Motion om biokreditmarknad för naturrestaurering i Stockholm
Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholms stad ska arbeta för en så kallad biokreditmarknad. Tanken är att privat kapital ska kunna investeras i projekt som skyddar och återskapar värdefulla ekosystem, vilket skulle bidra till att finansiera insatser för biologisk mångfald. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till stadens befintliga arbete med liknande frågor, men konstaterar också att en framtida biokreditmarknad kan vara ett värdefullt verktyg och att staden bör följa EU:s arbete på området.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms stad ska verka för en biokreditmarknad som syftar till att skydda, skapa eller återskapa värdefulla ekosystem. I motionen föreslås att Stockholms stad ska verka för införandet av en biokreditmarknad för att skydda, skapa och återskapa värdefulla ekosystem.
[R9 UTL Motion om att skapa en biokreditmarknad för naturrestaurering.pdf]
1 (8)
Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/697)
Motion om att skapa en biokreditmarknad för
naturrestaurering
Motion av Jonas Naddebo (C)
Förslag till beslut
Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen
Sammanfattning av ärendet
I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms
stad ska verka för en biokreditmarknad som syftar till att skydda, skapa eller
återskapa värdefulla ekosystem. I motionen föreslås att Stockholms stad ska verka för
införandet av en biokreditmarknad för att skydda, skapa och återskapa värdefulla
ekosystem.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Förbundet för ekoparken,
Naturskyddsföreningen, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och
Världsnaturfonden WWF.
Förbundet för ekoparken, Naturskyddsföreningen, Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund och Världsnaturfonden WWF har inte inkommit med svar.
Stadsledningskontoret delar motionärens uppfattning att det behövs ökade resurser för
att skydda och stärka den biologiska mångfalden, men anser att stadens pågående
arbete redan till stor del möter motionens intentioner. Frågan om biokreditmarknader
eller annan finansiering analyseras inom ramen för detta arbete samt mot bakgrund av
resultatet av pågående EU-processer.
Exploateringsnämnden anser att förutsättningarna för att införa en biokreditmarknad
först bör utredas innan staden ska börja verka för en sådan. Nämnden ser positivt på
att staden utreder nya möjligheter till extern finansiering av olika investeringar som
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Motionen besvaras med hänvisning till vad som sägs i utlåtandet.
2 (8)
kan behöva göras för att stärka den biologiska mångfalden. Det är dock svårt att i
dagsläget avgöra om införandet av en biokreditmarknad i Sverige är rätt väg.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden delar målen om att genomföra åtgärder men pekar på
att finansiering och genomförande i högre grad behöver utvecklas, där privat kapital
kan bli ett komplement snarare än en lösning. Vidare lyfter de flera osäkerheter kring
modeller, standardisering och hur kommande EU-krav påverkar, vilket innebär att
betydande analys- och utvecklingsarbete återstår.
Stockholms Stadshus AB konstaterar att arbete pågår nationellt och inom EU, men
framhåller att bolagskoncernens rådighet är begränsad eftersom de inte äger de mest
relevanta markområdena.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag ser positivt på att motionen lyfter behovet av nya finansieringslösningar för
naturrestaurering och stärkt biologisk mångfald och delar uppfattningen att privat
kapital kan bli ett viktigt komplement till offentliga medel. Stockholms stad har höga
ambitioner på området: enligt stadens Miljöprogram 2030 ska bland annat blågröna
strukturer stärkas, områden med höga naturvärden värnas och livsmiljöer restaureras.
Jag konstaterar, i likhet med stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och miljö-
och hälsoskyddsnämnden, att staden inom ramen för existerande styrdokument och
pågående uppdrag redan arbetar med att utveckla modeller för både åtgärder och
finansiering.
Jag delar miljö- och hälsoskyddsnämndens bedömning att en framtida natur- eller
biokreditmarknad kan bli ett värdefullt verktyg för att skala upp investeringar i
biologisk mångfald. Det pågår ett arbete på EU-nivå med färdplanen för naturkrediter
och Stockholms stad bör följa och bidra i det arbetet, i syfte att etablera fler verktyg
för att bättre skydda och restaurera värdefulla ekosystem.
Bilaga
Motion om att skapa en biokreditmarknad för naturrestaurering, dnr KS 2025/697-1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 19 augusti 2026
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
3 (8)
Ärendet
I en motion väckt i kommunfullmäktige föreslår Jonas Naddebo (C) att Stockholms
stad ska verka för en biokreditmarknad som syftar till att skydda, skapa eller
återskapa värdefulla ekosystem.
I motionen framförs att förlusten av biologisk mångfald är ett allvarligt hot mot miljö,
klimat och livsmedelsförsörjning, samtidigt som finansieringen av naturvårdsinsatser
är otillräcklig. För att möta detta föreslås att Sverige, likt Australien, inför en
biokreditmarknad där projekt som stärker biologisk mångfald kan generera säljbara
certifikat. Den australiska modellen syftar till att locka privat kapital till naturvård
och att säkerställa att de projekt som genomförs uppnår sitt syfte och blir certifierade.
I motionen framförs att en liknande marknad i Sverige skulle kunna bli ett viktigt
verktyg för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och ge nya
finansieringsmöjligheter till jordbrukare, fiskeorganisationer och kommuner.
Stockholms stad anses vara en möjlig aktör, och åtgärdsprogrammet för
Riddarfjärden lyfts fram som ett exempel på projekt som hade kunnat genomföras
med stöd av en sådan marknad.
I motionen föreslås därför att Stockholms stad ska verka för införandet av en
biokreditmarknad för att skydda, skapa och återskapa värdefulla ekosystem.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, Stockholms Stadshus AB, Förbundet för ekoparken,
Naturskyddsföreningen, Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund och
Världsnaturfonden WWF.
Förbundet för ekoparken, Naturskyddsföreningen, Sveriges Sportfiske- och
Fiskevårdsförbund och Världsnaturfonden WWF har inte inkommit med svar.
Innehållsförteckning
Stadsledningskontoret ................................................................................4
Exploateringsnämnden ...............................................................................5
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ................................................................6
Stockholms Stadshus AB ...........................................................................8
Reservationer m.m. ....................................................................................9
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
4 (8)
Stadsledningskontoret konstaterar att Stockholms stads Miljöprogram 2030 uttrycker
ambitiösa mål om att staden bland annat ska värna områden med höga naturvärden,
restaurera livsmiljöer och stärka blågröna infrastrukturer. I programmet uttrycks
också att ekologisk kompensation ska vara en integrerad del i stadens ordinarie
rutiner i exploateringsprojekt. Den ekologiska kompensationen som verktyg och
metod ska utvecklas.
Stadsledningskontoret anser att det behövs ökade resurser för att skydda och stärka
den biologiska mångfalden. Att bredda finansieringen och engagera fler aktörer i
naturvårdsarbetet är både nödvändigt och önskvärt.
Samtidigt pågår redan flera initiativ inom staden som svarar mot motionens
intentioner. I budgeten för 2025 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att, tillsammans
med berörda nämnder, utreda en modell för att stärka stadens ekologiska värden och
biologiska mångfald i staden som helhet. Inom uppdraget ska även olika
finansieringsmodeller analyseras. Exploateringsnämnden genomför olika åtgärder i
syfte att stärka biologisk mångfald, ställer krav på grönytefaktor i samband med
exploatering och kompenserar för de försämringar för biologisk mångfald som
exploateringen kan ge upphov till. Nämnden har exempelvis också i uppdrag att
utreda möjligheten att genomföra och finansiera en eko- och sociodukt mellan
Älvsjöskogen och Hagsätraskogen. Inom ramen för detta arbete ingår också att pröva
förutsättningarna för medfinansiering från andra aktörer såsom EU, staten och
regionen.
Stadsledningskontoret anser att biokreditmarknader kan vara ett verktyg för stärkt
finansiering av naturvårdsåtgärder, men det finns fortfarande osäkerheter kring dess
nyttor, risker och praktiska tillämpning. Erfarenheterna internationellt är begränsade
och det saknas ännu ett nationellt ramverk eller standardiserade metoder för värdering
och uppföljning. Dessutom pågår arbete inom EU, bland annat genom
naturrestaureringslagen och EU-kommissionens färdplan för naturkrediter, som kan
komma att påverka framtida modeller.
Sammanfattningsvis bedömer stadsledningskontoret att stadens pågående arbete om
att utreda en modell för att stärka biologisk mångfald, tillsammans med EU:s
pågående arbete med färdplanen för naturkrediter, redan till stor del möter motionens
intentioner. Stadsledningskontoret anser inte att Stockholms stad på annat sätt
behöver verka för införandet av en biokreditmarknad för att skydda, skapa och
återskapa värdefulla ekosystem.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att
Motion om att skapa en biokreditmarknad för naturrestaurering besvaras med
hänvisning till vad som sägs i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande.
Exploateringsnämnden
Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 25 september 2025
följande.
5 (8)
1. Exploateringsnämnden beslutar att överlämna exploateringskontorets
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Linn Bessner (C), se Reservationer m.m.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 15 augusti 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Exploateringskontoret anser att förutsättningarna för att införa en biokreditmarknad
först bör utredas innan staden ska börja verka för en sådan. Kontoret ser positivt på
att staden utreder nya möjligheter till extern finansiering av olika investeringar som
kan behöva göras för att stärka den biologiska mångfalden. Det är dock svårt att i
dagsläget avgöra om införandet av en biokreditmarknad i Sverige är rätt väg.
Exploateringsnämnden genomför olika åtgärder i syfte att stärka biologisk mångfald
och att kompensera för de försämringar för biologisk mångfald som exploateringen
kan ge upphov till. Detta görs dels inom ramen för exploateringsprojekten som en del
i utbyggnaden av allmän plats och kan utgöras av ekologisk grönytekompensation.
Ibland kan även centrala medel finnas att tillgå som projekten kan ansöka om.
Nämnden får även i uppdrag att utreda och genomföra åtgärder genom budget. Ett
exempel på det senare är uppdraget att utreda möjligheten att genomföra och
finansiera en eko- och sociodukt mellan Älvsjöskogen och Hagsätraskogen. Inom
ramen för detta arbete ingår också att pröva förutsättningarna för medfinansiering
från andra aktörer såsom EU, staten och regionen.
Exploateringskontoret har noterat att det finns behov av investeringar som skulle
kunna ha positiva konsekvenser på den biologiska mångfalden i staden, men som är
så stora att de inte kan rymmas inom ramen för exploateringsprojekt. De kan också ha
en sådan storlek att det kan vara svårt att prioritera dessa investeringar i stadens
budget. Ett exempel på sådana investeringar är anläggande av så kallade ekodukter
över vägar och järnvägar i kommunen som illustreras av ovan nämnda
budgetuppdrag.
Exploateringskontoret bedömer att det är osäkert om införandet av en
biokreditmarknad skulle kunna lösa finansieringen av dessa stora investeringar. Det
är oklart vilka finansiella risker ett säljande och eventuellt köpande av biokrediter på
en marknad skulle innebära och om det finns risk att förfarandet innebär ökad
administration. Det kan också finnas en risk för så kallad förgävesinvesteringar om
medel investeras innan det är känt om det finns full finansiering av åtgärderna.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 30 september
2025 följande.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
6 (8)
Reservation av Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 juni 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Miljöförvaltningen delar ambitionen att åtgärdsförslag, exempelvis inom de lokala
åtgärdsprogrammen för vatten och stadsdelsvisa åtgärdsförslag för biologisk
mångfald, ska genomföras. Förvaltningen ser också att det vid sidan av offentliga
investeringar finns allt fler affärsmässiga skäl för den privata sektorn att rikta
investeringar till naturvårdsinsatser och projekt för ökad biologisk mångfald.
I budgeten för 2025 finns följande uppdrag kommunstyrelsen ska i samarbete med
exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden och stadsdelsnämnderna utreda en modell för att stärka de ekologiska
värdena och den biologiska mångfalden i staden som helhet. Inom det uppdraget ska
en finansieringsmodell för genomförande av åtgärder för biologisk mångfald utredas,
där allt från åtgärder inom löpande drift till enskilda naturvårdsprojekt ska inkluderas.
Även frågan om natur-/biokrediter kommer att beaktas inom ramen för uppdraget.
Exploateringskontoret arbetar även med ytterligare en modell för att värdera
kostnader för grönkompensation inom exploateringsprojekt.
Stockholms stads miljöförvaltning medverkade under 2017-2024 i EU-projektet Life
IP Rich Waters som syftade till att förbättra vattenkvaliteten i Norra Östersjöns
vattendistrikt. Inom ett av delprojekten utreddes olika möjligheter att öka privat-
offentligt samarbete och andelen privat finansiering i åtgärdsarbetet. Det mest
fördelaktiga alternativet bedömdes då vara att möjliggöra insamling från privata
aktörer genom ett insamlingskonto hos Mälarens vattenvårdsförbund. Detta arbete är i
sin slutfas och förhoppningen är att det ska öka finansieringsmöjligheterna för
vattenvårdsåtgärder i Mälarens avrinningsområde.
EU:s nyligen antagna naturrestaureringslag kommer att ställa ytterligare krav på
genomförande av åtgärder i syfte att restaurera natur och gynna biodiversitet. Hur
dessa lagkrav inverkar på en potentiell framtida natur- eller biokreditmarknad är
ytterligare något som kommer behöva analyseras. Enligt den färdplan som EU
nyligen lanserade kommer naturrestaureringslagen utgöra en stabil ram som skapar
förutsägbar efterfrågan på den typ av åtgärder som en framtida naturkreditmarknad
skulle bygga på.
En framtida natur-/ eller biokreditmarknad kommer att kräva standardiserad metodik
för bedömning av naturtillståndet innan och efter åtgärder. Det finns idag flera olika
metoder för att mäta och kvantifiera ekosystemstatus och biologisk mångfald, såsom
ESTER (Boverket), Grönytefaktor (C/O City), CLIMB (Ecogain).
Miljökonsekvensbeskrivningar har även en lång tradition och etablerad praxis i
Sverige och innefattar bedömningar av status och påverkan på biologisk mångfald,
dock oftast i kvalitativa mått. Trots att det finns flera mätmetoder saknas ett
standardiserat nationellt system med bred användning. Stockholm stad har god insyn
på området och arbetar aktivt med flera av dessa verktyg. SIS-standarden för
7 (8)
naturvärdesbedömning, som spelar en central roll i svensk naturvård, är särskilt väl
integrerad i stadens verksamhet.
Miljöförvaltningen bedömer att system för natur-/biokrediter skulle kunna vara ett
sätt att komplettera offentlig finansiering, vilket även slås fast i EU:s initiativ
Färdplan för naturkrediter som presenterades av Europeiska kommissionen den 7 juli
2025. Där uppskattas det årliga investeringsbehovet för att nå uppsatta mål till 65
miljarder euro per år. En kombination av offentlig och privat finansiering för att nå
nödvändig omfattning och takt kommer att behövas enligt färdplanen.
Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 29 september 2025 har i huvudsak
följande lydelse.
Koncernledningen kan konstatera att det i Sverige pågår ansträngningar och forskning
för att öka ekonomiska incitament för att bevara och utveckla värdefulla ekosystem.
Även på EU-nivå finns det planer för en gemensam marknad för att öka den
biologiska mångfalden och naturrestaurering.
Koncernledningen och dess dotterbolag har för egen del en begränsad rådighet över
Stockholms stads framtida arbete i frågan då bolagskoncernen inte äger platser där
den här typen av åtgärder kan göra störst nytta. Därmed inte sagt att bolagskoncernen,
däribland SVOA m.fl., kan frånsäga sig ansvar då bolagen i delar verkar i eller i
anslutning till dessa platser. Berörda bolag inom bolagskoncernen följer frågan för att
på bästa sätt kunna bistå i arbetet med att skydda, skapa eller återskapa värdefulla
ekosystem.
Bolaget bedömer att intentionerna i motionen till stor del också redan möts genom
uppdrag i kommunfullmäktiges budget och stadens miljöprogram, inklusive arbete
med blågröna strukturer, dagvatten och ekologisk kompensation, men ser samtidigt
positivt på alla initiativ och möjligheter att vidareutveckla det pågående arbetet.
8 (8)
Reservationer m.m.
Exploateringsnämnden
Reservation av Linn Bessner (C)
Linn Bessner (C) föreslår att nämnden beslutar att bifalla motionen i sin helhet samt
att därutöver anföra följande:
Centerpartiet tackar exploateringskontoret för sitt remissvar. Det är glädjande att
kontoret ser positivt på att staden utreder nya möjligheter till extern finansiering av
investeringar för att stärka den biologiska mångfalden. Att kontoret vidare finner det
oklart vilka finansiella risker handel på en biokreditmarknad skulle innebära är, enligt
Centerpartiet, inte något skäl till att inte ta vårt förslag vidare – tvärtom.
Exploateringskontoret tycker att förutsättningarna för att införa en biokreditmarknad
bör utredas innan staden börjar verka för en sådan. Rimligt, anser vi. Centerpartiet
välkomnar därmed en sådan utredning som ett utmärkt första steg och förväntar oss
nu också att staden skrider till verket i frågan.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Reservation av Ashna Ibrahim (C)
Ashna Ibrahim (C) föreslår att nämnden beslutar att bifalla motionen samt att
därutöver anföra följande:
Centerpartiet tackar förvaltningen för svar och finner det glädjande att man ser
positivt på vårt förslag att med en biokreditmarknad stärka den biologiska
mångfalden. Vi förutsätter och ser nu fram emot att arbetet för en sådan marknad
prioriteras av staden så att den privata sektorn ges möjlighet att investera i viktiga
naturvårdsprojekt som annars helt eller delvis saknar finansiering runt om i
Stockholm.
---
[Motion om att skapa en biokreditmarknad.pdf]
Motion om att skapa en biokreditmarknad för naturrestaurering
I Australien skapades i december 2023 världens första ”Nature Repair market”
där man tagit fram ett ramverk för en nationellt frivillig biokreditmarknad. Det
är ett statligt initiativ där individer och organisationer kan genomföra
biodiversitetsprojekt, som genererar ett säljbart certifikat. Marknaden beräknas
öppnas 2025. Detta initiativ har två syften. Dels att föra in privat kapital, dels
att säkerställa att de projekt som genomförs uppnår sitt syfte och blir
certifierade.
En minskad biologisk mångfald är ett hot både mot miljö, klimat, och
livsmedelsförsörjning. Centerpartiet anser att en biokreditmarknad även i
Sverige skulle vara ett viktigt verktyg för att motverka den biologiska
mångfaldskrisen. Möjliga aktörer är många, exempelvis en jordbrukare som
bidrar med naturbetesmarker, en fiskeorganisation som genomför restaurering
av lekområden för fisk, eller en kommunal miljöförvaltnings åtgärdsplan för
lokala vattenförekomster. En sådan marknad skulle bidra med finansiering av
dessa naturgynnande projekt och innebära en diversifiering för de gröna
näringarna, då man förutom de nuvarande inkomstkällorna, skogsråvara eller
livsmedel också kan sälja biodiversitetstjänster.
Stockholms stad är i allra högsta grad också en tänkbar aktör på en
biokreditmarknad. Ett konkret exempel där en marknad gjort hela skillnaden är
Stockholms stads åtgärdsprogram för Riddarfjärden – en skrivbordsprodukt
utan möjlighet att bli verklighet då programmet saknar finansiering. Med en
biokreditmarknad på plats hade staden eller naturvårdande organisation haft
möjlighet att få finansiering för att exempelvis skapa de artificiella rev som
föreslås i åtgärdsprogrammet.
Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige att besluta:
ATT Stockholms stad ska verka för en biokreditmarknad som syftar till att
skydda, skapa eller återskapa värdefulla ekosystem.
Stockholm den 5 maj 2025
Jonas Naddebo (C)
Centerpartiet Stockholms stad
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.