Betygssättning i skolan: Skydda lärare från påtryckningar?

[Interpellation av borgarrådet Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om utmaningarna med betygssättning_.pdf] Interpellation av Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om utmaningarna med betygssättning Enligt P4 Stockholms rapportering (2025-05-19) upplever många lärare i Stockholm en växande press från föräldrar att sätta högre betyg än vad elevernas prestationer motiverar. Denna press riskerar inte bara att leda till att elever får ett felaktigt betyg som inte motsvarar elevernas förvärvade kunskaper utan den riskerar också att påverka enskilda lärares arbetsmiljö negativt. En tidigare medlemsundersökning från Sveriges Lärare visar att 25 procent av lärarna upplevt påtryckningar från rektorer att inte sätta F, och nära 60 procent har låtit dessa påtryckningar påverka betygssättningen. Detta pekar på en systematisk utmaning där både skolledning och föräldrar kan påverka betygsättningen, vilket strider mot skollagens principer om att det är den undervisande, legitimerade läraren som sätter betyg. Betygssättning är också myndighetsutövning och att detta står pall mot extern påverkan är också viktigt för hela utbildningssfärens integritet. Oaktat om det är på gymnasienivå eller i ett högre lärosäte ska man kunna lita på att det betyg som är satt på eleven på ett adekvat sätt speglar elevens kunskaper. Lärare behöver stöd för att kunna utföra sitt arbete utan otillbörlig påverkan, och elever förtjänar en rättvis och objektiv bedömning av sina kunskaper. Utbildningens legitimitet bygger i grunden på förtroende – förtroendet att betyg sätts efter faktiska prestationer, inte påtryckningar eller yttre förväntningar. I Stockholms skolor sätts runt en halv miljon betyg per år som följer med eleverna i deras utbildningsresa vilket understryker vikten av ett fungerande stöd för lärare i arbetet mot otillbörlig påverkan. De kommande åren är det också på ingång nya betygssystem för grund- och gymnasieskolan och i dessa övergångsperioder är ett stöd till lärarna särskilt påkallat. Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande frågor till skolborgarrådet: 1. Vilka konkreta åtgärder vidtas för att skydda lärare från otillbörlig påverkan vid betygssättning idag och anser skolborgarrådet att Stockholms stad behöver vidta fler åtgärder? 2. Hur säkerställer skolborgarrådet att skolledningar följer skollagens riktlinjer om lärarens självständighet i betygssättningen? 3. Vad görs för att utbilda och informera föräldrar om betygssättningsprocessens regler och lärarens roll i denna? --- [Svar på Interpellation av Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om utmaningarna med betygssättning.pdf] Svar på Interpellation av Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om utmaningarna med betygssättning Dnr KS 2025/811 Det är inte acceptabelt att vårdnadshavare pressar lärare på ett sätt som kan uppfattas hotfullt eller på annat sätt utövar påtryckningar. Skolledningen har en viktig roll när det gäller att skydda lärares betygssättning från otillbörlig påverkan. Det sker till exempel genom att läraren hänvisar till rektor när det kommer kritik eller synpunkter från vårdnadshavare. Alla skolor har tagit del av det stödmaterial för hot, våld och otillbörlig påverkan som beslutades december 2024 och har verktyg för att hantera en sådan här problematik. Det är oerhört viktigt att signaler om otillbörlig påverkan tas på allvar och utreds så att lärare inte hämmas i sin yrkesutövning eller upplever rädsla och obehag på jobbet. Grundskoleavdelningen får dock inga signaler om att otillbörlig påverkan är ett strukturellt problem i Stockholms stads verksamheter. Vi kan till exempel inte se några tecken på betygsinflation i våra skolor, vilket en omfattande otillbörlig påverkan från vårdnadshavare borde leda till. Skollagen anger att skolchefen har som sin uppgift att biträda huvudmannen med att se till att verksamheten följer de föreskrifter som gäller för verksamheten, till exempel vid betygssättning. I Stockholm arbetar grundskoleavdelningen och grundskolecheferna med att följa upp skolornas och rektorernas arbete med bland annat betygssättning inom ramen för synpunktshantering, klagomålshantering och systematiskt kvalitetsarbete. Tillförlighet och likvärdighet för våra elever bygger på att skolledningar följer upp att betygssättningen görs utifrån elevernas dokumenterade kunskapsnivåer och detta arbete är högt prioriterat. Det är generellt sett upp till den enskilda skolan och rektorn att informera vårdnadshavare om hur betygssättningen går till. Detta brukar ske vid föräldramöten, föräldraråd eller genom riktad information i till exempel rektorsbrev. Skolornas information utgår från Skolverkets riktlinjer och allmänna råd om betyg och bedömning. Jag är glad att Andréa Hedin lyfter frågan om otillbörlig påverkan på lärares betygssättning. Den ökande problematiken med vårdnadshavare som upplever att de har rätt att kräva bättre betyg för sina barn och de förekommande fall där rektorer vikt sig för vårdnadshavares påtryckningar och ändrat lärarsatta betyg hör självklart ihop med den marknadslogik som styr svensk skola idag. När skolor måste konkurrera om elever för att få ekonomin att gå ihop och vårdnadshavare uppfattar sig själva som kunder som kan välja bort skolor som inte levererar exakt det de hade tänkt sig för sitt barn urholkas lärarnas auktoritet och professionella handlingsutrymme. Jag hoppas för våra elever och lärares skull att Andréa Hedin även uppmärksammar sina moderata kollegor i regeringen på marknadsskolans baksidor och kräver en förändring. Stockholm den 25 augusti 2025 Emilia Bjuggren Svar på Interpellation av Andréa Hedin (M) till skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om utmaningarna med betygssättning