöd från ledningen. Många handläggare uppger också att det generellt sett finns tid och förutsättningar för att utföra ett bra arbete. Det framkommer samtidigt att det finns olika situationer som gör att handläggningen ibland kan bli längre än vad som anses rimligt. Exempel på orsaker som ges är bland annat personalomsättning, semestertider eller att andra mer akuta ärenden behöver prioriteras först. Som redan nämnts visar aktgranskningen att det förekommer brister i journalföring och långa passiva perioder i handläggningen. I enstaka fall framstår det som att ansökningar har glömts bort eller att information inte överförts vid handläggarbyten. Det förekommer också att handläggare informerar enskilda om att de inte hunnit utreda en ansökan eller att handläggningen kommer dra ut på tiden till följd av semestertider. Passivitet i ett ärende till följd av semestertider bör som regel inte förekomma om det inte är helt säkerställt att det är till den enskildes fördel. Utöver det kan det naturligtvis uppstå olika situationer som är svåra att förutse. Det bör dock noteras att JO har uttalat att personalomsättning inte är en godtagbar ursäkt för lång handläggning. Nämnden har enligt JO ett ansvar att organisera verksamheten på ett sådant sätt att den kan upprätthålla kravet på skyndsam handläggning oberoende av att sådana situationer uppstår. Tidsbegränsning av beslut Granskningen visar att beslut ofta behöver förlängas, ibland vid upprepade tillfällen för att handläggaren av olika anledningar inte hinner klart med utredningen. Samtidigt visar granskningen att många så kallade nyprövningar färdigställs på bara någon eller några dagar efter att ny ansökan inkommit från den enskilde. Ibland förekommer det även att nya beslut fattas med stöd av en tidigare utredning. Det framstår därmed som om handläggaren inte behöver Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 42 (44) göra någon ny utredning utan i princip fattar beslut på tidigare underlag. I många av dessa ärenden kan därför finnas skäl för enheterna att se över om beslut ska fattas för längre tid. Det gäller framförallt beslut om bostad med särskild service där den enskildes behov är fastställt och inte förväntas förändras under överskådlig tid. När det gäller handläggning av personlig assistans varierar beslutslängderna men flera beslut gäller ett år eller kortare än så. Samtidigt visar granskningen att handläggningstiden i många fall är längre än fyra månader. Det gäller både nya ärenden och ärenden där den enskilde haft insatsen sedan tidigare. Det kan till följd av detta finnas skäl att fundera över om det är rimligt att beslut om personlig assistans ska nyprövas en gång per år. Om en ansökan tar fyra till åtta månader att handlägga innebär det att en nyprövning behöver inledas nästan direkt efter att beslut har fattats. Som flera handläggargrupper uppger kan det finnas olika skäl till att sätta kortare beslut vilket även framgår av stadens riktlinjer. Det är samtidigt viktigt att beakta att korta beslut och snabba ändringar innebär mer administration för både beställare och utförare. Längre beslut och beslut som gäller tillsvidare skulle sannolikt kunna minska arbetsbelastningen för biståndshandläggarna. Det faktum att handläggaren inte behöver skriva en ny utredning och göra en ny bedömning skulle även kunna innebära att större fokus kan läggas på uppföljning av pågående insats. Förutsättningar för att säkerställa en rättssäker och likställd handläggning För att säkerställa en rättssäker och likställd handläggningsprocess i hela staden behöver samtliga handläggare ha god kännedom om lagstiftning och stadens egna riktlinjer. Enheternas ledning har ett stort ansvar att se till att handläggarna ges de förutsättningar som krävs för detta. Avsaknad av kunskap och hög arbetsbelastning riskerar att leda till att enskilda inte får sina rättigheter tillgodosedda. Att kunskap och erfarenhet varierar, både inom handläggargrupper och mellan förvaltningar, är förståeligt men det riskerar samtidigt att påverka likställigheten för de personer som är i behov av stöd och insatser. Det faktum att det förekommer variationer både mellan och inom enheterna tyder på att det kan finnas olika orsaker till att ärenden hanteras olika. Respektive enhetschef behöver säkerställa att det finns enhetsgemensamma rutiner och att dessa följs av samtliga handläggare. Ansvariga chefer behöver också säkerställa att handläggarna har kännedom om grundläggande förvaltningsrätt samt om särskilda bestämmelser i stadens riktlinjer. I samband med dialogmöten med chefer och handläggare framkommer flera goda exempel på hur detta kan genomföras. Det handlar exempelvis om att särskilda samordnare introducerar handläggningsprocessen för nyanställda handläggare Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 43 (44) samt återkommande genomgångar och metoddagar kopplat till handläggning och dokumentation. Ett sätt för att öka likställigheten på respektive enhet kan vara att arbetsgrupperna avsätter tid för diskussion och reflektion om hur de säkerställer en rättssäker och likställd handläggning. Gemensamma ärendedragningar där samtliga handläggare deltar kan också bidra till ökad samsyn och rättssäkerhet för den enskilde. Det kan också utgöra ett forum för lärande. Chefer och gruppledare har ett övergripande ansvar att säkerställa att handläggning sker inom rimlig tid. Regelbundna ärendeavstämningar med respektive handläggare är ett gott exempel som kan motverka att ärenden faller mellan stolarna eller att handläggningen drar ut på tiden i ett ärende. Ett annat gott exempel är att chefer eller gruppledare för egen statistik över inkommande ärenden i en särskild excelfil. Statistikinsamling avseende handläggningstider innebär dock extra administrativt arbete eftersom den behöver göras manuellt. Statistikuttag direkt ur verksamhetssystemet vore att föredra framför manuell insamling. Det finns även fördelar med att kunna följa handläggningstiderna avseende olika insatser i staden över tid. Sådan statistik skulle kunna utgöra ett underlag för arbetet med att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden när det gäller utredning och tillgång till insatser. Det kan mot bakgrund av detta finnas skäl att se över om en fortsatt utveckling av systemet skulle kunna innebära ökade möjligheter till detta. Slutord och rekommendationer Kvalitetsgranskningen visar att de flesta ansökningar om bostad med särskild service och personlig assistans handläggs inom en rimlig tid. Det är positivt att samtliga enheter på olika sätt arbetar för att säkerställa en effektiv och rättssäker handläggning. De granskade enheterna behöver samtidigt säkerställa att samtliga chefer och handläggare har god kännedom om aktuell lagstiftning samt innehåll i stadens egna riktlinjer. Enheterna behöver också ha fungerande rutiner och arbetssätt som möjliggör en rättssäker och skyndsam handläggning i varje enskilt ärende. JO har under 2025 kritiserat handläggningen i tre stadsdelsnämnder i Stockholms stad. Kvalitetsgranskningen visar att liknande hantering och brister förekommer i olika omfattning på samtliga enheter som ingår i granskningen. Det handlar bland annat om långa handläggningstider med passiva perioder och i ett antal ärenden är handläggningstiden längre än vad som kan anses vara acceptabelt. Granskningen visar också att många beslut tidsbegränsas och förses med ändringsförbehåll utan att någon motivering till detta framgår av beslutet. Granskningsresultatet överensstämmer även med de utmaningar som lyfts i Riksrevisionens rapport. Handläggningstider i ärenden som avser insatser till personer med funktionsnedsättning 44 (44) JO:s beslut är inte rättsligt bindande men väger tungt vilket bland annat visar sig genom att hänvisningar till olika uttalanden finns i Socialstyrelsens handbok och i stadens egna riktlinjer. JO:s uttalanden bör därför fortsatt användas i utvecklingsarbetet för att säkerställa en rättssäker och likvärdig handläggning i staden. Sammantaget visar granskningen på både styrkor och utvecklingsområden i de granskade verksamheterna. Flera av dessa återfinns i flera eller samtliga verksamheter men det kan konstateras att det är en variation både inom och mellan de granskade enheterna. Likställighetsprincipen ställer krav på att alla kommuninvånare ska få en objektiv och rättvis behandling. Det innebär att alla invånare ska behandlas lika, oavsett vilken stadsdelsnämnd de tillhör. Syftet med stadens riktlinjer är framförallt att säkerställa rättssäkerhet och likabehandling i staden när det gäller utredning, bedömning och tillgång till insatser. Riktlinjerna ska ge stöd och vägledning i det praktiska arbetet med att tolka lagstiftningen i de individuella behovsbedömningar som alltid ska göras. Även om stadsdelsnämnderna gör egna individuella bedömningar är det av stor vikt att handläggningen sker i enlighet med de riktlinjer som kommunfullmäktige har beslutat om. Det innebär att varje nämnd behöver säkerställa att chefer och handläggare har god kännedom om innehållet i riktlinjerna. Chefer och medarbetare bör med jämna mellanrum avsätta tid för att gå igenom aktuell lagstiftning samt stadens riktlinjer och anvisningar. Det kan ske på olika sätt, både individuellt och i grupp. Ett annat sätt att säkerställa en rättssäker och likställd handläggning är att genomföra egna interna aktgranskningar. Även om granskningen inte omfattat samtliga stadsdelsförvaltningar kan resultatet ge en indikation om att liknande utvecklingsbehov kan finnas i övriga stadsdelsförvaltningar. Fortsatt arbete behöver därmed ske stadsövergripande genom fortsatta diskussioner i chefsnätverk. Socialförvaltningen ska verka för att öka kvaliteten och likställigheten i stadens socialtjänst genom bland annat utbildningsverksamhet. Inom verksamhetsområdet funktionsnedsättning anordnar socialförvaltningen årligen en introduktionsutbildning för nyanställda biståndshandläggare. Tillsammans med stadens juridiska avdelning anordnar socialförvaltningen även återkommande rättspraxisutbildning för chefer och biståndshandläggare med fokus på aktuell rättspraxis inom verksamhetsområdet samt ökad likställighet i staden. Sammantaget innebär det ett nära heltäckande stöd för att uppfylla dokumentationskraven. Utifrån det som framkommer i granskningens resultat kan det dock finnas skäl för ansvariga utredare att se över om det finns behov av tillägg och förtydliganden i anvisningar och utbildningsmaterial. --- [7 Eftervård vid avslutad placering Barn 13-17 år.pdf] 0 Eftervård vid avslutad placering Barn 13–17 år Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning Eftervård vid avslutad placering Barn 13–17 år Socialtjänstinspektörernas kvalitetsgranskning juni 2026 Dnr: SOF 2026/53 Utgivare: Socialförvaltningen Kontaktperson: Anneli Lindqvist (Dnr: SOF 2025/30 2 (53) Sammanfattning Stockholms stads socialtjänstinspektörer har till uppgift att granska stadens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen, med fokus på kvalitet, rättssäkerhet och med ett brukarperspektiv. Den aktuella kvalitetsgranskningen avser eftervård vid avslutad placering för barn i åldern 13–17 år och omfattar 30 ärendena från stadsdelsförvaltningarna Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm. Granskningen omfattar både handläggningen under placering och den efterföljande vården. Barnen i granskningen har ofta omfattande och sammansatta behov. Majoriteten av barnen har neuropsykiatriska och/ eller psykiatriska diagnoser samt vuxit upp i hem med social problematik, där våld i familjen är vanligast, följt av missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa hos vårdnadshavare. De placeras i regel under tonåren utifrån egna beteendeproblem. En stor andel av barnen och deras familjer har tidigare erfarenhet av både öppenvårdsinsatser och placeringar. Ett omfattande och intensivt arbete framkommer i alla ärenden. Vårdkedjan präglas inte sällan av avbrott, omstarter och återkommande akuta situationer. Konsekvensen blir en låg grad av förutsägbarhet för såväl barn och vårdnadshavare som för yrkesverksamma, vilket i sin tur ställer mycket höga krav på samordning, kontinuitet och framförhållning i insatserna. Två tredjedelar av ärendena övergår i eftervård efter avslutad placering. Eftervården består ofta av parallella insatser, främst familjebehandling och kontaktpersonsinsatser. I dialogerna med de granskade verksamheterna framträder ett behov av mer flexibla, praktiska och stödjande familjepedagogiska insatser som bidra till en fungerande vardagsstruktur i övergången från placering till hemmet. Granskningen visar även ett behov av en mer sammanhållen vårdkedja där eftervården planeras tidigt och integreras redan under placeringstiden, med stöd till vårdnadshavare under hela placeringen som samordnas med barnets insatser. Utifrån granskningen bedöms rättssäkerheten upprätthållas genom strukturerade utredningar och regelbundna uppföljningar. Samtidigt finns utvecklingsbehov i arbetet med SMARTA mål 1 i vårdplaner och uppdrag, för att ytterligare stärka tydligheten. RBM2 används redan i relativt hög grad, men behöver utvecklas för att i högre grad stödja individanpassade insatser. Det gäller särskilt hur barnets förutsättningar, inklusive kognitiva och exekutiva 1 SMARTA mål, specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. 2 RBM, Risk–Behov–Mottaglighet är en modell för att bedöma och planera insatser utifrån risknivå, förändringsbara behov och individens mottaglighet. 3 (53) funktioner, samt vårdnadshavares förmåga att genomföra och upprätthålla förändringar, beaktas i bedömningen. Det framkom i dialoger med verksamheterna att det är utmanande att få till samordning med en helhetssyn i komplexa ärenden som kräver många aktörers medverkan. Sociala insatsgrupper 3 tillsammans med pilotprojektet BUP ANB4 har i hög grad bidragit till att relevanta aktörer finns runt barnet, men för barn utanför projektet saknas ofta regionens medverkan. Särskilt tydlig är frånvaro av habiliteringen och samverkan med funktionshinderområdet, i relation till den höga diagnostätheten i urvalet. Införandet av skolsamordnare har haft tydligt positiva effekter och bidragit till en mer kontinuerlig skolgång i nästan samtliga ärenden. En slutsats är att när en samordnare har ett tydligt ansvar för en fråga ökar förutsättningarna för resultat. Delaktighet för barn framträder i dokumentationen i relativt hög grad, men det är inte alltid tydligt hur barns inflytande faktiskt påverkar besluten. Barns förståelse av processer och beslut behöver säkerställas genom att information anpassas och tillgängliggörs, för att stärka den reella delaktigheten ur ett barnrättsperspektiv. Ur intervjun med SOS Barnbyar framkommer att barn lyfter stabila och varaktiga relationer som avgörande för en fungerande vårdkedja. Kontinuitet, tillit och långsiktiga vuxenrelationer behöver därför prioriteras i utvecklingen av eftervården som en del av en sammanhållen och robust vårdkedja. Nätverksarbete 5 sker i begränsad omfattning, trots att arbetet är en central skyddsfaktor för långsiktigt hållbara resultat. I dialogerna framträder samtidigt en positiv utveckling inom området, och arbetet bedöms ha potential att stärkas ytterligare genom mer systematik och kontinuitet. Ett mer strukturerat arbete för att involvera civilsamhällets resurser bör ses som en viktig del av den fortsatta utvecklingen av eftervården, för att bidra till sammanhang som kan finnas kvar även när socialtjänstens insatser upphör. 3 Sociala insatsgrupper (SIG) är en samverkansform för unga i hög risk för kriminalitet tillsammans med skola och polis i grunden. 4 BUP ANB Stockholm är ett pilotprojekt för ungdomar med allvarligt normbrytande beteende inom barn- och ungdomspsykiatrin. 5 Med nätverksarbete avses att samla och involvera den unges privata och professionella nätverk, exempelvis familj, skola och andra viktiga personer, för att skapa samsyn, stärka stödet och gemensamt hitta vägar framåt. Dnr: SOF 2025/30 4 (53) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 2 Innehåll ...................................................................................................... 4 Inledning .................................................................................................... 5 Granskningsmetod ................................................................................... 6 God kvalitet inom socialtjänsten ................................................................. 6 Kvalitetsområden ........................................................................................ 6 Granskningsmodell ..................................................................................... 7 Målgrupp, urval och avgränsning ........................................................... 8 Utgångspunkter ...................................................................................... 10 Reglering av eftervård i socialtjänstlagen ................................................. 11 Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker .................... 11 Bakgrund .................................................................................................. 13 Granskningsresultat ............................................................................... 14 Ärendeurvalet ........................................................................................... 14 Ärendegranskningen ................................................................................. 17 1. Från öppenvårdsinsatser till placering ...................................... 17 2. Övergången från placering till eftervård .................................... 21 3. Eftervårdens innehåll................................................................. 28 Dialoger med verksamheterna ................................................................. 35 Socialtjänstinspektörernas analys ....................................................... 46 Trygghet och säkerhet .............................................................................. 46 Självbestämmande och integritet ............................................................. 47 Tillgänglighet ............................................................................................. 48 Helhetssyn och samordning ..................................................................... 49 Kunskapsbaserad verksamhet ................................................................. 50 Effektivitet ................................................................................................. 51 Jämställdhetsanalys ................................................................................. 51 Slutord ..................................................................................................... 52 Socialtjänstinspektörernas rekommendationer ........................................ 52 5 (53) Inledning Stockholms stads socialtjänstinspektörer har till uppgift att granska stadens verksamheter inom individ- och familjeomsorgen med fokus på kvalitet och rättssäkerhet för den enskilde. Arbetet utgår från lagstiftning, förordningar och föreskrifter samt stadens riktlinjer inom området, och uppdraget har ett generellt brukarperspektiv. Att bevaka likställigheten i staden och sprida goda exempel utgör en central del av granskningarna och syftar till att stödja verksamheternas utvecklings- och kvalitetsarbete. Vid granskning ska jämställdhets- och barnperspektiv så långt som möjligt beaktas och lyftas fram. Resultatet av varje genomförd granskning återkopplas till medarbetare och chefer innan granskningsrapporten fastställs av socialnämnden. Därefter vidarebefordras rapporten till samtliga stadsdelsnämnder. En årsrapport lämnas till socialnämnden samt kommunstyrelsen och dess råd för funktionshinderfrågor. Eftervård är en central del av socialtjänstens arbete när barn i åldern 13–17 år avslutar en placering i samhällsvård. Övergången innebär förändrade stödinsatser och ställer krav på samordnad planering, genomförande och uppföljning. Arbetet med eftervård utvecklas löpande, vilket gör området viktigt att följa och vidareutveckla. En fungerande återförening mellan barn och vårdnadshavare förutsätter att familjens nätverk och stödresurser är tillräckligt starka samt att insatser under placeringen bidrar till stabilitet och förbereder övergången till hemmiljö. Övergången är ett kritiskt skede där otillräcklig planering eller eftervård kan öka risken för ny placering. Mot denna bakgrund granskas hur socialtjänsten planerar, genomför och följer upp insatser i övergången från placering till eftervård samt hur eftervårdens innehåll utformas. Dnr: SOF 2025/30 6 (53) Granskningsmetod God kvalitet inom socialtjänsten Socialstyrelsen definierar kvalitet i SOSFS 2011:9. Kvalitet innebär att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. I 5 kap 1–3 §§ SoL framgår socialtjänstens kvalitetsparagrafer: ”Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas med god kvalitet och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Samtliga medarbetare ansvarar för att bidra till kvaliteten i verksamheten och de insatser som genomförs. Socialnämnden har ansvar för att systematiskt och fortlöpande följa upp, utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Personal som utför uppgifter inom socialtjänsten ska ha lämplig utbildning och relevant erfarenhet.” Kvalitetsområden God kvalitet inom socialtjänsten kräver en samsyn och för att uppnå det är definitioner nödvändiga. Socialstyrelsen och SKR har arbetat fram definitioner på sex kvalitetsområden utifrån lagstiftningens kvalitetsparagrafer: • Trygghet och säkerhet Trygghet och säkerhet innebär att stöd och insatser utförs enligt gällande regelverk. De är förutsägbara och det finns möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. • Självbestämmande och integritet Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. • Tillgänglighet Tillgänglighet innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av stöd och insatser inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. • Helhetssyn och samordning Ny socialtjänstlag Från och med den 1 juli 2025 gäller en ny socialtjänstlag (2025:400) i Sverige. Granskningen omfattar ärenden som pågått under 2025, vilket innebär att handläggningen har skett under både den tidigare och den nya lagstiftningen. I denna rapport redovisas dock bedömningar och hänvisningar enbart utifrån gällande lagstiftning. 7 (53) Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av stöd och insatser som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning och stöd och insatser präglas av kontinuitet. • Kunskapsbaserad verksamhet Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes egna erfarenheter tillsammans med professionen tillvaratas. • Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Granskningsmodell Granskningsarbetet planeras utifrån en granskningsmodell som dels bygger på lagstiftningens bestämmelser om god kvalitet inom socialtjänsten och dels på de beskrivna kvalitetsområdena. Granskningen syftar till att identifiera och sprida goda arbetssätt samt belysa utvecklingsbehov. Granskningen följer nedanstående arbetsgång: 1. Informationsinsatser Informationsbrev och möten med berörda chefer och arbetsgrupper. 2. Dokument- och aktgranskning Genomgång av policydokument och aktgranskning på individnivå. 3. Intervjuer och dialoger Intervju med brukarorganisation, dialogmöten med representanter från stadsdelsförvaltningarna och centraliserade verksamheter. 4. Återkoppling och spridning Återkopplingsmöte, rapport till nämnder och spridning av resultat. 5. Uppföljning Uppföljning av utvecklingen baserat på granskningens resultat, redovisas i årsrapporten 2027. Dnr: SOF 2025/30 8 (53) Målgrupp, urval och avgränsning Granskningen omfattar barn i åldern 13–17 år med avslutad placering under 2025 som kan ha följts av eftervård. Åldersgruppen har valts för att belysa hur eftervård fungerar när återgång till hemmiljö är ett alternativ. Urvalet motiveras av det stora antalet placeringar i samhällsvård, där målet oftast är återförening, vilket aktualiserar frågor om hur detta arbete bedrivs. Placering utanför hemmet är en ingripande insats i barnet och familjens liv och föregås ofta av betydande svårigheter, såsom omsorgsbrister och/eller beteendeproblem hos barnet. Urvalet omfattar samtliga placeringsformer: jour- och familjehem, stödboenden, HVB, behandlingsfamiljer, skyddade boenden samt särskilda ungdomshem (SiS), både enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Variation i kön, ålder och andra relevanta bakgrundsfaktorer beaktas i den mån det kan ha betydelse. Granskningen av eftervård omfattar både öppenvårdsinsatser som löpt parallellt med den sista placeringen och kvarstår eller planeras för i samband med avslutad placering. Eftervården ses generellt som den sista delen i vårdkedjan hos socialtjänsten när barn har varit placerade i samhällsvård. Den granskade perioden är år 2025, men i de fall eftervården har initierats tidigare följs dessa processer även bakåt i tiden för att spegla övergången i sin helhet. Granskningen genomfördes våren 2026 i stadsdelsförvaltningarna Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm. Resultaten är inte representativa för hela staden och möjliggör inte generella slutsatser om Stockholms stad, men utgör ett underlag för utveckling och kompletterar kunskapen om eftervård för målgruppen. Parallellt pågår projektet Eftervård med hög tillgänglighet för unga i riskzon för kriminalitet (2024–2027), finansierat av stadens sociala investeringsfond och bedrivs i Hässelby–Vällingby, Järva, Enskede- Årsta-Vantör och Skärholmen. Projektet riktar sig till barn 13–17 år som återvänder hem efter placering i samhällsvård och innebär förstärkt samordnat stöd till barn och vårdnadshavare redan under placeringstiden. De deltagande stadsdelarna ingår därför inte i denna granskning. Urvalet baseras på sammanställda ärendelistor från de granskade stadsdelsförvaltningarna och omfattar totalt 30 ärenden. Antalet ärenden varierar något mellan stadsdelsförvaltningarna, men 9 (53) skillnaderna är begränsade och kan förklaras av faktorer som demografi och placeringsvolymer. Det totala antalet ärenden är begränsat, vilket innebär att enskilda ärenden kan få relativt stort genomslag i resultaten. Resultaten bör därför tolkas med hänsyn till ärendemängdens storlek. Genomförande av ärendegranskning Ärendegranskningen genomfördes med stöd av en strukturerad mall baserad på Socialstyrelsens handbok 6. Fokus har varit rättssäkerhet och kvalitet ur barnets och familjens perspektiv, med särskilt fokus på behovsbedömning, delaktighet, måluppfyllelse, samordning och uppföljning. Metoden har gett ett underlag för att identifiera både mönster och kvalitativa aspekter i eftervårdens tillämpning. Dialoger och intervjuer Dialogmöten med representanter från de tre granskade stadsdelsförvaltningarna har genomförts i syfte att bidra med ett verksamhetsperspektiv samt öka förståelsen för rutiner, arbetssätt och dokumentation kopplade till eftervård. Därutöver har två möten hållits med centraliserade enheter inom socialförvaltningens avdelning för socialt stöd: förstärkningsteamet, som stöttar myndighetsutövningen i stadsdelsförvaltningarna, samt Framtid Stockholm, som ansvarar för delar av den centraliserade öppenvården för barn, unga och deras familjer. För att stärka brukarperspektivet har även intervjuer genomförts med SOS Barnbyar, vilka bidragit med erfarenheter och kunskap om målgruppens behov samt framgångsfaktorer i arbetet. Sammantaget har dialoger och intervjuer kompletterat ärendegranskningen och bidragit till ett mer heltäckande underlag avseende eftervårdens innehåll, genomförande och kvalitet. Begränsningar i granskningsmetoden Granskningen bygger på dokumentation i det sociala verksamhetssystemet, vilket innebär att icke-dokumenterad handläggning inte framgår. Vissa perspektiv saknas, exempelvis barnets egna upplevelser och andra yrkesgrupper, vilket begränsar analysens fullständighet och gör att resultaten främst speglar dokumenterade processer och beslut. 6 Socialstyrelsen (2023), Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten. Dnr: SOF 2025/30 10 (53) Utgångspunkter FN:s barnkonvention som rättighetsgrund för eftervård FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är sedan 1 januari 2020 inkorporerad i svensk lag (SFS 2018:1197) och utgör en bindande rättslig grund för socialtjänstens arbete med barn och unga. Fyra artiklar utgör centrala principer som alltid ska beaktas: • artikel 2 - icke-diskriminering • artikel 3 - barnets bästa • artikel 6 - rätt till liv och utveckling • artikel 12 - rätt att komma till tals Därtill är artikel 18, som särskilt lyfter statens ansvar att stödja föräldrar och vårdnadshavare relevant för eftervården. Rättslig och nationell utveckling av barns rättigheter i socialtjänsten och eftervård Den rättsliga och nationella utvecklingen av barns rättigheter inom socialtjänsten har under senare år i hög grad påverkat synen på eftervård för barn och unga i samhällsvård. Frågor om eftervårdens utformning, innehåll och tillgänglighet har i ökad utsträckning lyfts i statliga utredningar. Flera utredningar är centrala i sammanhanget. SOU 2023:66 För barn och unga i samhällsvård lyfts behovet av samordning, långsiktighet och en mer likvärdig och delaktighetsbaserad eftervård 7. SOU 2023:40 Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen betonas barns rätt till information, delaktighet och effektiva klagomålsvägar 8. Barns rättigheter har samtidigt förstärkts i lagstiftningen genom nya SoL (2025:400), där barns rätt till delaktighet och anpassad information tydliggörs och utgör en obligatorisk del av socialtjänstens insatser. Även statliga satsningar, såsom försöksverksamhet med oberoende barnombud enligt Förordning (2025:119), syftar till att stärka barns inflytande och stöd i kontakter med socialtjänsten, vilket är särskilt relevant i övergången till 7 Statens offentliga utredningar (SOU) 2023:66, För barn och unga i samhällsvård. 8 Statens offentliga utredningar (SOU) 2023:40, Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. 11 (53) eftervård9. För 2026 fördelades medel till flera ideella organisationer, däribland SOS Barnbyar, för att stärka barns delaktighet och stöd i kontakten med myndigheter10. Reglering av eftervård i socialtjänstlagen Eftervård som begrepp är inte framträdande i socialtjänstlagen (2025:400), men motsvarande ansvar framgår av socialnämndens skyldighet att planera, följa upp och ge stöd i samband med vård av barn och unga utanför hemmet. Enligt 22 kap. socialtjänstlagen har socialnämnden ett ansvar för att följa vården, ge barn och vårdnadshavare stöd och hjälp både under och efter placering. Detta innebär att insatser i anslutning till hemgång och fortsatt stöd efter placering ingår som en del av det samlade ansvaret för vården, även om de inte benämns som eftervård i lagtexten. 23 kap. i socialtjänstlagen (2025:400) reglerar socialnämndens ansvar att följa upp barns situation efter avslutad placering. Uppföljningen ska säkerställa fortsatt kännedom om barnets situation och kan beslutas även när insats inte beviljats eller efter att vård avslutats. Detta gäller även utan samtycke om det finns särskilda behov. Sverige skiljer sig från flera nordiska länder genom att eftervården för barn och unga i samhällsvård historiskt varit mindre enhetligt reglerad, till skillnad från exempelvis Norge och Danmark 11. Sverige är idag det enda nordiska land utan lagkrav på eftervård. När frågor om lagkrav på eftervård lyfts avser de dock i regel unga som har fyllt 18 år och står inför övergången till ett självständigt vuxenliv, vilket ligger utanför ramen för denna granskning. Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker Socialstyrelsens föreskrifter, allmänna råd och handböcker utgör en central del av den nationella styrningen av socialtjänstens arbete med placerade barn och unga samt eftervård. Socialstyrelsens handbok Placerade barn och unga beskriver socialnämndens samlade ansvar för vård, uppföljning och stödinsatser genom hela vårdkedjan, inklusive övergången till eftervård 12. 9 Förordning (2025:119) om statsbidrag till försöksverksamhet med oberoende barnombud. 10 Socialstyrelsen (2026), Fördelning av statsbidrag…, hämtad 2026-04-21. 11 SOS Barnbyar (2023), Glappet, en rapport om situationen för unga som lämnar samhällsvård. 12 Socialstyrelsen (2023), Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten. Dnr: SOF 2025/30 12 (53) Planering och uppföljning ska enligt dessa styrdokument utgå från individuella behov och säkerställa kontinuitet, rättssäkerhet och kvalitet i insatserna. Särskild vikt läggs på att stöd inte ska avbrytas i samband med placeringens upphörande, utan följas upp inom en sammanhållen planering. Samverkan ska ske strukturerat med relevanta aktörer såsom skola, hälso- och sjukvård och andra berörda verksamheter. Insatser efter placering ska planeras, dokumenteras och följas upp systematiskt för att säkerställa ändamålsenlighet och långsiktighet i stödet till barnet. Begreppet eftervård Begreppet ”eftervård” kan ge intryck av att insatser sker först efter att den huvudsakliga vården avslutats, vilket inte alltid speglar hur stödinsatser är eller bör vara organiserade i praktiken. I många fall pågår insatser som kan förekomma i en eftervård som en integrerad del av vårdkedjan under en placering. Utmaningar uppstår särskilt i övergången från placering till hemmet, där behovet av stöd ofta kvarstår. Begreppet kan därmed bidra till en uppdelning mellan placering och fortsatt stöd som inte alltid motsvarar den faktiska processen, vilket kan riskera att eftervårdsinsatser initieras sent i vårdkedjan utifrån hur vi använder begreppet eftervård. I rapporten används begreppet ”eftervård” av läsbarhetsskäl, men det avser en del av en sammanhängande vårdkedja där planering och insatser sträcker sig över hela processen. 13 (53) Bakgrund Heldygnsvård Antal barn i åldern 13–17 år som någon gång varit placerade i heldygnsvård fördelat på stadsdelsnämnd och placeringsform 2025. (Källa: Sociala system) *antal under 4 redovisas ej ** Skyddat boende avser barn som placerats tillsammans med vårdnadshavare efter 1 april 2024, samt barn placerade med eller utan medföljande vårdnadshavare. Ensamkommande barn ingår inte i tabellen Tabellen visar att omfattningen av heldygnsvård för åldersgruppen 13–17 år varierar mellan stadsdelsnämnder och placeringsformer. Totalt i staden är placeringar i jourhem och familjehem vanligast, följt av HVB och behandlingsfamiljer. §12-hem, stödboende och skyddat boende utgör en mindre andel av det totala antalet placeringar. Jämförelse 2024–2025 Antal barn i åldern 13–17 år som varit placerade i heldygnsvård 2024 jämfört med 2025. (Källa: Sociala system) Årtal §12- hem HVB Skyddat Boende* Stöd- boende Familje- hem Jour- hem Behandlings- familj Totalt 2024 62 134 6 36 240 376 85 939 2025 58 109 31 31 240 349 100 918 Förändring -4% - 25% + 25 % + 25% +/- 0 -27% + 15% -2% * Se definition ovan. Från och med 1 april 2024 räknas barn som följer med vårdnadshavare till skyddat boende som egna individer med egen insats, vilket påverkar statistiken. Utvecklingen visar en tydlig minskning av placeringar i HVB och jourhem, medan skyddat boende och behandlingsfamiljer ökar. Stadsdelsnämnd §12- hem HVB Skyddat Boende** Stöd- boende Familje- hem Jour- hem Behandlings- familj Bromma * 7 0 5 23 15 * Enskede-Årsta-Vantör 4 15 9 5 30 50 7 Farsta 15 14 * * 13 24 19 Hägersten-Älvsjö 8 10 4 6 26 43 7 Hässelby-Vällingby 4 15 6 * 39 46 10 Järva 11 19 8 4 46 77 43 Kungsholmen * * 0 0 9 10 * Norra innerstaden * * 0 * 9 10 * Skarpnäck * 6 * * 8 19 * Skärholmen 9 15 0 * 20 41 * Södermalm * * * 0 17 14 * Totalt i staden 58 109 31 31 240 349 100 Dnr: SOF 2025/30 14 (53) Familjehem ligger kvar på oförändrad nivå. Samtidigt har placeringar för åldersgruppen 13–17 år totalt minskat med 2 %. Utfall i de granskade stadsdelsförvaltningarna I Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalm stadsdelsförvaltningar omfattade heldygnsvården totalt 238 barn i åldern 13–17 år under 2025. Av dessa ledde 30 placeringar (de som ingår i granskningen) till hemtagning 13, vilket motsvarar knappt 13 procent av samtliga placeringar i de granskade stadsdelsförvaltningarna. Den stora majoriteten av placerade barn i åldersgruppen 13–17 år var därmed fortsatt placerade under perioden, medan en mindre andel avslutades. Granskningsresultat Granskningsresultaten redovisas gemensamt för de tre granskade förvaltningarna. Ärendeurvalet Urvalet omfattar barn i åldern 13–17 år som under 2025 avslutat sin sista placering i vårdkedjan. I nästan samtliga fall ledde den avslutade placeringen till återförening med vårdnadshavare i ursprunglig hemmiljö. I övriga fall skedde en vårdnadsöverflytt till familjehemsförälder eller så flyttade barn och vårdnadshavare, som varit skyddsplacerade tillsammans, vidare till eget boende. Att de flesta återförenas med vårdnadshavare är förväntat eftersom de fortfarande är minderåriga och därav i mindre utsträckning slussas mot självständigare boendeformer. Urvalet omfattar 30 ärenden från de tre granskade stadsdelsförvaltningarna. Flest ärenden kommer från Hägersten- Älvsjö (12), följt av Södermalm (10) och Farsta (8). I urvalet är pojkar överrepresenterade, 20 pojkar och 10 flickor. Den största åldersgruppen är 16-åringar, följt av 15- och 17-åringar, medan endast ett fåtal är 13 eller 14 år. I det granskade urvalet av barn har 20/30 en diagnostiserad neuropsykiatrisk problematik, främst ADHD 14 eller autism, ofta i kombination och ibland tillsammans med trotssyndrom. Ytterligare 4/30 har annan psykiatrisk diagnos, exempelvis PTSD 15. Sammantaget är endast 6 barn odiagnostiserade varpå 5 av dessa har 13 Hemtagning innebär att ett barn eller en ungdom flyttar från en placering i samhällsvård tillbaka till sin vårdnadshavare eller ursprungliga hemmiljö. 14 ADHD, Attention Deficit Hyperactivity Disorder 15 PTSD, posttraumatiskt stressyndrom 15 (53) en misstänkt neuropsykiatrisk problematik. En betydande andel har även en historia av substansbruk i olika omfattning. Två tredjedelar av barnen har vuxit upp i hem där vårdnadshavarna visat på egen social problematik, där våld i familjen varit den mest förekommande faktorn (65 %), därefter en lika blandning av missbruk, kriminalitet och psykisk ohälsa hos vårdnadshavarna. Problematiken har i många fall identifierats i tidigare utredningar hos socialtjänsten, och i vissa fall har detta lett till tidigare erhållna öppenvårdsinsatser såsom familjebehandling och ibland insatser som omfattar både stöd och skydd via våld i nära relation (ViNR). Placeringarna har oftast initierats på grund av barnens eget beteende, medan placeringar på grund av omsorgsbrist eller behov av skydd tillsammans med vårdnadshavare (ViNR) är mindre förekommande. I många fall syntes barnets beteendeproblem utvecklats över tid och blivit den huvudsakliga orsaken till placeringen när barnet väl kommit upp i tonåren. Som framgår av diagrammet är behandlingsfamilj, jourhem och HVB de vanligaste placeringsformerna i urvalet. Två tredjedelar av placeringarna är enligt socialtjänstlagen (SoL) och en tredjedel enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Behandlingsfamilj framträder som den vanligaste vårdformen sett till hemtagningar 16 som görs utifrån åldersgruppen. Denna vårdform ska bygga på TFCO-modellen17 och har, sett till sin historik, haft en markant ökad efterfrågan sedan Socialstyrelsen 2021 rekommenderade insatsen för barn och unga med allvarligt 16 Hemtagning innebär att ett barn eller en ungdom flyttar från en placering i samhällsvård tillbaka till sin vårdnadshavare eller ursprungliga hemmiljö. 17 TFCO, Treatment Foster Care Oregon 0 2 4 6 8 10 12 Urvalets placeringsform/ lagstiftningsgrund SoL LVU Dnr: SOF 2025/30 16 (53) normbrytande beteende. Under granskningen framkommer att innehållet i denna vårdform varierar kraftigt18. Placeringarnas genomsnittliga längd varierar mellan olika placeringsformer, men speglar inte den totala placeringstiden vid upprepade placeringar. Av de 30 placerade barnen har 20 tidigare erfarenhet av placeringar, varav 12 i direkt anslutning till avslutande placering. 10 barn i urvalet var placerade för första gången, och av dessa inleddes 3 placeringar med stöd av LVU. Bland de 30 ärendena avslutades 12 genom vårdsammanbrott, vilket motsvarar 40 procent av samtliga ärenden. Detta innebär att endast 18 ärenden, motsvarande 7,6 procent av det totala antalet placeringar i de tre stadsdelsförvaltningarna (238), avslutades genom ett planerat avslut inom ramen för en sammanhållen vårdkedja under 2025. Det motsvarar ungefär var trettonde placering sammantaget i de granskade stadsdelsförvaltningarna. Sett till de granskade ärendena har familjehemsplaceringar den längsta genomsnittliga varaktigheten, uppgående till 32 månader, vilket ligger i linje med placeringsformens syfte och karaktär. Skyddat boende har den kortaste genomsnittliga tiden, cirka 3 månader, vilket också överensstämmer med placeringsformens syfte. Övriga placeringsformer så som stödboende, jourhemsplaceringar, HVB och SiS, uppvisar en genomsnittlig längd på mellan 7 och 9 månader. Jourhemsplaceringarna avviker sett till sitt tillfälliga syfte 19, med en genomsnittlig längd på cirka åtta månader. Resultatet överensstämmer även med stadsrevisionens granskning Placering av barn och unga i familjehem, där det framkommer att barn och unga i Stockholms stad blir kvar i jourhem under alltför lång tid 20. Övriga placeringslängder framstår som mer förväntade i relation till respektive placeringsforms syfte och karaktär. Vid det fåtal placeringar som identifierats på stadens egna HVB har det rört sig om relativt korta placeringar, som ofta har kunnat avslutas snabbt när den akuta situationen för barnet har stabiliserats. 18 Under granskningen framkommer att innehållet i denna vårdform varierar kraftigt mellan vårdgivare vad gäller metod och kvalitet, något som bör utredas vidare men ligger utanför ramen för denna granskningen och därför inte kommer att behandlas. 19 Enligt 4 kap. 4 § socialtjänstlagen (2025:400) får jourhemsplaceringar som huvudregel inte pågå längre än två månader efter avslutad utredning, om det inte finns särskilda skäl. 20 Stadsrevisionen (2025). Placering av barn och unga i familjehem. Revisionsrapport nr 4, dnr RVK 2024/139. 17 (53) Sammantaget består urvalet av barn placerade i samhällsvård där nästan alla har en diagnosticerad eller misstänkt neuropsykiatrisk eller psykiatrisk problematik, och många med tidigare placeringserfarenheter. De vanligaste placeringsformerna är behandlingsfamilj, HVB och jourhem, vilka görs både enligt SoL och LVU. Många har vuxit upp i hem med vårdnadshavare som har egen problematik, framförallt med våld i familjen. Sammantaget ger det en tydlig bild av barns utsatthet och de utmaningar som kopplas till deras symptom och vanligt förekommande beteendeproblem. Detta tydliggör behovet av en sammanhängande vårdkedja där eftervården får ett proportionerligt utrymme. Ärendegranskningen Granskningens resultat redovisas enligt den kronologiska vårdkedjan: insatser före, under och efter placering, med fokus på samordning, övergångar och innehåll i eftervård. 1. Från öppenvårdsinsatser till placering Innan placering Nästan två tredjedelar av de 30 granskade ärendena hade tagit emot någon form av öppenvårdsinsats före placering. Majoriteten bestod av interna insatser så som traditionell familjebehandling, MST 21, BSFT22, SIG23, SKKP24 samt Mini Maria. En fjärdedel av insatserna var externt upphandlade och utgjordes främst av intensiv familjebehandling och ungdomsbehandlare. I drygt hälften av ärendena avslutades insatserna i samband med att placeringen inleddes. I en tredjedel av fallen fortsatte insatserna parallellt med placeringen, och i ytterligare några fall kvarstod insatser under en övergångsperiod för att därefter avslutas. I de granskade ärendena kvarstår externt upphandlade insatser oftare i övergången till placering än interna insatser. Uppstart och övergång Granskningen visar att placeringar ofta föregås av en intensiva och inte sällan akuta faser. Efter att behovet av placering har konstaterats sker processen skyndsamt i de granskade ärendena, där 21 MST, Multisystemisk terapi 22 BSFT, Brief Strategic Family Therapy 23 SIG, Sociala insatsgrupper 24 SKKP, Särskilt kvalificerad kontaktperson Dnr: SOF 2025/30 18 (53) en plats efterfrågas och flytten genomförs kort efter att ett erbjudande om plats har lämnats. I de flesta ärenden ges barn och vårdnadshavarna möjlighet att träffa representanter från vårdgivaren inför placeringen, genom ett så kallat informationsmöte. Det förekommer dock relativt ofta att barnet inte får möjlighet att träffa de medarbetare eller de vuxna som hen senare kommer att bo eller spendera tid med, varpå en stor omställning för barnet sker utan större förberedelser. I ett fåtal ärenden framgår att förberedelser inför flytten har ingått som ett tydligt uppdrag till vårdgivaren. I dessa fall syns en mer planerad övergång inför placering där man jobbar med mental förberedelse hos framförallt barnet som succesivt får bekanta sig med de nya personerna och vårdformen. Kort efter inflyttning hålls vanligtvis ett uppstartsmöte där vårdplanen gås igenom. Vårdnadshavarnas deltagande varierar, och i vissa fall ges information till vårdnadshavaren i efterhand. Vårdplaner Så snart socialtjänsten överväger placering utanför barnets eget hem ska en vårdplan upprättas. Planen ligger till grund för genomförandet av vården och för uppföljningen, oavsett om vården bedrivs med stöd av SoL eller LVU 25. I nästan samtliga granskade ärenden fanns en vårdplan från placeringens start. Vårdplanerna reviderades minst var sjätte månad i samband med omprövning eller övervägande, i linje med lagtiftning. Kvaliteten på vårdplanerna var dock varierande. I cirka 40 procent av ärendena är målen tydligt formulerade och bedöms som realistiska, ofta med en plan om uppföljning och generellt mer präglade av SMARTA mål 26. I flera vårdplaner framgår även att RBM27 används som grund för att anpassa insatserna till barnets behov och mottaglighet. I drygt hälften av ärendena är målen mer otydliga eller otillräckligt preciserade. Det gäller framför allt avsaknad av tidsramar, öppna målformuleringar och plan för uppföljning. Av journalanteckningar 25 Socialförvaltningen, Riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen, beslutade av kommunfullmäktige 2020-11-02, dnr 3.1.1-693 2019. 26 SMARTA mål är en modell för målformulering där målen ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade (eller Anpassade), Realistiska och Tidsbestämda. Modellen används för att tydliggöra vad som ska uppnås, hur det ska följas upp och inom vilken tidsram. 27 RBM, Risk–Behov–Mottaglighet 19 (53) framgår att både barn och vårdnadshavare återkommande efterfrågar tydligare mål och tidsramar, som tydliggör vilka förändringar som behöver genomföras för att barnet ska kunna återvända hem. I ett fåtal ärenden saknas vårdplan helt, främst vid korta eller akuta placeringar. I dessa fall har planering och mål i stället formulerats inom ramen för eftervårdsinsatserna. Uppföljning under placering Regelbunden uppföljning genomfördes i samtliga ärenden, huvudsakligen genom fysiska besök som ofta kompletterades med digitala möten och telefonsamtal. Endast i ett fåtal korta placeringar skedde uppföljningen enbart digitalt, då fysiska besök inte hann genomföras. Dokumentationen av uppföljningarna uppvisar variation. I ungefär en tredjedel av ärendena framgår måluppfyllelsen tydligt, i en tredjedel delvis, och i resterande ärenden är den begränsad eller saknas helt. Journalanteckningarna innehåller ofta beskrivningar av barns mående och praktiska aspekter av placeringen, men kopplingen till vårdplanens mål är i flera fall svag. I de ärenden där måluppfyllelsen framgår tydligare används oftare strukturerade bedömnings- och uppföljningsverktyg, såsom BBIC 28 och SAVRY29. Sammantaget visar granskningen att uppföljningar av placeringarna sker regelbundet, men att kopplingen mellan vårdplan, uppföljning och måluppfyllelse inte är enhetlig. Enskilda samtal och kontakt med socialtjänsten I majoriteten av ärendena genomfördes regelbundna enskilda samtal med barn både under placering och i eftervård, främst i samband med fysiska besök. I vissa ärenden förekom även frekventa telefonsamtal, exempelvis veckovis. I några fall avböjde barnet erbjudna samtal, och i enstaka ärenden var kontakten mer oplanerad. Äldre barn hade oftare tätare kontakt och tog i högre grad egna initiativ till kontakt. Vid parallella insatser, såsom när en SIG- 28 BBIC (Barns behov i centrum) är ett utredningsverktyg som används för att utreda, planera och följa upp insatser för barn och unga. 29 SAVRY (Structured Assessment of Violence Risk in Youth) är ett strukturerat bedömningsverktyg som används för att identifiera riskfaktorer och skyddsfaktorer kopplade till våldsamt eller antisocialt beteende hos ungdomar . Dnr: SOF 2025/30 20 (53) samordnare30 fanns kvar under en placering syns en mer relationell och tillitsfull kontakt. Liknande samtal genomfördes också av socialsekreterare men inte lika genomgående. Stöd till vårdnadshavare under placeringstiden I samtliga granskade ärenden dokumenterades enskilda samtal även med vårdnadshavare. Deras delaktighet i samordning med andra aktörer varierade, men i de flesta fall skedde det med regelbundenhet, medan kontakten i drygt en fjärdedel av ärendena inte var kontinuerliga. Förekomst av stöd till vårdnadshavare under placeringstid var ojämnt fördelat. Cirka en tredjedel fick parallellt stöd via intern öppenvård, medan en lika stor andel inte fick något motsvarande stöd. I vissa fall gavs stöd via vårdgivaren inom ramen för placeringen eller genom extern familjebehandling, exempelvis TFCO 31 i behandlingsfamiljer. Vid skyddsplaceringar (ViNR) gavs samtalsstöd från samma enhet. Stödet syftade i regel till att stärka föräldraförmågan, framför allt inom konflikthantering och gränssättning, med målet att möjliggöra återförening. I enstaka fall tackade vårdnadshavare nej till egna stödinsatser efter placeringens start, ofta till följd av en mycket intensiv fas före placeringen där placeringen i sig gav ett andrum. I några ärenden rekommenderades även kontakt med Stella 32, stadens råd- och stödverksamhet för föräldrar med placerade barn. Umgänge under placeringstid I samtliga granskade ärenden planerades och genomfördes umgänge med vårdnadshavare regelbundet under placeringen, oftast veckovis eller månadsvis. Mer sällsynta umgängen förekom i princip inte. Vid placeringar i Stockholmsområdet, där avståndet till vårdnadshavare ofta var kortare, förekom i vissa fall spontana umgängen under placeringen innan rutiner och gränser hunnit etableras. Detta var framförallt i jourhemsfamiljer vars planeringar sällan var lika strukturerade som under andra placeringsformer. Dessa spontana umgängen bidrog i vissa ärenden till förtida avslut av placeringen utan att mål uppnåtts, vilket i majoritet också blev upphov till fortsatt instabilitet på hemmaplan. I ett fåtal ärenden 30 SIG, Sociala insatsgrupper 31 TFCO, Treatment, Foster Care Oregon 32 Stella – stöd till föräldrar med placerade barn, Stockholms stad. Verksamheten erbjuder råd, stöd och information till vårdnadshavare för att stärka delaktighet och förståelse under placeringstiden. 21 (53) saknas planerat umgänge på grund av tidiga avbrott, vilket i stället lett till snabbare återförening utan en ny placering. Umgänget regleras i regel genom tydliga ramar, exempelvis avseende hemkomsttider, umgänge med andra personer samt användning av telefon och digitala medier. I ungefär en tredjedel av ärendena är dessa ramar dokumenterade skriftligt, medan arbetssättet varierar i övriga. Vid TFCO-placeringar 33 framträder ett mer strukturerat och behandlande arbete vid umgängestillfällena, med en tydlig målbild för umgängets syfte och utveckling. Vårdsammanbrott under placeringstid Granskningen har även omfattat placeringar som avslutats med ett vårdsammanbrott 34, förutsatt att det ledde till en hemmaplanslösning istället för en ny placering. I 40 procent av de granskade ärendena avslutades placeringen med ett vårdsammanbrott. I majoriteten av dessa fall initierades det förtida avslutet av vårdgivaren, oftast när barnet bedömts ha behov av mer omfattande vård än vad som kunnat tillhandahållas, men även vid konflikter mellan barn och exempelvis jourhemsfamilj. I en fjärdedel av fallen avbröt barnet själv placeringen (förutsatt att hen fyllt 15 år), vanligen på grund av låg trivsel i boendet. I enstaka fall avbröt vårdnadshavare placeringen, ofta kopplat till låg tilltro till vårdgivaren och ifrågasatt kvalité i insatsen. I enstaka fall initierades avslut av socialsekreterare på grund av brister i vårdgivarens genomförande. I dessa ärenden har socialsekreteraren följt upp konsekvenserna för barnet och hanterat situationen enligt gällande rutiner. 2. Övergången från placering till eftervård Tidpunkt för initiering och planering av eftervård Det första samtalet om vad som skulle ske efter placeringen initierades oftast av barn eller vårdnadshavaren, vanligen i samband med att behovet av placeringen upplevts ha förändrats eller minskat. Vid placeringar enligt LVU förekom även att familjen begärde en tidigare omprövning, varpå socialsekreteraren inleder 33 TFCO, Treatment, Foster Care Oregon 34 Med vårdsammanbrott avses att en placering av ett barn eller en ung person upphör i förtid och på ett oplanerat sätt, till följd av att vården inte längre kan upprätthållas enligt plan. Detta kan bero på faktorer hos barnet, vårdmiljön (t.ex. familjehem eller institution) eller samspelet däremellan, och innebär att placeringen avbryts innan uppsatta mål har uppnåtts. Dnr: SOF 2025/30 22 (53) hemtagningsutredning35 och att frågor om eftervård då aktualiseras. Annars gjordes en övervägning/ omprövning av vården var sjätte månad vilket då initierades av socialsekreteraren. I några ärenden initieras planeringen om eftervård redan vid placeringens start och ingick då i vårdplanen, men detta var ovanligt. För att tydliggöra när samtal om eftervård aktualiserades, redovisas tid för initierande samtal om eftervård i relation till planerat avslut och placeringens längd. Första samtal om eftervård initieras: • Mindre än en månad före planerat avslut: 30 % • 1–3 månader före avslut: 19 % • 4–6 månader före avslut: 19 % • Vid placeringsstart: 15 % • Mer än 6 månader före avslut: 4 % • Saknas dokumenterat samtal om eftervård: 15 % Tidpunkt för planering i relation till placeringens längd visar: • Planering i god tid: 43 % • Delvis, något sent: 22 % • För sen planering: 35 % Sammantaget visar granskningen att eftervårdsplaneringar i många fall aktualiserades i god tid inför avslut, men att den vanligen togs upp i den senare delen av placeringen. Samtidigt förekommer det att eftervårdsplanering och målbild integrerades redan från start, vilket skapade förutsättningar för en mer kontinuerlig och samordnad planering genom hela vårdkedjan. En samlad individuell bedömning om behovet av eftervård En samlad individuell bedömning ska utgöra grunden för en behovsanpassad eftervårdsplan. Granskningen har därför fokuserat på hur eftervårdens innehåll förhåller sig till den vård som getts under placeringen. Generellt förväntas mer omfattande och behandlingsintensiva placeringar följas av ett mer omfattande fortsatt stöd, medan mindre omfattande insatser kan väntas leda till en mer begränsad eller ingen eftervård alls. 35 Hemtagningsutredning avser en utredning som socialtjänsten gör när vårdnadshavare begär att ett barn som är placerat i samhällsvård ska flyttas hem igen (hemtagning). 23 (53) En tydlig och samlad individuell bedömning förekom i cirka hälften av ärendena, dessa kan kopplas till att mer systematiska arbetssätt, såsom RBM36, bidragit till sammanhållen bedömning och analys.I övriga ärenden var bedömningarna delvis otydliga eller saknade tillräcklig struktur. Bedömningarna visade på återkommande inventering av risk- och skyddsfaktorer. Risker avsåg främst bristande prosociala relationer, umgänge i riskmiljöer och avsaknad av strukturerad fritid, medan skyddsfaktorer oftare rörde stärkta relationer till vårdnadshavare, fungerande skolgång och stärkta sociala färdigheter under placeringen. Särskilt framträdande var avsaknaden av en meningsfull och strukturerad fritid, då detta sällan etablerades under placeringarna. Individuella bedömningar inför eftervård saknade ofta tillräcklig anpassning till barnets förutsättningar. Detta är särskilt tydligt då samtliga i urvalet hade misstänkta eller diagnostiserade psykiatriska tillstånd. RBM-baserade bedömningar används i viss utsträckning, men inte fullt ut för att analysera specifik mottaglighet. Fokus ligger ofta på motivation och samtycke snarare än på mottaglighet utifrån kognitiva och exekutiva funktioner. Även familjens samlade förutsättningar, utifrån genomförandekapacitet, analyseras ofta otillräckligt. Detta innebär att centrala faktorer för insatsers träffsäkerhet inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Cirkeldiagrammet visar i vilken utsträckning eftervården var proportionerlig i förhållande till placeringens innehåll, det vill säga om den motsvarade, delvis motsvarade eller bedömdes vara otillräcklig. Att behoven helt motsvarar placeringens innehåll innebär att samtliga behov som insatser riktats mot under placeringen också omfattas av eftervård. Kategorin ”ej relevant” 36 RBM, Risk–Behov–Mottaglighet 8 11 5 6 Eftervårdens proportionalitet i relation till placering Ja, motsvarar eller kompletterar Motsvarar delvis Nej, otillräcklig Ej relevant Dnr: SOF 2025/30 24 (53) avser ärenden där eftervård inte aktualiserats och där detta har bedömts som rimligt. En tredjedel av placeringarna ledde inte till eftervård, oftast till följd av socialsekreterarens bedömning att något behov inte förelåg. I vissa fall föregicks detta av vårdsammanbrott som resulterade i att fortsatta insatser avböjdes. Det förekom även att behov tillgodosågs genom andra enheter, att fortsatt kontakt med regionen bedömdes vara tillräcklig eller att familjen flyttar till annan kommun utifrån skyddsbehov. Inkludering av aktörer i samordnad eftervård I drygt hälften av ärendena där eftervård samordnats under placeringstiden inkluderas samtliga relevanta aktörer. I övriga ärenden deltar flera aktörer, men inte alltid alla som enligt utredning och vårdplan bedömts vara centrala för barnets fortsatta stöd, såsom socialtjänst, vårdgivare, skola, region, polis och fritidsverksamhet. Samordningen har stärkts genom arbetet med SIG 37 och deltagandet i projektet BUP ANB38, detta har bidragit till att fler relevanta aktörer inkluderas i planeringen i de ärenden där deras medverkan bedömts nödvändig så som region och polis. I några få ärenden fanns en upprättad SIP, men SIG-åtgärdsplaner kompenserar delvis för underskottet då regionen och socialtjänstens ansvar framgår likväl i dessa. Sammantaget återfinns SIG och SIP i drygt en tredjedel av de granskade ärendena. När relevanta aktörer saknas i ärenden gäller det fortfarande regionen eller polisen, detta är när SIG inte finns med i planeringen. Sett till urvalet, men även generellt, har barn i samhällsvård ofta omfattande behov som inte sällan innefattar neuropsykiatriska och psykiatriska svårigheter, ibland till följd av trauma. Detta innebär att regionens medverkan i regel uppfattas relevant. Granskningen visar även att barn utan allvarligt normbrytande beteende i lägre grad omfattas av strukturerad samordnad planering, vilket också påverkar hur jämställt samordnade resurserna fördelas då flickorna väldigt sällan förekom i SIG-samordning. I flera ärendena framstår en mer omfattande kontakt med psykiatrin som önskvärd, särskilt är habiliteringens frånvaro tydlig. Detta gäller framför allt barn med autismdiagnos, där anpassningar i begränsad utsträckning syns i planeringen. När barn- och 37 SIG, Sociala insatsgrupper 38 BUP ANB Stockholm ett pilotprojekt för ungdomar med allvarligt normbrytande beteende inom barn- och ungdomspsykiatrin. 25 (53) ungdomspsykiatrin är involverad avser uppföljningen i huvudsak medicinering, i enstaka ärenden ingår traumabehandling utifrån PTSD39. Synkad och sammanhållen skolgång Barn och unga i samhällsvård riskerar ofta bristande skolgång, främst på grund av upprepade placeringar och låg samordning. Problemet är väl känt och har bland annat lett till framtagande av stödmodellen SAMS 40, som syftar till att säkerställa kontinuitet i utbildningen för placerade barn och unga. För att stärka detta arbete har Stockholms stad infört skolsamordnare inom ramen för SAMS. Funktionen startade som pilotprojekt 2022 och implementerades i hela staden 2025. Uppdraget omfattar att säkerställa kontinuitet i skolgången genom att koordinera skolstart, följa upp utbildning och behov samt hålla kontakt med skolor, socialsekreterare, barn och vårdnadshavare under hela placeringstiden 41. Granskningen visar att skolsamordnarna i stor utsträckning bidragit till en sammanhållen skolgång vid de skolbyten som sker i samband med hemflytt. Samordning mellan placering och hemtagning 42 fungerar i närmare 90 procent av fallen, vilket innebär att skolplats i regel finns vid hemkomst och att överlämning från tidigare skola genomförts. I drygt två tredjedelar av ärendena har skolgången varit synkad genom skolsamordnarens insatser. I de fåtal fall som skolgången påverkats negativt är det av plötsliga och oplanerade avslut, men även då har skolfrågan prioriterats. En särskild utmaning uppstår när hemtagning sker i anslutning till lov mellan terminer, vilket förekommer i ungefär en tredjedel av ärendena. Skolbyten mitt under terminer bör i möjligaste mån undvikas, men tidpunkten för avslut skapar samtidigt risker i övergången mellan placering och hemgång. Bland ärenden med vårdsammanbrott under eftervård sker ungefär hälften i samband med sådana tidsmässiga glapp kopplade till lov. Olika lösningar har synts användas för att hantera dessa perioder, men det är samtidigt svårt att undvika att flera stödinsatser får lägre 39 PTSD, posttraumatisk stressyndrom. 40SAMS är en stödmodell för samordning kring barn i samhällsvård, framtagen av Socialstyrelsen, Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten. 41 Stockholms stad, Skolsamordnare för placerade barn och unga – Slutrapport 2025, Stockholm, 2025. 42 Hemtagning innebär att ett barn eller en ungdom flyttar från en placering i samhällsvård tillbaka till sin vårdnadshavare eller ursprungliga hemmiljö. Dnr: SOF 2025/30 26 (53) intensitet under semesterperioder. I vissa fall förlängs placeringar till terminsstart i syfte att minska risken för sammanbrott vid hemgång, snarare än att avslut i första hand styrs av individuella behov och förutsättningar. Samordning internt Det framgår att ärendena lyfts i enhetsöverskridande insatsforum när det kan behövs samordnas om vilka insatser som ska ges runt barnet. I hälften av ärendena ingick den interna öppenvården inom område Barn och Unga i samordningen av eftervård, och ibland inkluderades även stadens centraliserade öppenvård inom Framtid Stockholm. I enstaka fall, utifrån behov, har relationsvåldsteamen varit delaktiga, vilket enkom varit aktuellt när barnet varit skyddsplacerat tillsammans med vårdnadshavare. LSS har endast varit involverat i enstaka ärenden, vilket, sett till urvalets diagnostäthet, bedöms som lågt. I minst ett fåtal ytterligare ärenden hade samordning med LSS bedömts vara gynnsamt ur ett långsiktigt perspektiv, men det framgår sällan av dokumentationen att dessa kontakter har initierats eller diskuterats med barnet eller vårdnadshavare. Samordning med socialtjänstens övriga enheter som kan erbjuda stöd till vuxna, exempelvis inom område skadligt bruk och beroende eller socialpsykiatrin, framgick inte av dokumentationen. Detta innebär inte nödvändigtvis att vårdnadshavare inte fått stöd, men det kan tyda på ett identifierat glapp i planeringen kring barnet. Utslussperiod och dokumenterad överlämning I två tredjedelar av de granskade ärendena syntes en dokumenterad överlämning från placering till öppenvård. Med dokumenterad överlämning avses en sammanställning av den vård och de insatser som genomförts under placeringen, för både barn och vårdnadshavare, i syfte att tydliggöra utgångsläget inför öppenvårdens fortsatta arbete. I dessa fall kan öppenvården ta vid utifrån en samlad bild av barnets situation och utveckling samt utifrån vårdnadshavares behov. I ungefär en tredjedel av ärendena saknades en dokumenterad överlämning. I ett fåtal av dessa, där placeringen avslutats genom vårdsammanbrott, är det delvis förståeligt att dokumentation inte hunnit upprättas. I dessa fall blir det särskilt viktigt att överlämning sker i efterhand för att säkerställa att öppenvården får nödvändig information vilket i de flesta fall såg ut att utebli. En tydligare och mer sammanhållen övergång uppstod när eftervårdsinsatser planerades och i vissa fall påbörjas redan under 27 (53) placeringen. Då säkerställdes kontinuitet i övergången, där samordnande funktioner, såsom SIG-samordnare43, bidrog till att relevanta aktörer får rätt information och att insatserna hänger ihop. Utslussperiodens längd och innehåll varierar mellan ärendena, men i de fall där övergången är strukturerad har processen i regel följt plan utan avbrott. I nästan 40 procent av ärendena påbörjas samtliga insatser under utslussperioden, som vanligtvis omfattar cirka fyra veckor men i vissa fall kan vara upp till åtta eller tolv veckor. I nästan en tredjedel av fallen påbörjas insatserna först efter att barnet flyttat hem. För majoriteten av ärendena avslutas placeringen utan fortsatt insats från vårdgivaren. I några fall kvarstår dock kontakt, exempelvis genom kvalificerad kontaktperson eller när placeringen skett inom nätverk där viktiga vuxna finns kvar kring barnet. Dessa fall visar på en mer kontinuerlig och sammanhållen övergång som tar tillvara tillit och etablerade relationer. 43 SIG, Sociala insatsgrupper Dnr: SOF 2025/30 28 (53) 3. E ftervårdens innehåll Insatser inom ramen för eftervård gavs ofta parallellt, vanligtvis 2–3 insatser per ärende, med en variation på mellan 1–5 insatser. 18 av 46 beviljade insatser har varit externt upphandlade. Nedan följer de insatser som har identifierats i de 20 ärenden där eftervård förekommer. Insats Intern (antal) Extern (antal) Totalt Andel (%) Omfattning Traditionell familjebehandling 8 1 9 60 % Vanligen 1 g/v BSFT 1 - 1 5 % 12–16 samtal i lika många v FFT 2 - 2 10 % 8–12 samtal i lika många v Intensiv familjebehandling 1 3 4 15 % Hög intensitet Flera gr/v MST 1 - 1 5 % Hög intensitet Flera g/v KP - 6 6 30 % Varierar utifrån timmar KKP - 5 5 25 % Varierar utifrån timmar SKKP 2 1 3 15 % Max 6 mån 1-3 g/v SIG 8 - 8 40 % SIG-möten 1 g/mån Mini Maria 4 - 4 20 % Regelbundet Ca 1 g/v Ungdomsbehandlare 1 2 3 15 % Varierar Totalt 28 18 46* *Totalen och andelen insatser överstiger antalet ärenden p.g.a. parallella insatser. Variationer i Familjebehandling Familjebehandling är den vanligaste insatsen i eftervården och erbjuds till 85 % procent av familjerna med eftervård. Sammantaget inkluderar intensiv familjebehandling, MST44, FFT45 och BSFT46 barnet i högre utsträckning än traditionell familjebehandling. Förekomsten av MST, FFT och BSFT har en relativt låg 44 MST, Multisystemisk terapi 45 FFT, Funktionell familjeterapi 46 BSFT, Brief Strategic Family Therapy 29 (53) användning i förekommen eftervård sett till att de kan tillhandahållas genom stadens egna insatser. Familjebehandling Traditionell familjebehandling består av regelbundna träffar, vanligen en gång per vecka. Insatsen bygger på mer allmänna behandlingsmetoder och genomförs oftast i socialtjänstens lokaler, men i vissa fall i hemmet. Det är den vanligaste insatsen som erbjudits som en del av eftervården. Ibland framträder ett flexibelt och intensivt arbete även inom traditionell familjebehandling men som då lutar mer åt lotsande, familjepedagogiska stödinsatser. Funktionell familjeterapi (FFT) och Brief Strategic Family Therapy (BSFT) förekommer med liknande intensitet som traditionell familjebehandling, det vill säga vanligen en gång per vecka. Båda utgör manualbaserade behandlingsmetoder men skiljer sig åt i teoretisk utgångspunkt och metodologiskt angreppssätt. FFT har en beteende- och färdighetsorienterad inriktning med fokus på att stärka kommunikation, problemlösningsförmåga och adaptiva samspelsmönster. BSFT utgår från ett systemteoretiskt perspektiv och syftar till att identifiera och förändra dysfunktionella interaktionsmönster inom familjen. Funktionell familjeterapi (FFT) tillhandahålls inom delar av stadsdelarnas lokala öppenvård samt inom Framtid Stockholm. Brief Strategic Family Therapy (BSFT) tillhandahålls inom Framtid Stockholm. Intensiv familjebehandling Intensiv familjebehandling är ett mycket praktiskt, nära och intensivt stöd där man jobbar direkt i familjens vardag. Den kan också vara lotsande och koordinerande. En insats som ofta köps in externt vid behov av flexibilitet i familjebehandlingen med en efterfrågan på helhetsgrepp om familjens situation. Multisystemisk terapi (MST) är en intensiv, manualbaserad men flexibel behandlingsmetod för barn med allvarliga beteendeproblem. Den är systemiskt inriktad och omfattar flera av barns livsområden, såsom familj, skola och fritid, med målet att minska normbrytande beteende och stärka fungerande vardagsstrukturer. Behandlingen är tidsbegränsad, ges med hög tillgänglighet och anpassas efter varje familjs behov inom ramen för manualen. MST-teamen i staden är ett pilotprojekt i samverkan mellan socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna i Stockholm. Dnr: SOF 2025/30 30 (53) Utifrån stadens egna familjebehandlingsinsatser fanns genomförandeplaner vid 43 %, ytterligare 36 % var ej färdigställda och i resterande saknades gnomförandplaner. Kontaktperson - KP, KKP och SKKP Kontaktpersonsinsatser skiljer sig mycket åt vad gäller innehåll och förväntad kompetens hos den som har uppdraget. Kontaktperson (KP) KP är en insats där en vuxen utan särskild kompetens ger stöd genom regelbundna träffar och gemensamma aktiviteter, ofta på kvällar och helger. Syftet är att stärka socialt sammanhang, nätverk och en meningsfull fritid. I de granskade ärendena har insatsen främst inriktats på träning och hälsa, ofta med fokus på gymaktivitet. I flera fall saknas en tydlig utveckling mot en mer stabil och varierad fritid, och det framgår inte att insatsen i tillräcklig grad har bidragit till långsiktigt stärkta sociala sammanhang eller en mer strukturerad och varierad fritid. Samtidigt kan insatsen bidra till en tillitsfull relation till barnet och är den insats som oftast efterfrågas av barnen själva och vårdnadshavare i de granskade ärendena. Kvalificerad kontaktperson (KKP) KKP är en extern insats med mer komplexa uppdrag, ofta påbörjad under placering och fortsatt i eftervård. Insatsen används i flera fall som en fortsättning på tidigare kontakt under placeringen och kan bidra till kontinuitet mellan placering och eftervård. Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) Beviljas främst via Framtid Stockholm 47 och kan också utgöra en del av insatser i ett ungdomskontrakt enligt LUL48. Insatsen riktas till barn och unga med normbrytande beteende och innehåller både behandlande och praktiskt stöd, exempelvis kring kriminalitet, familj, fritid och arbete. Insatsen SKKP riktar resurser i hög grad direkt till barnet men kan också involvera vårdnadshavare beroende på uppdrag. Extern upphandling av SKKP förekommer i ett fall. Vid de få SKKP insatser som identifierats fanns genomförandeplaner. 47 Framtid Stockholm är en stadsövergripande verksamhet inom Stockholms stad (Socialförvaltningen) som samlar flera öppenvårdsinsatser för barn, unga och familjer, med uppdrag att erbjuda samordnade stödinsatser inom socialtjänsten. 48 Lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare (LuL). 31 (53) Ungdomsbehandlare I ett fåtal ärenden förekommer individuellt stöd från ungdomsbehandlare, både internt och externt. Insatsen riktas till unga med sociala, beteendemässiga eller missbruksrelaterade svårigheter och utgör i dessa fall en fortsättning på tidigare insats under placering. Denna insats kan också i hög grad likna både SKKP och SIG. Minimaria Mini Maria 49 är en centraliserad mottagning inom Framtid Stockholm för unga med alkohol- och drogproblematik. Enligt granskningen har insatsen främst bestått av missbruksbedömningar, ofta kopplade till misstanke om återfall efter hemflytt. I vissa fall har återfall skett redan under placering, vilket har lett till att Mini Maria involverats något tidigare i eftervården. Det framgår dock inte att Mini Maria har använts systematiskt i eftervården trots tidigare substansbruk hos barnen. I de ärenden som fanns var bedömningar antingen färdigställda eller pågående 50/50. Sociala insatsgrupper (SIG) SIG förekommer i 40 % av ärendena som innehöll eftervård och riktar sig till unga med hög risk för kriminalitet. SIG-samordnare har en samordnande funktion där socialtjänst, skola och polis i grunden samverkar och deltar i gemensamma SIG-möten som resulterar i gemensamma åtgärdsplaner. Genom arbetet med BUP ANB 50 säkerställs regionens medverkan kring barnet. Polisens medverkan bidrar i flera ärenden till en mer samlad lägesbild runt barnet. SIG- åtgärdsplaner återfanns i 75 % av ärendena och var i resterande på gång. I Hägersten-Älvsjö har SIG även utvecklats med ett mer relationsinriktat och stödjande arbetssätt gentemot barnet. I dessa fall liknar insatsen delvis SKKP i funktion. På Södermalms stadsdelsförvaltning fanns inte SIG etablerat under den granskade perioden, men ska etableras i hela staden under 202651. Det går att diskutera huruvida SIG utgör en insats eller inte. Samverkan mellan myndigheter kring barnet bör i sig inte betraktas 49 Mini Maria är en samverkansmottagning mellan Stockholms stad och Region Stockholm. som erbjuder stöd, bedömning och behandling till ungdomar med riskbruk eller missbruk av alkohol och droger. 50 BUP ANB Stockholm är ett pilotprojekt för ungdomar med allvarligt normbrytande beteende inom barn- och ungdomspsykiatrin. 51 Stockholms stad, Budget 2026, dnr KS 2025/1086. Dnr: SOF 2025/30 32 (53) som en insats, utan som en samordning av olika verksamheters arbete med barnet52. Om SIG ska betraktas som en insats eller inte beror på hur verksamheten är organiserad inom de olika stadsdelsförvaltningarna, det vill säga om funktionen enbart har ett samordnande uppdrag eller även innefattar ytterligare stödinsatser. Traditionellt har SIG-insatsen också varit behovsprövad, bland annat för att möjliggöra systematisk uppföljning genom dokumentation 53. Övergripande iakttagelser om eftervårdens inriktning och individanpassning Eftervården kännetecknas av att insatser ofta ges parallellt, vanligtvis i kombination av 2–3 insatser per ärende. Familjebehandling är den vanligaste insatsen och når en stor majoritet av barnen och familjerna, likväl som riktade insatser till barnet utifrån olika kontaktpersonsinsatser. En samlad iakttagelse är dock att eftervården riktad mot barnet i viss utsträckning bygger på breda uppdrag till kontaktpersoner, som i praktiken utgör en insats med begränsad specialisering. Dessa uppdrag varierar i innehåll men saknar ofta tydlig behandlingsinriktning och strukturerat stöd, vilket kan innebära ett glapp i övergången från placering till eftervård för barnet när övrigt riktat stöd uteblir. Vidare framträder att eftervården i låg grad innefattar aktiv lotsning eller etablering av sammanhang utanför socialtjänstens egna insatser, exempelvis fritidsverksamheter, utbildningsinsatser eller arbetslivsanknytning. Även om sådana inslag ibland diskuteras i planering och uppföljning, är de i begränsad utsträckning operationaliserade i genomförandet. Sammantaget ses ett mönster där barnen efter en ofta lång och omfattande placering, där insatser tidigare har bedrivits dygnet runt, får relativt begränsat individanpassat och förändringsinriktat stöd i eftervården ibland med en omfattning på en timme i veckan. Fokus ligger i hög grad på familjebehandling och samordning av aktörer. Inget arbete mot civilsamhället har identifierats under tiden för placering eller i eftervård. Dock har en del av de unga innan 52 Socialförvaltningen, Riktlinjer för handläggning och dokumentation av ärenden gällande barn och unga inom individ- och familjeomsorgen, beslutade av kommunfullmäktige 2020-11-02, dnr 3.1.1-693 2019. 53 Socialstyrelsen (2022) Vägledning för arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) 33 (53) placering haft kontakt med Bufff 54som ger stöd och hjälp till barn med frihetsberövade familjemedlemmar. Begränsad nätverksinvolvering i eftervårdens planering och genomförande I de granskade ärendena är det ovanligt att barnets eget nätverk involverades i planeringen. Trots att anhöriga och andra viktiga vuxna kan utgöra en central resurs för trygghet och stabilitet, efterfrågas eller förstärks dessa kontakter sällan i någon större utsträckning. I ett enskilt ärende framträder dock hur nätverkets resurser kan bidra till en mer hållbar övergång från placering till hemgång. Genom att låta barnet successivt vistas hos anhöriga under en övergångsperiod skapades en gradvis anpassning till hemmiljön, samtidigt som en stabil stödjande struktur bibehölls. Utfallet i detta fall var positivt både i planering och genomförande, vilket illustrerar potentialen i mer systematiskt användande av nätverksbaserade lösningar. Längden på eftervård Av det stöd som avslutats enligt plan är eftervårdens längd oftast 6– 8 månader, vilket står i proportion till placeringarnas genomsnittliga längd på 7–9 månader. I majoriteten av de granskade ärendena pågick dock eftervården fortfarande vid granskningstillfället. Uppföljning och utfall av eftervård Majoriteten av de granskade ärenden är pågående under granskningsperiod varpå utfallet av eftervården är svår att bedöma. Några få ärenden har dock avslutats med resultat att mål är uppnådda. Dessa kännetecknades av att eftervården planerats tidigt, redan under placeringstiden. Arbetet har präglats av tydliga mål, parallella insatser och stöd till vårdnadshavare. Frekventa umgängen har i dessa ärenden bidragit till att stärka relationer och skapa kontinuitet inför hemgång. I dessa ärenden förekom egna beteendeproblem hos de unga i mindre utsträckning. Ärendena rörde främst konflikter och brister i omsorgen, där ett strukturerat och långsiktigt arbete har följts av en stabil återgång. Umgänge och 54 Bufff (Barn och unga i familjer med frihetsberövade föräldrar) är en ideell organisation som erbjuder stöd till barn och unga med frihetsberövade anhöriga, samt till deras familjer, genom samtalsstöd, gruppverksamhet och rådgivning. Dnr: SOF 2025/30 34 (53) fritid har i dessa ärenden inte inneburit samma riskbild som i många andra av de granskade ärendena. Sju av de granskade ärendena har lett till vårdsammanbrott under eftervården, och i samtliga fall har detta resulterat i nya placeringar, oftast enligt LVU, även när den tidigare placeringen varit frivillig enligt SoL. I dessa ärenden återfanns barn med hög risk för kriminalitet i kombination med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i hög grad. I denna grupp framgår att barnen i högre utsträckning är svårplacerade då deras samlade behov är svåra att matcha mot befintliga placeringsformer. De har behov av sammansatta och parallella insatser, inklusive stöd både utifrån social problematik och behovsinsatser som gränsar till LSS 55. I flera fall har det även förekommit svårigheter att vidmakthålla uppnådda förändringar efter hemkomst jämfört med övriga ärenden. En återkommande kommentar från vårdgivare är att barnen har behov av ett mindre sammanhang. Uppföljning av eftervården sker generellt tätt efter avslutad placering, oftast under de första en till två månaderna och därefter regelbundet fram till avslut. Granskningen visar vidare att återaktualisering efter avslutad eftervård i de flesta fall inte har skett där tillräcklig uppföljningstid föreligger. I ärenden med eftervård har vårdkedjan i en majoritet av fallen fungerat i relativt hög utsträckning, medan den i övriga ärenden har fungerat i låg utsträckning eller inte alls. Det förekommer även ärenden där insatser och genomförande präglas av pågående svårigheter med risk för sammanbrott, utan att detta ännu har inträffat vid granskningstillfället. I de få fall där eftervård inte har funnits efter placeringen och där uppföljning har varit möjlig visar underlaget att barnet fortsatt haft en stabil utveckling. Underlaget är dock begränsat då många ärenden fortfarande pågick vid granskningstillfället eller har flyttat till annan kommun. Upplevelse av eftervården Barns egen upplevelse av eftervården dokumenteras i varierande grad. I drygt hälften av ärendena fanns en sådan dokumentation, där 55 LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) 35 (53) eftervården i regel beskrivs som delvis eller mycket hjälpsam. I några fall saknas uppgifter helt. Vårdnadshavares upplevelse är däremot i högre grad dokumenterad. De flesta beskriver eftervården som till stor eller viss del hjälpsam, men i ärenden där placeringen i sig ifrågasatts tenderar även insatserna i eftervården att ifrågasättas mer genomgående. Inom insatser via Framtid Stockholm syns FIT (Feedback Informed Treatment) användas, där barns upplevelse följs upp löpande genom standardiserade skattningsverktyg. Outcome Rating Scale (ORS) används för att följa förändringar i mående över tid, medan Session Rating Scale (SRS) fångar upp upplevelsen av samtal och relation. Sammantaget ger detta ett mer systematiskt sätt att ta in barnets perspektiv och justera insatserna under pågående stöd. Dokumentation av delaktighet Granskningen har tagit ställning till graden av den barns delaktighet under både utredning, planering och uppföljning. I majoritet av fallen har barnets delaktighet dokumenterats, i synnerhet görs barnet delaktig under utredning. I omkring en fjärdedel syns delaktigheten delvis, vilket oftast har inneburit att barnets perspektiv inte syns i den planering som utredning och samtal resulterat i. I enstaka fall framgår det att barnet inte velat delta i planeringen. I journalanteckningarna framgår delaktigheten oftast genom dokumenterade samtal med barnet och vårdnadshavare, nästan alltid tillsammans med vårdgivaren, där planering kring hemgång och kvarvarande behov diskuteras. I vissa ärenden öppnas även en utredning för att bedöma om placeringen ska fortsätta och vilka eventuella insatser som behöver finnas kvar efter avslut. I dessa fall blir barnets delaktighet ofta synlig. Ett genomgående mönster är att delaktigheten framträder tydligare i utredningsfasen än i den senare planeringen, där den i högre grad framgår indirekt genom journalanteckningar snarare än genom explicita formuleringar i vårdplaner och uppföljningar. Dialoger med verksamheterna Underlaget bygger på åtta dialogmöten med socialsekreterar- och öppenvårdsgrupper i berörda stadsdelsförvaltningar samt Socialförvaltningens förstärkningsteam och stadens centraliserade öppenvård inom Framtid Stockholms Dnr: SOF 2025/30 36 (53) Komplex målgrupp och akutstyrda arbetssätt I dialogerna framkommer en samstämmig bild av att arbetet präglas av en målgrupp med hög komplexitet och många samtidiga behov, där social problematik ofta kombineras med psykiatriska och neuropsykiatriska svårigheter. Samtidigt aktualiseras även barn utan tidigare kontakt med socialtjänsten i mycket allvarliga situationer, vilket beskrivs som en växande grupp utan tydliga förvarningssignaler. Detta innebär att placeringar ofta föregås av snabbt eskalerande situationer där förutsättningarna kan förändras och nya behov uppstå med kort varsel. Vårdsammanbrott beskrivs som ett återkommande och välkänt problem där vårdgivare plötsligt säger upp uppdrag, ibland redan i samband med att placeringen startar. Detta sker trots att information om barnet problematik inför placering ofta har varit tydlig och i vissa fall även beskrivits i sin mest belastade form för att minska risken för felmatchning. “Det är extremt frustrerande när de säger upp sig” och “Vi har haft vårdgivare som säger upp samma dag som placeringen börjar”. Samtidigt framkommer en mer komplex bild, där det är svårt att matcha komplexa behov mot vårdgivare. Vårdsammanbrotten leder till akuta situationer som snabbt kräver nya lösningar. Arbetet präglas då av tillfälliga “good enough- insatser”, där fokus ligger på att hantera det omedelbara behovet. Detta påverkar även samordningen mellan socialsekreterare och öppenvård, som i högre grad blir akutstyrd, samtidigt som förutsättningarna för långsiktig kvalitet riskerar att försämras. En behandlare uttrycker ” "Jag skulle önska att jag fick ett uppdrag som hette 'förändringsstöd' [...] det är akutstyrt och handlar om krisstöd snarare än behandling." För att minska dessa vårdsammanbrott har en del av verksamheterna utvecklat strukturerade funktioner, som placeringsteam, vilket beskrivs ha minskat vårdsammanbrott: “det har blivit bättre sedan vi skapade placeringsteamet” och “avtalssamordnare kopplade till placeringsteamet har hjälpt till att höja kvaliteten i vården”. Samtidigt kvarstår behovet av bättre matchning och fler fungerande placeringsalternativ. Arbetet präglas av återkommande omställningar över tid, vilket ställer stora krav på samordning både kring familjen och mellan berörda professionella aktörer. Sammantaget framträder en bild av ett komplext och svårplanerat arbete, där förutsättningarna påverkas av relationer till barn och familj, informationsöverföring mellan professioner samt hur väl stödda övergångarna är genom hela vårdkedjan. 37 (53) Kontinuitet i övergångar och många byten Kontinuiteten i vården avbryts ofta när barn rör sig mellan öppenvård, placering och hemgång. I samband med dessa övergångar bryts etablerade relationer och nya behöver byggas upp. Som en familjebehandlare uttrycker det: “familjebehandlingen klipps rakt av och vips ser man inte familjen igen”. För att minska avbrott i insatser och relationer försöker socialsekreterare i vissa fall behålla insatser över tid, exempelvis när det finns en relationell kontakt med en SIG-samordnare eller en kontaktperson, men det framkommer också att avstånden till barnet som ett bekymmer vid kvarvarande insatser vid placering. Det finns dock familjebehandlare som fortsätter vara delaktiga efter placeringen: “Vi kan vara med i övergången och vara kvar [...] beroende på relationen” och ” det har varit flera som efterfrågat att jag ska för att åka upp och hälsa på regelbundet [...] det har gett bättre utfall.” Samtidigt varierar arbetssätten mellan grupper och individer. I vilken utsträckning insatser fortsätter under placering beskrivs som beroende av individuella bedömningar: “vissa behandlare är mer benägna att driva den linjen.” Det skiljer sig också åt om detta efterfrågas av socialsekreterare, samt hur ansvar, roller och arbetsbelastning ser ut i öppenvården. Flera beskriver att återkommande byten av professionella påverkar kontinuiteten: “Man byter team hela tiden [...]det är en ny grupp varje gång [...] det är inte ungdomens behov som styr”. Ibland fungerar inte heller informationsöverlämningen mellan byten av aktörer vilket gör att man behöver börja om från början varje gång. Av dialogerna framkommer att det saknas en gemensam syn på hur övergångar och kontinuitet i vårdkedjan ska prioriteras och hanteras. Detta medför variation i arbetssätt mellan öppenvård och handläggare, vilket i vissa fall framstår som mer beroende av organisatoriska förutsättningar än av barns individuella behov. Stödet till föräldrarna Det framträder en tydlig bild av att föräldrarnas roll under placering är central men ofta otillräckligt stödd. Föräldrar beskrivs som utsatta och i många fall utmattade: ”föräldrarna är slutkörda, de har svårt att orka ta emot insatser”. Kontakten med föräldrar kan samtidigt vara svår att upprätthålla under placering, då de ofta drar sig tillbaka på grund av trötthet och belastning. Hemgång beskrivs Dnr: SOF 2025/30 38 (53) som ett arbete som behöver omfatta hela familjesystemet, även om detta inte alltid får genomslag i praktiken. Samtidigt framkommer en diskrepans mellan förväntningar på vilka förändringar som ska ske under placeringen och det faktiska förändringsarbete som krävs på hemmaplan, där det ibland upplevs att föräldrar förväntar sig att ”få tillbaka ett lagat barn och inte riktigt förstår att de behöver göra ett arbete de också”. Det framkommer även att kvaliteten i föräldrastöd varierar mellan vårdgivare: ”ibland jobbar vårdgivaren med föräldrar men oftast inte”, vilket leder till ojämnhet i insatserna där öppenvård ibland behöver kopplas in och ibland inte. Samtidigt efterfrågas ett mer strukturerat och gemensamt arbetssätt inom den egna organisationen, där föräldrar till placerade barn genomgående stöttas i arbetet inför den tidpunkt då barnet ska återvända hem. Detta omfattar även hantering av känslor som oro och rädsla samt frågor om hur syskon påverkas. I dag finns ingen självklarhet i att föräldrar erbjuds stöd under tiden barnet är placerat, eller i vem som i så fall ansvarar för att ge detta stöd. Tidiga och parallella insatser i vårdkedjan Oavsett tillgången på föräldrastöd framgår en stark samstämmighet mellan socialsekreterare och öppenvårdsgrupper om att insatser riktade till barn, syskon och vårdnadshavare behöver påbörjas tidigt i processen. Som en socialsekreterare uttrycker det: ”Samma sekund som du placerar ett barn, då ska du börja jobba med att få hem barnet.” I dialogerna framkommer att öppenvårdsinsatser ofta initieras för sent i vårdkedjan. En behandlare beskriver: ”Vi kommer in för sent […] vi hinner inte arbeta med planering inför hemflytt.” Samtidigt sker återkommande omplaneringar utifrån förändrade behov och omständigheter, vilket innebär att planerade hemtagningar 56 ofta skjuts upp. I praktiken leder detta till att öppenvården främst får arbeta med individer som återvänder hem efter vårdsammanbrott, snarare än i ett planerat och förebyggande skede. Detta pendlande mellan olika insatser beskrivs som resurskrävande och som en försvårande faktor för att bedriva tidiga och samordnade insatser parallellt med placeringen. Som ett sätt att stärka kontinuitet och förbättra samverkan lyfts förslaget att införa ett obligatoriskt parallellt hemgångsspår redan från placeringens start, 56 Hemtagning innebär att ett barn eller en ungdom flyttar från en placering i samhällsvård tillbaka till sin vårdnadshavare eller ursprungliga hemmiljö. 39 (53) förutsatt att målet är återgång till hemmet. Detta skulle kunna skapa bättre förutsättningar för långsiktig planering samt bidra till att minska risken för vårdsammanbrott. Flera verksamheter, exempelvis Framtid Stockholm, lyfter att planerade eftervårdsinsatser i högre grad skulle kunna användas redan under placeringstiden än vad som sker idag, såsom SKKP 57, BSFT58 och Minimaria. Samtidigt beskrivs att ett sådant arbetssätt kräver flexibilitet, då umgänge ofta sker på kvällar och helger när barn går i skola dagtid, men i vissa fall kan det räcka med telefonkontakt för att bibehålla stabilitet och kunna förbereda. Det framkommer även att vårdgivare ibland kan utgöra en begränsande faktor i samordnade insatser under placeringstiden, då vårdgivarens erfarenheter är att insatser ofta fungerar bäst när de ges inom den egna verksamheten. I vissa fall är detta även ett krav kopplat till placering. Samtidigt lyfts att en mer sammanhållen vårdkedja, där arbete sker parallellt på hemmaplan och hos vårdgivare, skulle kunna bidra till kortare placeringstider. Samordning Samordningen kring familjer inför hemgång beskrivs som viktig men svår i praktiken, särskilt när många aktörer är involverade. Sociala Insatsgrupper (SIG) lyfts som ett viktigt stöd, där en samordnande funktion ansvarar för att kalla berörda aktörer och säkerställa representation: det upplevs som “otroligt hjälpsamt för oss socialsekreterare att det finns någon som ansvarar för att få ihop det, sånt tar tid”. Samtidigt beskrivs SIG-möten som praktiskt utmanande när många aktörer deltar, ibland 12–14 personer runt bordet, där vissa funktioner även kan vara representerade av flera personer (t.ex. flera socialsekreterare eller poliser). Detta kan innebära att mötena i viss mån får en mer administrativ prägel än ett tydligt operativt fokus. Det kan även uppstå viss otydlighet kring ansvarsfördelning, där uppdrag i vissa fall behöver klargöras mellan olika roller: ”ibland känns det som att spela Svarte Petter, vem går ut med vilket uppdrag”. Sammantaget beskrivs de större SIG-mötena ofta som mer inriktade på informationsdelning än på operativ samverkan: 57 Särskilt kvalificerad kontaktperson (SKKP) 58 Brief Strategic Family Therapy (BSFT) Dnr: SOF 2025/30 40 (53) ”Det ser bra ut på pappret, men jag tror inte att hjälpen hjälper ordentligt”. Dock framstår det inte som att SIG-mötena i sig är problemet, då samma erfarenheter beskrivs även i större SIP-möten som upplevs som ”stelbenta”. De större mötena beskrivs överlag som svårhanterade, vilket innebär att de riskerar att förlora sin kärna och funktion. I detta sammanhang lyfts även att ”om mötena ska vara så stora behöver ungdomen inte nödvändigtvis vara med”, vilket kopplas till ett behov att minska antalet deltagare för att möjliggöra mer dialog än en delad lägesbild för att det ska blir bättre för barn och föräldrar. Andra tankar som lyfts kring samordning är att uppdrag fördelas på alltför många funktioner, vilket innebär att flera aktörer arbetar parallellt med liknande uppdrag och att det upplevs som rörigt. I detta sammanhang framkommer även att ”vi borde bli färre runt ungdomen [...] varför kan inte en och samma person, så som familjebehandlare ha ett bredare uppdrag, jobba både med samtal och lotsning? [...] Det skulle underlätta för barn och familj.” I andra typer av ärenden som är utanför pilotprojektet BUP ANB 59 är det svårare att få med regionen i planeringen. Särskilt lyfts habiliteringens frånvaro återkommande: ”Föräldrar måste ofta gå en grundutbildning innan de får tillgång till stöd [...] det är en utmaning. [...] dom kommer aldrig fram”. Detta beskrivs i relation till att familjerna ofta har behov av andra typer av anpassat stöd men lyckas sällan ta sig igenom vårdsystemet som ger dem tillgång till habiliteringens insatser. Vidare lyfts att det kan minska träffsäkerheten i de insatser som ges samordnat idag “habiliteringen har en avgörande roll för många av barnen vi möter”. Otydliga uppdrag och behov av flexibel öppenvård I dialogerna framträder ett återkommande mönster där socialsekreterare beskriver ett behov av flexibla insatser, samtidigt som öppenvården beskriver att uppdragen ibland är svåra att omsätta i praktiken då de är för breda och ibland innehåller orealistiska målsättningar. Socialsekreterare lyfter att extern öppenvård efterfrågas just för sin anpassningsförmåga: ”det vi får från köpt öppenvård är flexibilitet”, eftersom den upplevs kunna möta familjers skiftande behov i snabbt föränderliga situationer. 59 BUP ANB Stockholm är ett pilotprojekt för ungdomar med allvarligt normbrytande beteende inom barn- och ungdomspsykiatrin. 41 (53) Samtidigt framkommer att man också har olika syn på när målen är uppnådda:” mamman säger att hon har regler nu när barnet kommer hem [...] Men så funkar det ju inte, det behövs mycket mer stöd än att mamma sätter regler, det kommer falla”, vilket visar på olika förväntningar på det stöd som vårdnahavare kan behöva. Mot denna bakgrund lyfts behovet av mer konkreta och vardagsnära insatser i hemmet, med fokus på att stödja familjen i att skapa struktur och rutiner: ”Vi behöver hjälpa föräldrarna att skapa rutiner [...] jobba mer likt en arbetsterapeut.” Denna typ av mer familjepedagogiska insatser blir särskilt beroende av tydliga ramar för att kunna genomföras på ett hållbart sätt. Övergången från placering till hemmiljö beskrivs samtidigt som en särskilt kritisk fas, där omställningen är stor: ”Det är klart att det är en jättesvår omställning från att vara hållen 24 timmar om dygnet till hem till gamla problemmiljöer.” I detta sammanhang beskrivs eftervården som välutvecklad i sin intention, men med svårigheter att fullt ut motsvara de praktiska behov som uppstår i vardagen. Ytterligare framkommer att insatser ibland organiseras som breda och färdiga “stödpaket” med flera samtidiga åtgärder. Detta kan bidra till en struktur, men upplevs samtidigt som en begränsning när det gäller att anpassa insatserna till individuella behov och föränderliga situationer. Sammantaget framträder ett behov av ökad tydlighet i hur uppdrag formuleras, liksom i ansvarsfördelning och roller, för att öppenvårdsinsatser inte ska överlappa i sina uppdrag. Det handlar även om att hitta en bättre balans mellan flexibilitet och konkretisering i öppenvårdsinsatserna, i syfte att i högre grad möjliggöra anpassning till familjers skiftande och vardagsnära behov i övergången från placering till hemmiljö. Nätverksarbete och betydelsen av stabila vuxenrelationer Nätverk beskrivs som en av de starkaste skyddsfaktor, men många barn saknar ett fungerande stöd runt sig: “familjenätverket är skralt oftast [...] det finns inte den här mormorn som kan ställa upp”. Där ett nätverk finns blir det ofta avgörande för insatsernas genomslag: “det är där det har gått bra när det finns en 'extended family' som drar i trådar”. Arbetet med att identifiera och mobilisera nätverk är svårt och resurskrävande, inte minst när det finns motstånd i omgivningen: “anhöriga kan tro att de kommer bli utsatta”. Men det kan också finnas ett motstånd hos vårdnadshavare att involvera nätverk, de upplever skam. Dnr: SOF 2025/30 42 (53) Nätverksarbetet handlar ofta om att identifiera vuxna relationer där de inte finns naturligt, vilket gör nätverkskartläggning till ett nödvändigt men krävande arbetssätt. Samtidigt lyfts att ” kanske kan nätverk byggas av andra viktiga vuxna än just anhöriga?” Nätverksarbetet beskrivs som ett utvecklingsområde som under en period varit mindre prioriterat men nu åter fått ökat fokus, bland annat genom nätverkslag och planerad utbildning av socialsekreterare till nätverksledare. Arbetet framstår som ett viktigt komplement till övriga insatser, men är beroende av vilka relationer som finns att bygga vidare på i respektive ärende. Skolans kontinuitet vid övergångar Skolsamordnarna beskrivs som en central funktion för att få skolgången att fungera i samband med placeringar och har bidragit till ökad kontinuitet i barns skolgång. Samtidigt framkommer betydande utmaningar, särskilt inom gymnasiet: ”Gymnasiet är jättesvårt [...] det är en djungel med olika köer och specialpedagogiska inriktningar.” Det ett tydligt behov av att utbildningsförvaltningen ser över samordningen kring just gymnasieelever som är placerade i samhällsvård. Planeringen påverkas i hög grad av skolterminernas början och slut, där övergångar ofta anpassas till dessa datum snarare än barnets individuella behov. Detta innebär att placeringars längd i vissa fall kan påverkas av tidpunkter kopplade till skolåret, då hemgång inför lov utgör då det inte finns ett stödsystem som kan backa upp under semesterperioder. Samtidigt framkommer att hemgång under sommaren i vissa fall är svår att undvika, antingen till följd av vårdsammanbrott eller då det kan vara svårt att motivera en fortsatt förlängning när barn och familj har gjort framgångsrika förändringar. Det beskrivs även att ”barn och föräldrar vill vara lediga tillsammans”, vilket gör att planeringen i dessa situationer ofta handlar om en avvägning mellan olika faktorer. Meningsfull fritid Meningsfull fritid ingår som ett uttalat uppdrag och är ofta organisatoriskt fördelat på en aktör runt barnet, men i praktiken saknas ett mer systematiskt och sammanhållet arbetssätt för att utveckla området. Uppdraget att ”utforska intressen” finns, men beskrivs samtidigt som svårt att genomföra. Det framkommer att arbetet med barns fritid ofta upplevs som ett slags ”omöjligt uppdrag”, där det i vissa fall också beskrivs som att 43 (53) engagemanget i hög grad kommer från verksamheten snarare än från barnen själva: ”det är mer vi än ungdomarna själva som vill”. Samtidigt är förutsättningarna för att skapa en meningsfull fritid begränsade. Äldre barn har svårt att etablera sig i befintliga aktiviteter som lagidrott, där ”det kan vara svårt att komma in som ny”, medan mer tillgängliga miljöer som gym inte alltid erbjuder tillräcklig struktur eller vuxennärvaro som utgör den skyddande faktorn. Även praktiska faktorer som ekonomi och transporter påverkar möjligheterna: ”Det finns liksom inget bra system att ge ungdomen ett busskort.” Sammantaget framkommer att fritidsinsatser ofta blir beroende av individuella nätverk och praktiskt stöd i vardagen för att kunna genomföras. Detta uttrycks i frågor som: ”Vem kan gå och träna? Vem kan hjälpa till att följa med till aktiviteter?” I flera fall framhålls att ett förstärkt uppdrag, med riktade resurser, skulle kunna förändra förutsättningarna för dessa insatser. Det lyfts att ett utökat ekonomiskt utrymme skulle kunna möjliggöra mer strukturerade och tillgängliga aktiviteter, exempelvis genom att finansiera boxning, övningskörning eller andra attraktiva fritidsinsatser. Dessa beskrivs som möjliga ”morötter” som kan stärka motivationen, öka delaktigheten och bidra till att minska återgången till tidigare umgänge och miljöer, inte minst genom att främja en mer stabil och meningsfull vardagsstruktur. Arbete och praktik lyfts samtidigt som viktiga komponenter för att skapa både en strukturerad fritid och positiva sammanhang, men tillgången är mycket begränsad: ”Ungdomar vill ha jobb men får inte ens komma till intervju.” Det finns därför ett återkommande behov av mer konkreta och förberedda möjligheter inför hemgång, exempelvis genom att praktik eller arbete säkras i anslutning till avslutad placering och att det finns ekonomiska resurser till mer attraktiva aktiviteter. Barnets delaktighet Barnets delaktighet framstår som ett utvecklingsområde där ambitionen att inkludera barn och unga är tydlig, men där genomförandet påverkas av både kommunikativa och kognitiva utmaningar. I verksamheten arbetar man återkommande med delaktighet genom att sträva efter att ge information på ett tydligt sätt: ”Vi förklarar ju alltid för ungdomarna vad det är som ska hända, men de fattar kanske inte allt.” Samtidigt finns en medvetenhet om att kommunikationen inte alltid når fram som avsett: ”Jag har tänkt på att vi skulle behöva jobba med vår kommunikation, individanpassa den.” Dnr: SOF 2025/30 44 (53) Samtidigt beskrivs en positiv utveckling där barn i högre grad upplever delaktighet över tid: ”Ungdomar har berättat att de kände sig bortglömda innan [...] nu känner de sig mer delaktiga.” Denna förändring kopplas till ett mer strukturerat arbetssätt med tätare kontakt och mer närvarande uppföljning inom ramen för placeringsteamens arbete. Flera lyfter dock att målgruppen i många fall har kognitiva svårigheter som påverkar möjligheten till delaktighet, ”Det är en hög andel som har diagnoser där det ligger inom problematiken att det är svårt att koncentrera sig, svårt att fokusera, svårt att minnas.” Detta gör att även strukturerade möten och skriftlig information kan bli svår att tillägna sig: ”Bara ha möten där det strömmar enbart ord [...] Det tänker jag blir väldigt svårt för majoriteten av barnen”. Särskilt för barn med autism lyfts behovet av tydlig struktur, förutsägbarhet och anpassad kommunikation: ”Tidsplaner är viktiga, särskilt för ungdomar med autism [...] men det är svårt att hålla dem” Det finns en uttalad vilja att stärka ungas insyn och delaktighet i sina egna ärenden, bland annat lyfts ett behov av tillgängliga digitala lösningar ”Det skulle vara så mycket bättre om vi kunde se till så att ungdomar själva kan följa sitt eget ärende också digitalt”. Dialogerna visar att delaktigheten stärks när information, struktur och kommunikation anpassas till barnets förutsättningar, men att detta fortfarande sker ojämnt och är en fråga i behov av utveckling. Intervjuer med SOS Barnbyar om stöd till unga under och efter samhällsvård Representanter från SOS Barnbyar Linnéa De Leon, Beatrice Billing och Rajmonda Rexhi beskriver hur organisationen har uppmärksammat flera behov hos barn och unga i samhällsvård, vilket har lett till utvecklingen av olika program, bland annat På egna ben samt, mer nyligen, initiativet med oberoende barnombud. Det oberoende barnombudet framhålls som en ny och viktig stödjande funktion för att värna barn och ungas rättigheter. Syftet med funktionen beskrivs som att stärka barnets delaktighet i kontakten med socialtjänsten, bland annat genom förberedelse inför möten och förtydligande av information. Socialtjänstens arbete med målgruppen Intervjupersonerna beskriver att arbetet med placerade barn och unga varierar mellan stadsdelsförvaltningar och kommuner, vilket 45 (53) skapar olika organisatoriska förutsättningar för liknande ärenden. Skillnader i arbetssätt, begrepp och ansvarsfördelning gör att samordningen kring barnet inte alltid blir sammanhållen eller förutsägbar. Arbetet med familjen ingår oftast som en viktig del av insatserna, men beskrivs ofta som uppdelat snarare än parallellt mellan barn och föräldrar, vilket innebär att förändringsarbete i familjesystemet inte alltid utvecklas i takt. Detta kan leda till att barn vid hemgång har kommit längre i sin egen förändringsprocess än vad föräldrarna har, vilket i sin tur ökar risken för att gamla mönster återupprepas i hemmiljön. Samtidigt framkommer att barn i regel upplever insatserna som positiva under pågående insats och att de är nöjda med det stöd som ges i stunden. Intervjupersonerna lyfter även behovet av att i större utsträckning knyta unga till civilsamhället. Det finns många tillgängliga resurser, men de används inte systematiskt utan är ofta beroende av enskilda socialsekreterares initiativ. Nätverksbyggande, fritidsaktiviteter och sociala sammanhang ses som viktiga komponenter, men kräver ofta aktiv samordning och stöd för att fungera i praktiken, något som socialtjänsten sällan arbetar mer idag enligt intervjupersonerna. En ytterligare dimension gäller ungas digitala liv, där sociala medier har en central roll men sällan integreras systematiskt i arbetet kring barnet. Detta innebär att viktiga delar av barnets vardag och sociala sammanhang riskerar att hamna utanför den samlade bedömningen om behov, vilket kan försvåra helhetsbilden i arbetet. Målgruppens behov Ett genomgående behov som lyfts är kontinuitet i relationer och tillgång till minst en stabil vuxen som finns kvar över tid. Många unga saknar etablerade nätverk utanför den professionella kontexten, vilket gör dem beroende av att viktiga relationer inte bryts vid övergångar mellan insatser. Brister i kontinuitet innebär att unga ofta behöver börja om i nya sammanhang, ”behöva berätta allt på nytt igen”, vilket påverkar tillit, trygghet och förmåga att ta emot stöd. Det framkommer även att många unga saknar tillgång till ett fungerande socialt nätverk och meningsfulla sammanhang utanför socialtjänstens insatser. Nätverksbyggande framstår därmed som en nödvändig och central del av vårdkedjan kring barn i samhällsvård, då det är dessa relationer och strukturer som i högre grad kan utgöra ett varaktigt stöd efter avslut hos socialtjänsten. Många unga har också begränsad förståelse för beslut och processer kring sin placering, delvis på grund av att information främst ges under möten som barn upplever väldigt stressfyllda, det är svårt att Dnr: SOF 2025/30 46 (53) ta in information under dessa omständigheter. Detta innebär att information behöver upprepas flera gånger men också tillgänglighets anpassas för att bli begriplig för unga. Samtidigt menar intervjupersonerna att unga uttrycker en osäkerhet kring vad de vågar säga i kontakt med vuxna, ofta kopplat till oro för konsekvenser, exempelvis: ”om jag berättar att det här inte fungerar så bra, eller att jag mår dåligt, så kanske placeringen förlängs”. Detta förstärker behovet av trygga relationer så att barn vågar berätta om känslor och om vad som händer i deras liv. Intervjuerna med SOS Barnbyar visar att arbetet med placerade barn och unga påverkas av variationer i organisation och arbetssätt, vilket kan skapa ojämlika förutsättningar. Samtidigt framträder ett behov av mer sammanhållna insatser, där kontinuitet i relationer, tidigt nätverksbyggande och stärkt samverkan mellan socialtjänst och civilsamhälle ses som centrala förutsättningar för stabila övergångar till ett fungerande liv efter avslutad kontakt med socialtjänsten. Socialtjänstinspektörernas analys Här följer en sammanhållen analys av granskningens resultat utifrån Socialstyrelsens och SKR:s sex kvalitetsområden samt en jämställdhetsanalys. Analysen belyser övergripande styrkor, centrala utmaningar och utvecklingsbehov. Trygghet och säkerhet Granskningen visar att trygghet och säkerhet i majoriteten av ärendena upprätthålls i relativt hög grad. Detta speglar att det i huvudsak finns omfattande och strukturerade utredningar, det görs regelbundna uppföljningar samt individuella behovsbedömningar inför hemgång. När strukturerade bedömnings- och utredningsverktyg används stärks sambandet mellan planering och genomförande, vilket ger bättre förutsättningar för rättssäkerhet och kontinuitet – ett arbete som redan bedrivs men som kan utvecklas ytterligare. Samtidigt finns ett behov av att i större utsträckning använda SMARTA mål 60 i vård- och genomförandeplaner. Endast en del av vårdplanerna bedöms i dagsläget innehålla tillräckligt tydliga och mätbara mål, vilket påverkar möjligheten till uppföljning och 60 SMARTA mål, specifika, mätbara, accepterade, realistiska och tidsatta. 47 (53) transparens vilket också är ett behov som barn och vårdnadshavare efterfrågar. De individuella behovsbedömningarna behöver samtidigt utvecklas så att de även omfattar barnets specifika mottaglighet samt väger in vårdnadshavares förmåga att tillgodogöra sig insatser. Detta kan innebära behov av mer flexibla stödinsatser, exempelvis i form av familjepedagogiskt stöd i hemmet. RBM-bedömningen 61 som görs behöver således i högre grad avspeglas i utformningen av beviljade insatser. Granskningen visar att ärendena präglas av stora omställningar och flera akuta faser, vilket begränsar förutsägbarheten. Vårdsammanbrott initieras dessutom oftast av vårdgivare, vilket pekar på ett behov av mer proaktiv och strukturerad planering genom hela vårdkedjan. Det finns därför anledning för organisationen att se över hur vårdsammanbrott kan förebyggas, men också hur akuta övergångar kan ges så mycket stöd och kontinuitet som möjligt. Detta förutsätter en översyn av hur planering och insatser utformas för att bättre kunna hantera snabba förändringar utan att kontinuiteten går förlorad. I dialogerna lyfts exempelvis den föreslagna insatsen ”krisstöd” fram som ett sätt att möta akuta behov. Förslagsvis kan ett teambaserat arbetssätt där socialsekreterare, öppenvård och vårdgivare arbetar nära bidra till ökad trygghet och stärkt kontinuitet, samtidigt som risken för vårdsammanbrott minskar. En mer sammanhållen och robust planering av hela vårdkedjan, bedöms som en central utvecklingsinriktning som kan skapa bättre förutsättningar för fler avslutade placeringar utifrån barnets bästa. Självbestämmande och integritet Granskningen visar att delaktighet och inflytande i huvudsak uppnås i hög grad sett till dokumentationen i ärendena, där barns delaktighet i stor utsträckning framgår. Den enskildes självbestämmande bedöms i de flesta ärenden vara någorlunda tillgodosett, vilket innebär att barns perspektiv finns med i processen. Dock syns inte alltid hur de unga getts inflytande, det vill säga hur det påverkat besluten. Resultat ligger i linje med Socialstyrelsens kartläggning av barns delaktighet ”I praktiken 61 RBM, Risk–Behov–Mottaglighet Dnr: SOF 2025/30 48 (53) framkommer att barns röster ofta inhämtas, men att deras åsikter inte alltid beaktas i bedömningar och beslut.”62 Enligt intervju med SOS barnbyar begränsas de ungas inflytande utifrån osäkerheten i kontakt med vuxna, ofta kopplad till oro för konsekvenser. Delaktigheten varierar beroende på var i processen barnet befinner sig och relationen till socialsekreteraren, vilket gör kontinuitet och stabila relationer avgörande. Det finns också behov av att i högre grad stötta barnet att lyfta in viktiga och signifikanta vuxna, exempelvis från det egna nätverket, eller välja någon i det professionella nätverket som barnet känner särskild tillit till. Civilsamhällets resurser kan samtidigt användas mer systematiskt. Tillgänglighet Tillgängligheten bedöms sammantaget vara relativt hög, vilket visar att kontaktvägarna i regel fungerar väl under pågående placering. I de flesta ärenden förekommer en hög frekvens av kontakt mellan socialtjänst, barn och vårdnadshavare. Samtidigt innebär sena planeringar av eftervård att insatser inte alltid kan påbörjas i tid. Av dialogerna framkom att man på många sätt försöker vara så tydlig som möjligt med information, men att det kanske ändå inte nåt fram, vilket pekar på en möjlig diskrepans mellan att information ges och att den faktiskt förstås. I intervjun med SOS barnbyar framgår att unga har en begränsad förståelse för beslut och processer kring sin placering, delvis på grund av att information främst ges under möten som barn upplever väldigt stressfyllda. Givet urvalets höga diagnostäthet finns ett tydligt behov av att i större utsträckning individanpassa kommunikationen till barnets förutsättningar. Det gäller både hur utredningar, beslut och vårdplaner utformas och hur informationen förmedlas, så att den blir begriplig och möjlig att ta till sig, oavsett diagnos eller tillstånd. Det finns även anledning att utveckla detta arbete i linje med den nya socialtjänstlagen (2025:400), som innebär att socialtjänsten aktivt måste försäkra sig om att barnet har förstått informationen. Tillgängligheten påverkas också av praktiska förutsättningar i barns vardag, där exempelvis ekonomi kan begränsa möjligheten att delta i motiverande fritidsaktiviteter. 62 Socialstyrelsen (2026), Kartläggning av barns delaktighet i ärenden inom socialtjänstens barn- och ungdomsvård – Resultat och analys 49 (53) Helhetssyn och samordning I flera ärenden sker samordning genom gemensamma möten som bidrar till informationsdelning och en samlad bild av insatser och ansvar utifrån en helhetssyn. Skolsamordnare har en central roll i att hålla ihop övergångar mellan placering och hemgång vilket gett ett mycket positivt utfall sett till kontinuerlig skolgång samtidigt som SIG-samordningen säkerställer att relevanta aktörer involveras kring barnet. Samtidigt framträder ett behov av att tydliggöra ansvar och roller, för att minska risken för överlappning i uppdrag och skapa en mer sammanhållen samordning. Skolsamordningen är en viktig stabiliserande faktor, men övergången till gymnasiet identifieras som särskilt sårbar som kan bidra till att för långa placeringar sett till de individuella behoven. Här finns behov av stärkt samverkan med utbildningsförvaltningen för att gymnasiets utbildningsplatser ska kunna samordnas för unga i samhällsvård på ett mer effektivt och tryggt sätt. Sammantaget pekar både skol- och SIG- samordningen 63 på att när en utsedd resurs har ett tydligt uppdrag så ger det ett positivt utfall. BUP:s medverkan utanför BUP ANB64 behöver stärkas för att säkerställa en mer likvärdig och kontinuerlig medicinsk och psykiatrisk samverkan för barn och unga i samhällsvård generellt. Trots hög diagnostäthet i urvalet är samverkan med LSS och habilitering begränsad i majoritet av ärenden. Detta innebär att viktiga stödinsatser och perspektiv inte alltid integreras i planeringen runt barnet Det finns därför ett tydligt behov av att stärka samordningen mellan socialtjänst, region och funktionshinderområdet. Personer med funktionsnedsättning är exempelvis särskilt sårbara för att rekryteras till att begå brott 65. Stöd till föräldrar med egen problematik samordnas sällan systematiskt i planeringen runt barnet. Ett mer familjeorienterat arbetssätt behöver därför stärkas, där hela familjens situation beaktas parallellt med barnets behov. 63 SIG, Sociala insatsgrupper 64 BUP ANB Stockholm är ett pilotprojekt för ungdomar med allvarligt normbrytande beteende inom barn- och ungdomspsykiatrin. 65 Myndigheten för delaktighet (2025), Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning: En kunskapssammanställning om normbrytande beteende och kriminell rekrytering av barn och unga med funktionsnedsättning , rapport 2025:7. Dnr: SOF 2025/30 50 (53) Barnets nätverk inkluderas i begränsad utsträckning i planeringen, trots att det där det används bidrar till ökad stabilitet och mer sammanhållna övergångar. En mer systematisk involvering av viktiga vuxna och anhöriga kan stärka både helhetssyn och kontinuitet i insatserna. Dialogerna visar samtidigt på en pågående utveckling, bland annat genom utbildning av socialsekreterare till nätverksledare och etablerade nätverkslag. Att stärka barnets nätverk framstår som en central prioritering, då dessa relationer ofta utgör ett långsiktigt stöd även efter avslutade insatser 66. Kunskapsbaserad verksamhet Granskningen visar att kunskapsbaserade arbetssätt används i relativt hög grad i många ärenden. Samtidigt är tillämpningen inte helt konsekvent, vilket innebär att graden av kunskapsbasering varierar mellan ärenden och mellan olika delar av processen. Strukturerade utrednings- och bedömningsinstrument såsom BBIC67 och SAVRY68 används i flera ärenden och bidrar till mer systematiska utredningar och bedömningar. Däremot framträder en variation i hur konsekvent dessa arbetssätt tillämpas genom hela ärendekedjan, särskilt när det gäller uppföljning. RBM69 används som ramverk i vissa ärenden och har stöd i forskning, men analysen av mottaglighet är ofta begränsad. Det gäller särskilt hur barnets kognitiva och exekutiva funktioner, till exempel vid neuropsykiatrisk problematik, påverkar möjligheten att tillgodogöra sig insatser. Det finns därför behov av ökad kompetens kring att bedöma mottaglighet, så att det inte likställs med motivation, samt av en större anpassning av insatser efter individens behov. Det framgår att organisationen i flera delar använder evidensbaserade insatser, såsom exempelvis MST 70, FFT71 och TFCO72, vilka har forskningsstöd för arbete med barn och unga i risk för normbrytande beteende. Detta visar att det finns en etablerad grund av evidensbaserad praktik, men att tillämpningen 66 Knas Hemma (2026) Hela vägen tillsammans, ett efterstödsprogram för unga mellan 16–25 år under och efter samhällsvård. 67 BBIC, Barns Behov i Centrim 68 SAVRY, Structured Assessment of Violence Risk in Youth 69 RBM, Risk–Behov–Mottaglighet 70 MST, MultiSystemisk Terapi 71 FFT, Funktionell Familjeterapi 72 TFCO, Treatment, Foster Care Oregon 51 (53) varierar beroende på ärendetyp och tillgång till öppenvården. Framtid Stockholm använder FIT (Feedback Informed Treatment) som kan minska risken för att behandling inte fungerar och förbättra resultat. Ett svenskt forskningsprojekt kring FIT är pågående via Karolinska Institutet. Granskningen visar att digitala sammanhang i begränsad utsträckning integreras i bedömningar, trots att de utgör en central del av ungas vardag. Detta innebär en outnyttjad källa till kunskap om sociala relationer samt risk- och skyddsfaktorer, i linje med forskning och myndighetsrapporter 73. En kunskapsbaserad verksamhet ska tillvarata barn och ungas egna erfarenheter. I rapporter där ungas perspektiv framkommer lyfts särskilt betydelsen av bärande och trygga relationer 7475. Detta innebär att organisationen behöver vidta alla tillgängliga åtgärder för att säkerställa kontinuitet i arbetet kring barnet, så att upprepade avslutade relationer och nya uppstarter minimeras. Effektivitet Granskningen visar att effektiviteten varierar, i hög grad kopplat till samordning. För att öka effektivitet behöver eftervårdarbetet som inkluderar hela familjesystemet integreras tidigare än vad det görs idag med möjlighet att minska vårdsammanbrott och korta ner behovet av placering. Dialoger har visat att placeringsteam har minskat vårdsammanbrott varpå det finns en utvecklingsmöjlighet i att inkludera öppenvårdsinsatser i det teambaserat arbetet. Av dialoger framkommer att flera aktörer sitter på liknande uppdrag runt barnet, vilket behöver effektiviseras genom ett tydliggöra roller och uppdrag och samtidigt identifiera det gap som finns mellan mer samtalsstödjande insatser och mer handfasta familjepedagogiska insatser. Jämställdhetsanalys Granskningen visar att barn utan allvarligt normbrytande beteende i lägre grad omfattas av strukturerad samordnad planering, och att 73 Folkhälsomyndigheten (2024), Digitala medier och barns och ungas hälsa – kunskapssammanställning. 74Statens offentliga utredningar (SOU) 2023:66, För barn och unga i samhällsvård. 74 Statens offentliga utredningar (SOU) 2023:40, Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. 75Statens offentliga utredningar (SOU) 2023:40, Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen. Dnr: SOF 2025/30 52 (53) flickor knappt förekommer inom SIG-samordning i de granskade ärendena. Detta tyder på en ojämn fördelning av samordnade insatser mellan könen, där pojkar i högre grad fångas upp genom normbrytande beteende medan flickors behov riskerar att synliggöras i mindre utsträckning, delvis på grund av möjlig underidentifiering av kriminalitet. Samtidigt framkommer inga tydliga könsskillnader i övriga insatser, som i liknande omfattning ges till både flickor och pojkar. I flickors ärenden är relevanta aktörer ofta involverade, även om detta inte alltid sker inom ramen för formaliserad samordning. Slutord Barn och unga i samhällsvård tillhör samhällets mest sårbara grupper och har en förhöjd risk för en rad negativa livsutfall. Detta ställer särskilda krav på att insatserna är sammanhållna, träffsäkra och långsiktigt hållbara. Detta gör eftervården som en del av en sammanhållen och robust vårdkedja särskilt central, och utvecklingen av insatser behöver i högre grad ta sin utgångspunkt i ungas egna behov och erfarenheter. Socialtjänstinspektörernas rekommendationer Lokal nivå • Eftervården utvecklas till att vara en integrerad del av hela vårdkedjan och inte en isolerad process. • Kontinuitet i relationer prioriteras genom färre personbyten och långvariga kontaktvägar, där varje barn säkras en signifikant vuxen genom hela vårdkedjan. • Vårdnadshavare prioriteras för stödinsatser parallellt med barnets placering. • Familjepedagogiska och flexibla öppenvårdsinsatser med hög tillgänglighet utvecklas i övergången mellan placering och hemgång för att fånga upp bortfallet av stödjande strukturer. • Nätverksarbetet ges fortsatt prioritet och utvecklas vidare, där barnets nätverk ges en central roll i genomförandet. • Arbetet med ungas delaktighet vidareutvecklas genom tillgänglig, upprepande och anpassad kommunikation med ett stärkt barnrättsperspektiv. 53 (53) Central / stadsövergripande nivå • Fortsatt utreda vilka insatser som behövs, för barn som har behov av stöd från både individ- och familjeomsorgen och funktionshinderomsorgen. Stärka samsyn och samordningen i dessa insatser. • Stadsövergripande samverkan med regionen stärks för att säkerställa att BUP:s och habiliteringens resurser når fram till familjer där barn och unga är placerade i samhällsvård. • Civilsamhället involveras i större utsträckning genom ett fokuserat och strategiskt arbete som möjliggör särskilt sammanhållna vägar till arbete, praktik och fritidsaktiviteter i övergången från placering till hemgång. --- [8 Äldreomsorgens årsrapport 2025.pdf] Äldreomsorgens årsrapport 2025 Dnr: ALD 2026/202 Utgivningsdatum: April 2026 Utgivare: Äldreförvaltningen Stockholms stad Kontaktperson: Malin Carlehäll Pamp och Jenny Österman Omslag: Lieselotte van der Meijs 3 Äldreomsorgens årsrapport Förord Stockholms äldre befolkning ökar snabbt och befolkningsutvecklingen är den enskilt viktigaste faktorn som påverkar äldreomsorgen. Bland annat behovet av platser på vård- och omsorgsboenden, bemanning med personal med rätt kompetens för att möta behoven av ökad kapacitet och pensionsavgångar samt behovet av digitala lösningar. Samtidigt pågår förändringsarbeten som är viktiga för att stärka äldres hälsa och välmående. Lyckas vi väl med omställningarna utifrån ambitionerna i god och nära vård och omsorg och socialtjänstlagen skapas förutsättningar för ett ännu friskare åldrande och därmed minskat behov av äldreomsorg. För att klara förändringar i en organisation av Stockholms storlek krävs lång siktighet och tydlighet för att nå målen. Då behöver beslutsfattare på alla nivåer kunna följa utvecklingen. Äldreomsorgens årsrapport bidrar till det. - Årsrapporten är också en viktig del i att tillgängliggöra och systematisera stadens uppföljningar av äldreomsorgen och därigenom möta socialtjänstlagens krav på en kunskapsbaserad socialtjänst med systematisk uppföljning. När underlag och analyser används i planering kan vi säkerställa att utveckling möter behov. I de äldre åldersgrupperna ökar behovet av äldreomsorg. Bara mellan 2024 och 2025 ökade gruppen över 80 år med 3 000 personer, vilket förklarar att staden redan nu ser en ökning i behov av insatser. Antalet enskilda fattade beslut om insatser ökade med 9,4 procent. Hemtjänst är den vanligaste insatsen. Ramtid och genomförandeplaner ökar den äldres självbestämmande och tar tillvara hemtjänstens kunskap och kompetens. Under 2025 har arbetet fortsatt för att arbetssättet ska implementeras fullt ut. Fortsatt finns dock skillnader över staden i likställighet och i vilken utsträckning stadens schablontider används. Arbetet behöver därför fortsätta och intensifieras. Under 2025 ersatte modellen Samordnad äldreboendeplanering, SÄB, stadens tidigare äldreboendeplanering. SÄB samlar samtliga berörda förvaltningar och bolag i staden utifrån respektive aktörs ansvarsområde. Arbetssättet är nytt för äldreomsorgen men visar redan på kraft och framdrift i att kunna säkerställa en utbyggnad av platser i takt med befolkningsutvecklingen. Staden måste också intensifiera arbetet med att kompetensutveckla och rekry tera medarbetare. Årsrapporten visar att andelen undersköterskor ökar genom att statsbidraget Äldreomsorgslyftet och stadens egna medel för kompetensutveckling används för dessa utbildningar. Samtidigt är rekrytering nödvändigt, både på grund av att andelen äldre ökar men också på grund av pensionsavgångar. Att då rekrytera utbildade undersköterskor i kombination med att fortsatt kunna erbjuda utbildning för de som inte har en komplett undersköterskeutbildning kommer vara nödvändigt för att kunna möta behoven. - Behoven av äldreomsorg är och kommer fortsatt att vara stora men med statistik, underlag och väl underbyggda analyser kommer förutsättningarna för att fatta rätt beslut i utvecklingen av stadens äldreomsorg vara goda! 15 april 2026 Karin Bülow Äldredirektör 4 Äldreomsorgens årsrapport Innehåll Förord 3 Grunder för äldreomsorgens kvalitetsarbete 6 Äldreomsorgens värdegrund 6 Färdplan för äldreomsorgens utveckling 7 Äldreomsorgens uppföljningsmodell 7 Kostnader inom äldreomsorgen 11 Leda och samordna digitalisering 13 God och nära vård och omsorg i Stockholms stad 14 Framtidens socialtjänst – omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst 15 Befolkningen 65 år och äldre i Stockholms stad – nu och framåt 17 Åldersfördelning inom gruppen 65 år och äldre 17 Prognos 2025–2050: Fortsatt ökning av äldre stockholmare 18 Andel och antal äldre ökar i alla regioner 18 Skillnader i utveckling mellan stadsdelsförvaltningarna 20 Ökning av de allra äldsta 21 Medellivslängdens betydelse för könsfördelningen i äldre åldrar 22 Andel äldre med utomnordisk härkomst per stadsdelsförvaltning 23 Medellivslängden ökar samtidigt som skillnaderna mellan könen minskar 23 Variationer i medellivslängd mellan stadens stadsdelsområden 24 Flera faktorer påverkar medellivslängden 25 Ökning i antalet äldre påverkar omsorgstagandet 25 Konsumtionen av äldreomsorg har minskat över tid 26 Flera faktorer påverkar omsorgskonsumtionen 27 Två scenarier för omsorgstagandet i framtiden 27 Kraftig ökning av antalet omsorgstagare väntas framåt 29 Äldreomsorgens omfattning i Stockholms stad 2025 32 Andelen med äldreomsorg av befolkningen 80 år och äldre 34 Beskrivning av omsorgstagarna i Stockholms stad 38 Hälsofrämjande och förebyggande arbete 44 Äldrevänlig stad 46 Förebyggande verksamheter 47 Satsning på hjärnhälsa 51 Ofrivillig ensamhet 51 Kultur inom äldreomsorgen 52 Samarbete med ideella föreningar för äldre 52 Nationella minoriteter 53 Sårbara grupper 55 Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck 56 Anhöriga 58 Kvalitetsobservationer 60 Mat och måltider 62 Hållbar äldreomsorg 63 Myndighetsutövning 65 En väg in till äldreomsorgen 66 Beslut och domar i enskilda ärenden 2025 66 Beslut och avslag avseende ansökan om vård- och omsorgsboende 68 Beslut och avslag avseende ansökan om servicehus 69 Ej verkställda beslut inom äldreomsorgen 70 5 Äldreomsorgens årsrapport Beskrivning av äldreomsorgen utifrån insats 73 Hemtjänst 73 Valfrihetssystem för hemtjänst 73 Fast omsorgskontakt 76 Ramtid 76 Volym 76 Hemtjänsttimmar 80 Personalkontinuitet inom hemtjänsten 83 Arbetsledning 85 Specialiserade hemtjänstgrupper 86 Tryggt mottagande 86 Nyckelfri hemtjänst 88 Trygghetslarm 89 Ledsagning 92 God grundkvalitet i omsorgsarbete inom hemtjänsten 94 Kvalitetsobservationer av hemtjänst i stadens egen regi 95 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 98 Utförande och delaktighet 99 Kvalitetsuppföljning på individnivå 101 Reflektion och reflektionsstöd 103 Vård- och omsorgsboende 104 Volym 107 Boendetider i vård- och omsorgsboende 117 Sociala besök – ungdomsbesök och seniorbesök på särskilt boende 119 Uppföljningar på vård- och omsorgsboende 120 Servicehus 134 Boendetider servicehus 139 Uppföljningar på servicehus 142 Kvalitetsuppföljning på individnivå år 2025 143 Dagverksamhet 144 Volym 146 Social dagverksamhet 148 Uppföljning av dagverksamhet 150 Resultat verksamhetsuppföljningar 152 Utbildning 154 Strategisk kompetensförsörjning 154 Introduktion av nyanställda 154 Utbildningar för medarbetare och chefer inom äldreomsorgen 155 Kompetensutvecklingssatsningen 155 Äldreomsorgslyftet 2025 156 Språksatsning främjar medarbetarnas språkutveckling 158 Yrkessvenska – med inriktning vård och omsorg av äldre 158 Kompetensförsörjning i äldreomsorgen – ett ESF-projekt 159 Utbildning i bemötande och svåra samtal vid kognitiv svikt och demenssjukdom 160 Utbildning för legitimerad personal 161 Introduktion och kompetensutveckling för biståndshandläggare 162 Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten 162 Akademiska noder – nav för innovativ samverkan mellan verksamhet och akademi 163 Samverkan mellan akademi och staden 163 Möjlighet till praktisk träning för att öka kompetensen 164 Palliativt kunskapscenter 164 Personal inom äldreomsorgen i Stockholms stad 166 Antal anställda per verksamhetsområde och befattning 166 Fördelning undersköterskor och vårdbiträden 169 Andel timavlönade 169 Sjukfrånvaro 170 Rörligheten bland personal inom äldreomsorgen 171 Personalbehovsprognos och rekrytering inom äldreomsorgen 173 Personalbehovsprognos vård- och omsorgsboende 176 Rörlighet bland biståndshandläggare 180 Ledarskap inom äldreomsorgen 182 6 Äldreomsorgens årsrapport Grunder för äldreomsorgens kvalitetsarbete Äldrenämnden ansvarar för beredning av underlag i strategiska frågor. Arbetet görs tillsammans med kommunstyrelsen och kan exempelvis innebära framtagandet av riktlinjer, principer, policydokument, planering av vård- och omsorgsboenden samt verka för att främja innovation och utveckling inom äldreomsorgen. Äldrenämnden har även i uppdrag att årligen ta fram en stadsöver gripande rapport med syftet att ge en samlad bild av äldreomsorgen i Stockholms stad och en analys av utvecklingen inom området. Rapporten är tänkt att fungera som ett underlag i arbetet med likställighet inom stadens äldreomsorg samt att användas i dialoger med stadsdels nämnderna. Rapporten ska även vara ett underlag för beslut, planering och utveckling. - - Alla uppgifter i rapporten baseras på statistik och annan relevant fakta för att ge en samlad bild av äldreomsorgsåret. Det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Äldreomsorgens värdegrund Äldreomsorgen i Stockholms stad ska präglas av självbestämmande, individualisering och valfrihet. Utformningen av det stöd som ges ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande, trygghet och meningsfullhet. Stockholms stads värdighetsgaranti innebär att den enskilde • har rätt att få information och vägledning vid behov av stöd och omsorg • får vara delaktig i den utredning som ligger till grund för det stöd och den omsorg som har beviljats • har rätt att välja och byta bland de utförare som ingår i Stockholms stads valfrihetssystem • har rätt att påverka på vilket sätt och när stödet ska ges • har rätt att ta del av alla beslut och dokumentation som rör omsorgen. 7 Äldreomsorgens årsrapport Färdplan för äldreomsorgens utveckling I Stockholms stads gemensamma färdplan för äldreomsorgen pekar staden ut riktningen för det långsiktiga, strategiska utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen. Färdplanen är framtagen av kommunstyrelsen i samverkan med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. I färdplanen lyfts pågående arbete, statliga initiativ och gemensamma utmaningar. Färdplanen ska ses som ett ramverk för pågående och kommande utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet. Ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete ska bedrivas i hela staden, vilket är tänkt att ge verksamheterna ett tydligt uppdrag och innehåll oavsett driftform eller utförare. Färdplanens strategiska utvecklingsarbete tar sikte på • ändamålsenlig styrning och organisation • personal med rätt kompetens och bra arbetsförhållanden • säker vård och omsorg med hög kvalitet och gott bemötande. Äldreomsorgens uppföljningsmodell I en kunskapsbaserad äldreomsorg bedrivs arbetet utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Stockholms stad har en gemensam uppföljnings modell som är grunden för det systematiska kvalitetsarbetet inom äldreomsorgen. Uppföljningsmodellen ska säkerställa en effektiv, enhetlig och jämförbar uppföljning i hela staden och ge ett sammantaget resultat om verksamheternas kvalitet utifrån tre perspektiv: - • Strukturkvalitet • Processkvalitet • Resultatkvalitet Processbeskrivning äldreomsorgens uppföljningsmodell Strukturkvalitet Processkvalitet Resultatkvalitet Resurser Prestationer Effekter Trygghet Säkerhet Kompetens Kontinuitet Tillgänglighet Meningsfullhet Delaktighet Självbestämmande Individanpassning Integritet Verksamhets- uppföljning Kvalitets- observationer Kvalitets- uppföljning på individnivå Sammantaget resultat 8 Äldreomsorgens årsrapport Det sammantagna resultatet ska stötta verksamheternas arbete med kvalitetsförbättring. Bedömningen ska också ge invånare och förtroendevalda en bild av verksamheternas resultat i förhållande till äldreomsorgens övergripande kvalitetsmål. Äldreomsorgens kvalitetsmål Äldreomsorgens uppföljningsmodell bygger på ett antal kvalitets- indikatorer som ingår i modellens samtliga delar. Stockholms stads kvalitetsindikatorer utifrån uppsatta kvalitetsmål Trygghet/Säkerhet Kompetens Kontinuitet Tillgänglighet Meningsfullhet/ Delaktighet Inflytande Självbestämmande Individanpassning Kvalitet Verksamhetsuppföljning Sedan 2005 genomförs verksamhetsuppföljningar av hemtjänst, servicehus, vård- och omsorgsboende samt dagverksamhet i privat och stadens egen regi. Resultatet, vidtagna åtgärder och det efterföljande utvecklingsarbetet är en viktig del i uppföljningen och i utvecklingen av stadens äldreomsorg. Under 2025 genomfördes verksamhetsuppföljningen inom verksam hetsområdena vård- och omsorgsboende och dagverksamhet. De stadsövergripande resultaten, oavsett driftsform, presenteras under avsnittet vård- och omsorgsboende samt dagverksamhet. Uppföljningarna sker enligt stadens gemensamma modell och gäller samtliga verksamheter och driftsformer. Syftet är att följa upp verksam heternas följsamhet till de krav som ställs i avtal och upp dragsbeskrivningar, att få kunskap om verksamheternas strukturella förutsättningar att leverera en äldreomsorg av god kvalitet samt att stödja utförarna i det systematiska kvalitetsarbetet. Respektive verksamhetstyp följs upp vartannat år, vilket innebär att hemtjänst och servicehus följs upp jämna år och vård- och omsorgsboenden samt dagverksamhet ojämna år. - Verksamhetsuppföljningarna samordnas av äldreförvaltningen och genomförs av medarbetare på stadsdelsförvaltningarna. För verksam heter i stadens egen regi redovisas resultaten till respektive stadsdelsnämnd, som i egenskap av vårdgivare och huvudman ansvarar för uppföljningen. För privata utförare är det äldreförvaltningen som förvaltar avtalen och därmed ansvarar för uppföljningen enligt gällande villkor. 9 Äldreomsorgens årsrapport Kvalitetsobservationer Äldreförvaltningens kvalitetsobservatörer följer upp processkvaliteten i stadens samtliga utförarverksamheter, oavsett driftsform. Fokus vid observation är hur personalen tillämpar det personcentrerade förhållnings sättet och äldreomsorgens värdegrund i mötet med den äldre. Dels observeras hur personalen samverkar med och stödjer den äldre i stunden, dels observeras de tekniska färdigheterna i omvårdnadsarbetet. - Observationerna fokuserar särskilt på tre processer • personlig omvårdnad • måltider • stimulans och vila. Genom att belysa kvaliteten i mötet mellan den äldre och personalen ska observationerna bidra till verksamheternas kvalitetsutveckling. Metoden gör det också möjligt att observera verksamhetens förut sättningar att bedriva en trygg och säker äldreomsorg. Viktiga faktorer såsom verksamhetens organisering, arbetsledning och arbets planering, kompetensutveckling, informationsöverföring, teamarbete samt arbetsmiljö påverkar personalens möjligheter att skapa ändamåls enliga möten med den äldre. Genom att belysa kvaliteten i mötet mellan den äldre och personalen ska observationerna bidra till verksam heternas kvalitets - utveckling. - - Kvalitetsuppföljning på individnivå Syftet med kvalitetsuppföljning på individnivå är att säkerställa att den enskildes behov tillgodoses och att beviljade insatser genomförs med god kvalitet utifrån den äldres perspektiv. Individuppföljningen ska genomföras årligen i samband med biståndshandläggarnas uppföljning av beslutade insatser. Samtliga stadsdelsförvaltningar får en sammantagen resultatrapport för respektive insatstyp (hemtjänst, servicehus och vård- och omsorgs boende) över beslut tagna av stadsdelsförvaltningen. De stads övergripande resultaten presenteras under respektive avsnitt i årsrapporten. Inspektioner Äldreförvaltningens inspektörer genomför inspektioner inom stadens äldreomsorg, hos såväl utförare som beställarenheter. Inspektionerna har alltid den äldres perspektiv i fokus. Inspektörerna tar även emot synpunkter och klagomål gällande äldreomsorg som inkommer till äldreförvaltningen och stödjer sedan den berörda verksamheten i omhändertagandet av ärendet. Under 2025 inkom 68 synpunkter och klagomål till äldre förvaltningens inspektörer. Av dessa berörde 55 utförare av äldre omsorg och 13 berörde beställarenheter. De vanligaste klagomålen på utförarverksamheter handlade om bemötande, hälso- och sjukvård, mat och måltider och bemanning. Klagomålen på beställarenheterna handlade bland annat om bemötande, tillgänglighet och dokumentation. - 10 Äldreomsorgens årsrapport Under 2025 genomfördes 19 inspektioner hos utförare • tretton på vård- och omsorgsboende, varav sju i privat regi, tre i stadens egen regi och tre som drivs på entreprenad • en på servicehus • fem hos utförare av hemtjänst, varav fyra i privat och en i stadens egen regi. Fjorton av inspektionerna genomfördes oanmält. Inspektionerna genomfördes utifrån klagomål, uppföljning av inspektion, uppföljning av kvalitetsobservation samt med anledning av avvikelser upprättade av Stockholms trygghetsjour. Vid inspektioner hos utförare har exempelvis social dokumentation, aktiviteter och social stimulans samt utevistelse granskats. Under 2025 genomfördes även fem inspektioner på stadsdels förvaltningarnas beställarenheter. Syftet med inspektionerna var att bidra till lik ställig het i enheternas arbete med stöd till anhöriga. Syftet var även att medverka till enheternas utvecklings- och kvalitetsarbete samt stärka anhörigperspektivet. - Efter avslutad inspektion överlämnas en skriftlig inspektions rapport till respektive verksamhet som underlag till verksamhetens fortsatta utvecklingsarbete. Om det i samband med inspektionen framkommer att verksam heten har allvarliga brister vidtar äldreförvaltningen ytterligare åtgärder, som exempelvis fördjupad avtalsuppföljning, kvalitetsobservation eller uppföljande inspektion. För utförare i stadens egen regi eller som drivs på entreprenad är det respektive stadsdelsnämnd som ansvarar för att eventuella brister hanteras och åtgärdas. Utförare kan även följas upp via uppföljande inspektion eller kvalitetsobservation. Lex Sarah Syftet med lex Sarah-bestämmelserna är att bidra till att den enskilde ska få insatser av god kvalitet och skydda den enskilde från missförhållanden. Lex Sarah är en del i det systematiska kvalitetsarbetet som ska bedrivas i verksamheter inom socialtjänsten och enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).. Syftet är att verksamheterna ska identifiera, förebygga och åtgärda brister i den egna verksamheten. Lex Sarah-bestämmelserna innebär att alla som arbetar inom socialtjänsten och LSS är skyldiga att rapportera missförhållanden och påtagliga risker för missförhållanden. Verksamheten är sedan skyldig att utreda, åtgärda och dokumentera det rapporterade missförhållandet. I det fall utredningen visar på ett allvarligt missförhållande, eller en risk för ett allvarligt miss förhållande, ska det utan dröjsmål anmälas till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). - Lex Sarah-rapporter i äldreomsorgen Den senaste lex Sarah-statistiken är från år 2024. Då inkom totalt 181 lex Sarah-rapporter inom äldreomsorgen, varav 16 stycken var att betrakta 11 Äldreomsorgens årsrapport som allvarliga missförhållanden. Det kan jämföras med att det var drygt 26 700 personer, 65 år och äldre, som i oktober 2024 hade en äldre omsorgsinsats i Stockholms stad. - Den vanligaste typen av missförhållanden handlade om brister i utförande av insats, följt av brister i rättssäkerhet vid handläggning och genom förande och därefter fysiska övergrepp. Flera åtgärder hade vid tagits för att undvika att missförhållanden upprepas exempelvis genom översyn av rutiner, stärkt egenkontroll och kompetenshöjande insatser. - Jämfört med år 2023 ökade antalet lex Sarah-rapporter inom äldre omsorgen med 59 stycken. Att antalet rapporter ökat behöver inte betyda att antalet missförhållanden ökat utan kan också bero på ett aktivt arbete med lex Sarah. I underlag från stadens nämnder framkommer flera exem pel på arbete och insatser som gjorts för att stärka arbetet kring lex Sarah, bland annat informationsinsatser, utbildningsinsatser, gemensamma analy ser och diskussioner för lärande samt arbete med att stärka kulturen i att göra avvikelser. - - - Avtalsförvaltning Äldreförvaltningen förvaltar avtalen för privata utförare av hemtjänst, dagverksamhet, vård- och omsorgsboende, profilboende och korttidsvård. Utöver löpande avtalsförvaltning genomförs särskilda granskningar när det finns indikationer om brister och/eller misstanke om välfärdsbrott. Dessa genomförs oanmälda eller anmälda hos utföraren. Kostnader inom äldreomsorgen I kommunfullmäktiges budget 2025 tilldelades stadsdelsnämndernas äldreomsorg 10,2 miljarder kronor. Budgeten för 2025 ökade med cirka 572 miljoner kronor jämfört med 2024. Förändringen utgörs framförallt av volymökning samt höjd peng för vård- och omsorgsboende och hemtjänst. Merparten (98 procent) av budgeten fördelas till stadsdelsnämnderna utifrån tre variabler: ålder, inkomst och ensam- eller flerboende. Resterande medel fördelas till kommunövergripande verksamheter samt beroende på hur stor andelen personer med stora behov i åldern 65–74 år respektive stadsdelsnämnd har. Stadsdelsnämndernas huvudsakliga ansvar inom äldreomsorgen omfattar • äldreomsorg och den kommunala hälso- och sjukvården för personer över 65 år • biståndsbedömning • särskilt boende för äldre samt hemtjänst och dagverksamhet • förebyggande och uppsökande arbete riktat mot äldre. 12 Äldreomsorgens årsrapport Äldrenämnden ansvarar för kommunövergripande frågor rörande äldreomsorg. Under åren 2020–2024 fördelades stadsdelsnämndernas kostnader för äldreomsorgen enligt tabell 1:1. I kommunfullmäktiges budget för respektive år räknas ersättningsnivåer för utförare av hemtjänst, vård- och omsorgsboende, avlösning, ledsagning samt dagverksamhet upp, vilket stadsdelsnämnderna kompenseras för. Det görs även en justering av tilldelningen av medel avseende befolknings förändringar och specifika satsningar under det aktuella året. Kostnader för äldreomsorgen i Stockholms stad Tabell 1:1 Stadsdelsnämndernas kostnader per år för hemtjänst, servicehus och vård- och omsorgsboende, uttryckt i miljoner kronor Verksamhet 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Hemtjänst 2 396 2 605 2 692 2 797 3 102 3 210 Servicehus 366 319 310 326 338 303 Vård- och omsorgsboende 4 377 4 491 4 7 46 5 040 5 367 5 827 Övriga insatser inom äldreomsorgen 366 403 397 459 484 412 Total kostnad stadsdelsnämnder 7 505 7 818 8 145 8 622 9 291 9 751 Kommunfullmäktiges budget för äldreomsorg 7 891 8 195 8 594 9 086 9 627 10 200 Källa: Dessa uppgifter är hämtade från kommunfullmäktiges budget för respektive år. Uppgifter rörande nettokostnad är hämtade från Stockholms stads ekonomisystem Agresso. I den budget som stadsdelsnämnderna tilldelas för äldreomsorgen ingår medel för förvaltningsövergripande administration i och med att ingen specifik budget tilldelas för administrationen. För att finansiera stads delsnämndens gemensamma administration bidrar verksamhetsområdena med en del. Detta är en förklaring till att kommunfullmäktiges budget är högre än kostnaden. - 13 Äldreomsorgens årsrapport Leda och samordna digitalisering Äldreförvaltningen leder och samordnar äldreomsorgens och social tjänstens gemensamma digitaliseringsutveckling tillsammans med socialförvaltningen samt stödjer stadsdelsförvaltningarna i deras arbete med att utveckla och införa digitala arbetssätt. Under 2025 har en sam verkansstruktur (portfölj) för socialtjänstens digitalisering etablerats för att säkerställa att verksamheternas och stockholmarnas behov fångas på ett strukturerat sätt och omsätts till prioriterade initiativ som kan testas och införas samordnat i hela staden. Initiativ från äldreomsorgens tidigare digitaliseringsplan har arbetats in i den nya samverkansstrukturen. - Portföljen för socialtjänstens digitalisering stödjer stadens omställning till framtidens socialtjänst och har fem definierade samverkansområden • invånarnära tjänster • myndighetsutövning och utförardokumentation • välfärdsteknik • data och analysstöd • digitala bastjänster och säker kommunikation. Ett gemensamt nav som samlar spetskompetens för att driva digitaliseringsutvecklingen har etablerats inom äldreförvaltningen och socialförvaltningen. Navet stödjer de olika samverkansområdena och samordnar portföljens arbete såväl internt som stadsövergripande. Portfölj för socialtjänstens digitalisering Strategisk styrgrupp för socialtjänstens digitalisering STYRGRUPP Myndighetsutövning och utförar- dokumentation STYRGRUPP Välfärdsteknik STYRGRUPP Invånarnära tjänster STYRGRUPP Data och analysstöd STYRGRUPP Digitala bastjänster och säker kommunikation Gemensamt nav för sammanhållen digitalisering Portföljledning 14 God och nära vård och omsorg i Stockholms stad Samhällets vård och omsorg står inför stora utmaningar med en ökande andel äldre och en minskad andel i arbetsför ålder. Resurser kommer att behöva användas mer effektivt och nya arbetssätt kommer att behöva implementeras. God och nära vård är en pågående nationell omställning inom hälso- och sjukvården som syftar till att förbättra vården för invånarna. Målet är att skapa en mer tillgänglig, sammanhållen och personcentrerad vård med god kontinuitet som utgår från individens behov och förutsättningar. I Stockholms län styrs omställningen av den länsgemensamma handlingsplan som fastställts av Region Stockholm och kommunerna i länet. I planen anges långsiktiga, strategiska inriktningar för regionens och kommunernas gemensamma arbete. Det handlar om att invånare, patienter och brukare, oavsett ålder, som har behov av sammanhållna insatser från både kommun och region ska få en god, sömlös och personcentrerad vård och omsorg. Det handlar också om att befolkningens hälsa ska förbättras. Detta ska ske på ett samordnat, jämlikt och kostnadseffektivt sätt för invånarna i Stockholms län. Fokusområden för Stockholms stads arbete med god och nära vård och omsorg - Personcentrerad vård och omsorg – Medskapande och delaktighet Hälsofrämjande och förebyggande insatser – Från reaktivt till proaktivt Samordnad och jämlik tillgång till vård och omsorg – Samverkan inom kommun och med region Resurseffektivt – Hållbara arbetssätt, digitalisering och kompetensförsörjning För att stödja omställningen har staten sedan 2019 fördelat stimulans medel till kommuner och regioner. Från och med 2025 regleras statsbidraget i en förordning med fokus på hälso- och sjukvård. För Stockholms stad innebär det att statsbidraget kan användas för verksamheter som omfattas av det kommunala hälso- och sjukvårds ansvaret såsom särskilda boendeformer och dagverksamheter för äldre personer samt bostäder med särskild service och daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning. - Äldreomsorgens årsrapport 15 Äldreomsorgens årsrapport Framtidens socialtjänst – omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst Den nya socialtjänstlagen Den 1 juli 2025 började en ny socialtjänstlag gälla i Sverige. Äldreomsorg är en del av socialtjänsten och därför gäller lagen även för äldreomsorgen. Syftet med lagen är att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. Det innebär bland annat att socialtjänsten ska kunna ge ett tidigt stöd, innan problem växer sig stora, och det ska vara enkelt för invånare att komma i kontakt med socialtjänsten. Lagen innebär också att socialtjänsten ska bygga sitt arbete på forskning och kunskap om vad som fungerar i praktiken. För invånare ska det märkas genom att det blir lättare att hitta rätt stöd, att kontakten blir tydligare och att bemötandet präglas av tillit, jämlikhet och jämställdhet. Framtidens socialtjänst – Stockholms stad ställer om! Omställningen till den nya lagen sker stegvis under flera år. I Stockholms stad inleddes förberedelserna 2024 genom att projektet Framtidens socialtjänst startades. Projektet drivs gemensamt av socialförvaltningen och äldreförvaltningen, i nära samverkan med arbetsmarknadsförvaltning en, stadsdelsförvaltningarna och stadsledningskontoret. Målet är att skapa en socialtjänst som fungerar likvärdigt i hela staden, oavsett var invånarna bor eller vilken typ av stöd de behöver. - Omställningen är omfattande och projektet kommer att pågå till och med 2028. Under 2025 har staden arbetat med att förbereda verksamheterna för den nya lagen, bland annat genom utbildningar och uppdateringar av de digitala system som används när beslut om stöd fattas. En socialtjänst som är lätt tillgänglig – första linjens socialtjänst En viktig del av omställningen är att bygga upp första linjens socialtjänst. Det är ett delvis nytt sätt att arbeta som ska göra det enklare att få stöd tidigt, utan att behöva ansöka eller genomgå en utredning. Exempel på insatser som planeras att ingå är bland annat hälsofrämjande samtal för äldre, anhörigstöd både individuellt och i grupp samt stöd till personer som utsatts för eller utövat våld i nära relation. Dessa insatser ska finnas tillgängliga i hela staden. För att första linjen ska fungera behövs också nya sätt att möta invånare. Projektet har identifierat sju arbetssätt som bland annat handlar om uppsökande och teambaserat arbete, lotsning och en tydlig ingång till socialtjänsten. Syftet är att göra socialtjänsten mer tillgänglig och mer förebyggande. Tre av arbetssätten ska införas i hela staden och fyra ska testas som pilotprojekt i några utvalda stadsdelsförvaltningar. Pilotprojekten startar under 2026 och kommer att ge viktig kunskap om hur arbetssätten fungerar i praktiken. 16 Äldreomsorgens årsrapport 16 Äldreomsorgens årsrapport 17 Äldreomsorgens årsrapport Befolkningen 65 år och äldre i Stockholms stad – nu och framåt Antalet personer över 65 år i Stockholms stad beräknas öka de kommande åren enligt stadens befolkningsprognos¹. Sett över de senaste 50 åren har den äldre befolkningen vuxit med cirka 37 procent, vilket är en snabbare ökning än för befolkningen som helhet (knappt 30 procent). Åldersfördelning inom gruppen 65 år och äldre År 2025 uppgick antalet personer i åldern 65 år och äldre till drygt 168 000 personer. Det är en ökning med drygt 4 100 personer från före gående år. Ungefär tre fjärdedelar tillhör åldersgruppen 65–79 år där de stora födelsekullarna från 1940- och 1950-talen dominerar. Personer i åldern 80–89 år utgör 20 procent och de som är 90 år eller äldre utgör sex procent. Den procentuellt största ökningen återfinns bland personer 90 år och äldre, där antalet har fyrdubblats under perioden. Gruppen är fortfarande relativt liten, år 2024 omfattade den cirka 7 540 personer, men utvecklingen är betydelsefull för det framtida behovet av omsorg. Även gruppen 80 år och äldre har vuxit kraftigt och mer än fördubblats under samma tidsperiod. 1. Sweco. Prognos över antalet äldreomsorgstagare i Stockholms stad perioden 2026–2050. 18 Äldreomsorgens årsrapport Prognos 2025–2050: Fortsatt ökning av äldre stockholmare Under de kommande 25 åren väntas antalet äldre fortsätta öka, både i åldrarna 65–79 år och bland de som är 80 år och äldre, vilket figur 2:1 visar. Det är framför allt ökningen i de äldsta ålders grupperna som påverkar det framtida omsorgsbehovet eftersom dessa grupper i högre grad är i behov av stöd och hjälp. Figur 2:1 Befolkningen i Stockholms stad 65 år och äldre samt framtidsprognos Källa: Sweco, Äldreomsorgsprognos 2025 Andel och antal äldre ökar i alla regioner Antalet personer i åldern 65–79 år förväntas öka i samtliga regioner fram till år 2050. De största procentuella ökningarna beräknas ske i östra och västra söderort, där antalet yngre äldre väntas stiga med 55 respektive 54 procent mellan 2024 och 2050. Även innerstaden och västerort får betydande ökningar i faktiska antal, även om den procentuella tillväxten är något lägre. Gruppen 80 år och äldre beräknas också växa i alla regioner. Denna utveckling är en direkt följd av att de yngre äldre ökar i antal under de kommande åren. När de stora födelsekullarna rör sig upp i högre åldrar kommer behovet av vård och omsorg att öka i takt med att antalet invånare i de äldsta åldersgrupperna stiger. Samma mönster ses även för befolkningen i åldern 90 år och äldre. Skillnaderna mellan prognoserna är dock förhållandevis små i jämförelse med den storlekstutveckling som förväntas. Prognos 90– år 80–89 år 65–79 år A B C A B C 19 Äldreomsorgens årsrapport Figur 2:2 visar utvecklingen av befolkningen 65 år och äldre i stadens olika planeringsregioner från 1980 till 2024, samt prognosen för perioden 2025–2050 enligt 2024 års befolkningsprognos (prickad linje) och 2025 års befolkningsprognos (streckad linje). Figur 2:2 Befolkningen 65 år eller äldre redovisat efter region och ålder C Heldragen linje: prognos 2025 Streckad linje: prognos 2024 Prognos Östra söderort A B Västerort A B C Prognos A B Prognos Västra söderort 90– år80–89 år65–79 årA B C Innerstaden A B C Prognos C Källa: Sweco, Äldreomsorgsprognos 2025 Räknat i antal personer innebär prognosen fram till 2050 en ökning av invånare över 80 år med ungefär 8 400 personer i västerort, 12 900 personer i innerstaden, 8 500 personer i östra söderort och 5 800 personer i västra söderort. 20 Äldreomsorgens årsrapport Skillnader i utveckling mellan stadsdelsförvaltningarna Den procentuella ökningen av äldre varierade mellan stadsdelsförvalt ningarna. Tabell 2:1 visar att den största ökningen noterades i Järva, där antalet personer 65 år och äldre steg med 3,8 procent, följt av Bromma med 3,2 procent. De minsta förändringarna återfanns i Norra innerstaden, där ökningen uppgick till 1,6 procent, samt i Hässelby-Vällingby, som hade en ökning på 1,9 procent. - Tabell 2:1 Antal personer 65 år och äldre per stadsdelsförvaltning Stadsdelsförvaltning 2025 2024 2023 2022 Förändring 2023–2024 Förändring 2023–2024 Järva 12 712 12 250 11 768 9 908 462 3,8 % Hässelby-Vällingby 12 067 11 841 11 567 10 591 226 1,9 Bromma 13 668 13 244 12 841 10 499 424 3,2 Kungsholmen 13 659 13 357 12 973 10 726 302 2,3 Norra innerstaden 30 796 30 297 29 846 25 392 499 1,6 Södermalm 28 087 27 402 26 700 21 480 685 2,5 Enskede-Årsta-Vantör 14 427 14 009 13 627 12 147 418 3,0 Skarpnäck 7 395 7 182 6 977 5 399 213 3,0 Farsta 10 519 10 204 9 988 9 135 315 3,1 Hägersten-Älvsjö 19 081 18 534 17 982 14 286 547 3,0 Skärholmen 5 663 5 514 5 425 4 924 149 2,7 Restbefolkning* 327 300 294 608 27 9,0 Hela staden** 168 401 164 134 159 988 135 095 4 267 2,6 Källa: EPS (Elektronisk Personkatalog Stockholm), vilket är Stockholms stads register som förses med uppgifter från Skatteverket. Uppgifterna avser den 31 oktober respektive år. * Restbefolkning utgörs av de personer som är folkbokförda i en kommun, men som inte kan kopplas till en specifik fastighet, adress eller geografisk punkt i registren. ** Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. 21 Äldreomsorgens årsrapport I figur 2:3 visas andel äldre i relation till befolkningen. Högst andel äldre, i likhet med föregående år, hade Södermalm där cirka 21 procent av befolkningen var över 65 år. Lägst andel äldre hade Järva och Enskede- Årsta-Vantör, cirka 13 procent. Figur 2:3 Andel personer 65 år och äldre per stadsdelsförvaltning Källa: EPS (Elektronisk Personkatalog Stockholm), vilket är Stockholms stads register som förses med uppgifter från Skatteverket. Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. Uppgifterna avser den 31 oktober respektive år. Ökning av de allra äldsta Tabell 2:2 visar antalet personer över 80 och 100 år under 2025 och 2024. I oktober år 2025 hade Stockholms stad 351 personer som var 100 år eller äldre, vilket är en minskning med 14 personer i åldersgruppen från föregående år. Antalet personer 80 år eller äldre ökade med nästan 3 000 personer jämfört med 2024. Tabell 2:2 Antal 80 år och äldre samt 100 år och äldre per stadsdelsförvaltning 65–79 år 80 år och äldre % % % % % % A B A A A A A A A A A A A A B B B B B B B B B B B B 12 11 11 12 12 10 16 14 14 11 11 10 3 5 5 6 6 6 3 4 5 4 4 5 Stadsdelsförvaltning 2025 80 år och äldre 2025 100 år och äldre 2024 80 år och äldre 2024 100 år och äldre Järva 3 023 18 2 801 22 Hässelby-Vällingby 3 450 29 3 301 30 Bromma 4 203 31 3 911 31 Kungsholmen 3 936 31 3 698 32 Norra innerstaden 9 610 68 8 925 66 Södermalm 7 561 49 7 029 53 Enskede-Årsta-Vantör 3 371 32 3 233 30 Skarpnäck 1 648 16 1 512 13 Farsta 3 062 32 2 935 32 Hägersten-Älvsjö 5 009 33 4 681 41 Skärholmen 1 552 12 1 518 13 Restbefolkning* 41 0 35 2 Hela staden** 46 466 351 43 579 365 Källa: EPS (Elektronisk Person katalog Stockholm), vilket är Stockholms stads register som förses med uppgifter från Skatteverket. Uppgifterna avser den 31 oktober respektive år. - *Restbefolkning utgörs av de personer som är folkbokförda i en kommun, men som inte kan kopplas till en specifik fastighet, adress eller geo grafisk punkt i registren. - **Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. 22 Äldreomsorgens årsrapport Medellivslängdens betydelse för könsfördelningen i äldre åldrar Ökningen av antalet äldre i Stockholms stad under de senaste 50 åren har delvis sin förklaring i en stadig ökning av medellivslängden för befolkningen. Det är en högre andel kvinnor än män bland de äldre och skillnaden ökar i takt med stigande ålder. I figur 2:4 visas andel kvinnor och män per åldersgrupp år 2025. I befolkningen 65 år och äldre var 55 procent kvinnor. I gruppen 85 till 89 år var 61 procent kvinnor och i gruppen 90 år och äldre var det 72 procent kvinnor. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90 år och äldre Samtliga Man K vinnaA B B B B B B B B A A A A A A A 42,5 54,8 72,0 61,1 56,3 54,3 52,6 51,6 28,0 38,9 43,7 45,7 4 7, 4 48,4 Figur 2:4 Andel kvinnor och män per åldersgrupp år 2025 Källa: EPS (Elektronisk Personkatalog Stockholm), vilket är Stockholms stads register som förses med uppgifter från Skatteverket. Uppgifterna avser den 31 oktober respektive år. 23 Äldreomsorgens årsrapport Andel äldre med utomnordisk härkomst per stadsdelsförvaltning För staden är det viktigt att följa den demografiska utvecklingen av ut rikesfödda äldre eftersom det kan medföra behov av vård och omsorg med viss språklig och kulturell kompetens. Figur 2:5 visar andelen äldre med utomnordisk härkomst. Den största andelen äldre födda i andra länder (utanför Norden och EU) återfinns i Järva, följt av Skärholmen, på drygt 50 procent. Stadsdelsförvaltningar med högst andel äldre födda i Norden och EU är Bromma, Södermalm, Kungsholmen och Norra innerstaden. Andelen och antalet utrikes födda äldre fortsätter att öka i samtliga stadsdelsområden och har gjort det sedan år 2010. Figur 2:5 Andel med utomnordisk härkomst i befolkningen 65 år och äldre Källa: EPS (Elektronisk Person katalog Stockholm), vilket är Stockholms stads register som förses med uppgifter från Skatteverket. Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. Uppgifterna avser den 31 oktober respektive år. Medellivslängden ökar samtidigt som skillnaderna mellan könen minskar I tabell 2:3 presenteras återstående medellivslängd de senaste 50 åren samt prognos för år 2040 och 2050. Här framgår att den återstående medellivs längden har ökat stadigt sedan år 1970 då 65-åriga kvinnors återstående medellivslängd var 17 år och motsvarande för män var 13 år, jämfört med 2024 där den återstående medellivslängden var 23 respektive 21 år. - Ökningen under perioden 1970–2024 har varit störst för män, som lever ungefär 8 år längre idag än för cirka 50 år sedan. Kvinnors motsvarande ökning under samma period har varit drygt 6 år. Kvinnor lever fortfarande längre än män men skillnaden i livslängd mellan könen har minskat över tid. I framtiden förväntas en fortsatt ökning av livslängden för både män och kvinnor samtidigt som skillnaden i livslängd mellan könen förväntas minska ytterligare. Medellivslängden har även ökat för befolkningen över 80 år. Den återstående medellivslängden för 80-åriga kvinnor steg under perioden 1970–2024 från 7 år till 11 år medan motsvarande ökning för män var från knappt 6 år till 9,5 år. 0 10 20 30 40 50 60 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvs s jö Skärholmen Hela taden 2025 2024 % % % % % % % A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B - 24 Äldreomsorgens årsrapport K vinnor Män T otalt A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B För 80-åringar har alltså ökningen i medellivslängd varit större för kvinnor än för män sett till ett längre perspektiv men under 2000-talet har den återstående livslängden ökat något snabbare för män än för kvinnor. För de barn som föddes under år 2024 har flickor en förväntad medel livslängd på 86,5 år och pojkar 83,2 år. Tabell 2:3 Återstående medellivslängd (antal år) i Stockholms stad de senaste 50 åren samt prognos för år 2040 och år 2050 Ålder och Kön 1970 2000 2010 2020 2024 Prognos 2040 Prognos 2050 Vid 65 år: Kvinnor 1 7,0 20,3 21,2 21,5 23,2 24, 3 25,2 Vid 65 år: Män 13,1 16,4 1 7, 9 18,4 20,8 22,2 23,2 Vid 80 år: Kvinnor 7, 1 9,3 9,9 9,7 11,0 11,8 12,4 Vid 80 år: Män 5,8 7, 2 8,0 7, 7 9,5 10,3 10,9 Källa: SCB, Återstående medellivslängd vid födsel och vid 65 år efter kön 1970–2023 samt framskrivning 2024–2070. Variationer i medellivslängd mellan stadens stadsdelsområden Det finns vissa skillnader i medellivslängd mellan olika stadsdels områden, vilket presenteras i figur 2:6. Tydligast skiljer Norra innerstaden ut sig med tydligt längre återstående medellivslängd vid 65 år än staden i övrigt. Farsta är i stället stadsdelsområdet med kortast medellivslängd. Befolkningsprognosen, som ligger till grund för äldreomsorgsprognosen, tar hänsyn till de skillnader som finns mellan olika stadsdelsområden och dödligheten justeras utifrån trenden som har observerats de senaste åren. - Figur 2:6 Återstående medellivslängd (antal år) vid 65 års ålder utifrån stadsdelsområde under 2024 Källa: Sweco, Äldreomsorgsprognos 2025 - 25 Äldreomsorgens årsrapport Flera faktorer påverkar medellivslängden Medellivslängden skiljer sig tydligt mellan olika grupper i befolkningen. Personer med högre utbildningsnivå och de som bor tillsammans med någon har längre återstående medellivslängd än de med lägre utbildning och ensamboende. Även födelseregion påverkar medellivslängden, där personer födda i Afrika eller Asien har högre återstående medel livslängd vid 65 års ålder än svenskfödda. Personer födda i övriga Norden, exklusive Sverige, EU och övriga Europa samt Nord- och Sydamerika har däremot lägre medellivslängd än personer födda i Sverige. - En förklaringsmodell till den relativt höga medellivslängden bland personer födda utanför Europa är att personer som väljer att utvandra sannolikt är friskare och därmed har högre förväntad livslängd än de individer som stannar kvar i ursprungslandet. En annan faktor som kan förklara variationen i livslängd mellan inrikes- och utrikesfödda är skillnader i livsstil. Bland annat har kvinnor och män födda i Sverige och Norden en betydligt högre andel riskkonsumtion av alkohol jämfört med kvinnor och män födda utanför Norden samt även en högre andel kvinnliga dagligrökare. ² Den generella ökningen i medellivslängd i Sverige beror bland annat på medicinska framsteg, förbättrade levnadsvanor, minskning av andel ensamboende och högre utbildningsnivåer. Ökning i antalet äldre påverkar omsorgstagandet Den viktigaste förklaringsfaktorn för omsorgstagandet är ålder. Förklaringen till detta är att behovet av omsorg ökar betydligt med stigande ålder. Det innebär att kunskap i första hand behövs om hur mycket den äldre befolkningen beräknas öka och hur dess ålders struktur förväntas se ut, för att få en bild av den förväntade utvecklingen av omsorgsbehovet i framtiden. I takt med att befolkningen åldras förväntas också nyttjandet av äldreomsorg att öka i staden. Under de kommande tjugofem åren beräknas antalet äldre öka i staden, både yngre äldre i åldrarna 65–79 år och de som är 80 år och äldre. Det är framför allt ökningen av den äldsta ålders gruppen som har betydelse för det framtida omsorgstagandet. Att den äldre gruppen ökar så pass kraftigt har i huvudsak att göra med att det stora antalet barn som föddes under 1940-talet nu successivt åldras in i åldersgruppen 80 år och äldre. Exakt hur stor gruppen kommer att vara om 5, 10 eller 15 år beror på utvecklingen av dödlighet och flyttmönster, men de stora dragen är relativt säkra. - ³ 2. Socialstyrelsen 2010 och 2014 och Statens folkhälsoinstitut 2012. 3. Sweco (2025) Prognos över antalet äldreomsorgstagare i Stockholms stad perioden 2026–2050. 26 Äldreomsorgens årsrapport Konsumtionen av äldreomsorg har minskat över tid Sedan 2007 har konsumtionen av äldreomsorg (andel äldreomsorgstagare) stadigt minskat över tid, med en särskilt stark nedgång under covid-19 - pandemin, följt av en viss återhämtning. En naturlig förklaring till den minskande trenden är förändringar i åldersstrukturen inom gruppen 65 år och äldre. Gruppen yngre äldre, 65–79 år, som i regel kräver mindre omsorg ökade, samtidigt som andelen mer omfattande omsorgsbehov i gruppen 80 år och äldre minskade. En sådan förändring av ålders strukturen påverkar konsumtionstalen, eftersom det finns betydligt färre omsorgstagare bland personer i åldern 65–79 år jämfört med ålders gruppen 80 år och äldre. - - Men även när hänsyn tas till den förändrade åldersstrukturen, genom åldersstandardiserade konsumtionstal4, framgår att det skett en minskning av omsorgstagandet som beror på andra orsaker än förändrad ålders struktur bland äldre. Figur 2:7 Andel personer 65 år och äldre med hemtjänst, vård- och omsorgsboende och korttidsvård i relation till befolkningen - 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% Andel (%) av befolkningen 65 år och äldre 65 år och äldre genom ålderstandardiserade konsumtionstal Källa: Sweco, Äldreomsorgsprognos 2025 Av den ljuslila linjen framgår att den totala faktiska konsumtionen av vårdformerna generellt sett ökade fram till och med år 2007. Under decen niet därefter har konsumtionen haft en stadigt nedåtgående trend fram till år 2020 då andelen omsorgstagare minskade kraftigt till följd av covid-19 - pandemin. Utvecklingen av den totala konsumtionen följdes därefter av en ökning fram till september 2022, vartefter nivån har varit relativt oförändrad till och med innevarande år. Kvinnor har generellt högre konsumtion av äldreomsorg jämfört med män. - 4. Åldersstrukturen hålls konstant under hela tidsperioden för att visa konsumtions utveckling som beror på andra faktorer än befolkningens ålderssammansättning. - 27 Äldreomsorgens årsrapport Flera faktorer påverkar omsorgskonsumtionen Faktorer som påverkar behoven utöver förändringar i åldersstrukturen är bland annat hälsoutveckling och sjukdomar samt tillgång till mediciner och hjälpmedel. Även boendesituation kan påverka behovet av omsorg, då ensamboende äldre debuterar tidigare inom äldreomsorgen och även konsumerar omsorg i större utsträckning. Utöver behov finns även andra faktorer som kan påverka konsumtionen såsom förändrade attityder och beteenden samt riktlinjer och praxis kring biståndshandläggning. Påverkar behovet Stadigt ökande medellivslängd Utveckling av mediciner och hjälpmedel Demografiska faktorer såsom ensamboende och utbildningsnivå Externa händelser, till exempel pandemi, som leder till förändrade beteenden och attityder Politiska beslut och riktlinjer som påverkar bistånds- bedömningen Två scenarier för omsorgstagandet i framtiden Med anledning av den osäkerhet kring orsakerna till den historiska utvecklingen och därmed den framtida utvecklingen av omsorgstagandet har två prognosalternativ tagits fram, huvudalternativet och nuläges alternativet. Båda prognosalternativen är tänkta att tillsammans visa på möjliga scenarier för utvecklingen av omsorgsbehovet samt belysa den osäkerhet som prognosen inbegriper. - Prognosalternativen berör enbart utvecklingen av andelen omsorgs tagare i prognosmodellen. För att skriva fram antalet omsorgstagare appliceras sedan Stockholms stads befolkningsprognos, som baseras bland annat på ett antagande om successivt ökande medellivslängd i den äldre befolkningen under prognosperioden, i enlighet med SCB:s riksprognos. - Huvudalternativet är tänkt att spegla ett scenario med: • Fortsatta hälsoförbättringar hos befolkningen som leder till att somatiska sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar debuterar senare i livet. • Den medicinska och tekniska utvecklingen som historiskt har reducerat förekomsten och effekterna av, i synnerhet somatiska sjukdomar förväntas även fortsätta under prognosperioden. • Fortsatt ökat samboende bland äldre, vilket skjuter upp behovet av omsorg. 28 Äldreomsorgens årsrapport Äldreomsorgsprognosens huvudalternativ utgår från ett scenario där omsorgstagandet under prognosperioden ökar i takt med att den äldre befolkningen ökar i antal, men där det vid varje given ålder sker en successiv minskning av omsorgskonsumtionen. Rent konkret innebär det att inträdet i äldreomsorgen skjuts upp i ungefär samma takt som medellivslängden beräknas öka bland de äldre, med undantag för de allra äldsta. Det är således friska (icke-omsorgskrävande) år som i huvudsak läggs till livet. Antagandena i det här prognosalternativet grundar sig i den lång siktiga trenden som har observerats historiskt tillsammans med tillgänglig forskning kring äldres hälso- och omsorgsbehov. Då medellivslängden beräknas öka fortsatt i befolkningen innebär huvudalternativet att det är i huvudsak icke-omsorgskrävande år som läggs till livet. Perioden med omsorg skjuts därför upp under prognosperioden i huvudalternativet. - Nulägesalternativet är tänkt att spegla ett scenario där omsorgsbehovet inte längre minskar, vilket kan bero på uteblivna hälsoförbättringar eller ökade skillnader i de äldres hälsa, där hälsoförbättringar sker hos vissa grupper samtidigt som försämringar sker hos andra. Andra faktorer som skulle kunna påverka är avstannad medicinsk och teknisk utveckling, eller ökat ensamboende. Då medellivslängden beräknas öka fortsatt i befolkningen innebär nulägesalternativet att det är omsorgskrävande år som läggs till livet. Perioden med omsorg förlängs därför under prognos perioden i nulägesalternativet. - Även om mycket pekar på att den historiska konsumtionsutvecklingen åtminstone delvis har speglat ett minskat omsorgsbehov är det inte givet att samma utveckling kommer att fortsätta i framtiden. Äldreomsorgs prognosens nulägesalternativ är därför framtaget för att visa effekten av en situation då det inte längre sker någon konsumtionsminskning per given ålder, utan andelen omsorgstagare förväntas ligga på samma nivå som idag. Eftersom medellivslängden samtidigt beräknas fortsätta öka bland de äldre, innebär det att perioden med äldreomsorg förlängs successivt under prognosperioden. Det är alltså sjuka (omsorgskrävande) år som läggs till livet. - 29 Äldreomsorgens årsrapport Kraftig ökning av antalet omsorgstagare väntas framåt Antalet äldreomsorgstagare förväntas öka fram till år 2050 enligt både huvud- och nulägesalternativet, dock i olika omfattning. Under det första prognosåret 2026 beräknas antalet omsorgstagare till 22 176 enligt huvudalternativet och 22 422 enligt nulägesalternativet, en skillnad på 247 omsorgstagare. Vid prognosperiodens slut förväntas antalet omsorgs tagare till 34 068 enligt huvudalternativet och 43 484 enligt nulägesalternativet, vilket är en skillnad på 9 416 omsorgstagare. - I början av prognosperioden är skillnaderna mellan prognosalternati ven således små, men växer sedan successivt fram till prognosperiodens slut. Det visar tydligt hur antagandet i huvudalternativet om successiv konsumtionsminskning i åldrarna, påverkar ökningstakten av antalet omsorgstagare. - Gruppen äldreomsorgstagare i åldrarna 80 år eller äldre förväntas att varaktigt öka fram till år 2050, enligt båda prognosalternativen men kraftigare i nulägesalternativet. Även när det gäller den äldsta ålders gruppen 90 år eller äldre förväntas antalet omsorgstagare att öka, men i en mer måttlig takt. Utvecklingen av antalet omsorgstagare inom respektive åldersgrupp går i linje med den i befolkningsprognosen. - Figur 2:8 Antalet äldreomsorgstagare perioden 2012–2025 och prognos för perioden 2026–2050 enligt huvudalternativet och nulägesalternativet 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 20122014 2016 2018 2020 202220242026 2028 2030203220342036 2038 204020422044204620482050 Antal omsorgstagare Heldragen linje: prognos 2025 Streckad linje: prognos 2024 Nulägesalternativet 43 205 33 936 Prognos Huvudalternativet Källa: Sweco, Äldreomsorgsprognos 2025 30 Äldreomsorgens årsrapport I huvudalternativet görs ett antagande om årlig minskning av konsumtionen i takt med att dödligheten minskar i åldrarna 65 till 94 år. För de allra äldsta 95 år och äldre görs inget antagande om minskande konsumtion. Nytt för 2025 avseende antagandet i huvudalternativet är att det utgår ifrån att omsorgskonsumtionen i hemtjänst fortsätter att sjunka i samma takt som dödligheten för samtliga åldrar till och med 94 år. Figur 2:9 Prognostiserad konsumtion av äldreomsorg, uppdelad på åldersgrupper 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 50 000 2012 2014 2016 2018 2020 202220242026 2028 2030203220342036 2038 204020422044204620482050 Antal omsorgstagare A Heldragen linje: Framskrivning enligt huvudalternativ Streckad linje: Framskrivning enligt nulägesalternativ 65 år och äldre 80 år och äldre 90 år och äldre B C A B C 42 580 34 141 27 707 15 241 13 557 Prognos Källa: Sweco, Äldreomsorgsprognos 2025 31 Äldreomsorgens årsrapport Konsumtion ökar med stigande ålder. Ålder är den i särklass viktigaste förklaringsfaktorn för konsumtion av äldreomsorg. Under 2025 minskade andelen omsorgstagare för personer över 85 år. Det var endast marginella förändringar för de yngre grupperna (65 – 69 år). Till år 2040 väntas ökningen av antalet omsorgstagare vara störst i innerstaden, där antalet beräknas öka med 3 589 personer. Det är en ökning med 42 procent. Ökningstakten i innerstaden planar därefter ut något fram till år 2050. Procentuellt beräknas antalet omsorgstagare, sett över hela prognosperioden, att öka som mest i östra söderort och västerort. Ökningen beräknas till 67 respektive 58 procent. Antalet omsorgstagare beräknas långsiktigt att öka inom samtliga omsorgsformer, även om det sker på olika nivåer och i olika takt. Vid prognosperiodens slut år 2050 beräknas antalet omsorgstagare inom vård- och omsorgsboenden med demensinriktning uppgå till 7 091. Antalet omsorgstagare i vård- och omsorgsboenden med somatisk inriktning förväntas uppgå till 3 498 år 2050. I den största omsorgsgruppen, hemtjänst i ordinärt boende och servicehus, beräknas antalet omsorgstagare att uppgå till 23 116. Figur 2:10 Faktiskt antal personer på vård- och omsorgsboende samt hemtjänst i ordinärt boende och på servicehus 65 år och äldre 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 23 116 10 877 6 432 16 588 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 20252027 2029 2031 203320352037 2039 20412043 204520472049 Hemtjänst i ordinärt boende och servicehus A B A B Vård och omsorgsboende Källa: Sweco. Hemtjänst i ordinärt boende och servicehus inkluderar även personer med hemvårdsbidrag. Vård- och omsorgsboende inkluderar somatiskt boende, demensboende, profilboende och gruppbostad. Alternativet utgår ifrån att omsorgskonsumtionen fortsätter att sjunka i samma takt som dödligheten för samtliga åldrar till och med 94 år. 32 Äldreomsorgens årsrapport Äldreomsorgens omfattning i Stockholms stad 2025 I oktober år 2025 hade 27 479 personer någon form av äldreomsorg, vilket är en ökning med 701 personer från föregående år. I gruppen 80 år och äldre hade cirka 41 procent någon form av äldreomsorgsinsats, jämfört med gruppen 65 till 79 år där drygt sju procent hade en insats. Antalet personer i staden som är 65 år och äldre och som har ett verkställt beslut avseende någon form av äldreomsorg har ökat sedan 2021, efter en tillfällig minskning under år 2020. Figur 2:11 Andel personer med någon form av äldreomsorg efter ålder samt i relation till befolkningen 3,6 6,8 12,9 24,6 79,4 16,3 7,3 40,0 3,6 6,8 12,9 24,7 79,6 16,3 7,4 41,1 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90 år och äldre Hela staden 65–79 år 80 år och äldre 2025 2024A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B 46,8 48,1 % % % % % % % % % % % Källa: EPS (Elektronisk Personkatalog Stockholm), vilket är Stockholms stads register som förses med uppgifter från Skatteverket. Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. Uppgifterna avser den 31 oktober respektive år. 33 Äldreomsorgens årsrapport Andelen med äldreomsorg av befolkningen 65 år och äldre I oktober 2025 hade 16,3 procent av befolkningen 65 år och äldre någon form av äldreomsorg (nettoomsorgstagare). Figur 2:12 visar att denna andel är oförändrad jämfört med motsvarande månad föregående år. Över tid har andelen i befolkningen med någon form av omsorg sjunkit stadigt från 23,1 procent i oktober 2008 till 16 procent i oktober år 2021. Därefter har det skett en mindre ökning till dagens nivåer. 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % Äldreomsorg totalt 65 år och äldre Hemtjänst 65 år och äldre Hemtjänst servicehus 65 år och äldreVård- och omsorgsboende 65 år och äldre A B C D A B C D Figur 2:12 Den totala andelen omsorgstagare med hemtjänst i ordinärt boende, hemtjänst i servicehus och vård- och omsorgsboende, 65 år och äldre Källa: Sweco. I redovisningen från och med oktober 2013 redovisas även omsorgstagare där det förekommer så kallade hushållsgemensamma insatser. Detta ökar antalet personer med verkställda beslut i staden med omkring 400–500 stycken per månad. Som framgår av figuren ovan är hemtjänst i ordinärt boende den vanligast förekommande omsorgsformen, vilket 8,7 procent av befolkningen 65 år och äldre har. Denna andel har varit stabil sedan år 2020, då det skedde en drastisk minskning i andelen hemtjänsttagare. En mindre andel av befolk- ningen, 0,3 procent, har hemtjänst i servicehus. Denna andel har haft en stadigt sjunkande trend sedan 2008. Andelen av den äldre befolkningen 65 år och äldre som bor på ett vård- och omsorgsboende uppgick i oktober 2025 till 3,5 procent, en nivå som har varit stabil sedan år 2021. Sett över hela den studerade tidsperioden har det även på vård- och omsorgsboenden observerats en sjunkande trend, från 5,5 procent oktober 2008 till den lägsta nivån pandemiåret år 2020 då andelen på vård- och omsorgsboende uppgick till 3,4 procent. Därefter har andelen ökat marginellt till dagens nivå. En naturlig förklaring till förändringar i konsumtion av äldreomsorg är att åldersstrukturen i befolkningsgruppen 65 år och äldre förändras för varje år. Gruppen yngre äldre i Stockholms stad har stadigt blivit fler, samtidigt som antalet äldre, över 80 år, minskade under många år, från mitten av 00-talet fram till år 2017. På senare år har andelen äldre över 80 år börjat öka. Däremot har andelen äldre äldre sjunkit något vilket gör det naturligt att den totala andelen personer över 65 år med behov av äldreomsorg inte börjat öka. 34 Äldreomsorgens årsrapport Andelen med äldreomsorg av befolkningen 80 år och äldre När andelen äldreomsorgstagare i befolkningen 80 år och äldre studeras framgår istället en ökande trend under perioden 2008–2016, därefter ses en successiv minskning varje år fram till 2025 då andelen omsorgstagare uppgick till 40 procent. Figur 2:13 Den totala andelen omsorgstagare med hemtjänst i ordinärt boende, hemtjänst i servicehus och vård- och omsorgsboende, 80 år och äldre 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Äldreomsorg totalt 80 år och äldre Hemtjänst 80 år och äldre Hemtjänst servicehus 80 år och äldreVård- och omsorgsboende 80 år och äldre A B C D A B C D Källa: Sweco. I redovisningen från och med oktober 2013 redovisas även omsorgstagare där det förekommer så kallade hushållsgemensamma insatser. Detta ökar antalet personer med verkställda beslut i staden med omkring 400–500 st per månad. Andelen i befolkningen 80 år och äldre med hemtjänst i ordinärt boende uppgick till 21 procent i oktober 2025, vilket är den lägsta nivån under hela den studerade tidsperioden. Från år 2008 till 2016 skedde en ökning av andelen med hemtjänst i denna åldersgrupp, vilket nu följs av en period med årliga minskningar. Andelen med hemtjänst i servicehus uppgick i oktober 2025 till 0,7 procent vilket är den lägsta nivån under den studerade tidsperioden. I oktober 2025 bodde 9,3 procent av befolkningen 80 år och äldre på ett vård- och omsorgsboende, vilket är den lägsta nivån under den studerade tidsperioden. Andelen på vård- och omsorgsboende ökade något mellan 2008 och 2014 för att sedan successivt minska ner till dagens nivåer. 35 Äldreomsorgens årsrapport 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen 2025 2024A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B Figur 2:14 Fördelning av antal omsorgstagare mellan stadsdelsförvaltningar Källa: Sweco Antalet omsorgstagare mellan stadsdelsförvaltningarna skiljer sig till följd av befolkningsmängd och åldersstruktur. Flest personer med insatser hade Norra innerstaden följt av Södermalm. Lägst antal omsorgstagare hade Skärholmen och Skarpnäck. Tabell 2:4 Andel omsorgstagare per biståndsbeslutande stadsdelsförvaltning Stadsdelsförvaltning 2025 65 år och äldre 2025 85 år och äldre 2024 65 år och äldre 2024 85 år och äldre Järva 17 ,1 % 57 ,8 % 17 ,2 % 58,1 % Hässelby-Vällingby 18,3 64,6 18,4 65,5 Bromma 18,2 62,9 18,4 64,5 Kungsholmen 14,8 58 14,5 5 7, 6 Norra innerstaden 14,7 55,3 14,5 5 7, 2 Södermalm 14,7 5 7, 2 14,7 59,1 Enskede-Årsta-Vantör 1 7, 3 66,9 1 7, 4 68 Skarpnäck 15,6 63 16 64,8 Farsta 19,8 61,7 20 62,8 Hägersten-Älvsjö 16,3 58,8 15,9 58,2 Skärholmen 19,3 5 7, 2 20,1 59,2 Hela staden 16,3 59,4 16,3 60,6 Källa: Sweco. Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. 36 Äldreomsorgens årsrapport Skillnader i andel omsorgstagare mellan stadsdelsförvaltningarna kan bero på faktorer som åldersfördelning och kön men också på andra bak omliggande strukturer som exempelvis socioekonomiska förhållanden och anhörigomsorg. Det var marginell skillnad i andel omsorgstagare i Stockholm mellan åren 2024 och 2025. Samma gällde förändringar i andel omsorgstagare på stadsdelsnivå. Farsta hade högst andel personer i åldersgruppen 65 år med äldreomsorg. - Det är betydligt fler som har äldreomsorg i gruppen 85 år och äldre, cirka 60 procent, vilket är en liten minskning de senaste åren. I likhet med föregående år hade Enskede-Årsta-Vantör högst andel personer med äldreomsorg i åldersgruppen, vilket är en minskning de senaste två åren. Lägst andel personer med äldreomsorg bland de allra äldsta hade Norra innerstaden (55 procent), Södermalm och Järva (57 procent). Figur 2:15. Andel personer i Stockholms stad med någon form av äldreomsorg uppdelat på kön och åldersgrupp 4 12 20 37 65 13 3 14 28 53 85 19 4 13 25 47 79 16 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % 65–69 år 70–74 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90 år och äldre Totalt Man K vinnaA B A B T otaltC C A B C A B C A B C A B C A B C A B C 7 7 7 Källa: Sweco Bland de yngre äldre är det endast en liten andel som har insatser från äldreomsorgen, cirka fyra procent. Åtta av tio av de allra äldsta, 90 år eller äldre, hade hjälp från äldreomsorgen 2025. Det har inte skett några större skillnader under de senaste åren. Det är en högre andel kvinnor som har någon form av insats från äldre omsorgen än män. Skillnaderna ökar framförallt från 80 års ålder. Av kvinnorna 65 år eller äldre hade 19,5 procent någon form av äldre- omsorg, av männen var det 12,5 procent, det har inte skett någon förändring från föregående år. 37 Äldreomsorgens årsrapport Figur 2:16 Fördelning av äldreomsorgstagare mellan regiformer Källa: Sweco. Summan för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. I Stockholms stad råder valfrihet inom äldreomsorgen vilket innebär att enskilda som fått biståndsbeslut om äldreomsorg har rätt att välja vilken hemtjänstutförare som ska utföra insatserna eller till vilket vård- och omsorgsboende de vill flytta till, inom stadens valfrihetssystem. Under 2025 hade 55 procent av personerna med äldreomsorg insatser från en privat utförare, det är en minskning från föregående år då 60 procent hade en privat utförare. På Södermalm utförs en större andel av äldreomsorgsinsatserna (67 procent) av en privat utförare jämfört med andra delar i staden. I Enskede-Årsta-Vantör råder det motsatta, där hade de flesta, nästan 60 procent en utförare i stadens egen regi. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norra innerstaden Södermalm Enskede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen Hela staden Stadens egen regi EntreprenadA B A PrivatC C A A A A A A A A A A A C C C C C C C C C C C B B B B B B B B B B B B 38 Äldreomsorgens årsrapport Beskrivning av omsorgstagarna i Stockholms stad Förändring i omsorgstagarnas ålder ensamboende mellan 2016 och 2025 Medianålder hos omsorgstagarna har sjunkit från 85 år 2016 till 83 år 2025. Även medelåldern minskade från 83,9 till 83 år under samma tidsperiod och varierade mellan stadsdelsområdena. Lägst medianålder hade äldreomsorgstagare i Järva (81 år), högst hade Bromma (85 år) under 2025. Tabell 2:5 Omsorgstagarna uppdelat på median- och medelålder per stadsdelsförvaltning - Stadsdelsförvaltning Medianålder Medelålder Bromma 85 84,3 Enskede-Årsta-Vantör 83 82,6 Farsta 84 83,1 Hägersten-Älvsjö 82 82,4 Hässelby-Vällingby 84 83,2 Järva 81 80,9 Kungsholmen 84 83,7 Norra innerstaden 84 84 Skarpnäck 82 82 Skärholmen 82 82,1 Södermalm 83 82,8 Samtliga 83 82,7 Källa: SNAC Stockholm Äldreomsorg, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Högst andel i mycket hög ålder fanns bland personer som bodde på servi cehus; här var 17 procent av omsorgstagarna 95 år eller äldre, jämfört med sex procent i ordinärt boende och 14 procent på vård- och omsorgsboende. Även median- och medelåldern var högst (86 år) bland personer som bodde på servicehus. 39 Äldreomsorgens årsrapport Samboende män Samboende kvinnor Ensamboende män Ensamboende kvinnor Tabell 2:6 Andel personer per åldersgrupp och boendeform Åldersgrupp Ordinärt boende Servicehus Vård- och omsorgsboende Samtliga 65 - 7 4 år 19 % 12 % 12 % 17 % 75 - 84 år 40 % 31 % 33 % 38 % 85 - 94 år 35 % 40 % 41 % 36 % 95 år och äldre 6 % 17 % 14 % 8 % Medianålder 82 86 85 83 Medelålder 82,1 85,9 85 82 Källa: SNAC Stockholm Äldreomsorg, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum År 2025 bodde nästan 8 av 10 omsorgstagare ensamma. Det var vanligare att kvinnor var ensamboende, men andelen ensamboende män ökar bland äldreomsorgstagarna. Att bo tillsammans med någon var dubbelt så vanligt bland män (32 procent) som bland kvinnor (16 procent). Figur 2:17 Andel ensam- respektive samboende män och kvinnor bland omsorgstagarna 55 % 11 % 11 % 23 % Källa: SNAC Stockholm Äldreomsorg, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum Skillnader i omsorgsbehov mellan boendeformer Det var vanligare att personer med beslut om vård- och omsorgsboende hade hög grad av funktionsnedsättning än personer med insatser i ordinärt boende eller servicehus. Ett undantag var svåra/mycket svåra rörelsehin der, det vill säga att omsorgstagaren bedömts behöva stöd av en person inom- eller utomhus, vilket förekom hos sex av tio av dem med beslut om servicehus eller vård- och omsorgsboende. Störst skillnad var graden av kognitiv nedsättning mellan boendeformerna. Vid beslut om vård- och omsorgsboende hade 55 procent av omsorgstagarna svår/mycket svår kognitiv nedsättning, jämfört med 11 procent av dem som var beviljade insatser i ordinärt boende. - Cirka två av tio omsorgstagare bedömdes behöva stöd med fyra eller fem personliga aktiviteter i dagligt liv (PADL) jämfört med sex av tio på vård- och omsorgsboende. Även svåra/mycket svår oro respektive nedstämdhet var betydligt vanligare hos omsorgstagare på vård- och omsorgsboende jämfört med de i ordinärt boende. 40 Äldreomsorgens årsrapport Skillnad mellan stadsdelsområdena i andel omsorgstagare med omfattande omsorgsbehov En dryg tredjedel (36 procent) av omsorgstagarna bedömdes ha hög eller mycket hög grad av funktionsnedsättning, det vill säga omfattande omsorgsbehov. Denna andel varierade dock med upp till 11 procentenhe ter mellan stadsdelsområdena. Järva och Bromma hade högst andel med hög eller mycket hög grad av funktionsnedsättning, 42 procent respektive 40 procent. Lägst var andelen på Södermalm (33 procent) och i Skarp- näck, Enskede-Årsta-Vantör, Farsta samt Hägersten-Älvsjö (34 procent). - Ökning i omsorgsbehoven mellan 2016 och 2025 Andelen omsorgstagare med svår/mycket svår funktionsnedsättning ökade mellan 2016 och 2025 med avseende på kognitiv nedsättning, från 20 pro cent till 23 procent, andelen i behov av stöd med minst 4 av 5 personliga aktiviteter i dagligt liv ökade från 27 procent 2015 till 32 procent 2025. Även oro ökade från 19 procent till 26 procent och nedstämdhet från 16 procent till 23 procent. Graden av funktionsnedsättning bland omsorgsta garna varierade också mellan stadsdelsområdena. - - Stöd från anhöriga skiljde sig åt mellan stadsdelsområdena Hälften av omsorgstagarna hade stöd från närstående med service eller personlig omvårdnad minst en gång i veckan. Sett över hela staden var detta oförändrat mellan åren 2016–2025. Det fanns dock en variation mel lan stadsdelsområdena, även om den har minskat över de senaste tio åren. Mellan 2016 och 2021 minskade andelen som fick stöd från närstående minst en gång i veckan något i Järva och Skarpnäck medan det har skett en ökning på Kungsholmen. - Behoven styr insatsens omfattning I genomsnitt hade en person med hemtjänst 36 timmar per månad. Det är framför allt behov av stöd i personliga aktiviteter i dagliga livet kognitiv förmåga och rörelsehinder som påverkar omfattningen i alla stadsdelar. Däremot skiljer sig det totala antalet beviljade timmar för personer med liknande behov mellan stadsdelarna. Exempelvis hade omsorgstagare i Järva i snitt 32 timmar per månad, vilket är signifikant färre än i Hässelby- Vällingby där snittet var 36 timmar vid liknande nivå av behov. 41 Äldreomsorgens årsrapport Figur 2:18 Genomsnittligt antal beviljade hemtjänsttimmar per månad och stadsdelsförvaltning Bromma Ensk ede-Årsta-Vantör Farsta Hägerst en-Älvsjö Hässelby-Vällingby Järva Kungsholmen Norr a innerst aden Skarpnäck Skärholmen Södermalm T otalt 35 0 5 10 15 20 25 30 Hemtjäns—immar/månad 35 40 45 50 37 38 36 36 32 34 36 38 36 37 36 Källa: SNAC Stockholm Äldreomsorg, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum I genomsnitt hade omsorgstagare som var i behov av hjälp med en PADL 28 timmar hemtjänst per månad och en omsorgstagare med behov av hjälp med samtliga PADL 64 timmar per månad. Kognitiv nedsättning och rörelsehinder tillsammans påverkar hemtjäns tens omfattning i störst utsträckning. Omsorgstagare som bedömdes ha svår/mycket svår kognitiv nedsättning utan rörelsehinder beviljades fler hemtjänsttimmar per månad än de med svåra rörelsehinder. Det vill säga, antalet hemtjänsttimmar påverkas av graden av rörelsehinder, men hur stark den påverkan är beror på om personen har en kognitiv nedsättning eller inte. - Omsorgstagare med svår/mycket svår kognitiv nedsättning och med svåra rörelsehinder hade i genomsnitt 41 timmar per månad jämfört med de med svår kognitiv nedsättning men utan svåra rörelsehinder som hade 43 timmar hemtjänst per månad. Det skiljde sig något i hur många timmar som beviljas vid samma nivå av behov mellan stadsdelsområdena. Omsorgstagare med behov av stöd i samtliga av de fem personliga aktiviteterna i dagligt liv fick i snitt 57 tim mar per månad i Järva och 67 timmar i Farsta. - Den genomsnittliga omfattningen av hemtjänst har legat relativt stabilt sedan 2016. Omfattningen av hemtjänst har under de senaste 10 åren minskat för omsorgstagare med stora omsorgsbehov (behov av stöd i minst fyra PADL, Minskningen skedde framför allt under åren 2016-2019. Samtidigt har omfattningen av hemtjänst successivt ökat från 2016 för omsorgstagare som inte behöver hjälp med personlig omsorg utan främst med serviceinsatser. Grad av kognitiv nedsättning och behov av hjälp med personlig omsorg hade störst betydelse för att beviljas vård- och omsorgsboende. Det var små skillnader mellan stadsdelsområdena i sannolikheten att beviljas vård 42 Äldreomsorgens årsrapport och omsorgsboende i stället för hemtjänst under 2025. Sannolikheten att ha beviljats vård och omsorgsboende har legat på samma nivå under hela perioden 2016-2025. Äldreomsorgens debutanter Under 2016–2025 beviljades årligen cirka 4000–5000 personer insatser från äldreomsorgen (exklusive trygghetslarm) för första gången. Det mot svarar cirka tre procent av befolkningen 65 år eller äldre. Äldreomsorgens debutanter var i genomsnitt 80 år gamla, 58 procent var kvinnor. Cirka 65 procent av debutanterna bodde ensamma och 60 procent hade omsorg från närstående minst en gång i veckan. Detta var i stort sett oförändrat över åren 2016–2025. - Andelen som redan hade omfattande omsorgsbehov (behov av stöd med 4–5 PADL) ökade mellan 2016 och 2025, från 22 procent till 29 procent. Andelen varierade stadsdelsområdena. Högst var andelen i Skärholmen 38 procent och Järva 35 procent och lägst i Skarpnäck 22 procent och Södermalm 25 procent. Figur 2:19 Andel omsorgstagare som aktualiserats inom äldreomsorgen för första gången med olika grad av behov av stöd med personliga aktiviteter i dagligt liv (PADL) Bromma Ensk ede-Årsta-Vantör Farsta Hägerst en-Älvsjö Hässelby-Vällingby Järva Kungsholmen Norr a innerst aden Skarpnäck Skärholmen Södermalm 41 48 43 46 39 32 39 38 46 35 47 28 25 38 22 32 31 3532 29 29 28 28 28 32 3130 33 29 3028 24 31 0 % 4–5 P ADL 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % Andel 70 % 80 % 90 % 100 % 1–3 P ADL 0 P ADL Källa: SNAC Stockholm Äldreomsorg, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 43 Äldreomsorgens årsrapport Andelen som inte behövde något stöd med personliga aktiviteter i dagligt liv när de beviljades äldreomsorg för första gången, och därmed kan antas endast hade behov av serviceinsatser, var högst i Enskede-Årsta Vantör 48 procent, Hägersten-Älvsjö och Skarpnäck 46 procent och lägst i Järva 32 procent och Skärholmen 35 procent. Ungefär en tredjedel av äldreomsorgens debutanter hade svåra/mycket svåra rörelsehinder, 10-13 procent hade svår/mycket svår kognitiv ned sättning och12-15 procent besvärades av svår/mycket svår oro. - De allra flesta omsorgstagare som 2025 aktualiserades inom äldre omsorgen för första gången beviljades hemtjänst (85 procent). Tio procent hade andra insatser i ordinärt boende som dagverksamhet, ledsagning, korttidsvård. Sex procent flyttade direkt permanent till vård- och omsorgs boende. Denna fördelning hade inte ändrats nämnvärt sedan 2016. - - Figur 2:20 Andel personer med olika typer av insatser från äldreomsorgen när de aktualiserats för första gången Hemtjänst Vård- och omsorgsboend Andra insatser i ordinärt arbete Källa: SNAC Stockholm Äldreomsorg, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 85 % 10 % 6 % 44 Äldreomsorgens årsrapport Hälsofrämjande och förebyggande arbete Socialtjänsten ska arbeta för att äldre personer får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vidare ska socialtjänsten också arbeta förebyggande och erbjuda tidiga och lätt tillgängliga insatser för att främja människors trygghet, jämlikhet och aktiva deltagande i samhällslivet. En målsättning för Stockholm är att vara en stad som främjar ett aktivt liv. Social gemenskap och stöd, fysisk aktivitet, goda matvanor och menings fullhet i vardagen är faktorer som enligt Folkhälsomyndigheten främjar livskvaliteten bland äldre och förebygger fysisk och psykisk ohälsa. Gruppen äldre är en stor och heterogen grupp som har olika behov av förebyggande och hälsofrämjande insatser utifrån individuella önskemål och var man befinner sig i livet. - En målsättning för Stockholm är att vara en stad som främjar ett aktivt liv. 45Äldreomsorgens årsrapport 46 Äldreomsorgens årsrapport Äldrevänlig stad Sedan år 2021 har Stockholms stad arbetat enligt ”Handlingsplan för äldrevänlig stad”. Handlingsplanen beskriver en stad som främjar ett aktivt liv – hela livet. Handlingsplanen följer Världshälsoorganisationens (WHO) modell. Målet är en långsiktig och hållbar strategi för en tillgänglig och inkluderande stad som främjar ett aktivt och självständigt liv för alla äldre oavsett behov och förutsättningar. Detta innebär bland annat att stadens fysiska och sociala miljö samt tjänster och information ska vara tillgängliga för stadens alla äldre. Idén om universell utformning ska vara ledande i allt utvecklingsarbete. Det innebär att exempelvis lokaler, digitala plattformar och tjänster från början ska utformas för att vara tillgängliga för alla utan att behöva anpassas för särskilda gruppers behov efteråt. För att uppnå målet ska arbetet genomsyras av funktionshinders-, diskriminerings- och jämställdhetsperspektivet och överensstämma med äldreomsorgens värdegrund. Stadens fysiska och sociala miljö samt tjänster och information ska vara tillgängliga för stadens alla äldre. Utifrån WHO-modellen har staden identifierat fem utvecklingsområden: • delaktighet och inflytande • samverkan och partnerskap • social inkludering • bostäder och stadsmiljö samt • kommunikation och information. Utöver dessa utvecklingsområden har staden fokuserat på sex särskilda pilotområden. Dessa innefattar bostäder, stadsmiljö och naturområden, välfärdsteknik, data och kommunikation samt en ökad fysisk, psykisk och social hälsa. Enligt modellen är det avgörande att äldre erbjuds möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i stadens utvecklingsarbete. Vid sidan av de befintliga kanalerna för delaktighet, såsom stadens pensionärsråd, har alla äldre möjlighet att delta i Stockholms stads medborgarpanel. Resultatet från medborgarpanelen 2025 där frågorna riktades till deltagare över 65 år och där sammanlagt 907 personer svarade, visade att: • Majoriteten av de svarande visste vart de skulle vända sig för att ansöka om vård- och omsorgsinsatser. Kvinnor och personer fyllda 75 år uttryckte bäst kännedom i frågan. • Ungefär två av fem av dem som sökt information var nöjda med tillgången på information om Stockholms stad och dess verksamheter. De som inte var nöjda efterfrågade bland annat andra informations kanaler än de digitala. - • En av fem av de svarande kände till stadens träffpunkter för seniorer och hade också besökt dem ibland. Kvinnor besökte träffpunkter oftare än män. • Majoriteten av de svarande kände till att det går att delta i ledarledd idrott och motion i Stockholm. Kvinnor kände till detta i högre utsträckning än män. 47 Äldreomsorgens årsrapport Resultatet behöver tolkas ur perspektivet att medborgarpanelen som metod antagligen når en relativt homogen grupp äldre. Framför allt kan svaren utebli från dem som har svårt att delta i olika undersökningar överlag, såsom personer med bristande kunskaper i svenska språket eller personer med dålig hälsa. Däremot pekar resultatet på att staden behöver utveckla sina informationsinsatser, bland annat genom att sprida information genom olika kanaler, för att nå fler äldre och fler män. Att kännedomen om stadens verksamheter inom äldreomsorgen ökar med stigande ålder är förståeligt eftersom behovet av den typen av kunskap ofta ökar ju äldre man blir. I Stockholms stad finns en äldreombudsman som har i uppdrag att verka för att äldre personer har goda levnadsförhållanden samt bevaka äldre invånares intressen och rättigheter på en stadsövergripande nivå. Äldreombudsmannen ska bidra till att öka kunskapen om äldres situation samt svara för information, rådgivning och omvärldsbevakning. Vartannat år ska äldreombudsmannen lämna en rapport om sin verksamhet samt om frågor som rör mål grupperna. Senaste rapporten från äldreombudsmannen lämnades till kommunfullmäktige år 2024 och finns att läsa på stadens webbplats. Förebyggande verksamheter Förebyggande verksamheter inom äldreomsorgen finns i alla stadsdels förvaltningar. Det är öppna verksamheter där ingen behovsbedömning behövs och där insatserna vänder sig till personer som är 65 år och äldre. Verksamheterna består av olika slags träffpunkter, seniorgym och aktivitets center, samtliga ingår i det som i socialtjänstlagen benämns som träffpunkter. I alla stadsdelsförvaltningar finns tillgång till fixare, digital stödjare, anhörigkonsulent samt syn- och hörselinstruktörer. Även andra yrkesgrupper och funktioner som fysioterapeut, hälsopedagog, aktivitets samordnare, äldrekurator, arbetsterapeut, demenssamordnare, dietist och terapihundsförare kan förekomma. - - Inom samtliga stadsdelsförvaltningar bedrivs förebyggande arbete för att främja social gemenskap och fånga upp äldre som är ofrivilligt ensamma och isolerade. För att lyckas med att nå äldre som är ofrivilligt ensamma krävs ett bra och upparbetat samarbete mellan olika parter så som beställarenheter, hemtjänst, uppsökande verksamheter och anhörigstöd. Ett led i att förebygga ofrivillig ensamhet är att bredda utbudet av aktiviteter för att nå ut till fler och nya besökare. En kartläggning gällande utbud och önskemål kring fysiska aktiviteter för personer över 60 år i ordinärt boende gjordes under år 2025. Resultatet visade att de som svarade på enkäten generellt var mycket nöjda med utbudet av fysiska aktiviteter i staden men att de önskade bättre information om vad som fanns nära där de bor. Resultatet visade på små skillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor deltog i något större utsträckning i ledarledda motionsaktiviteter och simning medan män nyttjade motionsspår och vandringsleder mer. Ett led i att förebygga ofrivillig ensamhet är att bredda ut- budet av aktiviteter för att nå ut till fler och nya besökare. 48 Äldreomsorgens årsrapport För att utveckla och skapa förutsättningar för fler äldre personer att delta i fysiska och sociala aktiviteter har en satsning på ökad samverkan med ideella föreningar och stadsdelsförvaltningarna påbörjats. Syftet är att stadsdelsförvaltningarna och föreningarna tillsammans ska hitta lösningar för hur fler äldre kan bli mer aktiva. En undersökning bland föreningar under hösten år 2025 visade att föreningslivet är mycket intresserade av att utöka utbudet för äldre och vill öka sin samverkan med stadsdels förvaltningarna lokalt. - Det finns en stor bredd på aktiviteter som föreningarna erbjuder så som gåfotboll, boule, promenader och dans. Föreningarna vill utöka sina verksamheter för äldre men det behövs bättre tillgång till lokaler. En god samverkan mellan olika föreningar, lokala simhallar, idrottsanläggningar och förebyggande verksamheter kan också leda till att bra lösningar gällande lokaler. Det fortsatta arbetet handlar mycket om att förbättra informationsflödena mer lokalt mellan olika aktörer. Lokala hälsodagar En del i det uppsökande arbetet under år 2025 har varit att anordna lokala hälsodagar, som ett sätt att nå fler äldre. Samtliga stadsdelsförvaltningar har själva, eller i samverkan med närliggande stadsdelsförvaltningar, anordnat exempelvis hälsodagar, seniormässa, seniorfestival eller stads delskamp med tävlingar/matcher mellan flera stadsdelsförvaltningar. Syftet med dagarna är att främja hälsan genom att visa vilket utbud som finns lokalt, nå ut med viktig information samt att få fler och nya besökare till träffpunkterna. - Ofta har dagarna anordnats i samverkan med den lokala simhallen och ideella föreningar. Innehållet har bestått av föreläsningar, tränings pass, underhållning samt utställare som har berättat om sin verksamhet. Utställarna har varit föreningar, förebyggande verksamheter, uppsökare eller polisen. Äldre har under de lokala hälsodagarna fått möjlighet att prova på olika fysiska och sociala aktiviteter för att minska tröskeln att prova på något nytt. - Träffpunkter och aktivitetscenter Träffpunkter är ett samlingsord för aktivitetscenter och seniorträffar i staden. De är öppna verksamheter som erbjuder social samvaro och finns i respektive stadsdelsförvaltning. Det fanns totalt 54 öppna träffpunkter i staden år 2025 och de erbjuder kostnadsfria sociala, fysiska och kulturella aktiviteter som spänner över ett brett område. Tanken är att möjliggöra social gemenskap, en hälsosam vardag och mänskliga möten med målet att deltagarna ska känna gemenskap och uppleva sin dag som meningsfull. Staden erbjuder en mängd hälso främjande insatser. Det handlar bland annat om olika träningsformer, kurser, informationsträffar med tema, utflykter och matlagningsgrupper samt olika samtalsgrupper. Flera träffpunkter erbjuder också måltider i gemenskap med andra. I samtliga verksamheter finns ett stort aktivitets utbud inklusive utomhusaktiviteter som exempelvis utegympa och promenadgrupper. I flera stadsdelsförvaltningar samarbetar träffpunkten med anhörigkonsulent inom äldreomsorg, syn- och hörselinstruktör, fixare och digital stödjare. - - 49 Äldreomsorgens årsrapport Det finns olika inriktningar i verksamheterna. Till exempel finns verksam het i Järva som i samarbete med Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH) riktar sig till seniorer med psykisk ohälsa. Det finns en träffpunkt i Skärholmen som vänder sig specifikt till döva seniorer och på Söder malm driver föreningen SeniorNet ett it-café för seniorer i Stockholm där de erbjuder hjälp med dator, surfplatta och telefon. - - Tabell 3:1 Antal träffpunkter per stadsdelsförvaltning Stadsdelsförvaltning Träffpunkt/aktivitetscenter 2025 Träffpunkt/aktivitetscenter 2024 Bromma 3 3 Enskede-Årsta-Vantör 9 10 Farsta 3 3 Hägersten-Älvsjö 10 10 Hässelby-Vällingby 3 3 Järva 6 6 Kungsholmen 1 1 Norra innerstaden 8 8 Skarpnäck 2 2 Skärholmen 3 3 Södermalm 6 6 Totalt antal 54 55 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsförvaltningarna, 2025. 50 Äldreomsorgens årsrapport Fixartjänst Fixartjänst är en viktig del i stadens utbud av förebyggande tjänster. I enlighet med lagen om vissa kommunala befogenheter (2009:47) erbjuds tjänsten för personer som är 69 år eller äldre. Genom att kontakta stadsdelsförvaltningen kan den enskilde få tillgång till fixartjänsten utan föregående individuell behovsprövning. Fixartjänsten är en förebyggande insats som stödjer äldre i hemmet med servicetjänster. Huvudsyftet är att förebygga fallolyckor och minska brandrisk. Genom att minska risken för att den äldre själv utför riskabla moment kan tjänsten bidra till ökad säkerhet och trygghet. Inom ramen för fixartjänsten ingår även att medverka till äldres delaktighet och välbefin nande genom att tillhandahålla samhällsinformation och informera om äldreomsorgens insatser och sociala utbud som exempelvis träffpunkter. - Tjänsten innefattar bland annat hjälp med att • halksäkra mattor, fästa sladdar • byta batterier i brandvarnare • byta glödlampor, säkringar eller gardiner • bära upp eller ner saker från vind eller källare. Digitala stödjare Digitala stödjare arbetar med att öka den digitala inkluderingen bland äldre personer. Digitala stödjare stöttar bland annat äldre personer i användning av digitala verktyg som exempelvis surfplatta och smartphone och lotsar i den digitala vardagen. Tjänsten digital stödjare syftar till att öka den äldres digitala kompetens och minska det digitala utanförskapet samt minska upplevd ensamhet. Alla stadsdelsförvaltningar erbjuder digitalt stöd. Syn- och hörselinstruktör Hörselnedsättning är det vanligast förekommande funktionshindret och förekomsten ökar med stigande ålder. Bland äldre som bor i särskilt boende bedöms 90 till 95 procent ha en hörselnedsättning. En faktor som har stor påverkan på den äldres hörselmiljö är personalens kunskap. Utbildning till personal om syn-och hörselnedsättning är därför en viktig del av syn- och hörselinstruktörens arbete. Personer med nedsatt syn- eller hörsel kan få hjälp av en syn- och hörselinstruktör för att klara vardagen ännu bättre. Tillgång till syn- och hörselinstruktörer finns i alla stads delsförvaltningar. De besöker regelbundet träffpunkter och kan även göra hembesök eller ge hjälp och stöd i kontakter med hörselklinik eller syncentral. - Genom att minska risken för att den äldre själv utför riskabla moment kan tjänsten bidra till ökad säkerhet och trygghet. 51 Äldreomsorgens årsrapport Satsning på hjärnhälsa Under år 2025 har fyra stadsdelsförvaltningar kommit igång med att arbeta utifrån metoden ”Livsstil för hjärnhälsa”. Fem stadsdelsförvalt ningar har integrerat de fem livsstilsområdena (fysisk aktivitet, social samvaro, hälsosam mat, kognitiv stimulans och att uppmärksamma sina egna hjärt- och kärlvärden) i aktiviteter som ingår i ordinarie verksamhet. Två stadsdelsförvaltningar var i planerings- och uppstartsfasen. Metoden är framtagen utifrån Karolinska institutets FINGER-modell och innebär att aktivt arbeta med fem livsstilsområden för att minska eller skjuta fram risken att insjukna i en demenssjukdom. Metoden är anpassad för att kunna genomföras inom befintlig öppen verksamhet och vänder sig till seniorer i ordinärt boende. - Ofrivillig ensamhet Staden arbetar på flera plan för att minska ofrivillig ensamhet bland äldre. För personer som bor i ordinärt boende erbjuder alla stadsdels förvaltningar olika typer av samtalsgrupper. Några olika exempel på samtalsinriktningar är livsstil, existentiella tankar, bokcirklar och särskilda samtalsgrupper för män. Samtalsgrupper för att minska ensamhet finns även på några vård- och omsorgsboenden. - För att ge verksamheterna förutsättningar att leda samtalsgrupper har staden under de tre senaste åren anordnat utbildningar för medarbetare som önskar bli samtalsledare. Stadsdelsförvaltningarna Skarpnäck och Södermalm har under år 2025 erbjudit samtalsgrupper för personer som nyligen fått en demensdiagnos och som ännu inte är i behov av behovs bedömda insatser. Som nydiagnostiserad finns ofta ett stort behov av att få träffa andra i liknande situation för att få dela erfarenheter och tankar. - Hälsofrämjande samtal är en individuell form av samtalsstöd som syftar till att både minska ensamhet och ge råd om en ökad hälsofrämjande livsstil. I det hälsofrämjande samtalet går samtalsledaren igenom olika områden som fysisk aktivitet, social samvaro, matvanor och andra livsom råden för att kunna ge information om var senioren kan vända sig för att få hjälp i frågor. - Pilotprojekt i hemtjänsten - - Under år 2025 gjordes en särskild satsning för att minska ofrivillig ensam het hos äldre med hemtjänstinsatser. Ett pilotprojekt genomfördes i Järva stadsdelsförvaltning med tre hemtjänstenheter i stadens egen regi och sex privata hemtjänstenheter. Syftet var att identifiera äldre personer med hemtjänstinsatser som var ofrivilligt ensamma eller riskerade att hamna i ensamhet. Projektet finansierades genom statsbidrag. En undersköter ska på varje hemtjänstenhet arbetade halvtid med att etablera kontakt med de äldre och erbjuda sällskap och stöd till ett mer aktivt och socialt vardagsliv. Särskilt fokus var på äldre som var ensamboende, män eller personer födda i ett annat land. De äldres behov och önskemål stod i fokus och exempel på aktiviteter som gjordes var att fika, besöka affärer och shop pingcenter, träffpunkter, bibliotek eller ta promenader. - 52 Äldreomsorgens årsrapport Några hemtjänstenheter anordnade även gemensamma fikaträffar i sina lokaler för de äldre. De utsedda undersköterskorna träffade varandra i gemensamma nätverksträffar en gång i månaden. På träffarna bjöds även samarbetspartners in, exempelvis stadsdelsförvaltningens uppsökare, aktivitets ledare på träffpunkterna, den lokala simhallen, utvecklingsledare på kulturförvaltningen för ”Kultur för äldre”, Finsk väntjänst samt repre sentant för ”Boken kommer”, en tjänst för privatpersoner som inte själva kan ta sig till biblioteket. Larmmottagningen på Stockholms trygghetsjour deltog i projektet genom att förmedla kontakt mellan äldre och deltagande hemtjänstenheter i de fall de uppfattade att det fanns en ensamhetsproble matik i samband med att de pratade med de äldre. - - Järva är ett av stadens fokusområden i arbetet med att minska skillnader i livsvillkor, vilket var anledningen till att de erbjöds att delta i projektet. Genom projektet har kunskapen och medvetenheten om ensamhets problematik ökat. - Vikten av att samarbeta med och mellan olika aktörer har blivit tydlig för att kunna tillgodose de äldres behov och önskemål i så stor utsträck ning som möjligt. Den här typen av satsningar är värdefulla och bör fortsätta i någon form inom ramen för befintlig verksamhet. - Kultur inom äldreomsorgen Staden arbetar för att alla äldre ska ha möjlighet att uppleva och ta del av kultur. På webbplatsen ”Kultur för äldre” finns ett stort kulturutbud som äldreomsorgens alla verksamheter kan boka till ett subventionerat pris. Bokningarna ökar för varje år och under år 2025 gjordes närmare 600 bokningar, mest populärt var olika slags musikarrangemang. För att kultur ska bli en naturlig del av vardagen inom äldreomsorgen och vara meningsfull för de äldre behöver medarbetarna ha grundläg gande kunskap om kulturens betydelse. Under året arrangerades därför för fjärde året i rad kursen ”Kultur och hälsa” med deltagare från vård- och omsorgsboenden och dagverksamheter. Utbildningen syftar till att ge ökad kunskap om kulturens betydelse för hälsan, vad forskning visar samt att inspirera och ge verktyg vid planering och genomförande av kulturaktiviteter. - Samarbete med ideella föreningar för äldre Ideella föreningar har en viktig funktion i samhället och kan utgöra ett komplement till äldreomsorgen. Det kan exempelvis handla om olika sociala aktiviteter som främjar tillvaron för äldre och som inte kräver biståndsbedömning. Föreningar som bedriver stadsövergripande aktivite ter för personer som är 65 år eller äldre i Stockholms stad har möjlighet att ansöka om ekonomiskt bidrag från äldrenämnden. - Syftet med bidraget är att genom ideella aktörer stärka äldre personers möjligheter att uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället samt att undvika ofrivillig ensamhet. Lokala föreningar har även möjlighet att ansöka om föreningsbidrag hos stadsdelsnämnderna. Totalt fick 39 föreningar ta del av bidraget, vilket var en förening 53 Äldreomsorgens årsrapport mindre än år 2024. Föreningarnas organisation och storlek varierar mycket, från små föreningar med ett tjugotal medlemmar till stora paraply organisationer med över 10 000 medlemmar. Genom en stor variation av föreningar får de äldre i Stockholms stad större utbud och möjlighet att delta i olika aktiviteter. Föreningarnas förutsättningar och inriktningar skiljer sig åt i stor utsträckning och brukar därför delas upp i sju olika kategorier • sociala organisationer • etniska organisationer • hemgårdar • nationella minoriteter • församlingar • paraplyorganisationer • övriga. För år 2025 fördelades 12,8 miljoner kronor, en ökning med 800 000 kronor mot föregående år. Av dessa medel avsattes 200 000 kronor till äldreförvaltningens uppföljning av bidragen. Nationella minoriteter Sveriges fem nationella minoriteter är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De har särskilda rättigheter, bland annat att få äldreomsorg helt, eller till väsentlig del, på sitt minoritetsspråk. Eftersom Stockholms stad ingår i förvaltningsområden för finska, meänkieli och samiska är rätten till äldreomsorg på dessa minoritetsspråk ovillkorlig för den som vill ha den. Rätt till äldreomsorg på jiddisch och romani chib förutsätter att det finns personal som talar dessa språk. Enligt socialtjänstlagen ska staden verka för att det finns personal som kan nationella minoritetsspråk. Stadsledningskontoret (SLK) samordnar stadens minoritetsarbete och har samråd med alla fem minoriteterna. Under år 2025 har kommunstyrelsens råd för nationella minoriteters rättigheter haft fyra sammanträden. Rådet leds av klimat- och miljöborgarrådet med ansvar för minoritetspolitiken och består av utvalda politiker och representanter för alla fem minoriteter. Äldreomsorgen ska arbeta likvärdigt med nationella minoriteters rät tigheter. Under år 2025 har kunskap om rättigheter samt erfarenheter och fungerande arbetssätt spridits till chefer och utsedda medarbetare inom äldreomsorgen. Arbete med att informera om nationella minoriteters rät tigheter vid ansökan om äldreomsorg har fortsatt under året liksom arbetet med att samla in anonym statistik av antalet äldre som vill ha äldreomsorg med inriktning nationellt minoritetsspråk eller minoritetskultur. Statistiken för år 2025 visade att endast äldreomsorg på finska har efterfrågats Gene rellt har behovet av finsk hemtjänst kunnat tillgodoses medan behovet av finska platser på vård- och omsorgsboende är större än utbudet. - - - Det är svårt att prognostisera efterfrågan av äldreomsorg på nationella minoritetsspråk och att skapa beredskap inom verksamheterna eftersom 54 Äldreomsorgens årsrapport efterfrågan kan variera i omfattning och över tid. Dessutom kan det vara svårt att rekrytera yrkeskunnig personal med tillräckliga språkkunskaper. Personal som vill förbättra sina kunskaper i nationella minoritetsspråk har möjlighet att göra det med stöd av äldreomsorgslyftet. För närvarande har två vård- och omsorgsboenden finsk inriktning, vilket innebär att de äldre får vård och omsorg på finska samt kan delta i aktiviteter enligt finsk kultur och finska traditioner. Ett boende har inriktning judisk kultur, vilket innebär att de äldre får möjlighet att följa judiska traditioner. Däremot erbjuds inte vård och omsorg på jiddisch. På stadens webbplats ”Hitta hemtjänst” uppgav 53 hemtjänstutförare, varav nio i stadens egen regi, att de kunde ge omsorg på finska. Hemtjänstutförare kan också uppge sin kapacitet i de andra nationella minoritetsspråken men hittills har ingen utförare uppgett sig ha möjlighet att erbjuda omsorg på dem. Under år 2025 har äldreförvaltningen initierat en inventering av personalens kompetens i nationella minoritetsspråk och minoritetskulturer i kommu nala utförarverksamheter. Detta för att staden ska kunna ha en helhetsbild av sina resurser för att kunna erbjuda äldreomsorg för respektive minoritet. - Införande av äldreomsorgsverksamheter i stadens egen regi med inriktning samiska, meänkieli och finska har påbörjats. I samråd med sverigefinnar och tornedalingar och i konsultation med samer har de berörda minoriteterna beskrivit sina önskemål och förväntningar av äldreomsorg och aktiviteter riktade till dem. För samer och tornedalingar är kulturen viktigast även om språket också har stor betydelse. För sverigefinnar är språket det viktigaste. I konsultation med det samiska folket uppnåddes enighet om att införa äldreomsorg med samisk inriktning som en långsiktig ansats på Fruängsgårdens vård- och omsorgsboende i samarbete med Hägersten- Älvsjö stadsdelsnämnd. I anslutning till Fruängsgården finns även Axgårdens vård- och omsorgsboende, Fruängsgårdens servicehus och Solkattens dagverksamhet samt Fruängens seniorbostäder. Alla verksamheterna tillsammans kommer att utgöra ett samiskt nav som förhoppningsvis skapar synergieffekt som gynnar målgruppen. Målet är att utveckla de befintliga äldreomsorgsverksamheterna genom att all personal får utbildning i samisk historia och kultur. Avsikten är att de samiska verksamheterna utvecklas i samklang med efterfrågan och tillgång till personal med samisk kompetens. Arbetet med att införa vård- och omsorgsboende med sverigefinsk och tornedalsk inriktning och att utveckla träffpunkten för sverigefinnar och tornedalingar pågår och fortsätter under kommande år. Med hjälp av statsbidraget för minoritetsarbete och äldrenämndens föreningsstöd har medel beviljats till flera föreningar som arbetar för att motverka ofrivillig ensamhet och isolering hos äldre personer som vill bevara sitt minoritetsspråk eller sin minoritetskultur. Med hjälp av statsbidraget har medel beviljats till flera föreningar som arbetar för att motverka ofrivillig ensamhet och isolering hos äldre som vill bevara sitt minoritetsspråk eller sin minoritetskultur. 55 Äldreomsorgens årsrapport Sårbara grupper Med begreppet sårbara grupper avses äldre som exempelvis har ett skad ligt bruk och beroende, lever i hemlöshet, lider av psykisk ohälsa, har en missbruksproblematik eller är utsatt för våld i nära relation. Samverkan med andra aktörer och mellan olika verksamhetsområden inom social tjänsten är i många fall en förutsättning för att den enskilde ska kunna få det stöd och den hjälp som behövs. - - Psykisk ohälsa hos äldre Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt förekommande. Fysiska hälsoproblem, försämrad funktionsförmåga, förlust av närstående och ofrivillig ensamhet är faktorer som kan leda till psykisk ohälsa. Hos äldre yttrar sig psykisk ohälsa ofta som fysiska besvär vilket kan göra att det kan vara svårupptäckt. Det är viktigt att äldreomsorgens medarbetare har kunskap om psykisk ohälsa för att upptäcka riskfaktorer och stärka friskfaktorer hos äldre. Kunskapshöjande utbildningar om psykisk ohälsa har genomförts under året för biståndshandläggare och personal i äldreomsorgens verksamheter. Under år 2025 genomfördes även en temamånad med syfte att uppmärksamma psykisk hälsa och förebygga suicid. Under temamånaden spreds bland annat tillgängliga utbildningar för äldreomsorgens medarbetare och chefer, lokala exempel från stadens verksamheter lyftes fram och forskning och statistik inom suicidområdet presenterades. Äldre med psykisk ohälsa kan ha olika behov av stöd och insatser för sin dagliga livsföring. Exempel på insatser är träffpunkter, boendestöd och personligt ombud. Personligt ombud riktar sig till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och syftar till att stödja den enskilde till att påverka sin livssituation och vara så delaktig i samhället som möjligt. Enligt socialförvaltningens årsrapport om personligt ombud år 2024 framgick att andelen äldre över 65 år som tagit del av personligt ombud hade minskat från föregående år. En anledning till resultatet anges vara att det finns en utmaning att möta alla målgruppers behov utifrån de befintliga resurser som finns. Tabell 3:2 Antal personer med personligt ombud År Totalt antal personer med personligt ombud Antal 65 år och äldre med personligt ombud 2022 543 54 (10%) 2023 540 38 (7%) 2024 598 36 (6%) Källa: Socialtjänstrapporten, 2024 56 Äldreomsorgens årsrapport - Våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck Våld i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem och för den som utsätts är det ett hälsoproblem med fysiska och psykiska konsekven ser. Hög ålder kan medföra ett ökat beroende av stöd från andra vilket är en riskfaktor för att utsättas för våld. Stadens arbete utgår från mål och aktiviteter som anges i stadens ”Program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025”. Det är viktigt att äldreomsorgens medarbetare har kunskap om hur de ska uppmärksamma våld i äldres nära relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. Därför har biståndshandläggare fått möjlighet att delta på två utbildningstillfällen tillsammans med socialsekreterare för att öka kunskaperna i att upptäcka våld i nära relation och att ställa frågor om det svåra ämnet. - Under hösten genomförde äldreförvaltningen åter en kampanj för att uppmärksamma och belysa äldres våldsutsatthet. Kampanjen var synlig med en annons i lokaltidningen, affischer i stadens verksamheter samt på sociala medier. Uppföljning visade att kampanjen under 2025 fick bra exponering och många länkklickar. Det framkom även att den skapade ett högt engagemang på sociala medier. För att få en stadsövergripande helhetsbild följer äldreförvaltningen antalet ärenden inom äldreomsorgen, där någon typ av våld har uppmärksammats. I nedanstående tabell anges det totala antalet inrapporterade våldsärenden per år i Stockholms stad. Tabell 3:3 Antal inrapporterade våldsärenden i Stockholms stad Antal 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Antal stadsdelsförvaltning som svarat på enkäten 11 11 10 - 11 9 Antal våldsärenden 262 255 204 - 117 115 Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsförvaltningarna, 2025 Det finns vissa skillnader i 2025 års resultat i jämförelse med föregående år. Resultatet för år 2025 visade att i 70 procent av fallen var det en kvinna som utsatts för våld. Det var en ökning från år 2024 då andelen kvinnor var 66 procent. Vanligast förekommande var psykiskt våld som ökat till 61 procent jämfört med föregående års 56 procent. Näst vanligast var fysiskt våld som förekom i 32 procent av ärenden, vilket var en liten minskning jämfört med år 2024 då det var 35 procent. Därefter följde ekonomiskt våld, försummelse och latent våld. Insatser som satts in med anledning av våldet var framför allt utökade hemtjänstinsatser. Andra insatser som satts in under år 2025 var bland annat vård- och omsorgsbo ende, servicehus, korttidsboende och dagverksamhet. I vissa ärenden förmedlades även kontakt till anhörigkonsulent eller till relationsvåldsteam och till Relationsvåldscentrum. 57 Äldreomsorgens årsrapport Äldre i hemlöshet Hemlöshet är ett mångfacetterat problem som påverkas av faktorer på både strukturell och individuell nivå. Hemlöshet beskriver inte en person utan en situation som en person befinner sig i. Äldre i hemlöshet är en heterogen grupp med olika bakgrunder och olika behov av stöd. Det kan vara både kvinnor och män, personer med skadligt bruk och beroende, personer med psykisk ohälsa och personer med ekonomiska svårigheter. Det kan också vara äldre som inte har behov av något annat stöd än bostad. Gemensamt för äldre i hemlöshet är att de i allmänhet är skörare när det kommer till att hantera den påfrestning, otrygghet och utsatthet som det innebär att sakna stadigvarande boende. Hemlöshetskartläggning Vartannat år genomför socialförvaltningen en kartläggning över antalet personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad. Den senaste kartläggningen från år 2024 visade att det var 167 personer som var 65 år eller äldre som befann sig i hemlöshet, det var ungefär lika många som vid kartläggningen 2022. Majoriteten, 78 procent, var män. De flesta, 61 procent, befann sig i det som räknas som en mer stadigvarande boendesituation så som exempelvis hem för vård och boende (HVB), tränings- eller jourlägenhet, stödboende eller lågtröskelboende. Cirka 35 procent befann sig i en akut boendesituation som exempelvis på akut boende, vandrarhem eller tillfälligt boende hos en vän. Utav de som befanns sig i akut boendesituation uppgavs tolv personer sova utomhus. Fyra procent visste man inte boendesituationen för. - Nollvision för äldre i hemlöshet Äldrenämnden och socialnämnden har antagit en nollvision för äldre i hemlöshet där bland annat rekommendationer om hur socialtjänsten ska arbeta ingår. Viktiga delar i arbetet är att det finns kunskap om målgrup pen, att samverkan fungerar väl, att socialtjänsten är tillgänglig för de enskilda, att det finns tillgång till praktiskt stöd samt att det finns tillgång till långsiktiga boendelösningar. - Varje år förmedlar Micasa Fastigheter, genom SHIS Bostäder, 25 seniorlägenheter. SHIS Bostäder har även ett samarbete med Stiftelsen Isaak Hirsch minne, under 2025 fick en person en lägenhet genom stiftelsen. Målgruppen för seniorlägenheterna är personer, 66 år och äldre, som har svårt att få bostad på egen hand. För att kunna få första handskontrakt på seniorlägenheter behöver den äldre först befinna sig på tidsbegränsat boende vid SHIS Bostäder. Under år 2025 fick 13 personer SHIS seniorboende och elva personer kunde överta förstahands kontrakt för seniorlägenhet hos Micasa. - 58 Äldreomsorgens årsrapport Anhöriga Begreppet anhörig används för den person som ger vård eller stöd till en närstående som exempelvis är äldre, allvarligt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Anhörig kan vara maka/make, partner, barn, barnbarn, förälder, syskon, vän eller granne. Det är den enskilde själv som avgör om han eller hon ser sig som anhörig. Både kvinnor och män ger stöd till närstående men det finns skillnader i vilken typ av stöd de ger. Kvinnor ger oftare stöd och hjälp med tillsyn, umgänge och personlig omsorg medan män ger mer ekonomiskt och praktiskt stöd. Studier visar att bland de som ger stöd till en närstående så påverkas kvinnors hälsa och ekonomi mer negativt jämfört med männens. Stöd till anhöriga Gruppen anhöriga är en bred och heterogen grupp och som anhörig påverkas livet på olika sätt. Det kan kännas meningsfullt att hjälpa sin närstående samtidigt som det även kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. Anhöriga kan därför behöva stöd för egen del. Stockholms stads program för stöd till anhöriga anger mål och ramar för stadens stöd till anhöriga samt fokusområden för fortsatt utveckling. Stadens stöd till anhöriga syftar till att psykiskt, fysiskt och socialt under lätta den anhöriges situation. Stödet kan ges genom förebyggande och hälsofrämjande insatser som exempelvis information, vägledning och besök på träffpunkter. Vid varje stadsdelsförvaltning finns funktionen anhörigkonsulent som särskilt arbetar för att ge stöd till anhöriga genom bland annat stödsamtal för anhöriga och anhöriggrupper. Behovsbedömda insatser som kan avlasta anhöriga är exempelvis avlösning, dagverksam het och växelvård. Studier visar att bland de som ger stöd till en närstående så påverkas kvinnors hälsa och ekonomi mer negativt jämfört med männens. - - En person som får hjälp av en anhörig kan under vissa förutsättningar beviljas hemvårdsbidrag. Hemvårdsbidrag är en ekonomisk ersättning för väsentligt merarbete som utförs av anhörig och som annars skulle utföras inom ramen för hemtjänst. Hemvårdsbidrag betalas ut till den som är i behov av omvårdnaden. I oktober år 2025 hade 785 personer hemvårdsbidrag i Stockholms stad, vilket är en minskning under de senaste två åren. 59 Äldreomsorgens årsrapport Tabell 3:4 Antal personer 65 år och äldre med hemvårdsbidrag, efter beslutande stadsdelsförvaltning Stadsdelsförvaltning Antal 2025 Antal 2024 Antal 2023 Järva 212 199 180 Hässelby-Vällingby 50 61 93 Bromma 49 54 49 Kungsholmen 37 36 37 Norra innerstaden 94 112 111 Södermalm 65 73 80 Enskede-Årsta-Vantör 75 70 74 Skarpnäck 25 28 31 Farsta 55 52 51 Hägersten-Älvsjö 79 63 84 Skärholmen 44 49 44 Hela staden* 785 797 834 * Totalen för hela staden inkluderar även de personer som socialförvaltningen är biståndsbeslutande för. Källa: Sweco Anhörigperspektiv Medarbetare inom socialtjänsten har en skyldighet att uppmärksamma anhörigas behov av stöd och erbjuda stöd. Att ha ett anhörigperspektiv innebär att se, respektera och samarbeta med både enskilda som behöver stöd och de personer som är viktiga för dem. För att anhörigperspektivet ska genomsyra alla verksamheter och yrkesgrupper i stadens socialtjänst är det viktigt med samverkan på såväl individnivå som på organisatorisk nivå. 60 Äldreomsorgens årsrapport Kvalitetsobservationer Ett fokusområde för äldreförvaltningens kvalitetsobservationer år 2025 har varit hur hemtjänsten har tillämpat anhörigperspektivet. Resultatet visade att kunskapen om vad ett anhörigperspektiv innebar varierade. De flesta verksamheter hade ofta god kontakt och ett samarbete med anhöriga och personalen var lyhörd och inkluderande. I en del verksamheter fanns det insatser som ankomstsamtal, informationsmaterial och anhörigombud. Samtidigt framkom att rutiner och metoder för att systematiskt arbeta med anhörigperspektivet ofta saknades eller var otydliga. Inspektion av beställarenheter Under år 2025 genomförde äldreförvaltningen fem inspektioner på beställarenheter med fokus på anhörigstöd och anhörigperspektiv. Resultatet av inspektionerna visade att det fanns en medvetenhet på beställarenheterna om att det är frivilligt för anhöriga att stötta en närstående. På en del enheter fanns arbetsgrupper som särskilt arbetade med anhörigfrågor, vilket kunde skapa goda förutsättningar för att anhörigperspektivet hölls levande på enheten. En beställarenhet hade genom enkät till anhöriga bland annat följt upp biståndshandläggarnas bemötande samt anhörigas delaktighet i planeringen av den äldres insatser. Inspektionerna visade att flera beställarenheter behövde se över så att anhörigperspektivet var inkluderat i enhetens lokala rutiner. Det fanns flera positiva delar i beställarenheternas arbete med kompetens och kompetensutveckling inom anhörigstöd och anhörig perspektiv. Exempel på detta var bland annat att - • samverkan skedde med anhörigkonsulent på såväl individnivå som övergripande nivå • informationsträff med anhörigkonsulent ingick i introduktionen av nya biståndshandläggare • biståndshandläggare hade extern handledning som kunde möjliggöra reflektion, diskussion och kollegialt lärande i anhörigfrågor • en arbetsgrupp med fokus på anhörigfrågor hade utbildning för kollegorna • flertalet beställarenheter hade en nära samverkan med stadsdels förvaltningens anhörigkonsulent. - Vid samtliga fem beställarenheter som inspekterats under år 2025 fanns broschyrer om det anhörigstöd som erbjuds inom stadsdelen. Dessa kunde handläggarna ha med som information vid hembesök. Anhöriga som vill ha stöd för egen del ska söka om det i den stadsdelsförvaltning eller kom mun de är folkbokförda i. Beställarenheterna behöver arbeta mer med att säkerställa att biståndshandläggarna känner till och informerar om detta. - Dokumentationsgranskningen visade att den äldres samtycke om anhöriga får kontaktas hade dokumenterats i hög utsträckning. Det sociala nätverket hade kartlagts i så gott som samtliga utredningar. Det var även relativt vanligt att information till utredningen hade inhämtats från anhöriga och att den anhöriges uppfattning om den äldres hjälpbehov framgick. Vad anhöriga uppfattar att den äldre har för resurser och möjligheter och vilket stöd den äldre får av anhöriga kunde dokumenteras 61 Äldreomsorgens årsrapport tydligare i utredningarna. Det kunde även vara aktuellt att i högre grad ställa frågor till de äldre om hur de ser på stödet som anhöriga ger. Den sammantagna bilden av inspektionerna var att beställarenheterna arbetade för att anhöriga skulle känna sig inkluderade och väl bemötta. Att handläggaren följer upp den äldres behov och om de beviljade insatserna är av god kvalitet, ska vara utgångspunkten i uppföljningen. Anhöriga behöver uppmärksammas i hela handläggningsprocessen, även i uppföljningen. Resultatet av inspektionerna indikerade att anhöriga bjudits in vid uppföljning av den äldres insatser och behov men att de flesta av de fem beställarenheterna kunde se över om rutinen för uppfölj ning hade ett anhörigperspektiv. - 62 Äldreomsorgens årsrapport Mat och måltider Mat, dryck och måltider tillhör livets glädjeämnen och har stor betydelse för både hälsa och livskvalitet. Att få uppleva matglädje genom gemenskap, dofter, utseende, variation och olika smaker kan bidra till en god hälsa. Tillgång till dietist I Stockholms stad ska alla verksamheter i kommunal regi ha tillgång till dietist. En funktionsbeskrivning finns för dietistens uppdrag för att likställa arbetet inom staden. Dietisternas uppdrag är att förebygga, upptäcka och behandla undernäring i samverkan med övrig vård- och omsorgspersonal samt anordna verksamhetsanpassade utbildningar. Målet är att skapa god hälsa och livskvalitet för den äldre individen. Även privata utförare ska enligt avtal ha tillgång till dietist. Matlyftet Sedan år 2019 har Stockholms stad genomfört satsningen ”Matlyftet” vars syfte är att förebygga undernäring hos äldre personer och bryta ofrivillig ensamhet. Under år 2025 fördelades 10,2 miljoner kronor till stadsdels förvaltningarna för olika projekt och aktiviteter inom området vård- och omsorgsboende, servicehus, hemtjänst och förebyggande enheter inom stadens egen regi. Medlen användes bland annat till kulturaktiviteter med fika eller måltid, matlagningsgrupper för män, anhörigmiddag, hälso vecka, samtalsgrupper och utflykter. Maten som serveras bör stimulera och tilltala alla sinnen och serveras i en trivsam miljö. - - Måltidsobservationer Måltiden kan ha stor betydelse för den enskilde och är ofta en höjdpunkt under dagen. Måltiden ger möjlighet till en social gemenskap och till att samtala med andra. Den mat som serveras bör stimulera och tilltala alla våra sinnen, samt serveras i en trivsam måltidsmiljö. Måltidsmiljön ska kvalitetssäkras genom Stockholms stads checklista. Den utgår från FAMM-modellen och innehåller fem aspekter: • atmosfären • rummet • mötet • produkten (maten) • lagar och regler (livsmedelshygien och struktur). Under året genomförde flertalet vård- och omsorgsboenden i kommunal regi måltidsobservationer. Observationerna visade på att verksamheterna har olika utmaningar kopplat till maten och måltiden. Måltidsobservationer är ett viktigt verktyg i det lokala utvecklingsarbetet och bidrar till att boendet kan anpassa måltidsmiljön utifrån behov och förutsättningar. Nattfasta För äldre personer är det viktigt att måltiderna är jämnt fördelade över dygnet för att kunna tillgodogöra sig det dagliga energi- och närings behovet. Nattfastan bör inte vara längre än elva timmar för att minska - 63 Äldreomsorgens årsrapport risken för undernäring. För att täcka behovet av energi och näring är det viktigt att servera näringstäta mellanmål flera gånger under dygnet. Nattfastan kan minskas genom ett litet näringstätt mellanmål på kvällen, natten eller tidigt på morgonen. Flertalet vård- och omsorgsboenden i kommunal regi mäter en till två gånger per år nattfastan, enligt stadens checklista. Mätningen år 2025 visade, i likhet med tidigare år, att cirka 70 procent av äldre i de verksam heter som genomförde mätning av nattfastan hade en nattfasta som var kortare än elva timmar. Cirka elva procent av de äldre hade en nattfasta som översteg 13 timmar. Genom mätning ökar personalens medvetenhet om vikten av att måltiderna fördelas jämt över dygnet, därmed minskar risken för undernäring bland äldre på vård- och omsorgsboende. - Ingen hunger – Agenda 2030 Ett av de globala målen i Agenda 2030 handlar om ”Ingen hunger” (mål 2). Inom detta målområde genomför äldreomsorgen flera insatser, vilka även kan kopplas till stadens mat- och måltidspolicy. I stadens policy ingår bland annat rekommendationer och kvalitetssäkring av måltids miljön och nattfasta hos äldre på vård- och omsorgsboende. Det finns inom staden framtaget webbutbildningar för äldreomsorgens medarbe tare vad gäller mat och måltider för äldre samt mat och måltider – riktad till biståndshandläggare. Under år 2025 har en ny webbutbildning med tillhörande diskussionsmaterial tagits fram riktad till hemtjänstpersonal. Utbildningen har publicerats och spridits till både privata utförare och utförare i stadens egen regi. Syfte med utbildningarna har varit att stärka medarbetarnas kunskaper i bland annat måltidsfördelning, måltidsmiljö, nattfasta och att förebygga undernäring. - - Hållbar äldreomsorg Att arbeta med hållbarhet inom äldreomsorgen bidrar till minskad påverkan på miljö och på klimatet. Det kan också ge positiva effekter på arbetsmiljö för personalen och en god omsorg om den äldre. För att stötta i arbetet har staden sedan 2025 en webbplats, ”Hållbar äldre omsorg”, med vägledningsmaterial för vård- och omsorgsboende som ger konkreta tips för ett hållbart förändringsarbete inom områdena omsorgs arbete, kök och städ. På webbplatsen finns stödmaterial som kompletterar vägledningsmaterialet, med en mall för nulägeskartläggning och en lista på möjliga åtgärder som verksamheten kan vidta för att arbeta mer hållbart. - - 64 Äldreomsorgens årsrapport 64 Äldreomsorgens årsrapport 65 Äldreomsorgens årsrapport Myndighetsutövning Äldreomsorgen ska präglas av jämställdhet, tillgänglighet och lik värdighet. För att stödja detta arbete har kommunfullmäktige beslutat om riktlinjer för handläggning inom socialtjänstens äldreomsorg. Dessa riktlinjer fungerar som ett komplement till den lagstiftning som gäller och är samtidigt kopplade till andra styrande dokument och regelverk inom området. En enskild som inte själv kan tillgodose sina personliga behov och inte heller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt att få insatser av socialtjänsten för att tillgodose behoven. Den enskilde ska tillförsäkras skäliga levnadsförhållanden genom insatserna. Insatserna ska utformas så att det stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv. Skäliga levnadsförhållden ger uttryck för vilken form av insats som kan komma att bli aktuell. Begreppet har ingen exakt definition vilket gör att skäliga levnadsförhållanden kan innebära olika saker för olika individer vid olika tidpunkter och förhållanden. Den enskildes individuella behov är avgörande för rätten till insatser. Till stöd för att utreda och bedöma den enskildes behov använder biståndshandläggarna i Stockholms stad en särskilt framtagen metodhandledning. I Stockholm kan den äldre få sina behov av hjälp prövade dygnet runt. Stadsdelsförvaltningarna ansvarar för behovsbedömningen på kontorstid helgfria vardagar. Äldreförvaltningen ansvarar för behovsbedömning av akuta behov och rådgivning kvällar, helger och nätter. Äldreförvaltningens handläggare har rätt att fatta beslut om insatser fram till nästa helgfria vardag. Därefter överlämnas ärendet till den enskildes ordinarie biståndshandläggare på stadsdelsförvaltningen. Äldreomsorgen ska vara jämställd, tillgänglig och likvärdig. 66 Äldreomsorgens årsrapport En väg in till äldreomsorgen Äldreomsorgen är komplex, där flera olika instanser och intressenter är inblandade. Det kan vara svårt för invånaren att veta vart man ska vända sig i olika frågor. Stockholms stad har därför valt att organisera sig så att invånaren ska ha en tydlig väg in i äldreomsorgen dygnet runt. Äldre direkt är stadens kontaktcenter för äldreomsorgen som informerar och vägleder invånaren till rätt instans inom eller utanför staden vardagar under dagtid. Kvällar, helger och nätter bistår handläggare på äldreförvaltningens trygghetsjour stadens invånare och andra intressenter med rådgivning, vägledning och hänvisning. Invånaren kan redan vid första kontakt med stadens äldreomsorg få information samt hjälp att komma i kontakt med rätt funktion utifrån sina behov. Man behöver inte anpassa sig till en biståndshandläggares telefontid, utan får lättillgänglig och likvärdig service oavsett var i staden man bor. Äldre direkts uppdrag är att informera och vägleda individer om stadens utbud av äldreomsorg, stadens avgiftssystem och fakturor för äldreomsorg. Ytterligare en del i uppdraget är att ge individspecifik information, efter sekretessprövning, i de fall invånare har frågor om ett pågående ärende hos en stadsdelsförvaltning. Äldre direkt informerar även om regelverk, riktlinjer och ansökningsprocess inom äldreomsorgen. Information ges också om nationella minoriteters rättigheter samt rättigheter kopplade till stadens uppdrag som förvaltningsområde för finska, meänkieli och samiska. Äldre direkt förmedlar kontakt med biståndshandläggare för de ärenden som inte kan eller ska lösas av kontaktcentret. För dessa ärenden har Äldre direkt förberett biståndshandläggaren på vad ärendet gäller och vilken invånare som söker kontakt. Beslut och domar i enskilda ärenden 2025 Stadsdelsförvaltningarna sammanställer årligen antalet beslut i enskilda ärenden samt avgöranden i förvaltningsdomstol. Under året fattade biståndshandläggarna totalt 59 840 beslut i enskilda ärenden, exklusive avgiftsbeslut samt beslut om ledsagning, hemvårdsbidrag och trygghetslarm. Det innebär en ökning med 5 125 beslut jämfört med föregående år, motsvarande cirka 9,4 procent. Av samtliga beslut var 97,4 procent bifall, vilket är en mindre ökning från året innan. Liksom 2024 avsåg drygt 82 procent av besluten hemtjänst. Totalt fattades 3 314 beslut om vård- och omsorgsboende, varav 2 869 var bifall och resten avslag. Andelen avslag uppgick till 13,4 procent, vilket är något lägre än 2024. För personer 85 år eller äldre minskade avslagsandelen till 12 procent, jämfört med 13,1 procent föregående år. Under 2025 fattades även 305 beslut om servicehus. Av dessa avslogs 158 ansökningar (51,8 procent). Antalet beslut var betydligt lägre än 2024, då 408 beslut fattades. 67 Äldreomsorgens årsrapport Tabell 4:1 Beslut och domar i enskilda ärenden Beslut och domar 2024 Totalt Vård- och omsorgs boende Servicehus Korttids vård Dagverksam het (inriktning demens) - Dagverk samhet (social inriktning) - Hemtjänst Utom kommunala särskilda boenden - * Beslut 59 840 3 314 305 4 356 2 007 261 49 323 274 - varav bifall 58 301 2 869 147 3 896 1 990 249 49 014 136 - varav avslag 1 546 445 158 460 17 12 316 138 Andel (%) avslag 2,6 % 13,4 % 51,8 % 10,6 % 0,8 % 4,6 % 0,6 % 50,4 % Domar som meddelats 274 125 36 39 2 1 34 37 Domar mot stadens beslut 81 46 6 7 1 1 5 15 Andel (%) mot staden 29,6 % 36,8 % 16,7 % 17 ,9 % 50 % 100 % 14,7 % 40,5 % *Särskilt boende inkluderar både vård- och omsorgsboende och servicehus. Källa: Paraplysystemet. Observera att statistiken tas fram genom manuell räkning. Det finns risk för felräkning. Under 2025 överklagades totalt 274 beslut, motsvarande cirka 17,7 procent av samtliga avslag. Av dessa fick 29,6 procent bifall i en högre instans, vilket är en tydlig ökning jämfört med 2024 då andelen var 18,5 procent. Liksom tidigare år avsåg majoriteten av överklagandena beslut om vård- och omsorgsboende. I dessa ärenden fick knappt 37 procent bifall i högre instans, en ökning från 35 procent året innan. När det gäller servicehus överklagades 36 beslut, vilket motsvarade cirka 23 procent av alla avslag. Av dessa fick omkring 17 procent bifall i högre instans under 2025, jämfört med cirka 13 procent 2024. För personer 85 år eller äldre minskade avslagsandelen för servicehus markant, från knappt 52 procent 2024 till drygt 47 procent 2025. Tabell 4:2 Beslut och domar gällande personer 85 år och äldre Beslut och domar 85 år och äldre Totalt 2025 Totalt 2024 Vård- och omsorgs boende 2025 - Vård- och omsorgs boende 2024 - Servicehus 2025 Servicehus 2024 Antal beslut 1 872 1 607 1 720 1 429 152 178 Varav bifall 1 593 1 328 1 513 1 242 80 86 Varav avslag 279 279 207 187 72 92 Andel (%) avslag 14,9 1 7, 4 12,0 13,1 4 7, 4 51,7 Källa: Paraplysystemet. Statistiken tas fram genom manuell hantering. 68 Äldreomsorgens årsrapport Beslut och avslag avseende ansökan om vård- och omsorgsboende I tabell 4:3 redovisas beslut och avslag för vård- och omsorgsboende, uppdelat per beslutande stadsdelsförvaltning för 2025. Antalet beslut om vård- och omsorgsboende har ökat betydligt det senaste året, men andelen avslag ligger kvar på en stabil nivå runt drygt 13 procent. Samtidigt syns en markant ökning av antalet domar. Sammantaget pekar utvecklingen mot en mer omfattande ärendehantering, fler överklaganden och en något högre andel domar som går nämnderna emot, samtidigt som avslagsan delen i besluten som helhet förblir relativt oförändrad över tid. Enligt stadsdelsförvaltningarna är det vanligaste skälet till avslag på ansökan om vård- och omsorgsboende att den enskilde inte bedöms ha tillräckligt omfattande omvårdnadsbehov enligt stadens riktlinjer för handläggning av socialtjänstens äldreomsorg. - Tabell 4:3 Beslut och domar gällande vård- och omsorgboende Stadsdels nämnder - Beslut vård och omsorgs boende - - varav avslag andel avslag Domar Mot stadsdels nämnder - andel mot stadsdels nämnder - Bromma 242 46 19% 28 5 17 ,9% Enskede-Årsta- Vantör 300 31 10,3% 6 3 50% Farsta 216 23 10,6% 2 2 100% Hägersten-Älvsjö 362 59 16,3% 9 5 55,6% Hässelby- Vällingby 351 37 10,5% 6 2 33,3% Kungsholmen 233 28 12% 10 2 20% Norra innerstaden 567 32 5,6% 5 1 20% Järva 355 38 10,7% 11 4 36,4% Skarpnäck 129 31 24% 10 4 40% Skärholmen 102 21 20,6% 15 9 60% Södermalm 457 99 21,7% 23 9 39,1% Totalt 2025 3 314 445 13,4% 125 46 36,8% Totalt 2024 2 777 374 13,5% 80 28 35% Totalt 2023 3 107 427 13,7% 92 28 30,4% Totalt 2022 3 011 399 13,3% 102 30 29,4% Totalt 2021 2 914 360 12,4% 100 10 10% Källa: Paraplysystemet. Statistiken är framtagen genom manuell hantering. 69 Äldreomsorgens årsrapport Beslut och avslag avseende ansökan om servicehus I tabell 4:4 redovisas beslut och avslag för servicehus, uppdelat per beslutande stadsdelsförvaltning för 2025. I jämförelse med 2024 mins kade antalet beslut om servicehus med 103 och andelen avslag med cirka sex procent under 2025. Även för servicehus är det främsta skälet till avslag att den enskilde saknar eller inte har tillräckligt stort hjälpbehov. Behovet bedöms istället kunna tillgodoses genom redan beviljade eller utökade insatser i form av hemtjänst och/eller dagverksamhet. En vanlig orsak till ansökan om servicehus är ett otillgängligt boende. Detta leder i regel till avslag då detta enligt stadens riktlinjer för handläggning av socialtjänstens äldreomsorg inte enskilt är ett kriterium för bifall tillservi cehus. Behovet kan i dessa fall exempelvis tillgodoses genom förtur till en seniorlägenhet inom staden. Tabell 4:4 Beslut och domar gällande servicehus Stadsdels nämnder - Beslut servicehus varav avslag andel avslag Domar Mot stadsdels nämnder - andel mot stadsdels nämnder - Bromma 15 11 73,3% 0 0 0% Enskede-Årsta- Vantör 13 8 61,5% 2 0 0% Farsta 15 12 80% 5 0 0% Hägersten-Älvsjö 50 40 80% 11 2 18,2% Hässelby- Vällingby 34 15 44,1% 3 1 33,3% Kungsholmen 35 19 54,3% 3 1 33,3% Norra innerstaden 20 5 25% 0 0 0% Järva 59 12 20,3% 3 1 33,3% Skarpnäck 10 5 50% 3 0 0% Skärholmen 2 1 50% 1 1 100,0% Södermalm 52 30 57 ,5% 5 0 0% Totalt 2025 305 158 51,8% 36 6 16,7% Totalt 2024 408 235 57 ,6% 55 7 12,7% Totalt 2023 440 227 51,6% 51 8 15,7% Totalt 2022 416 177 42,5% 41 5 12,2% Totalt 2021 350 169 48,3% 36 6 16,7% Källa: Paraplysystemet. Statistiken är framtagen genom manuell hantering. - - 70 Äldreomsorgens årsrapport Ej verkställda beslut inom äldreomsorgen Kommunerna är enligt socialtjänstlagen skyldiga att rapportera alla gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Rapporteringen omfattar även avbrott i verkställigheten. Syftet är att säkerställa rättssäkerhet och transparens, samt att ge både invånare och tillsynsmyndigheter en tydlig bild av hur besluten omsätts i praktiken. Under 2025 har antalet ej verkställda beslut inom äldreomsorgen ökat. Totalt redovisades 198 beslut som inte verkställts under fjärde kvartalet 2024, och under 2025 har antalet successivt stigit till 245 i tredje kvartalet. Den vanligaste orsaken är att den enskilde tackar nej till erbjudna insatser eller framför särskilda önskemål om boende. Detta kan innebära att beslut förblir ej verkställda under lång tid, ibland flera år, innan den enskilde accepterar ett erbjudande. Utvecklingen speglar därför i första hand individuella val och preferenser snarare än brist på platser i särskilt boende. Detta understryker vikten av tydlig och kontinuerlig information till den enskilde, liksom en aktiv dialog mellan kommunen, den äldre och anhöriga. Genom att skapa förståelse för vilka alternativ som finns och vad de innebär kan kommunen bidra till att beslut snabbare kan omsättas i praktiken. Samtidigt är det viktigt att respektera den enskildes självbestämmande och rätt att påverka sin egen livssituation, vilket är en grundläggande princip i socialtjänstlagen. Tabell 4:5 Ej verkställda beslut per stadsdelsförvaltning Stadsdelsnämnder Kvartal 4 – 2024 Kvartal 1 – 2025 Kvartal 2 – 2025 Kvartal 3 – 2025 Tackat nej/ särskilt önskemål kvartal 3 2025 Bromma 11 15 30 16 14 Enskede-Årsta- Vantör 14 17 11 11 10 Farsta 12 14 21 26 22 Hägersten-Älvsjö 10 8 8 7 7 Hässelby-Vällingby 5 11 4 5 5 Järva 8 6 7 8 7 Kungsholmen 13 9 7 11 10 Norra innerstaden 65 67 78 93 87 Skarpnäck 5 3 1 4 0 Skärholmen 9 4 6 5 4 Södermalm 46 43 44 59 55 Totalt 198 197 217 245 221 Källa: Stadsdelsförvaltningarnas inrapportering till äldreförvaltningen. 71 Äldreomsorgens årsrapport 71Äldreomsorgens årsrapport 72 Äldreomsorgens årsrapport 72 Äldreomsorgens årsrapport 73 Äldreomsorgens årsrapport Beskrivning av äldreomsorgen utifrån insats Hemtjänst Hemtjänst är benämningen för de stöd- och hjälpinsatser som ges till personer som bor i sitt eget hem (ordinärt boende) eller på ett servicehus. Insatsen hemtjänst beviljas efter en individuell bedömning och utformas i samverkan mellan den enskilde och vald hemtjänstutförare. I planeringen av insatsen ska hänsyn tas till den enskildes fysiska, psykiska, sociala och kulturella behov. Hemtjänst kan bestå av olika typer av stöd, till exempel • hjälp med service och personlig omvårdnad i hemmet • hjälp med promenader för att stärka eller behålla fysisk förmåga • följeslagning utanför hemmet till exempel till läkarbesök eller ärenden • social samvaro för att minska ensamhet och bryta isolering. Hemtjänstutföraren kan, efter beviljat beslut, ge avlösning till anhöriga som vårdar eller stöttar en närstående i hemmet för att den anhörige ska få möjlighet till avlastning och viss egen tid. Valfrihetssystem för hemtjänst Insatsen hemtjänst i ordinärt boende ingår sedan 2002 i stadens valfrihets system, som upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Den enskilde har möjlighet att välja vilken hemtjänstutförare hen önskar få hjälp av. Den omsorgstagare som inte kan eller vill välja utförare till delas till den närmaste kommunala utföraren i den stadsdel där den enskilde bor. Äldreförvaltningen ansvarar för upphandling av de privata utförarna till stadens valfrihetssystem för hemtjänst. Det är också äldreförvaltningen som förvaltar och följer upp avtalen med de godkända privata utförarna. Krav och villkor för hur hemtjänsten ska utföras regleras i särskilda uppdragsbeskrivningar för utförare i stadens egen regi och i kontrakt med privata utförare. Utföraren ansvarar för att verksam heten bedrivs enligt alla vid tidpunkten tillämpliga lagar och förordningar. - - 74 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Hemtjänst Krav ställs även på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med Social styrelsens allmänna råd, föreskrifter och riktlinjer. Verksamheten ska också följa stadens styrande dokument samt de som gäller från andra relevanta myndigheter. Olika typer av uppföljningar och kontroller av att utförarna fullgör sina åtagande utifrån kontraktet genomförs. - Hemtjänstutföraren kan anlita en underleverantör för att utföra vissa uppgifter exempelvis städning, nattinsatser eller trygghetslarm. För att privata utförare ska kunna anlita underleverantör under kontraktsperio den krävs att staden på förhand godkänner kontraktet mellan utföraren och underleverantören. Utföraren ansvarar för att anlitad underleverantör uppfyller de krav som ställs på utföraren. Utföraren ansvarar också för att informera alla berörda, inklusive den enskilde om att en under leverantör anlitats. - - I samtliga stadsdelsförvaltningar fanns det 2025 både utförare i stadens egen regi och privata utförare av hemtjänst att välja mellan inom ramen för valfrihetssystemet. Inom staden fanns totalt 64 privata utförare av hemtjänst. En privat utförare kan vara verksam i flera stadsdelsförvalt ningar. Utförare i stadens egen regi och privata utförare arbetar oftast i geografiskt avgränsade områden och kan därför ha flera utförar kontor. Under 2025 tillkom sju nya hemtjänstutförare. Två utförares avtal sades upp, en utförare fick sitt tillstånd återkallat av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och några bolag har upphört i samband med förvärv. Tre företag belades med beställningsstopp under 2025 och dessa var under tiden inte valbara i valfrihetssystemet på grund av att de hade ett flertal brister som behövde åtgärdas. Tabell 5:1 Antal hemtjänstutförare per stadsdelsförvaltning under 2025 Stadsdelsförvaltning Stadens egen regi Privat regi Järva 1 24 (25) Hässelby-Vällingby 1 22 Bromma 1 28 (26) Kungsholmen 1 23 (22) Norra innerstaden 1 31 (23) Södermalm 1 28 (23) Enskede-Årsta-Vantör 1 26 (26) Farsta 1 22 (22) Skarpnäck 1 21 (23) Hägersten-Älvsjö 1 28 (26) Skärholmen 1 18 (17) Totalt i staden 11 64 (64) Källa: Stadens webbplats Hitta hemtjänst. Inom parentes redovisas siffror för 2024. 75 Äldreomsorgens årsrapport Under 2025 hade stadsdelsförvaltningarna olika många valbara utförare, från 19 till 32 utförare. Antalet valbara hemtjänstutförare har ökat i vissa stadsdelsförvaltningar och minskat i andra. Störst förändring i jämförelse med föregående år var det i Norra innerstaden och Södermalm. Flest valbara utförare hade Norra innerstaden, Södermalm, Hägersten-Älvsjö, Bromma och Enskede-Årsta-Vantör vilket bland annat kan förklaras av att dessa stadsdelsförvaltningar har ett stort antal personer 80 år eller äldre samt ett stort geografiskt upptagningsområde. - Tabell 5:2 Andel verkställda beslut om hemtjänst per regiform och stadsdelsförvaltning 41 59 61 51 38 76 61 70 50 53 65 52 52 48 48 39 49 62 24 39 30 50 47 35 Hela staden Skärholmen Hägersten-Älvsjö Farsta Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Norra innerstaden Kungsholmen Bromma Hässelby-Vällingby Utförare i stadens egen regi Privat utförare 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Järva Källa: Sweco I oktober 2025 hade 59 procent av personer med insatsen hemtjänst valt en utförare i privat regi. Statistiken från föregående år visar på en trend med minskad andel omsorgstagare som har privata utförare de senaste åren. Vid jämförelse kan konstateras att år 2024 hade nästan 61 procent valt privat utförare, 2023 nästan 63 procent och 2022 cirka 64 procent. I likhet med tidigare år skiljde sig fördelningen mellan stadsdelsförvalt ningarna. År 2025 hade Södermalms stadsdelsförvaltning, likt föregående år, högst andel verkställda beslut utförda av en privat utförare (nästan 76 procent) medan Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning hade lägst andel verkställda beslut i privat regi (nästan 39 procent). Insats: Hemtjänst 76 Äldreomsorgens årsrapport Fast omsorgskontakt Personer som har insatser från hemtjänsten ska erbjudas en fast omsorgs kontakt. Kravet på fast omsorgskontakt infördes i socialtjänstlagen den 1 juli 2022. - Den fasta omsorgskontakten ska stärka den enskildes ställning, bidra till god kontinuitet och individanpassning samt samordna socialtjänstens insatser. Uppdraget omfattar även stöd till anhöriga och att uppmärk samma förändringar i den enskildes hälsa och behov. Planering och uppföljning ska utgå från en helhetsbild av den enskildes omsorgsbehov och livssituation. Den fasta omsorgskontakten ska vara en namngiven person med god kännedom om omsorgstagaren och dennes situation. Av dokumentationen ska det framgå vem som är utsedd till fast omsorgskon takt eller om den enskilde har tackat nej till erbjudandet. - - Sedan den 1 juli 2023 ska den fasta omsorgskontakten vara en utbildad och tillsvidareanställd undersköterska, i syfte att säkerställa kvalitet och kompetens. Samma datum infördes även skyddad yrkestitel för undersköterskor, vilket innebär att titeln kräver bevis från Socialstyrelsen. De som genomgått eller påbörjat sin utbildning till undersköterska och samtidigt var anställd som undersköterska före 1 juli 2023 får under en övergångsperiod fortsätta använda sin titel och arbeta som fast omsorgs kontakt. Övergångsperioden sträcker sig till och med 30 juni 2033, vilket ger berörda medarbetare tid och möjlighet att validera kunskapen och ansöka om skyddad yrkestitel hos Socialstyrelsen. Personer som har insatser från hemtjänsten ska erbjudas en fast omsorgskontakt. - Ramtid Utöver riktlinjerna finns i Stockholms stad särskilda tillämpnings anvisningar för beställning och genomförandeplan inom hemtjänst, så kallad ramtid. Syftet med ramtid är att ge den enskilde mer inflytande över hur och när beviljade insatser ska utföras. Syftet är också att få en nära samverkan mellan beställare och utförare av hemtjänst med fokus på den enskildes behov. Ramtid innebär ett gemensamt sätt att skriva beställningar av hemtjänst inom hela Stockholms stad. I beställningen av hemtjänst till utföraren ska den enskildes behov och målet med de beviljade insatserna vara beskrivna. För samtliga insatser beräknas en sammantagen tidsåtgång per månad, vilket utgör den så kallade ramtiden. Detaljplaneringen om hur och när insatserna ska genomföras ska sedan utföraren och den enskilde komma överens om i genomförandeplanen. - Volym Behovet av äldreomsorg ökar successivt med åldern och mycket kraftigt efter 85 år. Hemtjänst är den vanligaste omsorgsformen inom äldre omsorgen i Stockholms stad. Hemtjänsten är för många äldre en central förutsättning för att kunna bo kvar hemma. - Insats: Hemtjänst 77 Äldreomsorgens årsrapport Tabell 5:3 Andel personer 65 år eller äldre som har hemtjänst redovisat per stadsdelsförvaltning Stadsdelsförvaltning Antal personer 65 år och äldre Antal verkställda beslut om hemtjänst Andel i befolkningen med hemtjänst Järva 12 712 1 128 8,9% Hässelby-Vällingby 12 067 1 122 9,3% Bromma 13 668 1 251 9,2% Kungsholmen 13 659 1 102 8,1% Norra innerstaden 30 796 2 361 7 ,7% Södermalm 28 087 2 363 8,4% Enskede-Årsta-Vantör 14 427 1 326 9,2% Farsta 7 395 631 8,5% Skarpnäck 10 519 1 012 9,6% Hägersten-Älvsjö 19 081 1 684 8,8% Skärholmen 5 663 633 11,2% Restbefolkningen 327 - - Hela staden 168 401 14 621 8,7% Källa: Sweco I oktober 2025 hade totalt 14 621 personer i åldern 65 år och äldre ett verkställt beslut om hemtjänst i ordinärt boende, vilket var en ökning jämfört med året innan (14 246 personer). Detta innebär att 8,7 procent av invånarna som var 65 år eller äldre hade hemtjänstinsatser i ordinärt boende under 2025. Figur 5:1 Andel personer med hemtjänst av Stockholms stads totala befolkning, fördelat på kön och ålder 65–69 år 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 40 % 45 % 1,72,1 1,9 6,3 7, 1 15,0 0,9 42,0 34,7 39,9 10,3 6,7 8,9 25,0 70–7 4 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90 år och äldre Alla 3,9 3,6 3,8 7, 7 13,2 28,9 8,7 Källa: Sweco Insats: Hemtjänst 78 Äldreomsorgens årsrapport Hemtjänstbehovet ökar tydligt med åldern. År 2025 var två tredjedelar av alla hemtjänsttagare 80 år eller äldre. Statistiken visar att 21 procent av stadens invånare 80 år eller äldre hade insatsen hemtjänst i ordinärt boende i oktober 2025, vilket är den lägsta nivån sedan mätningens början år 2008. I åldersgruppen 90 år eller äldre hade nästan åtta av tio någon form av insats från socialtjänsten, varav nästan 40 procent hade insatsen hemtjänst i ordinärt boende. När andelen i de allra äldsta åldersgrupperna ökar, ökar därför behovet av hemtjänst i motsvarande grad – och ofta i mer komplex form än tidigare. Att hälso problem och kognitiv svikt blir vanligare med stigande ålder samtidigt som det sociala nätverket minskar i och med att närstående och vänner också får ett allt större omsorgsbehov eller går bort, är några orsaker till att behovet av insatser från socialtjänsten ökar med ålder. Figur 5:2 Andel personer med aktuella hemtjänstbeslut, fördelat på kön och ålder 65–69 år 70–7 4 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90–94 år 95 år och äldre 8,0 11,1 1 7, 3 18,3 23,422,9 19,8 15,6 13,3 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 8,7 4,3 9,2 24, 3 4,0 Källa: Sweco Det finns tydliga könsskillnader i antalet män respektive kvinnor som har hemtjänst. I oktober 2025 var nästan två tredjedelar av alla som hade hemtjänst i ordinärt boende kvinnor och drygt en tredjedel män. Av samtliga personer 65 år eller äldre boende i ordinärt boende i Stockholms stad hade drygt tio procent av kvinnorna och nästan sju procent av männen hemtjänst. I samtliga åldersgrupper, med undantag av personer i åldersgruppen 65–69 år, hade en större andel kvinnor än män insatsen hemtjänst. I åld rarna 85 år och äldre var kvinnorna klart fler än männen. Bland personer 95 år eller äldre var nästan fyra av fem kvinnor. Med stigande ålder blir könsskillnaderna större och kan sannolikt förklaras av att kvinnor lever längre och därmed oftare når hög ålder. Kvinnor lever oftare ensamma i hög ålder, medan män i större utsträckning har en partner som kan ge stöd och hjälp i vardagen. - Insats: Hemtjänst 79 Äldreomsorgens årsrapport Figur 5:3 Antal verkställda beslut om hemtjänst per stadsdelsförvaltning 2025 2024 2015 Källa: Sweco Antalet personer med hemtjänst ökade i de flesta stadsdelsnämnder, förutom i Skarpnäck och Skärholmen, där det var en liten minskning jämfört med föregående år. Minskningen är relativt begränsad och bör tolkas som normala variationer mellan år. Insats: Hemtjänst 80 Äldreomsorgens årsrapport Hemtjänsttimmar Antalet hemtjänsttimmar speglar den enskildes behov av insatser från hemtjänsten, ju fler timmar desto mer omfattande behov av stöd och hjälp. I Stockholms stad hade drygt 31 procent av omsorgstagarna upp till nio timmar hemtjänst per månad. Dessa insatser brukar främst bestå av hjälp med serviceinsatser såsom städ, tvätt, inköp, matlåda och ledsagning. Det var endast små skillnader i andelen personer i de olika timintervallerna mellan år 2024 och 2025. Figur 5:4 Andel verkställda beslut om hemtjänst uppdelat på antal beslutade timmar 1,5 1,4 5,6 26,8 26,9 15,1 15,5 0 % 1–9 10–25 26–49 50–119 120–199 Över 200 timmar 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 2025 2024 5,1 19,2 31,4 31,4 19,2 Källa: Sweco Drygt 50 procent av omsorgstagarna hade upp till 25 timmar hemtjänst per månad. Sju procent av omsorgstagarna hade beslut på 120 timmar hemtjänst eller mer per månad. Statistiken visar på marginella skillnader i jämförelse med de senaste åren. Insats: Hemtjänst 81 Äldreomsorgens årsrapport Figur 5:5 Andel verkställda beslut om hemtjänst per stadsdelsförvaltning 4 31 1 2 2 2 2 2 2 2 1 1 1 1 18 29 16 27 15 30 19 28 18 28 20 25 15 31 21 28 16 29 19 27 13 34 20 26 14 34 18 23 16 29 22 25 13 35 17 25 15 33 21 29 17 30 18 27 15 6457 8756556 31 19 Källa: Sweco Det fanns vissa skillnader mellan stadsdelsförvaltningarna avseende andelen verkställda beslut om hemtjänst i respektive timintervall. Järva och Skärholmen hade lägst andel verkställda beslut om hemtjänst mer än 120 timmar per månad (fem procent). Det kan jämföras med Skarpnäck och Enskede-Årsta-Vantör där nio procent hade beslut om hemtjänst på 120 timmar eller mer. Insats: Hemtjänst 82 Äldreomsorgens årsrapport Figur 5:6 Beställda och utförda timmar hemtjänst per stadsdelsförvaltning 92% 33,1 34,4 Järva Hässelby-Vällingby Snitt beställda dagtimmar 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 0,00 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 0,60 0,70 0,80 0,90 1,00 Snitt dagtimmar Utförda dagtimmar (%) Snitt ersättning utförda dagtimmar Utförda dagtimmar (%) Stadens snitt utförda dagtimmar Bromma Kungsholmen Norra innerstaden Södermalm Enskede Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö SkärholmenStadens snitt 36,1 2 7, 5 35,0 29,8 28,4 34,1 34,7 35,1 28,5 35,3 34,2 91% 93% 86% 85% 87% 92% 93% 92% 86% 92% 89% 36,1 31,2 33,7 32,0 32,5 31,5 32,3 32,3 32,3 33,3 30,5 Källa: Beslutsstöd, Paraplysystemet Under 2025 hade Stockholms stad i genomsnitt beviljat beslut om 34,2 dagtimmar (dag- och kvällstimmar, ej stöd och hjälp nattetid) hem tjänst per omsorgstagare. Genomsnittligt antal beställda timmar hemtjänst har minskat något de senaste åren. År 2024 var snittet 34,5 timmar och år 2023 var snittet 35,0 timmar. Den genomsnittliga utförda tiden uppgick till 30,5 dagtimmar. Det innebär att 89 procent av de beslutade dag timmarna utfördes. Skillnaden mellan beställda och utförda timmar var cirka elva procent för staden totalt. - - Statistiken visar att det fanns skillnader rörande hur mycket av beställda dagtimmar hemtjänst som faktiskt utförts (utförandegraden) mellan stadsdelsförvaltningarna. Flera stadsdelar, däribland Bromma, Skarpnäck, Farsta, Järva och Skärholmen, ligger på en utförandegrad om 92–93 procent, vilket är över stadens genomsnitt. I dessa stadsdelar ligger den utförda tiden relativt nära den beställda tiden. Samtidigt finns stadsdelar med lägre utförandegrad, särskilt Norra innerstaden, Kungsholmen och Hägersten-Älvsjö, där utförandegraden ligger på 85–86 procent. I dessa stadsdelar är skillnaden mellan beslutad och utförd tid större, trots att den beslutade tiden i genomsnitt inte är högre än i övriga staden. Att inte all beslutad hemtjänst utförs är känt sedan tidigare och orsa kerna är flera. Tillgång till personal, hur omfattande omvårdnadsbehov den enskilde har, förändringar i behov över tid, att den enskilde tillfälligt - Insats: Hemtjänst 83 Äldreomsorgens årsrapport är på sjukhus eller tackar nej till enstaka planerade besök är faktorer som inverkar på utförandegraden. En stadsdelsförvaltning med fler omsorgstagare med mer omfattande omsorgsbehov, många beställda timmar och regelbundna insatser varje dag har i regel en högre utförandegrad. Dessa besök utförs i högre grad enligt planering, vilket bidrar till en högre utförandegrad. Stadsdelsförvaltningar som har en hög andel omsorgstagare med litet behov av hjälp med serviceinsatser och därmed mindre antal beställda timmar (1–9 timmar per månad) och få planerade hemtjänstbesök per månad har i regel en lägre utförandegrad. Dessa besök är mer flexibla och kan i högre grad ställas in eller anpassas vid behov, till exempel om den enskilde inte är hemma, tackar nej till hjälp vid ett tillfälle eller om behovet tillfälligt minskar. Vid behov av att ändra i planeringen på grund av till exempel bristande tillgång på personal, prioriteras hjälp med personlig omvårdnad före genomförande av serviceinsatser i stor utsträck ning. Inställda besök i en stadsdelsförvaltning med många beslut gällande 1–9 dagtimmar per månad kan därför få stort genomslag i statistiken gällande utförandegraden. - Personalkontinuitet inom hemtjänsten Att få hjälp av hemtjänstpersonal som man känner och har en för troende full relation till är för många omsorgstagare viktigt för att känna sig trygga. För att öka tryggheten arbetar många hemtjänstutförare i geografiskt avgränsade mindre team. Syftet är att den enskilde i så stor utsträckning som möjligt ska få hjälp av samma personal. - Varje år mäter därför hemtjänstutförarna i Stockholms stad hur många olika personer en omsorgstagare träffar under en tvåveckorsperiod. Mätningen är en del av Stockholms stads årliga kvalitetsuppföljning och visar hur väl utförarna lyckas med sin personalkontinuitet. Omsorgstagare som har hjälp flera gånger per dygn träffar i regel fler olika medarbetare än omsorgstagare som endast har hjälp en eller ett par gånger per vecka. På nationell nivå togs personalkontinuitet bort som nyckeltal gällande kommuners kvalitet i databasen Kolada från och med 2025 på grund av svårigheter kopplat till jämförbara mätmetoder och resultat. Det gör att staden inte längre kan jämföra sina resultat med andra kommuner. Hemtjänsten är en komplex verksamhet där det finns många faktorer som påverkar personalkontinuiteten, bland annat bemanning, ekonomiska förutsättningar och förändringar i kundunderlag samt kundernas behov av hjälp. Syftet är att den enskilde i så stor utsträckning som möjligt ska få hjälp av samma personal. Insats: Hemtjänst 84 Äldreomsorgens årsrapport Tabell 5:4 Personalkontinuitet inom hemtjänsten Stadsdelsförvaltning Kommunala utförare 2023 Kommunala utförare 2024 Kommunala utförare 2025 Privata utförare 2023 Privata utförare 2024 Privata utförare 2025 Totalt 2023 Totalt 2024 Totalt 2025 Järva 12,2 12 14,1 7, 2 8,0 8,3 8,6 9,1 10,0 Hässelby-Vällingby 14,5 15,3 14,4 11,0 11,0 11,6 12,5 12,9 12,8 Bromma 13,3 14,4 15,0 13,6 14,1 13,2 13,4 14,2 14,1 Kungsholmen 12,3 13,1 12,5 11,9 12,2 12,6 12,0 12,4 12,6 Norra innerstaden 12,5 13,0 13,8 10,8 11,4 11,4 11,3 12,0 12,2 Södermalm 11,5 11,7 12,1 12,4 12,5 12,7 12,2 12,3 12,5 Enskede-Årsta-Vantör 12,4 12,6 12,4 12,2 12,8 13,2 12,3 12,7 12,7 Skarpnäck 11,1 11,3 11,9 11,8 12,0 13,8 11,7 11,9 12,9 Farsta 12,0 12,9 13,8 12,2 13,0 12,8 12,1 13,0 13,2 Hägersten-Älvsjö 12,0 12,6 11,9 11,2 11,4 13,4 11,6 11,9 12,7 Skärholmen 11,5 11,8 12,9 7, 9 8,0 9,7 9,3 9,9 11,2 Staden totalt 12,2 13,0 13,2 11,2 11,6 12,1 11,7 12,1 12,5 Källa: Tietos sammanställning från Paraplyet - Mätningen för 2025 visar att en omsorgstagare i genomsnitt träffade 12,5 olika medarbetare under en tvåveckorsperiod. Liksom tidigare år finns det skillnader mellan stadsdelsförvaltningarna. Generellt hade privata hemtjänstutförare något högre personal kontinuitet än utförare i stadens egen regi. Personer med privat hemtjänst träffade i genomsnitt tolv olika medarbetare, medan personer med kommunal hemtjänst träffade cirka 13 medarbetare. Omsorgstagare med privat hemtjänst i Järva och Skärholmen träffade i genomsnitt minst antal olika personer under mätperioden, drygt åtta respektive nästan tio olika personer under en tvåveckorsperiod. I samma stadsdelar träffade personer med kommunal hemtjänst betydligt fler olika medarbetare, drygt 14 olika personer i Järva och nästan 13 personer i Skärholmen. - Flest olika medarbetare träffade omsorgstagare med kommunal hemtjänst i Bromma, i genomsnitt 15 personer under en tvåveckorsperiod. Bromma hade också det högsta genomsnittet totalt, oavsett om hem tjänsten var i privat eller kommunal regi där omsorgstagarna träffade i genomsnitt drygt 14 olika personer under mätperioden. Insats: Hemtjänst 85 Äldreomsorgens årsrapport Sammantaget visar mätningen att antalet olika medarbetare som besöker omsorgstagare fortsätter att öka i staden jämfört med föregående år. De flesta stadsdelsförvaltningar visar samma utveckling, med några få undantag: • Antalet olika personer som en omsorgstagare träffar ökar totalt sett i de flesta stadsdelsförvaltningar med undantag för i Bromma och Hässelby-Vällingby där antalet personer från hemtjänst som besöker en omsorgstagare minskar marginellt. • För utförare i kommunal regi syns en minskning jämfört med före gående år i stadsdelsförvaltningarna Hässelby-Vällingby, Kungsholmen, Enskede-Årsta-Vantör och Hägersten-Älvsjö. - • För utförare i privat regi syns en minskning i antalet personer från hemtjänsten som i snitt besöker en omsorgstagare i Bromma och Farsta. Arbetsledning En viktig faktor för att säkerställa både en god arbetsmiljö och kvalitet på omsorgsinsatserna är medarbetarnas tillgång till arbetsledning dygnet runt. Arbetsledningen är viktig i många olika situationer som kan uppstå. Arbetsledning behövs när omsorgspersonal behöver råd och stöd i sitt arbete hemma hos en omsorgstagare eller när de står inför en situation som de inte kan eller får hantera. Arbetsledning är viktig när omsorgs personal blir utsatta för hot och våld eller på annat sätt riskerar att bli skadade i sitt arbete. De privata utförarna ansvarar för att deras omsorgs personal har tillgång till arbetsledning dygnet runt. För verksamheter som drivs i stadens egen regi är det stadsdelsnämnderna som ansvarar för att det finns arbetsledning dygnet runt. I särskilt komplexa situationer utanför kontorstid kan äldreförvaltningens jourhandläggare bistå omsorgspersonal i stadens egna verksamheter med arbetsledning och rådgivning. - - För att korrekt kunna hantera bemanningsfrågor efter förändring arna i arbetstidslagstiftningen den 1 oktober 2023 gällande dygns- och veckovila märks behovet av verksamhetsnära arbetsledning tydligt. Alla anställda har rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet, så kallad dygns vila, under varje period om 24 timmar. Huvudregeln är att alla anställda ska ha sin vila direkt efter ett arbetspass. Utöver dygnsvilan har alla anställda rätt till 36 timmars sammanhängande ledighet under varje sjudagarsperiod. Dygnsvilan ingår inte i veckovilan, utan vecko vilan kommer utöver den dagliga vilan. Detta gör att möjlighet att bemanna verksamheten genom att låta anställa arbeta dubbla arbetspass eller göra schemabyten begränsas. Hjälp och beslut från arbetsledare krävs därför ofta när omsorgspersonalen behöver hjälp med att säkerställa verksam hetens bemanning och alltid när personal behöver beordras in. - - Alla anställda har rätt till minst 11 timmars samman hängande ledighet så kallad dygns vila under varje period om 24 timmar. - Insats: Hemtjänst 86 Äldreomsorgens årsrapport Specialiserade hemtjänstgrupper Hemtjänsten har en viktig roll i att uppmärksamma förändringar i beteenden och förmågor som exempelvis begynnande kognitiv svikt. Genom att uppmärksamma kognitiv svikt eller demenssjukdom i ett tidigt skede kan en diagnos fastställas och rätt stöd sättas in. För detta krävs att medarbetarna har kompetens inom demensområdet samt en god kontinuitet i insatserna hos den äldre. Specialiserade hemtjänstgrupper med in riktning mot personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt har funnits sedan 2012 och innebär att en grupp inom hemtjänstenheten har specialist kompetens inom demensområdet. Målsättningen med specialiserade hemtjänstgrupper är att skapa en personcentrerad vård för personer med demensdiagnos eller kognitiv svikt. - I sju av elva stadsdelsförvaltningar fanns specialiserade hemtjänstgrupper i kommunal regi. De specialiserade hemtjänstgrupperna i tre stadsdels förvaltningar hade den så kallade Stjärnmärkningen, en kvalitetsutmärkelse från Svenskt demenscentrum. Stjärnmärkning är ett bevis för att medarbetarna har fått grundläggande kunskap om demenssjukdomar och verktyg för att arbeta personcentrerat, något som har högsta prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Stjärnmärkningen måste uppdateras varje år för att behållas. - Tryggt mottagande Tryggt mottagande består av team med erfarna undersköterskor som koordinerar den enskildes insatser samt kartlägger aktuella hjälpbehov. Målsättningen med tryggt mottagande är att den enskilde ska uppleva en trygg hemgång vid utskrivning från slutenvården och att återinskriv ningar till slutenvården ska minska. Tryggt mottagande erbjuds i samtliga stadsdelsförvaltningar. - Figur 5:7 Antal personer med beslut om tryggt mottagande 46 2023 2024 2025 Jan 0 10 20 30 40Antal personer 50 60 70 Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Medel A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C A B C 48 58 54 53 45 44 32 51 69 48 50 55 Källa: Paraplysystemet Insats: Hemtjänst 87 Äldreomsorgens årsrapport I genomsnitt hade 50 personer tryggt mottagande per månad. Det variera de dock under året. Under maj, juli och augusti hade minst antal personer insatsen tryggt mottagande. Antalet personer med insatsen tryggt mot tagande skiljde sig mellan stadsdelsförvaltningarna. I jämförelse med föregående år ökade antalet personer med insatsen tryggt mottagande i de flesta stadsdelsförvaltningar. - - Figur 5:8 Antal personer med tryggt mottagande per stadsdelsförvaltning år 2021 till 2024 A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B A C D E B 2025 27 45 30 76 74 41 24 20 22 11 41 77 Källa: Paraplysystemet Insats: Hemtjänst 88 Äldreomsorgens årsrapport Nyckelfri hemtjänst Nyckelfri hemtjänst infördes i Stockholms stad 2021 och erbjuds till omsorgstagare som har insatserna hemtjänst och trygghetslarm. Nyckelfri hemtjänst innebär att hemtjänstpersonalen använder person liga digitala nycklar i stället för fysiska nycklar. Ett särskilt låstillbehör monteras runt det vanliga låset på bostadsdörren och eventuellt i porten. Låstillbehöret fungerar också vid strömavbrott. Den enskilde och anhöriga använder fortsatt sin vanliga nyckel. Nyckelfri hemtjänst ökar tryggheten för den enskilde och minskar hanteringen av fysiska nycklar för hemtjänst personalen. Nyckelfri hemtjänst möjliggör snabbare insatser då personalen tack vare den digitala nyckeln kan åka direkt till bostaden om den enskilde är i behov av hjälp men inte själv kan öppna dörren. Den digitala nyck eln fungerar under en begränsad tid och måste aktiveras inför varje nytt arbetspass. Nyckeln slutar fungera när arbetspasset är slut. All användning av nyckelfri hemtjänst loggas. Det innebär att det alltid i efterhand går att spåra vem som var registrerad på nyckeln som användes för att låsa eller låsa upp den enskildes dörr samt vid vilken tidpunkt det skett. - - - Att komma in genom porten till flerfamiljshus är en av hem tjänstens stora utmaningar då allt fler fastighetsägare har övergått till digitala inpasseringar istället för traditionellt portlås. Om den enskilde bor i lägenhet i fler familjshus kan nyckelfri hemtjänst även användas i porten, något som förutsätter att fastighets ägaren har gett sitt medgivande till monteringen. Staden har fått in medgivande för att montera lås tillbehör i 79 procent av stadens alla portar. Fastighets ägare har nekat till montering för tio procent av portarna och för elva procent av portarna saknas svar från fastighetsägaren. Av de fastighetsägare som ännu ej lämnat besked är cirka 65 procent bostadsrättsföreningar och resten små till mellanstora fastighetsbolag. Ungefär 60 procent av de fastighetsägare som ännu inte svarat finns inom Norra innerstadens, Södermalms och Kungsholmens stadsdelsförvaltning. - - - Stockholms stad erbjuder dygnet runt-support kring nyckelfri hemtjänst till stadens invånare och hemtjänstutförare. Under dagtid, alla årets dagar, kan tekniker hjälpa invånare och hemtjänstutförare om behov skulle uppstå, en uppskattad och välanvänd funktion. När den enskilde inte längre vill ha eller behöver nyckelfri hemtjänst demonteras låstillbehöret och all koppling mellan låstillbehör, nyckel och den enskilde tas bort. Låstillbehöret kan sedan användas hos någon annan som ska ha nyckelfri hemtjänst, vilket är bra för både miljön och ekonomin. Syftet är att den enskilde i så stor utsträckning som möjligt ska få hjälp av samma personal. Insats: Hemtjänst 89 Äldreomsorgens årsrapport Trygghetslarm Den första insatsen som de allra flesta äldre får från socialtjänsten är trygghetslarm. Trygghetslarm är en trygghetsskapande insats som ska bidra till att personer känner sig trygga i sin bostad. I genomsnitt hade 17 685 personer trygghetslarm i Stockholms stad år 2025, antalet varierar under året. Tre fjärdedelar av dessa hade samtidigt en eller flera andra insatser, vanligast var att den enskilde även hade insatsen hemtjänst. Under året hade 4 000–5 000 personer enbart insatsen trygghetslarm. Insatsen trygghetslarm är den vanligaste insatsen för personer inom äldreomsorgen. Förändringar i socialtjänstlagen har medfört att alla invånare som är 65 år eller äldre, är folkbokförda i Stockholms stad och bor i ordinärt boende från och med 1 juli 2025 har rätt att begära trygghetslarm utan behovsprövning. Begäran hanteras av äldreförvaltningen som ansvarar för handläggningen av trygghetslarm. Personer under 65 år folkbokförda i Stockholms stad kan ansöka om insatsen trygghetslarm. Det är stadsdels förvaltningarna som handlägger alla ansökningar om trygghetslarm. - Ungefär hälften av alla som begär eller ansöker om trygghetslarm gör det i samband med en förändring i livssituationen, till exempel att den enskilde har ramlat i hemmet eller ska komma hem efter att ha vistats på sjukhus och den enskilde har behov av att få ett trygghetslarm installerat i hemmet skyndsamt. Figur 5:9 Antal begäranden om att ta del av insatsen trygghetslarm 3 165 3 720 3 928 4 410 4 928 4 387 4 791 4 315 4 241 4 046 2025 5 588 5 429 5 608 5 527 Källa: Stockholms trygghetsjour Insats: Hemtjänst 90 Äldreomsorgens årsrapport Under flera år har allt fler personer 65 år eller äldre ansökt om eller begärt att ta del av insatsen trygghetslarm. Under 2025 kom det in drygt 5 500 ansökningar/begäranden om insatsen trygghetslarm. Detta är en liten minskning i jämförelse med 2024 då det kom det in 5 608 ansökning ar om trygghetslarm, men en ökning i jämförelse med 2023. Sedan 2022 har antalet inkommande ansökningar legat på en relativt hög nivå i jämförelse med tiden före pandemin. - Totalt installerades nästan 4 500 trygghetslarm hos stockholmare under 2025 vilket utgör drygt 80 procent av alla inkomna ansökningar/ begäranden. Det finns flera olika orsaker till att alla som begär eller ansöker om att ta del av insatsen trygghetslarm inte får ett trygghetslarm installerat, bland annat att • den enskilde bor i ett hushåll där det redan finns ett trygghetslarm och den enskilde önskar en egen larmklocka kopplad till trygghetslarmet • den enskilde har trygghetslarm sedan tidigare men sagt upp insatsen trygghetslarm men sedan ändrat sig och begärt eller ansökt om insatsen på nytt • den enskilde ändrade sig och önskar eller behöver inte längre insatsen trygghetslarm. I samband med ansökan/begäran om trygghetslarm väljer den enskilde vilken hemtjänstutförare som ska bistå med hjälp vid larmanrop. Har den enskilde även hemtjänstinsatser ansvarar samma utförare för insatsen trygghetslarm. Den som har trygghetslarm eller hemtjänstinsatser har rätt att när som helst byta utförare. Trenden visar att det för varje år är något fler som väljer att byta från en utförare till en annan utförare. En vanlig orsak till att den enskilde väljer att byta utförare är att den enskilde flyttar och måste byta till en utförare som driver verksamhet på den nya adressen. En annan orsak kan vara att den enskilde inte är nöjd med sin utförare. Totalt hade drygt 22 600 stockholmare insatsen trygghetslarm någon gång under 2025, med ett genomsnitt på 17 685 personer per månad. I december 2025 hade drygt 17 850 stockholmare trygghetslarm, vilket är en ökning med drygt 550 personer jämfört med december 2024 och 1 000 personer fler än i december 2023. I takt med den demografiska förändringen med allt fler äldre, ökar också antalet personer som har insatsen trygghetslarm. Insats: Hemtjänst 91 Äldreomsorgens årsrapport Figur 5:10 Antal personer med trygghetslarm 2025 15 400 18 750 15 300 15 706 15 895 15 500 20 107 20 112 20 489 21 053 22 644 16 078 16 239 17 237 17 685 19 100 19 355 19 512 Källa: Stockholms trygghetsjour. Siffrorna för år 2024 till 2025 för totalt antal personer som har haft trygghetslarm samt hur många som i genomsnitt haft insatsen bör tolkas med en viss försiktighet då siffrorna har tagits från ett annat systemstöd i jämförelse med tidigare år. Stockholms stad har valt att ha en centraliserad larmmottagning. Larmoperatörer vid larmmottagningen på äldreförvaltningen tar emot larm dygnet runt. Den enskilde kan ha olika skäl att använda sitt trygg hetslarm. De flesta larmar för att påkalla hjälp när något har hänt, till exempel en fallolycka, eller när de behöver hjälp att få kontakt med sin utförare. Andra larmar av psykosociala skäl, för att de känner oro eller för att de önskar höra en annan människas röst. - Alla larm som kommer in till larmmottagningen besvaras. Larm operatören hjälper till att förmedla larmanrop vidare till hem tjänstutföraren. Om den enskilde uttrycker behov av annan vård kan larmoperatören vid behov kontakta sjukvården via larmnumret 112 eller sjukvårdsrådgivningen 1177. Om larmoperatören inte får talkontakt med den enskilde kontaktas alltid hemtjänstpersonal som får undersöka varför den enskilde inte svarar. - Antalet inkommande larmsamtal fort sätter att öka. I snitt besvarades 2 655 larmanrop per dygn och under året besvarades totalt 969 117 larm samtal, en ökning med nästan 60 000 larm (drygt sex procent) under året jämfört med 2024. Stickprov visar att i snitt förmedlas nästan 40 procent av alla inkommande larm samtal vidare till hemtjänstutförare eller i vissa fall till sjukvården. Övriga larmsamtal rörde upprepade larm, frågor och behov som kan besvaras och tillgodoses av larmoperatören eller gäller provlarm och test av tekniken. - Insats: Hemtjänst 92 Äldreomsorgens årsrapport För att insatsen trygghetslarm ska vara en trygghetsskapande insats är det viktigt att säkerställa att omsorgskedjan fungerar som den ska från ansökan eller begäran om trygghetslarm till att den enskilde får hjälp när den enskilde larmar. Vid larm som är att betrakta som skyndsamma ska hemtjänstpersonal vara på plats inom 30 minuter enligt avtal och upp dragsbeskrivning. Till skyndsamma larm räknas larm där det inte går att få talkontakt med den som larmar, när det framgår att någon har ramlat eller på annat sätt gjort sig illa, när ambulans eller sjukvårdspersonal behöver hjälp att snabbt komma in till den enskilde eller den enskilde av annan orsak behöver snabb hjälp. - Ledsagning För att den enskilde ska kunna delta i samhällets gemenskap i form av olika aktiviteter utanför hemmet kan ledsagning beviljas. Ledsagning för äldre personer avser i första hand ledsagning till sociala och kulturella aktiviteter. Vid behov av till exempel hjälp med att följa med på läkar besök, kan den som har hemtjänst istället få så kallad följeslagning. Äldre personer med synnedsättning och äldre personer som är dövblinda kan även beviljas ledsagning för att exempelvis kunna uträtta inköp och ären den om den enskilde inte behöver annan hjälp än just ledsagning till följd av synnedsättning. Ledsagning är avgiftsfritt för den enskilde. - - Beslut om ledsagning fattas som ett separat beslut och omfattningen av den beviljade insatsen anges som en ramtid med ett antal timmar per månad. Den enskilde har rätt att föra över outnyttjade timmar från en månad till nästkommande månader i ett intervall om tre månader åt gången. Därefter påbörjas en ny tremånadersperiod. Ledsagning för kulturella och sociala aktiviteter ingår i stadens valfrihetssystem för ledsagning enligt socialtjänstlagen (SoL) och ledsa garservice enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Den enskilde kan således välja någon av de utförare som ingår i valfrihetssystemet för ledsagning, även om denne också är beviljad hemtjänst. - Figur 5:11 Antal personer med ledsagning 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 1 461 1 492 1 300 1 104 1 184 1 246 1 295 1 372 1 543 Källa: Beslutsstöd, Paraplysystemet Insats: Hemtjänst 93 Äldreomsorgens årsrapport Totalt hade 1 372 personer 65 år eller äldre beslut om insatsen ledsagning under 2025. Statistiken visar en svag årlig ökning i antal personer som beviljas insatsen ledsagning de senaste åren efter att ha gått ner markant i samband med pandemin och de restriktioner som fanns i samhället under den perioden. - Tabell 5:5 Beslut om ledsagning samt genomsnittligt antal timmar Stadsdelsförvaltning Antal personer totalt Genomsnittligt antal timmar kvinnor Genomsnittligt antal timmar män Genomsnittligt antal timmar totalt Järva 160 5 5 5 Hässelby-Vällingby 146 7 6 7 Bromma 67 6 7 6 Kungsholmen 101 7 9 8 Norra innerstaden 185 9 8 9 Södermalm 208 7 10 7 Enskede-Årsta-Vantör 116 9 10 9 Skarpnäck 42 8 8 8 Farsta 70 10 10 10 Hägersten-Älvsjö 120 7 7 7 Skärholmen 80 6 7 6 Staden totalt 1 295 7, 2 7, 8 7, 4 Källa: Beslutsstöd, Paraplysystemet Det genomsnittliga antalet beviljade timmar per månad uppgick till 7,5 timmar per person vilket är en marginell skillnad jämfört med 2024 (7,4 timmar). Män hade en något högre genomsnittlig omfattning (7,9 timmar) jämfört med kvinnor (7,4 timmar). Statistiken visar på variationer i både omfattning och könsfördelning av insatsen mellan stadens olika stadsdelsförvaltningar. Järva, Norra innerstaden och Södermalm hade flest personer med beslut om ledsag ning, medan Skarpnäck och Bromma hade lägst antal personer med beslut om insatsen ledsagning. Gällande genomsnittligt antal beviljade timmar ledsagning per person 2025 låg Farsta, Enskede-Årsta-Vantör och Norra innerstaden högst, medan Järva och Skärholmen i genomsnitt hade ett lägre antal beviljade timmar per person. I flera stadsdelsförvaltningar fanns det skillnader i antalet beviljade timmar mellan män och kvinnor, men skillnaderna mellan kvinnor och män är relativt små på totalnivå. Möjliga orsaker till de skillnader som finns kan vara demografi och specifika behov inom målgruppen i respektive stadsdelsförvaltning. Insats: Hemtjänst 94 Äldreomsorgens årsrapport Figur 5:12 Antal personer med ledsagning mellan år 2024 till 2025 2024 Snitt timmar per åldersgrupp2024 65–70 år 71–7 6 år 77–82 år 2024 Snitt timmar per åldersgrupp 83–88 år 89–94 år 95 år och äldre 0 1 2 3 4 5 Snitt timmar 6 7 8 9 10 0 50 100 150 Antal personer 200 250 300 350 2025 Källa: Beslutsstöd, Paraplysystemet Statistiken visar att det genomsnittliga antalet beviljade timmar led sagning minskar med stigande ålder. Under 2025 hade åldersgruppen 65–70 år högst genomsnitt (8,9 timmar), medan personer 95 år och äldre hade lägst (5,4 timmar) antal beviljade timmar ledsagning. Detta mönster är samma som under föregående år. Statistiken visar att skillnaderna mellan åldersgrupper är tydligare än skillnaderna mellan könen. - God grundkvalitet i omsorgsarbete inom hemtjänsten Uppföljningen visar att den enskilde känner sig trygg och får ett gott bemötande från personalen inom hemtjänsten. Trots utmaningar att rekrytera personal med kompetens och tillräcklig kunskap i svenska språket upplever de äldre att personalen har tillräckliga kunskaper för att utföra sitt arbete samt att de pratar och förstår svenska tillräckligt bra för att de ska förstå varandra. Kvalitetsobservationer visar på förbättringar inom hemtjänsten inom flera områden jämfört med 2023. Bland annat tydlig ledningsstruktur samt närvarande och tillgängligt ledarskap, inklu sive arbetsledning. Hemtjänsten arbetade i tydliga och mindre geo grafiska områden och det var ofta god kontinuitet och arbetsplanering utifrån fast omsorgskontakt. - Trots förbättringar är fast omsorgskontakt fortsättningsvis ett utveck lingsområde. Resultaten från brukarundersökningarna visar generellt på små skillnader mellan åren i den äldres upplevelser av hemtjänsten. Resultaten visar på att utförarna behöver se över arbetssätt för att öka den enskildes möjlighet till inflytande och del aktighet i hur insatserna utförs. - Insats: Hemtjänst 95 Äldreomsorgens årsrapport Kvalitetsobservationer av hemtjänst i stadens egen regi - - Under 2025 genomfördes kvalitetsobservationer inom hemtjänst i stadens egen regi. Sammanlagt observerades 29 av 34 utförarkontor. Nystartade kontor ingick inte i urvalet. Hemtjänst är en komplex verksamhet. Fler äldre bor hemma med omfattande behov, såväl fysiska, psykiska som sociala, vilket ställer höga krav på organisationen och personalens kompetens. Resultatet tydde på att det fanns variationer och skillnader mellan de olika hemtjänstenheternas sätt att arbeta, deras förutsättningar och rutiner. För att de äldre ska få en lik värdig hemtjänst och för att personalen ska ha en hållbar arbetsmiljö behöver alla hemtjänstutförare tillämpa fungerande och hållbara arbetssätt. Det är viktigt med arenor där utförarna tillsammans kan reflektera både framgångs faktorer och utmaningar i arbetssätten samt dela med sig erfarenheter och goda exempel. Resultatet visade att de flesta äldre var fortsatt nöjda och trygga med sin hemtjänst. Personalen var erfarna, lyhörda, flexibla och engagerade och de bemötte de äldre utifrån deras individuella förutsättningar och behov. Flera verksamheter hade satsat på kompetensutveckling inom områdena demens, psykisk hälsa och palliativ omsorg. De identifierade utvecklingsområdena var bland annat en säker intern informationsöverföring, individuellt utforma de genomförandeplaner, följsamhet till basala hygienrutiner, reflektion inom arbetsgruppen, fast omsorgskontakt, anhörigperspektivet och samverkan med beställarenheten. Även måltidshanteringen behövde utvecklas i viss mån. - Generella förbättringar sedan 2023 Stadens omorganisation i ledningsstrukturen hade lett till en bättre organisation i hemtjänsten överlag. Mindre enheter med färre antal personal gav ledningen bättre insyn i det dagliga arbetet. Ledarskapet var mer närvarande och tillgäng ligt med enhetschef och en tydligt utpekad arbetsledare, ofta en planerare eller samordnare, på plats på kontoret. Chef och planerare deltog ofta i de dagliga mötena vid skiftet av personalens arbetspass. Det var även lätt för personalen att nå dem och få stöd i arbetet. Mindre enheter betydde ofta också mindre geografiska områden och kortare förflyttningstider, vilket underlättade arbets planeringen. Även kontinuiteten hos de äldre gynnades eftersom personalen vanligtvis rörde sig i samma område och hjälpte samma äldre. - - Strukturella utmaningar De flesta verksamheter hade strukturella utmaningar som de själva inte rådde över, men som påverkade deras förutsättningar att organisera arbetet. Enligt utförarna var det exempelvis svårt att hålla budgeten i balans och samtidigt uppfylla alla krav som ställdes på hemtjänsten. Ekonomiska svårigheter kunde bland annat leda till att verksamheten avstod från kompetens utveckling. En annan strukturell utmaning var rekrytering av personal med adekvat utbildning och tillräckliga kunskaper i svenska språket. Enligt utförarna var det svårt att hitta och ibland även behålla kompetent personal i hemtjänsten. Trots att många verksamheter kontinuer ligt satsade på utbildning i svenska språket var det ändå en utmaning. - Insats: Hemtjänst 96 Äldreomsorgens årsrapport Även samverkan med beställarenheterna framkom ofta som en strukturell utmaning. En del verksamheter ansåg att det ibland var svårt att uppnå en samsyn med biståndshandläggarna om hur mycket tid som behövdes hos en del äldre. Utförarna upplevde i dessa fall att de beviljade insatserna ibland utgick från lokala schablontider om hur lång tid ett visst moment tar snarare än från individuella bedömningar av det faktiska hjälpbehovet. Resultatet tydde på att det också kunde variera mellan stadsdelsnämn derna hur mycket tid beställarenheterna beviljade för respektive insats och hur individanpassade tiderna var. När tiden inte var anpassad efter den äldres reella behov arbetade personalen mer uppgiftsorienterat för att hinna med allt. - Fast omsorgskontakt, kontinuitet och individanpassning Överlag fungerade personlig omvårdnad, måltider och stimulans i form av samtal och social interaktion i samband med hjälpen bra. Det fanns ofta god kontinuitet där de äldre fick omsorg av samma personal även om en del verksamheter hade svårt att skapa personalkontinuitet med en utsedd fast omsorgskontakt som var undersköterska. All personal kände inte till begreppet fast omsorgskontakt enligt Socialstyrelsens definition och en del var osäkra på vilka äldre de var fast omsorgskontakt till. En del verk samheter tillämpade differentierade arbetsuppgifter där utsedda personer utförde serviceinsatser såsom till exempel städ eller tvätt, alternativt anlitade underleverantörer för exempelvis dessa insatser. Detta gav utrymme för personalen att koncentrera sig på sitt omvårdnadsuppdrag nära den äldre. - Personalen som oftast hade ett grundschema kände de äldre och deras behov väl. De visste hur de äldre ville ha sin dagliga omsorg och kunde anpassa arbetet utifrån var och ens individuella önskemål. De var lösnings orienterade, arbetade flexibelt och kunde snabbt ställa om vid behov. - De kunde även arbeta proaktivt och planera sitt arbete framåt, exempel vis hur en dusch och en tvättid skulle pareras med den äldres kommande läkarbesök. Den vana personalen kände till viktiga detaljer i den äldres kost och matvanor och vilka varor som var viktiga och som skulle finnas i skafferiet. De kunde därmed hjälpa den äldre att planera en veckohandling så att inget glömdes bort. De äldre i sin tur kände den fasta personalen som hjälpte dem i deras vardag, vilket skapade trygghet och tillit hos dem. - Personalen arbetade i regel efter de äldres dagsform och takt och upp muntrade dem att vara delaktiga i sin kroppsnära omvårdnad, exempelvis vid dusch och påklädning. Delaktighet vid måltider handlade framförallt om att de äldre valde vilken mat som skulle serveras, exempelvis genom att välja mellan olika matlådor. Men de äldre var sällan praktiskt involve rade i måltidsrelaterade sysslor även om de hade kunnat göra något själva. Vissa verksamheter behövde kompetensutveckling i att motverka under näring genom att laga enkla energi- och näringstäta maträtter och lära sig att uppmuntra de äldre att äta mellanmål. - - - De allra flesta av personalen förstod vikten av samtal i samband med hjälpen, även om en del hade svårt att initiera meningsfulla samtal. Då många äldre kände sig ensamma försökte personalen småprata om vardagliga saker eller fråga om något som intresserade den äldre, även under korta besök. Insats: Hemtjänst 97 Äldreomsorgens årsrapport Informationsöverföring och reflektion Hemtjänstens verksamhet bygger på ett teamarbete där personalen för det mesta utför själva arbetet ensamma hos de äldre. För att omsorgen ska vara säker, för att det ska finnas kontinuitet i insatserna och för att alla ska känna till den äldres aktuella mående och behov är det viktigt med tydliga informationsöverföringar, exempelvis i skiftet av arbetspasset. Tillräckliga anteckningar i den sociala dokumentationen, såväl i genom förandeplanen som i den löpande journalen, är nödvändiga för att belysa helheten. Observationerna visade att genomförandeplanerna inte alltid var individuellt utformade och att de löpande anteckningarna ofta saknade viktig information, såsom den äldres fysiska eller psykiska mående eller uteblivna måltider. Ett ändamålsenligt muntligt informationsutbyte om de äldres behov uteblev ofta även om de flesta verksamheter hade en kort avstämning i början av arbetspasset. En bristfällig informationsöverföring kan äventyra säkerhet och ändamålsenliga åtgärder hos de äldre. Även regelbunden reflektion ska finnas för att arbetsgruppen ska ha möjlighet att på sikt diskutera fungerande arbetssätt och byta erfarenheter med varandra men många verksamheterna saknade avsatt tid för reflektion. - Basala hygienrutiner - - Trots att basala hygienrutiner var ett prioriterat område under pandemin visade observationerna att de fortfarande inte fungerade fullt ut. Några verksamheter saknade förutsättningar för att personalen skulle kunna följa dem, bland annat fanns det inte alltid tillräckligt med rena och hela arbets kläder i alla storlekar. Endast enstaka verksamheter kontrollerade dagligen att personalen bar en korrekt uppsättning arbetskläder eller hade smyckes fria händer i början av arbetspasset. I en del verksamheter saknade personalen tillgång till en ändamålsenlig arbetsryggsäck för att bära med sig skyddsutrustning såsom handskar och förkläden. Väl hemma hos de äldre använde de flesta av personalen skyddshandskar men de bytte dem inte alltid mellan smutsiga och rena moment eller rengjorde händerna. Det hände också att personalen bar långärmade tröjor under omvårdnaden. Många arbetade även utan skyddsförkläde vid orena moment. Anhörigperspektivet Ett fokusområde under kvalitetsobservationer 2025 var hur hemtjänsten tillämpade anhörigperspektivet genom att ta hänsyn till anhörigas roll och behov i det dagliga arbetet. Resultatet visade att kunskapen om vad ett anhörigperspektiv innebar varierade. De flesta verksamheter hade ofta god kontakt och ett samarbete med anhöriga och personalen var lyhörd och inkluderande och mötte de anhöriga med empati. I en del verksamheter fanns det insatser som ankomstsamtal, informationsmaterial och anhörig ombud. Samtidigt framkom att rutiner och metoder för att systematiskt arbeta med anhörigperspektivet ofta saknades eller var otydliga. - Insats: Hemtjänst 98 Äldreomsorgens årsrapport Personalens arbetsmiljö Personalen i hemtjänsten upplevde en stressad arbetmiljö. Det kunde vara för korta förflyttningstider mellan besöken hos de äldre eller svårigheter att hitta parkeringsplats för tjänstebilen. Ibland tog en insats längre tid än planerat, vilket ledde till att personalen var tvungen att skynda sig eller förkorta besöken hos nästa äldre. Larmhantering krävde oftast snabba åtgärder i stunden och ledde till avbrott i det planerade arbetet hos andra äldre. En oplanerad frånvaro eller hög sjukfrånvaro i arbetsgruppen bidrog ofta till en tung arbetsbelastning för resterande personal med fler ärenden på schemat och förkortade besök hos de äldre. Att kunna ta en kaffepaus eller gå på toaletten var ibland omöjligt. En del verksamheter saknade även ändamålsenliga förutsättningar i lokalen. Vissa lokaler var slitna, det fanns inte alltid adekvata utrymmen för ombyte och ibland saknades det plats för att samlas för möten med kollegor. Några verksamheter hade inte tillräckligt med glas och bestick för att all personal skulle kunna äta och dricka under pauser och raster. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Socialstyrelsen genomför årligen en brukarundersökning i syfte att fånga den äldres upplevelser av insatserna inom äldreomsorgen. I årets undersökning svarade 7 786 personer på enkäten, drygt 56 procent av dem med hemtjänst i Stockholms stad. Resultaten visade att nästan alla upplevde att de får ett bra bemötande av personalen inom hemtjänsten och att de är trygga. Åtta av tio äldre med hemtjänst var sammantaget nöjda med hemtjänsten i Stockholms stad. Under 2025 låg nöjdheten hos de äldre med hemtjänst på samma nivå, alternativt något lägre, som föregående år i de flesta frågor. I likhet med före gående år är männen något mer nöjda jämfört med kvinnorna. Kvinnor uppgav i högre utsträckning att de träffade sin fasta omsorgskontakt (38 procent jämfört med 34 procent). Nöjdheten var genomgående lägre i de fall enkäten besvarats av enbart anhöriga. Äldre med en privat utförare är generellt mer nöjda med insatserna jämfört med dem som har en kommunal utförare. - Figur 5:13 Nöjdheten hos äldre med hemtjänst 2025 Svaranden är någon annan 80 82 Svaranden är den äldre eller ihop med någon annan 82 82 Kvinnor 81 81 Män 83 84 Privat regi 83 83 Totalt 82 82 Kommunal regi % % % % % % % % % % % 83 80 2024 Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Insats: Hemtjänst 99 Äldreomsorgens årsrapport Utförande och delaktighet Resultaten från Socialstyrelsens brukarundersökning visar att perso ner över 95 år upplevde mer sällan att de blev meddelade om tillfälliga förändringar jämfört med yngre äldre, 47 procent jämför med 60 procent. Möjligheten att kunna påverka tider var också lägre bland de allra äldsta (50 respektive 60 procent). Äldre med en privat utförare upplevde i större utsträckning att de kunde påverka tiderna för insatserna (64 respektive 53 procent). - Utifrån årets undersökning framkommer fortsatta utvecklingsmöjlig heter gällande den enskildes möjligheter att påverka när insatserna ska utföras. Detsamma gäller kommunikationen mellan den äldre och persona len vid tillfälliga förändringar. Även möjligheten att komma i kontakt med personalen vid behov är ett utvecklingsområde. Förtroendet för hem tjänsten hade dock ökat med en procentenhet. - - - Figur 5:14 Utförande och delaktighet inom hemtjänsten Förtroende för personalen Hänsyn till önskemål Trygghet med hemtjänst Kommer på avtalad tid Tillräckligt med tid Kan påverka tider Meddelar om förändringar 2025 84 82 85 82 81 82 80 80 60 60 59 61 85 86 2024 % % % % % % % % % % % Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Insats: Hemtjänst 100 Äldreomsorgens årsrapport Kompetens och tillgänglighet För andra året ges den enskilde möjlighet att besvara frågan i vilken utsträckning de träffar sin fasta omsorgskontakt. I likhet med förra året framkommer att cirka fyra av tio äldre oftast får hjälp av sin fasta omsorgskontakt. Ett fortsatt arbete behöver göras för att stärka arbetssättet med fast omsorgskontakt i syfte att skapa kontinuitet, trygghet och öka den enskildes möjlighet till inflytande. Äldre upplever i större utsträck ning att hemtjänsten är tillgänglig. Figur 5:15 Kompetens och tillgänglighet inom hemtjänsten 2025 2024 Bemötande 95 95 85 84 84 84 72 73 69 Språkkunskaper Kunskap och kompetens Tillgänglighet Handläggarbeslut är anpassat efter den äldres behov Fast omsorgskontakt % % % % % % % % % % % 37 37 - Kontakt med kommunen Det finns ett fortsatt behov av att informera äldre kring hur de ska komma i kontakt med kommunen vid klagomål. Sex av tio äldre med hemtjänst vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Drygt 80 procent av de anhöriga som besvarat enkäten upplevde att samarbetet fungerade bra mellan dem och hemtjänsten. Figur 5:16 Kontakt med kommunen inom hemtjänsten Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2025 Fungerande samarbete mellan anhöriga och hemtjänsten (ställs enbart till anhöriga) Vet vart man vänder sig med synpunkter och klagomål % % % % % % % % % % % Insats: HemtjänstInsats: Hemtjänst 83 62 101 Äldreomsorgens årsrapport Insats: He Insats: Hemtjänst Hänsyn till önskemål Trygghet med hemtjänst Pernonalen uör uppgier Kommer på avtalad tid Tillräckligt med tid Tillgänglighet Kan påverka tider Meddelar om förändringar Fast omsorgskontakt I stadens egen regi 82 80 83 83 83 80 64 53 64 54 62 33 39 Privat % % % % % % % % % % % 77 78 79 79 86 Figur 5:17 Jämförelse mellan regiformer Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Äldre med en privat utförare är mer nöjda jämfört med dem som har en utförare som drivs i kommunal regi. Störst skillnader var det kring frågorna tillgänglighet, meddelar förändringar, kan påverka tider, hänsyn till önskemål samt möjligheten att kunna påverka tiden för när insatsen ges. Kvalitetsuppföljning på individnivå För att ta reda på hur äldreomsorgen fungerar ska upplevelsen av kvaliteten följas upp årligen. Kvalitetsuppföljningen sker i dialog med den enskilde i samband med biståndshandläggarnas årliga uppföljning av biståndsbeslut. Syftet är att följa upp att den enskildes behov blir tillgodosedda och att de beviljade insatserna utförs med god kvalitet. Frågorna utgår från äldre omsorgens kvalitetsmål som handlar om att äldreomsorgstagarna ska känna trygghet och vara delaktiga i utformningen av hjälpen och stödet. Under året tillfrågades 4 687 personer med hemtjänstinsatser om att delta i kvalitetsuppföljningen varav 3 939 samtyckte till att delta. Totalt fick 132 av 173 utförarkontor en resultatrapport. De stadsdelsförvaltningar och verksamheter som har fått minst sju inrapporterade svar under året får en resultatrapport. Frågorna i kvalitetsuppföljningen på individnivå är utformade för att svara upp mot stadens övergripande kvalitetsmål om trygghet och meningsfullhet. Några av frågorna i kvalitetsuppföljningen är liknande de som ställs i brukarundsökningen. - 102 Äldreomsorgens årsrapport Figur 5:18 Kvalitetsuppföljning på individnivå gällande hemtjänst, jämförelse mellan år Källa: Kvalitetsuppföljning på individnivå, andelen positiva svar, hemtjänst, 2023–2025 Kvalitetsuppföljning på individnivå inom hemtjänsten visar stabilt höga resultat för bemötande och hjälp enligt överenskommelse, med 98 respektive 93 procent positiva svar under 2025. Dessa indikatorer har varit stabila över tid och speglar en god grundkvalitet i omsorgsarbetet. Samtidigt syns en nedåtgående trend i upplevelsen av tillgänglighet, där andelen som tycker det är lätt att komma i kontakt med hemtjänsten har minskat från 88 procent 2023 till 78 procent 2025. Även delaktigheten i planeringen av insatser har minskat, vilket indikerar behov av ökat brukarinflytande. Kontinuiteten i personal har legat på en låg men stabil nivå, med viss förbättring jämfört med 2023. Resultaten visar att hemtjänsten i Stockholm håller en hög grundnivå, men att det finns utvecklingsområden kopplade till kommunikation, delaktighet och kontinuitet som bör prioriteras i det fortsatta kvalitets - arbetet. 93 93 94 98 98 98 86 85 87 70 72 75 71 72 70 2025 2024 2023 78 88 79 Jag får e respek ullt bemötande Jag får hjälpen så som vi kommit överens om Det är lä a komma i kontakt med hemtjänsten? Jag får hjälp ungefär de tider jag önskar? Jag har deltagit i planeringen av hur den beviljade hjälpen ska u öras Det är ungefär samma personal som hjälper mig % % % % % % Insats: Hemtjänst 102 103Äldreomsorgens årsrapport Reflektion och reflektionsstöd Regelbunden reflektion på arbetsplatsen är viktigt för medarbetare i alla äldreomsorgens verksamheter, som ett sätt att kunna utveckla sitt arbete och få stöd. Reflektionsledare finns i hemtjänstenheter, på servicehus och vård- och omsorgsboenden. Sedan några år tillbaka finns även reflektions mentorer som är reflektionsledare som gått en fördjupad utbildning. Deras roll är att ge stöd till enheter som inte har någon egen reflektions ledare och som har behov av att komma igång med reflektion. Tanken är att enheterna efter stöd kan fortsätta med reflektion på egen hand. I dagsläget finns det reflektionsmentorer i sex stadsdelsområden. Under året har två mentorer fått uppdrag i andra enheter än sin egen. Reflektionsmentorerna ses regelbundet i egna nätverksträffar som ett sätt att ge stöd åt varandra och hålla sin kunskap levande. Under året fick de möjlighet att delta i en föreläsning om Motiverande samtal som ett sätt få ny inspiration och kunskapspåfyllning. - Insats: Hemtjänst 104 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende är en gemensam benämning för särskilt boende med heldygnsomsorg. Biståndsbedömningen utgår framför allt från den enskildes omvårdnadsbehov som i huvudregel bör vara så omfattande att behovet inte bedöms kunna tillgodoses i ordinärt boende med hjälp av hemtjänst och/eller andra insatser. I helhetsbedömningen ska även hög ålder och den enskildes upplevelse av otrygghet beaktas. Inom Stockholms stads valfrihetssystem ingår vård- och omsorgs boenden med heldygnsomsorg för personer 65 år och äldre som upphandlas enligt LOV . Vård- och omsorgsboenden finns med två inriktningar: somatisk vård- och omsorg och demenssjukdom. - Inriktning somatisk vård och omsorg Inriktningen riktar sig till personer som till följd av ålderdom, fysiska och psykiska funktionsnedsättningar eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser dygnet runt. Inriktning demenssjukdom Inriktningen riktar sig till äldre med diagnostiserad demenssjukdom eller kognitiv svikt och verksamheten är särskilt utformad för att möta dessa behov. Biståndsbeslut om vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom ska, som huvudregel, ha föregåtts av en demens utredning och en fastställd demensdiagnos. Vård- och omsorgsboenden för olika sjukdomsdiagnoser eller funktionsnedsättningar som kräver special kompetens bland personalen, såsom frontallobsdemens eller psyko- geriatriska diagnoser, betecknar staden som profilboenden. - Silviahemscertifiering¹ och Stjärnmärkt² är två utbildningsmodeller som syftar till att höja kvaliteten inom demensvården genom ett person centrerat förhållningssätt med fokus på att förstå och möta behoven hos den demenssjuke personen och deras anhöriga. I sju av elva stadsdels förvaltningar är beställarenheten antingen Silviahemscertifierad eller Stjärnmärkt. - - 1. Silviahemscertifiering är en kunskapscertifiering och en kvalitetsstämpel som initierades av Stiftelsen Silviahemmet i syfte att höja kvaliteten inom demensvård. 2. Stjärnmärkt är en utbildningsmodell och en kvalitetsstämpel framtagen av Svenskt Demenscentrum i syfte att höja kvaliteten inom demensvård. 105 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Silviahemscertifierade och Stjärnmärkta vård- och omsorgsboenden I alla stadsdelsförvaltningar utom en finns det 1–6 vård- och omsorgsboenden som är Silviahemscertifierade eller Stjärnmärkta. Tabell 6:1 Silviahemscertifierade och Stjärnmärkta vård- och omsorgsboenden Utbildningsmodell Totalt antal Inom stadens geografiska område Stadens egen regi/ entreprenad Privata utförare Silviahemscertifiering 25 20 14 6 Stjärnmärkt 18 14 9 5 Källa: Äldreförvaltningen Verksamhetens innehåll Kraven på vård och omsorg på stadens boenden regleras i en uppdrags beskrivning för vård- och omsorgsboende i stadens egen regi och i förfrågningsunderlag för utförare i privat regi. Där redovisas de krav och villkor som staden ställer på utförare av vård- och omsorgsboenden. Under 2024 gjorde äldreförvaltningen en revidering av förfrågningsunder- laget/kontraktsvillkoren som sedan trädde i kraft den 17 januari 2025. - De största förändringarna avsåg: • Höjda krav på personalens kompetens och anställningsvillkor. • Ökat krav på relevant utbildning och kunskap i svenska språket hos samtlig personal. • Minst 90 procent av den arbetade tiden ska utföras av personal som är tillsvidareanställd på heltid. 3 • Tillsvidareanställning med heltid ska vara norm. - Ytterligare en förändring som genomfördes i förfrågningsunderlaget var att vård- och omsorgsboenden ska följa stadens strävan mot att erbjuda klimatsmarta och hållbara måltider och därmed i högre utsträck ning servera ekologisk mat. Andelen inköpta livsmedel som ska vara eko logiska höjdes från 55 till 70 procent räknat i antal kronor per år. Det tillkom även ett avsnitt om Lex Maja. 4 - Fler punkter i förfrågnings underlaget uppdaterades i syfte att förebygga välfärdsbrott och stärka beredskapen för kriser. Uppdragsbeskrivningen som beskriver kraven på verksamheter i egen regi uppdaterades under året utifrån det nya förfrågningsunderlaget. 3. Införandet kommer att ske succesivt under 2025 och 2026. Timavlönade anställningar ska undvikas utöver vad som krävs för att täcka upp vid ordinarie personals kortare frånvaro. 4. Sedan den 1 april 2019 kan personal inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst anmäla misstänkt vanvård eller djurplågeri till länsstyrelsen eller polisen, tack vare en ändring i sekretesslagen. Denna lag, ofta kallad ”Lex Maja”, tillåter vårdpersonal att bryta sekretessen för att förbättra djurskyddet. 106 Äldreomsorgens årsrapport Profilboende Utanför stadens valfrihetssystem finns även vård- och omsorgsboenden med särskild profilering, så kallat profilboende. Profilboenden erbjuder heldygnsomsorg för personer 65 år och äldre som har någon form av gemensam sjukdomsdiagnos/er och/eller funktionsnedsättning som kräver särskild omvårdnad och kompetens. Privat drivna profilboenden upphand las som ramavtal enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). - Staden har sett ett särskilt behov av platser med profilering mot demenssjukdom med svårare symptom, psykisk diagnos/funktions- nedsättning, förvärvad hjärnskada, specifika diagnoser, samsjuklighet inklusive skadligt bruk och beroende. Utifrån det genomfördes en upphandling som följde samma struktur och krav som gäller för vård- och omsorgsboende som upphandlas enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Staden upphandlade 177 profilplatser enligt LOU där platser kan avropas utifrån behov. Av de 15 profilboendena som staden tecknat avtal med ligger 10 utanför Stockholms stad. Det nya ramavtalet började att gälla den 1 juni 2025. Det finns sex profilboenden i stadens egen regi för personer med psykiska diagnoser och/eller demens med svårare symptom och något enstaka profilboende som drivs av entreprenör. Utöver ovanstående finns även vård- och omsorgsboenden med särskilda inriktningar mot exempelvis olika språkgrupper, kultur, etnicitet samt ett boende som har en avdelning med hbtqi-inriktning. Hälso- och sjukvård på vård- och omsorgsboende Kommunal hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen bedrivs inom särskilt boende och dagverksamheter. Den kommunala hälso- och sjukvården i Stockholms stad ska tillgodose behov av insatser från yrkeskategorierna legitimerad sjuksköterska, legitimerad arbetsterapeut, legitimerad fysio- terapeut/sjukgymnast och legitimerad dietist. Inriktningen på hälso- och sjukvården ska vara hälsofrämjande och personcentrerad, förhållningssättet tvärprofessionellt och processorienterat. Sjuksköterskans kompetensområde är hälsofrämjande omvårdnad medan fysioterapeutens/sjukgymnastens och arbetsterapeutens kompetensområde är hälsofrämjande habilitering och rehabilitering. Det ska finnas tillgång till dietist med ansvarsområde kring nutritionsfrågor och måltider. I verksamheter med ansvar för hälso- och sjukvård finns en utsedd verksamhetschef enligt HSL som har det övergripande ansvaret för verksamheten och att tillgodose den enskildes behov av trygghet, konti nuitet, samordning och säkerhet. I den kommunala hälso- och sjukvården måste det finnas medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) som har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården i stadsdelsförvaltningen. Inom stadsdelarna finns även medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), som är legitimerad arbetsterapeut eller fysioterapeut/ sjuk gymnast. - Insats: Vård- och omsorgsboende 107 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende MAS och MAR har ett särskilt medicinskt ansvar för att • den enskilde får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet • det finns rutiner för att kontakta läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal vid behov • den enskilde får den hälso- och sjukvård läkaren har bestämt • rutinerna för läkemedelshantering är säkra • besluten om delegering är patientsäkra • patientjournaler förs • anmälan görs till kommunal nämnd om den enskilde utsatts för allvarlig skada eller sjukdom i samband med vård och behandling eller utsatts för risk för det. Läkarinsatser i särskilt boende Region Stockholm ansvarar för läkarinsatserna i särskilt boende för äldre. Avtalet gällande läkarinsatser på särskilt boende är upphand lat av regionen enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Respektive avdelnings chef och MAS väljer vilken läkarorganisation som ska ansvara för läkarinsatserna på de särskilda boendena i stadsdelsförvaltningen utifrån den lista som är upprättad av Region Stockholm. Den lokala samverkans överenskommelsen avseende läkarinsatser följs upp årligen av avdelningschef, MAS/MAR och enhetschef i samverkan med den utsedda läkarorganisationen. Boenden som drivs i privat regi väljer själva vilken läkarorganisation som ska ansvara för läkarinsatserna på boendet utifrån samma lista. - Den enskilde som flyttar in på boendet väljer om den vill ha läkar organisationen på boendet eller behålla sin husläkare. Vårdvalet handlar om att erbjuda primär läkarvård dygnet runt i form av planerade och oplanerade besök såsom hälso- och sjukvårdsrådgivning, utredning, diagnostik, behandling och uppföljning. - Volym I oktober år 2025 var det 5 971 personer 65 år och äldre som bodde på vård- och omsorgsboende, vilket var cirka 250 fler än vid motsvarande tidpunkt år 2024. Antalet personer som bodde i vård- och omsorgsboende motsvarade 3,5 procent av åldersgruppen 65 år och äldre. Fördelat per kön var det drygt fyra procent av kvinnorna och nästan tre procent av männen i åldersgruppen som bodde på ett vård- och omsorgsboende. Andelen som bor på vård- och omsorgsboende ökar med stigande ålder (se figur 6:1) och ökningen följer även den demografiska utvecklingen. I oktober år 2025 bodde cirka 24 procent av den äldsta åldersgruppen på vård- och omsorgsboende, vilket är på samma nivå som år 2024. Det har inte skett någon ökning i andel äldre som bor på vård- och omsorgsboende sedan år 2021. 108 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Figur 6:1 Andel i befolkningen 65 år och äldre som bor på vård- och omsorgsboende Källa: Sweco Av de 5 971 personer som hade ett verkställt beslut om vård- och omsorgs boende i oktober år 2025, fanns majoriteten (3 470 personer) i boende för personer med demenssjukdom, vilket motsvarar närmare 60 procent av de verkställda besluten. 65 personer 65 år och äldre bodde i hem för vård eller boende (HVB), vilket är ett stödboende för personer med psykisk funktionsnedsättning alternativt i bostad med särskild service (BSS). Tabell 6:2 Antal verkställda beslut om vård- och omsorgsboende - 30 % 25 % 20 % 15 % 0,5 0,6 0,5 1,2 1,3 1,2 2,5 2,5 2,5 4,7 4,0 4,4 11,1 7, 8 9,9 2 7, 8 15,8 24, 4 2,6 3,5 10 % 5 % 0 % 65–69 år 70–7 4 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90 år och äldre Alla 4,3 Inriktning Antal personer Vård- och omsorgsboende, inriktning demens 3 470 Vård- och omsorgsboende, inriktning somatisk 2 158 Profilboenden 285 HVB-hem/BSS 65 Totalt antal personer på vård- och omsorgsboende 5 971 Källa: Sweco 109 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Figur 6:2 Antal personer 65 år och äldre på vård- och omsorgsboende, uppdelat per stadsdelsförvaltning Källa: Sweco I de flesta stadsdelsförvaltningar noterades en ökning av antalet personer i vård- och omsorgsboende mellan åren 2024 och 2025. Undantag var Skarpnäck, Farsta och Skärholmen, där antalet låg kvar på ungefär samma nivå år 2024 som år 2025. I oktober år 2025 bodde 3 991 kvinnor och 1 980 män i vård- och omsorgs boende. I åldersgrupperna 65 till 84 år var andelen män fler än andelen kvinnor. I åldersgrupperna 85 år och äldre var förhållandena omvända och andelen kvinnor högre än andelen män. Majoriteten av dem som bodde på vård- och omsorgsboende återfanns i åldersgruppen 85 till 89 år. - Figur 6:3 Ålders- och könsfördelning bland personer som bor på vård- och omsorgsboende 0 2015 2024 2025 200 400 407 537 430 445 1 148 831 566 236 515 659 189 600 800 1 000 1 200 Järva Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norr a innerst aden Södermalm Ensk ede-Årsta-Vantör Skarpnäck Farsta Hägersten-Älvsjö Skärholmen 5 % 3,0 6,7 6,5 12,8 11,8 20,5 1 7, 3 22,8 21,6 15 % 10 % 0 % 20 % 25 % 65–69 år 70–7 4 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90–94 år 90 år och äldre 19,5 22,0 12,5 17 ,8 5,2 Källa: Sweco 110 Äldreomsorgens årsrapport Figur 6:4 Andel personer på vård- och omsorgsboende uppdelat per regiform och stadsdelsförvaltning Källa: Sweco I oktober år 2025 bodde drygt 51 procent av de med ett verkställt beslut om vård- och omsorgsboende i ett boende i privat regi upphandlat enligt LOV . I likhet med tidigare år var det stora skillnader mellan stadsdels förvaltningarna. Högst andel i boenden i privat regi LOV fanns i Skarpnäck (cirka 65 procent), medan lägst andel fanns på Södermalm (cirka 45 procent). Stadsdelen Enskede-Årsta-Vantör hade i likhet med föregående år högst andel verkställda beslut i stadens egen regi. - Antal platser i särskilda boendeformer Stadens valfrihetssystem för vård- och omsorgsboende gör det möjligt för privata aktörer att ansluta sig, förutsatt att de uppfyller stadens krav. Några garantier för staden att få köpa samtliga dessa platser, eller för utföraren att få sälja till staden, lämnas inte i ett valfrihetssystem. Det är den enskildes val som avgör volymerna. De privata platserna upphandlade enligt lagen om valfrihet LOV är valbara för stadens samtliga invånare oavsett var i staden boendet ligger. Privata utförare kan ingå i flera kommuners valfrihetssystem samtidigt. Staden hade vid utgången av år 2025 tillgång till 7 992 platser på vård- och omsorgsboende inom valfrihetssystemet. Av dessa fanns 2952 (37 procent) i boenden inom stadens egen regi/på entreprenad och 5040 (63 procent) i boenden upphandlade enligt LOV . Av dessa låg 2 788 (55 procent) utanför stadens geografiska område. Av de 2172 möjligt tillgängliga platserna inom staden nyttjades cirka 96 procent, medan 27 procent av möjliga platserna utanför staden nyttjades. Under 2025 tecknade staden avtal med ett nytt vård- och omsorgs boende enligt LOV . Boendet är beläget inom stadens geografiska område. - Hela staden Skärholmen Hägersten-Älvsjö Farsta Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Norra innerstaden Kungsholmen Bromma Hässelby-Vällingby Järva 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Insats: Vård- och omsorgsboende 111 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Två avtal enligt LOV sades upp under året, båda på utförarens egna initiativ. Båda verksamheterna var belägna utanför Stockholms stads geografiska område. Staden hade vid utgången av år 2025 även tillgång till 333 platser i profilboenden och 221 i korttidsboenden. Av dessa fanns 156 (47 procent) i boenden inom stadens egen regi/på entreprenad och 177 (53 procent) var upphandlade enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Av korttidsplatserna fanns 154 i stadens egen regi/på entreprenad och 67 var upphandlade enligt LOU. I tabellen nedan redovisas stadens möjligt tillgängliga platser i särskilda boenden drivna i stadens egen regi/ på entreprenad och upphandlade platser enligt LOV och LOU i december år 2025 fördelat per stadsdelsregion. Tabell 6:3 Antal platser på särskilt boende Stadsregion Somatik och demens inom valfrihetssystemet Korttidsplats Profilboende Totalt Västerort 1 265 68 72 1 425 i stadens egen regi/ entreprenad 627 61 55 74 3 varav privat LOV 638 7 17 662 Innerstan 1 969 43 72 2 061 i stadens egen regi/ entreprenad 1 482 43 72 1 597 varav privat LOV 487 0 0 487 Västra söderort 658 15 66 802 i stadens egen regi/ entreprenad 315 9 29 377 varav privat LOV 343 6 13 362 Östra söderort 1 232 42 2 1 364 i stadens egen regi/ entreprenad 528 41 0 569 varav privat LOV 704 1 2 707 Totalt antal platser i stadens egen regi/entreprenad 2 952 154 156 3 262 Privata inom staden 2 172 14 32 2 218 Privata utom staden 2 868 53 145 3 066 Staden totalt 7 992 221 333 8 546 Källa: Inrapporterade uppgifter från stadsdelsförvaltningarna. Stadsdelsregionerna indelas enligt följande: Västerort (Järva, Hässelby-Vällingby och Bromma). Innerstaden (Norra innerstaden, Kungsholmen och Södermalm). Västra söderort (Hägersten-Älvsjö och Skärholmen). Östra söderort (Enskede-Årsta-Vantör, Skarpnäck och Farsta). 112 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Antal platser i vård- och omsorgsboende upphandlade enligt lagen om valfrihetssystem Äldrenämnden ansvarar för avtalen med privata aktörer inom äldre omsorgen. Vid utgången av år 2025 hade staden avtal enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) med 32 organisationer vilket omfattade 116 valbara vård- och omsorgsboenden, varav 42 boenden fanns inom Stockholms stads geografiska område. Fördelningen per bolag framgår av diagrammet nedan. - Figur 6:5 Andel boenden per utförare upphandlade enligt LOV, inom Stockholms stad Källa: Äldreförvaltningen Tabell 6:4 Antal boenden per bolag inom Stockholms stad valfrihetssystem Attendo Vardaga Kavat vård Stora Sköndal Ersta Diakoni Övriga Bolag Antal boenden Attendo 9 Vardaga 5 Kavat vård 6 Stora Sköndal 4 Ersta Diakoni 3 Övriga 15 Totalt 42 Källa: Äldreförvaltningen A B C D E F 36 % A B C D E F 10 % 7 % 14 % 12 % 21 % 113 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Figur 6:6 Antal lediga platser på vård- och omsorgsboende, uppdelat på regiform Källa: Äldreförvaltningen Tabell 6:5 Antal lediga platser på vård- och omsorgsboende som anmälts till äldreförvaltningens köhantering vid mättillfället, uppdelat på regiform samt per månad 50 40 30 20 10 0 60 70 34 62 50 56 46 24 51 41 27 41 34 20 21 16 16 26 30 11 24 24 10 23 11 3 20 17 16 32 30 16 10 23 7 Egen regi (inkl. entreprenad) LOV inom staden LOV utanför staden feb jan mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 28 19 28 Månad Stadens egen regi (inklusive entreprenad) LOV inom staden LOV utanför staden Totalt antal lediga lägenheter Januari 34 62 50 146 Februari 28 56 46 130 Mars 24 51 41 116 April 27 41 34 102 Maj 20 21 16 57 Juni 16 26 30 72 Juli 11 24 24 59 Augusti 10 23 11 44 September 3 19 20 42 Oktober 17 16 28 61 November 32 30 16 78 December 10 23 7 40 Källa: Köhanteringen Stockholms trygghetsjour. 114 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Siffrorna för antal lediga lägenheter visar en ögonblicksbild av hur till gången på lediga platser såg ut vid mättillfällena. Arbetet med placeringar sker fortlöpande och eftersom platserna även erbjuds till andra kommuner kan antalet lediga platser förändras fort. Mätningarna gjordes första var dagen varje månad för jämförbarhetens skull. Statistiken visar att tillgången på lediga lägenheter varierat över året. Tillgången var som störst i början av året (i januari 2025 fanns 146 lediga lägenheter) och därefter skedde en tydlig minskning under våren och sommaren, med låg tillgång under augusti och september 2025. Under hösten ökar tillgången på lediga lägenheter något innan den åter minskar till årets lägsta nivå i december 2025 (40 lediga lägenheter). En fjärdedel av de lediga lägen heterna under året fanns inom vård- och omsorgsboende i stadens egen regi (inklusive entreprenader). - - - Statistiken visar att antalet lediga lägenheter fortsätter att minska år för år. Under pandemin (åren 2020–2021) fanns det många lediga lägen heter på vård- och omsorgsboenden – i september 2020 noterades 526 lediga lägenheter. Sedan år 2022 har antalet lediga lägenheter minskat markant. Under 2025 fortsatte antalet lediga lägenheter inom vård- och omsorgsboenden att ligga på en låg nivå jämförbara med, eller något lägre än, motsvarande nivåer under 2023–2024. En förklaring till varför antalet lediga platser minskar är att behovet har ökat i högre utsträckning än det har tillkommit nya lägenheter. Figur 6:7 Antal förmedlade lägenheter uppdelat på inriktning 80 60 40 20 0 100 120 140 160 157 105 139 133 143 125 118 132 102 106 120 103 110 102 146 111 113 121 83 111 82 Feb Jan Demens Somatik Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 116 95 137 Insats: Vård- och omsorgsboende Källa: Köhanteringen Stockholms trygghetsjour. 115 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Under 2025 förmedlade Stockholms stad totalt 2 635 lägenheter på vård- och omsorgsboende. En stor andel av de förmedlade lägenheterna var så kallade skyndsamma erbjudanden. Skyndsamma erbjudanden ges till per soner som är på sjukhus eller korttidsvårdsplats och som vid utskrivningen inte kan flytta tillbaka till och få tillräcklig omsorg i ordinärt boende. Vid skyndsamma erbjudanden får den enskilde inte välja vård- och omsorgs boende att flytta till, även om hänsyn i största möjliga mån tas till den enskildes önskemål. Under 2025 förmedlades något fler lägen heter med inriktning somatik (1 412) än lägenheter med inriktning demens (1 223). - - Flyttströmmar Den som har fått beslut om vård- och omsorgsboende eller servicehus har möjlighet att välja boende att flytta till utifrån stadens valfrihetssystem. Om det boende som den enskilde valt inte har någon ledig lägenhet vid tillfället erbjuds den enskilde istället att flytta till något av de boenden som har ledig lägenhet. Den enskilde har rätt att efter flytt till ett boende stå kvar i kön till det önskade boendet i väntan på ledig lägenhet. Majoriteten väljer ett boende i det stadsdelsområde som de är bosatta i sedan tidigare (61 procent). Personer boende i västra söderort väljer i lägst utsträckning att stanna kvar i området vid flytt till vård- och omsorgsboende. - Tabell 6:6 Flyttströmmar (procent) Stadsregionen 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Västerort 73 71 69 70 71 70 69 70 70 Innerstaden 72 72 71 72 71 67 65 64 61 Östra söderort 68 73 71 69 70 66 64 63 61 Västra söderort 66 62 59 59 54 52 49 50 51 Källa: Paraplysystemet Ansökan från annan kommun I enlighet med 2 a kap. 8 § socialtjänstlagen (SoL) har personer som vill flytta till en annan kommun i vissa fall rätt att få sin ansökan om insatser prövad i den kommunen i förväg. Detta gäller bland annat i de fall då den enskilde till följd av ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom har ett varaktigt behov av omfattande vård- eller omsorgsinsatser och därför inte kan bosätta sig i den andra kommunen utan att dessa insatser finns ordnade. En ansökan om flytt till en annan kommun i enlighet med ovanstående bestämmelse ska behandlas på samma sätt som om den enskilde var bosatt i inflyttningskommunen. Ansökningar från personer 65 år och äldre som bor i andra kommuner, eller personer som bor i andra länder, fördelas mellan stadsdelsförvalt ningarna av Äldre direkt vid serviceförvaltningen, enligt en särskild fördelningsnyckel. Det är sedan respektive stadsdelsnämnd som ansvarar för handläggning och beslut. Insats: Vård- och omsorgsboende 116 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Tabell 6:7 Ansökan från annan kommun Ansökningar Totalt Ansökningar från annan kommun som lett till beslut enligt 4:1 SoL5 274 Bifall 136 Avslag 138 Procent – andel avslag 50 % Domar som meddelat under året 37 Domar mot nämndens beslut 15 Procent – andel mot nämnden 40 % Källa: Egenrapporterade uppgifter från stadsdelsförvaltningarna i Stockholms stad. Under 2025 hanterade Äldre direkt 485 förfrågningar från andra kommuner. Av dessa resulterade 274 förfrågningar i en ansökan om vård- och omsorgsboende eller servicehus, varav 136 fick bifall (49 procent) och 138 fick avslag (50 procent). Anledning till avslag var att en bedömning gjorts att behovet kan tillgodoses på annat sätt. I 37 fall valde den sökande att överklaga beslutet, i 15 (40 procent) av dessa valde förvaltningsrätten att gå emot nämndens beslut om avslag. Länsöverenskommelse om bibehållet kostnadsansvar vid flytt till särskilt boende mellan kommuner i Stockholms län Stockholms stad har tillsammans med nio andra kommuner i Stockholms län ingått en överenskommelse om bibehållet kostnadsansvar för enskilda som vill flytta till ett vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg i en annan kommun. Enligt länsöverenskommelsen behåller utflyttningskom munen ansvaret för den enskilde. Överenskommelsen innebär ett ”avsteg” från bestämmelsen om ansvarsfördelning enligt 2a kap. 8 § social tjänstlagen i de fall en enskild vill flytta till särskilt boende i en annan kommun. Det betyder att det är utflyttningskommunen som ansvarar för behovsprövningen, biståndsbeslutet och köper plats av inflyttningskom munen. Det är inflyttningskommunens regler för eventuell valfrihet samt ersättning som gäller vid en försäljning av plats enligt överenskommelsen. I dagsläget ingår Danderyd, Ekerö, Lidingö, Nacka, Stockholm, Sollen tuna, Täby, Upplands-Bro, Värmdö och Österåker i överenskommelsen, varav Ekerö och Upplands-Bro sagt upp överenskommelsen under 2025 och lämnar den under 2026. Under 2025 har staden tagit emot önskan om plats på vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg till 107 personer från andra kommuner via länsöverenskommelsen. Ansökningarna har främst kommit från Nacka (28), Täby (21) och Sollentuna (19). Läns överenskommelsen har följts upp av StorSthlm tillsammans med ingående kommuner under 2025. - - - - - 5. Ansökningar om bistånd (försörjningsstöd eller livsföring i övrigt) enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (SoL) från personer som vistas i en annan kommun än sin folkbokföringskommun. 117 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Boendetider i vård- och omsorgsboende Medianboendetiderna har varierat mellan åren, men det går att urskilja en svagt ökande trend av mediantiderna sedan år 2017. År 2024 var median- boendetiden 22 månader på ett vård- och omsorgsboende, vilket var något längre jämfört med föregående år. Boendetiderna är längre på boenden med demensinriktning jämfört med boenden med somatisk inriktning. Drygt en fjärdedel av boendeperioderna i vård- och omsorgsboende avslutas inom det första halvåret. Denna andel är högre för boenden med somatisk inriktning. I figur 6:8 presenteras medianvärden för staden för vård- och omsorgs boenden baserat på analysmetoden överlevnadsanalys för perioden 2017–2024, uppdelat på somatisk inriktning och demensinriktning. Medi anvärdet visar vid vilken boendelängd som hälften av boendeperioderna har avslutats. Om medianboendetiden har minskat från ett år till ett annat tyder det på att boendetiderna har blivit kortare det året och vice versa. Medianboendetiden var drygt två år inom demensinriktning och drygt ett år inom somatisk inriktning. Figur 6:8 Medianboendetid på vård- och omsorgsboende - - 25 30 Antal månader 15 20 5 0 10 13 20 18 15 22 21 22 17 26 12 10 10 10 10 10 10 2018 2017 Demens Vård- och omsorgsboende totalt Somatik 2019 2021 2020 2022 2023 2024 19 24 24 24 24 25 27 19 Källa: Sweco sammanställning av boendetider år 2025. 118 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Som framgår av diagrammet ovan, minskade medianboendetiden under år 2020 till följd av covid-19-pandemin. År 2021 skedde en återgång till de nivåer som rådde före pandemin. Vid en jämförelse mellan de två boen deinriktningarna, framkom att det framför allt var boendetiden i boenden med demensinriktning som påverkades av pandemin. - Ålder och kön har viss påverkan på boendetiderna. Männen har genom gående kortare medianboendetider jämfört med kvinnor i vård- och omsorgsboende, oavsett inriktning. Medianboendetiden var för kvinnor drygt två år, medan den för män var knappt ett och ett halvt år. I de yngre åldersgrupperna var medianboendetiden längre, framför allt i boenden med demensinriktning. - När det gäller hur stor andel som bor kvar i vård- och omsorgsboende efter ett visst antal månader, noteras en viss uppåtgående trend för andel kvarboende två respektive 12 månader efter inflyttning. Andelen kvarbo ende vid 24 månader har en mer fluktuerande trend över åren, om än något ökande sedan första analysåret 2010. Orsaken till de något längre boende tiderna går att finna i den ökande andelen som bor i demensboende, som i regel har längre boendetider. De som flyttade in år 2019 drabbades av covid-19-pandemin nästföljande år, vilket resulterade i en minskning av andelen kvarboende vid 12 respektive 24 månader. - - Figur 6:9 Andel kvarboende efter inflyttning på vård- och omsorgsboende 100 % 90 % 80,1 54,2 3 7, 9 38,2 39,8 41,0 40,7 39,6 38,1 44,3 40,3 41,2 44,1 42,4 52,7 54,8 58,0 55,7 55,2 53,9 60,1 59,0 53,0 58,4 61,3 59,7 62,8 79,4 81,4 83,1 82,5 82,2 80,6 83,4 83,5 82,1 82,9 85,3 84,2 85,9 84,9 80 % 70 % 60 % 50 % Andel kvarboende (%) 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Vård- och omsorgsboende 2 mån A B CVård- och omsorgsboende 12 mån Vård- och omsorgsboende 24mån 35,9 Källa: Sweco 119 Äldreomsorgens årsrapport Insats: Vård- och omsorgsboende Sociala besök – ungdomsbesök och seniorbesök på särskilt boende För att kunna erbjuda sociala aktiviteter och samvaro utöver det som personalen på vård- och omsorgsboende och servicehus ska planera och genomföra finns sociala besök. Det innebär besök av ungdomar eller seniorer som syftar till att skapa socialt mervärde. Ungdomarna och seniorerna deltar inte i omvårdnadsarbetet och ska inte ersätta ordinarie personal utan kunna erbjuda det ”lilla extra”. För de flesta ungdomar är arbetet som ungdomsbesökare den första kontakten med äldreomsorgen medan seniorerna som utför besöken ofta själva har en bakgrund inom vård- och omsorg. Innan ungdomar och seniorer går ut i verksamheterna får de en introduktionsutbildning. Ungdomarna arbetar i team om fyra till fem personer och arbetar endast helger medan seniorerna främst arbetar på vardagar. Utöver de sociala gruppaktiviteterna erbjuder seniorerna de äldre på boendet individuella samtal. Både ungdoms- och seniorbesöken har visat sig vara mycket uppskattade. Exempel på aktiviteter vid sociala besök: Ungdomar • musik, spel • fikastunder inne och ute • promenader • uppträdande • samtal och social samvaro, gymnastik. Seniorer • musikgrupp • bokade enskilda samtal • fikastunder inne och ute • promenader • samtal och social samvaro. Intresset för att ta emot sociala besök ökar för varje år. Både kommunala och privata vård- och omsorgsboenden och servicehus kan ansöka om sociala besök. För år 2025 ansökte och beviljades sammanlagt 172 enheter om sociala besök, vilket var 17 fler än föregående år. Flertalet av verksam heterna hade besök av både seniorer och ungdomar. - Under året har en upphandlingsprocess genomförts då avtalet med de båda företagen löper ut i mars 2026. 120 Insats: Vård- och omsorgsboende Äldreomsorgens årsrapport Uppföljningar på vård- och omsorgsboende Årets resultat från verksamhetsuppföljningarna, brukarundersökningen och kvalitetsuppföljningen på individnivå visar att vård- och omsorgs boendena överlag håller en god kvalitet. Verksamheterna uppvisar hög följsamhet till lagar, föreskrifter och avtal vilket också speglas i de äldres upplevelser av trygghet, bemötande och förtroende för personalen. - Den grundläggande omsorgen fungerar väl men utvecklingsarbetet behöver fortsätta för att stärka dokumentation, kontinuitet, tillgänglighet och möjligheten till en mer meningsfull och delaktig vardag för de äldre. Resultat verksamhetsuppföljningar 2025 Under året har verksamhetsuppföljningar genomförts på vård- och omsorgsboenden inom ramen för stadens uppföljningsmodell. Totalt följdes 157 vård- och omsorgsboenden upp under 2025. Det samman tagna resultatet visar att verksamheterna generellt sett har mycket god följsamhet till lagar, föreskrifter samt avtal och uppdragsbeskrivningar. Verksam heterna bedöms därmed ha goda förutsättningar att bedriva en god och säker vård och omsorg, både inom hälso- och sjukvård och social omsorg. Tabell 6:8 Antal uppföljda verksamheter inom respektive driftsform 2025 Stadens egen regi Privat regi Entreprenad Totalt Vård- och omsorgsboende 39 (36) 111 (104) 7 (11) 157 - Källa: Äldreförvaltningen. Resultat för år 2023 redovisas inom parentes. Systematiskt kvalitetsarbete För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet är utföraren skyldig att ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Med stöd av ledningssystemet ska utföraren systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I figur 6:10 visas följsamheten till rutin för egenkontroller, intern samver kan, avvikelsehantering och genomförd riskanalys. - 121 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 6:10 Följsamhet till systematiskt kvalitetsarbete Rutiner för egenkontroller 0 % 2023 2025 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 99 % Riskanalys är genomförd Rutiner för intern samverkan Rutiner för avvikelsehantering 96 % A B B A B A B B A 97 % 97 % 93 % 94 % 95 % Källa: Äldreförvaltningen Resultaten visar en positiv utveckling mellan 2023 och 2025 när det gäller genomförd riskanalys. Rutiner för intern samverkan ligger kvar på samma nivå som 2023 där följsamheten fortsatt bedöms som hög. Resultatet gällande rutiner för avvikelsehantering har däremot minskat med drygt fem procentenheter. I de verksamheter som inte når målupp fyllelse framgår att dokumentationen av uppföljning behöver stärkas för att tydliggöra åtgärder och deras effekt. Resultatet för rutiner för egenkontroll presenterades inte 2023. År 2025 visar resultatet en hög följsamhet. I de verksamheter där kravet inte uppnås handlar bristerna framför allt om att rutinen inte tydligt anger vilka egenkontroller som ska genomföras under året och hur dessa ska analyseras för att utveckla verksamheten. Social dokumentation Figur 6:11 visar en förbättring av följsamheten gällande rutiner för egenkontroll kopplat till social dokumentation, från 70 procent föregående år till 75 procent 2025. Utvecklingsområden kvarstår, särskilt kring den löpande dokumentationen, uppdatering av genomförandeplaner och att säkerställa en tydlig röd tråd. Insats: Vård- och omsorgsboende 122 Äldreomsorgens årsrapport - - Figur 6:11 Egenkontroll kopplat till social dokumentation 0 % 2021 2023 2025 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 72 % 70 % 75 % Källa: Äldreförvaltningen Inom privat regi uppfyllde 91 av 111 verksamheter (82 procent) kraven 2025, vilket innebär en ökning jämfört med 2023 då 72 av 100 verksam heter (69 procent) nådde upp till kraven. Entreprenadverksamheterna ligger kvar på en liknande nivå som tidigare, med fem av sju verksamheter som uppfyller kraven 2025 (71 procent), jämfört med sju av tio verksam heter 2023 (73 procent). Inom stadens regi har resultaten försämrats; 22 av 39 verksamheter (56 procent) uppfyllde kraven 2025, att jämföra med 2023 då 23 av 36 verksamheter (64 procent) gjorde det. Hälso- och sjukvårdsdokumentation I figur 6:12 visar resultaten även en positiv ökning av verksamheter som uppnår kraven om hälso- och sjukvårdsdokumentation, från 74 procent föregående år till 79 procent 2025. Det finns fortsatt utvecklingsbehov kring struktur, tydlighet och uppföljning av brister. Figur 6:12 Egenkontroll kopplat till hälso- och sjukvårdsdokumentation 0 % 2021 2023 2025 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 80 % 79 % 7 4 % Källa: Äldreförvaltningen Insats: Vård- och omsorgsboende 123 Äldreomsorgens årsrapport - - Inom privat regi uppfyllde 93 av 111 verksamheter kraven 2025 (84 procent). Detta är en ökning jämfört med 2023, då 78 av 104 verksamheter (75 procent) nådde upp till kraven. För stadens egen regi uppvisade 25 av 39 verksamheter (64 procent) fullgod följsamhet 2025, vilket ligger i nivå med 2023 då 23 av 36 verksamheter (64 procent) uppfyllde kraven. Inom entreprenad hade 6 av 7 verksamheter 2025 fullgod följsamhet (86 procent). Detta är liknande nivå jämfört med 2023, då nio av tio verksamheter (90 procent) uppfyllde kraven. Personal med adekvat utbildning Av totalt 157 verksamheter hade 103 stycken (66 procent) en andel på mellan 80 och 100 procent personal med adekvat utbildning. Detta mot svarar 65 procent av de privata verksamheterna (75 av 111), 64 procent av verksamheterna i stadens egen regi (25 av 39) samt 85 procent av entreprenadverksamheterna (6 av 7). I figur 6:13 visas andelen omvårdnadspersonal med adekvat utbildning. Figur 6:13 Andel omvårdnadspersonal med adekvat utbildning 40–59 % 60–79 % 80–100 %A B C Källa: Äldreförvaltningen Flertalet verksamheter arbetar för att öka andelen omvårdnads personal med adekvat utbildning så att ställda krav uppnås och 146 av 157 verksamheter (93 procent) uppnår kravet om generella kompetensutvecklingsplaner. Insats: Vård- och omsorgsboende 124 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - Nationella kvalitetsregister Som ett led i att långsiktigt och systematiskt kvalitetssäkra äldreomsorgen ska utförare, oavsett regiform, delta i registrering i de nationella kvalitets registren Senior alert och Svenska palliativregistret. Verksamheter med demensinriktning bör dessutom registrera i svenskt register för beteende mässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD). Figur 6:14 Registrering i nationella kvalitetsregister BPSD 0 % 2021 2023 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 99 100 75 86 90 99 99Senior alert Palliativregistret A A B 2025C B C A B C A B C 97 98 Källa: Äldreförvaltningen Resultaten som presenteras i figur 6:14 visar på en positiv utveckling över tid när det gäller verksamheternas deltagande i de nationella kvalitets registren. Särskilt positiv är utvecklingen i BPSD, där registreringen 2025 ligger på 90 procent, att jämföra med 2021 då den låg på 75 procent. Vad tycker de äldre om äldreomsorgen – vård- och omsorgsboende 2025 Socialstyrelsen genomför årligen en brukarundersökning i syfte att fånga den äldres upplevelser av insatserna inom äldreomsorgen. I årets under sökning svarade 1 953 personer på enkäten, ungefär 41 procent av dem bodde på vård- och omsorgsboende i Stockholms stad. I årets undersök ning är det en positiv utveckling inom flera områden. Flertalet äldre som bor på vård- och omsorgsboende i Stockholms stad är nöjda med sitt boende. Flertalet känner sig trygga, har förtroende för personalen och upplever att de får ett bra bemötande. I de fall en anhörig besvarat enkäten framkommer det att 85 procent tycker att det är ett fungerade samarbete med boendet. Den sammantagna nöjdheten är högre i de fall enkäten besvarats enbart av en annan samt om boendet drivs i privat regi. Insats: Vård- och omsorgsboende 125 Äldreomsorgens årsrapport - - Figur 6:15 Sammantaget nöjd, vård- och omsorgsboende I stadens egen regi Privat regi Svaranden är någon annan än den äldre Svaranden är den själv eller ihop med någon 0 % 2024 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Totalt Kvinnor Män A 2025 B 78 82 84 82 82 79 80 81 82 79 80 81 76 A B A B A B A B A B A B A B 79 Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning år 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? I likhet med föregående år är kvinnorna som bor på vård- och omsorgs boende något mer nöjda jämfört med männen. Äldre som bor på ett boende i privat regi är genomgående mer nöjda jämfört med äldre som bor på ett boende i stadens egen regi. Personer som har skattat sitt allmänna hälsotillstånd som gott alternativt ganska gott är mer sammantaget nöjda jämfört med dem som skattar sitt allmänna hälsotillstånd som sämre. Utförande och delaktighet Utmaningar kring språk och brister i kompetens som syns i andra upp följningar är inget som framkommer i brukarundersökningen. Drygt 80 procent ansåg att personalen har tillräckliga kunskaper och kompetens för att utföra sitt arbete på ett bra sätt. Lika många uppgav att personalen har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Möjliga förklaringar till motstridiga resultat kan vara olika förväntningar mellan vad de äldre anser är viktigt och de krav som ställs på personalens kompetens utifrån till exempel lagstiftning, uppdragsbeskrivning och kontraktsvillkor. Den samlade bedömningen från uppföljningar är att äldre på vård- och omsorgsboende får ett fint bemötande och personalen visar på gott kunnande i den personnära omvårdnaden. Det trots att alla inte uppfyller kompetenskraven. Insats: Vård- och omsorgsboende 126 Äldreomsorgens årsrapport Figur 6:16 Utförande och delaktighet, vård- och omsorgsboende Bemötande Känner trygghet Kunskap och kompetens Förtroende för personalen 0 % 2024 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Meddelar om förändringar Kontakt med personalen Kan påverka tider A 2025 B 51 50 79 80 82 87 87 93 93 55 57 A B A B A B A B A B A B A B 84 84 84 Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning år 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Meningsfull tillvaro Verksamheterna behöver även fortsättningsvis hitta arbetssätt för att möjliggöra en meningsfull tillvaro och inflytande för äldre som bor på vård- och omsorgsboende. Observationer har visat att arbetsledning och arbetsplanering är avgörande för att möjliggöra en meningsfull tillvaro, att aktiviteter prioriteras och planeras in i det dagliga arbetet. Tid för att fånga de små stunderna är delar i arbetet som prioriteras bort när det inte är schemalagt, vilket också syns i de äldres upplevelse av insatserna. Figur 6:17 Meningsfull tillvaro, vård- och omsorgsboende Maten smakar bra Måltiderna är en trevlig stund 0 % 2024 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Utevistelse Aktiviteter A 2025 B 71 72 69 68 A B A B A B 66 63 A B 59 56 Personalen har tid 71 A B 75 Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning år 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Insats: Vård- och omsorgsboende 127 Äldreomsorgens årsrapport Figur 6:18 Tillgänglighet, vård- och omsorgsboende Träffa sjuksköterska vård- och omsorgsboende Kontakt med personalen vård- och omsorgsboende 0 % 2024 20 % 10 % 30 % 50 % 70 % 40 % 60 % 80 % 90 % 100 % Vet var man vänder sig med synpunkter och klagomål Få träffa läkare A 2025 B A B A A B A Fungerande samarbete mellan anhöriga och boendet A B Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning år 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Möjligheten att träffa läkare vid behov samt förbättra informationen om vart den enskilde eller anhöriga kan vända sig med synpunkter och klagomål. Figur 6:19 Jämförelse mellan vård- och omsorgsboende i privat regi och i stadens egen regi Känner trygghet Träffa sjuksköterska vård- och omsorgsboende Kontakta personalen vård- och omsorgsboende Hänsyn till åsikter och önskemål 0 % Privat 20 % 10 30 50 70 90 40 % 60 % 80 % 100 % Måltiderna är en trevlig stund Aktiviteter Utevistelse Kan påverka tider Få träffa läkare Meddelar om förändringar Personalen har tid Maten smakar bra A Stadens egen regi B 48 51 54 60 66 71 62 69 80 72 82 83 77 77 61 53 56 A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B 89 45 75 65 76 76 85 Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning år 2025, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Insats: Vård- och omsorgsboende 128 Äldreomsorgens årsrapport - Äldre som bor på ett boende i privat regi är mer nöjda jämfört med dem som har en utförare som drivs i stadens egen regi. Tydligast skillnader syns i frågor som rör meningsfull tillvaro, möjligheten att kunna påverka tider och maten och måltiden. Även tillgängligheten till sjuksköterska och läkare upplevdes högre hos privata jämfört med kommunala vård- och omsorgsboenden. Kvalitetsuppföljning på individnivå För att kunna mäta kvaliteten på stadens tjänster inom äldreomsorgen efterfrågas upplevelsen om kvaliteten på de insatser som ges. Kvalitets uppföljning på individnivå sker i dialog med den enskilde i samband med biståndshandläggarnas årliga individuppföljning. Syftet är att följa upp att den enskildes behov blir tillgodosedda och med god kvalitet. Frågorna utgår från äldreomsorgens kvalitetsmål som i korthet handlar om att äldre ska kunna känna trygghet och få vara delaktiga i hur hjälpen och stödet utformas. Under året tillfrågades 3 223 personer på vård- och omsorgsboende om att delta i kvalitetsuppföljningen varav 1 635 deltog. Totalt var det 67 av 155 vård- och omsorgsboenden som fick en resultatrapport om hur de äldre upplever kvaliteten i verksamheten. Resultatrapporterna efterfrågas i stor utsträckning av utförarna då det är ett viktigt verktyg i deras lokala utvecklingsarbete för en ökad kvalitet och ett kvitto på deras prestationer. Frågorna ska i huvudsak svara upp mot de övergripande kvalitetsmålen om trygghet och meningsfullhet. Figur 6:20 Kvalitetsuppföljning på individnivå, vård- och omsorgsboende, jämförelse mellan år Personalen bemöter mig på ett respektfullt sätt Jag får komma upp/lägga dig när jag vill Jag är nöjd med måltidssituationerna Jag har möjlighet att påverka hur hjälpen genomförs Maten smakar bra Jag är nöjd med de aktiviteter som erbjuds Det är ungefär samma personer som kommer till mig Personalen kommer inom rimlig tid om jag påkallar hjälp Jag får komma ut i den utsträckningen som jag önskar Personalen har tid att sitta ner en stund och prata med mig A 2025 0 % 2024 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B 97 95 91 90 82 91 82 82 79 81 81 77 76 67 70 56 52 84 84 86 Källa: Äldreförvaltningen Insats: Vård- och omsorgsboende 129 Äldreomsorgens årsrapport - - - - Resultaten visar överlag positiva omdömen om omsorgen från de boende, men också vissa nedgångar jämfört med föregående år. Högst betyg får bemötandet från personalen, där en mycket stor andel upplever respekt fullt bemötande. Även måltidssituationerna och möjligheten att påverka hjälpens genomförande får relativt höga värden. Däremot syns en tydlig sänkning i upplevelsen av kontinuitet, det vill säga att samma personer kommer samt i möjligheten att komma ut som önskat. Den största utmaningen tycks vara personalens tid för samtal, där resultaten är lägst och har försämrats. Sammantaget indikerar svaren att grundläggande aspekter fungerar väl, men att det finns behov av förbättringar kring kontinuitet, utevistelse och socialt stöd. Korttidsvård Korttidsvård är en tidsbestämd insats som används när den enskilde har behov av att tillfälligt vistas på ett vård- och omsorgsboende. Den enskilde kan till exempel beviljas korttidsvård när en närstående som vårdar i hemmet behöver avlastning, under pågående utredning av den enskildes omvårdnadsbehov eller i väntan på bostadsanpassning av den enskildes bostad. Under 2025 genomförde äldreförvaltningen en upphandling av privata korttidsboenden enligt lag om offentlig upphandling (LOU). Inför upp handlingen beskrev flera bolag en komplexitet i att driva korttidsboende med en låg och ofta ojämn beläggningsgrad. Efter upphandlingen har staden avtal med åtta verksamheter vilket omfattar 36 platser med soma tisk inriktning och 31 platser med demensinriktning. Antalet upphandlade korttidsplatser har minskat med 71 platser jämfört med föregående upp handling. Den största minskningen gäller korttidsplatser för personer med demens, där antalet har minskat med 48 platser. Utöver de upphandlade platserna finns det flera korttidsboenden som drivs i stadens egen regi med 146 platser. Inriktningen för korttidsplatserna i egen regi kan justeras efter behov. Det finns även åtta platser med demensinriktning som drivs på entreprenad. Sammantaget finns det 221 korttidsplatser att tillgå i staden. Insats: Vård- och omsorgsboende 130 Äldreomsorgens årsrapport - - - - Figur 6:21 Antal korttidsplatser uppdelat per regiform 0 2024 2025 20 40 60 80 100 120 140 146 Stadens egen regi Privat Entreprenad 146 138 67 8 8 160 Källa: Inrapporterade uppgifter från stadsdelsförvaltningarna samt köhanteringen Stockholms Trygghetsjour. Stockholms stad har valt att ha en stadsgemensam förmedling av kort tidsvårdsplatser som äldrenämnden ansvarar för. Korttidsvård ingår inte i valfrihetssystemet vilket innebär att en person inte får välja plats för sin korttidsvård. Om möjligt tas hänsyn till den enskilde och anhörigas önskemål om boende men det är behovet, vald inriktning samt tillgång till lediga platser som främst styr på vilket boende den enskilde får sin korttidsvård. En plats kan nyttjas av flera personer under månaden då korttidsvård är en tidsbegränsad insats som ofta beviljas för en kortare tidsperiod. Om en person avslutar sin korttidsvård kan ytterligare en person nyttja samma plats den dagen. För att maximalt nyttja platserna och tillgodose behovet är den optimala planeringen, när så är möjligt, att en person flyttar ut på förmiddagen och en annan flyttar in på eftermiddagen. Både tillgång till och efterfrågan på korttidsvårdsplatser har varierat stort under året. I perioder har efterfrågan varit låg och staden har inte haft möjlighet att belägga alla platser. I andra perioder har efterfrågan på kort tidsvårdsplatser varit högre än tillgången. När nytt behov av korttidsvård uppstår är det oftast av skyndsam karaktär, exempelvis: • En person skrivs ut från sjukhus men har behov av ytterligare återhämt ning eller rehabilitering innan det går att flytta tillbaka hem. • En persons omvårdnadsbehov har förändrats (tillfälligt eller permanent) och behovet av omsorg kan inte tillgodoses tryggt och säkert av hem tjänst i det egna hemmet i väntan på utredning eller annat boende. • Den som normalt hjälper den enskilde i hemmet själv (tillfälligt eller permanent) är i behov av vård eller omsorg och omsorgen om den enskilde inte kan tillgodoses genom utökade hemtjänstinsatser. Insats: Vård- och omsorgsboende 131 Äldreomsorgens årsrapport - - - Figur 6:22 Antal unika personer som erhållit korttidsvård, växelvård eller avlastning under 2025 Typ av korttidsvård Totalt Korttidsvård 284 Växelvård 109 Avlastning 76 Totalt antal personer med korttidsvård SoL 455 Källa: Sweco. En person kan ha flera olika insatstyper under månaden varför summan av insatstyperna överstiger totala antalet personer. Vid mätningen i oktober 2025 var det 455 personer som det gångna året erhållit korttidsvård (det vill säga fått sitt beslut insatsen korttidsvård verkställt) genom avlastning, växelvård eller annan korttidsvård. Avlast ning är en tillfällig insats som kan beviljas den som vårdas av närstående som bor i gemensamt hushåll där den närstående är i behov av avlastning. Syftet med insatsen är att avlasta den som vårdar. Växelvård innebär att den enskilde växelvis får sin omsorg i hemmet och växelvis vistas på kort tidsvårdsplats, ofta i syfte att ge regelbunden avlastning och återhämtning för den anhörige som vårdar. Av de enskilda med verkställt beslut om korttidsvård hade flertalet fått det efter en vistelse på sjukhus (284 stycken), resterande hade korttidsvård i form av växelvård (109 stycken) och avlastning (76 stycken). Nästan alla som var i behov av korttidsvård fick sitt behov tillgodosett. Under dagar med begränsad tillgång på platser tillämpades prioriteringsordning, där personer med mest skyndsamma behov fick plats först. Figur 6:23 Ålders- och könsfördelning korttidsvård Ålder Kvinna Man Alla 65–69 3 9 12 70 –74 16 31 47 75–79 39 43 82 80–84 50 74 124 85–89 47 59 106 90–94 33 29 62 95– 14 8 22 Alla 202 253 455 Källa: Sweco Det var fler män (drygt 55 procent) än kvinnor (nästan 45 procent) som erhållit korttidsvård under perioden oktober 2024 till oktober 2025. Skillnaden är särskilt stor mellan män och kvinnor i åldrarna 65–74 år. Det är dock fler kvinnor än män i åldrarna 90 år och äldre som erhåller korttidsvård. Detta kan förklaras av att kvinnor har än högre medellivs längd än män. Då det saknas statistik över ålders- eller könsfördelning från tidigare år är jämförelser över tid inte möjliga. Insats: Vård- och omsorgsboende 132 Äldreomsorgens årsrapport Figur 6:24 Konsumtion av korttidsvård Stadsdelsförvaltning Summa dygn 2025 (2024) Antal personer 2025 (2024) Dygn/person 2025 (2024) Järva 559 (363) 41 (363) 13,6 (11,0) Hässelby-Vällingby 472 (499) 39 (499) 12,1 (12,2) Bromma 4 74 (856) 46 (856) 10,3 (15,3) Kungsholmen 488 (428) 46 (428) 10,6 (13,0) Norra innerstaden 802 (771) 92 (771) 8,7 (10,6) Södermalm 818 (967) 67 (967) 12,2 (11,8) Enskede-Årsta-Vantör 329 (275) 32 (275) 10,3 (11,0) Skarpnäck 121 (100) 9 (100) 13,4 (9,1) Farsta 327 (338) 31 (338) 10,5 (10,9) Hägersten-Älvsjö 543 (438) 39 (438) 13,9 (13,7) Skärholmen 179 (134) 13 (134) 13,8 (12,2) Hela staden 5 112 (5 169) 455 (428) 11,2 (12,2) Källa: Sweco. Mätperioden är oktober till oktober varje år. Det var fler personer som fick ta del av insatsen korttidsvård under 2025 än under 2024. Det var fler män (253) än kvinnor (202) som under året erhöll insatsen korttidsvård. Drygt 50 procent av de som erhöll insatsen korttidsvård var 80–89 år. Den genomsnittliga tiden för korttidsvård minskade med ett dygn från 2024 till 2025 till 11,2 dygn/person. I flera stadsdelar, bland annat Järva, Kungsholmen och Norra innerstaden, har fler personer än året innan erhållit insatsen korttidsvård samtidigt som den genomsnittliga vistelsetiden (dygn per person) sjönk. I Bromma och Södermalm sågs tydliga minskningar i både antal personer som erhållit insatsen korttidsvård och totalt antal dygn i en jämförelse mellan 2024 och 2025. Norra innerstaden hade kortast genomsnittlig korttidsvårdstid med 8,7 dygn per person medan Hägersten-Älvsjö, Skärholmen och Järva hade högst genomsnittsvistelse med nästan 14 dygn per person. Figur 6:25 Antal förmedlade korttidsvårdsplatser 80 60 40 20 0 100 120 140 143 95 113 95 139 113 122 102 122 103 119 111 106 120 100 124 91 90 107 90 111 86 160 feb jan Somatik Demens mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 117 116 Källa: Köhanteringen Stockholms trygghetsjour. Insats: Vård- och omsorgsboende 133 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - - En person kan under året ha haft flera korttidsvårdsperioder, något som är vanligt vid exempelvis växelvård eller avlastning. Varje gång en person erhållit en plats för korttidsvård räknas detta som en förmedling. Därför skiljer sig antalet unika personer och antalet förmedlade korttidsvårds platser åt. Under 2025 förmedlades i snitt 220 korttidsvårdsplatser per månad. Fler korttidsvårdsplatser med somatisk inriktning förmedlades under året. Sammanlagt förmedlades 1 412 platser med somatisk inriktning och 1 223 platser med inriktning demens. Detta är en ökning av antalet förmedlade platser med i snitt två somatiska platser och elva demens platser per månad jämfört med år 2024. Staden hade under sista halvan av 2025 tillgång till färre avtalade platser än året innan, då två utförare har valt att säga upp avtalet med staden. Flera åtgärder för att försöka öka antalet tillgäng liga korttidsvårdsplatser inom stadens egen regi vidtogs. Bland annat kunde stadsdelsförvaltningarna öka antalet tillgängliga platser, ett par verksamheter kunde erbjuda korttidsvård för både demens och somatisk korttidsvård. Uppföljningen och återrapporteringen av tillgång och efter frågan har förbättrats under året. Resultatet visar att vidtagna åtgärder har haft god effekt och att en aktiv förmedling genererat hög beläggning av korttidsvårdsplatser. Det finns fler utmaningar utöver varierande behov och tillgång till korttidsvårdsplatser: • En verksamhet kan ha flera lediga platser, men platserna har annan inriktning och matchar inte den enskildes behov. Under året har ett par verksamheter tack vare personalens kunskap och kompetens inom både demens och somatik kunnat erbjuda korttidsvårdplatser utan specifik inriktning vilket har underlättat förmedlingen. • En verksamhet kan ha flera lediga platser men sakna förutsättningar att ta emot och skriva in fler än ett visst antal nya personer per dag. Vård och omsorg ska ges till de som lämnar, de som redan bor och de som anländer till korttidsvårdsplatsen. Samtidigt ska allt det praktiska med in- och utskrivningar hanteras; samverkan med slutenvården, primär vården och primärvårdsrehabiliteringen ska ske, transporter och mat beställas, städning av lägenhet utföras på rätt sätt utifrån ett vårdhygie niskt perspektiv, administration och dokumentation ombesörjas, behov bedömas, hjälpmedel ordnas etcetera. • Många av de personer som efter sjukhusvistelse är i behov av korttids vård har komplexa hälsoproblem, svåra funktionsnedsättningar, allvarliga kroniska sjukdomar eller är i behov av hälso- och sjukvård eller palliativ vård och behöver ofta anpassade hjälpmedel. Detta kan göra det svårt för mottagande verksamhet att ta emot den enskilde vid vissa tidpunkter. Då tillgången till hälso- och sjukvårdspersonal och bemanningen generellt är lägre och chefer inte är på plats i samma utsträckning för att kunna bistå med arbetsledning, till exempel under helger. • Verksamheter som staden har avtal med erbjuder sina lediga platser även till andra kommuner och det är först till kvarn som gäller. En plats kan ledigförklaras för att nästa stund ha bokats av en annan kommun. Insats: Vård- och omsorgsboende 134 Äldreomsorgens årsrapport - - - - Servicehus Servicehus är benämningen på ett särskilt boende där den enskilde har till gång till trygghetslarm, personal dygnet runt, viss gemensam service och gemensamma lokaler. Det finns tillgång till legitimerad hälso- och sjuk vårdspersonal och kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatserna till och med sjuksköterskenivå. För att få bo på servicehus krävs ett bistånds beslut. Bedömningen görs utifrån en helhetsbedömning där flera faktorer vägs samman. Personens omvårdnadsbehov, ålder och upplevd känsla av otrygghet är några av dessa faktorer. Servicehus ingår i Stockholms stads valfrihetssystem och den enskilde kan välja vilket eller vilka servicehus hen vill flytta till. Servicehusen i Stockholms stad drivs i egen regi. Service och omvårdnadsinsatser utförs av servicehusets hemtjänst personal. Behovet av hemtjänst bedöms utifrån den enskildes individuella behov. Insatsen hemtjänst beviljas av biståndshandläggare som också ansvarar för att följa upp behovet av hjälp regelbundet. De flesta som bor på servicehus har behov av hjälp med städning, tvätt, inköp, personlig omvårdnad eller stöd kring måltider. Tabell 7:1 Servicehus i Stockholms stad år 2025 Stadsdelsregion Servicehus Antal lägenheter Västerort 1 79 Innerstaden 3 226 Västra söderort 3 183 Östra söderort 0 0 Källa: Hitta service Majoriteten av servicehuslägenheterna är placerade i innerstaden eller i västra söderort. I och med att Enskede Nya servicehus avvecklades under 2025 finns det inte längre servicehus i alla stadsdelsregioner. Fem av elva stadsdelsförvaltningar hade servicehus beläget i stadsdelen. Sedan 2020 har antalet servicehuslägenheter minskat med 296 lägenheter. Insats: Servicehus 135 Äldreomsorgens årsrapport Figur 7:1 Åldersfördelning på servicehus 0,2 6,7 7, 6 12,8 30 % 25 % 20 % 15 % 10 % 5 % 0 % 10,5 19,5 18,8 16,5 16,9 20,1 22,9 14,6 22,6 9,8 65–69 år 70–7 4 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90–94 år 95 år och uppåt Källa: Sweco I oktober 2025 bodde 478 personer på servicehus – 314 kvinnor och 164 män. Statistiken visar att det finns skillnader mellan könen. Män är relativt sett yngre än kvinnorna när de bor på servicehus – andelen män är högst i åldersgrupperna 75–79 år samt 85–89 år (sammanlagt cirka 40 procent). Kvinnorna är äldre när de bor på servicehus – nästan 45 procent var 90 år eller äldre. Tabell 7:2 Antal verkställda beslut om servicehus Stadsdelsförvaltning Antal beslut 2025 varav med hemtjänst 2025 Antal beslut 2024 varav med hemtjänst 2024 Järva 80 76 93 99 Hässelby-Vällingby 33 33 53 53 Bromma 25 23 32 31 Kungsholmen 61 61 75 73 Norra innerstaden 58 56 67 60 Södermalm 69 66 76 74 Enskede-Årsta-Vantör 73 64 117 109 Skarpnäck 11 11 15 15 Farsta 29 28 40 39 Hägersten-Älvsjö 25 23 37 35 Skärholmen 14 14 19 19 Hela staden 478 455 625 597 Källa: Sweco. I summan för hela staden ingår även de personer som socialförvaltningen är biståndsbedömare för. Insats: Servicehus 136 Äldreomsorgens årsrapport - Alla som ansöker om och beviljas servicehus flyttar inte till servicehus. Beslut räknas som verkställt först då personen faktiskt flyttat till service hus. Några orsaker till att en person inte flyttar till servicehus när hen får ett erbjudande om lägenhet är att: • Personen inte vill flytta när hen får erbjudande om lägenhet på servicehus utan önskar bo kvar hemma. • Personen vill flytta till ett visst servicehus och i stället för att riskera att behöva flytta flera gånger väljer personen att stå kvar i kö till önskat servicehus. • I väntan på erbjudande om lägenhet i servicehus har omsorgsbehovet förändrats och personen är i behov av eller önskar flytta till ett vård- och omsorgsboende istället. Under de senaste åren har tillgången till servicehuslägenheter och därmed antal personer som bor på servicehus minskat. Antalet lediga lägenheter varierade under 2025. Siffrorna i tabell 7:3 visar en ögonblicksbild av hur det såg ut för de olika stadsdelsregionerna vid mättillfällena. Mätningarna gjordes första vardagen varje månad för jämförbarhetens skull. Tabell 7:3 Lediga lägenheter Lediga lägenheter 2025 Jan Feb Mars Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Innerstaden 89 6 11 10 7 7 3 1 2 2 2 4 Västerort 7 6 5 4 4 4 2 1 2 2 0 0 Västra söderort 20 20 27 22 20 5 7 8 3 3 3 4 Östra söderort 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Totalt 36 32 43 36 31 16 12 10 7 7 5 8 Insats: Servicehus 137 Äldreomsorgens årsrapport Statistiken visar att det vid mätningstillfällena fanns flest lediga lägenheter under våren och att antalet lediga lägenheter minskade under sommaren och ytterligare under hösten. Dessa siffror speglar avvecklingen av servicehus under året. Alla som beviljas insatsen servicehus har möjlighet att stå i kö till tre olika servicehus. Även personer som redan bor på servicehus har rätt att stå kvar i kö till ett eller flera andra servicehus. När en servicehuslägenhet ledigförklaras går erbjudandet om att få flytta in till den person som står först i kön. Den som bor på ett servicehus som ska avvecklas har rätt till förtur till ett annat servicehus. Personen har också rätt till förtur till vård- och omsorgsboende om behovet av insatser har förändrats och insatsen beviljats. Köerna till de olika servicehusen skiljer sig åt. Vissa servicehus har tomma lägenheter och inga som står i kö medan andra har lång kö. Servicehusets och närmiljöns tillgänglighet, hyreskostnad, närheten till service såsom butiker, caféer och kollektivtrafik, närhet till närstående samt var den enskilde bott tidigare har betydelse för val av servicehus. Figur 7:2 Antal personer i kö till servicehus i förhållande till lediga lägenheter 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Jan A A Unika personer i kö 36 72 99 105 125 105 109 135 154 158 164 156 153 137 76 82 75 74 85 99 99 102 99 95 85 32 43 36 31 16 12 10 11 7 5 8 B B Personer i kö C C Lediga lägenheter Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Källa: Köhanteringen Stockholms trygghetsjour. Insats: Servicehus 138 Äldreomsorgens årsrapport I december 2025 var det 137 platser i kön¹ (kömarkörer) till stadens olika servicehus. Vid samma tillfälle fanns åtta lediga lägenheter. Under året varierade antalet unika personer i kön. Vid mätningen i januari stod 72 unika personer i kö till servicehus vilket var det lägsta antalet under året. Av dessa bodde 37 personer redan på servicehus. I december 2025 stod 85 unika personer i kö, av dessa bodde 22 personer redan på servicehus men stod i kö till ett annat servicehus. Som mest stod 102 personer i kö till servicehus (september 2025) och 35 av dem bodde redan på servicehus. Figur 7:3 Antal unika personer i kö till servicehus Jan Feb Totalt antal personer i kön varav personer redan i servicehus Mars April Maj Juni Juli 120 100 80 60 40 20 0 72 76 82 75 74 87 99 99 99 102 Aug Sep Okt Nov Dec 95 85 37 39 29 33 21 35 33 35 27 23 22 55 Källa: Köhanteringen Stockholms trygghetsjour. 1. En person kan stå i kö till tre olika servicehus vilket gör att en person kan ha köplatser eller så kallade kömarkeringar Insats: Servicehus 139 Äldreomsorgens årsrapport - - Boendetider servicehus Statistiken och förändringar över tid rörande hur många som bor på servicehus, hur länge man bor kvar och hur många som flyttar till service hus bör tolkas med försiktighet och i ljuset av nedanstående faktorer. När en person flyttar till servicehus startar dennes så kallade boende tid. Om en person under sin boendetid flyttar till annat servicehus räknas personens tid på de båda servicehusen ihop och utgör en och samma boendetid. Det betyder att om en person bott 7 månader på ett servicehus och sedan flyttar till ett annat servicehus och bor där i 14 månader har hen en sammanlagd boendetid på servicehus på 21 månader. Figur 7:4 Medianboendetider servicehus 2024 17 25 25 19 24 30 27 25 Källa Sweco. Sammanställning av boendetider år 2025. Medianboendetiden på servicehus var 25 månader år 2024. Det har skett en återgång till nivåerna före pandemin, då boendetiderna sjönk avsevärt. Resultaten för servicehus bör tolkas med viss försiktighet eftersom flera servicehus har avvecklats de senaste åren, vilket innebär att antalet personer som bor i servicehus har sjunkit kraftigt över åren. Staden följer även hur många av de personer som flyttat in som fort farande bor kvar (kvarboende) efter 2 månader, 12 månader och 24 månader. Insats: Servicehus 140 Äldreomsorgens årsrapport Figur 7:5 Andel kvarboende utifrån boendetid 39 52 59 70 74 80 91 88 70 93 94 93 83 62 56 71 72 74 44 54 42 43 52 56 2016 A B C Vård och omsorgsboende 2 mån Andel kvarboende Vård och omsorgsboende 12 mån Vård och omsorgsboende 24 mån 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Källa: Sweco. Sammanställning av boendetider år 2025. Analysen visar att kvarboendet på servicehus generellt sett ökat de senaste åren med undantag för kvarboende efter två månader som under 2024 bryter av mot tidigare års trend och istället minskar. Statistiken visar en tillfällig nedgång i andelen kvarboende för inflyttningsåren 2019 och 2020. Detta sammanfaller med pandemin och kan ses som en effekt av den periodens särskilda omständigheter. Överlag är andelen kvarboende något högre bland kvinnor än bland män, men skillnaderna varierar mellan åren. Det finns därför inga tydliga eller långsiktiga skillnader mellan könen. Det går heller inte att se några större skillnader mellan olika åldersgrupper när det gäller kvarboende över tid. Av åldersuppdelning framgår att pandemin påverkade samtliga åldersgrupper, men i olika omfattning. Med perspektivet ett och två år efter inflyttning har andelen som bor kvar i servicehus ökat över tid. För inflyttningsåret 2023 bodde 78 procent av kvinnorna och 67 procent av männen kvar efter ett år. Efter två år bodde ungefär hälften av de inflyttade fortfarande kvar på servicehus. År 2024 bodde drygt 55 procent kvinnor och knappt 45 procent män på servicehus. År 2025 bodde 66 procent kvinnor och 34 procent män på servicehus. Insats: Servicehus 141 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - Figur 7:6 Antal personer som flyttar till servicehus över tid 2016 450 400 350 300 250 200 150 50 0 100 224 1 76 224 1 76 165 116 130 91 80 49 94 61 115 65 120 70 76 62 2016 2017 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Källa: Sweco Antal personer som flyttar till servicehus per år har minskat stadigt sedan mätningens start år 2016 med en lägsta nivå pandemiåret 2020, följt av en återhämtning fram till år 2023. År 2024 flyttade 138 personer till servicehus, av dem var något fler kvinnor än män. Av de som flyttade in på servicehus år 2024 var hälften 85 år och äldre. 30 procent tillhörde åldersgruppen 75–84 år och 20 procent var 65–74 år. Den kraftiga minsk ningen i hur många som flyttar till servicehus under året beror på att flera stadsdelsförvaltningar har avvecklat servicehus sedan 2016 och det därför fanns färre lägenheter att flytta till år 2024. Det beror även på att allt fler väljer att flytta till seniorboende istället för att ansöka om plats på servicehus. Utöver den demografiska utvecklingen finns ett samband mellan antalet personer som beviljades servicehus per stadsdelsförvaltning och om det fanns eller nyligen har funnits servicehus i den aktuella stadsdels förvaltningen. Biståndshandläggare i stadsdelsförvaltningar som driver servicehus inom förvaltningen tenderade i högre utsträckning att bevilja insatsen servicehus, jämfört med biståndshandläggare i stadsdelsförvalt ningar som inte driver servicehus. På grund av att många önskar bo kvar i närområdet eller i alla fall i stadsdelsregionen eller i innerstaden i kom bination med att vissa servicehus har långa kötider, går det att se en viss geografisk förskjutning gällande från vilken stadsdelsförvaltning perso nerna som flyttar in på servicehusen under året var bosatt i vid ansökan om servicehus. Till exempel har personer från Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning (stadsdelsregionen östra söderort) erbjudits och tackat ja till lägenhet på servicehus i Hägersten-Älvsjö (västra söderort) eller till region innerstaden under 2025. Insats: Servicehus 142 Äldreomsorgens årsrapport - Uppföljningar på servicehus I detta avsnitt redovisas resultaten från kvalitetsuppföljning på individ- nivå samt Socialstyrelsens brukarundersökning, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Nio av tio äldre upplevde att de får ett bra bemötande från personalen. Åtta av tio som hade hemtjänst på servicehus var sammantaget nöjda med insatserna. Lika många kände förtroende, tyckte att personalen utförde insatserna på ett bra sätt samt var trygga med sin hemtjänst. Hälften av de som besvarade enkäten upplevde att personalen meddelar om tillfälliga för ändringar och att de kan påverka vilka tider man ska få hjälp. En lägre andel av dem som besvarade enkäten kände till vart de ska vända sig om de har synpunkter eller klagomål, det var en minskning från föregående år, från 59 till 54 procent ². Figur 7:7 Resultat från brukarundersökningen gällande servicehus, jämförelse mellan år 47 49 50 49 54 54 59 54 68 67 69 70 69 71 74 72 78 78 78 80 79 80 79 78 80 82 83 86 83 84 91 92 2024 2025 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Brukar träffa sin fasta omsorgskontakt Personalen brukar informera om tillfälliga ändringar Kan påverka vid vilka tider man får hjälp Vet var man vänder sig med synpunkter och klagomål Personalen har tillräckligt med tid för arbetet Har lätt att få kontakt med personalen vid behov Handläggarbeslutet är anpasat efter den äldres behov Personalen tar hänsyn till den äldres egna åsikter och önskemål Personalen kommer på avtalad tid Personalen utför arbetsuppgifter bra Tycker att hemtjänstpersonalen har den kunskap och kompetens … Hemtjänstpersonalen pratar och förstår svenska tillräckligt bra Är sammantaget nöjd med hemtjänsten Känner förtroende för personalen Känner sig trygg hemma med hemtjänst Får bra bemötande från personalen Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2024, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2. Svarsfrekvensen på servicehus varierade mellan 20–60 procent år 2025. Insats: Servicehus 143 Äldreomsorgens årsrapport - - För andra året ställs frågor om personalens kompetens, språk och fast omsorgskontakt. Nästan hälften svarade att de ofta träffade sin fasta omsorgskontakt, en ökning från 47 till 49 procent från föregående år. Nästan åtta av tio svarade att personalen pratar och förstår svenska tillräckligt bra för att de ska förstå varandra. Lika många tyckte att personalen hade tillräcklig kompetens för att göra sitt arbete. Kvalitetsuppföljning på individnivå år 2025 Under året tillfrågades 126 personer på servicehus om att delta i kvalitets uppföljningen varav 106 deltog. Totalt var det sju av åtta servicehus som fick en resultatrapport om hur de äldre upplever kvaliteten i verksam heten. Ett servicehus hade inte tillräckligt många svarande för att få en rapport. Frågorna i kvalitetsuppföljningen på individnivå är utformade för att svara upp mot stadens övergripande kvalitetsmål om trygghet och meningsfullhet. Resultaten från undersökningen visar att de boende generellt upplever god kvalitet vid stadens servicehus. Trygghet, bemötande och hjälp enligt överenskommelse ligger stadigt mycket högt. Under 2025 har flera indikatorer förbättrats jämfört med föregående år, särskilt när det gäller hjälp vid önskade tider och kontinuitet i personal. Delaktighet i planeringen av insatser ligger fortsatt på en lägre nivå. Utvecklingen tyder på att insatser för förbättrad planering och samordning har gett resultat, samtidigt som det kvarstår behov av att stärka den enskildes medverkan i utformningen av sin omsorg. Figur 7:8 Kvalitetsuppföljning på individnivå på servicehus, jämförelse mellan år 2024 och 2025 90 87 85 87 94 92 91 65 67 64 63 2024 2025 Det känns tryggt att bo på ditt servicehus Jag är sammantaget nöjd med mitt servicehus Jag får ett respektfullt bemötande Jag får den hjälpen som vi kommit överens om Jag får hjälp ungefär de tider som jag önskar Det är ungefär samma personer som hjälper mig Jag har deltagit i planeringen om hur den beviljade hjälpen ska utföras 96 97 76 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Källa: Socialstyrelsens brukarundersökning 2024, Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Insats: Servicehus 144 Äldreomsorgens årsrapport - - - Dagverksamhet Dagverksamhet är en biståndsbedömd insats som ger möjlighet till social stimulans och aktivering för den som bor i ordinärt boende. Beslutet om dagverksamhet avser antal dagar per vecka. Dagverksamhet ingår i valfrihetssystemet vilket innebär den som genom biståndsbeslut beviljats dagverksamhet, själv kan välja utförare. Valet gäller alla dagverksamheter som ingår i valfrihetssystemet, det vill säga stadens egna dagverksamheter och privata dagverksamheter som staden efter upphandling har tecknat avtal med. Vid behov ingår även transporter till och från dagverksam heten. Dagverksamhet finns både som social inriktning och för den som har en demensdiagnos. För den som vårdar en närstående i hemmet kan dagverksamhet vara ett viktigt stöd i form av avlastning. I Stockholms stad fanns det 28 dagverksamheter i december 2025 varav 14 är placerade i de tre innerstadsdelarna och 14 i de åtta ytterstads delarna. Social dagverksamhet finns endast i innerstadsdelar. Antal platser per 1 000 invånare över 65 år skiljer sig mellan stadsde larna. Ytterstadsdelarna har i snitt 2,9 platser/1 000 invånare över 65 år, innerstadsdelarna 3,3. Totalt fanns 496 platser för personer över 65 år. Antalet platser på dagverksamhet har minskat de senaste två åren. I staden fanns 24 verksamheter med demensinriktning och fyra verksamheter med social inriktning. En av de sociala dagverksamheterna riktar sig till äldre med psykiska funktionsnedsättningar. Tabell 8:1 Antal dagverksamheter Stadsdelsförvaltning Antal verksamheter Inriktning demens Inriktning social Antal platser Platser på dagverksamhet per 1 000 invånare. 65 år och äldre Bromma 4 4 0 67 5.1 Enskede-Årsta-Vantör 1 1 0 30 2.1 Farsta 1 1 0 34 3.3 Hägersten-Älvsjö 3 3 0 51 2.8 Hässelby-Vällingby 1 1 0 34 2.9 Järva 2 2 0 12 1.0 Skarpnäck 1 1 0 21 2.9 Skärholmen 1 1 0 15 2.7 Ytterstadsdelar 14 14 0 264 2.9 Kungsholmen 3 2 1 47 3.5 Norra innerstaden 4 2 2 68 2.2 Södermalm 7 6 1 117 4.3 Innerstadsdelar 14 10 4 232 3.3 Totalt 28 24 4 496 3.0 Källa: Äldrecentrum. Kartläggning av dagverksamheter i Stockholms stad år 2025. Insats: Dagverksamhet 145 Äldreomsorgens årsrapport - Samtliga sociala dagverksamheter drivs i stadens egen regi. Sjutton av dagverksamheterna med inriktning demens drivs av kommunen, sex drivs i privat regi och en på entreprenad på Kungsholmen. Kartläggning av dagverksamheter visar att fyra av tio som beviljades dagverksamhet under 2024 inte bedömdes ha behov av stöd med person liga aktiviteter i dagliga livet (PADL), medan två av tio hade behov av stöd i minst fyra PADL. Bland de som beviljades dagverksamhet med demensinriktning hade 48 procent vissa lindriga kognitiva symtom som minnesproblematik och lika stor andel hade svår/mycket svår kognitiv nedsättning. Mellan 2015 och 2024 ökade andelen personer med beviljad dagverksamhet och behov av stöd i minst fyra PADL från 12 till 19 procent. Under samma period minskade andelen med svår eller mycket svår kognitiv nedsättning inom demensinriktad dagverksamhet något 2015 – 2022 (från 47 procent till 44 procent mellan 2015 och 2022), men ökade därefter till 48 procent år 2024. I dagverksamheter kallas ofta besökare för gäster. Av gästerna i demensinriktade dagverksamheter bodde i genomsnitt 82 procent i samma stadsdel som verksamheteten var placerad. Andelen var generellt högre i ytterstadsdelarna (89 procent) än i innerstadsdel (72 procent). För de socialt inriktade verksamheterna varierade andelen gäster från den egna stadsdelen mellan 15 och 75 procent. 1. Personliga aktiviteter i dagliga livet (PADL) kan exempelvis innebära förflyttning, toalettbesök, dusch, födointag och påklädning. Insats: Dagverksamhet 146 Äldreomsorgens årsrapport Volym I oktober 2025 hade 1 061 personer ett verkställt beslut om dagverksamhet i Stockholms stad. Flertalet av dem med beslut om dagverksamhet var mellan 75 och 89 år (70 procent). Upp till 89 år var en något högre andel män. I de högre åldersgrupperna, från 90 år och uppåt var det en högre andel kvinnor som har ett beslut om dagverksamhet i Stockholms stad (figur 8:1). Figur 8:1 Åldersfördelning bland personer som har dagverksamhet 65–69 år 70–7 4 år 75–79 år 80–84 år 85–89 år 90–94 år 90 år och äldre 4 5 7 12 21 20 26 31 23 23 14 8 5 2 35 % 30 % 25 % 20% 15 % 10% 5 % 0% Källa: Sweco Figur 8:2 Antal verkställda beslut om dagverksamhet bland personer 65 år och äldre per stadsdelsförvaltning 50 0 64 2025 2024 45 47 122 159 116 70 65 68 138 82 76 40 38 89 89 125 29 28 131 230 214 Källa: Sweco Insats: Dagverksamhet 147 Äldreomsorgens årsrapport I sex av elva stadsdelsförvaltningar var det en ökning av antal verkställda beslut i jämförelse med samma månad året innan. Störst ökning i antal hade stadsdelsförvaltningarna Södermalm och Norra innerstaden med 16 respektive 19 fler verkställda beslut. I Hässelby-Vällingby och Järva minskade istället antal verkställda beslut om dagverksamhet jämfört med föregående år. En person som hade beslut om dagverksamhet besökte i genomsnitt sin dagverksamhet knappt elva dagar per månad, vilket inte var någon skillnad från föregående år. Figur 8:3 Dagverksamhet, genomsnittligt antal beställda/utförda dagar per månad 9,2 11,0 12,0 12,3 10,5 8,8 9,6 9,7 10,3 10,6 11,5 11,5 Källa: Beslutsstöd, Paraplysystemet. Antalet beviljade dagar i snitt skiljer sig något mellan stadsdels förvaltningarna. Högst genomsnittligt antal dagar per månad hade Hässelby-Vällingby (12,3) och Järva (12,0). Lägst genomsnittligt antal dagar per månad hade Skärholmen (8,8) och Norra innerstaden som i genomsnitt beviljade 9,2 dagar per månad. - Insats: Dagverksamhet 148 Äldreomsorgens årsrapport Social dagverksamhet Dagverksamheter med social inriktning riktar sig till äldre personer som bor i eget boende och har behov av stöd, struktur eller regelbunden social samvaro, utan att ha en demensdiagnos. Syftet är att bryta social isolering, främja välbefinnande och skapa en meningsfull vardag genom aktiviteter som stärker fysiska, psykiska och sociala förmågor. Verksamheterna erbjuder ofta gemensamma måltider, samtal, kulturinslag, promenader och olika aktiviteter. Genom insatsen ges anhöriga avlastning och kan därmed göra det möjligt för personer att bo kvar längre i ordinärt boende. Den sociala inriktningen beviljas när sociala och aktivitetsskapande behov inte kan tillgodoses via öppna träffpunkter. I Stockholms stad finns fyra dagverksamheter med social inriktning. Samtliga verksamheter är belägna centralt, två i Norra innerstaden, en på Södermalm samt en på Kungsholmen. Tabell 8:2 Beslut om dagverksamhet med social inriktning Dagverksamhet - social inriktning Bromma Enskede- Årsta-Vantör Farsta Hägersten- Älvsjö Hässelby- Vällingby Kungsholmen Norra innerstaden Järva Skarpnäck Skärholmen Södermalm Totalt antal beslut 0 7 11 5 1 40 30 0 6 2 159 varav bifall 0 7 10 5 1 35 25 0 5 2 159 varav avslag 0 0 1 0 0 5 5 0 1 0 0 Källa: Paraplysystemet. Observera att statistiken tas fram genom manuell räkning. Det finns risk för felräkning. Två stadsdelar har inga beslut för insatsen och flera stadsdelar hade som året innan få beslut om social dagverksamhet. Det totala antalet beslut om dagverksamhet med social inriktning i staden var 261, det var något färre jämfört med 2024 då 293 beslut togs. Under 2025 var antalet bifall 249. Likhet med föregående gavs bifall till insatsen i 95 procent av besluten. Insats: Dagverksamhet 149 Äldreomsorgens årsrapport Figur 8:4 Social dagverksamhet, antal månadsinsatser, jämförelse mellan år 80 70 60 50 40 30 20 36 40 50 55 24 21 171716 10 0 2025 2024 2023 2022 2021A B C E E D C CB A E D C B A E D C B A E D C B A E D C B A E D C B A E D C B A E D C B A E D C B A E D C B D 68 27 20 161515 9 9 4 5 6 7 4 4 4 4 3 3 3 3 6 7 2 2 2 2 2 2 1 12 2 6 3 3 6 5 12 3 7 7 8 Källa: Paraplysystemet. I oktober 2025 var det något fler (134 personer) som hade ett beslut om social dagverksamhet jämfört med 2024 (121 personer). Antalet personer som hade beslut om social dagverksamhet har ökat. Antalet beslut är dock inte tillbaka på nivåer som före pandemin. Insats: Dagverksamhet 150 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - - - Uppföljning av dagverksamhet Årets resultat från brukarundersökningen och verksamhetsuppföljningarna och den kartläggning som genomförts av Stiftelsen Stockholms Äldre centrum visar att dagverksamheterna håller en god kvalitet och erbjuder ett viktigt stöd för både äldre och anhöriga. Resultaten visar att verksam heterna i hög grad lever upp till gällande krav och riktlinjer och att gästerna på dagverksamheten känner sig trygghet, ett respektfullt be mötande och förtroende för personalen. Samtidigt framkommer behov av fortsatt utvecklingsarbete för att stärka jämlik tillgång och att säker ställa att verksamheterna kan möta äldre personers alltmer komplexa behov. Kartläggning dagverksamhet Under 2025 genomförde Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum en kartläggning av dagverksamheterna i Stockholms stad. Syftet var att ge en samlad bild av verksamheternas förutsättningar, belysa jämlikhet och till gång samt undersöka hur biståndsbedömningen påverkar möjligheten att få behov tillgodosedda. Utredningen visar att dagverksamhet är en insats med stort värde för både gäster och anhöriga och kan vara av görande för möjligheten att bo kvar i det egna hemmet. Dagverksamhet kan bidra till ökad livskvalitet och till att bibehålla funktionsförmågan under längre tid. Genom att bryta social isolering skapar verksamheten gemenskap och möjligheten att träffa andra i liknande situationer. För personer med demenssjukdom skapar den strukturerade dagen och det individanpassade stödet trygghet och kan minska förekomsten av beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Verksamheterna arbetar aktivt med att anpassa aktiviteter efter individens dags form, intressen och funktionsnivå. Det framkom också att gäster på dagverksamheter idag beskrivs ha mer omfattande och komplexa behov än tidigare, ofta med långt gången demens, psykisk ohälsa eller fysiska funktionsnedsättningar. Detta påverkar deras förmåga att delta i aktiviteter och fungera i grupp. Individanpassning är utmanande med de resurser dagverksamheterna har. Verksamheterna arbetar aktivt med att anpassa aktiviteter efter individens dagsform, intressen och funktionsnivå. Delaktighet, trygghet och kontakt med anhöriga är viktiga delar i arbetet. Dagverksamheten har också ett värde för anhöriga som vårdar en när stående i hemmet. Insatsen fungerar som avlösning/avlastning på dagtid, vilket är avgörande för att minska den fysiska och psykiska belastningen av att vara anhörigvårdare. Avlastningen kan minska risken för ohälsa hos anhöriga och ge möjlighet till egen tid, uträtta ärenden eller fortsätta arbeta. Det framkom också att verksamheterna står inför flera utmaningar med att erbjuda en individanpassad insats i gruppformat för äldre personer med komplexa och föränderliga behov. Stora variationer i behov hos gästerna beskrivs göra det svårt att tillmötesgå individuella behov. För att höja kvaliteten och träffsäkerheten av insatsen behövs ökad samverkan mellan dagverksamheterna och biståndshandläggarna och samsyn över vilka behov verksamheterna ska tillgodose. Vidare visade utredningen bland annat att dagverksamheterna är ojämnt fördelade i staden, med hälften av alla verksamheter och samtliga med social inriktning placerade i innerstaden. Antal platser varierade stort mel Insats: Dagverksamhet 151 Äldreomsorgens årsrapport - - - lan stadsdelarna, och köerna var generellt längre i innerstaden. Detta skapar en ojämlik tillgång till dagverksamhet, där närhet till hemmet är viktig för att insatsen ska upplevs som tillgänglig och vara praktiskt genomförbar. Andra faktorer som påverkade dagverksamhetens möjlighet att erbjuda individanpassade insatser var en ansträngd ekonomi och om lokalen var ändamålsenlig. Brukarundersökning dagverksamhet Staden genomför årligen en brukarundersökning inom dagverksamhet för äldre. I undersökningen 2025 svarade 502 personer, vilket ger en svarsfrekvens på 55 procent. De stadsdelar som har högst svarsfrekvenser 2025 är Bromma (66 procent) och Skarpnäck (61 procent), lägst svarsfrek vens har Enskede-Årsta-Vantör med 48 procent. I likhet med tidigare år besökte flertalet av de svarande dagverksamheten några gånger i veckan (75 procent). Inom dagverksamhet finns ett index (NFI) som beskriver hur sammantaget nöjda gästerna är, indexet består av frågorna: • Jag känner mig trygg i min dagverksamhet. • Jag är nöjd med min dagverksamhet. • Dagverksamheten är så som jag önskar att den ska vara. Den sammantagna nöjdheten (NFI) har de senaste åren haft en positiv utveckling. I årets undersökning var det dock en liten minskning jämfört med året innan, från 95 till 94. För majoriteten av frågorna ligger resulta ten antingen i linje med fjolårets resultat eller något lägre. Det var endast små skillnader mellan kvinnor och män undantaget påståendena gällande maten och nöjdheten totalt, där männen är något mer nöjda jämfört med kvinnorna. Nästan samtliga hade förtroende för personalen, fick ett bra bemötande och de upplevde att personalen lyssnade till deras önskemål oavsett regi form. Möjligheten att kunna påverka vilka aktiviteter som ska finnas på dagverksamheten är även i år ett utvecklingsområde. Insats: Dagverksamhet 152 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 8:5 Brukarundersökning dagverksamhet, jämförelse mellan år Biståndshandläggaren bemöter mig på ett bra sätt Måltiderna är en trevlig stund på dagen Maten smakar bra Jag är nöjd med aktiviteterna i min dagverksamhet Jag vet vart jag ska vända mig med synpunkter och klagomål Jag har möjlighet att påverka vilka aktiviteter som ska finnas i min dagverksamhet Stockholms stad 2023 Stockholms stad 2024 Stockholms stad 2025 Jag har haft möjlighet att påverka vilka veckodagar jag ska vara på dagverksamheten Jag har förtroende för personalen Personalen lyssnar på mina önskemål Personalen bemöter mig på ett bra sätt Dagverksamhet är så som jag önskar att den ska vara Jag är nöjd med min dagverksamhet Jag känner mig trygg i min dagverksamhet 80% 60% 40% 20% 0% 100% Källa: Origo Group Resultat verksamhetsuppföljningar Under året har verksamhetsuppföljningar genomförts på dagverksamhet inom ramen för stadens uppföljningsmodell. Totalt följdes 28 dag verksamheter upp under 2025. Det sammantagna resultatet visar att verksamheterna har mycket god följsamhet mot lagar, föreskrifter samt avtal och uppdragsbeskrivningar. Verksamheterna bedöms därmed ha goda förutsättningar att bedriva en god och säker vård och omsorg, både inom hälso- och sjukvård och social omsorg. I tabell 8:3 visas antalet uppföljda dagverksamheter inom respektive driftsform. Tabell 8:3 Antal uppföljda dagverksamheter 2025 Stades egen regi Privat regi Entreprenad Totalt Dagverksamhet 21 (15) 6 (6) 1 (3) 28 Källa: Äldreförvaltningen. År 2023 presenteras inom parentes. Insats: Dagverksamhet 153 Äldreomsorgens årsrapport - Systematiskt kvalitetsarbete För att kontinuerligt och långsiktigt utveckla och säkra verksamhetens kvalitet är utföraren skyldig att ha ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet. Med stöd av ledningssystemet ska utföraren systematiskt planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. I figur 8:6 visas följsamheten till rutin för egenkontroller, intern samver kan, avvikelsehantering och genomförd riskanalys. Figur 8:6 Andelen verksamheters följsamhet till systematiskt kvalitetsarbete Riskanalys är genomförd 100 % 100 % 100 % Rutin för intern samverkan Rutiner för avvikelsehantering 2023 2025 96 % 96 % 96 % Källa: Äldreförvaltningen Resultaten visar att resultaten för rutiner för intern samverkan, avvikelsehantering och genomför riskanalys fortsatt ligger högt. Dokumentation Ett område som visar på en positiv utveckling är social dokumentation. Enligt uppföljningen hade 93 procent av verksamheterna en godkänd social dokumentation under 2025 vilket är en ökning med 15 procent sedan 2023. I figur 8:7 visas utvecklingen gällande kravet på socialdokumentation. Figur 8:7 Andelen verksamheter med godkänd social dokumentation 2023 78 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 2025 93 Källa: Äldreförvaltningen Insats: Dagverksamhet 154 Äldreomsorgens årsrapport - - - Utbildning Strategisk kompetensförsörjning Medarbetare med engagemang och rätt kompetens är en förutsättning för att staden ska kunna tillgodose stockholmarnas behov och förväntningar av likvärdig service av god kvalitet. Det systematiska kompetens försörjningsarbetet är en viktig del i arbetet med att säkra att stadens verksamheter på alla nivåer har rätt kompetens för att möta dagens och framtida utmaningar. Samtliga nämnder tar fram kompetensförsörjningsplaner på tre till fem års sikt för att kunna göra en långsiktig planering för verksamheten. En viktig del i planerna är analysen av vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkra kompetensförsörjningen. Exempel på åtgärder kan vara att se över chefsstrukturen, heltidsanställningar, schemaläggning, arbetsmiljö samt olika typer av kompetensutvecklingsinsatser. Introduktion av nyanställda För att behålla medarbetare inom äldreomsorgen är introduktion en viktig del i arbetet. Syftet med introduktionen är att alla medarbetare ska ha en gemensam kunskapsgrund. För att behålla medarbetare inom äldreomsorgen är introduktion en viktig del i arbetet. För Stockholms stads medarbetare ges introduktionen på flera nivåer, dels en lokal introduktion i verksamheten för att ge goda förutsättningar att komma in i arbetet och att klara arbetsuppgifterna på ett bra sätt samt en introduktion för att få en överblick över den egna stadsdelsförvalt ningens verksamheter. Staden erbjuder även en webbaserad introduktion för alla nyanställda inom Stockholms stad. Den ger grund för att kunna navigera bland stadens åtaganden och verksamheter. Utöver detta finns yrkesspecifika webbutbildningar för legitimerad personal och chefer inom äldreomsorgen. Som nyanställd i staden får legitimerad personal genom äldre förvaltningen även utbildning och information om bland annat myndighetsutövning, hälso- och sjukvård inom kommunen, smittföre- byggande arbete samt den stadsgemensamma uppföljningsmodellen inom äldreomsorgen och medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabiliterings ansvarsområde. 155 Äldreomsorgens årsrapport - - Utbildningar för medarbetare och chefer inom äldreomsorgen Stockholms stad anordnar årligen ett antal utbildningar och andra kompetenshöjande insatser i syfte att höja kvaliteten inom äldreomsorgen och ge medarbetarna förutsättningar att utföra sitt arbete med hög kvalitet och säkerhet för de äldre. För att nå ut till så många som möjligt erbjuds bland annat webbaserade utbildningar, filmer, arbetsplatsnära lärande samt språkstödjande insatser i verksamheten. Under året har äldreomsorgens medarbetare erbjudits utbildningar inom bland annat • yrkessvenska • demenssjukdomar • psykisk ohälsa • äldre i hemlöshet • mat och måltider • kultur och hälsa • hur man leder ett samtal • nutrition och elimination • svåra samtal i livets slutskede • LHBTQ i äldreomsorgen • PTSD i äldreomsorgen. Kompetensutvecklingssatsningen I syfte att på lång sikt höja utbildningsnivån och kvaliteten i stadens verksamheter och säkra kompetensförsörjningen har Stockholms stad en kompetensutvecklingssatsning (KUS) som finansieras med stadens egna medel. Verksamheter i stadens egen regi har möjlighet att ansöka om KUS-medel och satsningen riktar sig till tillsvidareanställd personal. Genom denna satsning har stadsdelsnämnderna sökt medel för utbildningsinsatser som de själva har prioriterat. Flera enheter har sökt för språkstödjande arbete och språkundervisning, där ingår även vikarie ersättning för medarbetarnas tid som de medverkat i språksatsningen. Medel har även gått till kurser för undersköterskor, utbildning om psykisk hälsa och kurser och certifieringar inom demensomsorgsområdet som till exempel stjärnmärkning och Silviahemscertifiering. Totalt har kompetens utvecklingssatsningen under 2025 beviljat insatser inom äldreomsorgen för cirka 25 miljoner kronor. Tio av elva stadsdelsförvaltningar tog del av kompetensutvecklingssatsningen under 2025. 156 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - - Tabell 9:1 Fördelning av Stockholms stads kompetensutvecklingssatsningsmedel (KUS) Område för utbildning Fördelade medel Antal deltagare i utbildningsinsats Kurser i svenska (förskola och äldreomsorg) 5 376 506 313 Demenssjukdomar och geriatrik 12 562 238 3 695 Undersköterskeutbildning 5 358 954 33 Psykisk hälsa 1 688 060 74 3 Totalt 24 985 758 4 784 Källa: Äldreförvaltningen Äldreomsorgslyftet 2025 Verksamheterna har i högre grad än tidigare år använt Äldreomsorgslyftet för att höja kompetensen i verksamheten. Sedan starten för Äldreomsorgs lyftet har det varit en successiv ökning i antalet ansökningar. Allt fler medarbetare har utbildat sig till undersköterska inom ramen för statsbidra get och fler är under utbildning. Äldreomsorgslyftet är en statlig satsning som har pågått under fyra år och som kommer att fortsätta till och med 2027 enligt nu gällande beslut. Under 2025 fördelade äldreförvaltningen samtliga av de totalt 112 miljoner kronor som Stockholms stad tilldelats i statsbidrag för Äldreomsorgslyftet. Syftet är att höja kompetensen för personal inom äldreomsorgen. Satsningen riktar sig främst till de som ska studera till undersköterska men även fördjupningsutbildningar och yrkeshögskoleutbildning till specialist undersköterska samt vidareutbildning av första linjens chefer. Det innebär att medarbetare inom såväl verksamheter i stadens egen regi som privat verksamhet kan söka reguljär vuxenutbildning i sin hemkommun. När medarbetaren har antagits kan deras arbetsgivare ansöka om medel från Äldreomsorgslyftet som ersättning för personalkostnaderna under den tid som medarbetaren studerar. Det som är nytt för år 2025 är att även medarbetares studier i Svenska för invandrare (sfi) och svenska som andra språk på grundläggande nivå också omfattas. Under år 2025 inkom nästan 650 ansökningar totalt för Stockholms stad, vilket är fler än tidigare år (se figur 9:1). Under 2025 har det varit cirka 58 procent privata utförare som tagit del av satsningen, vilket ungefär motsvarar fördelningen mellan verksamheter i egen regi och privata verksamheter i staden. Behovet av utbildning är fortsatt stort under 2025. Många arbetsgivare som fått medel från Äldreomsorgslyftet hade medarbetare som studerade till undersköterska. Andelen som studerade till undersköterskor motsvarar cirka 60 procent av totala andelen. Satsningen riktar sig främst till de som ska studera till undersköterska men även fördjupnings utbildningar och yrkeshögskole utbildning till specialistunder sköterska samt vidareutbildning av första linjens chefer. 157 Äldreomsorgens årsrapport - - Figur 9:1 Antal ansökningar inom Äldreomsorgslyftet mellan år 2021 till 2025 18 112 77 821 260 329 99 64 54 19 367 4655 57 15 367 63 45 31 0 50 100 150 200 250 300 350 400 Vårdbiträde Undersköterska Fördjupning Specialistundersköterska Ledarskap 2021 2022A B A B 2023 2024C D 2025E C D 24 E A B C D E A B C D E A B C D EA B C D E 81 90 37 89 Källa: Äldreförvaltningen De som har äldre utbildningar, med lägre antal poäng, har möjlighet att studera inom ramen för Äldreomsorgslyftet för att komma upp till de nivåer som krävs för att kunna ansöka om skyddad yrkestitel för undersköterska. Arbetsgivaren kan även ansöka om medel från Äldreomsorgslyftet för personalkostnader för studier i fördjupningsutbildningar för undersköterskor. Staden har anordnat två uppdragsutbildningar med fokus på svåra samtal inom palliativ vård och nutrition för befintlig personal som är utbildade undersköterskor. Utbildningens innehåll har tagits fram utifrån en kartläggning över vad utförar verksamheterna ansett varit mest aktuellt för undersköterskorna att kompetens utvecklas i. Av dessa gick 48 personer dessa tvåveckorskurser med finansiering från Äldreomsorgslyftet. De cirka 60 undersköterskor som utbildar sig till specialistundersköterskor under året har bland annat fördjupat sina kunskaper i gerontologi, välfärdsteknik, kvalitetsarbete, palliativ vård, handledning och pedagogik. Äldreomsorgslyftet inkluderar även första linjens chefer inom äldreomsorgen som innebär att de kan söka högskolekurser om ledarskap och ämnen som berör chefsrollen. Under 2025 var det 33 chefer som beviljats medel för ledarskapsutbildning på akademisk nivå, varav fyra från stadens egen regi. 158 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - Språksatsning främjar medarbetarnas språkutveckling Kommunikation och dokumentation är viktiga faktorer i äldreomsorgen för att kunna skapa trygghet, säkerhet och kvalitet. Språket är avgörande i bemötandet och i kommunikationen med den enskilde och deras anhöriga, men även för att kunna dokumentera och ta till sig nödvändig information. Genom språksatsningen får medarbetare som har svenska som andraspråk och arbetar inom hemtjänsten och på vård- och omsorgsboenden i stadens egen regi möjlighet att utveckla sig inom det svenska språket. De språkstödjande insatserna i form av verksamhetsförlagd utbildning har fortsatt under 2025. Det innebär att lärare i svenska för invandrare (SFI) kommer ut till enheterna och genomför en verksamhetsförlagd undervisning. Verksamheten får även stöd i språkstödjande ledarskap och språkombuden på enheten kan också få stöd i hur enheten kan arbeta med språkstödjande arbetssätt som främjar medarbetarnas språkutveckling och därmed ökar verksamhetens kvalitet. Språksatsningen stärker medarbetares kunskap i svenska samtidigt som det ger stöd till chefer i ett språkutvecklande arbetssätt. Såväl chefer som medarbetare och lärare ser stora fördelar med att undervisningen baseras på arbetsplatsens olika uppgifter. Genom språksatsningen har medarbetare fått möjlighet att träna på kommunikation och dokumentation och det har lett till att medarbetarna utvecklat sin förmåga att kommuni cera muntligt och att dokumentera och fått mer kännedom om sina styrkor och svagheter. Många medarbetare har också fått insikt om att de behöver komplettera med språkutbildning för att få upp sina betyg i svenska samt att de nu med några års arbetslivserfarenhet både har motivation och ökade möjligheter att klara undervisningen. Språksatsningen har också bidragit till ett förbättrat arbetsklimat med färre konflikter i arbetsgruppen i och med att man har uppmärksammat språkliga missförstånd i högre grad, vågar fråga om man inte förstår och vågar be om hjälp när man inte förstår. Språksatsningen stärker medarbeta res kunskap i svenska samtidigt som det ger stöd till chefer i ett språkutvecklan de arbetssätt. Genom språksatsningen har 326 medarbetar i 28 verksamheter i staden fått möjligheten att öka sina kunskaper i svenska språket. Fem stadsdelsförvaltningar tog del av satsningen under 2025, Skär- holmen, Hägersten-Älvsjö, Kungsholmen, Järva och Hässelby-Vällingby. Grupperna har träffats en halvdag varje vecka under 15 veckor. Yrkessvenska – med inriktning vård och omsorg av äldre Under 2025 fick 28 deltagare möjligheten att gå en tio veckor uppdrags utbildning. Utbildningen hade en särskild betoning på yrkessvenska, med inriktning vård och omsorg av äldre. Utbildningen riktade sig till befintlig personal som saknar undersköterskeutbildning. Ambitionen med utbild ningen är att utveckla yrkesspråket och samtidigt inspirera till att fortsätta studier till vårdbiträde eller undersköterska. 159 Äldreomsorgens årsrapport - - - Kompetensförsörjning i äldreomsorgen – ett ESF-projekt Projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen startade den 1 september 2023 och drivs av arbetsmarknadsförvaltningen i samarbete med stads delsförvaltningarna Hägersten-Älvsjö, Enskede-Årsta-Vantör och Farsta samt äldreförvaltningen och stadsledningskontoret. Projektet har som mål att ta fram en arbetsnära och flexibel utbildningsmodell som integrerar språk- och yrkeskurser inom vård och omsorg för att möta utbildnings behov i stadsdelarnas äldreomsorg. Projektet finansieras av Europeiska socialfonden (ESF). Inom ramen för projektet har även chefer i de medverkande stadsdelarna fått kompetensutveckling och engageras för att på bästa sätt kunna bidra till sina medarbetares kompetensutveckling. Totalt fick 204 medarbetare inom äldreomsorgen ta del av projektets olika aktiviteter, utbildning och handledning under 2025. Hälften av medarbetarna fick utbildning i bland annat gerontologi, geriatrik och hälso- och sjukvård. Efter utbildning hade 19 medarbetare fått behörig het att söka skyddad yrkestitel för undersköterska. Utöver detta har 20 medarbetare genomfört utbildning i salutogena genomförandeplaner på sin arbetsplats. Nitton medarbetare hade möjligheten att få språkhöjande insatser i samband med undervisningen på Kliniskt träningscenter (KTC) i Enskede-Årsta-Vantörs stadsförvaltning genom att en av projektets språklärare deltog i undervisningen. Projektet har visat att den undervisning som är kopplad till situationer i det dagliga arbetet och som utförs i träningsmiljö är lättare att ta till sig för medarbetarna och omvandla till praktiskt kunnande. Vid dessa tillfällen tränas även den kommunikativa förmågan hos medarbetarna. Även chefer och nyckelpersoner har fått utbildning genom projektet. Totalt deltog 59 chefer och medarbetare i ledande funktion i verksamhet i handledning och utbildning under 2025. Parallellt med handledning har personalen arbetat med metodmaterialet ”Prata om jobbet” som tagits fram av Vård- och omsorgscollege. Syftet med materialet är att på ett strukturerat sätt tala om vård och omsorg i arbetsgrupperna och på så sätt utveckla språk- och yrkeskompetens. Utvärdering av insatserna har visat att personalen uppskattat arbetssättet med samtal och lärande. 160 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - - - Utbildning i bemötande och svåra samtal vid kognitiv svikt och demenssjukdom Stadens medarbetare på samtliga vård- och omsorgsboenden i stadens egen regi har under året haft möjligheten att utbilda sig inom bemötande och svåra samtal vid kognitiv svikt. Syftet med kursen var att öka kunskapen och förståelsen om hur kognitiv svikt och demenssjukdom kan påverka de drabbade och att samma beteende hos olika personer kan ha olika orsaker beroende på var i hjärnan skadorna finns. Utbildningen innehöll konkreta tips på hur personalen kan anpassa sitt bemötande i olika situationer, både verbalt och kroppsligt. Sammanlagt deltog 306 medarbetare i kursen. Av de som deltog var största andelen undersköter skor men även hälso- och sjukvårdspersonal samt chefer deltog. Förutom nedsättningar av kognitiva funktioner såsom minne, orienteringsförmåga, språklig- och tankeförmåga, vilka kännetecknar demenssjukdom, förekommer även beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD). BPSD beskrivs dels som psykiska symtom som till exempel ångest, depression och hallucinationer och dels som förändrade beteenden till exempel aggressivitet, rop- och vandrings beteende. BPSD är en av de vanligaste anledningarna till att en person är i behov av ett särskilt boende och det är även ett skäl till läkemedels förskrivning och behandling med många läkemedel som följd. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå likvärdigt omhändertagande av denna patientkategori över hela landet. Arbetet i registret utgör ett systematiskt arbete i teamet där man tillsammans skattar beteendemässiga och psykiska symptom, vidtar åtgärder och skattar igen för att skapa bättre förutsättningar för individen. Verksamheterna har under året uppmanats att i större utsträckning använda BPSD-registret och flera stadsdelsförvaltningar har utbildat certifierade BPSD-utbildare för att lokalt kunna utbilda fler BPSD-administratörer på sina enheter. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregis ter som syftar till att kvalitetssäkra omvårdnaden av personer med demenssjukdom och att uppnå likvärdigt omhändertagande. För att få behörighet att arbeta i BPSD-registret krävs en utbildning för att bli BPSD-administratör. Utbildningen ges av en särskilt certifie rad utbildare. Rollen som administratör innebär att de, i samarbete med sin chef, ansvarar för att genomföra BPSD-skattningen av den enskilde tillsammans med teamet på vård- och omsorgsboendet. För att alla vård- och omsorgsboenden ska ha bra förutsättningar att arbeta i registret krävs alltså att det finns BPSD-administratörer på varje enhet och helst en certifierad BPSD-utbildare i varje stadsdelsområde. Då finns det förutsätt ningar att hålla arbetet i registret levande och att löpande utbildningar kan anordnas för medarbetare som ska bli administratörer. En certifierad utbildare kan även vara ett värdefullt stöd för chefer i att använda statistik och resultat från registret som grund inför planering av lokalt förbättrings arbete. I dagsläget finns det 13 certifierade utbildare i stadens enheter i egen regi fördelat på fem stadsdelsförvaltningar. Äldreförvaltningen är med och anordnar nätverksträffar för de certifierade utbildarna i staden. 161 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - - - Utbildning för legitimerad personal Behovet av legitimerad personal, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter och dietister i staden är stort och kommer även att öka. Antalet äldre ökar och många äldre med äldreomsorgsinsatser har också omfattande behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Detta ställer högre krav på kompetens hos den legitimerade personalen inom äldreomsorgen. Merparten av kompetensutvecklingen av legiti merad personal står verksamheterna själva för. Viss stadsgemensam utbildning erbjuds också. Under 2025 genomförde äldreförvaltningen en övergripande introduktions utbildning för nyanställd legitimerad personal där 30 personer deltog. Introduktionsutbildningen kompletterar den lokala introduktionen på stadsdels förvaltningen. Syftet med utbildningen är att ge en övergripande information om den kommunala hälso- och sjukvården på särskilt boende och att skapa förutsätt ningar för förbättrad patientsäkerhet arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse. Målsättningen var att deltagarna skulle stärkas i sin roll som legitimerad personal. Målet med utbildningen var även att skapa en förståelse för organisationen och strukturen i Stockholms stad och kunskap om vilka riktlinjer och resurser som finns att förhålla sig till inom staden. Staden har även en digital introduktionsutbildning för sjuksköterskor. Staden genomför även regelbunden introduktion av nyanställda medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS) och medicinskt ansvariga för rehabilitering (MAR). Enligt hälso- och sjukvårdslagen representerar verksamhetschefen vårdgivaren och har ett samlat ledningsansvar för hälso- och sjukvården inom sin verksamhet. Under 2025 erbjöds avdelningschefer, MAS, MAR och enhetschefer som är utsedda verksamhetschefer kompetenshöjning inom detta område. Utbildnings dagen innehöll bland annat genomgång av de lagar och författningar som reglerar verksamhetschefens ansvar och skyldigheter för hälso- och sjukvården inom kommunal verksamhet. Under året erbjöds 60 legitimerade sjuksköterskor vid två olika tillfällen utbildning i samtalsmetodik och kommunikation för att kunna ge rådgivning via telefon till baspersonal. Under 2025 anordnades även en utbildning i förflyttningsteknik, Aktiv förflytt ning, för arbetsterapeuter och fysioterapeuter på stadens vård- och omsorgsboenden. Totalt var det 54 deltagare på utbildningen som anordnades som en del i satsningen på att införa Open-konceptet på särskilda boenden. Konceptet innebär att de äldre på boendet gör regelbundna uppresningar under dagen kombinerat med proteinrika mellanmål under ett antal veckor. Karolinska Institutets resultat av forsknings projektet i Open-studien visade att de deltagande äldre fick ökad muskelkapacitet vilket ledde till ökad självständighet vid förflyttningar. Även psykosociala aspekter framkom som betydelsefulla då många av de deltagande äldre uppgav att det kändes meningsfullt både individuellt och att de gjorde det tillsammans med både personal och med sina medboende. Äldreförvaltningen har under året sett över och utökat text- och bildstöd till de enheter som vill införa arbetssättet Open. Stödet består av information och bilder av hur rörelserna kan genomföras och i vilka situationer under dagen. Det finns även tips och bilder på proteinrika mellanmål. 162 Äldreomsorgens årsrapport Introduktion och kompetensutveckling för biståndshandläggare Äldreförvaltningen erbjuder varje år introduktion, föreläsningar och kortare utbildningar för biståndshandläggare. Introduktionen fokuserar särskilt på äldreomsorgens riktlinjer för handläggning. Äldreförvaltningen har som komplement till den digitala utbildningen erbjudit nyanställda handläggare att delta i en workshop för att tillsammans få reflektera kring olika dilemman kopplade till yrkesrollen. Under året har flera föreläsningar och utbildningar genomförts (tabell 9:2). Tabell 9:2 Utbildningar för biståndshandläggare under 2025 Utbildning Antal deltagare Antal platser Professionellt medberoende 50 80 Rättshaveristiskt beteende 99 160 Den sista tiden i livet 90 300 Romsk inkludering 12 60 Bemötande av äldre med psykisk ohälsa 40 40 Introduktion nyanställda biståndshandläggare 62 – Källa: Äldreförvaltningen Biståndshandläggarna har bland annat kunnat delta på ett seminarium om rättshaveristiskt beteende och ett seminarium om professionellt medberoende. Biståndshandläggarna har också tagit del av vissa av social- förvaltningens utbildningar och föreläsningar, bland annat om riksfärdtjänst, information om riktlinjer för att motverka felaktiga utbetalningar inom personlig assistans samt en före läsning om kommunalt bostadsbidrag för personer med funktionsnedsättning (KBF). Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten Stockholms stad arbetar för en sammanhållen socialtjänst som inkluderar äldreomsorg, individ- och familjeomsorg och funktionshinderområdet. Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten omfattar en rad stadsövergripande och lokala aktiviteter som ska bidra till att uppnå en förbättrad arbetssituation för avsedda medarbetargrupper. Handlingsplanen innehåller fyra fokusområden med beskrivningar av det önskade läget under respektive område samt efterföljande punkter som behöver prioriteras: • En god arbetssituation som präglas av trygghet, delaktighet och inflytande • Kompetens- och utvecklingsmöjligheter • Ett gott ledarskap • Digital utveckling och innovation 163 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - Äldreförvaltningen och socialförvaltningen samverkar och ansvarar för olika stadsövergripande aktiviteter inom olika fokusområden. Detta är aktiviteter som kräver gemensam handlingskraft och som är särskilt prioriterade. Det kan vara åtgärder som är kopplade till ett eller flera fokusområden. Under 2025 har en av aktiviteterna varit att ta fram en digital utbildning kring hot och våld, utsatthet i sociala medier och att bemöta rättshaveris tiskt beteende som riktar sig till stadens samtliga biståndshandläggare, socialsekreterare och deras chefer. Utbildningen kommer att lanseras i början av 2026. Utbildningen har tagits fram i dialog med en chefs referensgrupp från olika stadsdelsförvaltningar, en facklig referensgrupp och representanter från stadsledningskontoret. Akademiska noder – nav för innovativ samverkan mellan verksamhet och akademi Det finns fem akademiska noder i staden. En akademisk nod innebär att äldreomsorgen i en stadsdelsnämnd tagit ett aktivt beslut att arbeta med verksamhetsutveckling utifrån vetenskap och beprövad erfaren het. En akademisk nod ska vara ett nav för innovativ samverkan mellan verksamhet och akademi där verksamhetskulturen präglas av teoretisk förståelse, kritiskt och analytiskt tänkande och verksamhetsutveckling. Äldreomsorgens akademiska noder finns i Enskede-Årsta-Vantör, Söder malm, Bromma, Kungsholmen och Norra innerstaden. Under 2025 har äldreförvaltningen påbörjat ett samarbete med Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum för att öka samarbete mellan noderna och olika forsknings- och utvecklingsprojekt samt för att tillämpa fler evidensbaserade metoder i verksamheten. Samverkan mellan akademi och staden Äldreförvaltningen samverkar regelbundet med stadens högskolor för att säkerställa att det finns platser till alla studenter som ska på den del i sin utbildning som är verksamhetsförlagd. Det innebär att de gör praktik i äldre omsorgen under sin utbildning. För att detta ska fungera smidigt behöver staden ett nära samarbete med högskolorna så studenterna får handledare som har handledarutbildning och som har god kontakt med högskolan inför start, bedömningar och avslut. Ett gott studentmottagande ger verksamheten möjlighet att göra praktiken lärorik och trivsam för studenten och kan förbereda hen för ett framtida arbete i äldre omsorgen. Samarbetet med högskolorna är etablerat framförallt tillsammans med de akademiska noderna och har även lett till en årlig gemensam utbild ningsdag med inspirationsföreläsningar om aktuella ämnen och spännande projekt i äldreomsorgen. Inspirationsdagen välkomnar såväl stadens medarbetare som högskolornas studenter. Samarbetet har också lett till att studenter skriver uppsatser som handlar om äldreomsorg och att studenterna också presenterar uppsatserna för medarbetarna på den verksamhetsförlagda utbildningen. På så sätt får studenten träna på att berätta om sin uppsats och enheten får påfyllning med kunskap. 164 Äldreomsorgens årsrapport - - - - Staden samarbetar också med andra kommuner som arbetar likt stadens akademiska noder för att dela erfarenheter och utmaningar i syfte att stärka forskning, verksamhetsutveckling och innovation i äldreomsorgen och hjälpas åt att hitta fler evidensbaserade metoder i arbetet. Möjlighet till praktisk träning för att öka kompetensen För att öka kunskapen hos personalen inom äldreomsorgen har flera stadsdelsförvaltningar så kallade metodrum eller kliniskt träningscentrum (KTC). Utifrån behov kan dessa metodrum/KTC ta fram lokala kompetens höjande insatser, så som att få träna på att utföra basala hygien rutiner, lyftteknik för omvårdnadspersonal men även tekniska färdigheter för sjuksköterskor som till exempel att suga rent övre luftvägar och hantera olika venösa infarter för provtagning och läkemedelsbehandling som utförs sällan på vård- och omsorgsboenden. För att öka kunskapen hos personalen har flera stadsdels- förvaltningar så kallade metod rum eller kliniskt tränings centrum (KTC). Kliniskt träningscentrum finns i Enskede-Årsta-Vantörs stads delsförvaltning och metodrum finns i Järva, Hässelby-Vällingby och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar. Dessa kan även användas av de stadsdelsförvaltningar som själva inte har ett KTC eller metodrum. Palliativt kunskapscenter Medarbetare inom äldreomsorgen möter personer i såväl tidig som sen palliativ fas. Många äldre personer tillbringar sin sista tid på vård- och omsorgsboende, andra har flerårig kontakt med personal från hemtjänst. Palliativ vård är inte bara aktuellt när döden är nära, utan också tidigt vid en sjukdom som kan leda till döden. Palliativ vård är lindrande vård och behandling som syftar till att hjälpa patienten att uppnå bästa möjliga livskvalitet i livets slutskede. Palliativ vård behöver därför kunna erbjudas överallt, när behovet uppstår. Palliativ kunskapscentrum (PKC) erbjuder all personal i staden utbildningar för olika målgrupper och verksamhets typer. Kunskap om palliativ vård bidrar till ett tydligt fokus på teamarbete vilket är viktigt för en god vård men också för en god arbetsmiljö för medarbetarna. PKC i Stockholms län samägs av Region Stockholm och alla 26 kommuner i Stockholms län. 165 Äldreomsorgens årsrapport 166 Äldreomsorgens årsrapport Personal inom äldreomsorgen i Stockholms stad - - I december 2025 hade Stockholms stad 7 801 anställda inom äldre omsorgen. Av dessa arbetade 5 282 heltid, 1 190 var deltidsanställda och 1 329 var timavlönade (17 procent). Det är en ökning i antal månadsavlönade med 188 personer jämfört med föregående år. Andelen heltidsanställda har ökat från 62 procent till 68 procent under året. Tabell 10:1 Antal anställda per anställningsform i stadens egen regi Omfattning 2025 Heltid månadsavlönad 5 282 Deltid månadsavlönad 1 190 Timavlönad 1 329 Totalt antal anställda 7 801 Källa: Sweco Antalet heltidsanställda med månadslön i stadens egen regi ökar i paritet med åldern. Medarbetare som är 60 år eller äldre står för 22 procent av det totala antalet månadsavlönade medarbetare med hel- eller deltidsanställ ning. Timavlönade anställningsformer förekommer mer jämt över alla åldrar men ökar något vid tjugoårsåldern. 167 Äldreomsorgens årsrapport Figur 10:1 Antal anställda per anställningsform och ålder i stadens egen regi Månasdavlönad HeltidA A Antal anställda Ålder 18 0 50 100 150 200 250 23 28 33 38 43 48 53 58 63 68 73 78 TimavlönadB B Månadsavlönad Deltid C C Tabell 10:2 Antal anställda per verksamhetsområde i stadens egen regi Verksamhetsområde 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Ledning och gemensam administration, äldreomsorg 640 665 702 720 74 2 783 Hemtjänst 1 862 1 872 2 087 2 102 2 093 2 134 Vård- och omsorgsboende 2 721 2 518 2 559 2 948 3 179 3 259 Aktivering 153 172 179 179 199 200 Övrig vård, behandling och service* 104 114 102 100 110 96 Totalt antal månadsavlönade 5 480 5 341 5 629 6 049 6 323 6 472 *Inklusive några enstaka anställda (personlig assistens enligt LASS och LSS samt utskrivningsklara) Källa: Sweco 168 Äldreomsorgens årsrapport - - - - Antalet anställda ökar inom alla verksamhetsområden förutom inom området ”Övrig vård, behandling och service” där en liten minskning av anställda skett. Flest anställda med månadslön finns inom verksamhets området vård- och omsorgsboende, 3 259 av totalt 6 472 anställda. Antalet månadsavlönade på vård- och omsorgsboende ökade med 80 personer från föregående år, vilket är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2024. Jämförelser mellan åren bör ske med viss försiktighet då skillnaderna till viss del kan förklaras med att det vissa år gjorts ett antal verksamhets övergångar mellan olika regiformer samt att det skett förändringar i antalet äldre med äldreomsorg. Under 2025 har det inte skett några verksamhets övergångar inom äldreomsorgen. Tabell 10:3 Antal anställda per anställningsform i stadens egen regi Befattning 2021 2022 2023 2024 2025 Sjuksköterska 258 268 312 334 320 Undersköterska 2 813 2 981 3 099 3 362 3 462 Vårdbiträde 1 022 1 088 1 273 1 215 1 241 Biståndshandläggare 369 376 376 396 411 Avdelningschef 18 17 17 19 15 Områdeschef 0 0 0 3 37 Enhetschef 102 103 111 134 197 Biträdande enhetschef 84 89 110 93 5 Övriga arbetsledande befattningar 18 20 20 24 42 Övriga befattningar 657 687 731 74 3 74 2 Totalsumma 5 341 5 629 6 049 6 323 6 472 Källa: Sweco Den största personalgruppen inom äldreomsorgen var undersköterska, 3 462 personer, följt av vårdbiträden, 1 241 personer. Dessa yrkesgrup per utgör tillsammans 73 procent av det totala antalet anställda. Antalet undersköterskor ökade med 100 personer mellan åren 2024 och 2025, medan antalet vårdbiträden ökade med 26 personer. År 2025 fanns 411 biståndshandläggare inom äldreomsorgen i staden, vilket är en ökning med 15 biståndshandläggare jämfört med 2024. Staden beslutade om en ny chefsstruktur under 2024 vilket har påverkat chefsbefattningarna. En effekt av det är att antalet enhetschefer har ökat med 72 personer sedan 2024 och att befattningen biträdande enhetschef i princip inte används längre. 169 Äldreomsorgens årsrapport - - - Fördelning undersköterskor och vårdbiträden I december 2025 fanns totalt 4 703 månadsavlönade undersköterskor och vårdbiträden som arbetade inom hemtjänsten alternativt på vård- och omsorgsboende i stadens egen regi. Av dessa var 73 procent undersköter skor och 27 procent vårdbiträden inom äldreomsorgen, vilket är samma fördelning som föregående år. Fördelningen skiljer sig åt beroende på verksamhetstyp. På vård- och omsorgsboenden var det 80 procent under sköterskor jämfört med 63 procent inom hemtjänsten. Tabell 10:4 Fördelning mellan undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i stadens egen regi Roll Vård- och omsorgsboende (%) Hemtjänst (%) Totalt (%) Undersköterska 80 63 73 Vårdbiträde 20 37 27 Källa: Sweco Andel timavlönade Andelen timmar som utfördes av timavlönade inom hemtjänsten respek tive på vård- och omsorgsboende i stadens egen regi, varierade under året och var som högst under juni, juli, augusti och december, i samband med semesterperioder. Figur 10:2 Andel arbetade timmar utförda av timavlönad personal inom hemtjänst i stadens egen regi 22,6% 20,9% 20,5% 19,6% 19,5% 23,7% 28,1% 26,2% 18,5% 18,7% 19,9% 22,8% 21,6 % 21,8 % 21,8 % 22,0 % 22,0 % 21,8 % 21,8 % 21,9 % 21,8 % 21,8 % 21,9 % 21,7 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Andel timavlönade A A A A A A A A A A A A Andel timavlönadeA Andel timavlönade Källa: Sweco 170 Äldreomsorgens årsrapport - - Figur 10:3 Andel arbetade timmar utförda av timavlönad personal på vård- och omsorgsboende, i stadens egen regi 18,2% 16,2% 17,4% 16,4% 17,0% 23,1% 28,6% 25,5% 16,5% 15,0% 16,2% 18,4% 19,4 % 19,5 % 19,6 % 19,7 % 19,6 % 19,5 % 19,5 % 19,6 % 19,4 % 19,4 % 19,3 % 19,0 % 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % 30 % Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Andel timavlönade Andel timavlönadeA A A A A A A A A A A A A Andel timavlönade Källa: Sweco Andelen timmar som utfördes av timavlönade var marginellt högre inom hemtjänst jämfört med vård- och omsorgsboende. Inom både hemtjänst och vård- och omsorgsboenden var andelen arbetade timmar utförda av timavlönade i nivå med föregående år. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron nedan redovisas som ett rullande tolvmånadersgenomsnitt för att utjämna de säsongsvariationer som finns i sjukfrånvaron. Sjuk frånvaron inom verksamhetsområdet äldreomsorg i stadens egen regi, var på totalt 7,3 procent i december 2025. Inom hemtjänst var sjukfrånvaron under samma period 7,8 procent och inom vård- och omsorgsboende 7,7 procent. För gruppen ledning och gemensam administration som inkluderar stadens biståndshandläggare, var sjukfrånvaron 5,2 procent. Korttidssjukfrånvaron, det vill säga dag 1–14 i sjukperioden, stod för 2,7 procent av den totala sjukfrånvaron inom verksamhetsområdet i december 2025. Korttidssjukfrånvaron inom hemtjänst samt vård- och omsorgsboende var högst för åldersgruppen 20–29 år, 3,7 procent i december 2025. Den yngre åldersgruppen har haft högst korttidssjukfrånvaro sedan år 2020. Åren innan dess var gruppens sjukfrånvaro bland de lägsta i förhållande till åldersgrupperna. Korttidssjukfrånvaron var lägst, 2,6 procent, i ålders gruppen 30–39 år i december 2025. 171 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 10:4 Korttidssjukfrånvaro inom hemtjänst samt vård- och omsorgsboende, fördelat per åldersgrupp 20–29 årA 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 0 % 1 % 2 % 3 % 4 % 40–49 årC 50–59 årD 60–64 årE30–39 årB B C D E A Källa: Sweco Rörligheten bland personal inom äldreomsorgen I nedanstående avsnitt presenteras rörligheten bland sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden inom äldreomsorgen i stadens egen regi mellan åren 2021 och 2025. Personalrörlighet avser antalet avslutade anställningar under året i förhållande till antalet tillsvidareanställda med månadslön per den 31 december året före. Avgångsorsaken egen begäran (extern) innebär att medarbetare avlutar sin anställning i Stockholms stads egen regi. Den övergripande bilden är att rörligheten var som störst inom alla befattningarna 2021 för att sedan minska fram till och med 2024. År 2025 har trenden vänt och rörligheten har ökat för både sjuksköterskor och undersköterskor. Rörligheten bland sjuksköterskor på särskilt boende var 17,4 procent år 2025, en ökning med knappt fyra procentenheter jämfört med före gående år. Flest avgångar, 13,4 procent, beror på att sjuksköterskor valt att avsluta sin tjänst i staden. 172 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 10:5 Personalrörligheten bland sjuksköterskor i stadens egen regi 19,9 10,2 15,8 11,7 17,4 13,413,5 13,9 13,4 13,8 1,0 2,9 2,2 2,8 0 5 10 15 20 25 2021 2022 2023 2024 2025 Andel (%) Alla avgångssaker % % % % % % Egen begäran (extern)A B ÅlderspensionC A B C A B C A B C A B C A B C 4,0 Källa: Sweco Rörligheten bland undersköterskor har ökat till 7 procent år 2025 trots att avgångsorsaken egen begäran stadsexternt har sjunkit från 4,5 till 3,9 procent. Avgångsorsaken ålderspension står för 2,5 procentenheter, vilket är en ökning från föregående år. Personalrörligheten för under sköterskor var högre inom verksamhetsområdet hemtjänst jämfört med vård- och omsorgsboende, 8,8 respektive 6,1 procent. Inom hemtjänst var det 5,4 procent av undersköterskorna som valde att avsluta sin tjänst i staden, jämfört med vård- och omsorgsboende där motsvarande statistik är 3,2 procent. Figur 10:6 Rörligheten bland undersköterskor i stadens egen regi 8,8 % % % % % % % % % % % 7,4 6,3 6,4 4,5 7,0 3,9 2,5 4,0 4,2 2,5 1,0 4,1 1,4 1,8 0 2 1 4 3 6 5 8 7 9 10 2021 2022 2023 2024 2025 Andel (%) Alla avgångssaker Egen begäran (extern)A B ÅlderspensionC A B C A B C A C B A C BA C B A C Källa: Sweco 173 Äldreomsorgens årsrapport - - - Rörligheten bland vårdbiträden har i motsats till sjuksköterskor och undersköterskor minskat år 2025, från 6,8 till 6,1 procent. Antalet avslut på grund av egen begäran (externt) kvarstår på 4,0 procent. Personal rörligheten för vårdbiträden inom verksamhetsområdet hemtjänst var lägre än inom vård- och omsorgsboende, 5,8 respektive 6,4 procent. Figur 10:7 Rörligheten bland vårdbiträden i stadens egen regi 10,1 % % % % % % % 7,0 7,4 6,8 4,0 6,1 4,0 1,3 3,0 3,1 2,6 2,2 4,1 3,1 0 2 4 6 10 8 12 2021 2022 2023 2024 2025 Andel (%) Alla avgångssaker Egen begäran (extern)A B ÅlderspensionC A B C A B C A C B A C BA C B A C 1,6 Källa: Sweco Personalbehovsprognos och rekrytering inom äldreomsorgen Stadens personalbehov beror i hög grad på befolkningsutvecklingen, men även på faktorer som effektivitet och fördelning mellan utförare i stadens egen regi respektive privat regi. Personalprognosen bygger på antagan den om oförändrad fördelning mellan stadens egen regi och privat regi. Vidare utgår prognosen från att det råder balans mellan stadens behov och den personal som finns idag. Det uppskattade personalbehovet inom äldreomsorgen beror därför främst på befolkningsutvecklingen och på utvecklingen av antalet omsorgstagare i staden. Behovet av att rekrytera personal inom äldreomsorgen grundas på flera orsaker. Den främsta är hur personalbehovet förändras men också på effektiviseringar, rörlighet och åldersstruktur inom befintlig personal. Yngre personal tenderar att stanna kortare tid på en arbetsplats jämfört med medelålders. Omsättningen blir också stor om flera i personalen närmar sig pensionsåldern. Stockholms stad har ett politiskt mål om ökad sysselsättningsgrad inom äldreomsorgen. Målet är att sysselsättnings graden ska öka till 95 procent inom 3 år. I personalbehovsprognosen för verksamheterna hemtjänst och vård- och omsorgsboende har därför ett scenario beräknats för stadens mål om ökad sysselsättningsgrad. 1 74 Äldreomsorgens årsrapport - Personalbehovsprognos hemtjänst Inom hemtjänsten i stadens egen regi arbetade 2 300 personer år 2024, vilket motsvarade 2000 årsarbetare. Personalbehovet väntas öka successivt fram till 2027 då antalet omsorgstagare inom hemtjänsten förväntas öka kraftigt. År 2034 förväntas personalbehovet uppgå till knappt 2 700 årsarbetare, vilket motsvarar en ökning med 34 procent jämfört med 2024, se figur 10:8 nedan. I beräknat scenario om ökad sysselsättningsgrad inom hemtjänsten antas sysselsättningsgraden öka från 2024 års sysselsättningsgrad på 92 procent till 95 procent under prognosens tre första år. Figur 10:8 Personalbehov inom hemtjänsten 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Antal År IndividerA Individer med mål om ökad sysselsättningsgradB ÅrsarbetareC A B C Källa: Personalbehovsprognos Stockholms stad för åren 2025–2034 Personalbehovets utveckling inom hemtjänsten beror dels på hur antalet personer 65 år och äldre i befolkningen förändras, dels på hur behovet av hemtjänst utvecklas. Framför allt är det gruppen över 75 år som är i behov av hemtjänst. Det är med andra ord främst denna åldersgrupp som styr den demografiska behovsförändringen inom verksamhetsområdet. Årligen tar Sweco fram en prognos för konsumtionen av äldreomsorg fram till år 2050. För personalbehovsprognosen är det äldreomsorgsprognosens huvudalternativ som ligger till grund och som bygger på ett antagande om ett minskat behov av äldreomsorg för varje given åldersgrupp, förutom för de allra äldsta. Huvudalternativet är tänkt att beskriva ett scenario som speglar en utveckling med hälsoförbättringar, ökad medellivslängd samt medicinsk och teknisk utveckling. Som vi ser i figuren nedan prognostise ras behovet av äldreomsorg att öka under hela prognosperioden. 175 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 10:9 Demografisk behovsförändring inom hemtjänst 80 90 100 110 120 130 140 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Index 2024=100 År Källa: Personalbehovsprognos Stockholms stad för åren 2025–2034 Med grundscenariot utan mål om ökad sysselsättningsgrad, det vill säga att tillsvidareanställda som arbetar deltid fortsätter att arbeta deltid inom hemtjänsten, beräknas behovet av rekryteringar kraftigt öka 2027. Detta till följd av att en prognosticerad ökad efterfrågan av hemtjänst efter att ha legat lågt under och efter covid-19-pandemin. År 2026 beräknas rekryteringsbehovet för omvårdnadspersonal inom hemtjänsten till ungefär 350 individer, för att öka till 500 individer år 2027. Med scenariot om ökad sysselsättningsgrad inom hemtjänsten blir rekryteringsbehovet lägre under hela prognosperioden. I genomsnitt minskar rekryteringsbehovet med runt 25 rekryteringar per år jämfört med grundscenariot. Även antalet avgångar minskar då något under prognos perioden som ett resultat av ett totalt sett minskat beräknat antal anställda. 176 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 10:10 Rekryteringsbehov inom hemtjänst 0 100 200 300 400 500 600 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Individer År RekryteringarA A Rekryteringar med mål om ökad sysselsättningsgradB B AvgångarC C Avgångar med mål om ökad sysselsättningsgradD D Källa: Personalbehovsprognos Stockholms stad för åren 2025–2034 Personalbehovsprognos vård- och omsorgsboende I likhet med hemtjänsten förväntas även personalbehovet inom vård- och omsorgsboende öka. Inom vård- och omsorgsboende är det fram förallt ökningen av antalet personer 80 år och äldre som påverkar personalbehovet. Personalstyrkan år 2024 inom vård- och omsorgsboende var knappt 3 800 individer vilket motsvarar 3 300 årsarbetare. Som visas i Figur 77 väntas personalbehovet öka under prognosperioden. Från år 2024 till prognosperiodens sista år förväntas antalet årsarbetare ha ökat med 33 procent, vilket motsvarar en ökning med cirka 1060 årsarbetare. Stockholms stad har ett politiskt mål om ökad sysselsättningsgrad inom äldreomsorgen. I beräknat scenario om ökad sysselsättningsgrad inom vård- och omsorgsboende har sysselsättningsgraden ökat från 2024 års sysselsättningsgrad på 94 procent till 95 procent under prognosens tre första år. 177 Äldreomsorgens årsrapport - Figur 10:11 Personalbehovsprognos för vård- och omsorgsboende 0 4 000 3 000 2 000 1 000 5 000 6 000 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Antal År IndividerA Individer med mål om ökad sysselsättningsgradB ÅrsarbetareC A B C Källa: Personalbehovsprognos Stockholms stad för åren 2025–2034 Sett till rekryteringsbehovet inom vård- och omsorgsboende väntas en svag minskning under år 2026 för att sedan öka under 2027 och succesivt öka under hela prognosperioden. Förklaringen till ett ökat rekryteringsbehov under 2027 är att det då förväntas ske en återhämtning av efter frågan på äldreomsorg inom vård- och omsorgsboende efter att ha varit på förhållande vis låga nivåer under och efter covid-19 pandemin. I takt med att antalet vård- och omsorgsboenden återigen förväntas öka krävs rekry tering av personal för att möta behovet. Åren därefter sker en succesiv ökning varje år som en följd av förväntat nyttjande av äldre omsorg och demografisk utveckling enligt äldreomsorgsprognosen. 178 Äldreomsorgens årsrapport Figur 10:12 Demografisk behovsförändring på vård- och omsorgsboende 80 40 20 60 80 100 120 140 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Index 2024=100 År Källa: Personalbehovsprognos för Stockholms stad för åren 2025–2034 Antalet rekryteringar är högre än antalet avgångar under prognosperioden. Efter prognosens inledande år väntas behovet av rekryteringar öka i högre takt än beräknade avgångar, vilket kan förklaras av att det demografiskt betingade behovet av vård- och omsorgsboende kommer att öka under prognosens senare år. Med scenariot om ökad sysselsättningsgrad inom vård- och omsorgsboende, ökar rekryteringsbehovet något långsammare jämfört med utan mål om ökad sysselsättningsgrad under prognosens första tre år. 179 Äldreomsorgens årsrapport Figur 10:13 Rekryteringsbehov på vård- och omsorgsboende 0 100 200 300 400 500 600 800 700 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Individer År RekryteringarA A Rekryteringar med mål om ökad sysselsättningsgradB B AvgångarC C Avgångar med mål om ökad sysselsättningsgradD D Källa: Personalbehovsprognos för Stockholms stad för åren 2025–2034. Rekryteringsbehovet av omvårdnadspersonal beräknas uppgå till cirka 400 individer år 2025. Efter en svag minskning år 2026 förväntas en succesiv ökning fram till år 2034, då rekryteringsbehovet förväntas uppgå till nästan 540 individer. Med scenariot om ökad sysselsättningsgrad inom vård- och omsorgsboende beräknas rekryteringsbehovet jämfört med rekryteringsbehovet utan mål om ökad sysselsättningsgrad att bli lägre. 180 Äldreomsorgens årsrapport Rörlighet bland biståndshandläggare Rörligheten bland biståndshandläggare har varierat mellan åren. Sedan 2022 har rörligheten sjunkit för de som valt att avsluta anställningen i staden på egen begäran. Majoriteten av de som avslutade sin anställning, totalt 10,9 procent, valde att avsluta sin anställning i staden, 7,9 procent. Figur 10:14 Rörligheten bland biståndshandläggare inom äldreomsorgen 12,0 12,9 17,4 11,4 9,8 10,9 14,7 12,4 8,6 7,9 2 % 0 % 4 % 6 % 8 % 10 % 12 % 14 % 16 % 18 % 20 % 2021 2022 2023 2024 2025 Andel (%) Alla avgångssaker Egen begäran (extern)A B A B A B A B A B A B Källa: Sweco. Alla avgångsorsaker samt egen begäran (extern) avser endast de avgångar där personen slutat i Stockholms stad. Exklusive intern rörlighet mellan eller inom förvaltningar 181 Äldreomsorgens årsrapport Figur 10:15 Rörligheten bland biståndshandläggare per stadsdelsförvaltning 2024 och 2025 18,2 10,9 10,7 21,2 0 % 5 % 10 % 15 % 20 % 25 % Bromma Farsta Kungsholmen Skärholmen Skarpnäck Enskede-Årsta-Vantör Södermalm Hässelby-Vällingby Hägersten-Älvsjö Norra innerstaden Järva 2025 2024A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B A B 9,6 8,6 7,1 7,1 4,2 3,7 3,6 Källa: Personalstrategiska avdelningen, Stockholms stad. Alla avgångsorsaker exklusive intern rörlighet mellan eller inom förvaltningar. Rörligheten skiljer sig mellan stadsdelsförvaltningarna och år. Inga direkta jämförelser mellan stadsdelsförvaltningarna kan göras då antalet anställda biståndshandläggare skiljer sig åt. 182 Äldreomsorgens årsrapport - - - - - - Ledarskap inom äldreomsorgen Stockholms stad har en stadsgemensam chefsprofil som utgör ett stöd i såväl rekrytering som planering för chefers kompetensutveckling. Syftet med chefsprofilen är att skapa samsyn inom staden för att säkerställa kvalitet och effektivitet i verksamheten samt skapa en god arbetsmiljö. Chefsprofilen utgår från personalpolicyn och ledarskapsmodellen Full range leadership. Chefsprofilen utgör en plattform för chefers ledarskap och består av fem kompetenser • helhetssyn • utvecklingsinriktad • mål- och resultatorienterad • tydlig • samarbetsförmåga. Kommunfullmäktige beslutade 2024 om en stadsgemensam riktlinje för chefsstruktur och chefsnivåer. Den gemensamma chefstrukturen är ett stöd för förvaltningar i arbetet att säkra en ändamålsenlig, tydlig organisation med goda organisatoriska förutsättningar i chefsrollen inom stadens verksamheter. Genom riktlinjen vill staden skapa en likställighet i chefsuppdragen. Rikt linjen innehåller även ett riktvärde gällandet antalet medarbetare per chef. Riktvärdet baseras bland annat på verksamhetens komplexitet och ska vara någonstans från cirka 10 medarbetare till cirka 30 medarbetare per chef. Genom riktlinjen vill staden skapa en likställighet i chefsuppdragen. Omställningen till den nya chefsstrukturen sker stegvis utifrån stadsdels förvaltningarnas egna analyser av behov och förutsättningar. Under 2025 påbörjades förändringsarbetet. En del förvaltningar har genomfört sina åtgär der och några har precis påbörjat eller kommer att genomföra förändringar i chefsstrukturen. I verksamhetsberättelsen 2025 redovisade förvaltningarna att ungefär hälften av cheferna inom äldreomsorgen finns inom riktlinjens spann med 10–30 underställda medarbetare. Samtliga stadsdelsförvaltningar har infört befattningen områdeschef, som en mellanchefsnivå med underställda enhetschefer. Förvaltningarna kommer under året fortsatt se över chefers arbetsmiljö och organisatoriska förutsättningar, bland annat innehåll och ansvar i de olika chefsbefattningarna samt stödfunktionernas roll. Inom ramen för Stockholms stads handlingsplan för en hållbar arbets situation inom socialtjänsten erbjuds enhetschefer inom socialtjänsten och äldreomsorgen ett ledarutvecklingsprogram. De övergripande målen med programmet är att • ge ökad kunskap om hur chefers ledarskap bidrar till en god arbetsmiljö och verksamhetsutveckling, med stockholmarens fokus • öka tillämpningen av de konstruktiva ledarskapsbeteenden som forskningen visar bidrar till effektivt ledarskap • ge förutsättningar för samverkan, gemensam reflektion och erfarenhetsutbyte. En del av stadens långsiktiga arbete med kompetensförsörjningen är det stads gemensamma chefsförberedande programmet Framtida chef. Programmet syftar till att trygga försörjningen av framtida chefer i Stockholms stad och att ge förut sättningar för erfarenhetsutbyte och samverkan i staden. 7Äldreomsorgens årsrapport --- [9 Tjänsteutlåtande tillsyn av vård- och omsorgsboenden.pdf] Information om behandling av personuppgifter Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad är personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter. Vi behandlar dina personuppgifter för att kunna handlägga och utreda ärenden, fatta beslut och kommunicera handlingar med dig. Läs gärna hela vår information om behandling av personuppgifter på start.stockholm/dataskydd-miljoforvaltningen. Där beskriver vi dina rättigheter och hur vi samlar in och behandlar dina personuppgifter. 1 (5) Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon 08-508 28 800 miljoforvaltningen@stockholm.se start.stockholm/miljoforvaltningen ECOS-mall _ALLM014_KontorsYttrande Version 2021-09-08 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr 2026-1226 2026-04-17 Handläggare Hanna Bjelkeland 08-508 289 26 hanna.bjelkeland@stockholm.se Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-05-19, p. 14 Hälsoskyddstillsyn på vård- och omsorgsboenden under åren 2023-2025 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna förvaltningens redovisning 2. Översända tjänsteutlåtandet till stadsdelsnämnderna och äldreförvaltningen Sammanfattning Miljöförvaltningen har sedan 2019 genomfört en regelbunden hälsoskyddstilsyn av vård- och omsorgsboenden inom Stockholms stad. Tillsynen inkluderar HVB-hem, äldreboenden, gruppboenden och korttidsboenden för unga. Genom tillsyn bidrar miljöförvaltningen till att uppnå en sund inomhusmiljö. Fokus för tillsynen är bland annat ventilation, buller från fasta installationer, förebyggande arbete mot legionella, kemikalier, hygien och städning. Vid allvarliga brister, t.ex. buller, ventilation och bristande legionellarutiner startas ett uppföljningsärende som drivs till dess bristen bedöms tillräckligt åtgärdad. Av resultaten från tillsynen under åren 2023-2025 bedömdes 42 procent av de besökta verksamheterna ha så pass allvarliga brister att de krävde uppföljning. De vanligaste bristerna som direkt följs upp av förvaltningen är avsaknad av legionellarutiner följt av uppmätta avvikande vattentemperaturer och buller från fasta installationer. Miljöförvaltningen har vid inspektioner även noterat en hög grad av brister i verksamheternas egenkontroll. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2 (5) Miljöförvaltningen ser därför ett behov av att öka kunskapen hos verksamheterna och kommer under 2026 ta fram en digital vägledning med uppdaterat och samlat informationsmaterial. Bakgrund I Stockholms stad finns för närvarande 81 äldreboenden, 163 gruppboenden (LSS-boenden), 36 HVB-hem och 14 korttidsboenden för barn och unga. Miljöförvaltningens tillsyn syftar till att förbättra inomhusmiljön i stadens vård- och omsorgboenden så de boende inte utsätts för hälsorisker. Målet är att alla verksamheter ska ha en väl fungerande egenkontroll och en sund inomhusmiljö. År 2019 började miljöförvaltningen att mer regelmässigt gå ut på hälsoskyddstillsyn på stadens äldreboenden. År 2023 påbörjades även tillsyn på gruppboenden och HVB-hem. Tillsynen fortsätter även utvecklas under 2026 där tillsyn av korttidsboenden för barn och unga utförs. Inomhusmiljön i vård- och omsorgsboenden skiljer sig från många andra inomhusmiljöer genom att de personer som vistas i lokalerna är känsliga grupper som ofta har svårt att hävda sina egna intressen, vilket ställer höga krav på inomhusmiljön i lokalerna och verksamheternas egenkontroll. Tillsynen av äldreboenden och LSS-boenden är återkommande och sker med ett intervall på tre år. Tillsynen bedrivs genom planerade tillsynsbesök ute på verksamheterna där lokalerna inspekteras och inspektören gemensamt med verksamhetens representant går igenom verksamhetens egenkontroll, dvs. deras rutiner och förebyggande arbete. Fokus för tillsynen är kontroll av ventilation, buller från fasta installationer, förebyggande arbete avseende legionella, kemikalier, hygien och städning. Därefter utförs en rundvandring i lokalerna där bland annat buller från fasta installationer, vattentemperatur och städning kontrolleras. Förvaltningens redovisning och synpunkter Om inomhusmiljö Legionella Legionella är en sjukdom orsakad av legionellabakterien där äldre och personer med nedsatt immunförsvar är en riskgrupp och har en större risk att bli allvarligt sjuka. Legionellabakterier förökar sig i vattentemperaturer mellan 20–45 °C och kan förorena bland annat Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3 (5) vattenledningar och duschar. Verksamheten ska därför ha kunskap och rutiner för att kontrollera vattentemperaturen regelbundet. Verksamheten ska även känna till vad fastighetsägaren har för rutiner gällande kontroll av varmvattentemperaturen i undercentralen. Buller Buller från fasta installationer i lokaler för vård- och omsorg är sällan skadlig för hörseln men exponeringen kan ha en negativ inverkan på hälsan och öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar såsom höjt blodtryck, hjärtinfarkt och stroke, till följd av att vila, avkoppling eller sömn störs. Ventilation För låg luftomsättning inomhus kan bland annat leda till huvudvärk, försämrad koncentrationsförmåga, trötthet samt allergiska besvär. En bristfällig ventilation innebär även att emissioner från material i verksamheten inte ventileras bort. Det ansamlas därför mer damm som kan innehålla kemikalier som ftalater och bromerade flamskyddsmedel. För att säkerställa att verksamheten är planerad efter ventilationens kapacitet kan verksamheten ta fram en personbelastningsberäkning där man räknar på hur många personer som kan vistas i lokalen utifrån ventilationens kapacitet. En personbelastningsberäkning är särskilt viktig för de verksamheter som har många boenden som samlas i gemensamma utrymmen. Vid allvarliga brister, t.ex. buller, ventilation och bristande legionellarutiner startas ett uppföljningsärende som drivs till dess bristen bedöms tillräckligt åtgärdad. I de fall verksamheten har rådighet att åtgärda bristerna vänder sig miljöförvaltningen till verksamhetsutövaren, i de fall bristerna är kopplat till fastigheten vänder sig miljöförvaltningen till fastighetsägaren. Micasa är fastighetsägare för en stor del av boendena och miljöförvaltningen har sedan 2024 haft löpande samverkansmöten med Micasa för att tillsammans arbeta för att ärendena där allvarliga brister följs upp hanteras effektivt. Resultat från tillsynen Under perioden 2023-2025 har miljöförvaltningen utfört 237 hälsoskyddsinspektioner på vård- och omsorgsboenden i staden. Av dessa har 100 boenden (42 procent) haft allvarliga brister som krävt uppföljning. I tabellen nedan syns fördelningen av de allvarliga bristerna som påträffades under åren 2023-2025. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 4 (5) Resultaten visar att de vanligaste allvarligaste bristerna är avsaknad av legionellarutiner följt av uppmätta avvikande vattentemperaturer och buller från fasta installationer. Utöver de brister som följs upp påträffar miljöförvaltningen brister i egenkontrollen hos många av verksamheterna där flera av de inspekterade boendena behöver samordna och upprätta en fungerande egenkontroll med avseende på miljö- och hälsoskydd. Erfarenheten från tillsynen är att verksamheterna ibland har bristfällig kunskap om att de ansvarar för att regelbundet kontrollera och säkerställa att lokalerna är lämpliga ur hälsoskyddssynpunkt. Verksamheterna förlitar sig i många fall på att fastighetsägaren tillhandahåller hälsomässigt bra lokaler som är ändamålsenliga för verksamheten. Fortsatt arbete Planerad tillsyn Under 2026 kommer miljöförvaltningen fortsätta att utföra hälsoskyddstillsyn på äldreboenden och gruppboenden, förvaltningen kommer även att börja bedriva tillsyn på korttidsboenden för barn och unga. I samband med den löpande tillsynen kontrollerar även miljöförvaltningen hur verksamheterna arbetar för att minska användningen av skadliga kemikalier och engångsartiklar i plast i enlighet med stadens vägledning för Hållbar vård och omsorg. Detta sker i samråd med stödfunktionerna Legionellarutiner saknas 29% Avvikande vattentemperatur 20%Buller 20% Bristande ventilation 12% Personbelastnings-karta saknas 8% Fukt 6% Övrigt 5% Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5 (5) Kemikaliecentrum och Centrum för cirkularitet på miljöförvaltningen. Information och samverkansmöten Den höga andelen allvarliga anmärkningar visar att det finns ett behov av att förbättra inomhusmiljön inom stadens vård- och omsorgsboenden. Under 2026 kommer miljöförvaltningen därför att ta fram en digital vägledning med verksamhetsutövare och fastighetsägare som målgrupp. Miljöförvaltningen planerar även en lansering av den digitala vägledningen med ett webbinarium där stadsdelsförvaltningar, fastighetsägare och äldreförvaltningen bjuds in. Syftet med lanseringen är att nå ut med information om den nya vägledningen till så många berörda som möjligt samt att lyfta upp och ha en diskussion kring kända problemområden som legionellarutiner, buller och egenkontroll. Utöver webbinariet planerar även förvaltningen att ha fortsatta samverkansmöten med Micasa. Nationella tillsynsstrategin I lokaler för vård och omsorg bor och vistas ofta personer som är särskilt känsliga för höga och låga inomhustemperaturer. Under perioden 2026-2029 kommer inomhustemperatur i vård- och omsorgsboenden vara ett fokusområde i den nationella tillsynstrategin. Miljöförvaltningen kommer delta i det nationella tillsynsprojektet i den löpande tillsynen och även vara referenspart till Folkhälsomyndigheten i dess arbete med att ta fram stödmaterial till verksamheter och inspektörer. Under mars 2026 lanserade Folkhälsomyndigheten en webbutbildning för tillsyn i vård- och omsorgsverksamheter där miljöförvaltningen medverkat vid framtagandet av utbildningen. Avslutande reflektion Miljöförvaltningen konstaterar att flera verksamheter har brister i sin inomhusmiljö och egenkontroll och att det finns fortsatt behov av att förbättra inomhusmiljön inom stadens vård och omsorgsboenden. Miljöförvaltningen anser att det behövs återkommande tillsyn tillsammans med informationsinsatser och samverkansmöten med stadsdelar, äldreförvaltningen och de större fastighetsägarna för att gemensamt arbeta för en god inomhusmiljö. Anna Hadenius Monika Gerdhem Förvaltningschef Avdelningschef