Höjda torgavgifter: Varför blir det dyrare för torghandlare?

[Interpellation av borgarrådet Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren om dyrare torghandel.pdf] Interpellation av borgarrådet Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren om dyrare torghandel Miljöpartiet gick nyligen stolt ut och berättade att avgiften för småskaliga torghandlare i ytterstaden blir lägre. Men verkligheten visar sig ju vara en annan – för när taxorna för torghandeln revideras är lägre avgifter mer undantag än regel. Av knappt 40 torg där avgiften revideras blir det dyrare att stå på 32 av dessa torg. Avgiften blir dyrare på Akalla Torg, Kista Torg, Skärholmstorget och Kärrtorpsplan liksom Medborgarplatsen, Odenplan och Mälartorget. Även inom Miljöpartiets prestigeprojekt stadsmiljözonerna – på exempelvis Nytorget och Spelbomskans torg – blir det dyrare att bedriva torghandel. I ett läge när allt fler stockholmare och aktörer oroar sig för att staden blir tråkigare och tystare, behöver staden göra allt i sin makt för att stoppa den utvecklingen. Därför är det helt fel tid att höja taxan för torghandel i både inner- och ytterstaden. Det slår hårt mot Stockholms småföretagare, innebär dyrare torghandel för stockholmarna och i längden att antalet torghandlare blir färre. Det är dåligt för tryggheten, dåligt för tillväxten och dåligt för Stockholm. Med anledning av detta vill jag fråga Lars Strömgren: 1. Varför måste trafikborgarrådet göra det ännu dyrare med torghandel? 2. Vilka positiva effekter på torghandeln önskar trafikborgarrådet uppnå genom högre avgifter? 3. Vad får trafikborgarrådet att tro att torghandeln gynnas av att det blir dyrare att stå på 32 av Stockholms torg? --- [Svar på Interpellation av borgarrådet Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om dyrare torghandel.pdf] Svar på Interpellation av borgarrådet Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om dyrare torghandel Dnr KS 2025/1123 1. Varför höjer trafikborgarrådet avgifterna för torghandel? Avgiftshöjningen är en del av en översyn av stadens avgiftssystem för torghandel. Målet är att avgifterna ska spegla torgens attraktionskraft, tillgänglighet och kommersiella värde på ett mer rättvist och uppdaterat sätt. I praktiken innebär det att centrala och högt trafikerade torg får en annan prissättning än mindre frekventerade platser. Avgifterna har haft samma konstruktion sedan 2012, vilket innebär att de inte har följt stadens förändrade struktur. Revideringen är därför ett sätt att modernisera avgiftssystemet så att det bättre motsvarar dagens ekonomiska förutsättningar – där både driftkostnader och värdet av attraktiva handelsplatser har ökat. 2. Vilka positiva effekter på torghandeln vill trafikborgarrådet uppnå genom högre avgifter? Syftet med den nya avgiftsmodellen är inte att försvåra torghandeln, utan att skapa en mer transparent och platsanpassad prissättning. Genom att koppla avgiften till torgens läge och kundflöde hoppas staden uppnå en bättre balans mellan efterfrågan och tillgång, samtidigt som man tydliggör värdet av stadens offentliga rum. Den nya modellen kan också bidra till att stärka torghandelns kvalitet och långsiktighet. Aktörer som väljer att etablera sig på stadens mest attraktiva platser – som Hötorget – får möjlighet att nå fler kunder, men förväntas också bidra mer ekonomiskt till stadens gemensamma resurser såsom underhåll. Det är ett sätt att främja ansvarstagande och skapa förutsättningar för en välskött och levande torghandel. 3. Vad får trafikborgarrådet att tro att torghandeln gynnas av att det blir dyrare att stå på 32 av Stockholms torg? Jag bedömer att en uppdaterad avgiftsmodell kan bidra till en mer hållbar och kvalitativ torghandel, där tydligare regler och ekonomiska incitament leder till bättre ordning och ökad trivsel på stadens torg. Samtidigt ser staden en fortsatt efterfrågan på att bedriva torghandel – särskilt på platser med hög kundgenomströmning. Det är också viktigt att sätta avgifterna i ett större sammanhang. Trots revideringen är kostnaden för att bedriva verksamhet på stadens torg fortsatt mycket förmånlig jämfört med att hyra en lokal i en fastighet, särskilt i centrala lägen. Torghandeln erbjuder en låg tröskel för etablering, vilket gör den tillgänglig för mindre aktörer, nystartade företag och entreprenörer som vill nå ut till kunder utan att ta stora ekonomiska risker. Genom stadens förvaltning får torghandlare tillgång till centrala och välbesökta platser, utan att behöva stå för kostnader kopplade till fastighetsunderhåll. I det perspektivet är torghandeln fortsatt ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ för många verksamheter. Stockholm den 10 december 2025 Lars Strömgren Svar på Interpellation av borgarrådet Dennis Wedin (M) till trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om dyrare torghandel