Bostadsval, segregation och att blanda stadsdelar
Per Rosencrantz (M) frågar Emilia Bjuggren (S), utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarråd, om Socialdemokraternas integrationspolitik, som handlar om att "blanda befolkningen" för att motverka segregation. Han undrar hur detta ska genomföras, om det innebär förtätning av villaområden, och hur det påverkar individens frihet att välja bostad och skola, med tanke på höga hyror i nybyggda kommunala hyresrätter.
Emilia Bjuggren (S) svarar att den socialdemokratiska integrationspolitiken syftar till att ge alla lika förutsättningar och att motverka segregation genom att bland annat bygga bort trångboddhet och öka bostadsbyggandet. Hon nämner stadens arbete i Järva och söderort med satsningar på skola, bostäder och trygghet, och att man i Stockholm redan har börjat bygga radhus i höghusområden för att skapa en blandad bebyggelse.
Från originalhandlingen
[Interpellation av Per Rosencrantz (M) till utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om Socialdemokraternas integrationspolitik.pdf]
Interpellation av Per Rosencrantz (M) till utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarrådet
Emilia Bjuggren (S) om Socialdemokraternas integrationspolitik
Under våren 2024 ställde jag ett antal frågor till utbildnings-, arbetsmarknads- och
personalborgarrådet Emilia Bjuggren om Socialdemokraternas föreslagna integrationspolitik. Då
menade borgarrådet att diskussionen var prematur, förslagen var ännu på idéstadiet och saknade
bäring på Stockholms stads konkreta politik.
Sedan dess har förutsättningarna förändrats. På Socialdemokraternas partikongress i maj antogs en
ny integrationspolitik. Det som tidigare var skisser har nu blivit politisk viljeinriktning, en politik som
Socialdemokraterna i Stockholms stad med all sannolikhet tänker gå till val på.
Kärnan i politiken är att "blanda befolkningen" för att motverka ekonomisk, etnisk och språklig
segregation. Det väcker både principiella och praktiska frågor. Vad innebär det egentligen att blanda
befolkningen? Vilka verktyg vill Socialdemokraterna använda? Och vilken syn har man på individens
frihet att välja bostadsområde, skola och livsmiljö?
Ska människor styras, uppmuntras – eller i praktiken tvingas – att bosätta sig i områden de annars
inte skulle ha valt? Ska villaområden förtätas och grönområden bebyggas för att ge plats åt
kommunala hyresrätter? Och vem kommer ha råd att bo i dessa hyresrätter? En nybyggd trea i
allmännyttan kostar i dag minst 17 000 kronor i månadshyra, en nivå som ligger långt över vad
många hushåll kan bära. Det öppnar för en utveckling där lägenheter i praktiken fördelas till hushåll
med försörjningsstöd, där hyran finansieras med bostadsbidrag.
I en stad med nära 100 miljarder i skuld är det en väg som riskerar att tränga ut annan välfärd eller
kräva skattehöjningar som slår mot alla stockholmare.
Dessutom bygger politiken på en föråldrad verklighetsbeskrivning. I dag är var femte person i Sverige
född utomlands, jämfört med sju procent på 1980-talet. Att skapa den "etniska mix" som
Socialdemokraterna själva målar upp skulle kräva massiv befolkningsomflyttning. I Stockholm handlar
det om hundratusentals människor. I Sverige som helhet om flera miljoner. Det är varken realistiskt,
praktiskt genomförbart eller politiskt försvarbart.
Men framför allt visar det på ett djupare analytiskt problem: föreställningen att segregationen främst
är ett resultat av var människor bor, snarare än en konsekvens av en misslyckad migrationspolitik i
kombination med hur väl samhället lyckas skapa trygghet, utbildning och arbete.
Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till borgarrådet:
1. Hur ser den styrande majoriteten i Stockholms stad på Socialdemokraternas nya
integrationspolitik? Är det en inriktning som majoriteten ställer sig bakom?
2. Vilka konkreta åtgärder avser majoriteten att vidta för att ”blanda befolkningen” i
Stockholm?
3. Hur bedömer borgarrådet att sådana åtgärder förhåller sig till individens rätt att själv
välja bostadsområde, skola och livsmiljö?
4. Avser majoriteten att möjliggöra förtätning av villaområden i syfte att bygga
hyresrätter som en del av denna politik?
---
[Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till utbildnings-, arbetsmarknads- och personalborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om Socialdemokraternas integrationspolitik.pdf]
Svar på Interpellation av Per Rosencrantz (M) till
utbildnings-, arbetsmarknads- och
personalborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om
Socialdemokraternas integrationspolitik
Dnr KS 2025/943
Sverige behöver en ny riktning för att ta itu med samhällsproblemen och
främja samhällsgemenskapen. Människor, oavsett bakgrund, ska ges lika
förutsättningar att lyckas i livet. Det är grundbulten för socialdemokratisk
integrationspolitik. Vi reflekterar, gör om och skruvar om politiken för att
möta dagens utmaningar och behov. Eftersatta områden är en produkt av
den skuld som vuxit fram i kölvattnet av en bristfällig politik. En politik
som dominerats av nedskärningar i välfärden, minskat bostadsbyggande
och en total marknadisering av offentlig sektor.
I Stockholm har vi socialdemokrater under mandatperioden börjat jobba i
den nya riktningen. Fokus-arbetet i både Järva och söderortsområdena är
ett tydligt exempel där staden kraftsamlar och genomför långsiktiga
insatser på flera olika plan. Det handlar om en framåtsträvande
politikutveckling inom skola, förskola, bostadsbyggande, arbetsmarknad,
trygghet, fritid och kultur. Våra satsningar har också gett goda resultat i
form av sjunkande ungdomsarbetslöshet, färre antal öppna drogscener och
fler bostadsplaner som är på gång. Dessutom har skolor med tuffast
förutsättningar fått mer resurser.
Genom en aktiv bostadspolitik kan vi bekämpa segregationen och den
etablerade trångboddheten. I de mest eftersatta områdena bor en större
andel människor i fattigdom, barn växer upp i miljöer med tuffa
förutsättningar och arbetslösheten är hög. Att komma till bukt med detta
kräver en plan på både nationell och kommunal nivå. I Stockholm har vi
en plan som vi verkställer under mandatperioden. Men på nationell nivå är
det uppenbart att sverigedemokraterna och moderaterna saknar en plan för
att vända utvecklingen.
På nationell nivå ser vi socialdemokrater att en annan väg är möjlig.
Sverige behöver nya stimulanser för bostadsbyggandet, och i områden
som domineras av hyresrätter och allmännytta ska även radhus och villor
byggas. Segregationen kan byggas bort och i Stockholm har vi startat det
arbetet, bland annat genom att bygga radhus i höghusområden. Det
handlar om att vi på ett varsamt sätt utvecklar och bygger småhus- och
villaområden i enlighet med stadens strategi.
En sak är tydlig - segregationen måste brytas. Vi socialdemokrater vill se
en aktiv arbetsmarknadspolitik, aktiv bostadspolitik och en ambitiös
fattigdomsbekämpning. För att det ska förverkligas behöver Sverige en ny
regering som är redo att ta itu med utmaningarna och möta behoven.
Sverige behöver mer samhällsgemenskap.
Stockholm den 26 augusti 2025
Emilia Bjuggren (S)
Svar på Interpellation av Per
Rosencrantz (M) till utbildnings-,
arbetsmarknads- och
personalborgarrådet Emilia
Bjuggren (S) om
Socialdemokraternas
integrationspolitik
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.