Naturreservat i Bromma: Skydda skogen och Solviksbadet

Enligt kommunfullmäktiges budget 2025 ska berörda nämnder överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur.Under perioden maj-juni 2025 har samråd hållits om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, har i ett gemensamt ärende i november 2025 gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat.Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Naturreservatet är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad. [R1+2+9 UTL Inrättande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat.pdf] Utlåtande Rotel I, Rotel II, Rotel IX (Dnr KS 2025/1412) Inrättande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat i Bromma Hemställan från exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Ålstensskogen och Storskogens naturreservat inrättas, i enlighet med det syfte, de föreskrifter, den avgränsning och den skötselplan som framgår av utlåtandet och bilaga 1-2 till utlåtandet. Föredragande borgarråden Karin Wanngård, Jan Valeskog och Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Enligt kommunfullmäktiges budget 2025 ska berörda nämnder överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Under perioden maj-juni 2025 har samråd hållits om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, har i ett gemensamt ärende i november 2025 gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat. Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Naturreservatet är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. 1 (19) Stadsledningskontoret konstaterar att inrättandet av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat ligger i linje med kommunfullmäktiges budget 2025 och ser positivt på inrättandet. Föredragande borgarrådens synpunkter Stockholms stad arbetar målinriktat för att skydda mer natur inom staden. Under mandatperioden 2022 - 2026 kommer det att fattas beslut om flertalet nya naturreservat och biotopskyddsområden. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm, samtidigt som bostäder, infrastruktur och arbetsplatser kan utvecklas, skapas förutsättningar för en växande och hållbar stad. Genom att inrätta Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat tar staden ett viktigt steg för att skydda ett sammanhängande område om cirka 67,2 hektar i sydöstra Bromma, varav omkring 19 hektar utgörs av vatten. Detta ärende är ett tydligt uttryck för stadens ansvar för att långsiktigt värna Stockholms gemensamma natur och säkerställa att dagens stockholmare och framtida generationer har tillgång till värdefulla grönområden. En majoritet av området bedöms vara värdekärna för biologisk mångfald ur ett regionalt perspektiv och viktigt för stadens blågröna infrastruktur. Värdena är nära knutna till gamla sammanhängande ädellövs- och barrskogar med tall, gräsmarker samt en art- och individrik fladdermusfauna. Därtill rymmer området betydande kulturhistoriska värden med spår av mänsklig aktivitet från bronsåldern till i dag, och har sedan trädgårdsstadens framväxt varit en viktig plats i egenskap av naturpark. Samtidigt är Ålstensskogen och Storskogen ett av västra Stockholms mest uppskattade rekreationsområden. Här möts höga naturvärden och vardagsnära friluftsliv. Strandpromenaderna, Ålstensängen, Solviksängen och inte minst Solviksbadet är viktiga platser för bad, motion, lek, naturupplevelser och sociala möten. Att säkerställa allmänhetens långsiktiga tillgång till dessa miljöer är en central fråga för folkhälsa, livskvalitet och jämlik tillgång till stadens gröna och blå rum. Förslaget visar att ett starkt naturskydd kan kombineras med fortsatt tillgänglighet och utveckling. Genom tydliga föreskrifter och särskilda föreskriftsområden skapas attraktiva platser för rekreation, friluftsliv och viss utveckling av anläggningar, samtidigt som natur- och kulturvärdena ges ett långsiktigt och robust skydd. Skötselplanen, med tydligt prioriterade åtgärder för bland annat tallskogar, gamla träd, fladdermöss, groddjur och bekämpning av invasiva arter, ger goda förutsättningar för att reservatets syften ska kunna vårdas och stärkas över tid. Ärendet är berett gemensamt mellan stadens nämnder och har förankrats genom externt samråd. Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget och ingen remissinstans har avstyrkt det. Sammantaget bedöms att förslaget ligger väl i linje med stadens miljöprogram, översiktsplan och långsiktiga mål för en hållbar och sammanhållen stad. 2 (19) Bilagor 1. Bilaga - Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat, dnr KS 2025/1412-3.2 2. Bilaga - Samrådsredogörelse Ålstensskogen och Storskogens naturreservat, dnr KS 2025/1412-3.3 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Andréa Hedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut 2. Att den föreslagna gränsen för naturreservatet utökas till att omfatta samtliga numrerade delområden från Naturvårdsinventeringen så som de redovisas på sida 12 i tjänsteutlåtandets bilaga 1 (skötselplan). 3. Att därutöver anföra följande Vi ser positivt på ett inrättande av Ålstensskogens och Storskogen naturreservat. Urban grönska i stadsmiljöer är viktigt för människors hälsa och välbefinnande, likväl som för ett förändrat klimat. Därför behövs en långsiktigt hållbar stadsplanering, där vi planerar in grönytor, stärker bevarande av befintlig natur och ersätter den grönska som tas bort vid nybyggnation. På flera ställen i stadens centrala styrdokument kan man läsa om vikten av grönska i staden och om att den ska öka. Men så är inte fallet när vi tittar på hur det ser ut i verkligheten. Sedan 1998 har stadens samlade grönyta minskat 389 hektar, en yta motsvarande hela Kungsholmen. Det är oroväckande utveckling som behöver tas på allvar, inte minst för att Stockholm ska fortsätta vara en attraktiv storstad. Socialdemokraterna bostads- och integrationspolitik går ut på att bygga bort omtyckta naturområden och förtäta Stockholms unika villaområden för att bygga fler lägenheter. Just nu byggs populära grönområden bort samtidigt som omtyckta villaområden får sin karaktär förändrad genom ogenomtänkta och impopulära förtätningar, som i Herrängsskogen, Karl Bondes skog, Rissneskogen, i Mälarhöjdens villaområden och Hägerstens villaområden. Moderaterna vill istället bevara Stockholms grönska och inrätta ett kommunalt mål om andelen grönska. Därför ser vi positivt på förslaget till nytt naturreservat, men anser samtidigt att samtliga delar om redovisas i Naturvärdesinventeringen på sida 12 i bilaga 1 (skötselplan) ska ingå i det kommande reservatet. Det är för oss obegripligt att Socialdemokraternas vänsterstyre har undantagit bl.a. delen precis väster om sporthallen. Där finns idag en viktig blandskog med påtagligt naturvärde och skyddade arter som behöver ges motsvarande skydd. 3 (19) Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 4 februari 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Johan Paccamonti och Sophia Granswed Baat (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige delvis bifaller borgarrådsberedningens förslag till beslut med inkludering av område 25 i naturreservatet 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna har blivit upplysta om att område 25 som ligger mellan smedslättens tennisbanor och Solviksängen inte är med i förslaget till naturreservat. Vi instämmer i Västerleds trädgårdsstads och de hundratal närboendes yttrande som anför att ”den föreslagna gränsdragningen följer inte Ålstensskogens naturliga förutsättningar och jordbrukslandskapets ursprungliga arrondering. Det syns ingen naturlig skillnad och gräns i naturen till område 26.” En eventuell framtida exploatering av område 25 (intill sporthallen) skulle innebära ett stort ingrepp i landskapet och Ålstensskogen då marken är kuperad. Med anledning av detta föreslår vi att område 25 ska ingå i naturreservatet samt därtill föreslår vi att samtliga delar om redovisas i Naturvärdesinventeringen på sida 12 i bilaga 1 (skötselplan). Reservation av Jan Jönsson (L) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut 2. Att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar beslutet att Ålstensskogen och Storskogen nu inrättas som naturreservat. Ålstensskogen och Storskogen är värdefulla grönområden med höga naturvärden, där mycket gamla träd samsas med ett rikt växt- och djurliv. Områdena är dessutom viktiga för rekreation och friluftsliv för boende i närområdet. Genom inrättandet av ett naturreservat säkerställs dessa värden och områdena ges ett långsiktigt skydd mot framtida exploatering. 4 (19) Samtidigt vill vi uppmärksamma att ett delområde har lyfts ut ur naturvärdesinventeringen (delområde 25) i samband med beslutet. Detta har gjorts med hänvisning till planerad förtätning i form av hyreshus. Liberalerna menar att detta är djupt problematiskt. Det framstår som motsägelsefullt att staden å ena sidan arbetar för att skydda och bevara naturvärden genom att inrätta ett naturreservat, samtidigt som man – innan kommunfullmäktige fattat beslut – anvisar mark för ny bebyggelse i direkt anslutning till reservatsgränsen. Liberalerna anser därför att naturreservatet bör utökas till att omfatta samtliga numrerade delområden, i syfte att säkerställa ett sammanhållet och långsiktigt skydd av områdets naturvärden. Reservation av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut 2. Att gränsen för naturreservatet utökas till att omfatta även delområde 25 3. Att därutöver anföra följande Centerpartiet har länge drivit att Ålstensskogen och Storskogen bör skyddas som naturreservat och välkomnar att det nu blir verklighet. Området är ett av Brommas mest uppskattade grönområden och rymmer höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. Att långsiktigt skydda tätortsnära natur är avgörande, både för den biologiska mångfalden och för stockholmarnas möjligheter till friluftsliv, rekreation och vardagsnära naturupplevelser. Förskolor och skolor ges här värdefulla möjligheter till lek, lärande och utomhusundervisning i en naturlig lärmiljö. Samtidigt är det anmärkningsvärt att vänstermajoriteten väljer att undanta delområde 25 ur naturreservatet för att möjliggöra exploatering. Delområdet har påtagliga naturvärden, hyser skyddade arter och utgör dessutom en naturlig entré till reservatet. En storskalig exploatering på denna plats skulle innebära ett oproportionerligt intrång i både grönområdet och den närliggande småskaliga bebyggelsen samt försvaga ambitionen om ett sammanhängande och långsiktigt naturskydd. Stockholm behöver fler bostäder, och Centerpartiet har därför pekat ut alternativ där bostäder kan tillskapas genom att utveckla redan hårdgjorda ytor och bygga högre i kollektivtrafiknära lägen – inte genom att nagga värdefull natur i kanten. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. 1. Att delvis godkänna förslaget, 2. Att stoppa hyreshuset som planeras längs Alviksvägen, 3. Att därtill justera förslaget utifrån var som anförs nedan, 5 (19) 4. Att därutöver anföra följande Kristdemokraterna välkomnar initiativ för fler naturreservat i hela landet, om än dess tillämpning i Stockholms stad av naturliga skäl måste förbli restriktiv för att inte motverka huvudstadens tillväxt både ekonomiskt och geografiskt. Det föreslagna naturreservatet i Bromma omfattar ett område som vi menar inte lämpar sig för exploatering, tvärtom kan reservatet freda Bromma från vänsterstyrets uttalade planer på förtätning och blandning genom hyreshus i stadens villaområden. Tyvärr noterar vi dock att man styckat av en bit skog som tidigare skulle ingå i naturreservatet, i syfte att exploatera platsen med ett flerfamiljshus mitt i det befintliga och renodlade villaområdet. För att stoppa denna beblandning och ideologiska förtätning i en av Stockholms mest välfungerande och attraktiva stadsdelar kräver vi att område 25 enligt tidigare plan inkluderas i naturreservatet. Nej till hyreshus i villaområden! 6 (19) Ärendet Enligt kommunfullmäktiges budget 2025 ska berörda nämnder överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Under perioden maj-juni 2025 har samråd hållits om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden och stadsbyggnadsnämnden, har i ett gemensamt ärende i november 2025 gjort en framställan till kommunfullmäktige att fatta beslut om inrättande av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat. Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Naturreservatet är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Rita Valanko m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m Ersättaryttrande av Aron Modig (KD), se Reservationer m.m. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 4 november 2025 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 6 november 2025 följande. 7 (19) 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna samrådsredogörelsen, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 2. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets, stadsbyggnadskontorets och miljöförvaltningens gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 15 oktober 2025 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning I det här ärendet redovisas en sammanfattning av förslag till beslutsdokumentet som innehåller en beskrivning av naturreservatets syfte, avgränsning och föreskrifter samt förslag till skötselplan, i enlighet med uppdrag i budget 2025. Förslaget redovisas i sin helhet i bilaga 1 till detta ärende. Detta utgör tillsammans det underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat i Ålstensskogen och Storskogen. Förslag till beslutsdokument för bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat (bilaga 1) har tagits fram i samarbete mellan exploateringskontoret, stadsbyggnadskontoret, miljöförvaltningen och Bromma stadsdelsförvaltning. Förslaget har även stämts av med stadsmuseet, fastighetskontoret och trafikkontoret. Föreslagen yta för naturreservat är cirka 67,2 hektar och är beläget i sydöstra Bromma. Området omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och större delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen, Solviksbadet söder om Alviksvägen samt vattenområdet cirka 100 meter ut i Mälaren. Ålstensskogen och Storskogen utgör ett ekologisk särskilt betydelsefullt kärnområde inom stadens blågröna infrastruktur, även kallad ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Området är en kulturhistoriskt värdefull miljö som utgör ett välbesökt rekreationsområde. Att skydda området som naturreservat är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål samt flera av de nationella och kommunala miljömålen. Samråd om förslag till naturreservat hölls under maj–juni 2025. I detta ärende redovisas en sammanfattning av samrådsredogörelse. För 8 (19) stadsbyggnadsnämnden redovisas det i sin helhet i bilaga 2. Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget och ingen remissinstans har avstyrkt förslaget. Kontoren överlämnar därmed förslag till beslutsdokument (bilaga 1), till exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden för att godkänna och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat. Bakgrund I Stockholm finns många områden med höga natur-, kultur- och rekreativa värden, vilket bidrar till stadens attraktivitet. Att det finns många sådana områden beror på Stockholms unika läge mellan Mälaren och Östersjön och det variationsrika sprickdalslandskapet, tillsammans med att människor sedan bronsåldern brukat marken samt frånvaro av rationellt skogsbruk. Detta har tillsammans skapat gynnsamma förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Genom att skydda värdefulla naturområden i Stockholm och samtidigt bibehålla utvecklingspotentialen för bostäder och viktig infrastruktur, kan staden planera långsiktigt för en växande och hållbar stad. Naturområden som skyddas bidrar till att stockholmarna får fortsatt tillgång till grönområden och bidrar samtidigt till den klimatanpassning som behövs för att möjliggöra en tätare och robustare stad. Skydd av kärnområden av tillräcklig storlek och kvalité är också en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. En rik biologisk mångfald lägger grunden för robusta och motståndskraftiga ekosystem som krävs för att kunna tillhandahålla viktiga naturnyttor (ekosystemtjänster). Idén om att bilda ett naturreservat i Ålstensskogen tog sin början för ungefär 100 år sedan. På 1920-talet utelämnades Ålstensskogen i stadsplanerna i avvaktan på ett avgörande om områdets användning med anledning av diskussioner om värnandet av Stockholms särpräglade natur. En stadsplan fastställdes 1947 som anger att området i huvudsak ska bevaras som naturreservat. Ärendet Beskrivning av området Ålstensskogen och Storskogen utgör en viktig värdekärna i stadens grönblå infrastruktur. Cirka 67 procent av området bedöms vara värdekärna för biologisk mångfald, ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Värdena är främst knutna till gamla sammanhängande barrskogar som domineras av gamla tallar, men även till de kulturpräglade ädellövs- och gräsmarkerna samt en art- och individrik fladdermusfauna. 9 (19) Figur 1. I Ålstensskogen och Storskogen finns värdefulla barrskogsmiljöer med vackra gamla tallar. Området utgörs även av en kulturhistoriskt värdefull miljö med spår av mänsklig aktivitet från bronsåldern till idag. Vid planering av utbyggnad av trädgårdsstaden bevarades Storskogen och Ålstensskogen som naturparker. Ålstensparken och Ålstensskogen lyftes fram som 1920-talets främsta exempel på denna typ av park. Vidare utgör området ett värdefullt och välbesökt rekreationsområde som erbjuder god möjlighet till olika naturupplevelser, lugn och ro, sociala möten, motion och lek. 10 (19) Figur 2. Strandpromenaden i Ålstensskogen erbjuder olika naturupplevelser, lugn och ro men även platser för sociala möten. Förslag till avgränsning Föreslagen yta för naturreservat är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Vidare sträcker sig reservatet cirka 100 meter ut i Mälaren. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad. Två villor med omkringliggande mark ingår inte i reservatet. Dessa kan komma att avstyckas och fastighetsbildas vid en eventuell detaljplaneändring. Figur 3. Karta över förslagen gräns och föreskiftesområden för Ålstensskogen och Storskogens naturreservat. Förslag till syfte Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och att långsiktig skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att skydda och återställa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Områdets variationsrika natur- och kulturlandskap med dess sammanhängande skogar såsom gamla tallskogar, ekhagar, gräsmarker och strandmiljöer ska bevaras, vårdas och vid behov restaureras. Syftet är också att bevara och inom ramen för biologisk mångfald utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, naturupplevelser, folkhälsa och rekreation. Områdets mångfald av upplevelsevärden och besökarnas möjlighet till motion, lek och friluftsaktiviteter, ska stärkas på ett hållbart sätt som inte påverkar naturvärdena. Förslag till föreskrifter 11 (19) Reservatsföreskrifterna är centrala i reservatsbeslutet för att syftet med reservatet ska kunna uppnås och tillgodoses. Miljöbalken reglerar myndigheternas skyldigheter och möjligheter att besluta om föreskrifter för ett naturreservat enligt följande: • Föreskrifter som ska beslutas om de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet (A- föreskrifter). • Föreskrifter som får beslutas om det behövs för att tillgodose syftet med reservatet och som förpliktar ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla intrång (B-föreskrifter). • Föreskrifter som får beslutas om det behövs för att tillgodose syftet med skyddet och som reglerar rätten att färdas och vistas i ett område och om ordningen i övrigt i området (C-föreskrifter). Föreskrifterna utformas vanligtvis som förbud för att skapa ett definitivt skydd. Dispens kan enbart ges om det finns särskilda skäl och om det är förenligt med förbudets eller föreskriftens syfte. Föreskrifter kan också innebära förbud mot att vidta en åtgärd utan tillstånd från Stockholms stad. Förslaget innefattar ett flertal föreskiftsområden (FO) där särskilda föreskrifter och undantag gäller. FO1 omfattar Solviksängen och Solviksbadet. Här ger föreskrifterna större utrymme att utveckla service och anläggning för lek, rekreation och motion än i resterande område. FO2 utgörs av arrenden och marken intill ”Solviksvillan” där undantag från ett flertal föreskrifter görs. Förslag till skötselplan En skötselplan ska ingå i varje beslut om bildande av ett naturreservat. Skötselplaner är inte juridiskt bindande och kan uppdateras vid behov. Skötselplanen beskriver de åtgärder som behöver vidtas i området för att syftet med naturreservatet ska kunna uppnås och tillgodoses. Den beskriver även vilka åtgärder som får vidtas av förvaltaren inom ramen för dennes befogenheter och ansvar. Skötselplanen innehåller en beskrivning av områdets värden och skötsel samt hur uppföljning ska ske. Förslag till skötselplanen för Ålstensskogen och Storskogen innehåller 18 skötselområden. För varje skötselområde beskrivs områdets nuvarande tillstånd, en målbild och åtgärder. De mest prioriterade åtgärderna omfattar löpande skötsel av tallskogar, kulturpräglade ädellövmiljöer och artrika miljöer med förekomst av gamla träd, åtgärder för fladdermöss och groddjur samt bekämpning av invasiva arter. Intresseprövning Att skydda området formellt som naturreservat bedöms vara det mest effektiva sättet för att långsiktigt bevara och utveckla områdets biologiska mångfald, ekologiska funktioner samt rekreativa och kulturella värden. Naturreservatsbildningen bedöms 12 (19) stärka områdets funktion som del av ett ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde med dess spridningsvägar och ekosystemtjänster. Avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga och potentiella natur-, kultur- och rekreativa värden samt tagit hänsyn till stadsutvecklingsmöjligheter och eventuella behov för befintliga verksamheter i området kring Alviksvägen. I detta område har en mindre del av Ålstensskogen lämnats utanför reservatsgränsen. Att inrätta ett naturreservat bedöms vara förenligt med gällande detaljplaner. Avgränsningen skapar tillsammans med föreskrifterna och skötselplanen förutsättningar för att värdena avseende natur, rekreation och kultur ska kunna bevaras och stärkas, så att syftena med naturreservatet kan uppnås. Måluppfyllelse Föreslaget reservat stödjer det nationella miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö, Ett rikt växt- och djurliv och Levande skogar. Förslaget ligger även i linje med Stockholms stads miljöprogram 2023–2030 och bedöms bidra till ett flertal målområden: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem, Ett klimatanpassat Stockholm och En rättvis och inkluderande omställning. Förslaget är förenligt med gällande översiktsplan och bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Föreslaget naturreservat ligger även i linje med den markanvändning som anges i den lokala stadsutvecklingskartan för Bromma. Ekonomi Kostnader vid planeringen för inrättandet av naturreservatet har utöver nedlagd tid på respektive kontor, utgjorts av utgifter för framtagande av utredningar, skötselplanen och samråd och har uppgått till 1 050 000 kronor. Investeringsutgifter för iordningställande av naturreservatet i form av utsättning och märkning av gräns, skyltning, åtgärder för att förbättra områdets rekreativa och ekologiska värden och kungörelse bedöms uppgå till cirka 5 390 000 kronor. Samtliga investeringsutgifter finansieras av exploateringsnämndens driftbudget. Genomförandebeslutet har tagits på delegation och redovisas i exploateringsnämnden. Drift och underhåll Driftkostnader åligger Bromma stadsdelsnämnd. Driftsmedel fördelas enligt finansieringsmodellen för naturreservat. Tillsyn Tillsyn enligt miljöbalken av reservatet åligger miljö- och hälsoskyddsnämnden. Ärendets beredning 13 (19) I kommunfullmäktiges budget 2019–2023 fick stadsbyggnadsnämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Ålstensskogen och Storskogen. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen år 2025. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Under 2024 och 2025 har berörda förvaltningar i samarbete med Bromma stadsdelsförvaltning tagit fram nödvändiga underlag och utredningar, arbetat fram ett förslag till reservatsgräns och ett förslag till beslut samt en skötselplan. Den 24 april 2025 beslutade stadsbyggnadsnämnden att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att samråda om förslag till naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen i Bromma. Samråd hölls under maj–juni 2025. Den 22 maj 2025 hölls ett öppet hus på Ålstensängen där medborgare och föreningar hade möjlighet att ställa frågor kring förslaget. Under samrådet inkom 27 remissvar. Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget. Ingen remissinstans har avstyrkt förslaget. Synpunkter som har lämnats berör främst förslagen reservatsgräns, kartlayout, formuleringar kring kulturmiljö, anläggningar för rekreation och friluftsliv, bilparkering och cykel, detaljer i skötselplanen samt underhåll av befintliga anläggningar. Efter samrådet har mindre justeringar av reservatsgränsen gjorts. Vidare har föreskrifterna förtydligats och texten om kulturmiljön kompletterats i reservatsbeslutet och skötselplanen. Huvudsakliga ändringar jämfört med samrådsförslaget Naturreservatsgräns Mindre justeringar av reservatsgränsen har gjorts i samband med inmätningen av gränsen. En cirka 100 kvadratmeter stor yta kring befintlig elnätstation vid Alviksvägen har lämnats utanför reservatet för att underlätta framtida utbyggnad. Förslag till beslutsdokument I förslaget till beslut har föreskrifterna förtydligats för att möjliggöra en flytt av elljusspår om delar av spåret tas i anspråk vid exploatering längs Alviksvägen. Föreskrifterna har även tagit höjd för att möjliggöra anläggandet av ny gång- och/eller cykelbana mellan Solviksbadet och Alviksvägen. Vidare har föreskrifterna rörande tävlingar eller liknande event specificerats. Förslag till skötselplan 14 (19) Förslag till skötselplan har kompletterats rörande kulturmiljö, vattenmiljö, rekreation och friluftsliv. Kontorens förslag till beslut Kontoren föreslår att exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden godkänner förslaget och föreslår att kommunfullmäktige förklarar Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat, enligt bilaga 1. Stadsbyggnadskontoret föreslår stadsbyggnadsnämnden att godkänna samrådsredogörelsen, enligt bilaga 2. Kontoren föreslår att exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden förklarar paragrafen omedelbart justerad. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 18 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret konstaterar att inrättandet av Ålstensskogen och Storskogen som naturreservat ligger i linje med kommunfullmäktiges budget 2025 där berörda nämnder gavs i uppdrag att överlämna förslag på skötselplan, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen år 2025. I budgetuppdraget ingår även att arbetet med naturreservat ska beakta genomförande av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Stadsledningskontoret konstaterar att detta har beaktats i förslaget. Beslut om skydd av området som naturreservat är förenligt med gällande översiktsplan och bidrar till att uppnå Stockholms stads miljömål ”Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem”. Stadsledningskontoret anser därför att det är positivt att det nu finns ett reservatsförslag som säkerställer områdets värden. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att inrätta Ålstensskogen och Storskogens naturreservat med det syfte, föreskrifter och avgränsning som framgår av bilaga 1 till detta tjänsteutlåtande. 15 (19) Reservationer m.m. Exploateringsnämnden Reservation av Rita Valanko m.fl. (M) Rita Valanko m.fl. (M) föreslår att nämnden beslutar enligt följande: a. Att delvis bifalla kontorets förslag till beslut. b. Att den föreslagna gränsen för naturreservatet utökas till att omfatta samtliga numrerade delområden från Naturvårdsinventeringen så som de redovisas på sida 12 i tjänsteutlåtandets bilaga 1 (skötselplan). c. Att därutöver anföra följande: Vi ser positivt på ett inrättande av Ålstensskogens och Storskogen naturreservat. Urban grönska i stadsmiljöer är viktigt för människors hälsa och välbefinnande, likväl som för ett förändrat klimat. Därför behövs en långsiktigt hållbar stadsplanering, där vi planerar in grönytor, stärker bevarande av befintlig natur och ersätter den grönska som tas bort vid nybyggnation. På flera ställen i stadens centrala styrdokument kan man läsa om vikten av grönska i staden och om att den ska öka. Men så är inte fallet när vi tittar på hur det ser ut i verkligheten. Sedan 1998 har stadens samlade grönyta minskat 389 hektar, en yta motsvarande hela Kungsholmen. Det är oroväckande utveckling som behöver tas på allvar, inte minst för att Stockholm ska fortsätta vara en attraktiv storstad. Socialdemokraterna bostads- och integrationspolitik går ut på att bygga bort omtyckta naturområden och förtäta Stockholms unika villaområden för att bygga fler lägenheter. Just nu byggs populära grönområden bort samtidigt som omtyckta villaområden får sin karaktär förändrad genom ogenomtänkta och impopulära förtätningar, som i Herrängsskogen, Karl Bondes skog, Rissneskogen, i Mälarhöjdens villaområden och Hägerstens villaområden. Moderaterna vill istället bevara Stockholms grönska och inrätta ett kommunalt mål om andelen grönska. Därför ser vi positivt på förslaget till nytt naturreservat, men anser samtidigt att samtliga delar om redovisas i Naturvärdesinventeringen på sida 12 i bilaga 1 (skötselplan) ska ingå i det kommande reservatet. Det är för oss obegripligt att Socialdemokraternas vänsterstyre har undantagit bl.a. delen precis väster om sporthallen. Där finns idag en viktig blandskog med påtagligt naturvärde och skyddade arter som behöver ges motsvarande skydd. Reservation av Gabriel Kroon (SD) Gabriel Kroon (SD) föreslår att nämnden beslutar att delvis bifalla kontorets tjänsteutlåtande samt att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna har blivit upplysta om att område 25 som ligger mellan smedslättens tennisbanor och Solviksängen inte är med i förslaget till naturreservat. 16 (19) Vi instämmer i Västerleds trädgårdsstads yttrande som anför att ”den föreslagna gränsdragningen följer inte Ålstensskogens naturliga förutsättningar och jordbrukslandskapets ursprungliga arrondering. Det syns ingen naturlig skillnad och gräns i naturen till område 26.” En eventuell framtida exploatering av område 25 skulle innebära ett stort ingrepp i landskapet och Ålstensskogen då marken är kuperad. Med anledning av detta föreslår vi att område 25 ska ingå i naturreservatet. Ersättaryttrande av Aron Modig (KD) Kristdemokraterna välkomnar initiativ för fler naturreservat i hela landet, om än dess tillämpning i Stockholm av naturliga skäl måste förbli restriktiv för att inte motverka huvudstadens tillväxt både ekonomiskt och geografiskt. Men det föreslagna naturreservatet i Bromma omfattar ett område som vi menar inte lämpar sig för exploatering, tvärtom kan reservatet freda Bromma från vänsterstyrets uttalade planer på förtätning och blandning genom hyreshus i stadens villaområden. Det är helt i linje med kristdemokratisk politik. Stadsbyggnadsnämnden Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) Johan Nilsson m.fl. (M) föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt följande: 1. Att delvis godkänna kontorets förslag till beslut. 2. Att den föreslagna gränsen för naturreservatet utökas till att omfatta samtliga numrerade delområden från Naturvärdesinventeringen så som de redovisas på sida 12 i bilaga 1 (skötselplan). 3. Att därutöver anföra följande: Vi ser positivt på ett inrättande av Ålstensskogens och Storskogen naturreservat. Urban grönska i stadsmiljöer är viktigt för människors hälsa och välbefinnande, likväl som för ett förändrat klimat. Därför behövs en långsiktigt hållbar stadsplanering, där vi planerar in grönytor, stärker bevarande av befintlig natur och ersätter den grönska som tas bort vid nybyggnation. På flera ställen i stadens centrala styrdokument kan man läsa om vikten av grönska i staden och om att den ska öka. Men så är inte fallet när vi tittar på hur det ser ut i verkligheten. Sedan 1998 har stadens samlade grönyta minskat 389 hektar, en yta motsvarande hela Kungsholmen. Det är oroväckande utveckling som behöver tas på allvar, inte minst för att Stockholm ska fortsätta vara en attraktiv storstad. Socialdemokraterna bostads- och integrationspolitik går ut på att bygga bort omtyckta naturområden och förtäta Stockholms unika villaområden för att bygga fler lägenheter. Just nu byggs populära grönområden bort samtidigt som omtyckta villaområden får sin karaktär förändrad genom ogenomtänkta och impopulära förtätningar, som i Herrängsskogen, Karl Bondes skog, Rissneskogen, i Mälarhöjdens villaområden och Hägerstens villaområden. Moderaterna vill istället bevara Stockholms grönska och inrätta ett kommunalt mål om andelen grönska. Därför ser vi positivt på förslaget till nytt naturreservat, men anser samtidigt att 17 (19) samtliga delar om redovisas i Naturvärdesinventeringen på sida 12 i bilaga 1 (skötselplan) ska ingå i det kommande reservatet. Det är för oss obegripligt att Socialdemokraternas vänsterstyre har undantagit bl.a. delen precis väster om sporthallen. Där finns idag en viktig blandskog med påtagligt naturvärde och skyddade arter som behöver ges motsvarande skydd. Särskilt uttalande av Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP) Det är välkommet att den rödgröna majoriteten kommer att inrätta naturreservat i Ålstensskogen och Storskogen. Genom detta initiativ visar vi på tydliga ambitioner att värna stadens natur- och rekreationsvärden. Skyddet stärker långsiktigt områdets biologiska mångfald och ekologiska betydelse som en del av stadens blågröna infrastruktur. Ålstensskogen och Storskogen utgör viktiga värdekärnor med gamla barr- och ädellövskogar, artrika gräsmarker och kulturhistoriska miljöer, och är även ett populärt rekreationsområde för stockholmarna. Genom att formalisera skyddet säkerställs dessa värden för framtiden, samtidigt som staden långsiktigt kan planera för hållbar utveckling och fortsatt tillgång till grönområden i staden. Särskilt uttalande av Mats Johnsson (SD) Den orörda skogen och klipporna längs Mälaren i Ålsten förtjänar verkligen att skyddas. Dessutom finns det många fler orörda skog- och klippområden i Stockholms förorter som också behöver skyddas. Då man bebyggde dessa områden lämnades klippor och orörd skog som gröna öar i den nya bebyggelsen för att ge de boende en fin omgivning runt sina hem. Tyvärr gör majoriteten politik av att skydda enstaka skogsområden som självklart bör lämnas oexploaterat medan andra lika skyddsvärda grönytor ovarsamt bebyggs till förfång för de boende intill dessa förtätningar. Detta görs för att ge Miljöpartiet ett alibi för att de låter Socialdemokraterna hämningslöst förtäta många gröna flikar i småskalig områden med höga hus, ofta med flerfamiljshus mitt i småhusområden som därmed förlorar sin småskalighet. Majoriteten kan i de exploateringarna peka på att de minsann har sparat enstaka naturreservat som om det skulle vara en tröst för de som får ett höghus intill sin trädgård. Nu sker det med motiveringen att befolkningen behöver blandas mer. Vi motsätter oss denna förtätningsiver och menar att förtätningar inte ska ske i Stockholms gröna trädgårdsstäder. Befolkningblandning bör ske i den takt medborgarna själva önskar i en egen boendekarriär utan pekpinnar från Sveavägen 68. Ersättaryttrande av Mikael Valier Furtenbach (KD) Kristdemokraterna välkomnar initiativ för fler naturreservat i hela landet, om än dess tillämpning i Stockholm av naturliga skäl måste förbli restriktiv för att inte motverka 18 (19) huvudstadens tillväxt både ekonomiskt och geografiskt. Men det föreslagna naturreservatet i Bromma omfattar ett område som vi menar inte lämpar sig för exploatering, tvärtom kan reservatet freda Bromma från vänsterstyrets uttalade planer på förtätning och blandning genom hyreshus i stadens villaområden. Det är helt i linje med kristdemokratisk politik. 19 (19) --- [Bilaga - Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat.pdf] Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat November 2025 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut Ålstensskogen och Storskogens naturreservat Dnr: 2024-03606 Utgivningsdatum: November 2025 Utgivare: Stockholms stad Kontaktperson: Gundula Kolb Omslagsfoto: Karin Stephansson 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Innehållsförteckning Beslut ......................................................................................................... 4 Naturreservatets syfte ................................................................................ 4 Reservatsföreskrifter .................................................................................. 6 Skötsel och förvaltning ............................................................................. 12 Upplysningar ............................................................................................ 13 Skälen för kommunens beslut .................................................................. 15 Ärendets beredning .................................................................................. 19 Motivering av beslut ................................................................................. 20 Hur man överklagar .................................................................................. 24 Bilagor ...................................................................................................... 24 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 4 (24) Administrativa data Naturreservatets namn: Ålstensskogen och Storskogens naturreservat Kommun, registerområde: Stockholm Stadsdelsnämndsområde: Bromma Län: Stockholm Naturvårdsregister-ID: Lägesbeskrivning: Cirka 5 km sydväst om Stockholm city Areal: Cirka 67,2 ha varav cirka 19 ha utgörs av vatten Fastigheter: del av Ålsten 1:1, Ålsten 1:36, del av Ålsten 1:37, Ålsten 1:38, del av Ålsten 1:39, del av Ålsten 1:44, del av Smedslätten 1:26 Markägare: Stockholms stad Reservatsförvaltare: Stockholms stad Beslut Med stöd av 7 kap. 4 § miljöbalken beslutar kommunfullmäktige i Stockholms stad den XX månad 20XX att förklara det område som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) som naturreservat. Naturreservatets namn ska vara Ålstensskogen och Storskogens naturreservat. Beslutet träder i kraft tre veckor efter den dag då beslutet kungörs på stadens digitala anslagstavla samt i ortstidning. Naturreservatets syfte Syftet med reservatet är att bevara biologisk mångfald och att långsiktig skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att skydda och återställa livsmiljöer för skyddsvärda arter. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 5 (24) Områdets variationsrika natur- och kulturlandskap med dess sammanhängande skogar såsom gamla tallskogar, ekhagar, gräsmarker och strandmiljöer ska bevaras, vårdas och vid behov restaureras. Syftet är också att bevara och inom ramen för biologisk mångfald utveckla och tillgängliggöra ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, naturupplevelser, folkhälsa och rekreation. Områdets mångfald av upplevelsevärden och besökarnas möjlighet till motion, lek och friluftsaktiviteter, ska stärkas på ett hållbart sätt som inte äventyrar naturvärdena. Syftet ska tryggas genom att • området skyddas från verksamheter och åtgärder som kan skada områdets naturvärden, kulturvärden eller ekologiska funktion • bevara och utveckla landskapets variationsrika naturmiljöer med ändamålsenlig skötsel • gynna arter som är knutna till tall- och barrblandskog, ädellövsmiljöer, ängs- och gräsmarker, våtmarker, strand- och vattenmiljöer samt kulturmiljöer • områdets ekologiska funktion och naturvärden utvecklas genom åtgärder som anpassning av belysning till fladdermöss, tillskapandet av död ved, anläggande av nya dammar, ängsmiljöer och faunadepåer • stärka tillgängligheten för alla besökare genom tydliga entréer och vägvisare • hålla promenadstråk och målpunkter framkomliga och inbjudande • upprätthålla vattenkontakt längs strandpromenaden utan att äventyra den biologiska mångfalden • erbjuda grundläggande service, som exempelvis sittplatser och toaletter inom reservatet • med zonering och kanalisering säkerställa möjligheter till såväl rofylldhet som aktivitet samt en mångfald av naturupplevelser såsom variationsrik natur, trolska naturmiljöer, skogskänsla, tystnad, utsikt och vattenkontakt • erbjuda möjligheter för återhämtning, motion, sociala möten, lek och naturpedagogik samt vara tillgänglig för forskning och undervisning • bevara, vårda och restaurera kulturlandskapet och dess kulturlämningar för att skapa berikande kulturupplevelser och främja biologisk mångfald 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 6 (24) • förmedla information om reservatets olika värden, inklusive dess biologiska mångfald samt kulturhistoriska värde, till allmänheten på ett lättillgängligt och förståeligt sätt • bevara områden som inte är belysta mörka samt anpassa befintlig belysning för att minimera påverkan på reservatets ekologiska värden. Prioriterade bevarandevärden • de sammanhängande barrskogsmiljöerna som domineras av gamla tallskogar med lång kontinuitet och har en rik förekomst av rödlistade insekter, svampar och lavar • ädellövsmiljöerna med sina vidkroniga ekar • de naturliga gräsmarkerna som har lång kontinuitet av hävd och ett rikt markskikt med en mångfald av kärlväxter • områdets opåverkade stränder och grunda vattenmiljöer • den art- och individrika fladdermusfaunan • områdets mångfald av upplevelsevärden såsom rofylld skogskänsla, variationsrika naturmiljöer, orördhet, utsiktsplatser och vattenkontakt samt möjligheter till ett aktivt friluftsliv • kulturlandskapet, som visar spår av mänsklig aktivitet från bronsålder fram till idag, såsom fornlämningar, de naturvärden som är kopplade till jordbrukslandskapet, samt områdets stora betydelse som ett framträdande exempel på 1900-talets naturparksideal • den fria utblicken från Ålstensgatan över Ålstensängen ned mot Mälaren, vilket är ett kärnvärde inom riksintresset för kulturmiljövården Ålstensgatan och Södra Ängby. Reservatsföreskrifter För att tillgodose syftet med reservatet beslutar kommunfullmäktige med stöd av 7 kap. 5, 6 och 30 §§ miljöbalken samt 22 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. att nedan angivna föreskrifter ska gälla i reservatet. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 7 (24) A. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 5 § miljöbalken om inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområde I naturreservatet är det förbjudet att 1. avverka, skada eller ta bort levande träd eller övrig vegetation på land och i vattnet. Föreskriften gäller inte träd yngre än 100 år och övrig vegetation vid åtgärder som beviljats i tillstånd enligt föreskrift A15, A16, A17, A18, A19, A23, A24 och A25 2. avverka, skada, ta bort, flytta eller upparbeta döda träd, såväl stående som liggande. Föreskriften gäller inte vid åtgärder som beviljats i tillstånd enligt föreskrift A15, A16, A17, A18, A19, A23, A24 och A25 3. anlägga väg, cykelbana, elljusspår, parkering eller asfaltera befintlig grusväg. Föreskriften gäller inte åtgärder som beviljats i tillstånd enligt föreskrift A17, A18 och A19 4. gräva, spränga, borra, schakta, dika, utfylla, tippa, muddra, hårdgöra eller utföra annan mekanisk mark- och sjöbottenbearbetning inklusive att förändra områdets topografi, infiltrations- eller avrinningsförhållanden. Föreskriften gäller inte mekaniska markarbeten vid åtgärder som beviljas i tillstånd enligt föreskrift A15, A16, A17, A18, A19, A23 och A27. Inom område FO1 gäller föreskriften inte åtgärder som beviljats i tillstånd enligt föreskrift A22 5. anordna alla typer av upplag, inklusive snöupplag. Föreskriften gäller inte tillfälliga upplag i samband med åtgärder som beviljats i tillstånd enligt föreskrift A14, A15, A16, A17, A18, A19, A22, A23, A24, A25 och A27. Inom området FO1 gäller föreskriften inte åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A28 6. kalka skogsmark, använda kemiska eller biologiska bekämpningsmedel eller konstgödsel 7. plantera, så eller sätta ut för trakten främmande växt- och djurarter 8. uppföra byggnader, bryggor, mast, torn eller annan anläggning. Föreskriften gäller inte anläggning som beviljats tillstånd enligt A23. Inom området FO1 gäller föreskriften inte åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A24 och A25 9. anlägga ny belysning eller byta belysning till en för fladdermöss mer störande armatur eller belysningstid. Föreskriften gäller inte åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A26 10. anlägga campingplats eller uppställningsplats för båtar, husvagnar, husbilar eller andra fordon och maskiner 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 8 (24) 11. dra fram ledning i mark, berg, vatten eller luft. Föreskriften gäller inte åtgärder som beviljats tillstånd enligt föreskrift A27 12. uppföra dagvattenanläggningar som kan ha påtagligt negativ påverkan på faunan inom reservatet 13. störa djurlivet under fortplantingsperioden särskilt under fortplantningsperioden (1 mars – 31 juli). Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att 14. utföra rivning, om- eller tillbyggnad eller väsentligt ändra användningssätt av byggnad eller anläggning 15. bredda befintlig gång- och/eller cykelbana 16. anlägga ny stig 17. anlägga ny gång- och/eller cykelbana mellan Solviksbadet och Alviksvägen. 18. anlägga ny sträcka av befintligt elljusspår om delar av spåret tas i anspråk vid exploatering längs Alviksvägen 19. anlägga ny tillfartsväg till Solviksvillan samt bredda och asfaltera Ålstens Skogsväg 20. uppföra stängsel eller andra hägnader 21. sätta upp skylt, affisch eller liknande anordning 22. inom området FO1 gräva, borra, schakta, dika, utfylla, hårdgöra eller utföra annan mekanisk markbearbetning och förändra områdets topografi, infiltrations- eller avrinningsförhållanden 23. uppföra rastplats, spänger, grillplats, vindskydd eller cykelparkering 24. uppföra mindre nya byggnader (max 30 kvm yta och max 4 m nockhöjd) som ligger i linje med reservatets syfte samt dra fram tillhörande ledningar inom område FO1 25. uppföra anläggning som ligger i linje med reservatets syfte såsom hundrastgård, toalett, groddamm, lekplats inom område FO1 26. anlägga ny belysning i området FO1. Belysningen ska vara biologiskt anpassad med nattsläckning eller närvarostyrning i enlighet med Stockholms stads strategi för utomhusbelysning belysningsstrategi 27. dra fram nya ledningar i befintlig bilväg och i befintligt ledningsstråk 28. anordna snöupplag i område FO1. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 9 (24) B. Föreskrifter med stöd av 7 kap. 6 § miljöbalken om skyldighet att tåla visst intrång Markägare, arrendator och annan innehavare av särskild rätt till marken förpliktigas tåla följande anordningar och åtgärder för att tillgodose syftet med reservatet: 1. utmärkning av reservatets gränser samt uppsättning av reservatsskyltar och övriga informationsskyltar 2. natur- och kulturmiljövårdande skötselåtgärder i form av gräsklippning, slåtter, bete, frihuggning av enskilda träd, veteranisering av unga och medelålders träd, naturvårdande luckhuggning, gallring och röjning, hamling, kalkning och markberedning av gräsmarker, röjningar vid utsiktspunkter, parkbänkar och fornlämningar. Fällda träd, grenar och kvistar som uppstår vid skötselåtgärder ska lämnas inom reservatsområdet så länge det inte skadar de natur- och kulturvärden eller fornlämningar som reservatet är till för att skydda 3. plantering av inhemska träd och buskar och anläggning av ängsytor 4. plantering inom område FO3 av för området främmande växter som inte klassas av naturvårdsverket som invasiva eller risk för att bli invasiva i Sverige, samt skötsel av området 5. bekämpning av invasiva främmande arter 6. bekämpning av ej önskvärda arter som inte är klassade som invasiva 7. tillskapade och tillförande av död ved och tillskapande av bo- och övervintringsmiljöer för områdets fauna 8. fällning eller kapning av träd som utgör risk för skada på människor eller egendom; åtgärdade träd lämnas inom naturreservatet 9. flytt av träd som fallit över väg, stig, parkering, anläggning 10. flytt av vindfällen inom reservatet, i de fall de kan orsaka ett hot mot områdets fornlämningar, natur- eller kulturvärden eller försvåra skötseln 11. skötsel och underhåll av befintliga vägar inklusive tillhörande vägdiken, elljusspår och stigar, befintliga byggnader och anläggningar så som bad, parkering, utegym och lekplats samt plogning av eventuella isbanor och spår på Mälaren 12. åtgärder i syfte att begränsa och förhindra storskaliga angrepp av åttatandad granbarkborre genom utplacering av fällor, utläggning av fångstvirke, fällning och barkning av färskt angripna granar samt rotkapning och barkning av vindfällda granar. Fällda träd ska i första hand lämnas i naturreservatet, 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 10 (24) men fällda färskt angripna träd kan i undantagsfall transporteras ut om områdets bevarandevärden påtagligt hotas 13. betesstängsling 14. tillfälliga upplag i samband med skötselåtgärder samt upplag av sand för bad 15. byte av befintliga belysningssystem för anpassning till fladdermöss 16. undersökningar av växt- och djurlivet samt övriga förhållanden avseende naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv i reservatet 17. uppsättning och underhåll av sittplatser och soptunnor 18. anläggande av anordningar för rekreation och friluftslivet så som rast- och grillplatser, vindskydd, mindre förråd, stig, spår, gång- och/eller cykelbana, markerade stigar, hundrastgård samt skötsel av dessa 19. anläggande av groddamm och skötsel av groddamm. C. Ordningsföreskrifter med stöd av 7 kap. 30 § miljöbalken om rätten att färdas och vistas inom naturreservatet Föreskrifter under punkt C gäller såväl allmänheten som markägare och innehavare av särskild rätt. Undantag från föreskrifterna anges under punkt D nedan. I naturreservatet är det förbjudet att 1. fälla eller skada levande eller döda träd och buskar eller skada vegetation på land och i vatten i övrigt genom att till exempel gräva upp växter, ta bort mossor, lavar eller vedlevande svampar. Det är dock tillåtet att plocka blommor, bär och svamp för eget bruk. 2. samla in död ved i form av stammar, stamdelar, genar och kvistar från marken i syfte att använda som brännved 3. förstöra eller skada berg, jord eller sten genom att gräva, hacka, borra, spränga, rista, måla eller liknande 4. göra upp eld annat än på anvisad plats 5. störa eller skada djurlivet särskilt under deras fortplantingstid (1 mars – 31 juli), till exempel genom att klättra i boträd, fånga eller döda däggdjur, fåglar, kräl- eller groddjur 6. tippa trädgårdsavfall 7. medföra hund som inte är kopplad. Föreskriften gäller inte inom utpekade hundrastplatser 8. sätta upp skylt, affisch eller dylikt 9. snitslar, orienteringsskärmar och tipsfrågor får inte sättas upp i områden känsliga för markslitage såsom hällmarker, våtmarker och ängsmarker innan de har slåttats. Snitslar, 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 11 (24) orienteringsskärmar och tipsfrågor ska tas ned efter avslutat arrangemang 10. använda musikanläggning eller annan ljudalstrande anordning på ett för djurliv och/eller människor störande sätt 11. anlägga ny klätterled 12. ankra i vattenområden grundare än 3 meter 13. starta och landa med luftfarkost såsom drönare 14. lokalisera start- och målplatser för tävlingar, event eller liknande verksamheter till naturmark som inte utgörs av klippt gräsmatta. Utan Stockholms stads tillstånd är det förbjudet att: 15. anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 100 deltagare under perioden 1 mars – 31 juli 16. anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 300 deltagare under perioden 1 augusti – 28 februari. D. Undantag från reservatsföreskrifterna Föreskrifterna under A och C ovan ska inte gälla följande: 1. reservatsförvaltaren eller den som förvaltaren utser får utföra de åtgärder som anges i föreskrifterna B1 – B17 2. väghållaren får underhålla befintlig väg och dess vägområde 3. fastighetsägare och arrendatorer får utföra de åtgärder som är nödvändiga i samband med skötsel, underhåll och reparation av områdets befintliga byggnader och anläggningar som inte ingår i reservatsförvaltningen 4. innehavaren av ledning får utföra normalt underhåll av ledningar, ledningsgata, tillhörande anläggningar samt övriga åtgärder som följer av ledningsrätter. Inför åtgärder ska ansvarig tillsynsmyndighet och reservatsförvaltaren informeras senast åtta veckor innan åtgärden utförs. Även vid akuta åtgärder vid driftstörningar ska tillsynsmyndighet och reservatsförvaltaren informeras så snart som möjligt 5. personal inom polisen, sjukvården, försvarsmakten, och räddningstjänsten får vid insatser använda lös hund 6. SVOA får återställa mark och vegetation efter anläggningsarbeten i område FO4 i enlighet med gällande avtal 7. inom arrendetomter (FO2) är det tillåtet att gräva för trädgårdsändamål, oaktat förbuden i A4 samt C3 8. inom arrendetomter (FO2) är det tillåtet att så och plantera främmande växter som inte är klassade av Naturvårdsverket 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 12 (24) som invasiva eller risk för att bli invasiva i Sverige, oaktat förbudet i A7 9. inom arrendetomter (FO2) är det tillåtet att gräva upp växter, ta bort mossor och larvar, oaktat förbudet i C1 10. inom arrendetomter (FO2) gäller inte C2, C4, C6 och C7. 11. inom föreskifteområde (FO1) får en byggnad rivas och återuppföras i samma storlek och med samma användningssätt om den skadas allvarligt genom brand eller dylikt, oaktat förbuden i A8 och 14. Föreskrifternas ikraftträdande Föreskrifterna under A, B och D träder i kraft tre veckor efter den dag då naturreservatsbeslutet publicerats på kommunens digitala anslagstavla samt i ortstidning. Enligt bestämmelserna i 7 kap. 30 § miljöbalken andra stycket gäller ordningsföreskrifterna under C omedelbart. Skötsel och förvaltning Med stöd av 3 § förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. fastställer Stockholms stad bifogad skötselplan (bilaga 2) med mål, riktlinjer och åtgärder för reservatets skötsel och förvaltning. Stockholms stad är förvaltare för naturreservatet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för investering för inrättande av naturreservatet. Ansvarsfördelningen för framtida skötsel och drift inom staden följer gällande reglementen. Enligt nuvarande reglementen ansvarar Bromma stadsdelsnämnd för skötsel och underhåll, miljö- och hälsoskyddsnämnden för tillsyn och stadsbyggnadsnämnden för dispens- och tillståndsprövningar. Fastighetsnämnden ansvarar för skötsel och underhåll av byggnader inom reservatet. Trafiknämnden ansvarar för skötsel och underhåll av bilvägar och parkeringsplatser. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet för fornlämningar och byggnadsminnen. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 13 (24) Upplysningar I reservatet gäller också övriga bestämmelser till skydd för natur- och kulturmiljön. Bland dessa kan nämnas följande: Allemansrätt Allemansrätten ger tillgång till naturen under ansvar. Allemansrätten är grundlagsskyddad genom 2 kap. 15 § regeringsformen. Av 7 kap. 1 § miljöbalken framgår det att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den. I ett naturreservat kan allemansrätten begränsas av reservatsföreskrifterna. Allemansrätten innebär att alla får vistas på annans mark för att komma ut och vistas i naturen, men inte störa eller förstöra. Hemfriden ska respekteras liksom ägarens ekonomiska intressen. Hänsyn ska också visas naturvärden och andra människor som ägnar sig åt friluftsliv. Förbudet att skräpa ned Förbudet mot nedskräpning enligt 15 kap. 26 § miljöbalken. Terrängkörningslagen (1975:1313) Enligt terrängkörningslagen är det förbjudet att köra motordrivna fordon inklusive elcykel på barmark i terrängen. All mark utanför väg, t.ex. park, åker, äng, skog och stränder, räknas som terräng. Också stigar är terräng i lagens mening. Generella undantag från förbudet finns i terrängkörningsförordningen (1978:594), bland annat för statlig och kommunal tjänsteman vid skötsel- och anläggningsarbete, om åtgärden ej kan utföras på annat lämpligt sätt, samt för räddningstjänst, läkare och brandkår. Länsstyrelsen kan efter ansökan medge enskilda undantag om särskilda skäl föreligger. Lokala trafikföreskrifter för Stockholm Stockholm stads lokala trafikföreskrifter innebär följande: I terräng är all fordonstrafik förbjuden om inte annat anges genom trafikföreskrift eller vägmärke. Fordon i samband med underhållsarbete, väghållningsarbete eller liknande får om så erfordras framföras på parkväg. Som fordon betraktas även cyklar. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 14 (24) Lokala ordningsföreskrifter om hundar och camping I lokala ordningsföreskrifter för Stockholms stad reglerar kommunen vad som gäller för att upprätthålla ordningen på offentlig plats. Ålstensskogen och Storskogens naturreservat är en offentlig plats. Det som är aktuellt för området är följande: • Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats, med undantag av de områden där kommunen anordnat hundrastområde eller hundrastgård. • Camping får inte ske på offentlig plats. Kulturmiljölagen Enligt 2 kap. kulturmiljölagen (1988:950) är alla fornlämningar skyddade, vilket bl.a. innebär att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Om en fornlämning påträffas vid eventuella byggnationer eller andra arbeten inom reservatet så ska arbetet i enlighet med 2 kap. 10 § i kulturmiljölagen omedelbart avbrytas. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. Förordningen om användning av vattenskoter Vattenskotrar får enligt förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter användas endast i allmän farled och i sådana vattenområden där länsstyrelsen beslutat om undantag från det generella förbudet. Fridlysningsbestämmelserna. Alla vilda fåglar och däggdjur samt deras ägg, ungar och bon är fredade enligt jaktlagen (1987:259), med undantag för sådan jakt som är tillåten enligt samma lag. Fridlysningsbestämmelser för växter och djur finns även i 8 kap. miljöbalken och i artskyddsförordningen (2007:845). Förbudet mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar Det råder förbud mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas enligt Transportstyrelsens föreskrifter (TSFS 2012:13) om ändring i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:96) om åtgärder mot förorening från fartyg. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 15 (24) Eldningsförbud Under perioder av generellt eldningsförbud gäller detta även vid anordnade eldplatser i naturreservatet. Skälen för kommunens beslut Beskrivning av området Naturmiljö Ålstensskogen och Storskogen utgör ett ekologisk särskilt betydelsefulla kärnområde inom stadens blågröna infrastruktur. Områdets ekologiska värden är främst knutna till de sammanhängande barrskogsmiljöerna som domineras av gamla tallskogar och hällmarkstallskogar men även till de kulturpräglade ädellövs- och gräsmarkerna samt de variationsrika fukt- och strandmiljöerna. Den breda variationen av naturtyper och ekologiska strukturer inom reservatet bidrar överlag till en riklig förekomst av naturvårdsrelevanta arter, varav flera är rödlistade och/eller fridlysta. Tall- och hällmarkstallskogar som klär höjdpartierna har en lång skoglig kontinuitet med hög grad av ursprunglighet och stor förekomst av gamla och mycket gamla träd och död ved. Många av träden har utvecklat viktiga strukturer som håligheter, vedblottor, solexponerad ved samt tjärad och kolad ved. Flera rödlistade svampar, lavar och insekter förekommer allmänt i dessa naturvärdesbiotoper, bland annat tallticka, kolflarnlav och reliktbock, samtliga rödlistade som nära hotade (NT, nära hotat). Inom skogsmarken finns mindre våtmarker och småvatten insprängda, vilka utgör potentiella reproduktionslokaler för groddjur såsom vanlig groda. I dalsluttningarna ökar inslaget av ädellövträd. De högsta naturvärdena i ädellövsmiljöerna är knutna till gamla ekar som vuxit upp i ett tidigare mer öppet kulturlandskap. Även äldre alm, ask och lönn förekommer och mängden levande äldre askar är ovanligt stort. Naturvårdsarter förekommer spritt och enstaka är goda indikatorer såsom den rödlistade vedsvampen svartöra (NT) samt den ovanliga laven klosterlav (VU, såbart). Delar av marken har lång kontinuitet av slåtter-eller beteshävd och på sina håll finns en kvarvarande rik flora med arter som 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 16 (24) trubbdaggkåpa (VU) och klofibbla (NT). Naturliga gräsmarker och hagar hör till våra mest sällsynta och hotade naturtyper. I de kulturpräglade miljöerna förekommer även ovanliga kulturarter som exempelvis lundäxing (EN, starkt hotad), lundgamander och parkgröe. I de grunda vattenområdena förekommer många olika arter av kärlväxter. Ett exempel är pilblad (NT). I vissa områden finns också rikligt med kransalger som skörsträfse och glansslinke, och mossor som stor näckmossa och vattenfickmossa. Områdets variation av strandmiljöer, insprängda våtmarker, ekhagspartier och skogsbryn har särskilt bidragit till en art- och individrik fladdermusfauna. Vid inventering i området har arterna brunlångöra, dvärgpipistrell, mustasch/taigafladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus och vattenfladdermus noterats. Här finns hålträd och byggnader som erbjuder gott om möjliga viloplatser samt möjligheter för koloniplatser. Stora delar av området är dessutom inte belyst vilket är en mycket positiv aspekt för fladdermössen. Enligt den naturvärdesinventering som utförts enligt SIS-standard i reservatet bedöms majoriteten av tallskogarna och sumpskogarna, samt delar av ädellövsmiljöerna och de naturliga gräsmarkerna ha högsta eller högt naturvärde. Utöver att Ålstensskogen och Storskogens naturreservat är ett kärnområde inom Stockholms gröna infrastruktur bedöms 67 procent av reservatet, även utgöra värdekärnor för biologisk mångfald i en nationell och regional grön infrastruktur. Därutöver finns det en stor potential att höja naturvärdet inom området till exempel genom att skapa slåtterytor, flerskiktade brynzoner och öppna småvatten på områdets gräsmarker. Sammantaget är Ålstensskogen och Storskogen ett mycket artrikt område med stor betydelse för biologisk mångfald. Kulturmiljö Området är ett kulturlandskap, som visar spår av mänsklig aktivitet från bronsålder till idag. Det finns ett flertal lämningar inom området, som ett gravröse från slutet av bronsåldern och ett gravfält från yngre järnåldern, vilka båda klassas som fornlämningar. Det finns även ett flertal lämningar som inte är registrerade som fornlämningar men som likväl är betydelsefulla. Under 1500-talet köpte Gustav Vasa en gård i Ålsten för att bedriva jordbruk, samt för att använda som övernattningsplats vid kungens 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 17 (24) resor i Mälaren. Under mitten av 1600-talet kom Ålstens gård att bli arrendegård under godset Åkeshov. Ålstenen, det stora flyttblocket som ligger nära strandkanten, har fungerat som ett sjömärke och har statusen Övrig kulturhistorisk lämning, naturbildning med tradition. Enligt en tolkning har flyttblocket gett upphov till namnet Ålsten. Rester av ett bränneritorp, en kvarnstuga och en kvarn är synliga i Ålstensparken intill Ålstens gård, i form av grundmurar och terrasser, alla med statusen Möjlig fornlämning. I reservatets limniska del finns det flera lämningar som saknar antikvarisk bedömning. Under senare delen av 1800-talet tillkom ett antal villor nära strandkanten. De uppfördes för stadens befolkning och var till övervägande del sommarnöjen, men det fanns även åretruntboende hyresgäster. Delar av bebyggelsen omvandlades under 1920-talet till vilohem för psykiskt sjuka. Platsens avskärmade läge med närhet till vatten och natur ansågs lämplig för verksamheten. Andra delar av bebyggelsen är riven, men det finns uppgifter om lämningar som husgrunder, stödmurar, växter och kajer. Det finns även uppgifter om lämningar efter ett gårdstegelbruk. I södra Bromma planerade staden för utbyggnad av trädgårdsstäder. De kuperade delarna som Storskogen och Ålstensskogen lämnades obebyggda som naturparker. Längs Ålstensgatan uppfördes sex identiska längor med snedförskjutna radhus, som tillsammans med gatan är av riksintresse för kulturmiljövården. Gatupartiet i höjd med radhusen ger en fri utblick mot Mälaren över Ålstensängens gräsytor. Den fria utblicken utgör ett kärnvärde i riksintresset och är ett visuellt anspråk på reservatet. Ålstensparken och Ålstensskogen är ett betydelsefullt exempel på de nya naturaparksideal som växte fram under det tidiga 1900-talet, som betonade tillvaratagandet av topografi, befintlig vegetation och inhemska växtsorter. Initiativtagare och pådrivande var Rutger Sernander, professor i växtbiologi och banbrytande inom naturskyddsrörelsen. Sernander framhöll Ålstensskogen som ett särskilt betydelsefullt exempel på stockholmstypisk natur och området lyftes fram som 1920-talets främsta exempel på den nya parktypen naturpark. Efter långa överväganden inom Stockholms stad fastställdes en stadsplan 1947, som syftade till att Ålstensskogen och Ålstensparken i huvudsak skulle bevaras som naturreservat med bestämmelsen park. Området kring Solviksbadet reglerades som idrottsområde. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 18 (24) Rekreation Reservatet är välbesökt året runt. Området kan nås med kollektivtrafik, bil, cykel eller till fots. Tre av Nockebybanans hållplatser ligger inom 150–350 meter avstånd till olika entréer. Vid Solviksbadet finns även parkering för både cykel och bil. Promenad- och motionsstråken är mycket välanvända och närliggande skolor och förskolor använder ofta området under idrottslektioner och friluftsdagar. Området besöks i första hand av närboende, men Solviksbadet och det tillhörande utegymmet lockar besökare från ett större område. Eftersom naturreservatet bjuder på många upplevelser och är tätortsnära beläget har det ett stort värde för många människors möjlighet till rekreation, motion och naturupplevelser. Det sammanhängande park- och naturområde som utgör naturreservatet genomkorsas av flera promenadstråk men innehåller också många andra rekreativa värden och funktioner. Området inrymmer anläggningar som bad, utegym, lekplats, grillplats och sittplatser. Den variationsrika naturen och topografin, parkrummen och det vattennära läget skapar goda förutsättningar för ett flertal upplevelsevärden. Stora delar av naturreservatet utgörs av skog med påtaglig skogskänsla. Här ges möjlighet att finna lugn och ro, tystnad, och att njuta av skogens alla intryck utan att påverkas av bebyggelse och bilvägar. Andra delar av området har en natur med hög variationsrikedom som ger stort utrymme för att utforska naturens mångfald. Den kuperade terrängen skapar branter med speciell natur och delvis vida vyer. För personer som söker ensamhet eller utmaningar i naturen finns ett nätverk av mindre stigar som går genom mer obruten och kuperad terräng. Ålstenen erbjuder även möjlighet till bouldering. Möjlighet till vattenkontakt finns vid Mälaren längs reservatets södra gräns. Längs strandpromenaden finns flera bänkar där det går att njuta av en vidsträckt utsikt över Mälaren. Staden och dess ljud känns långt borta. Art- och variationsrika miljöer är lämpliga för naturpedagogik och är viktiga besöksmål för förskolor och skolor. Delar av området utgörs av dalgångar som sträcker sig ned till vattnet. Dalgångarna utgörs av öppna och långsträckta gräsytor som kantas av vegetation och högresta träd. Dessa områden utgör centrala samlingsplatser och erbjuder lekplatser och aktivitet, ytor för samling och evenemang men ger även möjlighet till rofylldhet. Parkerna har en historisk kontinuitet och är värdefulla inslag i området. Inom reservatet finns även andra historiska avtryck och fornlämningar. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 19 (24) Mälaren erbjuder möjlighet till en rad olika aktiviteter som sommar- och vinterbad, paddelsport, fritidsfiske och skridskoåkning som sammantagna är viktiga för det lokala friluftslivet. Tillgängligheten i området kan förbättras till exempel genom tydliga entréer med informationsskyltar, fler sittmöjligheter, fler cykelparkeringar och toaletter som är öppna året runt. Områdets rekreativa värden kan utvecklas genom till exempel flera grill- och rastplatser anläggande av en hundrastgård, upprustning av lekplatsen och tillkommande blomsterängar. Anläggning av en groddamm med tillhörande informationstavlor skulle höja områdets värde för naturpedagogik. Riksintresse Stora delar av reservatet ligger inom riksintresse för de samlade natur- och kulturvärdena för Mälaren med öar och strandområden enligt 4 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken. Delar av vattenområdet berör en befintlig farled som utgör ett riksintresse för kommunikation enligt 3 kap 8 § miljöbalken. Vattenområdet ingår även i riksintresset för yrkesfiske enligt 3 kap. 5 § miljöbalken. Delar av reservatet berörs av anspråk från riksintresset för kulturmiljövården Ålstensgatan och Södra Ängby enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Anspråken rör den fria utblicken mot Mälaren från Ålstensgatan. Ärendets beredning I kommunfullmäktiges budget 2019–2023 fick stadsbyggnads- nämnden, exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämn- den i uppdrag att utreda naturreservatsbildning i Ålstensskogen och Storskogen. I budget 2024 och 2025 reviderades uppdraget till att berörda nämnder ska överlämna förslag på skötselplaner, gränsdragning och övriga underlag som krävs för att kommunfullmäktige ska kunna fatta beslut om att inrätta naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen år 2025. I budgetuppdraget ingår att arbetet ska beakta genomförandet av bostadsbyggnadsmål och planerad viktig infrastruktur. Under 2024 och 2025 tog stadsbyggnadskontoret i samarbete med exploateringskontoret, miljö- och hälsoskyddskontoret samt 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 20 (24) Bromma stadsdelsförvaltning fram nödvändiga underlag och utredningar samt arbetade fram ett förslag till reservatsgräns och ett förslag till beslut och skötselplan. Förslaget var på samråd under maj–juni 2025. Motivering av beslut Reservatsbeslutets förenlighet med mål, planer, program och befintliga verksamheter Nationella miljökvalitetsmål Reservatsbeslutet stödjer det nationella miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö, vilket innebär att städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Beslutet stödjer även det nationella miljö- kvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, vilket innebär att den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas och människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. Vidare stödjer beslutet det nationella miljökvalitetsmålet Levande skog, vilket innebär att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Översiktsplan för Stockholm Reservatsbeslutet är förenligt med Stockholms stads översiktsplan som antogs av kommunfullmäktige den 19 februari 2018. I översiktsplanen framhävs vikten av närhet till parker och natur, ett sammanhängande parknät, målpunkter i varje stadsdel, förbättrade gröna kvaliteter och en livskraftig grön infrastruktur. Bland planeringsinriktningar lyfts en livskraftig grön infrastruktur och blåstruktur med rik biologisk mångfald som ska upprätthållas och stärkas. Ålstensskogen och Storskogen ligger i de sydöstra delarna av Bromma som till stora delar består av villa- och trädgårdsstadsbebyggelse med en stor andel park- och naturmark. Enligt översiktsplanen finns vissa möjligheter till stadsutveckling i dessa stadsdelar då dessa behöver kompletteras för en större variation i bostadsbeståndet med fler hyresrätter samt seniorboende, gruppboende och studentboende. Solviksbadet och Smedslätten kan 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 21 (24) utvecklas som mötesplats och målpunkt för rekreation, friluftsliv och idrott. I den lokala stadutvecklingskartan för Bromma är Ålstensskogen och Storskogen utpekat som naturmark. Ett utvecklingsområde för kommunalt ekologiskt samband sträcker sig från Ålstensskogen norrut genom Storskogen och Nyängsparken. Ett lokalt samband sträcker sig från Ålstensskogen norrut till Lillsjön. Att bilda ett naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen bedöms även ligga i linje med förslag till förstärkningar i den kommunalt betydelsefulla ekologiska infrastrukturen samtidigt som det finns utrymme att utveckla rekreativa kvaliteter. Även det utpekade lokala sambandet stärks genom att reservatsbildningen bidrar till att utveckla målpunkten och att delar av parkstråket tillgängliggörs genom tydliga entréer och skyltning. Stockholms miljöprogram Stockholms stads miljöprogram 2025-2030 anger stadens strategiska inriktning inom miljö- och klimatområdet och slår fast sju målområden för en hållbar stad. Bildandet av naturreservat för Ålstensskogen och Storskogen är i linje med ett flertal av dessa mål: Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem – som anger att stadens växter och djur ska leva i livskraftiga populationer, att den biologiska mångfalden och den blågröna infrastrukturen ska stärkas, samt att mer natur ska skyddas. Ett klimatanpassat Stockholm – då naturen i Ålstensskogen och Storskogens naturreservat tillhandahåller ekosystemtjänster som är avgörande för staden och dess invånare, såsom svalka, rekreation och skydd mot erosion, översvämningar och bullerdämpning. En rättvis och inkluderande omställning – då naturen erbjuder möjlighet till kostnadsfri rekreation och avkoppling. Grönare Stockholm Kommunfullmäktige har beslutat om Riktlinjer för planering, genomförande och förvaltning av stadens parker och naturområden i ett dokument benämnt Grönare Stockholm. Bildandet av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat bedöms ligga i linje med de tre övergripande riktlinjer som ges: • Stockholmarna ska ha god tillgång till parker och natur med höga rekreations- och naturvärden. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 22 (24) • Staden ska ha en livskraftig grönstruktur med rik biologisk mångfald. • Ett effektivt resursutnyttjande och samspel mellan förvaltning och utveckling. Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad Syftet med handlingsplanen är att ange inriktningen för arbetet med biologisk mångfald inom Stockholms stad. Handlingsplanen innehåller fem strategier som syftar till att konkretisera hur staden ska arbeta med etappmålen i miljöprogrammet om biologisk mångfald, samtidigt som målen för bostadsförsörjningen prioriteras med en hög genomförandetakt. Inrättande av naturreservatet Ålsstenskogen och Storskogen ligger i linje med dessa fem strategier: • Lyfta fram prioriterade arter och naturkvalitéer. • Uppmärksamma biologisk mångfald i stadens processer. • Genomföra ekologiska förstärkningsåtgärder. • Utveckla kunskap och kommunikation. • Utveckla verktyg som underlättar samverkan och genomförande. Strategi för Stockholms utomhusbelysning Stockholms stads strategi för utomhusbelysning innebär att ljuset ska anpassas efter användarnas behov och platsens förutsättningar. Strategin behandlar utomhusbelysning i förhållande till fem fokusområden: • ljusföroreningar • biologisk mångfald • energi- och resurseffektivisering • gestaltning och anpassning till stadsbild • trygghet och säkerhet. Enligt strategin ska Stockholms stad aktivt arbeta för att minska negativ påverkan från belysning i områden värdefulla för biologisk mångfald. Belysning ska undvikas i områden med höga naturvärden och viktiga ekologiska funktioner. Belysningen ska utvecklas för att minska negativ påverkan i övriga grönområden där det kan finnas behov av att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald. Vidare ska staden aktivt arbeta för att tillämpa belysningslösningar som bidrar till ökad trygghet och säkerhet. Naturreservatets föreskrifter bedöms ligger i linje med strategin. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 23 (24) Gällande detaljplaner Storskogen omfattas av stadsplan Pl 259, laga kraft 1923, som anger allmän plats, planterad. Ålstensskogen, Ålstensängen och Solviksängen omfattas till största del av stadsplan Pl 3392, laga kraft 1947, som anger park eller allmän plats, planterad. Ålstensbadet regleras som idrottsområde. Enligt planbeskrivningen är området avsett att bevaras som naturreservat. En del av Ålstensskogen är planlagt som Natur i detaljplan Dp 2015-19087 laga kraft 4 april 2019. Området väster om Ålstensängen är reglerat som allmän plats, planterad i stadsplan Pl 413A, laga kraft 1927. Området kring Ålstenen är reglerat som parkmark i stadsplan Pl 6211, laga kraft 1968. Att inrätta ett naturreservat bedöms vara förenligt med gällande planer. Intresseprövning och avgränsning Ålstensskogen och Storskogen utgör en viktig värdekärna i stadens grönblå infrastruktur. Cirka 67 procent av området bedöms även vara värdekärna för biologisk mångfald ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Vidare bedöms Ålstensskogen som en mycket betydelsefull fladdermuslokal som utgör en viktig spridningslänk både utmed Mälaren och vidare norrut inåt land. Området utgörs även av en kulturhistorisk värdefull miljö med spår av mänsklig aktivitet från bronsålder till idag. Vid planering av utbyggnad av trädgårdsstaden bevarades Storskogen och Ålstensskogen som naturparker. Ålstensparken och Ålstensskogen lyftes fram som 1920-talets främsta exempel på denna typ av park. Vidare utgör reservatet ett värdefullt och välbesökt rekreationsområde som erbjuder god möjlighet till lugn och ro, sociala möten, motion och lek. Områdets variationsrikedom som består av gamla skogsmiljöer, kulturpräglade miljöer, öppna gräsmarker och strandmiljöer med bad bidrar till områdes attraktivitet. Att skydda området formellt som naturreservat bedöms vara det mest effektiva sättet för att långsiktigt bevara och utveckla områdes biologiska mångfald, ekologiska funktioner samt rekreativa och kulturella värden. Naturreservatsbildningen bedöms stärka områdets funktion som del av ett ekologiskt särskilt betydelsefullt kärnområde med dess spridningsvägar och ekosystemtjänster. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Förslag till beslut om bildande av Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 24 (24) Avgränsningen av naturreservatet har utgått från områdets befintliga och potentiella natur-, kultur- och rekreativa värden samt tagit hänsyn till stadsutvecklingsmöjligheter och eventuella behov för befintliga verksamheter i området kring Alviksvägen. I detta område har en mindre del av Ålstensskogen lämnats utanför reservtasgränsen. Vidare utgör två villor med tillhörande tomtplatser enklaver och ingår inte i reservatet. Dessa två tomter kan komma att avstyckas och bilda egna fastigheter. Avgränsningen skapar tillsammans med föreskrifterna och skötselplanen förutsättningar för att värdena avseende natur, rekreation och kultur ska kunna bevaras och stärkas, så att syftena med naturreservatet ska kunna uppnås. Hur man överklagar Sakägare kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen i Stockholms län, inom tre veckor från den dag då beslutet kungörs i ortstidning. Så här kan du överklaga: • Tala om vilket beslut som överklagas, t.ex. genom att skriva kommunfullmäktiges beslutsdatum och paragrafnummer. • Tala om varför beslutet ska ändras och vilken ändring som önskas. Skicka även med sådant som ni anser kan ha betydelse för ärendet. • Underteckna skrivelsen och uppge namn, personnummer, postadress och telefonnummer. Om ombud anlitas kan ombudet underteckna skrivelsen. • Skicka skrivelsen till Stadsbyggnadskontoret, Box 8314, 104 20 Stockholm. Stadsbyggnadskontoret skickar sedan skrivelsen vidare till länsstyrelsen. Bilagor Bilaga 1. Förslag till beslutskarta för Ålstensskogen och Storskogens naturreservat Bilaga 2. Förslag till karta över föreskriftsområden (FO1-4) för Ålstensskogen och Storskogens naturreservat Bilaga 3. Förslag till skötselplan för Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Naturreservatsgräns Föreskiftsområden (FO) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Naturreservatsgräns Föreskiftsområden (FO) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG FF 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Dnr: 2024-03606 Utgivningsdatum: November 2025 Utgivare: Stockholms stad Kontaktperson: Gundula Kolb (Stadsbyggnadskontoret), Helene Pettersson (Miljöförvaltningen), Erika Montelius (Exploateringskontoret) Om slagsfoto: Gundula Kolb Konsult: Ekologigruppen: Anders Haglund, Aina Pihlgren, Ossian Rydebjörk 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 2 (72) Innehållsförteckning Inledning 3 Beskrivning av områdes värde 3 Allmän beskrivning av området samt geografiskt läge 3 Geologi och topografi 5 Historisk markanvändning och kulturvärde 5 Ekologiska värden 9 Naturtyper 10 Natura 2000 naturtyper 10 Naturvärden 12 Naturvårdsarter 12 Ekologiska samband 14 Rekreativa värden 17 Beskrivning av områdes skötsel 20 Generella mål för områdes skötsel 20 Generella riktlinjer för områdes skötsel 20 De mest prioriterade åtgärderna 21 Planens disposition 22 Skötselområden 23 Fri utveckling: Hällmarkstallskog 23 Fri utveckling: Blandskog och barrblandskog 26 Fri utveckling: Sumpskog 29 Ädellövskogsskötsel 30 Hällmarkstorrängsskötsel 33 Tallskogsskötsel 34 Ek-tallskogsskötsel 37 Skötsel av parkliknande natur med tall och ädellövträd 40 Gräsmarksskötsel och ängsskötsel 42 Lövängsskötsel 45 Frisk gräsmarksskötsel 47 Strandskogsskötsel 49 Ekhagesskötsel 51 Parkskötsel 56 Övriga ytor ej naturmark 57 Skötsel av stigar, strandpromenad, elljusspår och trappor och övriga anordningar för friluftsliv, rekreation och lek 58 Skötsel anpassad för trubbdaggkåpa 62 Skötsel anpassad till fladdermöss 63 Uppföljning och dokumentation 65 Referenser 66 Bilaga A. Kartor 67 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 3 (72) Inledning Denna skötselplan har utarbetats av Ekologigruppen i uppdrag av Stockholms stad inför bildandet av Ålstensskogen och Storsko- gens naturreservat. Delar av de beskrivande texter har skrivits av Stockholms stad. Staden har även gjort mindre justeringar i av- snittet om skötsel. Planen är indelad i en beskrivning av området och en plan för re- servatets skötsel. Skötselplanen är en bilaga till reservatsbeslutet och fastställs samtidigt som reservatet bildas. Naturreservatets syfte, reservatsföreskrifter samt grunden för reservatsbildningen återfinns i reservatsbeslutet. Beskrivning av områdets värde Allmän beskrivning av området samt geo- grafiskt läge Området är cirka 67,2 hektar stort. Den dominerande naturtypen är skog, präglad av biotoptyperna hällmarkstallskog och tallskog. Tallskogarna har hög grad av ursprunglighet med stor förekomst av gamla träd, död ved och riklig förekomst av naturvårdsrele- vanta arter, varav flera är rödlistade och/eller fridlysta. Tallskogs- höjderna omges av blandskogar och ädellövsmiljöer som i dal- gångarna övergår i kultiverad gräsmark. Det finns inslag av gamla träd i de flesta skogliga miljöer. Mälarstranden i söder präglas av omväxlande klippiga partier och låglänt naturlig strandvegetation. Mindre delar av området utgörs av hårdgjorda ytor som vägar och parkeringsplatser. Området är ett välbesökt grönområde som nytt- jas för promenader, bad och andra friluftsaktiviteter. Här finns även fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. I söder följer området Mälarstranden, 100 meter ut i vattnet. I övrigt an- gränsar området till Bromma tätorts bostadsbebyggelse (Figur 1). 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 4 (72) Figur 1. Föreslagen naturreservatsgräns i förhållande till omgivande landskap samt i relation till nörliggande naturreservat och riksintressen (Naturvårdsverket 2025). 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 5 (72) Geologi och topografi I jordartskartan (Figur 2) ses hur området främst domineras av ur- berg. I dessa delar domineras naturen av sammanhängande barr- skogar som ofta är talldominerade. I brynen finns främst lövdomi- nerade miljöer och kulturpräglade miljöer. Mellan delarna med urberg förekommer svackor med glacial- och postglacial lera. Dessa delar har historiskt utgjorts av åkermark, men domineras idag av öppna gräsytor. I väst och i öst förekommer även mindre delar av sandig morän. Figur 2. Jordarter i förehållande till föreslagen naturreservatsgräns (SGU 2025). Historisk markanvändning och kulturvärde Gammal kulturbygd Brommalandet är en gammal kulturbygd, präglad av det äldre jordbrukslandskapets markanvändning med inägor och utmark, boplatser i bevarade eller övergivna bebyggelselägen, gravar, fornfynd och andra lämningar. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 6 (72) Figur 3. Inom naturreservatet finns på land två stycken Fornlämningar och tre stycken Möjliga fornlämningar och samt två stycken Övrig kulturhistorisk lämning. I Mälaren finns tre lämningar med Ingen antikvarisk bedömning(status)(Fornsök 2025). Förhistorisk tid Under bronsålderns slut, för ca 2500–3000 år sedan, anlades ett gravröse på en höjd i Ålstensskogen (Figur 3), med utsikt över vattnet (Fornlämning L2013:80). Vattennivån låg då på 20 m högre än idag. Under yngre järnålder (för cirka 1000 till 1500 år sedan) anlades ett gravfält tio runda och fyrsidiga stensättningar intill Ålstensängen, som då utgjorde en vik av Mälaren (Fornläm- ning L2013:751). Gravfält anlades i anslutning till gårdarna vilket visar att det funnits en föregångare till den medeltida bebyggelsen i Ålsten. Medeltid och tidigmodern tid Namnet Ålsten eller Alsunda är belagt sedan 1339 då Nils i Kimsta upplät land i Alsunda, Bromma socken, till Klara kloster i Stockholm. Under 1500-talet köpte Gustav Vasa en gård i Ålsten för att bedriva avel och jordbruk, samt att använda som övernatt- ningsplats vid kungens resor i Mälaren. Till egendomen hörde åkermark, äng, skog, mulbete och gott fiskevatten. Under mitten av 1600-talet kom Ålstens gård att bli arrendegård under godset Åkeshov. Ålsten markeras på en karta över vattenvä- gen mellan Stockholm och Uppsala år 1687 ungefär på den plats gården har idag, se Figur 4. I vattnet utanför gårdsmarkeringen står det Klippan, vilket möjligen betecknar det stora flyttblocket 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 7 (72) Ålstenen vid Varvsängen. Stenen har fungerat som ett sjömärke även under senare tid och har statusen Övrig kulturhistorisk läm- ning, naturbildning med tradition (L2014:9652). Enligt en tolk- ning har flyttblocket gett upphov till namnet Ålsten. Figur 4. Detalj från karta över segelleden mellan Stockholm och Uppsala år 1687. (Lantmäteristyrelsens arkiv, A 25. https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/A25/4c4d535f413235/l ms2/LMS/Segelleden%20stockholm-uppsala/Karta) Rester av ett bränneritorp, en kvarnstuga och en kvarn är synliga i Ålstensparken intill Ålstens gård, i form av grundmurar och ter- rasser, alla med statusen Möjlig fornlämning (L2021:2204, 2196 och 2197). Bränneritorpet omnämndes i slutet av 1700-talet, kvarn och kvarnstuga avbildas på en karta från tidigt 1800-tal. När dessa byggnader först anlades är inte känt. Ytterligare en hus- grund i området har statusen Övrig kulturhistorisk lämning (L2025:5348). Inom Ålstensskogen finns en registrerad Övrig kulturhistorisk lämning i form av en sentida runristning, daterad 1916 (L2013:1936). Vid en besiktning 1980 kunde ristningen inte längre urskiljas och berget var eldskadat. I vattnet utanför Skogsbo har en fartygs-/ båtlämning av okänd ålder registrerats med beteckningen Ingen antikvarisk status (L2012:256). Två andra markeringar strax österut saknar också antikvarisk status och utgörs av två fyndplatser. Dels en degel från historisk tid (L2023:37639) och dels ett odaterat tennkärl, möjligen sakralt (L2024:4006). Villaarkitektur för sommarnöjen och vilohem Under senare delen av 1800-talet tillkom ett antal villor nära strandkanten. De uppfördes för stadens befolkning och var till 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 8 (72) övervägande del sommarnöjen, men det fanns även åretruntbo- ende hyresgäster. Delar av bebyggelsen omvandlades under 1920- talet till vilohem för psykiskt sjuka. Platsens avskärmade läge med närhet till vatten och natur ansågs lämplig för verksamheten. Trädgårdsstad Ålstens gård inköptes av Stockholms stad 1905, som en del av stadens planer på expansion på de omkringliggande lantegendo- marnas marker (Figur 5). I södra Bromma planerade staden för ut- byggnad av trädgårdsstäder. Ambitionen var att åstadkomma stadskänsla i kombination med lantlighet, vilket speglas i kvar- tersformer, gatusträckningar, bebyggelselägen och grönstruktur. De kuperade delarna lämnades obebyggda som naturparker. Stor- skogen ingick i stadsplanen för Ålsten, som ett stadsdelsavskil- jande band av planterad allmän plats. Längs Ålstensgatan uppför- des sex identiska längor med snedförskjutna radhus. Ålstensgatan är numera utpekat som riksintresse för kulturmiljövården. Ett av kärnvärdena i riksintresset är den fria utblicken från gatan ned mot Mälaren, ett anspråk på den del av reservatet som utgörs av Ålstensängen. Figur 5. På häradsekonomiska karta från tidigt 1900-tal ses hur de centrala och östra delarna främst var skogsklädda med undantag för åkermark och enstaka tomter med hus. I västra delen låg Ålstens gård med intilliggande odlingslandskap (Lantmäteriet 2025). Ålstensskogen blir betydelsefull representant för nya natur- parksideal Ålstensskogen utelämnades ur 1920-talets planer i avvaktan på ett avgörande om områdets användning, med anledning av diskuss- 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 9 (72) ioner om värnandet av Stockholms särpräglade natur. En framträ- dande röst i frågan var professorn i växtbiologi Rutger Sernander, som var banbrytande inom naturskyddsrörelsen. Sernanders ar- bete sammanföll och sammanspelade på många sätt med de nya naturparksideal som utvecklades under perioden, som bland annat betonade tillvaratagandet av topografi, befintlig vegetation och in- hemska växtsorter. Stockholms stads parkavdelning och Sernan- der utvecklade med de nya idealen den nya parktypen naturpark. Ålstensparken och Ålstensskogen lyftes fram som 1920-talets främsta exempel på denna typ av park. Efter överväganden inom Stockholms stad fastställdes en stadsplan 1947 som syftade till att Ålstensskogen skulle bevaras som naturreservat. Området gavs bestämmelsen park eller allmän plats, planterad. 1930 anlades ett stort allmänt bad. Anläggandet innebar omfattande bygg- och an- läggningsarbeten, bland annat ditforsling av sand, anläggande av badbryggor och uppförande av omklädningsbyggnader och entré- byggnader. Ekologiska värden Områdets ekologiska värden är främst knutna till sammanhäng- ande gamla tallskogar och hällmarkstallskogar med stor andel äldre träd. Många av träden i barrskogarna har utvecklat ekolo- giskt viktiga strukturer som håligheter, vedblottor, solexponerad ved samt tjärad och kolad ved. Inom området förekommer också ädellövsmiljöer och med gamla, vidkroniga ekar som vuxit upp i ett tidigare öppet kulturlandskap. Partier av naturlig gräsmark inom de forna ekhagarna och öppen sydsluttande hällmarkstor- räng invid Mälarstranden bidrar likväl till områdets höga natur- värden. Därutöver utgör solbelysta bryn med blommande buskar, sandblottor, våtmarker, naturstrandmiljöer och grunda vattenom- råden värdefulla livsmiljöer. Den breda variationen av naturtyper, livsmiljöer och ekologiska strukturer bidrar sammantaget till att göra Ålstensskogen och Storskogen till ett mycket artrikt område med stor betydelse för biologisk mångfald. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 10 (72) Naturtyper Den vanligaste naturtypen i reservatet är tallskog (ca 15,2 ha), där majoriteten av ytan utgörs av gamla tallskogar med höga natur- värden. Den näst vanligaste naturtypen är hällmarkstallskog (ca 9,8 ha). Den tredje vanligaste naturtypen (ca 6,7 ha) utgörs av parkartade miljöer, men ofta med stor förekomst av gamla träd och viss förekomst av död ved. Dessa och andra naturtyper som förekommer i området visas i Figur 6. Figur 6. Kartan visar förekommande naturtyper (Ekologigruppen 2024a). Natura 2000 naturtyper En Natura-naturtyp är en naturtyp som är av gemensamhetsin- tresse för EU då de finns listade i EU:s art- och habitatsdirektiv. För att uppfylla kriterier för Natura-naturtyp ställs hårda krav på naturlighet. Naturtyperna har inget generellt lagskydd utanför ut- pekade Natura 2000-områden där skyddet är mycket starkt. Av 40 delområden bedöms 16 av dessa uppfylla de kvalitetskrav för att klassas som Natura 2000-naturtyper (Figur 7). Majoriteten av dessa delområden (naturvärdesbiotop 36, 37, 39, 38, 42, 11, 15, 26, 41, 10, 16, 21, 27) utgörs av Natura 2000-naturtypen taiga. Denna barrskogsnaturtyp är sällsynt ur ett EU- perspektiv. I Sve- rige är naturtypen ganska vanlig, men hade dålig status vid den senaste rapporteringen av bevarandestatusen till EU (Westling 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 11 (72) m.fl. 2020). Orsak till den dåliga statusen är att ytan stadigt mins- kar i Sverige. Naturtypen taiga anses därmed enligt SIS som ho- tad. Natura-naturtypen taiga är ganska ovanlig i kommunen och förekommer främst i skyddade områden, i nyckelbiotoper och i tä- tortsnära skogsområden där rationellt skogsbruk inte bedrivs. Taiga delas in i flera undernaturtyper. De som förekommer i om- rådet är hällmarkstallskog, tallskog, barrblandskog, blandskog och blandsumpskog. Utöver taiga förekommer tre delområden (natur- värdesbiotop 9, 34 och 43 som utgörs av natura 2000-naturtyperna hällmarkstorräng, trädklädd betesmark och näringsfattig ekskog. I Figur 6 nedan redovisas de objekt som utgörs av Natura-naturty- per samt deras bevarandestatus. Att bevarandestatusen bedöms vara dålig i flera objekt beror främst på att mängden död ved är li- ten. Mer information om de Natura 2000-naturtyper som finns i Ålstensskogen, finns i naturvärdesinventeringen (Ekologigruppen 2024a). Figur 7. Karta över natura 2000 naturtyper och deras bevarandestatus (Ekologigruppen 2024a). Att bevarandestatusen bedöms vara dålig i flera objekt beror främst på brist på död ved. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 12 (72) Naturvärden Naturvärdesinventeringen (Ekologigruppen 2024a) resulterade i 40 avgränsade naturvärdesbiotoper (Figur 8). Sju naturvärdesbio- toper med högsta naturvärde, 12 naturvärdesbiotoper med högt naturvärde, 18 naturvärdesbiotoper med påtagligt naturvärde och tre naturvärdesbiotoper med visst naturvärde har urskilts. Övriga delar av området bedöms ej uppnå naturvärde. Fem av sju natur- värdesbiotoper med högsta naturvärde utgörs av gamla tallskogar och hällmarkstallskogar. Figur 8. Karta över naturvärden inom reservatet enligt SIS-standard (SS 199000:2023) (Ekologigruppen 2024a). Även områdets limniska miljöer hyser naturvärden. Särskilt vär- defulla är områdets opåverkade stränder samt grunda vattenområ- den. Naturvårdsarter I området har 152 naturvårdsarter, inklusive värdearter, påträffats i samband med naturvärdesinventeringen eller är kända från data- basen Artportalen. Av dessa är 28 arter fridlysta och 30 är rödlis- tade. Flera rödlistade svampar, lavar och insekter förekommer allmänt i dessa naturvärdesbiotoper, bland annat tallticka, kol- flarnlav och reliktbock, alla rödlistade som nära hotade (NT, nära hotat). Exempel på hotade arter som finns i området är almrostöra 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 13 (72) (EN, starkt hotat) och klosterlav (VU, sårbar). Även några ovan- liga och kulturpräglade kärlväxtarter förekommer, bland annat trubbdaggkåpa (VU) och lundäxing (EN). Svampinventeringen resulterade i 103 arter av svampar. Av dessa är åtta arter rödlistade. Sju arter är rödlistade som nära hotade (NT), till exempel svartvit taggsvamp och en art (rynkskinn) är rödlistad som sårbar (VU). Utöver dessa arter var åtta arter natur- vårdsrelevanta. Figur 9. Översiktskarta över värdearter inom reservatet (Ekologigruppen 2024a). Även områdets limniska miljöer hyser naturvårdsarter såsom pil- blad (NT), skörsträfse och glansslinke. Fladdermöss Vid fladdermusinventeringen (Ekologigruppen 2024b) noterades sex arter: brunlångöra, dvärgpipistrell, mustasch/taigafladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus och vattenfladdermus. De vanligaste arterna var dvärgpipistrell, nordfladdermus och vatten- fladdermus. Aktiviteten av fladdermöss var generellt relativt hög inom större delen av inventeringsområdet. Störst aktivitet var det i gläntan i 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 14 (72) ekhagen nära Alviksvägen, kring Skogsbo, brynen kring Solvik- sängen, stigarna och vattnet vid Ålstensparken samt kring strän- derna och strandpromenaden intill Mälaren. Det var även en ganska storaktivitet vid lilla våtmarken mitt i Storskogen. Lägst aktivitet var det i de tätare barrskogarna inom området, bland an- nat i elljusspåret och den kringliggande skogen samt i vissa av de rena barrskogsmiljöerna i Storskogen. De flesta av de förekommande arterna fanns spridda inom större delen av inventeringsområdet. Artrikast var det kring Skogsbo och utmed stigarna, gläntorna och stränderna därikring, med minst fem observerade arter. Andra platser med många observerade arter var vid strandpromenaden längst i öster, vid gläntan i ekha- gen öster om Ålstensängen och i Ålstensparken. Resultaten från inventeringen visar vissa indikationer på förekomst av fladdermuskolonier inom inventeringsområdet el- ler dess närhet. Reservatet bedöms vara mycket betydelsefullt för den lokala flad- dermusfaunan. Miljöerna inom reservatet är varierade och denna variation har bidragit till fladdermössens artrikedom inom områ- det. Stora delar av området och de angränsande vattenmiljöerna, med undantag av täta barrskogsmiljöer, nyttjas frekvent för födosökning. Hålträd, bostadshus och fritidshus erbjuder gott om möjliga vi- loplatser och möjligheter för koloniplatser. Stora delar av området är inte belyst vilket är en mycket positiv aspekt för fladdermössen, framför allt för de mer ljusskygga arterna. För att räknas som artrika fladdermuslokaler bör som regel minst sex olika arter registreras i ett större område. Reservatet med minst 6–7 funna arter får enligt detta antagande anses vara artrikt. Inventeringsområdet utgör troligen en viktig spridnings- länk för fladdermöss utmed Mälaren och vidare norrut inåt land. Ekologiska samband Ålstensskogen och Storskogen är en viktig del av stadens sam- manhängande grönblåa infrastruktur och utgör ett kärnområde i stadens ekologisk särskild betydelsefulla områden (ESBO) (Fi- gur 10). 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 15 (72) Figur 10. Ålstensskogen och Storskogen är en viktig del av stadens samman-hängande grönblåa infrastruktur och utgör et kärnområde i stadens ekologisk särskild betydelsefulla områden (ESBO) (Stockholms stad 2017). Vad gäller stadens habitatnätverk ingår naturreservatsområdet i ett område med livs- och spridningsmiljöer för alla artgrupper som analysen innefattar, det vill säga fladdermöss, groddjur, barr- skogsmesar och ädellövträdslevande insekter (Figur 11) (Miljö- förvaltningen, Stockholms stad 2019-2022). 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 16 (72) Figur 11. Stadens habitatnätverk med livsmiljöer för groddjur, fladdermöss, barskogsmesar och ädellövträdslevande insekter (Miljöförvaltningen Stockholms stad (2019-2022). 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 17 (72) Rekreativa värden Reservatet är välbesökt året runt. Det går att ta sig till området med kollektivtrafik, bil, cykel eller till fots. Tre hållplatser av Nockebybanan ligger inom 150-350 meter avstånd till olika en- tréer. Inom reservatet nära badet finns även parkering för både cy- kel och bil. Figur 12. Rekreationsvärden i Ålstensskogen och Storskogens naturreservat (Stockholms stad 2025). Promenad- och motionsstråken är mycket välanvända och här rör sig människor på egen hand eller tillsammans, inte sällan i sällskap med hund. Närliggande skolor och försko- lor använder ofta området under idrottslektioner eller fri- luftsdagar. Området används i första hand av närboende, men Smedsuddsbadet och det tillhörande utegymmet lockar besökare från ett större område. Mälaren erbjuder möjlighet till paddelsport, sommar- och vinterbad samt skridskoåkning. Eftersom naturreservatet bjuder på många upplevelser och är tätortsnära beläget, har det ett stort värde för många människors möjlighet till rekreation, mot- ion och naturupplevelser. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 18 (72) Det sammanhängande park- och naturområde som utgör naturre- servatet genomkorsas av flera promenadstråk men uppbär också många andra rekreativa värden (Figur 13). Den variationsrika na- turen och topografin, parkrummen och det vattennära läget skapar goda förutsättningar för de upplevelsevärden som beskrivs enligt nedanstående definitioner: • Orördhet och trolska naturmiljöer (påtaglig naturkänsla, frånvaro av andra människor, naturmystik) • Skogskänsla (omslutande skog, naturliga ljud och dofter, frånvaro av stads- mässiga anläggningar) • Utblickar och öppna landskap (vida och långa vyer) • Variationsrikedom och naturpedagogik (artrikedom, nåbar natur, möjlig upptäckarglädje) • Kulturhistoria och levande landsbygd (synbara historiska avtryck) • Aktivitet och utmaning (rörelse, strapatser, sport) • Service och samvaro (bekvämlighetsinrättningar, sociala anläggningar) Inom området finns alla de ovan nämnda upplevelsevärdena re- presenterade på en eller flera platser (Figur 13). Stora delar av na- turreservatet utgörs av skog med påtaglig skogskänsla. Här ges möjlighet att finna lugn och ro, tystnad, och att njuta av skogens alla intryck utan att påverkas av bebyggelse och bilvägar. Ålstens- skogen ger många möjligheter att finna rofyllda platser och är även med i Guide till tystnaden - Stockholms stad. Andra delar av området har en natur med hög variationsrikedom. I dessa typer av miljöer ges stort utrymme för ett nyfiket utfors- kande av naturens mångfald. Den kuperade terrängen skapar bran- ter med speciell natur och delvis vida vyer. För personer som sö- ker ensamhet eller utmaningar i naturen finns ett nätverk av mindre stigar som går genom mer obruten och kuperad terräng. Branterna i naturreservatet skapar även potential för klättring. Möjlighet till vattenkontakt finns vid Mälaren längst reservatets södra gräns. Längs strandpromenaden finns flera bänkar där det går att njuta av en vidsträckt utsikt över Mälaren. Staden och dess ljud känns långt borta. Art- och variationsrika miljöer är lämpliga för naturpedagogik och är viktiga besöksmål för förskolor och 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 19 (72) skolor. Delar av området utgörs av dalgångar med öppna och långsträckta parkrum som karaktäriseras av stora gräsytor kantade av vegetation och högresta träd. Vattenkontakten är påtaglig och strandlinjen är väl åtkomlig. Dessa områden utgör centrala sam- lingsplatser och erbjuder lekplatser och aktivitet, ytor för samling och evenemang, men ger även möjlighet till kontemplation och rofylldhet. Parkerna har en historisk kontinuitet och är värdefulla inslag i området. Figur 13. Översikt över reservatets upplevelsevärden (Stockholms stad 2025). 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 20 (72) Beskrivning av områdets skötsel Generella mål för områdets skötsel • Att bevara biologisk mångfald och att långsiktig skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att skydda och återställa livsmiljöer för skyddsvärda arter. • Att bevara och utveckla landskapets variationsrika naturmil- jöer. • Att gynna arter som är knutna till tall- och barrblandskog, ädellövsmiljöer, ängs- och gräsmarker, våtmarker, strand- och grunda vattenmiljöer samt kulturmiljöer. • Att utveckla områdes ekologiska funktion och naturvärden ge- nom åtgärder som anpassning av belysning till fladdermöss, tillskapandet av död ved, anläggande av nya dammar, ängs- miljöer och faunadepåer samt andra boplatser och födosöks- miljöer för fauna. • Att stärka tillgängligheten för alla besökare genom tydliga en- tréer och vägvisare. Promenadstråk och målpunkter ska hållas framkomliga och inbjudande. Vattenkontakt längs strandpro- menaden upprätthålles utan att äventyra den biologiska mång- falden. Området ska också erbjuda grundläggande service, som exempelvis sittplatser och toaletter. • Att med zonering och kanalisering säkerställa möjligheter till såväl rofylldhet som aktivitet samt en mångfald av naturupple- velser såsom variationsrik natur, trolska naturmiljöer, skogs- känsla, tystnad, utsikt och vattenkontakt. • Att erbjuda möjligheter för återhämtning, motion, sociala mö- ten, lek och naturpedagogik samt vara tillgänglig för forskning och undervisning. • Att bevara, vårda och restaurera kulturlandskapet och dess fornlämningar och övriga kulturlämningar för att skapa beri- kande kulturupplevelser. • Att förmedla information om reservatets olika värden, inklu- sive dess biologiska mångfald samt kulturhistoriskt värde, till allmänheten på ett lättillgängligt och förståeligt sätt. • Ekonomisk avkastning, exempelvis genom avverkning, är inte ett mål för skötseln. Generella riktlinjer för områdets skötsel • Åtgärder som inbegriper gallring och röjning av träd och bus- kar/sly genomförs utanför fåglarnas häckningstid. Häcknings- tid infaller normalt mellan 1 mars och 31 juli. Detta gäller inte avlägsnande av riskträd. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 21 (72) • Vid restaureringsarbete, naturvårdsgallring och frihuggning är det viktigt att expertis med lång erfarenhet av naturvård utför stämplingen, det vill säga angivelserna av vilka träd och bus- kar som ska fällas respektive sparas. • Större skötselinsatser ska genomföras med specialanpassade maskiner som minimerar skador och påverkan på marken. Maskiner som ger ett så litet marktryck som möjligt kan an- vändas, åtgärder utförs när det fortfarande är tjäle i jorden el- ler under mycket torra perioder. • Invasiva arter och icke inhemska arter med hög spridningsrisk som påträffas inom naturreservatet bör bekämpas i de fall de riskerar att påverka de naturvärden som reservatet avser att bevara. I första hand bör arter på Naturvårdsverkets och HaVs nationella lista för invasiva arter bekämpas, till exempel kana- densiskt gullris, spärroxbär och vresros. I andra hand bör arter på Artdatabankens utökade risklista bekämpas, till exempel häckoxbär, parksallat, snöbär, syren och vintergröna. En lista på alla invasiva arter inom reservatet finns separat i naturvär- desinventeringen (Ekologigruppen 2024a). • Fällda träd lämnas som faunadepå inom naturreservat, med undantag för på och vid fornlämningar. De mest prioriterade åtgärderna • Löpande skötsel av tallskogar. • Löpande skötsel av kulturpräglade ädellövsmiljöer och artrika miljöer med förekomst av gamla träd. • Löpande hålla fornlämningar synliga • Åtgärder för fladdermöss och groddjur. • Bekämpning av invasiva arter. Iordningställande åtgärder Åtgärder som ska utföras i samband med reservatets inrättande: • Utmärkning av reservatets gränser i terrängen. • Förtydligande av entréer och uppförande av informations- skyltar. • Anläggning av rast-, eld- och utsiktsplatser. • Anpassning av belysning för fladdermöss. • Bekämpning av invasiva arter i skötselområde: 3, 4, 5, 9, 19, 20, 32, 33 och 43 • Röjning av gran i skötselområde 30 och 46. • Slyröjning och gallring i skötselområde 1. • Friställning av vidkroniga träd i skötselområde 9. • Försiktig röjning runt våtmarken i skötselområde 37. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 22 (72) Planens disposition I denna del beskrivs de olika skötselområdena som föreslås i det blivande naturreservatet (Figur 14 samt Tabell 1). För varje sköt- selområde beskrivs vilka delområden som skötseln avser och vil- ken naturtyp som förekommer. Vidare beskrivs en målbild som naturtypen (med ekologiskt viktiga element och målarter) förvän- tas uppnås med hjälp av skötseln. De kriterier som behöver upp- fyllas för att ett delområde ska uppnå gynnsamt bevarandetillstånd redovisas i form av uppföljningsbara mål. Slutligen redovisas en uppskattning av hur lång tid det bedöms ta innan naturtypen uppnår gynnsamt bevarandetillstånd. Tabell 1. Tabellen visar respektive skötselområden, naturtyp och delområden Skötselområden Naturtyper som ingår Delområde Fri utveckling Hällmarkstallskog 10, 27, 36, 39, 41 Gran- och barrblandskog 14, 17, 37, 40, 28, 31, 38, 45 Sumpskog, alkärr 15, 18 Ädellövskogsskötsel Ädellövskog, ekskog 3, 43 Hällmarkstorrängs- Hällmarkstorräng 34 skötsel Tallskogsskötsel Tallskog 2, 11, 13, 16, 21, 26, 42 Ek-tallskogsskötsel Ek-tallskog 30, 46 Skötsel av parklik- Anlagd park/trädgård 19, 20, 32, 33 nade natur med tall och ädellövträd Gräsmarksskötsel Anlagd park/trädgård, gräs- 8, 24 och ängsskötsel mark Lövängsskötsel Anlagd park/trädgård, 4, 5 hällmarkstorräng, hällmark Frisk gräsmarks- Frisk gräsmark 12 skötsel Lövblandskogssköt- Lövblandskogskog 1 sel Ekhagesskötsel Ekhage/trädklädd betesmark 9 Strandmiljöskötsel Strand- och grundområden Del av 1,3,8, 20, 32, 34 Parkskötsel Anlagd park/trädgård 22 Övriga ytor ej natur- Parkering, vägar 23 + vägar mark Badplats 35 Blomsterplantering 47 Skötsel av stigar, - Se karta, figur 9 strandpromenad, el- ljusspår och trappor och övriga anord- ningar för friluftsliv, rekreation och lek . 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 23 (72) Figur 14. Karta över skötselområden inom reservatet (Ekologigruppen och Stockholms stad 2025). Skötselområden Fri utveckling: Hällmarkstallskog Delområden som avses: 10, 27, 36, 39, 41 Yta: 12,4 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Hällmarkstallskogen är den naturtyp i naturreservatet som i lägst grad utsatts för skogsbruk. Inslaget av gamla tallar är stort och flera av dessa tallar är över 200 år gamla och har utvecklat så kal- lad pansarbark. Det finns gott om rödlistade arter knutna till gamla tallar och hård död ved. Död ved förekommer som torrakor och lågor, men sällan särskilt rikligt. Detta beror på att ved plock- ats bort och att hällmarkerna är glesa och magra, vilket medför att träden växer långsamt samt att omloppstiden är lång. Markvege- tationen utgörs främst av ljung och mattor av renlav, vilka är öm- tåliga för slitage i form av tramp från fotgängare eller från cyk- ling. En mindre vattensamling finns i delområde 36 där det förekom- mer groddjur. Fladdermöss födosöker kring vattensamlingen. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 24 (72) Målbild En gles och luckig skog på hällmark som domineras av tall (>70%) där andelen träd som är äldre än 200 år eller äldre är stort. Buskskiktet är till stora delar obefintligt men kan förekomma sparsamt. Fältskiktet avgörs av de naturgivna förutsättningarna. Naturtypen uppvisar de naturlighetskriterier som krävs för att klassas som Natura-naturtyp med gynnsamt bevarandetillstånd. I vissa av delområdena förekommer inslag av ek och i viss mån andra lövträd. I skrevor och i branterna runt hällmarkerna står en- staka senvuxna granar (långsamt växande). Det finns yngre träd av de förekommande trädslagen som kan sörja för att ersätta de gamla träd som dör. Många av de gamla träden är ofta rikligt sol- belysta eftersom trädskiktet är glest, men det förekommer också delområden med tätare bestånd. Förekomsten av stående eller lig- gande död ved av alla förekommande trädslag är stort (mer än 10 kubikmeter per hektar). En vattensamling som utgör en lämplig livsmiljö för groddjur och fladdermöss finns i delområde 36. Ekologiskt viktiga element Följande strukturer är av särskild betydelse för biologisk mång- fald i hällmarkstallskog: • Gamla solbelysta tallar • Torrakor (stående döda träd) och trädlågor (liggande döda träd) • Naturlig föryngring, luckigt, olikåldrighet och flerskiktning • Solexponerad hård ved • Brandljud och kolad ved • Vattensamling (delområde 36) Rekreativa värdeelement • Gångstigar som tillgängliggör naturen och kanaliserar för att minska slitage • Orördhet och trolska naturmiljöer • Skogskänsla • Tystnad och rofylldhet • Utblickar och öppna landskap samt vattenkontakt (utsikts- punkt i delområde 10) • Variationsrikedom och naturpedagogik (groddjursdamm i del- område 36) Kulturhistoriska värdeelement • Kulturhistorisk lämning i form av sentida runristning L2013:1936 (delområde 10) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 25 (72) Målarter i naturtypen • Tallticka, grovticka och motaggsvamp förekommer spritt • Tofsmes häckar inom eller intill objekten • Solexponerade mycket gamla tallar med förekomst av relikt- bock • Mängden hård död solbelyst ved skapar förutsättningar för en rik lavflora • Mängden död ved skapar förutsättningar för vedlevande in- sekter som åttafläckig praktbagge • Fladdermöss • Groddjur i delområde 36 Uppföljningsbara mål för varje område De kriterier som behöver uppfyllas för att ett delområde ska uppnå gynnsam bevarandestatus redovisas i form av uppföljnings- bara mål i punktlistan nedan. • Förekomst av skyddsvärda träd. I naturtypen ska summan av antalet grova tallar vara minst 20 stycken per ha i varje delom- råde. Med grov tall menas tall med en diameter i brösthöjd på 50 centimeter eller mer. • Föryngring av tall. I naturtypen ska antalet "smala träd" av trädarten tall vara minst 20 stycken per hektar i varje delom- råde. Med smala träd avses träd med en diameter i brösthöjd på mellan 10 och 49 centimeter. • Mängd död ved. I naturtypen ska den relaskoperade volymen död ved i genomsnitt vara minst 10 m3 per ha i varje delom- råde. Detta omfattar både liggande och stående tallved • Förekomst av värdearter. Tallticka, motaggsvamp och relikt- bock förekommer inom varje delområde. • En vattensamling ska finnas i delområde 36. Åtgärder Punktinsatser • Enskilda träd kan frihuggas vid behov. Detta bedöms sällan vara ett problem, men kan sällsynt behöva genomföras, exem- pelvis i kanterna av delområdena där gran kan förekomma. • Vid behov kan veteranisering av ung till medelålders tall ge- nomföras för att skapa långsamväxande tallar vilket på sikt bildar hård ved och snabbare får åldersstrukturer som exem- pelvis döda grenar, håligheter och vedblottor. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 26 (72) Återkommande åtgärder • Undantag från fri utveckling kan göras för skogsbete, lämpli- gen i delområde 10 som ansluter till delområde 9 och delom- råde 12. I områden som betas ska lämpligt djurslag väljas och betestrycket ska var måttligt. Ingen konstgödsling får ske. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd Delområde 10, 27 och 41 har redan gynnsam bevarandestatus. För delområde 36 och 39 är det främst mängden död ved som är för sparsam, här bedöms tiden vara cirka 25 år för att uppnå gynnsam bevarandestatus. Fri utveckling: Blandskog och barrblandskog Delområde som avses: Barrblandskogar: 14, 17, 37 och 40 Blandskogar: 28, 31, 38 och 45 Yta: 6,9 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Naturreservatets barrblandskogar utgörs av fyra delområden som i olika grad är negativt påverkade genom avverkningar av träd och bortplockande av död ved. Delområde 37 har lägst grad av nega- tiv påverkan och hyser höga naturvärden (klass 2). De utgörs av en relativt gammal barrblandskog med förekomst av gamla träd och viss förekomst av död ved. Inom delområdet förekommer flera rödlistade arter knutna till gamla tallar och granar, bland an- nat svartvit taggsvamp (NT) och rynkskinn (VU). I delområdet finns även en liten våtmark (vänster om stigen, mitt i Storskogen). Där förekommer det både groddjur och fladdermöss. Delområde 14 och 40 har påtagligt naturvärde (klass 3), medan delområde 17 har visst naturvärde (klass 4). Delområde 14, 17 och 40 utgörs av unga till medelålders barrblandskogar med viss förekomst av gamla träd och låg mängd död ved. Inom delområ- dena förekommer värdearter, men generellt är mängden värdearter lågt jämfört med vad som kan förväntas förekomma i gamla barr- blandskogar. 2024 bedömdes ett av fyra delområden (37) utgöra Natura-natur- typ, men delområdet har dålig status till följd av liten förekomst av död ved. Delområden 28, 31, 38 och 45 utgörs av blandskogar. Naturreser- vatets blandskogar utgörs till största del av yngre och medelålders skogar som är påverkade av skogsbruk. Dock förekommer gamla träd inom de flesta av delområdena, främst av tall. Endast ett del- område (38) utgörs av Natura-naturtyp, men har dålig status på 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 27 (72) grund av liten mängd död ved. Övriga delområden utgörs av sko- gar med visst eller påtagligt naturvärde och uppfyller inte kriteri- erna för att klassas som natura naturtyp. Målbild Trädskiktet består av en blandning av gran och tall där gran bitvis dominerar, men ingen av trädslagen utgör mer än 70% av grundy- tan i beståndet. På sikt blir delområdena mer och mer grandomi- nerade eftersom gran naturligt dominerar på dessa marker. Visst inslag av lövträd förekommer naturligt inom vissa delar, upp mot 20 – 30% av grundytan där det är som störst. Skogen har en stark- naturlig karaktär med träd i alla åldrar, luckighet och flerskikt- ning, vilket innebär att en stor variation av hög- och lågväxta träd förekommer. Inslaget av gamla träd är stort. Buskskiktet är gene- rellt glest med undantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fältskiktet avgörs av de naturgivna förutsättningarna. Död ved uppstår kontinuerligt där gamla träd dör, både som stå- ende och liggande ved i alla nedbrytningsstadier och i stor mängd (mer än 20 kubikmeter per hektar). Liggande grov död ved av gran är ett särskilt viktigt substrat för en av den hotade arten rynk- skinn, (rödlistad som sårbar (VU)) som förekommer i naturtypen. Naturtypen uppvisar de naturlighetskriterier som krävs för att klassas som Natura-naturtyp med gynnsamt bevarandetillstånd. En våtmark förekommer i delområde 37. Ekologiskt viktiga element Strukturer som är av särskild betydelse för biologisk mångfald i barrblandskog: • Gamla träd (både tall och gran) • Torrakor (stående döda träd) • Trädlågor (liggande grova döda träd, främst gran) • Naturlig föryngring, luckigt, olikåldrighet och flerskiktning • Våtmark (delområde 37) Rekreativa värdeelement • Gångstigar som tillgängliggör naturen och kanaliserar för att minska slitage • Orördhet och trolska naturmiljöer • Skogskänsla • Tystnad och rofylldhet • Variationsrikedom och naturpedagogik (groddjursdamm i del- område 37) Målarter i naturtypen • Barrskogsfåglar som spillkråka och tofsmes förekommer 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 28 (72) • Flera signalarter förekommer och gynnas av den slutna miljön och av förekomst av död ved och gamla träd. Bland annat rynkskinn (VU), ullticka (NT) och svartvit taggsvamp (NT) • Fladdermöss • Groddjur Uppföljningsbara mål för varje område För att varje delområde ska uppnå gynnsam bevarandestatus redo- visas nedan de kriterier som ska uppfyllas i form av uppföljnings- bara mål: • Förekomst av skyddsvärda träd. I naturtypen ska summan av antalet grova granar och tallar vara minst 20 stycken per ha. Med grov gran menas gran med en diameter i brösthöjd på 80 centimeter eller mer. Med grov tall menas tall med en diame- ter i brösthöjd på 50 centimeter eller mer. • Föryngring av gran och tall. Antalet ”smala träd” bör vara minst 20 stycken per hektar. Med smala träd avses träd med en diameter i brösthöjd på mellan 10 och 49 centimeter. • Mängd död ved. I naturtypen ska den relaskoperade volymen död ved vara minst 20 m3 per ha. Detta omfattar både lig- gande och stående död ved av både tall och gran. • Förekomst av värdearter. Spillkråka, ullticka och rynkskinn förekommer inom varje delområde. • Groddjur ska förekomma i våtmarken i delområde 37. Åtgärder Punktinsatser • Vid behov kan gallring göras kring utvalda träd, exempelvis särskilt skyddsvärda gamla tallar. • Luckhuggning för att möjliggöra etablering av tall kan genom- föras vid behov, långa intervaller rekommenderas. • Vid behov kan veteranisering av ung till medelålders tall ge- nomföras för att skapa långsamväxande tallar vilket på sikt bildar hård ved och snabbare får åldersstrukturer som exem- pelvis döda grenar, håligheter och vedblottor. • Håll öppet runt våtmarken genom försiktig röjning av träd- och buskskiktet (delområde 37). Återkommande åtgärder • Undantag från fri utveckling kan göras för skogsbete, lämpli- gen i delområde 14 som angränsar till delområde 12. I delom- råden som betas ska lämpligt djurslag väljas och betestrycket ska var måttligt. Ingen konstgödsling får ske. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 29 (72) Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd 25–50 år för delområde 37. För yngre delområden som inte har samma kontinuitet av gamla träd och arter, bedöms det ta längre tid, uppskattningsvis 75–100 år. Fri utveckling: Sumpskog Delområden som avses: 15, 18 Yta: 0,9 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområde 15 utgörs av en flerskiktad blandsumpskog med sock- lade träd. Död ved förekommer i viss mängd, mest av trivial- lövträd och till viss del av gran. Fältskiktet är örtrikt med stora fö- rekomster av fuktgynnade mossor och starr. Delområde 18 utgörs av ett litet triviallövsdominerat skogskärr med frisk-fuktig mark. Träden i delområdet är inte påtagligt gamla, men har begynnande sockelbildning, vilket vittnar om lång kontinuitet av fuktiga markförhållanden. Trädskiktet domineras av klibbal, med inslag av bland annat glasbjörk och sälg. Död ved förekommer i viss mängd i delområdet, dock mest som klena lå- gor av triviallövträd. Fältskiktet domineras av gräs och örter samt med tämligen rikt inslag av fuktgynnade mossor i markskiktet. Målbild Naturtypen förekommer på näringsrik mark som är fuktig till blöt. Det finns en påverkan från högt grundvatten och översvämning sker normalt årligen. Krontäckningsgraden är 50-100% och träds- lagsfördelningen består av det som är på platsen naturligt före- kommande, bland annat al och gran. Buskskiktet är generellt glest med undantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fält- skiktet avgörs av de naturgivna förutsättningarna. Skogen ska vara naturskog eller likna naturskog. Det ska finnas gamla träd och död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Skogen är flerskiktad med förekomst av träd med sockelbildning. Natur- vårdsarter förekommer knutna till levande och döda träd. Ekologiskt viktiga element • Ostörd hydrologi • Död ved av triviallövträd • Död ved av gran • Träd med sockelbildning • Gamla träd av al, gran och tall 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 30 (72) Rekreativa värdeelement • Skogskänsla • Tystnad och rofylldhet Målarter • Glansfläck • Granbarkgnagare • Ullticka • Källarv • Långfliksmossa • Mindre hackspett Uppföljningsbara mål för varje område • Död ved av triviallöv och gran ska förekomma. Gamla träd ska förekomma. • Död ved av triviallöv ska förekomma med 10m3/ha. • Död ved av gran ska förekomma med 5m3/ha. • Gamla träd ska förekomma med minst 3 träd/ha. Åtgärder Punktinsatser • Vid behov kan död ved skapas genom ringbarkning, tillförsel från närområdet eller på andra sätt. Träd över 50 cm eller 80 år får inte användas för att skapa död ved. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd Cirka 50 år. Ädellövskogsskötsel Delområden som avses: 3, 43 Yta: 2,4 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområde 3 utgörs av en till stora delar sluten ädellövskogsmiljö med inslag av äldre askar och nästan gamla ekar. Ädellövslunden är en rest av de äldre kulturmarker kring Ålstens gård som under 1920-talet omvandlades till naturpark. Träden i delområdet är mestadelsöver 100 år gamla, men idag finns här ett stort inslag av unga träd och sly samt ett välutvecklat busk-/slyskikt med unga ädellöv. Död ved förekommer i viss mängd, mest som liggande död ved av ask och alm, samt enstaka stående döda almar som dö- dats av almsjuka. Marken är mull- och näringsrik. Naturen närm- ast vattnet utgörs av strandsumpskog eller svämskog i naturlig 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 31 (72) succession med al och pil, där älgört, videört, svärdslilja, myskmadra och snårvinda växer på marken. Det finns bäverfällda träd och hackspetthål på död al. I området förekommer flera flad- dermusarter. Vattenområdet utmed stranden är grunt med vegetat- ion som kransalger och olika arter av nate. Läs mer om strandmil- jön under rubrik Strandmiljöskötsel. Delområde 43 utgörs av en liten före detta ekhage som numera vuxit igen till ekskog. Trädskiktet är varierat och i delområdet finns förutom några jätteekar, gammal tall och asp, samt nästan gammal gran, lönn och skogsek. Död ved förekommer om än ganska sparsamt. Målbild Delområde 3 utgörs av sluten ädellövskog med äldre askar och ekar samt sump-/svämskog i naturlig succession längs vattnet med hög andel död ved. De gamla ädellövskogsmiljöerna har hög grad av naturlighet. Trädskiktets krontäckningsgrad är normalt 50-90% och ädellövträd utgör minst 50% av trädslagsfördelningen. Viktiga komponenter i trädskiktet är ek, alm, ask och lönn, men de för platsen naturligt förekommande trädslagen är de som kommer att styra hur trädslagsfördelningen ser ut. Buskskiktet är generellt glest med undantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fältskiktet avgörs av de naturgivna förutsättningarna. Skogen lik- nar naturskog med avseende på egenskaper och strukturer, vilket innebär att det finns gamla träd, död ved och en kontinuitet för de aktuella trädslagen. Delområdena är mycket artrika och rödlistade arter av epifytiska kryptogamer, vedlevande insekter, samt mark- levande flora och fauna förekommer. Artsammansättningen varie- rar med skogens slutenhet. Vid fyndet av klosterlav ska skogen vara halvöppen till sluten, då arten behöver hög luftfuktighet och missgynnas av ett ljust och torrt lokalklimat. Om arten naturligt försvinner till följd av brist på substrat behöver detta inte längre eftersträvas. I framtiden är det önskvärt att alm återintroduceras. De låglänta delarna utgörs av flerskiktad naturlig tät strand- skog/svämplan med stor variation av äldre träd och rikt buskskikt. Liten siktlucka vid mindre stig. Större grundområde med rik före- komst av vattenvegetation samt god tillgång till död ved. Ekologiskt viktiga element • Gamla askar, ekar och alar • Liggande död ved av ek, ask, skogsalm och klibbal 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 32 (72) • Stående död ved av ek, ask, skogsalm och klibbal • Hålträd av ädellövträd och triviallövträd Rekreativa värdeelement • Gångstigar som tillgängliggör naturen och kanaliserar för att minska slitage • Skogskänsla • Tystnad och rofylldhet • Bänkar Kulturhistoriska värdeelement • Delar av delområde 3 ingår i ett forna kulturlandskap kring Ålstens gård som omskapades till en naturpark under 1920-ta- let • L2025:5348 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning. Målarter • Fladdermöss, till exempel vattenfladdermus, nordfladdermus och dvärgpipistrell • Mindre hackspett • Ekticka • Oxtungssvamp • Klosterlav • Svartöra • Trubbdaggkåpa förekommer i brynet (se anpassad skötsel av trubbdaggkåpa under egen rubrik längre ned i detta dokument) Uppföljningsbara mål för varje område • Död ved av ädellövträd ska förekomma med minst 15m3/ha. • Gamla askar och ekar ska förekomma med minst 5 träd/ha. • Fladdermöss ska förekomma med minst 3 arter. Åtgärder Engångsåtgärder Det är önskvärt att alm återintroduceras när resistenta almar finns att plantera in. Punktinsatser • Bekämpa invasiva arter (främst snöbär och parksallat). • Sätta upp holkar vid stranden för knipa och storskrak. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 33 (72) Återkommande åtgärder • Gallringar genomföras för att gynna utvalda träd eller stävja slyuppslag, lämpligen var femte till tionde år, med undantag för tätare intervaller första åren. Åtgärden kan också utföras efter behov och utebli om målbilden inte bedöms påverkas ne- gativt. • Den fuktiga skogen utmed vattnet i delområde 3 får utvecklas naturligt. Skogen lämnas för fri utveckling. Mer död ved kan med fördel läggas ut i vattnet. • Husgrunden L2025:5348 bör hållas fri från död ved, nedfallna grenar och träd samt låg vegetation. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd Cirka 25 till 50 år. Hällmarkstorrängsskötsel Delområde som avses: 34 Yta: 0,4 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområdet utgörs av en mestadels öppen sydsluttande hällmark- storräng invid Mälarstranden. Övre delen av delområdet (ca 10%) består av tallskog där gammal tall och grova silvriga tallågor före- kommer. Markvegetationen är relativt artrik i den södra delen med förekomst av i regionen relativt ovanliga värdearter som klo- fibbla (NT), vårtåtel och blåmunkar. I den övre talldominerade delen förekommer arter knutna till gammal tall som grovticka, tallticka (NT) och mindre märgborre. På en gammal grov silver- låga påträffades mycket gamla kläckhål av vad som troligen var den hotade arten raggbock (VU). Insektslivet på de öppna och ibland sandiga partierna i syd är rikt. Förekomst av myrlejon och gökbin indikerar viktiga miljöer för sandlevande bin och andra in- sekter. Läs mer om strandmiljön under rubrik Strandmiljöskötsel. Målbild Delområdet utgörs av en öppen och solexponerad hällmarkstor- räng. Inom delområdet förekommer växtsamhällen med torktåliga arter av kärlväxter, lavar och mossor på silikatrika hällmarksytor. Hällarna är tidvis mycket torra och har ett tunt jordtäcke. Kärlväx- ter som fetbladsväxter, styvmorsviol, tjärblomster, bergglim och mandelblom karaktäriserar naturtypen. Naturtypen har en kron- täckning och busktäckning på mindre än 30 %. De glest förekom- mande träden och buskarna som växer där är oftast låga och sen- vuxna. Naturlig strand med artrika hällmarkspartier och mindre 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 34 (72) partier strandvegetation. Död ved i strandområdet. Sjöutsikt vid hällmarker utmed promenadvägen. Ekologiskt viktiga element Följande strukturer är av särskild betydelse för biologisk mång- fald i hällmarktorrängar: • Tunn jordmån mellan bergblottor • Torrängsvegetation Rekreativa värdeelement • Utblickar och öppna landskap samt vattenkontakt • Variationsrikedom och naturpedagogik • Stigar som tillgängliggör naturen • Grillplats Målarter i naturtypen • Fetbladsväxter • Blåmunkar och vårtåtel • Myrlejon och gökbin Uppföljningsbara mål för varje område Delområdet är öppet och solexponerat med förekomst av många för naturtypen typiska arter Åtgärder Återkommande åtgärder • Buskar och träd röjs vart femte till tionde år, eller vid behov. Åtgärden görs för att hålla delområdet öppet. Värdefulla äldre träd och buskar sparas, samt i viss mån föryngring av dessa. Värdefulla buskar är exempelvis en och rönn som är viktiga för pollinatörer och i förlängningen även fåglar och fladder- möss. Tallskogsskötsel Delområden som avses: 2, 11, 13, 16, 21, 26, 42 Yta:13,3 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Tallskogarna i området utgörs delvis av påtagligt naturvärde (del- område 2 och 13) och högsta naturvärde (delområde 16), men do- mineras av högt naturvärde (delområde 11, 21, 26 och 42). Sko- garna är i olika grad påverkade av skogsbruksåtgärder som viss avverkning av träd och bortplockande av död ved. Gemensamt för 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 35 (72) dessa tallskogar är att det förekommer gamla tallar. I delområdena med högt och högsta naturvärde finns dessutom en stor mängd gamla och mycket gamla tallar. Inom dessa delområden finns även död ved av olika kvalitéer. Bitvis förekommer även gott om värdearter knutna till tallskogsmiljöer, bland annat kolflarnlav, vedskivlav, reliktbock, tallticka och motaggsvamp (samtliga röd- listade som nära hotade). I delområde 16 ligger en fornlämning, ett krönröse från sen bronsålder. Målbild Målbilden är en tallskog som domineras av tall (minst 70 %). Tallskogen är eller kan inom snar framtid bli eller likna tallnatur- skog. Det innebär att det finns gamla träd, 150 år eller betydligt äldre. Tallskogen är olikåldrig, flerskiktad, naturligt föryngrad och luckig. Andra trädslag kan också förekomma. Ek som förvän- tas öka med ett varmare klimat kan förekomma relativt rikligt, men tall utgör alltid >70% av grundytan. Sparsam förekomst av gran kan också förekomma. Buskskiktet är generellt glest med un- dantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fältskiktet avgörs av de naturgivna förutsättningarna. Det finns förekomst av död ved av olika kvalité och i olika ned- brytningsstadier. Den döda vedens kvalité kan exempelvis vara solexponerad, beskuggad, kådimpregnerad, grov, klen, mjuk eller hård. Skogen har förekomst av yngre tall som kan sörja för att er- sätta de gamla träden när dessa dör på sikt. Naturtyperna uppvisar de naturlighetskriterier som krävs för att klassas som Natura-naturtyp med gynnsamt bevarandetillstånd. Krönröset ska vara synligt. Ekologiskt viktiga element Följande strukturer är av särskild betydelse för biologisk mång- fald i tallskog: • Gamla tallar • Naturlig föryngring, luckigt, olikåldrighet och flerskiktning • Torrakor tall (stående döda träd) • Tall-lågor (liggande döda träd) • Grov hård solexponerad ved tall Rekreativa värdeelement • Orördhet och trolska naturmiljöer • Skogskänsla • Tystnad och rofylldhet • Utblickar och öppna landskap samt vattenkontakt (delområde 11) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 36 (72) • Variationsrikedom och naturpedagogik (groddjursdammar i delområde 16) • Gångstigar som tillgängliggör naturen och kanaliserar för att minska slitage • Utegym • Elljusspår Kulturhistoriska värdeelement • Röse från slutet av bronsåldern L2013:80 (delområde16) Målarter i naturtypen • Spillkråka och tofsmes häckar i reservatet • Vedsvampen tallticka förekommer på flera träd per hektar Marksvampar som motaggsvamp och dropptaggsvamp knutna till glesa tallskogar förekommer allmänt • Mängden död ved skapar förutsättningar för vedlevande och skyddsvärda insekter, bland annat reliktbock och åttafläckig praktbagge • Trubbdaggkåpa förekommer i brynet (se anpassad skötsel av trubbdaggkåpa under egen rubrik längre ned i detta dokument) Uppföljningsbara mål för varje område För att varje delområde ska uppnå gynnsam bevarandestatus redo- visas nedan de kriterier som ska uppfyllas i form av uppföljnings- bara mål: • Grundyta tall är >70%. • Förekomst av skyddsvärda träd. I naturtypen ska summan av antalet grova tallar vara minst 20 stycken per ha. Med grov tall menas tall med en diameter i brösthöjd på 50 centimeter eller mer. • Föryngring av tall. I naturtypen ska antalet "smala träd" av tall vara minst 20 per hektar. Med smala träd avses träd med en diameter i brösthöjd på mellan 10 och 49 centimeter. • Mängd död ved. I naturtypen ska den relaskoperade volymen död ved vara minst 15 m3 per ha. Detta omfattar både lig- gande och stående tallved. • Förekomst av värdearter. Reliktbock, spillkråka och tallticka ska förekomma inom alla delområden • Röse L2013:80 ska hållas synligt. Åtgärder Punktinsatser • Ljusbrunnar kan skapas för att gynna föryngring av tall, lämp- ligen på platser där gran tas bort. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 37 (72) • Friställande av särskilt värdefull gammal tall, (och eventuellt ek) eller efterträdare till dessa. Genomförs vid behov. • Vid behov kan veteranisering av ung till medelålders tall ge- nomföras för att skapa långsamväxande tallar vilket på sikt bildar hård ved och snabbare får åldersstrukturer som exem- pelvis döda grenar, håligheter och vedblottor. Återkommande åtgärder • Bortgallrande/röjning av gran i partier för att skapa luckor för föryngring av tall (och eventuellt ek). Genomförs lämpligen var femte till tionde år, eller vid behov. • Krönröset på höjden ska hållas synligt. Tag bort död ved och nedfallna träd på och intill röset, och lägg det inom närlig- gande skogsmark. Röset ska hållas rent från låg vegetation. Avverka små träd som växer upp intill rösets utbredning. Se över om träd i närheten riskerar att falla. I så fall ska de tas bort manuellt eller med mindre maskin som inte orsakar mark- skador. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd Delområde 16 och 21 har redan gynnsamt bevarandetillstånd. Delområde 11, 26 och 42 har dålig status, främst på grund av brist av död ved och dessa delområden bedöms uppnå gynnsam status inom 25 år. Delområde 2 och 13 bedöms vara så negativt påver- kade att de idag inte uppnår Natura-status. För dessa bedöms tiden för att uppnå gynnsam bevarandestatus vara cirka 50 år. Ek-tallskogsskötsel Delområden som avses: 30, 46 Yta: 0,7 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområde 30 utgörs av en naturskog med ek och tall. Många av tallarna är gamla och det finns även enstaka gammal ek. Inslag av nästan gammal lönn finns också. Delområdet ligger nära bebyg- gelse och väg och är påverkad av detta. Vid vägen är marken på- verkad av schaktning och nära bebyggelsen förekommer tippning av trädgårdsavfall och en ganska stor förekomst av olika invasiva buskar och markväxter. Markvegetationen är varierad, i söder har delområdet prägeln av trädklädd betesmark. Delområde 46 utgörs av ett långsträckt solexponerat bryn som i kanten domineras av ek, men som i en gradient övergår till talldo- minerad skog. Brynet har en blandning av nästan gamla ekar och 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 38 (72) gamla tallar samt värdefulla buskar som rosor och slån. Här före- kommer även flera vildbin och fjärilsarter. Målbild Målbilden är en skog där eken och tallen är de naturligt tongi- vande trädslagen. Ek och tall utgör tillsammans >70% av grundy- tan, men inget av trädslagen utgör mer än 50%. Upp till 30 % andra trädslag kan förekomma. Skogen ska vara flerskiktad och naturligt luckig, vilket gör att solexponerade träd förekommer spritt i beståndet. Trädskiktet domineras av nästan gamla till mycket gamla träd, med en naturlig föryngring av förekommande trädslag. Buskskiktet är generellt glest med undantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fältskiktet avgörs av de natur- givna förutsättningarna. Det finns förekomst av död ved av olika kvalité och i olika nedbrytningsstadier. Den döda vedens kvalité kan exempelvis vara solexponerad, beskuggad, kådimpregnerad, grov, klen, mjuk eller hård. Delområdena hyser en mängd rödlis- tade arter knutna främst till tall och ek. Delområde 46 har ett långsträckt och solexponerat bryn med blommande och bärande buskar, viktigt för pollinatörer. Ekologiskt viktiga element Följande strukturer är av särskild betydelse för biologisk mång- fald i ek-tallskog: • Gamla träd av främst tall och ek • Naturlig föryngring främst av ek och tall, luckigt, olikåldrig- het och flerskiktning • Torrakor (stående döda träd) främst av tall och ek • Trädlågor (liggande döda träd) främst av tall och ek • Solexponerade bryn Rekreativa värdeelement • Variationsrikedom och naturpedagogik (brynmiljöer i delom- råde 46) • Gångstigar som tillgängliggör naturen och kanaliserar för att minska slitage Målarter i naturtypen • Vedsvamparna tallticka och ekticka förekommer på flera träd inom delområdena. Värdearter av marksvampar knutna till de gamla träden förekommer allmänt (exempelvis ekspindling) • Vildbin och fjärilar (delområde 46) • Fladdermöss • Ärtsångare, svartvit flugsnappare, grönfink 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 39 (72) Uppföljningsbara mål för varje område För att varje delområde ska uppnå gynnsam bevarandestatus redo- visas nedan de kriterier som ska uppfyllas i form av uppföljnings- bara mål: • Ek och tall utgör tillsammans >70% av grundytan, men inget av trädslagen utgör mer än 50%. • Förekomst av skyddsvärda träd. I naturtypen ska summan av antalet grova träd (tall och ek) vara minst 20 per ha. Med grova träd menas träd med en diameter i brösthöjd på minst 50 centimeter för tall och 60 centimeter för ek. • Föryngring av tall och ek. I naturtypen ska antalet "smala träd" av tall eller ek vara minst 20 per hektar. Med smala träd avses träd med en diameter i brösthöjd på mellan 10 och 49 centimeter. • Mängd död ved. I naturtypen ska den relaskoperade volymen död ved vara minst 15 m3 per ha. Detta omfattar både lig- gande och stående död ved. • Naturvårdsarterna tallticka och ekticka ska förekomma. Åtgärder Engångsåtgärder • Röj bort gran i hela beståndet, görs omgående. Punktinsatser • Veteranisering av ung till medelålders ek. Detta för att skapa långsamväxande träd vilket på sikt bildar hård ved och snabb- bare får åldersstrukturer som exempelvis håligheter och ved- blottor. • Röjning av gran vid behov. • Röjning av träd i partier för att skapa luckor för föryngring av tall och ek. Genomförs vid behov, lämpligen var femte till ti- onde år. • Friställande av särskilt värdefull gammal tall och ek eller ef- terträdare till dessa. Genomförs vid behov. • Vid behov kan veteranisering av ung till medelålders tall ge- nomföras för att skapa långsamväxande tallar vilket på sikt bildar hård ved och snabbare får åldersstrukturer som exem- pelvis döda grenar, håligheter och vedblottor. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd Delområde 30: cirka 25 år. Delområde 46: cirka 50 år. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 40 (72) Skötsel av parkliknande natur med tall och ädellövträd Delområden som avses: 19, 20, 32, 33 Yta: 3,6 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområdena som skötseltypen avser består i olika utsträckning av seminaturliga miljöer med tydlig påverkan från människan. Några delområden utgörs av rena trädgårdar och tomtmark, och några delområdena utgörs av strandnära miljöer mellan Mälaren och nuvarande eller före detta tomtmark. Naturen är delvis påver- kad genom siktröjningar och förekomst av kulturpräglade arter som lundäxing (EN), lundgamander och parkgröe. Bitvis före- kommer stora bestånd av invasiva och potentiellt invasiva träd- gårdsväxter som behöver bekämpas. Trots att miljön är tydligt på- verkad av mänsklig aktivitet förekommer en stor mängd naturliga strukturer med stort värde för biologisk mångfald. Bland annat fö- rekommer gamla och nästan gamla träd av exempelvis tall, ek och lönn. Död ved förekommer i en variation av grovlek och kvalité. Inom delområdena har även ett stort antal rödlistade och sällsynta arter påträffats. Läs mer om strandmiljön under rubrik Strandmil- jöskötsel. Målbild Målbilden är en luckig skog med gamla träd av ädellöv och tall. Död ved av förekommande trädslag förekommer rikligt. Buskskiktet är generellt glest med undantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fältskiktet avgörs av de naturgivna för- utsättningarna. Kulturpräglade arter som till exempel lundäxing förkommer. Vid utpekade utsiktspunkter och vid utplacerade parkbänkar ska det vara fri utsikt över Mälaren. Vid övriga sträckor är målbilden strandskog med uppväxt vegetation och god tillgång till död ved i strand- och grundvattenzonen. Ekologiskt viktiga element • Solexponerade gamla tallar • Jätteek • Gamla lönnar • Hålträd Rekreativa värdeelement • Utblickar och öppna landskap samt vattenkontakt (delområden 20, 32, 33) • Tystnad och rofylldhet 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 41 (72) • Gångstigar som tillgängliggör naturen och kanaliserar besö- kare för att minska slitage • Parkbänkar med utsikt över Mälaren • Badmöjligheter från klippor Kulturhistoriska värdeelement • Husgrunder, trädgårdselement samt kultur/ trädgårdsväxter kring f d sommarvillor från slutet av 1800-talet utmed Mäla- ren • I östra delen av område 20 finns grundstenar samt kallmurad stenmur och trappa från sommarvillan Annero. Vidare syns spår av trädgården som omslöt den forna sommarvillan Gran- liden, längre västerut • Kulturmarker i anslutning till forna bebyggelse vid Bergsviks gård (delområden 32) Målarter • Lundäxing, parkgröe, lundgamander • Tallticka • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus, större brunfladdermus och vattenfladdermus • Mindre hackspett, ärtsångare, svartvit flugsnappare Uppföljningsbara mål för varje område • Död ved av ädellövträd och tall ska förekomma med 15m3/ha. • Gamla ädellövträd och tallar ska förekomma med 5 träd/ha. • Lundäxing, parkgröe och lundgamander ska förekomma inom delområde 20. • Hålträd ska förekomma minst 2 träd/ha . 3 arter. Åtgärder Punktinsatser • Bekämpning av invasiva arter och trädgårdsväxter som gull- regn, spärroxbär, häckoxbär, syrén, snöbär och vintergröna, utförs efter behov, görs omgående. • Vid behov kan gallringar genomföras för att gynna enskilda träd eller stävja slyuppslag. • Vid behov kan mindre delytor slås för att fortsatt hållas öppna. • Vid skötsel och underhåll av hus och byggnader ska hänsyn tas till eventuellt förekomster av fladdermöss. • Vid eventuell rivning av hus inom området, till exempel om man behöver dra fram transportvägar, ska hänsyn tas till be- fintliga natur- och kulturvärden. • Sätta upp holkar vid stranden för knipa och storskrak. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 42 (72) Återkommande åtgärder • Årliga röjningar vid utsiktspunkter och parkbänkar vid Mäla- ren. • Husgrunder och trappor från de forna villorna Annero och Granliden och hålls synliga genom att ta bort vegetation som kan göra lämningarna skada. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd Målbilden uppnås när skötseln implementeras. Gräsmarksskötsel och ängsskötsel Delområde som avses: 8, 24 Yta: 3,3 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Ålstensängen (delområde 8) är en stor öppen gräsmattsyta som ut- gör en viktig siktlinje från bebyggelsen vid Ålstensvägen i norr och ner mot Mälaren i söder. Markerna är del av ett forna kultur- landskap kring Ålstens gård som omskapades till naturpark enligt 1920-talet nya parkideal. Floran är trivial, men vanliga nektarväx- ter förekommer. Slånbuskage, hagtorn och enstaka ädellövträd finns längs med den västra kanten. Längst i nordost finns en grus- yta. Vid Mälaren finns en liten sandstrand. Ett ekologiskt värde- fullt grundområde sträcker sig ut i vattenzonen utmed stranden. Solviksängen (delområde 24) utgörs av en stor yta med kortklippt gräsmatta och en liten lekpark i nordost. I de nordvästra delarna är gräsmattan fuktig-blöt och det står tidvis vatten där. Fladdermöss förekommer längs brynen. Läs mer om strandmiljön under rubrik Strandmiljöskötsel. Målbild Ålstensängen (delområde 8) utgörs av en stor gräsyta med en öp- pen siktlinje mot vattnet. Blommande buskar och enstaka äldre as- kar finns. Partier med ängsvegetation förekommer längs med den västra kanten och i nordöst mot delområde 9. En mindre sand- strand finns vid Mälaren. Grundområde med rik flora och fauna. Solviksängen (delområde 24) utgörs av en öppen gräsmatta och en solbelyst groddjursdamm. Dammen har vattenvegetation, slut- tande sidor och en djuphåla som inte torkar ut på sommaren. Ytor med ängsvegetation förekommer i den sydöstra delen som angrän- sar mot brynet i delområde 46. Ett stråk av buskar och långgräs- vegetation skapar en ledlinje för fladdermöss mellan dammen och 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 43 (72) brynet och mellan delområde 45 och 46. Solviksängen är mörk- lagd eller har anpassad belysning för fladdermöss. En lekpark finnas i den nordöstra delen. Möjlighet finns att, inom ramen för den biologiska mångfalden, kanalisera fler aktiviteter, friluftsanläggningar eller service till området. Strandområde (delområde 8) med variation av sand- och stenpar- tier och naturlig strandvegetation. Siktlinjen från Ålstensgatan hålls öppen. Opåverkat grundområde med rik förekomst av vat- tenvegetation. Ekologiskt viktiga element • Enstaka ädellövträd av ask och lönn • Slånbuskage och hagtornar • Brynmiljö • Nektarväxter Rekreativa värdeelement • Utblickar och öppna landskap samt vattenkontakt (delom- råde8) • Variationsrikedom och naturpedagogik (blomrika ängar i del- områden 8 och 24, damm i delområde 24) • Aktivitet och utmaning (delområde 24) • Service och samvaro (delområden 8 och 24) • Stora öppna gräsytor (delområden 8 och 24) • Badplats (delområde 8) • Lekpark (delområde 24) • Möjlighet till hundrastgård eller andra frilufts-och servicean- läggningar inom ramen för den biologiska mångfalden (del- område 24) Kulturhistoriska värdeelement • Ålstensängen (delområde 8) var en del av Ålstens gårds od- lingsmarker/hävdade kulturmarker under 1700-talet fram till början av 1900-talet. Ålstensängen utgör exempel på 1920-ta- lets naturparksideal utvecklat/inspirerat av Rutger Sernander. Den fria utblicken från Ålstensgatan ned över Ålstensängen- mot Mälaren utgör idag ett riksintresse. Målarter • Hävdgynnade arter, till exempel brudbröd, mandelblomma, knölsmörblomma, tjärblomster och ängshavre • Pollinatörer 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 44 (72) • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus • Vanlig padda och vanlig groda (delområde 24) Uppföljningsbara mål för varje område • Långgräsvegetation ska finnas på en yta av minst 500 kvm. • Ängsvegetation ska finnas på en yta av minst 2000 kvm. • Ytor med ängsvegetation ska ha förekomst av 1 typisk art kärlväxter per provyta. En provyta är 0,5 x 0,5 meter, alltså 0,25 kvadratmeter. • Vanlig padda och vanlig groda ska förekomma i groddjurs- dammen med minst 50 individer. Åtgärder Engångsåtgärd • Anlägg ytor med ängsvegetation med arter som till exempel blåklockor, brudbröd, mandelblom, prästkrage, rödklint, tjär- blomster och åkervädd. Lämpliga ytor finns längs med den västra sidan och i den nordöstra delen av Ålstensängen (8) samt längs det östra brynet i delområde 24. Marken behöver beredas och det översta jordlagret kan behöva tas bort om det är näringsrikt. Ett lager med näringsfattig jord som kan blan- das med sand och grovkalk läggs på. Plantering med plugg- plantor och /eller frösådd av ängsväxter. Alternativt kan nysla- get hö från angränsande gräsmarker med hävdgynnad flora flyttas till nyanlagda ytor där höet får fröa av sig. Åtgärden görs inom 5 år. • Anlägg en damm anpassad för groddjur (delområde 24), görs inom 5 år. • Anlägg ett stråk av buskar och hög vegetation som skapar en ledlinje för fladdermöss mellan dammen och brynet (delom- råde 24), görs inom 5 år. • Möjlighet att anlägga en hundrastgård (delområde 23 eller 24). • Anpassa belysning för fladdermöss längs vägen, görs omgå- ende. Återkommande åtgärder • Gräsmatteskötsel • Partier med ängsflora hävdas årligen genom sen slåtter i mit- ten av juli-augusti. Låt vegetationen torka och fröa av sig 1-2 veckor. Materialet ska sedan transporteras bort. Alternativt kan partier med ängsvegetationen betas. I områden som betas 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 45 (72) ska lämpligt djurslag väljas och betestrycket ska var måttligt. Ingen konstgödsling får ske. • Skötsel och underhåll av anordningar beskrivs under egen ru- brik. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd 5-10 år Lövängsskötsel Delområden som avses: 4 och 5 Yta: 1,2 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområde 4 och 5 utgör en rest av ett äldre kulturlandskap kring Ålstens gård som under 1920-talet omvandlas till naturpark. Inom området finns ett flertal möjliga fornlämningar i form av husgrun- der och terrasser. Delområde 4 utgörs dels av ett hällmarksstråk, som sträcker sig från väst till öst. Stråket har dels ett inslag av några äldre ädellövträd, främst askar, dels av ett stort parti med uppslag av asksly och buskar som slån och hagtorn. Marken är ganska torr och näringsfattig. Längst i norr finns en stensatt terrass där det ti- digare legat en kvarn. Hävdgynnad vegetation med arter som brudbröd, mandelblomma, knölsmörblomma, tjärblomster och ängshavre förekommer utspritt i delområdet. Delområde 5 utgörs av före detta tomtmark där de gamla husgrun- derna från Sjövillan finns kvar. Tomtmarken har tidigare fått växa igen, men har nu röjts fram. I trädskiktet dominerar spridda ädellövträd och en äldre lindallé. Enstaka äldre askar och pä- ronträd finns också. Floran domineras av gräs och högväxta örter med inslag av kvarstående och inkomna trädgårdsväxter. Målbild Området utgörs av löväng med öppna gräsytor och spridda äldre ädellövträd. I den norra delen finns inslag av hällmarker och na- turlig gräsmark med hävdgynnad vegetation och viss förekomst av blommande och bärande buskar. Träd tillåts växa upp och träd- skiktet kan vara av varierad ålder och trädslagsfördelning. Ham- lade träd kan förekomma. Inom området förekommer flera värde- arter knutna till naturtypen, främst av kärlväxter och insekter. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 46 (72) Fältskiktet ska utgöras av hävdgynnade arter. Lämningar av histo- riska byggnader och de gamla husgrunderna ska vara synliga. Sy- renbuskar är kvar vid gamla husgrunder. Parkmöbler finns i den södra delen. Skylt till entré och informationsskylt om platsens historia ska finnas. Ekologiskt viktiga element • Gamla och solbelysta askar • Lindallé • Hällmarker • Buskage av blommande och bärande buskar, till exempel hag- tornar • Hävdgynnade kärlväxter Rekreativa värdeelement • Variationsrikedom och naturpedagogik • Tystnad och rofylldhet • Entré till reservatet • Parkmöbler Kulturhistoriska värdeelement • Möjliga fornlämningar L2021:2204, 2196, 2197 grundstenar från forna byggnader kring Ålstens gård, bränneritorp, flera husgrunder samt en stensatt terrass där det stått en kvarn • Rester av äldre kulturlandskap kring Ålstens gård som om- vandlas till naturpark enligt 1920-talets parkideal Målarter • Hävdgynnade arter som brudbröd, mandelblomma, knölsmör- blomma, tjärblomster och ängshavre • Pollinatörer • Brun trädmyra • Guldlocksmossa • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus Uppföljningsbara mål för varje område • Gamla ädellövträd ska förekomma med minst 5 träd /ha- • Krontäckning av träd och buskar får max vara 30 % av ytan. Träd och buskar får inte vara av igenväxningskaraktär- • Naturtypen ska ha förekomst av 1 typisk art kärlväxter per provyta. En provyta är 0,5 x 0,5 meter, alltså 0,25 kvadratme- ter. • Fladdermöss ska förekomma med minst 3 arter. • De möjliga fornlämningarna ska hållas synliga. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 47 (72) Åtgärder Engångsåtgärd • Sätt upp en entréskylt till naturreservatet, görs omgående Punktinsatser • Röj bort en stor del av buskskiktet samt asksly, görs omgå- ende. • Röj bort arter som parksallat och snöbär, görs omgående. Röj- ningen sker därefter efter behov. • Förhindra att syren sprider sig. Röjning vid behov • Friställning av äldre träd, görs omgående. • Insådd av ängsväxter kan göras i delar där trädgårdsbuskar har röjts bort och där floran är trivial, görs omgående. Eventuellt kan marken behöva markberedas och grovkalkas innan insådd. Återkommande åtgärder • Hävda marken årligen med sen slåtter i mitten av juli-augusti. Låt vegetationen torka och fröa av sig 1-2 veckor. Materialet ska sedan transporteras bort. Alternativ kan hela eller delar av området hållas öppet med betesdjur. Om området betas ska lämpligt djurslag väljas och betestrycket ska var måttligt. Ingen konstgödsling får ske. • Träd av ask och lind kan hamlas. • Håll husgrunder öppna genom årlig röjning 1 gång/år i juni- juli. Rundad platå som omringas av stenmur, L2021:2196, bör hållas ren från låg vegetation. Mot vattnet fortsätter en terras- sering som även den bör underhållas på samma sätt. Håll mu- rarna, bl. a L2021:2197 och L2021:2204, rena från låg växt- lighet så att de är synliga. • Låt inte död ved och nedfallna träd ligga kvar (om inte bortta- gandet av träd riskerar att skada murarna). Flytta den döda ve- den till närliggande plats inom reservatet. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd 20-30 år Frisk gräsmarksskötsel Delområde som avses: 12 Yta: 0,4 ha 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 48 (72) Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområdet är en öppen, näringsrik och delvis fuktig gräsmark i en brant backe som används för olika rekreativa aktiviteter. Mar- ken är till stora delar påverkad av utfyllningsmassor. Knylhavre, kirskål och hundkäx är vanliga i markvegetation i de näringsrika delarna. Endast mindre delar av torrare mark i sydost hyser flora som tyder på mer näringsfattiga förhållanden. Utmed en naturstig finns mer lågvuxen vegetation med arter som åkermynta, nysört och några få exemplar av den hotade arten trubbdaggkåpa. Här finns också flera andra arter daggkåpor. På torrare marker i sydost förekommer värdearter med lägre signalvärde som käringtand och vitmåra. Insektsfauna kan eventuellt hysa intressanta arter då an- talet blomväxter i ängsmarken är relativt stort. Sex belysningsstol- par med kraftig belysning står längs med kanten på backen. Målbild Delområdet är en frisk gräsmark med förekomst av ängsvegetat- ion och den hotade arten trubbdaggkåpa. Delområdet är öppet med låg grad av igenväxning. Ekologiskt viktiga element • Blommande växter Rekreativa värdeelement • Aktivitet och utmaning • Backe för aktiviteter, till exempel pulkaåkning och backträ- ning Målarter • Trubbdaggkåpa (se anpassad skötsel av trubbdaggkåpa under egen rubrik längre ned i detta dokument) • Pollinatörer • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus Uppföljningsbara mål för varje område • Trubbdaggkåpa ska förekomma med minst 50 exemplar. • Naturtypen ska ha förekomst av 1 typisk art kärlväxter per provyta. En provyta är 0,5 x 0,5 meter, alltså 0,25 kvadratme- ter. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 49 (72) Åtgärder Engångsåtgärder • Minska antalet belysningsstolpar, förslagsvis till fyra, och an- passa belysningen för fladdermöss, görs omgående. Punktinsatser • Insådd av ängsväxter kan göras i delar där marken är torrare, görs inom 5 år. Eventuellt kan marken behöva markberedas och grovkalkas innan insådd. Återkommande åtgärder • Hävda marken årligen med sen slåtter i mitten av juli-augusti. Låt vegetationen torka och fröa av sig 1-2 veckor. Materialet ska sedan transporteras bort. Alternativ kan hela eller delar av området hållas öppet med betesdjur. Om området betas ska lämpligt djurslag väljas och betestrycket ska var måttligt. Ingen konstgödsling får ske. Lövblandskog Delområden som avses: 1 Yta: 0,6 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Längst i väster finns ett stort flyttblock, Ålstenen. Delområdet ut- görs främst av strandnära triviallövskog med inslag av ek. Träden är mest unga, men några äldre klibbalar finns. Nära Ålstenen växer det några fristående klibbalar omgivna av kortklippt gräsyta. Delar av delområdet domineras av uppväxande ädel- lövsly. Flera villaägare har tidigare siktröjt ner till vattnet och nu håller vegetationen på att växa upp igen, vilket gett upphov till slyartad vegetation. Läs mer om strandmiljön under rubrik Strand- miljöskötsel. Målbild Strandskog/ Lövblandskog med äldre träd av främst klibbal, ask och spärrkroniga ekar men även lönn och rönn samt buskar av ro- sor, slån och hagtorn. Buskskiktet är generellt glest med undantag för att tätare partier kan förekomma fläckvis. Fältskiktet avgörs av de naturgivna förutsättningarna. Entré med skylt till naturreserva- tet vid Ålstenen. Möjlighet till klättring/bouldering på Ålstenen. Flerskiktad naturlig strandskog med äldre triviallövträd såsom klibbal med inslag av ädellövsträd. Några definierade siktluckor 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 50 (72) längs stranden. Opåverkade grunda vattenområden med förekomst av typiska växtarter. Ekologiskt viktiga element • Gamla träd av klibbal • Död ved av klibbal Rekreativa värdeelement • Tystnad och rofylldhet • Ålstenen som ger möjlighet till klättring • Parkbänk • Gångväg och små stigar Kulturhistoriska värdeelement • Övrig kulturlämning L2014:9652 Flyttblock/naturbildning med tradition. Ålstenen har fungerat som sjömärke sedan 1600-talet. Enligt tolkning har flyttblocket givit upphov till namnet Ålsten. Målarter • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus • Tandrot • Mindre hackspett • Blåsippor Uppföljningsbara mål för varje område • Gamla träd av klibbal och ädellövträd ska förekomma med minst 5 träd/ha. • Död ved ska förekomma med minst 5 m3 per ha. • Ålstenen L2014:9652 har ett Coldinkors högst upp. Korset ska bevaras. Åtgärder Engångsåtgärd • Sätt upp en entréskylt med information om naturreservatet vid Ålstenen, görs omgående. • Upphör med klippning av gräsytor längst i väster och låt na- turlig markvegetation med träd och buskar att växa upp igen, görs omgående. Återkommande åtgärder • Gallra bland unga träd som står tätt och välj ut och spara träd, företrädesvis ask, ek, klibbal och rönn som får växa upp och 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 51 (72) bli gamla. Även enstaka lönnar sparas. Initialt behövs åter- kommande röjning av sly mellan träden tills de blir så stora att de börjar skugga och försvåra för slyvegetation. Vid behov återkommande gallring av yngre träd. Gångvägen samt små stigar ner mot vattnet ska hållas öppna med röjning. Spara blommande och bärande buskar som rosor, slån och hagtorn. Spara död ved. Frihuggning under och minst två meter runt yttre delen av kronan på ekar och askar för att gynna att träden blir och gamla och spärrgreniga på sikt. • Död ved kan med fördel läggas ut i den grunda vattenzonen. • Ålstenen L2014:9652 ska hållas synlig, genom naturvårdsröj- ning enligt ovan. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd 50-70 år Ekhagesskötsel Delområden som avses: 9 Yta: 0,9 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområdet utgörs av en före detta ekhage som ligger kring ett gravfält från järnåldern. Biotoptypen utgörs av ekhagmark som håller på att övergå i Näringsrik ekskog och nordlig ädellövskog. I flera partier finns viss hagmarksvegetation kvar. Ekar och askar är vidkroniga, vilket visar att de vuxit upp i ett öppet landskap. I det glesa trädskiktet finns bland annat två mycket gamla jätte- ekar, en mycket gammal tall och en gammal ask. Många av askarna i delområdet har dött av askskottssjuka. Död ved från skogsalm vittnar om att almsjukan slagit ut alla äldre almar. Buskskiktet är mycket artrikt med arter som trubbhagtorn, hägg, liguster, hartsros och nyponrosor. Markvegetationen är typisk för igenväxande hagmarker. Floran är delvis näringspåverkad från in- sektsangrepp på ek. Bland dominerande arter finns knylhavre, midsommarblomster, stormåra, nejlikrot, kirskål och teveronika. Utmed en naturstig växer också enstaka exemplar av den hotade arten trubbdaggkåpa (VU), jämte flera andra arter daggkåpor. De öppna gräsmarkerna är under igenväxning med invasiva arter som vildkaprifol, penningblad och vintergröna. Magrare partier och hällmarker hyser fortfarande betesmarksarter som ängshavre, tulkört, vitmåra, sydvårbrodd och smultron. Delområdet hyser ett artrikt fågelliv, men ovanliga arter har inte påträffats. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 52 (72) Målbild Öppet område med flera fristående, solbelysta, gamla och vidkro- niga ekar och askar. Artrikt fältskikt med hävdgynnade arter där den hotade arten trubbdaggkåpa förekommer. Flikigt och solbe- lyst bryn med blommande och bärande buskar. Gravfältet ska vara synligt. Området ska vara mörklagt eller ha belysning anpassat ef- ter fladdermöss. Ekologiskt viktiga element • Gamla vidkroniga ekar och askar • Gamla träd av tall, gran, sälg, oxel och apel • Solexponerat bryn med blommande och bärande buskar • Mager mark med hävdgynnad flora • Död ved av förekommande trädslag Rekreativa värdeelement • Variationsrikedom och naturpedagogik. • Tystnad och rofylldhet. Kulturhistoriska värdeelement • Fornlämning L2013:751, ett gravfält från yngre järnåldern med tio runda och fyrsidiga stensättningar • Rest av äldre kulturlandskap knutet till Ålstens gård Målarter • Trubbdaggkåpa (se anpassad skötsel av trubbdaggkåpa under egen rubrik längre ned i detta dokument) • Oxtungsvamp och ekticka • Skeppsvarsfluga och brun guldbagge • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus • Gröngöling och ärtsångare Uppföljningsbara mål för varje område • Gamla, vidkroniga ädellövträd ska förekomma med minst 5 träd/ha. • Naturtypen ska ha förekomst av 1 typisk art kärlväxter per provyta. En provyta är 0,5 x 0,5 meter, alltså 0,25 kvadratme- ter. • Trubbdaggkåpa ska förekomma med minst 50 exemplar. • Fladdermöss ska förekomma med minst 3 arter. • Gravfältet ska vara synligt. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 53 (72) Åtgärder Punktinsatser • Friställning av vidkroniga träd av askar och ekar som är igen- växta bör ske stegvis. I ett första steg ska träd, buskar och sly- vegetation som står under eller växer upp i kronan på vidkro- niga ekar och askar röjas bort, görs omgående. I ett andra steg ska även sly och träd inom några meter utanför trädkronornas kant röjas, görs inom 5 år. För jätteekar kan det vara 5-10 me- ter utanför kronans kant. Röjning ska ske så att träden stam, rötter och grenar inte skadas. Material som röjs ska samlas in och transporteras bort. Åtgärderna ska ske tillsammans med en ekolog. • Bekämpa invasiva arter som kanadensiskt gullris och vinter- gröna, görs omgående. Bekämpningen sker efter behov tills de är borta. • Ta bort penningblad och kaprifol, görs omgående. Återkommande åtgärder • Återkommande röjning och gallring under och omkring vid- kroniga ekar och askar med 2-5 års intervall eller vid behov. Det material som röjs samlas in och transporteras bort. • Hävda marken årligen med sen slåtter i mitten av juli-augusti. Låt vegetationen torka och fröa av sig 1-2 veckor. Materialet ska sedan transporteras bort. Alternativt kan området betas. Om området betas ska lämpligt djurslag väljas och be- testrycket ska var måttligt. Ingen konstgödsling får ske • Gravfältet L2013:751 bör röjas från låg vegetation (sly), ned- fallna träd och ved med jämna mellanrum, minst en gång per år. Förslagsvis med trimmer. Mossa ska inte avlägsnas. Sko- gen mot vattnet bör glesas ut så att vyn mot vattnet blir tydli- gare och mer läsbar, t ex avlägsna några granar och björkar. Större träd inom gravfältet kan stå kvar, rotskador har redan uppkommit. Om träd är nära att falla på gravfältet bör de tas bort innan det händer. Vid trädfällning får inga skador upp- komma på gravarna. Arbetet ska ske manuellt eller med mindre maskin för bortforsling, markskador får inte upp- komma. • I närheten finns även en terrass med uppbyggd kant för huset och tegelrester från spis och stenomringade växtbäddar. Äldre trädgårdsväxter intill bör bevaras. Tidsplan för att uppnå gynnsamt bevarandetillstånd 5 – 10 år 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 54 (72) Strandmiljöskötsel Strand- och grunda vattenmiljöer inom delområde: 1, 3, 8, 11, 20, 32, 34 Beskrivning av nuvarande tillstånd Stränderna utmed Ålstensskogen är till stor del naturliga, och strandzonen varierar mellan låglänta vegetationstäta strandmiljöer och partier med branta berghällar. Tillgången till död ved i strand- och grunda vattenmiljöer vid land är hög. En strandpromenad lö- per utmed stranden, med möjlighet till fin sjöutsikt vid de bergiga partierna samt vid Solviksbadet och Ålstensparken. Utanför stränderna finns grunda vattenområden i en platå som va- rierar i bredd mellan ca 10–80 meter ut från land. Här finns de ekologiskt mest värdefulla vattenmiljöerna, där vattenväxter fro- das ned till ca 4 meters djup. Bottnarna är mestadels steniga med inslag av sand och en del lera. De största grundområdena ligger i anslutning till Ålstensparken på dess västra och östra sida. I det grunda vattnet förekommer många olika arter av kärlväxter. Ett exempel är pilblad (NT), en rödlistad art som påträffats utanför Ålstensparken. I vissa områden finns också rikligt med kransalger som skörsträfse och glansslinke, och mossor som stor näckmossa och vattenfickmossa. I vattenmiljöerna finns också den invasiva arten smal vattenpest. Målbild Varierad naturlig strandmiljö med stor andel död ved. Naturlig tät strandvegetation i de låglänta strandpartierna, mer luckig strand- vegetation vid hällmarkerna. Opåverkade grundområden med rik förekomst av vattenvegetation. God förekomst av död ved i hela strand- och grundområdeszonen. Siktluckor främst vid berghällar, bad och Ålstensparken. Strandparti inom skötselområde: Delområde 1: Flerskiktad naturlig strandskog med äldre trivial- lövträd såsom klibbal med inslag av ädellövsträd. Några definie- rade siktluckor längs stranden. Opåverkade grunda vattenområden med förekomst av typiska växtarter. Delområde 3: Flerskiktad naturlig tät strandskog/svämplan med stor variation av äldre träd och rikt buskskikt. Liten siktlucka vid mindre stig. Större grundområde med rik förekomst av vattenve- getation. Delområde 8: Strandområde med variation av sand- och stenpar- tier och naturlig strandvegetation. Siktlinjen från Ålstensgatan hålls öppen. Opåverkat grundområde med rik förekomst av vat- tenvegetation. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 55 (72) Delområde 11: Naturlig strand med variation av hällmarkspartier och mer låglänt tät strandvegetation. Opåverkat grundområde med rik förekomst av skyddsvärda arter. Enstaka sjöglimtar utmed pro- menadvägen. Delområde 20: Naturlig strand med variation av hällmarkspartier och mer låglänt strandvegetation. Opåverkat mindre grundområde i småvikar. Sjöutsikt vid hällmarker utmed promenadvägen. Delområde 32: Naturlig strand med variation av hällmarkspartier och tät strandvegetation. Delområde 34: Naturlig strand med artrika hällmarkspartier och mindre partier strandvegetation. Sjöutsikt vid hällmarker utmed promenadvägen. Ekologiskt viktiga element • Variation av gamla träd • Död ved i olika nedbrytningsfaser • Grunda vattenmiljöer Rekreativa värdeelement • Tystnad och rofylldhet • Gångväg och små stigar • Sjöutsikt vid berghällar, bad och Ålstensparken. Målarter • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus • Mindre hackspett. • Långskottsvegetation: gräsnate, ålnate, hårslinga, höstlånke, vattenbläddra • Kransalger Uppföljningsbara mål för varje område • Gamla träd av klibbal och ädellövträd ska förekomma med minst 5 träd/ha. • Död ved ska förekomma med minst 5 m3 per ha på land och i vattenbrynet. Åtgärder Engångsåtgärd • Sätt upp fågelholkar och fladdermusholkar. • Upphör med klippning av vegetation i strandkanten i område 1, låt naturlig markvegetation med träd och buskar att växa upp igen. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 56 (72) Återkommande åtgärder • Bevara och tillför strukturer som död ved eller risvasar. Död ved kan med fördel även läggas ut i grunda vattenområden. Om man måste ta ned riskträd utmed strandpromenaden- dra ned dem till vattnet och placera dem så att de inte kan flyta bort vid höga vattennivåer. • Siktröjning vid öppna berghällar, bad och i siktluckor vid Ål- stensparken, samt några definierade siktluckor enligt beskriv- ning ovan. Några mindre stigar ner mot vattnet kan hållas öppna med röjning. I övrigt bibehålls naturlig strandvegetat- ion. Parkskötsel Delområde som avses: 22 Yta: 0,9 ha Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområdet utgörs av den parkliknande miljön vid Solviksbadet. Inom delområdet finns enstaka spridda äldre träd av främst tall och ek, men enstaka lönnar och lärk förekommer också. Träden är omgivna av klippta gräsmattor. Död ved är nästan helt bort- plockad. Målbild Parkmiljö med utspridda äldre träd och klippt gräsmatta. Väster om sandstranden är strandzonen mörklagd. Möjlighet finns att, inom ramen för den biologiska mångfalden, kanalisera aktiviteter, friluftsanläggningar eller service till området. Ekologiskt viktiga element • Gamla solbelysta träd av tall och ek • Brynmiljöer Rekreativa värdeelement • Service och samvaro • Aktivitet och utmaning • Toalett • Utegym • Kiosk • Omklädningsrum • Bad för kvinnor Kulturhistoriska värdeelement: • Solviksbadet från 1925 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 57 (72) • Terasseringar och rotunda från 1920-talet • Kulturbetingad mark i anslutning till forna sommarvillor ut- med Mälaren Målarter • Tallticka • Ekticka • Ärtsångare och svartvit flugsnappare Uppföljningsbara mål för varje område Gamla träd av tall och ek ska förekomma med minst 5 träd/ha. Åtgärder Punktinsatser • Plantera träd som ersättare för de gamla träden, görs inom 5- 10 år. Åtgärden syftar till att successionen av förekommande trädslag säkras. Återkommande åtgärder Delområdet gräsmattor kring badplats och utegym sköts genom gräsmatteskötsel. Skötsel och underhåll av anordningar beskrivs under egen rubrik. Tidsplan för att uppnå målbild Målbilden uppnås när skötseln implementeras. Övriga ytor ej naturmark Delområden som avses: 23, 35 och 47 samt vägar mm. Beskrivning av nuvarande tillstånd Delområde 23 utgörs av en parkering i anslutning till Solvik- sängen Delområde 35 utgörs av en badstrand Solviksbadet. Delområde 47 utgörs av en blomsterplantering i anslutning till Ål- stensängen. Målbild Delområde 23 är en parkeringsplats. Här kan även service i form av information och annan service till besökarna förekomma. Delområde 35 är en badplats med möjlighet till rekreation och samvaro. Delområde 47 är ett parkområde med annuell blomra- batt och klippt häck. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 58 (72) Ekologiskt viktiga element • Pollen- och nektarrika växter (delområde 47) Rekreativa värdeelement • Utblickar och vattenkontakt (delområde 35) • Aktivitet och utmaning (delområde 35) • Service och samvaro (delområden 23 och 35) • Badstrand (delområde 35) • Blomsterprakt (delområde 47) Åtgärder Återkommande åtgärder: • Delområde 23: Parkeringen underhålls enligt trafikkon- torets rutiner. Sommarparkering underhålls enligt stads- delsförvaltningen skötselanvisningar. • Delområde 35: Skötsel enligt stadsdelsförvaltningen sköt- selanvisningar. • Delområde 47: Skötsel av parkområden med annuellrabatt och klippt häck ske enligt stadsdelsförvaltningen skötsel- anvisningar. Skötsel av stigar, strandpromenad, elljusspår och trap- por samt övriga anordningar för friluftsliv, rekreation och lek Beskrivning av nuvarande tillstånd I reservatet finns ett elljusspår, en strandpromenad och ett nätverk av stigar och mindre trappor som löper genom skogen. Stigarna, strandpromenaden och elljusspåret möjliggör att besökare enkelt kan ta sig runt i reservatet och ta del av den variation av naturmil- jöer som finns där. Området som ska skötas utgörs av stigar, strandpromenad och elljusspår, markerat i Figur 12. I reservatet finns flera anläggningar för lek och motion såsom lekplats, skate- ramp och utegym samt för social samvaro och vila såsom grill- och sittplatser. Målbild Tillgänglig information och lätt att hitta inom reservatet Tillgängligheten och orienterbarheten är god genom tydliga en- tréer, skyltning och vägvisare. Vid de större entréerna finns till- 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 59 (72) gängliga informationstavlor om reservatets värden och regler. Ut- över dessa informeras om fornlämningar eller andra intressanta platser i reservatet. Stigarna, strandpromenaden, trappor, elljusspåret och cy- kelparkering Det övergripande målet för skötseln av stigarna, strandpromena- den, trappor och elljusspåret är att dessa ska vara framkomliga, men att de ska skötas så lite som möjligt för att inte störa den na- turmiljö som de går genom. Biologisk mångfald längs spåret ut- görs främst av gammal solbelyst tall och andra träd, buskage och enstaka lövträd, samt ved- och marksvampar knutna till miljön. Längs stigarna och spåret förekommer både liggande och stående död ved, främst av tall. Naturmarken närmast elljusspåret är gles, utan att vara allt för röjt och gallrat. Reservatet uppmuntra barn till lek- och rörelse exempelvis genom att anordna en naturstig el- ler ett mullespår i områden med vissa eller påtagliga naturvärden utan känslig markflora. Belysningen längs spåret stör inte fladdermöss och andra nattak- tiva arter, men är ändå funktionell. Stora stigar och strandprome- nad går genom artrika miljöer med höga naturvärden, där gamla träd, död ved och andra viktiga ekologiska strukturer förekommer rikligt. Det finns ett flertal cykelparkeringar som förbättra till- gänglighet av reservatet med cykel. Lämpliga platser för cykel- parkeringar anses vara vid västra entrén på slutat av Lusthus- backen, i slutat av Per Albins väg, i slutat av Ålstens Skogsväg och vid östra entrén i slutat av Berviksvägen. Tillgänglighet till Solviksbadet kan förbättras genom att anlägga en separat cykel- bana över ängen till Alviksvägen. Friluftsanordningar, lek- och motionsutrustning Det finns flera sitt-, rast- och grillplatser. Friluftsanordningar, som sittplatser, rastplatser och grillplatser hålls i gott skick. Lek- och motionsutrustning uppmuntrar till rörelse samt hålls säkra och gott skick. Inom reservatet finns det tillgänglighetsanpassade alternativ för personer med funktionsnedsättning. Inom reservatet finns minst en promenadslinga, rastplats, grillplats och målpunkt som är till- gänglig för personer med funktionsnedsättning. På sikt kompletteras område med året-runt-toalett. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 60 (72) Rofyllda platser Ett antal rofyllda slingor och platser inom reservatet har pekats ut i en särskild vägledning (Guide till tystnaden). Hundrastplats För att flera intressen ska kunna samsas på en liten yta får endast kopplade hundar medföras i reservatet. Reservatet kan komplette- ras med hundrastområde eller hundrastgård. Sommarparkeringen vid Solviksbadet anses vara ett lämplig hundrastområde under pe- riod 1 september – 31 maj. Betesstängsling Om bete bedrivs inom reservatet är stängslingen utförd så att till- gängligheten för allmänheten beaktas på ett lämpligt sätt. Ekologiskt viktiga element • Gamla träd, främst tall • Solbelyst gammal tall • Liggande och stående död ved Rekreativa värdeelement • Eljusspår, strandpromenad, stigar • Utegym • Lekplats • Skatramp • Grillplats • Sittplatser • Informationsskyltar Målarter längs spåret • Tallticka och reliktbock • Fladdermöss, till exempel dvärgpipistrell, nordfladdermus och större brunfladdermus • Tofsmes och duvhök Uppföljningsbara mål • Minst 30 stycken grova (>60 cm i stamdiameter) och solbe- lysta tallar ska finnas intill elljusspåret, varav minst två av dessa med spår av reliktbock. • Förekomst av naturvårdsarter. Tallticka och reliktbock ska fö- rekomma på minst tre träd. • Inom reservatet finns minst en promenadslinga, en rastplats samt målpunkt som är tillgänglig för alla/personer med funkt- ionsnedsättning. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 61 (72) Åtgärder Engångsåtgärder • Anpassa belysningen för fladdermöss och andra nattaktiva djur, görs omgående i enlighet med stadens belysningsstrategi. Belysning som når skogsområden och bryn bör avskärmas, al- ternativt om möjligt vara helt avslagen under dygnets mörka timmar, liksom gryning och skymning, under perioden 1 maj till 30 oktober. Andra åtgärder kan vara att utforma och rikta armaturer för att inte sprida ljus ut i naturmarken, hålla en låg ljusintensitet, tidsmässigt styra belysningen och ha långa våg- längder (allra helst rött ljus). Rörelsedetektorer kan användas. • Uppsättning av vägvisare (omgående). • Uppmärkning av rofyllda slingor och platser inom reservatet (Guide till tystnaden). • Anordnande av hundrastområde eller-hundrastgård. • Anläggning av grill- och rastplatser. • Anläggning av cykelparkeringar. Punktinsatser • Borttagande av riskträd. Vid vissa tillfällen kan finnas skäl att ta ned träd som är på väg att falla för att undvika personskador eller skador vid vägar, parkvägar, men även på byggnader fas- tigheter eller koloniområden. Efter besiktning och riskbedöm- ning kan man då komma fram till att det är nödvändigt att fälla trädet. Dessa träd placeras ut så nära platsen där de togs ned som möjligt, utan att de avgrenas. Målet är att fallna träd ska utgöras av så långa segment som möjligt och endast kapas upp i mindre sektioner om det krävs för att flytta träden. • Avlägsnande av grenar och stammar som ligger i elljusspåret, strandpromenad och över utmärkta stigar. Stammarna ska be- varas inom reservatet. • Frihuggning av gamla tallar vid elljusspåret så de blir solbe- lysta, genomförs vid behov. • Uppsättning av parkbänkar och liknande åtgärder för att öka tillgängligheten i området. Återkommande åtgärder • Lek- och motionsutrustning kontrolleras regelbundet fyra gånger per år enligt gängse standard så att funktion och säker- het upprätthålls. • Gångvägar, trappor och räcken ska hållas i gott skick. Det är även viktigt att se till att dränering av gångvägar och motions- spår fungerar så att inte omkringliggande ytor påverkas av tramp eller översvämning. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 62 (72) • Selektiv röjning av sly längs parkvägar, elljusspåret samt strandpromenader vid behov. Uppkommande blommande och/eller bärande träd och buskar så som slån, berberis, hag- torn, rönn, hassel och sälg sparas. Röjning på strandsidan ut- med strandpromenaden bör ske försiktigt, se även rubrik Sköt- sel av strandmiljöer. En plan för var siktluckor ska hållas öppna tas fram. • Anordningar som skyltar och gränsmarkeringsstolpar, grill- och sittplatser ska kontrolleras årligen och trasiga eller på an- nat sätt skadade delar byts ut eller rengörs. Tidsplan för att uppnå målbild Målbilden uppnås när skötseln implementeras. Skötsel anpassad för trubbdaggkåpa Trubbdaggkåpa förekommer i delområde 9, 12, 42 och 43. Dessa delområden behöver särskild hänsyn med anledning av trubb- daggkåpan. Ekologi Trubbdaggkåpa är en hotad flerårig ört som är rapporterad med strax över 400 fynduppgifter i Stockholms län. Arten förekommer i ogödslade naturbetesmarker och ängsmarker. Den blommar hu- vudsakligen i juni, men kan blomma ännu senare, vilket skiljer den från många andra arter i släktet. Arten tål viss igenväxning och kan även förekomma i marker som övergått till gles lövskog och i äldre parkmiljöer. Fröna saknar särskilda anpassningar för spridning, men kan transporteras med hö eller gräsfrö. Främsta hotet mot trubbdaggkåpa är igenväxning på grund av gödsling el- ler utebliven hävd. Även överbetning kan hota arten. Målbild Hävdade lokaler med god förekomst av trubbdaggkåpa, minst 50 blommande exemplar per delområde. Delområdena ska vara öppna till halvöppna med låg grad av igenväxning av sly och bus- kar samt näringsgynnade arter. Uppföljningsbara mål för varje delområde • 50 blommande exemplar av trubbdaggkåpa ska finnas inom varje delområde. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 63 (72) Åtgärder Engångsåtgärd • Röjning av igenväxande växtplatser, görs omgående Återkommande åtgärder • Årlig sen slåtter i mitten av juli-augusti. Låt vegetationen torka och fröa av sig 1-2 veckor. Materialet ska sedan trans- porteras bort. Alternativ kan hela eller delar av områden med trubbdaggkåpa hållas öppna med betesdjur. I områden som betas ska lämpligt djurslag väljas och betestrycket ska var måttligt. Sent betespåsläpp är möjligt. Ingen konstgödsling får ske. Skötsel anpassad till fladdermöss Beskrivning av nuvarande tillstånd Ålstensskogen är mycket betydelsefull för den lokala fladdermus- faunan (Ekologigruppen 2024b). Stora delar av området och de angränsande vattenmiljöerna, med undantag av täta barrskogsmil- jöer, nyttjas frekvent för födosökning och hålträd och fritidshus erbjuder gott om möjliga viloplatser samt möjligheter för koloni- platser. Stora delar av området är inte belyst, vilket är en mycket positiv aspekt för fladdermössen, framför allt för de mer ljus- skygga arterna. I området förekommer fladdermusarterna brunlångöra, dvärgpi- pistrell, mustasch/taigafladdermus, nordfladdermus, större brun- fladdermus och vattenfladdermus. De vanligaste arterna är dvärg- pipistrell, nordfladdermus och vattenfladdermus. Hög aktivitet av fladdermöss har noterats i Ekhagen (delområde 9) nära Alviksvägen, kring Skogsbo (delområde 20), brynen kring Solviksängen (delområde 24, 26, 45 och 46), stigarna och vattnet vid Ålstensparken (delområde 1, 3, 4 och 5) och kring stränderna och strandpromenaden intill Mälaren (delområde 1, 3, 11, 22, 27 (strandzonen), 32, 33). Det var även en ganska mycket aktivitet vid lilla våtmarken mitt i Storskogen (delområde 37). Lägst akti- vitet var det i de tätare barrskogarna inom området, bland annat i elljusspåret och den kringliggande skogen samt i vissa av de rena barrskogsmiljöerna i Storskogen. Artrikast var det vid Skogsbo, Ekhagen, Ålstensparken och vid strandpromenaden längst i öster. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 64 (72) Målbild Inom naturreservatet finns lämpliga livsmiljöer för fladdermöss, till exempel gläntor, bryn, små våtmarker, stränder och stigar. Hålträd och byggnader erbjuder viloplatser och möjliga koloni- platser för fladdermöss. Stora delar av området ska vara obelyst och där belysning förekommer ska den vara anpassad för fladder- möss. Uppföljningsbara mål Fladdermusarterna brunlångöra, dvärgpipistrell, mustasch/taiga- fladdermus, nordfladdermus, större brunfladdermus och vatten- fladdermus ska förekomma inom reservatet. Åtgärder Engångsåtgärd • Anpassa belysningen inom reservatet för fladdermöss, görs omgående. Belysning som når skogsområden och bryn bör av- skärmas, alternativt om möjligt vara helt avslagen under dyg- nets mörka timmar, liksom gryning och skymning, under peri- oden 1 maj till 30 oktober. Andra åtgärder kan vara att ut- forma och rikta armaturer för att inte sprida ljus ut i naturmar- ken, hålla en låg ljusintensitet, tidsmässigt styra belysningen och ha långa våglängder (allra helst rött ljus). • Anläggning av ängsmark och långgräsytor och dammar för att förbättra födotillgång för fladdermöss, se respektive skötsel- område. Hantering av riskträd Vid vissa tillfällen kan finnas skäl att ta ned träd som är på väg att falla för att undvika personskador eller skador vid vägar, parkvä- gar, men även på byggnader eller anläggningar. Efter fackmanna- mässig besiktning och riskbedömning kan man då komma fram till att det är nödvändigt att fälla trädet. Dessa träd placeras ut så nära platsen där de togs ned som möjligt, utan att de avgrenas. Målet är att fallna träd ska utgöras av så långa segment som möj- ligt och endast kapas upp i mindre sektioner om det krävs för att flytta träden. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 65 (72) Uppföljning och dokumentation Naturvårdsförvaltaren bör dokumentera utförda åtgärder ochannat som kan vara av intresse för förvaltningen och tillsynen av natur- reservatets bevarandevärden. Dokumentationen är väsentlig då den ska ligga till grund för tillsynen av naturreservatet, ochför fortsatta åtgärder inom området, ändring i förvaltningen och som underlag för eventuell revidering av skötselplanen. Dokumentat- ionen bör ställas samman årligen. Vid dokumentation bör bland annat anges: • Plats för åtgärden, åtgärdens art och tidpunkt för utförande • Notering om åtgärdens effekt • Kostnader för naturvårdsförvaltningen Det är även av stort värde om åtgärder och förändringar dokumen- teras fotografiskt. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 66 (72) Referenser Tryckta källor Calluna, 2018. Skötselplan Ålstensparken, Bromma 2018, reviderad mars 2020. Ekologigruppen, 2024a. Naturvärdesinventering Ålstensskogen i Bromma. Ekologigruppen, 2024b. Fladddermusinventering i Ålstensskogen Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2023. Habitatnätverk i Stockholms stad 2022. Landskapsekologiskt teoretisk och metodisk fördjupande rapport. SLU ArtDatabanken, 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala. Stadsmuseet i Stockholm, Ålsten 1:1, del av, Röda villan, f.d. Skogsbo, Lilla villan, Smedslätten, Stockholm, Bebyggelsehistorisk inventering, Stadsmuseet rapporterar 196, 2022, s. 9 Stadsmuseet i Stockholm, Ålsten 1:1, del av, Röda villan, f.d. Skogsbo, Lilla villan, Smedslätten, Stockholm, Bebyggelsehistorisk inventering, Stadsmuseet rapporterar 196, 2022, s. 14 Stadsplan för delar av Ålsten och Ulvsunda, pl. 259, Stockholms stadsplanekontor Var- sam utveckling av småhus- och villaområden – Strategi med vägledningar, Stadsbygg- nadskontoret, Stockholms stad, 2021, s. 17Westling A. m.fl., 2020.Sveriges arter och naturtyper i EU:s art- och habitatdirektiv. Digitala källor Lantmäteriet 2024. Historiska kartor, digitalt kartarkiv. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och-geografisk-information/Historiska-kartor/ Naturvårdsverket 2024. Skyddad natur, databas över skyddade områden. https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ SGU 2024. Sveriges Geologiska Undersökning, kartvisaren. https://apps.sgu.se/kartvisare 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 67 (72) Bilaga A. Kartor 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 68 (72) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 69 (72) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 70 (72) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 71 (72) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Skötselplan Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 72 (72) 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG --- [Bilaga - Samrådsredogörelse Ålstensskogen och Storskogens naturreservat.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2024-03606 Gundula Kolb Sida 1 (23) Telefon 2025-10-16 Samrådsredogörelse Ålstensskogen och Storskogens naturreservat 2024-03606 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 2 (23) Innehåll Inledning....................................................................................................3 Förslagets syfte och huvuddrag.........................................................................3 Sammanfattning av samrådet............................................................................3 Föreslagna förändringar..........................................................................5 Sammanfattade synpunkter....................................................................8 Förslagen naturreservatsgräns..........................................................................8 Beslutskarta och karta över föreskriftsområdet................................................11 Förslaget till beslut...........................................................................................11 Skötselplanen...................................................................................................16 Genomförande.................................................................................................21 Remissinstanser utan synpunkter........................................................22 Sammanvägt ställningstagande............................................................22 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 3 (23) Inledning Förslagets syfte och huvuddrag Föreslagen yta för naturreservat är cirka 67,2 hektar, varav cirka 19 hektar utgörs av vatten. Området är beläget i sydöstra Bromma och omfattar Storskogen norr om Alviksvägen och stora delar av Ålstensskogen, Ålstensängen, Solviksängen och Solviksbadet söder om Alviksvägen. Vidare sträcker sig reservatet cirka 100 meter ut i Mälaren. Samtliga berörda fastigheter ägs av Stockholms stad. Ålstensskogen och Storskogen utgör en viktig värdekärna i stadens grönblå infrastruktur. Cirka 67 procent av området bedöms vara värdekärna för biologisk mångfald, ur ett regionalt och nationellt perspektiv. Värdena är främst knutna till gamla sammanhängande barrskogar som domineras av gamla tallar, men även till de kulturpräglade ädellövs- och gräsmarkerna samt en art- och individrik fladdermusfauna. Området utgörs även av en kulturhistoriskt värdefull miljö med spår av mänsklig aktivitet från bronsåldern till idag. Vid planering av utbyggnad av trädgårdsstaden bevarades Storskogen och Ålstensskogen som naturparker. Ålstensparken och Ålstensskogen lyftes fram som 1920-talets främsta exempel på denna typ av park. Vidare utgör området ett värdefullt och välbesökt rekreationsområde som erbjuder god möjlighet till olika naturupplevelser, lugn och ro, sociala möten, motion och lek. Syftet med naturreservatet är att bevara biologisk mångfald och att långsiktig skydda och vårda värdefulla natur- och kulturmiljöer samt att skydda och återställa livsmiljöer för skyddsvärda arter. Vidare ska inom ramen för biologisk mångfald ett tätortsnära naturområde av stor betydelse för allmänhetens friluftsliv, naturupplevelser, folkhälsa och rekreation bevaras, utvecklas och tillgängliggöras. Sammanfattning av samrådet Hur samrådet bedrivits Samrådet för naturreservatet pågick mellan den 7 maj och den 19 juni 2025. På begäran förlängdes samrådstid till den 30 juni 2025. En arrendator fick möjlighet att yttra sig tills den 27 juli 2025. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Fleminggatan 4, i Alviks bibliotek, Gustavslundsvägen 24 och på stadsbyggnadskontorets hemsida. Annons om samråd och 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 4 (23) samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Bromma den 10 maj 2025 samt i SVD den 8 maj 2025. Samrådsmöte hölls den 22 maj 2025 på Ålstensängen där cirka 20 personer närvarade. Huvudsakliga synpunkter Under samrådsperioden inkom det totalt 27 yttranden till stadsbyggnadskontoret. Inga motsäger sig förslaget och majoriteten av yttranden är positiva till reservatsbildning. Dessa yttranden berörde framförallt förslagen reservatsgräns, formulering av vissa föreskrifter, beskrivning av kulturmiljön, underhåll av ledningar, hundar, parkering, cykling, entréer och grillplatser samt detaljer i skötselplanen. Länsstyrelsen tillstyrkte förslaget och lämnade synpunkter som berörde reservatets namn, stavning, föreskrift B2 och D1, hantering av fornlämningar i skötselplanen, benämning av bilagor i skötselplanen samt layout av beslutskartan. Från skogsstyrelsen inkom synpunkter som berör beskrivning av punktinsatser i områden med fri utveckling (skötselplan). Sveriges geologiska undersökning (SGU) avstod från att yttra sig. Från exploateringsnämnden inkom synpunkter som berör den förslagna reservatsgränsen. SVOA och in Ellevio lyfte behov att även fortsattvis kunna underhålla ledningar samt tillhörande anläggningar. SVOA lyfte även en planterad framtida sjöledning. Två arrendatorer vill försäkra sig att reservatet inte påverkar deras nyttjande av arrendet. Fastighetskontoret förvaltar tre stycken villor – Villa Skogsbo, Röda villan och Solviksvillan- samt ett mindre fritidshus inom området. Från fastighetskontoret inkom synpunkter som berör deras tre villor. De önskar att hänsyn tas till kommande detaljplan, fastighetsbildning och behov av infrastruktur. Från andra remissinstanser inkom synpunkter om reservatsgräns, kulturmiljö, vattenmiljön, kartlayout, tillståndsplikt för arrangemang, detaljer i skötselplanen, belysning, hundrastgård, åtgärder som förbättra tillgänglighet i området samt områdets rekreativa och ekologiska värden, parkering och cykling. Från de privatpersoner som yttrade sig under samrådsperioden så inkom synpunkter om kulturmiljö, hundar, parkering, bänkar och områdets skötsel. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 5 (23) Sammanvägt ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att inrätta naturreservatet Ålstensskogen och Storskogens naturreservat. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet har sammanfattningsvis följande ändringar gjorts: • Mindre förändringar av reservatsgränsen för anpassning till anläggningar vid gränsen. Gränsen runt fastighetskontorets två villor (Röda villan och Villa Skogsbo) har justerats i dialog med fastighetskontoret. • Förtydligande av formuleringen av kulturhistoria och limniska värden har gjorts i beslutsdokumentet. • Förtydliganden av reservatsföreskrifterna i beslutsdokumentet har gjorts gällande exempelvis hundrastning, tävlingar och undantag för ledningar. B- föreskrifterna har förtydligats i enlighet med Länsstyrelsens och Idrottsförvaltningens synpunkter. • Skötselplanen har justerats något, bland annat när det gäller mer information om kulturhistoriska värden och skötsel av fornminnen och kulturhistoriska lämningar, information och skötsel av områdets strand- och vattenmiljöer, anvisningar gällande tillgänglighet. Mindre justeringar har gjorts utifrån förslag från föreningar och privatpersoner. Sammanfattningsvis gör Stadsbyggnadskontoret bedömningen att inga stora/väsentliga förändringar av förslaget till reservatsbeslut har behövts göras efter samråd. Därmed bedömer kontoret att inget nytt samråd krävas. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet och efterföljande dialog har följande ändringar gjorts: Reservatsgräns Reservatsgränsen i Mälaren har justerats om några meter så att den av SVOA planerade framtida sjöledningen kommer att ligga utanför reservatet. Längs Alviksvägen har en befintlig elnätstation inklusive tillhörande buffertzon som möjliggör en framtida utbyggnad exkluderats från reservatet. Gränsen i öster mot befintlig förskola och tennishall har justerats något för att lämna en buffertzon till dessa fastigheter. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 6 (23) Gränsen runt fastighetskontorets två villor (Röda villan och Villa Skogsbo) har justerats i dialog med fastighetskontoret. Gränsen runt reservatet har finjusterats under utmätningen i dialog med miljöförvaltningen och exploateringskontoret. Beslutskarta Beslutskartans layout har ändrats i enlighet med länsstyrelsens synpunkter. Karta över föreskiftsområdet Kartans layout har ändrats för att förbättra läsbarheten i enlighet med miljöförvaltningens yttrande. Förslag till beslut De värdebeskrivande texterna har kompletterats, främst med information om Rutger Sernander och områdets limniska värden. Flera A föreskrifterna har förtydligats. Exempelvis har A15 (Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att bredda befintlig stig och anlägga ny stig eller spår, anlägga ny tillfartsväg till Solviksvillan samt bredda och asfaltera Ålstens Skogsväg) delats upp i A15 -A19 som nu också inkluderar anläggning av ny gång- och/eller cykelbana mellan Solviksbadet och Alviksvägen samt anläggning av ny sträcka av befintligt elljusspår om delar av spåret tas i anspråk vid exploatering längs Alviksvägen. B föreskrifterna har förtydligats i enlighet med Länsstyrelsen och Idrottsförvaltningens synpunkter. Flera C föreskifteran har förtydligats. Undantag för koppeltvång för hundar har ändrats från att gälla inom hundrastgård till att gälla inom utpekade hundrastplatser. En C föreskrift har tillkommit: Det är förbjudet att lokalisera start- och målplatser av för tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter till naturmark som inte utgörs av klippt gräsmatta. För att bemöta från Bromma-Vällingby skid- och orienteringsklubbs inkomna yttrande har tillståndsplikt för att anordna tävlingar, marknader, event eller likande under perioden 1 augusti – 28 februari ändrats från att gälla arrangemang med flera än 100 deltagare till att gälla arrangemang med fler än 300 deltagare. Även flera undantag (D föreskrifterna) har förtydligats, bland annat för att bemöta SVOAS synpunkter om underhåll av ledningar och anläggningar. På önskan av fastighetskontoret har undantag D11 tillkommit som tillåter rivning och återuppförande av 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 7 (23) byggnader i samma storlek och med samma användningssätt om byggnaden skadas allvarligt genom brand eller dylikt. Stycket Skötsel och förvaltning har kompletterats med information om ansvarsordning/-fördelning enligt nuvarande reglementen. Stycket Reservatsbeslutets förenlighet med mål, planer, program och befintliga verksamheter har kompletterats med information om stadens strategi för utomhusbelysning. I övrigt har en språkgranskning samt några redaktionella ändringar genomförts. Förslag till skötselplan Förslag till skötselplanen har kompletterats med information om områdets limniska miljöer och dess skötsel. Kompletteringen har skett i dialog med konsultfirman Ekologigruppen som har inventerat områdets limniska miljöer under sommaren 2025. För att bemöta stadsmuseets synpunkter har beskrivningen av skötselområden kompletterats med en lista av kulturhistoriska värdeelement. Vidare har beskrivningen av skötsel av fornlämningar reviderats efter ett gemensamt platsbesök med länsstyrelsen fornlämningsexpert. I skötselkartan har tre skötselområden reviderats något. I övrigt har en språkgranskning samt några redaktionella ändringar genomförts. Ändringar som har genomförts bedöms inte som västenliga och har skett i dialog med exploateringskontoret. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 8 (23) Sammanfattade synpunkter Förslagen naturreservatsgräns Avgränsning längs Alviksvägen Exploateringskontoret önskar att gränsen söder om fastigheten Mästerkatten 6 ses över. Exploateringskontoret ställer sig frågan om SVOAS arbetsområde kan utelämnas från reservatet. Exploateringskontoret önskar att gränserna vid Alviksvägen ses över ytterligare en gång. Kontoret bedömer att en eventuell exploatering skulle kunna inrymmas inom ytan men det kan behövas ytterligare yta under byggskedet för att kunna få till byggnationen/husen med schakt. Bromma stadsdelsnämnd önskar ett förtydligande gällande den del av naturmarken vid Alviksvägen som utelämnats från föreslaget reservatsområde. Området innehåller en bevarandevärd entré och gångstråk. En eventuell flytt av gångstråket och belysningsstolpar kan påverka naturmarken negativt. Naturskyddsförening, Bevara Bomma Grönt och Västerleds trädgårdsförening anser att den nu borttagna delen intill Ålstensgatan borde ingå i reservatet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Området söder om fastigheten Mästerkatten 6 hyser höga naturvärden samt en mindre entré till reservatet. Stadsbyggnadskontoret bedömer att området har en viktig funktion för de värden reservatet syftar på att bevara och anser därmed att området även fortsattvis ska ingå i reservatet. SVOA:s arbetsområde hyser områden med viktiga funktioner för de värden reservatet syftar på att bevara. Stadsbyggnadskontoret bedömer att området även fortsättningsvis ska ingå i reservatet. Den öppna vyn över Ålstensängen mot Mälaren från Ålstensgatan är del är av anspråket från riksintresset för kulturmiljövården Ålstensgatan och Södra Ängby enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Kontoret anser att de tillfällig ianspråktagna gräs-/ängsmarken ska återställas efter SVOA har avvecklat arbetsområdet och ingå i reservatet. Inom arbetsområdet finns bevarade ädellövmiljöer som är en av reservatets prioriterade bevarandevärden och bör därför ingår i reservatet. Kontoret anser vidare att ytan som är en fortsättning av pulkabacken ska återställas till gräs-/ängsmark och återfår sin funktion som entré och pulka-/motionsbacke. Naturreservatets föreslagna gräns har studerats i ett förvaltningsövergripande samarbete. I arbetet har hänsyn tagits till 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 9 (23) befintliga naturvärden samt möjlig stadsutvecklingspotential. Enligt stadens budget för 2025 ska ett samlat arbete för att tillskapa fler hyresrätter i södra Bromma genomföras samt att staden ska prioritera möjliga platser för Stockholmshus. Med utgångspunkt i en samlad bedömning har stadsbyggnadskontoret bedömt att en yta längs Alviksvägen kan vara möjlig för detta. Vid ett eventuellt planprojekt ska hänsyn tas till reservatets gränser, entré samt befintliga naturvärden. Sträckning för delar av gång- och cykelstråket och elljusspår kommer att ses över. Avgränsning i öster mot Djurklouvägen Exploateringskontoret önskar att gränserna vid Djurklouvägen och söder om fastigheterna Hattstugan 1 och 2 ses över ytterligare en gång utifrån naturvärdesinventeringen (hela yta 28, naturvärdesklassning Visst naturvärde klass 4) och anpassas utifrån den. Idrottsförvaltningen betonar vikten av att naturreservatets föreskrifter och avgränsning inte i onödan begränsar tennishallens fastighet och dess framtida utvecklingsmöjligheter. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Gränsen i öster mot Djurklouvägen, den befintliga förskolan och tennishallen har i dialog med exploateringskontoret och miljöförvaltningen justerats något. En buffert mot angränsande fastigheter har lämnats. Vid gränsdragning har hänsyn tagits till befintliga träd, terräng och stigar. Reservatsföreskrifter påverkar inte verksamheter utanför reservatet. Gränsdragning kring Villa Skogsbo, Röda villan och Solviksvillan Skönhetsrådet ifrågasätter valet att lämna två villor med tillhörande tomtplats utanför reservatet som två enklaver. Då staden redan äger de båda byggnaderna anser rådet att staden förlorar möjligheten att i framtiden använda dem för att förstärka naturreservatets kvalitéer. Västerleds trädgårdsförening anser att allmänheten borde har fullt tillträde till trädgården från den röda villan ned till Mälaren. En privatisering och inhägnad tomt närmast husen skulle medföra att hela området från den röda villans trädgård till strandpromenaden skulle känns privat och några stigar eller naturlig passage finns inte mellan de båda villorna. Enligt föreningen är området naturskönt och centralt i reservatet och det är viktigt att här bedrivs verksamhet, som ger allmänheten tillträde till trädgården och platsen. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 10 (23) Fastighetskontoret skriver i sitt yttrande att kontoret har som uppdrag att renodla och effektivisera kontorets fastighetsbestånd. Fastighetskontoret har som mål att en ny detaljplan tas fram och att deras tre villor placeras inom kvartersmark med användningsbestämmelse B Bostad, för att möjliggöra en kommande fastighetsbildning. Kontoret anser att reservatsgränserna måste möjliggöra att de planerade fastigheterna får en rimlig storlek i förhållande till byggnadernas kulturvärde, den landskapsbild de är placerade samt inklusive anlagda trädgårdar och uthus. Vidare anges att det i dagsläget är oklart om Solviksvillan bör ingå i reservatsområdet eller hållas utanför beroende på vilken funktion som anses mest lämplig i framtiden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har i dialog med fastighetskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsmuseet justerat gränsen kring Röda villan och Villa Skogsbo. Stadsbyggnadskontoret bedömer att den justerade gränsen både tillgodoser fastighetskontoret önskan om fastighetsbildning samt de allmänna intressena att ha tillgång till och kunna uppleva områdets kultur-, natur- och rekreativa värden. Stadsbyggnadskontoret bedömer att Solviksvillans läge mellan Solviksbadet och kvinnobadet talar för att villan förblir en del av reservatet. Föreskiftsområdet kring villan, som möjliggör nyttjande av tomten både som publik lokal eller för bostad, har justerats i dialog med fastighetskontoret, exploateringskontoret, miljöförvaltningen och stadsmuseet. Vid en eventuell framtida detaljplaneprocess kommer funktion och innehåll för villan studeras med hänsyn till läget och vad som bedöms mest lämpligt. Avgränsning i Mälaren Programmet Stockholms Framtida Vattenförsörjning har utrett en sjösträcka som passerar cirka 90 meter söder om strandlinjen vid naturreservatet. SVOA önskar att redan nu föreslå en särskild korridor inom reservatsområdet där vissa föreskrifter inte ska tillämpas, för att möjliggöra både anläggning och framtida underhåll av sjöledningarna. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I dialog med SVOA och miljöförvaltningen har gränsen justerats så att området som kan vara aktuellt för anläggandet av en ny sjöledning ligger utanför reservatet. Förslag till utökning av reservatet Naturskyddsföreningen förslår att ta med Rotholmen + 100 m vattenbuffert som en del av naturreservatet. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 11 (23) Bevara Bromma Grönt (BBG) föreslår att även Nyängsparken på sikt ska ingå i reservatet fram till Nyängsvägen alternativt Urbergsvägen Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret instämmer i naturskyddsföreningens bedömning att Rotholmen och angränsandes vattenområde utgör värdefulla naturmiljöer. Kontoret instämmer även i BBG:s bedömning att Nyängsparken består av likande natur än Storskogen och hyser höga naturvärden och har en viktig funktion i stadens blågröna infrastruktur. Dessa områden ingick inte i uppdraget. Att utöka reservatet med dessa områden skulle både kräva en noggrann avvägning av olika intressen samt ett förnyat samråd. Dessa processer skulle inte ha rymts i uppdragets tidplan. Stadsbyggnadskontoret tar med förslagen i stadens fortsatta arbete med skydd av värdefull natur. Beslutskarta och karta över föreskriftsområdet Stockholm länsstyrelse anser att fastighetsbeteckningarna syns dåligt på beslutskartan och föreslår att förtydliga teckenförklaringen genom att lägga till fastighetsgränserna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden önskar att gränsen av föreskiftsområden i föreskiftskarta framgår tydligare. Stadsbyggnadskontoret har förtydligat båda kartor och stämt av de reviderade layout med båda remissinstanserna. Förslaget till beslut Länsstyrelsen påpekar att stavning av Ålstensskogen varierar i dokumentet och skötselplanen och att det är därmed oklart vad reservatet heter. Föreskrifternas ikraftträdande: Länsstyrelsen påpekar att det saknas ett ord mellan ”naturreservatsbeslutet” och ”på” i meningen ”Föreskrifterna under A, B och D träder i kraft tre veckor efter den dag då naturreservatsbeslutet på kommunens digitala anslagstavla samt i ortstidning.” Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stavningen har setts över. Reservatets rätter namn är Ålstensskogen och Storskogens naturreservat. Meningen har kompletterats med ordet ”publicerats” 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 12 (23) Reservatsföreskrifter A-föreskrifterna: ”Utan tillstånd från Stockholms stad är det förbjudet att (A7-A11)” Länsstyrelsen och miljö- och hälsoskyddsnämnden tolkar att det ska stå A14-A24 i parentesen. Trafikkontoret anser att det vore önskvärt om föreskrifterna tillät staden att utveckla befintliga eller nya gång- och cykelstigar eller liknande som tar hänsyn till naturvärdena. Vidare anser trafikkontoret att det bör också vara tillåtet att med stadens tillstånd anordna fler fasta cykelparkeringsplatser. Idrottsförvaltningen ser gärna att det fortsatt är möjligt att anlägga enklare anläggningar eller platser för spontanidrott inom naturreservatet, särskilt i anslutning till Solviksbadet. BBG anser att ytterligare belysning inte ska tillåtas och att befintlig belysning bör anpassas till fladdermöss och andra nattaktiva djur. Vidare motsäger sig föreningen ytterligare intrång i parken som exempelvis. anordnande av utegym. B-föreskrifterna: Länsstyrelsen påpekar att skötseln av natur får inte stå i motsättning till skydd och vård av fornlämningar. I föreskrift B2. framgår att fällda träd mm inte får lämnas på ett sådant sätt att dessa skadar naturvärden. Här borde det framgå att det även gäller kulturmiljövärden/fornlämningar. Det samma gäller B10. där det även bör framgå att dessa kan flyttas bort från fornlämningar. C-föreskrifterna: C4 (nu C5). Stadsdelsförvaltningen föreslår att eldning endast ska vara tillåten på avsedd plats, även med medhavd grill Bromma-Vällingby skid- och orienteringsklubb invänder sig mot C15 som innebär att det utan Stockholms stads tillstånd är förbjudet att anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 100 deltagare, med undantag för aktiviteter som ordnas av skolor och förskolor och anser att undantag även ska göras för orienteringsverksamhet. Klubben nyttar det blivande naturreservatet bland annat för ungdomstävlingar och pensionärsorienteringar mellan 100-200 deltagare. De anser att det inte rimligt att klubben behöver betalar för ett reservattillstånd för dessa ideella tävlingar. De anser att om kravet på tillstånden står kvar bör tillstånden för ideella föreningar vara kostnadsfria. Västerleds trädgårdsstadsförening hoppas att valborgsmässobålet kan även fortsattvis agraras på Ålstensängen. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 13 (23) Hundar BBG anser att hundar alltid ska hållas kopplade utom i hundrastgård om en sådan anläggs och anser att Varsängen är en lämplig plats för ett hundrastområde. Bromma Hembygdsförening anser att en inhägnad rastgård behövs men ifrågasätter om Ålstensängen är det bästa läget. Västerleds trädgårdsstadsförening anser Solviksängen och/eller Ålstensängen vore lämpliga platser för ett hundrastområde men motsäger sig en inhägnad hundrastgård. Tre privatpersoner har lämnat synpunkter på föreslaget om koppeltvång, som de anser vara för strängt i reservatsbeslutet. D -föreskrifterna: Länsstyrelsen och miljöförvaltningen undrar om ”D1. reservatsförvaltaren eller den som förvaltaren utser får utföra de åtgärder som anges i föreskrifterna B1 – B17” även ska omfattar B18 och B19. Idrottsförvaltningen lyfter att det är av stor betydelse att större driftfordon fortsatt kan ta sig genom området till Solviksbadet, både sommartid och vintertid. SVOA vill försäkra sig att SVOA även efter reservatsbildningen har åtkomst till sina nuvarande och framtida anläggningar. Point65 vill försäkra sig att deras Kayakomat-ställning kan vara kvar i reservatet. En arrendator undrar om reservatsbildning påverkar hans möjlighet att nyttja hans arrende. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande A-föreskrifterna: Stadsbyggnadskontoret har ändrat i enlighet med remissinstansernas synpunkter. I dialog med trafikkontoret har A föreskrifterna kompletterats med utan tillstånd är det förbjuden att: A15 bredda befintlig gång- och/eller cykelbana A17 bredda befintlig gång- och/eller cykelbana A23 uppföra rastplats, spänger, grillplats, vindskydd eller cykelparkering Föreskrift A23 möjliggör att uppföra rastplats, spänger, grillplats, vindskydd eller cykelparkering med tillstånd av staden och A25 möjliggör med stadens tillstånd att uppföra anläggning som ligger i 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 14 (23) linje med reservatets syfte såsom hundrastgård, toalett, groddamm, lekplats inom område FO1. I enlighet med BBG synpunkt är det enligt A9 förbjuden att anlägga ny belysning eller byta belysning till en för fladdermöss mer störande armatur eller belysningstid. Enligt A26 är inom området FO1 ny biologisk anpassat belysning tillståndspliktigt. Bemötande utegym. Stadsbyggnadskontoret menar att föreskrifterna begränsar möjligheten att anordna t. ex utegym utanför föreskriftsområde FO1, i syfte att bevara naturmark. B-föreskrifterna: Stadsbyggnadskontoret har ändrat i enlighet med länsstyrelsen synpunkter. C-föreskrifterna: C4 (nu C5) har ändrats till att det är förbjuden att göra upp eld annat än på anvisad plats. Meningen om att medhavd grill får användas har tagits bort. Föreskriften har ändrats till följande: Utan Stockholms stads tillstånd är det förbjudet att: • C15. anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 100 deltagare under perioden 1 mars – 31 juli • C16. anordna tävlingar, marknader, event eller liknande verksamheter med fler än 300 deltagare under perioden 1 augusti – 28 februari. Stadsbyggnadskontoret anser att tillstånd krävs även för mindre tävlingar under perioden där naturen är som känsligast för att minimera störningar av växt- och djurliv. Under resten av året krävs enbart tillstånd för större tävlingar. Vidare instämmer stadsbyggnadskontoret i BVSOK syn att reservstillstånd för ideella föreningar och organisationer borde vara kostnadsfria. Kontoret kommer att driva denna frågan vidare i ett separat ärende. Valborgsmässobålet kommer även fortsattvis agraras på Ålstensängen efter tillstånd har sökts och fåtts. Som i andra reservat kommer fleråriga reservattillstånd kunna sökas för valbordseld. Hundar Hundrastplatser regleras genom stadens allmänna lokala ordningsföreskrifter, och beslut om sådana fattas separat. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 15 (23) Precis som i stadens andra naturreservat behöver hundar hållas kopplade utanför särskilt utpekade hundrastplatser (C7) – för att visa hänsyn till växtlighet, djur och andra besökare. Samtidigt ska området fortsatt vara en plats för lugna promenader och naturupplevelser. I skötselplanen föreslås att reservatet kompletteras med en hundrastområde eller hundrastgård. Sommarparkeringen vid Solviksbadet anses vara ett lämplig hundrastområde under period 1 september – 31 maj. D-föreskrifterna: Att B18 och B19 inte innefattas av undantaget är en medveten val då stadsbyggnadskontoret gör bedömningen att dessa åtgärder bör vara tillståndspliktiga även för reservatsförvaltaren. Reservatsföreskrifterna reglerar inte motortrafik. Samtliga åtgärder som krävs för drift- och underhåll av reservatet och befintliga anläggningar samt plogning av eventuella isbanor och spår på Mälaren är undantaget reservatets föreskrifter. Enligt D4 får innehavaren av ledning får utföra normalt underhåll av ledningar, ledningsgata, tillhörande anläggningar samt övriga åtgärder som följer av ledningsrätter. Naturreservatet hindrar därmed varken drift eller under håll av SVOAs anläggningar. Point65 har ett befintligt arrende som inte påverkas av reservatsbildningen. Enligt D3 får fastighetsägare och arrendatorer utföra de åtgärder som är nödvändiga i samband med skötsel, underhåll och reparation av områdets befintliga byggnader och anläggningar som inte ingår i reservatsförvaltningen. Kontoret bedömer att naturreservatet inte innebär några konkreta skillnader för nyttande av befintliga arrendetomter jämfört med idag. Arrendeavtalen gäller fortsatt. Reservatsföreskrifterna förtydliga gällande villkoren i arrenden. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 16 (23) Värdebeskrivning av kulturmiljö i beslutet Skönhetsrådet anser att historieskrivningen i kulturmiljöavsnittet i förslaget till beslut behöver korrigeras och kompletteras med de insatser Rutger Sernander gjorde i egenskap av initiativtagare till Ålstensparken och Ålstensskogen, i konflikt med de planer som dåvarande stadsträdgårdsmästare hade för området. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Den kulturhistoriska värdebeskrivningen i förslag till beslut har kompletterats i enlighet med skönhetsrådets synpunkter. Sportfiske och skydd av vattenmiljöer Sportfiske är en viktig del av friluftslivet i Stockholm. För att stärka detta vill IDF lyfta behovet av att identifiera känsliga habitat för fisk längs strandlinjen inom reservatet. IDF föreslår att fiskens livsmiljöer och höga naturvärden i vattenområdet uttryckligen beaktas i reservatsbeslutet och skötselplanen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Fiskens livsmiljö och höga naturvärden skyddas genom förbud mot att skada vegetation (A1), mekanisk sjöbottenbearbetning (A4) och ankring i vattenområden grundare än 3 meter (C12). En limnisk naturvärdesinventering har genomförts under sommaren 2025. Tyvärr har resultatet inte slutredovisats. Preliminära resultat har inarbetats i skötselplanen. Kapitlet Skötsel och förvaltning Miljöförvaltningen anser att andra stycket i kapitlet Skötsel och förvaltning behöver ändras och förtydligas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stycket har ändrats och förtydligats i enlighet med miljöförvaltningens synpunkter. Markåtkomst inom naturreservatet SVOA vill försäkra sig att SVOA även efter reservatsbildningen har åtkomst till sina nuvarande och framtida anläggningar. Skötselplanen Kulturmiljö Stadsmuseet bedömer att förslaget till skötselplan erbjuder adekvata verktyg för att framåt kunna säkerställa Ålstensskogens kulturhistoriska värden. Stadsmuseet upplever det som otydligt att 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 17 (23) kulturhistoria ingår som innehåll under rekreativa värden i beskrivningen av skötselområden upplevs otydligt. Stadsmuseet föreslår att ”Kulturhistoria” där det är aktuellt utgör en egen rubrik där det specificeras vad som avses vara kulturhistoriskt värdefullt. Västerleds trädgårdsstadsförening har lämnat synpunkter på att trädgården från den Röda villan ned till Mälaren bör skötas som en enhet och allmänheten ska ha fullt tillträde. Föreningen har vidare lämnat information om kulturhistoriska spår i landskapet så som spår och lämningar av till exempel sommarvillor utmed Mälarstranden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Beskrivningen av skötselområden har kompletterats med mer information om kulturhistoriska spår och värden. Skötselområdena har även kompletterats med stycket Kulturhistoriska värdeelement i enlighet med stadsmuseet förslag. Kompletteringar som rör kulturmiljö har stämts av med stadsmuseet. Del av trädgården från den Röda villan ned till vattnet kommer att vara tillgänglig för allmänheten. På de öppnare ytorna föreslås slåtter. Fornlämningar Länsstyrelsen är positivt att kulturmiljön och fornlämningar lyfts fram på ett tydligt sätt i skötselplanen. Med tanke på att syftet bland annat är att långsiktigt skydda och vårda värdefulla kulturmiljöer, så bör det tydligare framgå hur fornlämningarna ska vårdas och skötas. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Länsstyrelsens träffade miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen i Ålsten och gav råd kring skötsel av reservatets fornlämningar. Skötselplanen har kompletterats med tydliga instruktioner kring skydd och vård av fornlämningar baserande på länsstyrelsens skötselråd. Anläggningar för rekreation & motion Idrottsförvaltningen föreslår att skötselplanen tydligt anger att enklare anläggningar för spontanidrott, såsom bollplaner, utegym eller hinderbanor, kan anläggas inom utpekade zoner, särskilt vid Solviksbadet och andra mer aktivitetsinriktade delar av reservatet. Idrottsförvaltningen ser gärna att skötselplanen uttryckligen beaktar behovet av servicefunktioner kopplade till tillgänglighet, fysisk aktivitet och friluftsliv. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 18 (23) Bromma Hembygdsförening föreslår att de skyltar som tidigare fanns vid elljusspåret gällande regler för gående så att spåret inte trampas sönder åter sätts upp. Vidare bör trafikkontoret upphöra med sandning av elljusspårets överfarter vid Ålstens skogsväg, Skogsbo och Solviksbadet. Friluftsfrämjande önskar att en till grillplats och en mullestick anläggs samt att skidbacken inklusive starttorn underhålls. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Ängen vid Solviksbadet föreslås skötas med gräsmatteskötsel som ger goda förutsättningar för spontanidrott. Enligt förslaget reservatsbeslutet finns i FO1 möjlighet till anläggning av enklare anläggningar för rekreation. Skötselplanen innehåller ett eget kapitel om skötsel av stigar, strandpromenad, elljusspår och trappor samt övriga anordningar för friluftsliv, rekreation och lek, där behovet av god tillgänglighet samt tydlig skyltning lyfts fram. Skidbacken föreslås skötas med frisk gräsmarksskötselslåtter. Groddjur Västerleds trädgårdsstadsförening har lämnat detaljerat information kring groddjur och grodlek inom reservatet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret vill tacka för inlämnat kunskapsunderlag. En del av information har förts in i skötselplanen. Vidare har informationen överlämnats till miljöförvaltningen som både bedriver miljöövervakning av bland annat groddjur samt tillsyn i naturreservaten. Skötsel av naturmark Skogsstyrelsen anser att i områden där för fri utveckling föreslås bör det tillåtas att vid behov frihugga värdefulla naturvårdselement som t.ex. grova gamla tallar och ekar vilka riskerar att konkurreras ut av yngre träd som växer upp i nära anslutning till dem Naturskyddsföreningen lämnar några medskick kring skötsel rörande uppsättning av holkar. att grundregel bör vara att inte frakta ut något träd ur skogen och att en objektkatalog med särskilt gamla tallar som behöver frihuggas bör upprättas. BBG lyfter fram att marker med riklig förekomst av blåsippor är viktiga att bevara. En privatperson anser att reservatsförslaget har förvandlat en park till en skog och anser att det saknas en kulturvärdesinventering. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 19 (23) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Skötselplanen anger att enstaka träd kan friställas vid behov i områden där fri utveckling föreslås. Skötselplanen har kompletterats med text om uppsättning av holkar och förtydligats gällande bevarande av stammar. Skötselangivelserna för delområde 1 är utformade för att bevara bland annat blåsippor. Beskrivningen av skötselområden har kompletterats med en utökad beskrivning av delområdenas kulturhistoriska värden, för att uppnå en bättre balans mellan natur och kultur. Skötselområdena har även kompletterats med stycket Kulturhistoriska värdeelement i enlighet med stadsmuseet förslag, samt förtydligats vad gäller skötsel av kulturhistoriska spår och lämningar. Vatten- och strandområden Idrottsförvaltningen anser att skötselplanen bör förtydliga att aktiviteter såsom paddelsport, vinterbad och skridskoåkning är viktiga för det lokala friluftslivet och de ska främjas genom planering av målpunkter, tillgänglighet, servicefunktioner och infrastruktur. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Beskrivningen av rekreativa värden har kompletterats med vattenaktiviteter. Skötselplanen innehåller ett eget kapitel om anordningar för friluftsliv, rekreation och lek, där behovet av god tillgänglighet lyfts fram. Motortrafik & bilparkering Trafikkontoret vill kopplat till skötselplanen, sida 52, påpeka, att sommarparkeringarna som består av gräsytor sköts av stadsdelsförvaltningen enligt nuvarande rutiner. Västerleds trädgårdsförening påpekar att den tillfälliga parkeringen har anlagts utan bygglov på en yta som inte har återställts efter ett tillfälligt bygglov. Föreningen anser att trafiken ned till Solvik borde minskas, men föreslår att anlägga en mindre parkeringsplats på SVOA:s arbetsområde. En privatperson föreslår att en ny parkentré och parkering kan göras när SVOA lämnar sin etableringsyta om några år, i stället för den vid sommarparkeringen vid Solviksbadet. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 20 (23) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Skötselansvaret av parkeringsplatserna har förtydligats i skötselplanen att stadsdelsförvaltningen ansvarar för skötseln av sommarparkeringsplatsen. I dagsläget bedömer trafikkontoret att sommarparkeringen på Solviksängen uppfyller en viktig funktion på sommaren. Reservatsbeslutet omöjliggör inte en framtida ändring av parkeringsytan vid Solviksbadet. Frågan om parkering och användning av Solviksängen kommer att behöva studeras närmare i framtiden. Kontoret bedömer att SVOAs arbetsområde inte lämpar sig för att anlägga en parkeringsplats och bedömer att områdets ursprungliga värden och funktion bör återställas. Se även kontorets ställningstagande under förslagen naturreservatsgräns. Gång- och cykeltrafik Trafikkontoret har tidigare samverkat med miljöförvaltningen och andra förvaltningar i insatser för att tillgängliggöra stadens naturreservat för besökare. Ett av målen i arbetet har varit att det ska vara möjligt att cykla till stadens reservat och nå målpunkter inom reservaten. Utifrån detta arbete fattade trafiknämnden beslut om att för cykling undanta vissa utpekade sträckor i samtliga av stadens naturreservat från de lokala trafikföreskrifterna som förbjuder fordonstrafik i terräng i reservaten. Det gjordes en analys av vilka sträckor i reservaten där det var lämpligt att tillåta cykling, och dessa redovisades i en kartbilaga till beslutet. Trafikkontoret anser att en sådan analys bör göras även för reservatet i Ålstensskogen och Storskogen, och att lämpliga stråk för cykling bör pekas ut i samband med inrättandet av reservatet Även stadsdelsförvaltningen anser att det bör förtydligas i reservatsföreskrifterna huruvida det är tillåtet att cykla på parkvägar i reservatet. Bevara Bromma Grönt anser däremot att det inte vara tillåtet att cykla eller åka moped inom reservatet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Dialog mellan stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, stadsdelsförvaltningen och miljöförvaltningen kring på vilka sträckor i reservatet cykling bör tillåtas har inletts och kommer att slutföras under hösten. Cykelstråken kommer att pekas ut på reservatsskyltarena. 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 21 (23) Bilagor till skötselplan Länsstyrelsen föreslår att bilaga 1 till skötselplanen ändras till bilaga A, så de inte blandas ihop med beslutets bilagor. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsnyggandskontoret har genomfört förslagen ändring. Genomförande Entréer Naturskyddsföreningen betonar vikten av tydliga och informativa entréer till reservatet och lyfter behovet av vägvisare till och inom reservatet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Staden kommer att tillskapa tydliga och informativa entréer till reservatet med stora informationsskyltar som innehållen en karta över reservatet, information om reservatets värden och vad som är tillåten och förbjuden i reservatet. Grill- och rastplatser Flera föreningar och privatpersoner lyfter behovet av fler grill- och rastplatser samt bänkar i reservatet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I samband med inrättade av reservatet planerar staden att anlägga nya grill- och rastplatser. Grodpassage/tunnel under Alviksvägen Bevara Bromma Grönt och Västerleds trädgårdsstadsförening föreslår att en grodtunnel anläggs under Alviksvägen Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för insänt förslag. Trafikytan ingår inte i reservatet, varvid frågan inte har behandlats inom reservatsplaneringen. Förslaget kan dock tas med vid analys av möjlighet till utveckling av biologisk mångfald i staden. Stigar Friluftsfrämjande önskar att en mullestig anläggs. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Föreskrifterna omöjliggöra inte anläggandet av en mullestig. I skötselplanen står att reservatet ska uppmuntra barn till lek- och rörelse exempelvis genom att anordna en naturstig eller ett 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 22 (23) mullespår i områden med vissa eller påtagliga naturvärden utan änslig markflora. Belysning Bevara Bromma Grönt anser att befintlig belysning bör anpassas till fladdermöss och andra nattaktiva djur Stadsbyggnadskontorets ställningstagande I samband med inrättade planeras anpassning av befintlig belysning till fladdermöss och andra nattaktiva djur. Groddamm Bromma hembygdsföreningen förslår att anlägga en salamanderdamm i NV hörnet av Solviksängen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Så väl reservatsbeslut som skötselplan möjliggör anläggande av en groddjursdamm vid Solviksängen. Remissinstanser utan synpunkter Tre privatpersoner har välkomnat förslaget utan att lämna ytterligare synpunkter. Sammanvägt ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att inrätta naturreservat i Ålstensskogen och Storskogens naturreservat. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet har sammanfattningsvis följande ändringar gjorts: • Mindre förändringar av reservatsgränsen för anpassning till anläggningar vid gränsen. Gränsen runt fastighetskontorets två villor (Röda villan och Villa Skogsbo) har justerats i dialog med fastighetskontoret. • Förtydligande av formuleringen av kulturhistoria och limniska värden har gjorts i beslutsdokumentet. • Förtydliganden av reservatsföreskrifterna i beslutsdokumentet har gjorts gällande exempelvis hundrastning, tävlingar, undantag för ledningar. B föreskrifterna har förtydligats i enlighet med Länsstyrelsen och Idrottsförvaltningens synpunkter. • Skötselplanen har justerats något, bland annat när det gäller mer information om kulturhistoriska värden och skötsel av fornminnen och kulturhistoriska lämningar, information och skötsel av områdets strand- och vattenmiljöer, anvisningar 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG Samrådsredogörelse Dnr 2024-03606 Sida 23 (23) gällande tillgänglighet. Mindre justeringar har gjorts utifrån förslag från föreningar och privatpersoner. Sammanfattningsvis gör kontoret bedömningen att inga stora/väsentliga förändringar av förslaget till reservatsbeslut har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef Stadsbyggnadsstrateg 60630-4202 rnD ,22-01-5202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,euR gniltniF aniloraC - tnemukod tnäkdoG